LOKAL UTVECKLINGSPLAN

Transkript

1 LOKAL UTVECKLINGSPLAN för KUNGSÄTER OCH GUNNARSJÖ Varbergs kommun

2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 Projektet LISA 4 Lokal utvecklingsplan 6 BYGDEPROFIL 10 Här ligger Kungsäter och Gunnarsjö 10 Landskapsbild 14 Sjöar och vattendrag 14 Befolkning 16 Befintlig bebyggelse 17 Historia i korthet 17 Kulturmiljöer 20 Kommunala planer 21 Bostadsmarknad 22 Teknisk försörjning 22 Vägar och trafik 23 Service och handel 24 Företagande och arbetsmarknad 25 Folkliv 27 Turism 28 VISION 32 Trafik och vägar 32 Boende och inflyttning 32 Föreningar och fritid 33 Natur, kultur och besöksnäring 33 Företagande och affärsutveckling 34 Övriga intressefrågor 34 Barnens önskemål 35 Bygdens karaktär - en sammanfattning 30 ANALYS 31 Starka sidor - att utveckla 31 Svaga sidor - att förbättra 31 3

4 Trollsländan är LISA s symbol. Barnen i Kungsäters skola hade fler förslag på vad LISA s logga skulle kunna föreställa, t.ex. en propeller, ett parasoll, en fågel, en blomma, ett vindkraftverk eller en fjäril. Saker och ting är inte alltid som de verkar. Skenet bedrar och inte alltfär sällan behövs en djupdykning för att finna sanningen. Detta gäller för bygderna som LISA arbetar med, men även för trollsländan. Bygderna såsom trollsländan kan på ytan ge sken av att vara på ett visst sätt men när vi tar ett steg närmare och öppnar våra sinnen kan vi finna så mycket mer än en mytomspunnen figur. Vi kan se de vackra färgerna som skiftar, kreativitet och målmedvetenhet. Trollsländan passar däför bra för att kommunicera LISA s position som ett livskraftigt och fokuserat projekt. - Om LISA s symbol - 4 INLEDNING Projektet LISA Sedan sommaren 2009 är Varbergs kommun med i ett treårigt EU-projekt. Projektet är ett så kallat Interreg IV A -projekt inom Öresund-Kattegatt-Skagerack-programmet, vilket förkortas KASK. Man har valt att kalla projektet LISA vilket är en förkortning på Landsbygdsutveckling I SkandinaviA. I Varbergs kommun är orterna Kungsäter/ Gunnarsjö samt Rolfstorp utvalda att delta i projektet. Region Halland är så kallad Lead Partner och leder projektet som totalt omfattar 16 partners; kommuner, regioner och högskolor/universitet i Sverige, Norge och Danmark. I Sverige är det Varbergs kommun, Laholms kommun, Falkenbergs kommun, Hylte kommun, Region Halland och Högskolan i Halmstad som deltar. Danmark representeras av Norddjurs kommune, Skive kommune, Videncentret for Landbrug och VIA University College Århus. I Norge medverkar Birkenes kommune, Evje og Hornnes kommune, Songdalen kommune, Vennesla kommune, Knutepunkt Sorlandet och Universitetet i Agder. Projektets syfte Syftet med LISA är att skapa möjligheter till framtida samarbeten och nätverk över gränserna för att nå en positiv utveckling i de skandinaviska bygderna. Mål med projektet Huvudmålen för LISA-projektet är: Positiv utveckling av landsbygden Engagerade invånare Motverka frånflyttning, öka attraktivitet och tillflyttning Underlätta för näringsliv och besöksnäring Gränsöverskridande utbyte och samarbete Fem aktivitetsområden Projektet LISA omfattar fem aktivitetsområden: Mobilisering och utveckling Först och främst behövs ett brett engagemang från bygdens invånare, lokala företag, skolelever, föreningsliv men också från tjänstemän och politiker. Genom samarbete med övriga partners inom projektet kan

