SKELLEFTEÅ KRAFT. Delårsrapport KONCERNEN I SAMMANDRAG

Transkript

1 DELÅRSRAPPORT JANUARI - APRIL 2011

2 SKELLEFTEÅ KRAFT Delårsrapport KONCERNEN I SAMMANDRAG Stabila elpriser och ökade leveranser levererar acceptabelt resultatet. Omsättningen steg under första tertialet 2011 från MSEK till MSEK, en ökning med 17 %. Förändringen beror i huvudsak på större intäkter från elförsäljning. Rörelsens kostnader ökade under samma period från MSEK till MSEK. Rörelseresultatet minskade med 19 % från 474 MSEK till 386 MSEK. Förändringen är dels att härleda till ett historiskt högt jämförelsetertial för 2010, men också beroende på större andel inköpt kraft och försämrat resultat för AO Värme. Rörelsemarginalen uppgår till 12,7 % jämfört med 15,8 % samma period föregående år. Finansnettot förändrades från -18 MSEK till -22 MSEK. Resultatet efter finansnetto blev 364 MSEK mot 457 MSEK för samma period Prognosen för helåret 2011 pekar på ett resultat överstigande fjolårets 529 MSEK. 2

3 Allmänt Vårfloden startade tidigare än förväntat, med intensiv snösmältning på grund av det varma vädret. Den hydrologiska balansen fortsätter dock att visa stort underskott. En viss förbättring har skett men med normal tillrinning kommer underskottet att bestå. Dessutom finns för närvarande ingen draghjälp att få från Norge, eftersom förutsättningarna om möjligt är ännu sämre där. För vecka17 uppgick det totala underskottet i det nordiska systemet till 31 TWh. På grund av det svaga magasinsläget har elpriset hållit sig på en relativt hög nivå med ett genomsnittligt pris för april på drygt 48 öre/kwh. Under vecka 17 var medelpriset för prisområde Sverige 42,8 öre/kwh, och inget talar för några större prisfall framöver. Det är svårt att undgå att beröras av den naturkatastrof som inträffat i Japan. Inte minst har debatten om kärnkraftens vara eller inte vara i det svenska samhället åter blossat upp. Det viktiga i denna situation är inte att fatta snabba och kortsiktiga beslut, utan att dra lärdom av katastrofen i arbetet med att förbättra kärnkraftsäkerheten. Skellefteå Kraft äger via sin Forsmarksandel en mindre mängd kärnkraft. Målsättningen är att, liksom i ägandet av andra produktionstillgångar, hantera den på ett långsiktigt affärsmässigt rätt sätt. Kärnkraften är en betydande del av svensk elkraftproduktion och kommer att så förbli under många år framåt. Parallellt med förvaltning av befintlig produktion sker stora framåtsyftande satsningar på förnyelsebar energi, framförallt då satsningar på vindkraft i arktiskt klimat, som pågår och kommer att pågå de närmaste åren. För alla investeringar och framförallt investeringar i ny teknik krävs riskvilligt kapital. För Skellefteå Krafts del har säker vattenkraft stått för en stor del av kassaflödet. Det är därför beklagligt med den fiskala höjningen av fastighetsskatten som hårt belastat vårt innehav av norrländsk vattenkraft. Detta visar också på vikten av att ha flera produktionsslag i produktionsportföljen. Elkraft Den totala elproduktionen i koncernens anläggningar i Sverige (inklusive delägda kraftverk) uppgick det första tertialet till GWh (1 421), varav kärnkraftsproduktionen uppgick till 166 GWh (149), vattenkraftsproduktionen 871 GWh (969), el producerad i kraftvärmeanläggningar 89 GWh (119) och vindkraftproduktion 41 GWh (11). Erhållen el från Alholmen i Finland var 166 GWh (173). Elmarknad Spotpriset under det första tertialet 2011 var högt och tämligen jämnt. Det nådde inte till närmelsevis upp till de nivåer som noterades under samma tid 2010 och de sista veckorna före årsskiftet trots att kylan gjorde att elförbrukningen tidvis var hög. Den stora skillnaden mot 2010 var främst att, för första gången på länge var tillgängligheten på kärnkraft god. Det innebar att effektbalansen var tillfredställande och det var endast vid riktigt sträng kyla som effektreserven behövdes tas i bruk. Vid årsskiftet var den hydrologiska balansen mycket svag, ca -45 TWh, och en stor del av detta underskott berodde på låg magasinsfyllnad i både Sverige och Norge. Följaktligen var energibalansen i det Nordiska kraftsystemet ansträngd under större delen av det första tertialet. Det fanns risk för ransonering av el i vissa områden, men en tidig vårflod, stor import samt hög kärnkraftsproduktion 3

