Introduktion: Organisationsteori. Bakomliggande tankar avseende föreläsningen. Vad är en organisation?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Introduktion: Organisationsteori. Bakomliggande tankar avseende föreläsningen. Vad är en organisation?"

Transkript

1 Introduktion: Organisationsteori Föreläsare Fil. Lic Robert Jonsson Gästlärare Forskarstuderande i företagsekonomi organisering av offentlig verksamhet Ekonom/utredare, Stf förvaltningschef Familjefar som gillar att idrotta Bakomliggande tankar avseende föreläsningen Ge en översikt av centrala bidrag inom organisationsteorin (OT) Ge exempel på vilken nytta man kan ha av bidragen Uppmärksamma er om att det i organisationer sjuder av liv. -Allt kan inte fångas upp av teorier Koppla OT till kontexten offentlig verksamhet Vad är en organisation? En organisation är ett socialt system som är medvetet konstruerat för att förverkliga bestämda mål. (Jacobson & Thorsvik, 1998) När något är organiserat betyder det att det är ordnat på ett eller annat sätt, att det inte är kaotiskt eller tillfälligt sammansatt. (Backa et al, 1993) 1

2 Vad kännetecknar en organisation? Människor Mål Organisationsstruktur Relationer mellan människor Samspel mellan organisationen och omvärld Vad finns det för olika typer av organisationer? Privata och offentliga organisationer Privata organisationer ägs och styrs av privata investerare Offentliga organisationer ägs och styrs formellt av valda politiker 2

3 Vad utmärker en offentlig organisation? Olika och motstridiga mål Komplicerat tillhandahållande av tjänster Mål är oftast kontinuerliga Få befinner sig i en marknadssituation Består av flera och mer heterogena koalitioner än privata Mål En organisations mål kan uttryckas som intentioner om en framtida domän, t ex nya geografiska områden, nya kunder/klienter, nya leverantörer, nya sätt att lösa uppgiften på. För det andra specificeras organisationens mål ofta i det som vi kan kalla mål-medel hierarkier. Motiverande effekt Måls funktioner Styrande funktion Utvärderingsfunktion Legitimitetsfunktion 3

4 Organisationers mål kontra individers och gruppers Formell organisation Informell organisation En kommuns övergripande mål Svara för rättssäkerheten i myndighetsutövningen Verka för lokal demokrati Tillhandahålla en effektiv serviceproduktion En uppdelning som kan göras inom strategifältet Strategisk analys Startegiskt val Strategiimplementering 4

5 Organisationsstruktur De formella medel som organisationer använder för att dela upp och samordna arbetet i avsikt att uppnå stabila beteendemönster (Mintzberg, 1979) Organisationsstrukturens betydelse - ett vardagsexempel Man möter någon studiekamrat som man inte träffat på länge: - Vad gör du nuförtiden? (Vilken organisation arbetar du inom?) -Jag bor i Linköping och arbetar på universitetet. - Jaha,ja, det är ju en stor organisation. Vilken institution arbetar du på? - Vad har du för tjänst (formell position) Avsikten med organisationsstruktur: Är att försäkra sig om en viss regelbundenhet i det beteende som olika personer uppvisar i en organisation. Ex Saab producerar samma bilar dag ut och dag in. Försäkringskassan fattar tämligen likartade beslut flera gånger om dagen. På en intensivvårdsavdelning har man rutiner för hur patienter med likartade sjukdomar ska behandlas osv... 5

6 Organisationsstrukturens effekter på beteende: Stabilitet En begränsande inverkan Koordinerande Olika principer för gruppering Sammanföra uppgifter utifrån dess huvudsyfte Sammanföra alla uppgifter som bygger på samma kunskaper Sammanföra alla uppgifter som vänder sig till samma klientel Sammanföra alla uppgifter efter vilket geografiskt område de hänför sig till Strukturella typologier/organisationsformer (Mintzberg, 1979) Strategisk ledning Teknostruktur Servicestruktur Mellanchefer Operativ kärna 6

7 Entreprenörorganisationen Familjeföretag, nystartade företag - Grundaren/na har vanligtvis stor påverkan! Fördelar: Nackdelar: Hög grad av flexibilitet Låga administrativa kostnader Kan skapa oklara ansvarsområden Kan lätt uppstå administrativ oreda Maskinbyråkratin - centrala kännetecken! Klar arbetsfördelning Omfattande användning av regler Klar hierarkisering Karriärmöjligheter Maskinbyråkrati Privata företag som bedriver massproduktion av förhållandevis enkla produkter på stabila marknader + organisationer som massproducerar enkla tjänster, ex hotell, posten Fördelar: Klara ansvarsförhållanden, förutsägbarhet, en standardisering som främjar produktivitet Nackdelar Svårföränderlig org, Standardisering kan verka avmotiverande 7