5 inspiration inhämtas samt erfarenheter och kunskap utbytas bland annat genom hemsidan och vid möten. Attraktivt boende Genom tillgång på bra boendemiljöer kan attraktionskraften för bygden stärkas. Viktiga faktorer i en attraktiv boendemiljö är tillgång till arbete, samhällsservice av olika slag, goda kommunikationer och möjligheter till ett rikt fritidsliv. Näringslivsutveckling Det lokala näringslivet kan med hjälp av rådgivning och kompetensutveckling få stöd bland annat med att ta fram affärsplaner. Projektet stimulerar nätverksbyggande över kommun- och landgränser, kunskapsutbyte och marknadsföring. Ytterligare information För mer information om projektet LISA, se hemsidan Om Du är intresserad av att delta i att utveckla Kungsäter/Gunnarsjö, har idéer eller bara vill ha mer information, välkommen att kontakta: Kungsäter Gunnarsjö bygdelag Göran Palmkvist, ordf. tel: e-post: palmkvist@kungsater.se LISA-projektet Kristina Hylander, projektledare tel: e-post: kristina.hylander@kommunen.varberg.se Kartan visar regionerna kring Kattegatt och Skagerack som deltar i LISA-projektet. Besöksnäring Bygdens besöksnäring uppmärksammas för att göras mer attraktiv för turister. Samarbetet med turistorganisationer är viktigt, liksom utveckling av ett marknadsföringskoncept. Forskning Samarbete med högskola/universitet genomsyrar samtliga aktiviteter. Studenter kan inkluderas inom ramen för deras studier. Vad händer om vi tar andra vägar? Kanske hittar vi nya angreppsätt för att utveckla landsbygden? 5

6 Det som ligger oss närmast är också det som är allra svårast att få syn på. - Okänd - 6 Lokal utvecklingsplan Vad är det?...och varför? Den lokala utvecklingsplanen är ett verktyg för att hålla utvecklingen i bygden levande. Det är ett genuint dokument som beskriver bygdens karaktär och analyserar dess styrkor och svagheter. Den redogör för Kungsäter- och Gunnarsjöbornas egen vision om hur bygden ska utvecklas. I den lokala utvecklingsplanen förankras och aktualiseras delmålen och de medel som kan behövas i arbetet med att nå visionen. Hela bygden (företag, föreningar, skolan, enskilda invånare) ska känna sig delaktig i arbetet mot bygdens gemensamma vision och att det arbete som kanske tidigare vilat tungt på några få eldsjälar i bygden ska komma att engagera många fler. Upplägg Detta dokument är en lokal utvecklingsplan för Kungsäter/Gunnarsjö. Den består av tre delar, bygdeprofil, analys samt vision. Bygdeprofil bygdens lokala identitet Hur och varför en ort utvecklas är svårt att sätta fingret på och är inte av samma orsaker som förr i tiden när arbetstillfällen och hemhörighet kanske var de största skälen till var man sökte sin bostad. Sociala, kulturella och fysiska förutsättningar har större betydelse än någonsin. Många mindre orter är i samma situation där utflyttning och minskat befolkningsunderlag slår hårt mot den lokala servicen. Konkurrensen om nya invånare blir en allt viktigare kärnfråga i bygdens utveckling. Som viktig utgångspunkt måste det finnas kunskap om platsens förutsättningar innan ett utvecklingsarbete kan inledas. Ett steg på vägen kan vara att först försöka finna bygdens identitet, dess karaktär. I arbetet med bygdeprofilen har bygdens historia på ett övergripande sätt studerats och de nuvarande förhållandena inventerats. Samtidigt har vi försökt att hitta nycklarna till bygdens särprägel, personliga minnen, sägner och andra guldkorn som stärker den lokala identiteten. Det är de här guldkornen som gör orten intressant och personlig. Utan hjälp av bygdens befolkning, både vuxna och barn, är dessa nästan omöjliga få ta del av. Genom att försöka sätta fingret på den lokala identiteten vet man vad man har att utgå ifrån. Förhoppningsvis blir det ett hjälpmedel till att förnya och utveckla orten samtidigt som man bevarar befintliga kvaliteter. Bygdeprofilen tillsammans med analysdelen