4 gjorde att så drastiska åtgärder kunder undvikas. Den svaga energibalansen var främsta orsaken till det höga prisläget under det första kvartalet 2011 eftersom det krävts import under större delen av perioden. Den hydrologiska balansen hade vid april månads utgång förbättrats till ett underskott om ca 30 TWh. Jordbävningen i Japan med den åtföljande tsunamin har fått följdverkningar på den nordiska kraftmarknaden. I hela Europa, men främst i Tyskland, ifrågasätts nu säkerheten i kärnkraftverken. EUkommissionen kommer därför att kräva att så kallade stresstester genomförs för att se över säkerheten hos kärnkraften. Ett antal av de japanska kärnkraftverken slogs ut av flodvågen och det är tveksamt om de någonsin kan återstartas. Förbundskansler Angela Merkel gav, strax efter olyckan i Japan, order om ett tre månader långt moratorium för sju av de tyska kärnkraftverken. Anledningen var dels politisk till följd av ett stundande delstatsval, men också för att undersöka säkerheten i de äldsta reaktorerna. För att kompensera för bortfallet av elproduktionen från kärnkraften ökas användningen av fossila bränslen. Följaktligen har priset på utsläppsrätter stigit. Oroligheterna i Nordafrika och i Mellanöstern har bidragit till att priserna inom det fossila bränslekomplexet stigit, främst priset på olja. Detta har drivit upp priset på el i Europa och i förlängningen i det nordiska kraftsystemet till följd av den svaga energibalansen och importbehovet i vintras. Ovanstående faktorer med en svag kraftbalans, starkt fossilt bränslekomplex samt oroligheterna i världen har gjort att terminspriserna har haft en svagt stigande trend under hela tertialet. Det står nu klart att det med största sannolikhet blir ett gemensamt elcertifikatsystem med Norge från årsskiftet 2011/2012. Priset på elcertifikat har sjunkit kraftigt under den senare delen av tertialet. Skälet till detta är det stora överskottet på elcertifikat på marknaden och att den kalla vintern gjort att tillförseln av elcertifikat från den bioeldade kraftproduktionen varit stor. Bedömningen är att Norge kommer att gå in i systemet med ett underskott vilket bör innebära att priset på elcertifikat stiger igen. Elförsäljning Elförsäljningen uppgick under perioden till GWh (2 227). Denna kraftiga uppgång beror på en tillväxt inom grossistaffären. På slutkundsmarknaden har antalet kunder minskat med drygt 2000 kunder. Etablering av nytt försäljningskontor i Solna är klar och bearbetning av Stockholmsregionen har påbörjats. Under perioden har unika 10 års produkter lanserats baserade på vindkraft. Efterfrågan för denna produkt är stor. Elproduktion: Tillgängligheten i våra vattenkraftsanläggningar har varit hög under perioden. Låga nivåer i vattenmagasin medförde att revisionerna av vattenkraftanläggningar kunde tidigareläggas och arbetet påbörjades under april. Magasinsläget innan snösmältning var ca 17 procentenheter under det normala. Snösmältningsprognoserna pekar på en mindre vårflod än normalt och tillsammans med låga ingångsnivåer i magasinen så kommer det med stor sannolikhet vara fortsatt låga nivåer i magasinen. För att läget skall normaliseras krävs mycket regn under sommaren och hösten. 4