8 Den divisionaliserade organisationen Indelningen i divisionaliserade organisationer är i första hand marknadsbaserade. Egna företag i företaget. Sättet att samordna är att standardisera resultat som varje enskild division ska uppnå (målstyrning) samt skapa förutsättningar för en grundlig resultatvärdering. Den divisionaliserade organisationen Fördelar: Synliggör produktområdenas bidrag till lönsamheten, Bra marknadsanpassning vilket bl a innebär att beslut fattas nära kunden Nackdelar Suboptimeringsfaran Den professionella byråkratin Den professionella byråkratin lägger vikt vid att standardisera genom en systematisk rekrytering av professionella som representerar en gemensam fackkunskap - beslutsfattandet delegeras till de anställda i fackfrågor Fördelar: Delegering av besluten säkerställer ett fackmässigt korrekt arbete Nackdelar: Uppstår lätt rivalitet och konflikt mellan olika yrkesgrupper 8

9 Den innovativa organisationen/en organisk organisation Nätverksstruktur för auktoritet, kontroll och kommunikation Arbetsuppgifterna omdefinieras ständigt och anpassa efter behov Den enskildes roll är generellt definierad Kommunikationen är både vertikal och horisontell Den innovativa organisationen/en organisk organisation Ex, Forskningsinstitut, utvecklingsavdelningar, kommittéer och utskott. Grupperna har i regel en utpräglad tvärfunktionell sammansättning som ändras efter hand, allt efter behov. Fördelar:Flexibilitet, god samordning och tillvaratagande av de anställdas kompetens Nackdelar: Tvetydiga auktoritetsförhållanden kan skapa frustration och oro Kritik mot typologiseringarna Typologierna har inte någon motsvarighet i verkligheten En organisation är inte i balans bara för att den passar in i en typologi Mintzberg reifierar organisationer (att det nästan kan förefalla som org konfigurerar sig själv.) 9

10 Organisationskultur och identitet Organisationskultur - ett generellt system av regler, vilka styr meningsskapandet i en organisation (Smircich, 1983) - förser en organisations medlemmar med en tolkningsram, genom vilken individerna skapar mening i det de gör (Scott & Lane, 2000) Organisationsidentitet Organisationsidentitet är en del av organisationskulturen, vilken är fokuserad på vem man är. Identitet är något som existerar på alla nivåer och svarar på frågan: Vem/Vilka är jag/vi?, i relation till en större kontext. Skillnaden mellan kultur och identitet finner vi vid val av perspektiv. 10

11 Group - think Starka kulturer kan också leda till motstånd mot nya synpunkter Man har en tendens att överskatta gruppens makt och moral Man präglas av trångsynthet och bristande förmåga och vilja att förstå kritik Man utvecklar ett tryck i riktning mot enhetligt tänkande Vad består organisationskultur av? Hur förhållandet mellan organisation och omvärld fungerar Vilken syn har man på människans handlingar Hur organisationen kommer fram till sanning Hur organisationen betraktar tid Vilket antagande man gör om den mänskliga naturen Hur man ser på relationer mellan människor Hur ser man på konflikt? (Schein, 1991) Varför studerar man organisationskultur? Organisationskultur kan fungera som ett styrmedel Kultur är centralt för att förstå varför formella styrmekanismer fungerar som de gör En inlärd kultur medverkar till att den enskilde hanterar information på ett effektivt sätt 11

12 Vad består Organisationsidentitet av? Centrala organisationsföreställningar Särskilljande/unika organisationsföreställningar Förväntade varaktiga organisationsföreställningar Multipla identiteter Metaidentitet Antiidentitet Företagsidentitet Även följande är intressant att beakta vid studier av OI Grundarens/nas intentioner Tidsdimensionen (Historiskt arv? Framtidstankar) Materiella villkor Sociala betingelser (Sociokulturella förhållanden) Kollektiva resurser Typ av verksamhet/bransch Avslutande ord! Om man söker sig till organisationsteorin med förväntningar om att här finna enkla svar på frågor om hur man bör organisera en verksamhet blir man lätt besviken. Däremot kan organisationsteori och studier av organisationer hjälpa oss att vinna insikt i vilka möjliga effekter som olika organisatoriska åtgärder kan ha. De flesta sätt att organisera har både för och nackdelar 12

Organisatoriska bakslag

Organisatoriska bakslag Organisatoriska bakslag Mer än tio år av förändringar i två svenska kommuner Robert Jonsson Linköping Studies in Arts and Science No. 573 Linköpings Universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell

Läs mer

Konflikter på arbetsplatsen utifrån individ, grupp och organisation

Konflikter på arbetsplatsen utifrån individ, grupp och organisation Institutionen för arbetsvetenskap Internationella arbetslivsstudier Konflikter på arbetsplatsen utifrån individ, grupp och organisation B-uppsats, vt 2002 Karin Andersson Christina Petterson Handledare:

Läs mer

Länsstyrelsens samordningsansvar

Länsstyrelsens samordningsansvar Länsstyrelsens samordningsansvar ett koncept för samordning och inriktning vid stora olyckor och kriser Identifiera hjälpbehov och åtgärdsbehov Genomföra skeendetolkning Värdegrund Analysera systemsamverkan

Läs mer

Utvärdering av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg

Utvärdering av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Margareta Carlén, Mikael Löfström, Christer Theandersson Utvärdering av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Slutrapport Utvärdering av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Slutrapport Margareta Carlén Mikael

Läs mer

Rollen som biståndshandläggare. Lena Fröjdlund-Göransson

Rollen som biståndshandläggare. Lena Fröjdlund-Göransson Rollen som biståndshandläggare Lena Fröjdlund-Göransson FoU-trainee Uppsats nr 13 December 2009 Förord Detta arbete är resultatet av en litteraturstudie som genomförts av Lena Fröjdlund-Göransson, planeringssekreterare

Läs mer

Vad betyder ledarskapet inom individ- och familjeomsorgen?

Vad betyder ledarskapet inom individ- och familjeomsorgen? Vad betyder ledarskapet inom individ- och familjeomsorgen? En undersökning om 7 arbetsledares tankar om ledarskap och medarbetarskap i fem halländska kommuner. Agneta Hildström Meddelandeserien 2005: 2

Läs mer

Lean och systemsyn i stat och kommun

Lean och systemsyn i stat och kommun Lean och systemsyn i stat och kommun förutsättningar, hinder och möjligheter Sekretariatsrapport Innovationsrådet Stockholm 2012 INNOVATIONSRÅDET Rapporten kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress:

Läs mer

Samtal med 18 myndighetschefer. om inkluderande synsätt en strategi för mångfald i staten

Samtal med 18 myndighetschefer. om inkluderande synsätt en strategi för mångfald i staten Samtal med 18 myndighetschefer om inkluderande synsätt en strategi för mångfald i staten Produktion & formgivning: Arbetsgivarverket Informationsenheten 2008 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Hur ser myndighetschefer

Läs mer

En mycket kort och tentativ genomgång av organisationsteorier genom historien till igår.

En mycket kort och tentativ genomgång av organisationsteorier genom historien till igår. Detta är utdrag från olika länkar på internet, Wikipedia, ARB on line etc. Jag har granskat, sammanställt och ibland sammanfattat texterna. /Bo Melin En mycket kort och tentativ genomgång av organisationsteorier

Läs mer

Företagen måste anpassa sin verksamhet till de ständigt skiftande förutsättningarna

Företagen måste anpassa sin verksamhet till de ständigt skiftande förutsättningarna Företagen måste anpassa sin verksamhet till de ständigt skiftande förutsättningarna genom att kontinuerligt omorganisera eller införa nya organisationsformer. För att nå framgång blir det nödvändigt att

Läs mer

Teamarbete som en väg mot ett gott arbetsklimat

Teamarbete som en väg mot ett gott arbetsklimat c - uppsats Hösten 2005 Institutionen för beteendevetenskap Personal- och arbetslivsprogrammet Psykologi Teamarbete som en väg mot ett gott arbetsklimat Författare Johanna Gullwi Therese Persson Handledare

Läs mer

Idén om medarbetarskap

Idén om medarbetarskap Idén om medarbetarskap En studie av en idés resa in i och genom två organisationer Karin Kilhammar Linköping Studies in Arts and Science No. 539 Linköping Studies in Behavioural Science No. 159 Linköpings

Läs mer

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN Kandidatuppsats Organisations- och personalutvecklare i samhället Inriktning arbetsvetenskap 15 hp Alexandra

Läs mer

Behov av kunskap och kompetens för tjänsteinnovationer VINNOVA

Behov av kunskap och kompetens för tjänsteinnovationer VINNOVA Behov av kunskap och kompetens för tjänsteinnovationer av VINNOVA Förord VINNOVA har i regleringsbrevet för budgetåret 2011 fått i uppdrag att analysera behoven av kunskap och kompetens för tjänsteinnovationer

Läs mer

Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring

Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring Forum Syd 2008 Författare: Sigrid Bergfeldt, Anja-Christina Beier,

Läs mer

En skrift om samordning utifrån ett individperspektiv mellan arbetsförmedling, försäkringskassa, kommun och landsting Marie Fridolf