7 bygger på en arbetsmetod som kallas ortsanalys. En ortsanalys innebär att man samlar in kunskap om platsen, livsmiljön och förhållandet till omgivningen. Förutom att vara en viktig del av den lokala utvecklingsplanen kan bygdeprofilen användas fristående, t.ex. som information om bygden på den lokala hemsidan. Bygdeprofilen är relativt tidlös och behovet att uppdatera den ligger på längre sikt. Analys bygdens styrkor och svagheter Bygdens förutsättningar som på ett övergripande sätt redovisas i bygdeprofilen analyseras med hjälp av en metod som bygger på den så kallade SWOT-analysmodellen. SWOT står för Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats, alltså; Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot. I den lokala utvecklingsplanen har vi valt att identifiera Kungsäter/Gunnarsjös styrkor och svagheter. Styrkor som bygden kan arbeta vidare med för att utveckla och svagheter som man bör arbeta vidare med för att förbättra. Vision bygdens mål och medel för att uppnå önskad utveckling Visionen är bygdens eget dokument och består av invånarnas egna önskemål för hur bygdens framtid ska se ut. Visionen bör sättas så högt att tidshorisonten för att nå just den är långt fram. I handlingsplanen för att uppnå visionen definieras däremot ett antal delmål för att nå önskad utveckling. Delmålen kan vara både kortsiktiga och långsiktiga. Arbetet för att uppfylla dem kan ske på olika sätt och komma från många håll, ex. företagare, föreningar, skolor och andra grupper av människor som har något att ge. En nyinflyttad invånare som får ta del av bygdens vision kanske hittar just sin hjärtefråga att engagera sig i. Arbetssätt Bygdeprofilen har utarbetats av Kristina Hylander, Maria Stigsdotter Drott och Maria Hagelberg på Varbergs kommun. Bygdens invånare, framförallt styrelsemedlemmarna i bygdelaget har varit till stor hjälp med faktainsamling och korrekturläsning. Bygdeprofilen har utarbetats under hösten 2009 och våren Analysen grundas på bygdelagets identifiering av Kungsäter/Gunnarsjös starka och svaga sidor som identifierades under hösten Därtill har arbetet med den lokala utvecklingsplanen belyst ytterligare styrkor och svagheter som vägts in i analysen. Bensintappen i Kungsäter har nyligen rustats upp och är väl fungerande. Livslust är att alltid ha kommande projekt i ögonvrån - Okänd - Rhododendrondalen, en oas mitt i Kungsäter utformades under Foto: Uno Karlsson 7

8 Under stormötet diskuterades Kungsäter och Gunnarsjös utveckling i grupper. 8 Visionen är ju egentligen ingenting som har tillkommit enbart med anledning av arbetet med den lokala utvecklingsplanen. Det är en viljeinriktning som Kungsäters och Gunnarsjös invånare har haft sedan länge. Bygdelagets styrelse har sedan tidigare redovisat kortsiktiga och långsiktiga mål för bygden i sin verksamhetsberättelse. I samband med att Kungsäter/Gunnarsjö fick möjligheten att delta i LISA-projektet diskuterades bygdens önskvärda utveckling med nya angreppssätt. Förslag på arbetsområden för utveckling togs fram av bygdelagets styrelse. Den 2 november 2009 inbjöds bygdens befolkning till ett stormöte i bygdegården där man utgick från dessa arbetsområden. Under mötet uppkom ytterligare förslag och lokala arbetsgrupper bildades kring ett tiotal utvecklingsområden De lokala arbetsgrupperna kom sinsemellan överrens om fortsatta möten och arbetssätt för att identifiera mål och medel inom sitt arbetsområde. Den 18 februari 2010 samlades bygdens befolkning ytterligare en gång i samband med bygdelagets årsmöte. Där presenterades arbetsgruppernas visioner och diskussioner kring detta fördes. Vid bygdelagets styrelsemöten under våren 2010 har arbetsgruppernas visioner presenterats och man har diskuterat vad som ska prioriteras och vad som ligger i den långa tidplanen. Barnens perspektiv Eftersom barn använder sin närmiljö och förflyttar sig mellan olika platser på annorlunda sätt än vad vuxna gör lägger de märke till andra saker och deras kunskap om sin bygd är viktig att få ta del av. Bygdens utveckling är en betydelsefull del i barnens framtid och tvärtom. Barnen i Kungsäters skola fick i maj 2010 i uppgift att fundera över sin hembygd. De skulle komma på vad de tyckte var bra i Kungsäter och Gunnarsjö och vad de skulle vilja ändra och förbättra. Den 12 maj diskuterade barnen sedan vad de hade kommit fram till i grupp utifrån var de bodde någonstans. Grupperna redovisade sina tankar och önskemål inför samtliga elever och resultaten listades på ett papper. Flera förslag på förändringar kom fram och efter diskussioner togs de önskemål som ansågs orimliga bort. Därefter markerade barnen på kartor vad de anser är bra i sin bygd (grön markering) respektive vad de inte tycker om eller vad de vill förändra (röd markering).