5 Kärnkraften i Forsmark har haft mycket hög tillgänglighet under vintermånaderna vilket har varit nödvändigt då kraftsituationen periodvis varit ansträngd. Under april har dock block 3 stoppats i 9 dagar på grund av bränsleskada och block 1 har stoppats för revision. Vindkraften har, trots lägre tillgänglighet än förväntan i Uljabuouda, producerat nära den beräknade normalårsproduktionen. Utbyggnad av mer vindkraft pågår planenligt och ytterligare 14 verk på Jokkmokksliden och Storliden i Malå kommun förebereds. Elnät Elkonsumtionen det gångna tertialet har legat i nivå med de senaste årens, 789 GWh (779). Temperaturen verkar inte spela särskilt stor roll för konsumtionens storlek. Detta år har temperaturen legat på normalårsnivå, medan fjolåret visade en temperatur som låg 10 % över normalåret. Trots detta förbrukas det faktiskt mer el detta år. En trend som vi ser är att privatkunderna ökar sin elkonsumtion för varje år, medan däremot företagen sänker sin. En trolig orsak är en kombination av energisparåtgärder och kanske även lågkonjunkturen. Elproduktionen inom nätområdet uppgick till 808 GWh (887), 10 % lägre än för motsvarande tid i fjol. Förklaringen till detta är att vattentillgången i magasinen är lägre i år. Antalet störningar under perioden har varit fler än på senare år, även avbrottens längd har varit påfallande. Anledningen till detta är all snön som kom under januari och som landande på våra ledningar. Linbrott på grund av hög snöbelastning och snösläpp har varit dominerande, särskilt under årets första månad. Ett större avbrott inträffade på Rönnskärsverken i mars. På grund av följdverkningar i vårt övriga nät, blev kunder utan el under ca 1,3 timmar. Orsaken till avbrottet är inte klarlagt, men vid tillfället blåste det kraftigt i området och mycket skräp virvlade runt i luften runt ställverket där avbrottet inträffade. Anläggningsverksamheten inom Elnät har, typiskt för säsongen, arbetat med att åtgärda fel som upptäckts vid den årliga linjebesiktningen. Ofta är det fråga om byte av defekta komponenter som exempelvis isolatorer. Även ombyggnad av ledningar har förekommit. Under perioden har stort fokus legat på färdigställande av vindkraftanslutningar på regionnätsnivå i Malåtrakten. Intäkterna uppgår till 146 MSEK och resultatet är 35 MSEK, 9 MSEK högre än En utredning pågår angående periodisering av intäkter för anslutning av stora vindkraftparker. En periodisering kommer att medföra att liggande prognos på årsresultatet justeras ned med ca 55 MSEK och resultatet kommer då att ligga på fjolårets nivå för helåret. Kommunikation Det omfattande strategi- och omstruktureringsarbetet som bedrivits inom affärsområdet börjar nu generera resultat affärsområdet visar positivt resultat för tertial ett (1,0 MSEK), vilket är en förbättring med ca 4,7 MSEK jämfört med föregående år. Detta förklaras av ökat antal kunder och att fler väljer 100Mbps. Även en ökning av engångsavgifter avseende nya anläggningar och en efterdebitering av TV-kunder har påverkat resultatet positivt. 5