En skrift om samordning utifrån ett individperspektiv mellan arbetsförmedling, försäkringskassa, kommun och landsting Marie Fridolf Samordning nya möjligheter inom välfärdsområdet En skrift om samordning utifrån ett individperspektiv mellan arbetsförmedling, försäkringskassa, kommun och landsting Marie Fridolf Samordning nya möjligheter

Läs mer

inte säga emot sig själv

inte säga emot sig själv Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap Sociologiska Institutionen Lunds universitet konsten att inte säga emot sig själv [ÖVERENSSTÄMMELSE MELLAN PROFIL & IDENTITET PÅ FRAMFAB ] Hösten 2000

Läs mer

Nya vägar till arbetsmarknaden

Nya vägar till arbetsmarknaden Nya vägar till arbetsmarknaden kvalitetssäkring av samverkan Att samverka är en komplex uppgift. Det finns idag ett stort behov av att utveckla kunskap och praktiska redskap för att få till stånd en väl

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Organisation, kultur och struktur påverkar alla 4 Försök själv 5 Gör alla delaktiga 7 Konsultstöd kan behövas 7 Glädjande resultat en liten insats kan göra

Läs mer

UPPDRAG KOMPETENSFÖRSÖRJNING ROLLEN SOM INTERMEDIÄR

UPPDRAG KOMPETENSFÖRSÖRJNING ROLLEN SOM INTERMEDIÄR UPPDRAG KOMPETENSFÖRSÖRJNING ROLLEN SOM INTERMEDIÄR Gerry Andersson, Mats Holmquist, Erik Jakobsson, Fredrik Jönsson, Henrik Kock, Malin Ljungzell, Andreas Wallo, Carina Åberg Redaktör: Malin Ljungzell

Läs mer

Arbetsplatsutveckling genom projekt

Arbetsplatsutveckling genom projekt Arbetsplatsutveckling genom projekt En syntes av kunskap om och från nio ESF-projekt Slutrapport Louise Svensson Christina Ehneström Per-Erik Ellström Arbetsplatslärande och omställning (A&O) Sammanfattning

Läs mer

Det ordnar sig aldrig

Det ordnar sig aldrig Sten Bäcker. Max Käck. Alf Ohlsson. Karl-David Petterssson Det ordnar sig aldrig Den krokiga stigen mot organisk samverkan If you want to build a ship, you don t drum up the men to go to the forest to

Läs mer

Lönen som styrmedel S T Ö D T I L L M Y N D I G H E T S L E D N I N G E N I V E R K S A M H E T S U T V E C K L I N G E N

Lönen som styrmedel S T Ö D T I L L M Y N D I G H E T S L E D N I N G E N I V E R K S A M H E T S U T V E C K L I N G E N Lönen som styrmedel S T Ö D T I L L M Y N D I G H E T S L E D N I N G E N I V E R K S A M H E T S U T V E C K L I N G E N Utgiven av Arbetsgivarverket 2010 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket

Läs mer

Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018

Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018 Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018 DRÖMMEN OM ETT BÄTTRE LIV 1 Förord För att vi ska kunna utveckla verksamheten tillsammans är det viktigt att det finns en tydlig färdriktning. Med det här dokumentet

Läs mer

En motiverande bok om att beställa användbarhet

En motiverande bok om att beställa användbarhet En motiverande bok om att beställa användbarhet Henrik Artman, Ulrika Dovhammar, Stefan Holmlid, Ann Lantz, Sinna Lindquist, Erik Markensten och Anna Swartling 1 2 ATT BESTÄLLA NÅGOT ANVÄNDBART ÄR INTE

Läs mer

Ta plats på arenan STUDIEMATERIAL. En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan

Ta plats på arenan STUDIEMATERIAL. En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan Ta plats på arenan En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan STUDIEMATERIAL Om mänskliga rättigheter Om hur Sverige styrs Om samverkan Om påverkansarbete Om att vara

Läs mer

FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR

FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR En skrift om framgångsrikt styrgruppsarbete Margareta Ivarsson, Gunilla Ivarsson, Andreas Sävenstrand, Anders Axelsson SPeL Strategisk påverkan & Lärande Från mötesproffs

Läs mer

En värld full av standarder - så påverkas organisationsstrukturen hos Intertek av regler och riktlinjer

En värld full av standarder - så påverkas organisationsstrukturen hos Intertek av regler och riktlinjer En värld full av standarder - så påverkas organisationsstrukturen hos Intertek av regler och riktlinjer Av: Kristine Berget 860709-6222 Patrik Eliasson 860816-0332 Johan Persson 880516 1513 Erik Wetter

Läs mer