9 Den 19 maj ordnades en temaförmiddag på Kungsäter skola. Projektanställda i LISA från Varbergs kommun besökte skolan och fick ta del av barnens tankar och önskemål. Först redovisade barnen från Gunnarsjö sina tankar om sin hemort med hjälp av kartorna. Därefter följde byavandring i Kungsäter. Barn och vuxna delades in i två grupper och barnen fick visa upp var sin del av orten. Utifrån arbetet med kartorna pekades platser ut som var bra, fina, spännande, skräpiga, fula, farliga, mm. Även önskemål och förslag på förbättringar redovisades. Under vandringen fotograferades platserna som barnen tog upp och önskemålen dokumenterades. Resultatet av barnens arbete redovisas under respektive avsnitt nedan. Barnen redovisar gruppvis vad som är bra och vad som kan förbättras i sin ort. Under byvandringen visade barnen några av de platser som de markerat på sina kartor. Tidplan Bygdens vision är långsiktig och parallellt med att utvecklingsarbetet fortlöper ska delmålen uppdateras regelbundet. Det är viktigt att dokumentet hålls levande så att arbetet med att nå önskad utveckling går framåt. Flera förslag på förändringar kom fram och efter diskussioner togs de önskemål bort som ansågs orimliga, t.ex. en chokladfontän vid affären eller en galleria... Barnen fick se ut en plats som passade för fikastund. Den här gruppen valde Grythalls utsiktsplats. 9

10 Säve flygplats GÖTEBORG KUNGSBACKA Västkustbanan 80 min 65 min 45 min E6 VARBERG Landvetters flygplats 55 min HORRED 12 min 25 min VEDDIGE 35 min 153 BYGDEPROFIL KINNA 40 min På lagom avstånd. Från orterna Kungsäter och Gunnarsjö når man flera målpunkter på runt en timmes bilresa min 10 min 30 min 40 Viskadalsbanan 55 min ULLARED Halland BORÅS KUNGSÄTER GUNNARSJÖ Västra Götaland SVENLJUNGA Här ligger Kungsäter och Gunnarsjö Orterna Kungsäter och Gunnarsjö är belägna i den nordöstligaste delen av Varbergs kommun, ca 3,5 mil från Varbergs centralort. Mellan Kungsäter och Gunnarsjö är det ca 6 km. Kungsäter är en av sex serviceorter* i Varbergs kommun. Närheten till den service som erbjuds där betyder mycket för orten och dess omgivning. Enligt Sveriges statistiska centralbyrå (SCB) räknas Kungsäter som en så kallad tätort* medan Gunnarsjö är en så kallad småort*. På gränsen till det mesta! Båda orterna ingår i Kungsäter församling men tillhör Kungsäter respektive Gunnarsjö socken. År 1971 då orterna blev en del av Varbergs kommun lämnade man Älvsborgs län för att istället ingå i Hallands län.trots detta tillhör Kungsäter och Gunnarsjö fortfarande landskapet Västergötland. Landskapsgränsen mellan Västergötland och Halland går genom sjön Fävren. Klimatmässigt är landskapsgränsen ganska tydlig, Västergötland i nordost ligger högre och kan vara ett par grader kallare. 10

11 *Serviceort = ort där det finns service i form av butiker och offentlig service. *Tätort = ett tättbebyggt område med minst 200 invånare och där avståndet mellan husen är mindre än 200 m. *Småort = samlad bebyggelse med invånare och där avståndet mellan husen är högst 150 m. (Sveriges Statistiska Centralbyrå, SCB) mot Torestorp mot Horred Marks kommun 804 Österbyvägen mot Älekulla 843 KUNGSÄTER Prästgårdsvägen GUNNARSJÖ 826 Västra Götalands Län 804 Grimmaredsvägen 821 Hallands Län Varbergs kommun mot Veddige och Varberg GRIMMARED KARL GUSTAV VÄSTERGÖTLAND mot Älvsered och Ullared HALLAND mot Nösslinge mot Källsjö Falkenbergs kommun Kungsäter och Gunnarsjö är belägna i den nordöstra delen av Varbergs kommun, på gränsen till Marks kommun. Orterna ingår i Hallands län men tillhör Västergötlands landskap. Orienteringskarta, Varbergs kommun. Rutan illustrerar inzoomat område till vänster. 11

12 gamla textilfabriken Bota damm brandstation bygdegård reningsverk fotbollsplan Solbackens dansbana skola bibliotek förskola äldreboende distr. mott. kyrka församlingshem parkering Hultaberg Dooria kyrkoruin Rhododendronstigen och Kulturstigen affär Torps gästgivaregård Kungsätersån hembygdsgård Kungsäter Industri Kungsäter Kök 0 m 500 m N Kungsäter 12 0 m 500 m