6 Antalet bredbandskunder i tjänsteportalen uppgår nu till över anslutningar varav ca stycken är aktiva och abonnerar på en tjänst. Andelen hushållskunder som nyttjar en 100 Mbit/s Internettjänst överstiger nu andelen som abonnerar på en 10 Mbit/s Internettjänst. Andelen hushåll och företag i Skellefteå kommun som har möjlighet att få bredband med 100 Mbit/s uppgår till 77 % (enligt PTS, Post- och Telestyrelsens årliga landsomfattande bredbandskartläggning på uppdrag av regeringen). Av alla kommuner i Sverige överträffas detta enbart av Sundbyberg (83 %) men med tanke på skillnaderna i befolkningstäthet och yta är de knappt jämförbara. Dessutom är Skellefteå kommuns medborgare bra på att nyttja bredbandets kapacitet. Regeringens målsättning att 40 procent av landets befolkning ska ha tillgång till 100 Mbit/s bredband innan 2014 har visserligen redan uppnåtts, men fortfarande är det bara 3 procent som verkligen nyttjar möjligheten. I Skellefteå kommun är det mer än 20 procent av befolkningen som idag använder en 100 Mbit/s Internettjänst. Antalet företagskunder har ökat något trots den tidigare prishöjningen av nätavgiften som genomfördes för att rätta till tidigare skillnader i prissättningen gentemot företagskunder. Antalet ip-telefoni kunder är i stort sett oförändrat under tertial 1. Sett över ett längre perspektiv är dock trenden tydlig, efterfrågan på ip-telefoni minskar. Insatser för att bryta den negativa trenden planeras för närvarande. Debiterbara tv-kunder har ökat med närmare under första tertialet. Den kraftiga ökningen förklaras framförallt av en överenskommelse om att fakturera ytterligare ca st lägenhetskunder som tidigare ej redovisats av tjänsteleverantören. Därutöver har en överenskommelse träffats om retroaktiv ersättning för ej redovisade lägenhetskunder. Även antalet tv-kunder i villor har ökat något under tertial 1. Anslutningstakten förväntas dock minska framgent, eftersom startavgiften för villor från och med april månad ökats från 995 kr till kr inkl moms, för att fortsättningsvis även täcka installationskostnaderna. Även övriga kundsegment utvecklas positivt, bland annat till följd av att efterfrågan på mer avancerade transmissionsprodukter (som främst riktar sig mot operatörer och offentlig sektor) ökar. Till exempel förväntas utbyggnaden av 4G-nätet leda till ökad efterfrågan på svartfiberförbindelser och affärsområdet arbetar redan med förfrågningar gällande leverans av förbindelser till en antal 4G-siter. Energiunderhåll AO Energiunderhåll är ett nytt affärsområde som startades upp vid årsskiftet. Affärsområdet är koncentrerat till det numera helägda handelsbolaget Skellefteå EnergiUnderhåll (SEU). Kärnkompetensen finns inom vatten- och vindkraftsanläggningar, men affärsområdet erbjuder även professionellt energiunderhåll inom värme, eldistribution och industri. SEU har idag drygt 100 anställda och omsätter över 100 mkr per år. Huvudsakliga verksamheten finns i Västerbotten och Norrbotten med kontor i Skellefteå, Finnfors, Norsjö och Arjeplog. En vikande orderingång i slutet av 2010 gav en svag start på 2011, resultat och omsättningsmässigt. Volymen debiterbara uppdrag var lägre än normalt för årstiden. Stora delar av den osålda tiden har satsats på ökade försäljningsinsatser och kompetensutveckling. Den enskilt största utbildningssatsningen har gällt tekniker som specialiseras för underhåll av vindkraftsturbiner. 6

7 Under mars och april har vinterns fokus på försäljning genererat en rejäl ökning av orderstocken. Omsättningen efter 4 månader är nivå med första tertialet föregående år. Upprättad prognos för helåret pekar mot en tillväxt på 20 % och en vinstmarginal bättre än 5 %. Värme Omsättningen för AO Värme har minskat med ca 10 % vilket även speglar det försämrade resultatet för det inledande tertialet. Omsättningsminskningen och det försämrade resultatet beror främst på låga marknadspriser på bulkpellets utanför regionen, vilket bidragit till neddragning av produktionen av pellets. Elaffären har varit något sämre och det beror främst på vikande elcertifikatpris under Ett stort fokus inom affärsområdet har varit att arbetet med pelletaffären, då lönsamheten inom detta segment är svag. Problemen med något för höga askhalter i pellets från Biostor kvarstår fortfarande, vilket innebär att leveranser till privatmarkanden sker från Skellefteå där rätt kvalitet kan uppnås. Tidigare års kraftiga prisökningar på biobränslen har dock dämpats och de måttliga prisökningar som budgeterats förväntas att hålla. Personalen vid energikombinatet i Skellefteå har lyckats krama ut mer effekt än normalt ur biobränslen tack vare en optimering av mixen av bränsle till pannan. Detta har gjort att användande av dyr oljebaserad värmeproduktion undvikits trots den ihållande kyla som varit under inledningen av året. Lycksele och Malå uppvisar ett stabilt resultat, dock något sämre än 2010 på grund av en lägre intäkt på elaffären. Närvärme och färdig värme har gått bra under tertialet och visar en positiv trend. Värmeförsäljningen har varit stabil men minskat något på grund av en mild aprilmånad. Försäljningen har minskat med 25 GWh, men ligger ändå över budgeterade volymer. De sammanlagda värmeleveranserna i koncernen för första tertialet uppgår till 357 GWh (381). Försäljningen av fjärrkyla ligger i paritet med 2010 med ca MWh. Antalet kunder är (6 310). Nyförsäljningen under de inledande månaderna uppgår till 50 kunder. Det har, mätt i antal graddagar för det första tertialet, varit ett normalår vilket sällan inträffar var det 10 % kallare än ett normalår under det första tertialet. Försäljningen av pellets har minskat och det är främst leveranser av stora bulkvolymer med båt som står för minskningen. Totalt levererades det ut ton under perioden ( ton). Produktionen av el och elcertifikat inom affärsområdet har uppgått till 117 GWh (129). Totalt utlevererad el hittills i år är 90,7 GWh (97,3). Minskad elproduktionen tillsammans med ett lägre snittpris på el och elcertifikat jämfört med 2010 har medfört att intäkterna av el-affären minskat med 13 MSEK. Pelletproduktionen har under året uppgått till ton (51 100). I Skellefteå har produktionen uppgått till ton (36 000) och i Storuman ton (15 100). Fastigheter Resultatet första tertialet uppgår till 5,4 MSEK, dvs 0,5 MSEK bättre än budget. Under årets första fyra månader har genomförandet av planerade driftprojekt legat på en något lägre nivå viket förklarar avvikelsen mot budget. 7

8 Uthyrningsgraden av våra lokaler ligger för närvarande på 94,6 % och målsättningen är att uppnå 96 % vid årets slut. Resultatprognosen för året stannar vid 13,2 MSEK, dvs 1,0 MSEK lägre än budget, beroende på en lägre förväntad utfördelad tid vad gäller Bygg och Projekt. Ekonomi Omsättning och resultat Omsättningen under årets första tertial uppgick till MSEK mot MSEK motsvarande period föregående år, en ökning med 312 MSEK eller 17 %. Totalt uppgick energiförsäljningen för perioden till MSEK (1 764), en förbättring med 294 MSEK. Elförsäljningen har ökat med 316 MSEK beroende på högre volym. Nätintäkterna har ökat med 6 MSEK. Intäkterna för både fjärrvärme och pellets har minskat och medfört en försämring av AO Värme:s resultat med närmare 25 MSEK jämfört med april Intresset för bredband är fortsatt högt. Resultatet för AO Kommunikation har förbättrats med närmare 5 MSEK. Inköpt kraft har ökat från 725 MSEK till MSEK. Övriga rörelsekostnader har ökat från 314 MSEK till 633 MSEK. I kostnadsmassan ingår avskrivningar med 114 MSEK (107). Rörelseresultatet har försämrats från 474 MSEK till 386 MSEK. Den senaste tolvmånadersperiodens rörelsemarginal blev 12,7 %, vilket är en försämring jämfört med motsvarande värde föregående år som var 15,8 %. Lägre försäljning av aktier har medfört att finansnettot under perioden har försämrats med 4 MSEK från -18 MSEK till -22 MSEK. Koncernens effektiva årsränta har stigit från 3,52 % till 3,74 %. Resultatet efter finansnetto har försämrats till 364 MSEK från 457 MSEK, vilket motsvarar en minskning med närmare 20 %. Resultatförsämringen får ses mot bakgrund av det extremt goda resultatet första tertialet Investeringar Investeringar i anläggningar under rapportperioden uppgick till 81 MSEK (116). Expansionsinvesteringar förekommer främst inom affärsområde Elkraft och Elnät. I övrigt rör det sig i huvudsak om reinvesteringar i befintliga anläggningar. Finansiering och likviditet Under rapportperioden har totala låneskulden fram till och med april minskat med 467 MSEK. Låneskulden uppgick den 30 april till MSEK inklusive kortfristig del. Vid årsskiftet var motsvarande skuld MSEK. 8