13 Kungsäter Huvuddelen av orten Kungsäter ligger söder om Kungsätersån som förr i tiden fungerade som kraftkälla för flera verksamheter. Utmed Prästgårdsvägen som löper genom orten ligger de flesta servicefunktionerna. På en höjd är kyrkan belägen. I korsningen som avgränsar orten västerut kan man välja om man vill åka mot Varberg eller mot Horred i Marks kommun. Kanske är det den valmöjligheten som gjort att flera av de karaktärsgivande verksamheterna i bygden är belägna just här. ftle kra kyrka Gunnarsjö Gunnarsjös bebyggelse är främst lokaliserad öster om kyrkan. Klockebergsvägen löper genom orten. Närheten till det småskaliga jordbruket är tydlig och karaktärsgivande. ing dn bed & breakfast församlingshem Fö nh u lta ån gamla skolan 0m 500 m N Gunnarsjö 13 0m 500 m

14 Än leende vid sjöar och lövskog, än lite barsk men stor och mäktig i vild barrskogsnatur med otaliga otämjda klippmoras. Ett alltid tjusande landskap är resultatet av växlande händelser och fenomen, som ägt rum under årtusenden. Socknen är som ett friluftsmuseum med otaliga minnen från flydda tider. Där sjunger vinden i hagar och skogar samma sånger som förr. Där finns bautastenar och stenrösen från tidig bebyggelse. Fornminnen, som tala sitt tydliga språk långt före skrivkonstens intåg i Nordanland (Kungsäter i ord och bild, sid 7) 14 Landskapsbild Kungsäter och Gunnarsjö ligger i gränslandet mellan en renodlad jordbruksbygd och ett klassiskt skogsområde. Landskapet är brutet med både åkrar, skog och sjöar, där skogen och sjöarna har övertag. I omgivningarna kring Kungsäter och Gunnarsjö finns områden med värdefulla strandängar och hagmarker. Naturen är mycket olika härnere i socknarna. Grimmared har släkttycke med Halland. Kungsäter utgör en övergång till Västgötanaturen med dess skogsklädda höjder och Gunnarsjö utgör prov på de vilda och karga områden, som i södra delen av provinsen och särskilt i detta härad äro förhärskande. (Kungsäter i ord och bild, sid 79) Sjöar och vattendrag Kungsäter och Gunnarsjös omland är rikt på sjöar och vattendrag. Inom en mils radie når man ett 50-tal vattendrag. Ett axplock av dem presenteras kortfattat nedan: Fävren delas av en rad öar i en djupare västlig och en grundare östlig del. Fävren är en av Västsveriges främsta fågelsjöar och har en hög fiskproduktion. Sällsynta och hotade djurarter förekommer, t.ex. flodpärlmussla och insjööring. Kring sjöarna finns en rik flora och omgivande ädellövsskogar och kulturlandskap är värdefulla. Fävren tillsammans med Valasjön i söder ingår i Viskans vattensystem och utgör riksintresse för naturvård. Oklången har ett rikt fågelliv och dess omgivande lövskogar, kulturlandskap och strandängar är värdefulla. Vid sjöns östra sida finns en kommunal badplats. Tolken är en långsmal sjö med branta stränder. På den västra sidan av Tolken ligger den natursköna fastigheten Agnbäck. (För mer information om Agnbäck, se sid 30.) Stora Sävsjön är belägen i kuperad terräng strax nordöst om Gunnarsjö. Fönhultaån sträcker sig mellan Gunnarsjö till Kungsäter och förbinder Fängsjön med Oklången. Kungsätersån rinner från sjön Oklången till Fävren. Vattendraget och några dammar sträcker sig genom Kungsäters samhälle vilket ger ett fint inslag i tätorten. Längs med åns stränder växer träd och värdefulla mossor och i vattnet finns fisk och musslor. Strandskydd Strandskydd gäller generellt 100 m från vattenlinjen förutom för Fävren och Oklången där strandskyddet är utökat till 200 m.

15 Böljande jordbrukslandskap med utblick över Fävren. Fävren utgör riksintresse för naturvård och är även upptagen i Varbergs kommuns naturvårdsprogram. Tolken Fredsjön Korstjärn Bygden erbjuder både jordbruks- och skogsbrukslandskap. Fävren KUNGSÄTER Kungsätersån Björkesjön Öresjön Oklången Munlug Fönhultaån L Sävsjön St Sävsjön GUNNARSJÖ Fängsjön Kroksjön Närådamm Fisklösen Botasjön Hallasjön Betesmarker på strandängarna längs Oklångens östra sida. Valasjön Lillån Buasjön Rydsån Högsjön KARL GUSTAV Gudmundaredssjön Ämtasjön Hällesjön GRIMMARED Mäsen Skärsjön Kartan visar sjöar och vattendrag i omgivningarna kring Kungsäter och Gunnarsjö. Stora Sävsjön 15