9 Behovet av likvida medel tillgodoses i första hand via koncernkontot. Vid rapportperiodens slut uppgick likvida medel till 152 MSEK mot 52 MSEK vid årsskiftet. Soliditeten den sista april var 51,8 % mot 46,0 % den sista december Personal Antalet årsanställda var den sista april cirka 641st (632 vid årsskiftet). Framtid Skellefteå Krafts strategi är att genom fortsatt tillväxt vara ett av de ledande energiföretagen i Sverige. Som bas finns en produktionssammansättning med låga rörliga kostnader som gör att koncernen är konkurrenskraftig även på en pressad elmarknad och kan därför långsiktigt erbjuda trygga och säkra energileveranser. Även om vinstnivån idag ligger betydligt lägre än för första tertialet 2010, fortsätter det att se bra ut för Skellefteå Kraft. Med årets prognoser avseende pris på el och utsläppsrätter bör resultatet hamna över 2010 års resultat. Produktionsmässigt finns vissa orosmoln. Den hydrologiska balansen är svag, men med normal tillrinning under resten av året bör produktionsplanerna kunna infrias. Redovisningsprinciper Bokföringsnämnden (BFN) avser att ta fram fristående nationella redovisningsregler för olika kategorier av företag. I avvaktan på BFN:s kommande normgivning, har Skellefteå Kraft valt att tills vidare i allt väsentligt tillämpa Redovisningsrådets rekommendationer, inklusive RR20 Delårsrapportering. I delårsrapporten har samma redovisningsprinciper tillämpats som i senaste årsredovisningen. 9

10 RESULTATRÄKNINGAR (MSEK) Tertial 1 Tertial 1 Budget Helår Nettoomsättning 2 115, , , ,3 Övriga intäkter m.m. 8,6 9,9 40,3 33, , , , ,0 Rörelsens kostnader Energi- och produktionskostnader ,1-974, , ,3 Övriga externa kostnader -154,2-136,4-437,9-483,6 Personalkostnader -141,0-120,1-372,5-334,2 Avskrivningar -113,8-107,3-347,7-326,2 Övriga rörelsekostnader -1,1-0,6-1,5-23,5 Andel i intresseföretags resultat -1,1-0,2 10,0-100,4 Summa kostnader , , , ,2 Rörelseresultat 385,6 474,4 704,3 704,8 Resultat från finansiella investeringar Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 15,9 18,2 59,4-68,1 Övriga ränteintäkter och liknande poster 1,2 2,2 1,8 6,1 Räntekostnader och liknande poster -39,0-38,1-165,1-113,7-21,9-17,7-103,9-175,7 Resultat efter finansiella poster 363,7 456,7 600,4 529,1 Beräknad skatt -70,9-101,0-85,4-82,2 Periodens/årets resultat 292,8 355,7 510,8 446,9 UTFALL PER AFFÄRSOMRÅDE (MSEK) Nettoomsättning Rörelseresultat Tertial 1 Tertial 1 Tertial 1 Tertial AO Elkraft 1 684, ,0 346,7 421,0 AO Elnät 145,7 142,0 34,9 26,2 AO Värme 336,2 373,6 28,1 52,9 AO Energiunderhåll 33,1 - -0,3 - AO Kommunikation 21,5 19,2 1,0-3,7 AO Fastigheter 27,6 22,1 5,4 1,6 Interna leveranser m.m. -132,8-110,8-30,2-23,6 Summa 2 115, ,1 385,6 474,4 10

11 BALANSRÄKNINGAR (MSEK) Tertial 1 Tertial 1 Helår TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 165,8 154,7 168,7 Materiella anläggningstillgångar 7 328, , ,5 Finansiella anläggningstillgångar 545,6 766,3 523,0 Varulager 139,6 120,7 135,3 Kortfristiga fordringar 782,1 861, ,4 Likvida medel 152,0 126,3 51,8 SUMMA TILLGÅNGAR 9 113, , ,7 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 4 617, , ,7 Avsättningar 882,9 829,5 812,1 Långfristiga skulder 2 837, , ,7 Kortfristiga skulder 775,1 977, ,2 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 9 113, , ,7 FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL (MSEK) Tertial 1 Tertial 1 Helår Ingående balans perioden/året 4 326, , ,3 Utdelning till ägaren ,0 Lämnat koncernbidrag ,0 Valutakursdifferens intressebolag mm -1,7-7,3-13,5 Periodens/årets resultat 292,8 355,7 446,9 Utgående balans perioden/året 4 617, , ,7 NYCKELTAL Tertial 1 Tertial 1 Helår Räntabilitet eget kapital, % 8,5 10,4 10,6 Räntabilitet sysselsatt kapital, % 7,3 8,9 8,4 Räntabilitet totalt kapital, % 6,0 7,5 7,0 Rörelsemarginal, % 12,7 15,8 15,5 Soliditet, % 51,8 49,1 46,0 Anm: Kolumnerna för tertial för nyckeltalen ovan avser den senaste tolvmånadersperioden. Kolumnen år 2010 avser kalenderåret. 11

12 KASSAFLÖDESANALYSER I SAMMANDRAG (MSEK) Tertial 1 Tertial 1 Helår Resultat efter finansiella poster 363,7 456,7 529,1 Poster som inte ingår i kassaflödet 114,9 107,4 607,6 Förändring rörelsekapital 175,1 37,6-139,4 Kassaflöde från den löpande verksamheten 653,7 601,7 997,3 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar -80,6-116,4-681,4 Övrig investeringsverksamhet -25,5 0,2 27,4 Kassaflöde från investeringsverksamheten -106,1-116,2-654,0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Upptagna lån ,0 Amortering och lösta lån m.m. -467,4-370,0-123,1 Utdelat till ägaren ,0 Koncernbidrag ,0 Övrig finansieringsverksamhet 20,0-6,6-10,8 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -447,4-376,6-308,9 FÖRÄNDRING LIKVIDA MEDEL 100,2 108,9 34,4 Omsättning per tertial, MSEK År 10 År Tertial 1/10-11 Tertial 2/10-11 Tertial 3/10-11 Tertial 12

13 Res eft fin netto per tertial, MSEK År År Tertial 1/10-11 Tertial 2/10-11 Tertial 3/10-11 Tertial Räntabilitet, % 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% Eget kapital Sysselsatt kapital Totalt kapital 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Tertial 2/10 År 2010 Tertial 1/11 Skellefteå den 19 maj 2011 Gunnar Eikeland VD (Denna rapport har ej varit föremål för granskning av Skellefteå Krafts revisorer) 13