16 0-20 år år år 61- år Foto: Zandra Andersson Åldersfördelning i Kungsäter. Åldersfördelning i Gunnarsjö. Befolkning Antalet invånare i Kungsäters tätort med närmaste omgivningarna är ca 620 st. I Gunnarsjö är invånarantalet ca 140 st. Invånarantalet i orterna har länge varit ganska stabilt men minskar dock något för varje år. Befolkningsutvecklingen kan ses i relation till Varbergs kommun där den sammanlagda befolkningen ökar stadigt för varje år. (Uppgifterna gäller 2009/2010) Vilka är vi? Tydligt är att Kungsäter- och Gunnarsjöborna är trogna sin bygd. Invånarna i Kungsäter och Gunnarsjö blir allt äldre. Den största delen av bygdens befolkning är 60 år eller äldre, se diagram till vänster. (Uppgifter från 2007, SCB) Fördelningen mellan män (52%) och kvinnor (48%) är jämn. Andelen utlandsfödda är liten, endast 5 % av befolkningen i bygden kommer från andra länder, då främst från övriga Norden. Enkäter Under våren 2010 utfördes en mindre enkätundersökning bland Kungsäter- och Gunnarsjöborna. Enkäter delades bland annat ut på bygdelagets årsmöte samt under en lördagsförmiddag i affären. Frågorna inriktade sig till vilket förhållande man hade till sin hembygd. Av de 59 personer som fyllde i enkäten var ca 70 % över 50 år och drygt hälften var män. Av de som svarade var ca 46 % födda på orten och av de som var inflyttade kom de flesta från ort inom annan kommun. På frågan varför man valt att bosätta sig på orten framgick att följande aspekter betydde mest (i ordningsföljd): familjen, naturen, liten ort, gemenskapen, föreningsliv, hus och tomtpriser, service samt dessutom arbete, bra luft, jakt och fiske, ledigt boende, uppvuxen här. Enligt enkäten hade hälften av de svarande mindre än 10 km till arbetet och ca 14 % hade mer än 60 km. Ca 68 % av de som svarade på enkäten var medlem i minst en förening och 10 % av dem var medlem i fler än tre föreningar. På frågan vad som skulle göra orten mer attraktiv att bosätta sig i svarade man att följande var viktigast (i ordningsföljd): bättre kommunikationer, bättre service, bättre vägar, mer fritidsaktiviteter, aktivare näringsliv, billigare boende, mindre brottslighet.samt ett 16

17 gym. Vikten av attraktiva boenden där man utnyttjar natursköna lägen samt skapar boende för personer över 50 år var det många som påpekade. Enkäten innehöll även frågan om vad som är bäst respektive sämst med orten och resultaten av de frågorna ingår i Analysen, under Starka och svaga sidor, se sid 31. Befintlig bebyggelse Bebyggelsen i de båda orterna är sammanhållen och bybildningen tydlig. Bebyggelsens utformning varierar men består främst av hus byggda under och 70-talen vilket var den största utbyggnadsperioden för de båda orterna. I utkanten av orterna sprider bebyggelsen ut sig och består av mer eller mindre aktiva jord- och skogsbruksfastigheter. Bostadsbebyggelsen i orterna Kungsäter och Gunnarsjö består nästan enbart av enfamiljshus. I Kungsäter finns även några hyreslägenheter i mindre flerbostadshus. Historia i korthet I omgivningarna kring Kungsäter och Gunnarsjö förekommer rikligt med fornlämningar vilket tyder på en lång och intressant bakgrund. En av flera böcker och skrifter som skildrar bygden och dess historia heter Kungsäter i ord och bild (Kungsäters Hembygdsförening, Boktryckeribolaget, Varberg, 1982). Delar av dess innehåll redovisas nedan. Långt tillbaka i tiden - en gränsbygd Namnet Kungsäter - Kunungasäter - anses kunna härstamma från medeltiden men nämns för första gången år 1326 i en latinsk handling. Eftersom både Kungsäter - och Gunnarsjö socken ingår i Marks härad tillhörde bygden under större delen av medeltiden den svenska kronan fast utgjorde gränsbygd till Danmark. Under ett 17 år långt gästspel fick man dock prova på att leva under dansk flagg efter att Valdemar Atterdag år 1366 erövrade Marks härad. Gränsen till Danmark var under 1400-talet en handelsväg till Varberg. Handelsvägen som gick genom Kungsäter blev sedan en riksväg mot Skara och finns omtalad i Gustav Vasas Den medeltida kyrkoruinen. Fredsstenen som restes till minne av vapenvilan En enda stor familj Att bo i nära gränsen till Danmark var oroligt. Krigstågen följde Viskan och Ätran och bygden fick ofta påhälsning av fientliga strövtåg. Under 1300-talet drabbades bygden även av digerdöd och missväxt och enligt sägner fanns till slut endast en stuga kvar i socknen där det rök ur skorstenen. Stugan tillhörde en ensam kvinna. Dit kom en man från Skedeskamma (beläget strax norr om Karl Gustav), vars socken hade genomgått samma öde. Mannen klev in i stugan, där tycke uppstod och sägnen säger att alla från Gunnarsjö med omnejd härstammar från detta par. 17

18 Ljuspunkten inåt land Enligt sägnen skall Gunnarsjö ha fått sitt namn efter en sjöfarare som råkat i nöd utanför Hallandskusten och som vid sina försök att bestämma positionen fick syn på en ljuspunkt inåt land. Ljuspunkten ifråga visade sig vara det högt belägna området som idag kallas Gunnarsjö. Han kunde nu orientera sig och som tack för sin räddning, skänkte han medel till kyrkans reparation och tillbyggnad. Sjöfararen, vars namn var Gunnar, gav då uttrycket: Gunnar i sjönöd, vilket förenklat gav namnet Gunnarsjö. Kungsätersån var förr i tiden en viktig kraftkälla för flera verksamheter. 18 förordning om landsvägar i Västergötland. År 1470 hade Sten Sture och den danske kungen Kristian I drabbat samman i slaget vid Öresten i Marks kommun. När danskarna försökte inta Örestens slott besegrades de av Sten Sture och led stora förluster samtidigt som Kristian I skadades. De krigströtta parterna kom överens om att i alla fall tillfälligt lägga ner vapnen och vapenvilan slöts i Kungsäters prästgård den 9 april Överenskommelsen miste ganska omgående sin betydelse eftersom Kristian senare gjorde ändringar i avtalet. Den 10 oktober samma år försökte Kristian återta den svenska kronan, den här gången vid slaget i Brunkeberg (i Stockholm). Återigen besegrades danskarna och Kristian flydde. I och med slaget vid Brunkeberg blev hela Halland svenskt. År 1941 restes en minnessten över vapenvilan, nära ruinen i Prästgårdens hage, den så kallade fredsstenen talet Under 1800-talet var det främst jordbruk, skogsbruk och hantverk som bedrevs i bygden. En av de stora händelserna under 1800-talets sekel var storskiftet. Fram till nu delades åkerstyckerna upp mellan bönderna i smala tegar. På så sätt hade var och en del i den bättre jorden såväl som i den sämre. Eftersom tegarna ofta var smala var bönderna tvungna att bruka jorden gemensamt. Laga skiftet innebar att varje bondes andel samlades och förlades till en plats i syfte att effektivisera jordbruket. Många av bönderna tvingades eller valde att flytta från byn. Den 1 oktober 1861 skulle de nya skifterna tillträdas och de torpare som tvingades att flytta hade ett halvår på sig att göra det talet Under 1900-talet utvecklades både jordbruket och de lokala verksamheterna med hjälp av nya och förbättrade maskiner och redskap. Flera av verksamheterna är igång än idag om än i något annorlunda form. (För mer information om verksamheter med hundraåriga rötter i bygden, se sid 25.) År 1971 skedde kommunsammanslagningen och Kungsäters kommun i vilken även Gunnarsjö ingick fick istället tillhöra Varbergs kommun och Hallands län.

19 L Sävsjön Hemsjön Gunnarsjö kyrka St Sävsjön Bota damm Hultaberg Fävren plats för Kungsäters kyrka medeltida kyrka N Oklången Laga skifteskartor från 1861 för Kungsäter respektive Gunnarsjö by. N 19

20 Kungsäters kyrka Flera kulturmiljöer uppmärksammas i Varbergs kommuns kulturmiljövårdsprogram. Gunnarsjö kyrka Den f.d. textilfabriken i Kungsäter från första hälften av 1900-talet har uppmärksammats i byggnadsinventeringen och har bevarandeklass B Bildkälla: Kulturmiljö Halland 20 Kulturmiljöer Kungsäter Ruinen efter Kungsäters medeltida kyrka tros härstamma från 1200-talet. Kyrkan var byggd i gråsten och dess stenmaterial användes bland annat till förbättring av den gamla kyrkogårdsmuren samt till muren runt den nya kyrkan. Trots det finns delar av den gamla kyrkan kvar. Kungsäters kyrka är en av landets få åttakantiga, så kallade centralkyrkor. Den är ritad av arkitekten Emil Langlet och uppfördes på en plats som kallas Tors kulle. Den första gudstjänsten hölls på juldagen år Murverket är delvis slätputsat i vitt och delvis dekorativt murat med gula tegelstenar. Prästgården i Kungsäter är en stor tvåvåningsbyggnad med gulmålad träfasad från Torps gästgivaregård (gamla gästis) och skjutsstation är belägen mitt i samhället. Byggnaden är en så kallad långloftsstuga i två våningar. Hultaberg är beläget omedelbart väster om Kungsäters samhälle och är en större gård, ett före detta kaptensboställe. Gården har en välbevarad äldre bebyggelse med bl.a. boningshus från 1840-talet. Omkring gården är ett småskaligt, ålderdomligt odlingslandskap med flera spår efter äldre odling. Gunnarsjö Gunnarsjö kyrka har medeltida ursprung. Byggnadsmaterialet är gråsten med kalkputs. Inne i kyrkan finns unika takmålningar från 1752 av den kände kyrkomålaren Detleff Ross. Även några äldre gårdar i småskaligt, ålderdomligt odlingslandskap mot sydväst utgör kulturhistorisk miljö. Höga bro är en hög stenbro över ett vattendrag i ett skogsområde strax söder om Gunnarsjö. Bron vittnar om att det en gång i tiden har gått en vägsträckning på den här platsen. Idag kan man endast ta sig över bron till fots och den har delvis rasat. Byggnadsinventering En byggnadsinventering gjordes av Kulturmiljö Halland under 2009 vilken resulterade i att ett 50-tal byggnader med särskilt intresse i och i anslutning till Kungsäter och Gunnarsjö uppmärksammades. Främst handlar det om mer eller mindre välbevarade byggnader som är av kulturhistoriskt värde och där det är

21 viktigt att de bevaras och förvaltas varsamt. Byggnaderna klassades som A, B eller C, där klass A har det högsta bevarandevärdet. Kommunala planer Utvecklingsstrategi för landsbygden En utvecklingsstrategi för landsbygden håller på att arbetas fram med syfte att öka kvaliteten för boende på landsbygden och stärka kommersiell och kommunal service. Översiktsplan för Varbergs kommun I Varbergs kommuns översiktsplan* 2010 pekas Kungsäter ut som en av kommunens serviceorter. Den kommersiella och offentliga servicen i serviceorten har stor betydelse för omkringliggande landsbygd. Översiktsplanens mål är att stärka de befintliga serviceorterna med bebyggelse och kollektivtrafik så att befolkningsunderlaget kan öka och orterna fortsätta att utvecklas. Vidare anger översiktsplanen att närheten till Fävren är en stor tillgång och att bostäder som tillvaratar denna närhet kan skapas utanför strandskyddat område, i de vackra sluttningarna som ger utblickar mot sjön. I översiktsplanen redovisas även områden som anses lämpliga för utveckling av bebyggelse i strandnära lägen (så kallade LIS-områden). Lättnader från strandskyddet föreslås längs med Kungsäteråns sträckning från Kvarndammen och upp längs Botavägen samt vidare längs åns sträckning från Grytegården till fotbollsplanen. För att lättnader i strandskyddet ska kunna medges kräver lagstiftningen att strandskyddets syften fortsatt är tillgodosedda och dessutom ska alltid passage utmed stranden medges. Fördjupad översiktsplan För Kungsäter finns en fördjupad översiktsplan* från Den föreslår att bostäder kan prövas söder om den gamla kyrkoruinen samt öster om Botavägen, mot Kungsäterån. Dessutom förslås ett verksamhetsområde utmed Prästgårdsvägen mot Horred, väster om Doorias industribyggnad och väster om Kungsäterån. Detaljplaner Ortsbebyggelsen i både Kungsäter och Gunnarsjö regleras till största delen av detaljplaner*. I Kungsäter finns ett par områden som inte har blivit fullt utbyggda i enlighet med detaljplanen. För mer information kring dessa områden, se Lediga tomter, sid 22. *Översiktsplan = redovisar en kommunövergripande viljeinriktning för framtida markanvändning men är inte juridiskt bindande. *Fördjupad översiktsplan = redovisar mer ingående framtida viljeinriktning för en begränsad del av kommunen men är inte juridiskt bindande. *Detaljplan = reglerar markanvändningen i detalj för ett mindre område och är juridiskt bindande. Vid frågor angående bebyggelse och planering, välkommen att kontakta Varbergs kommun. 21