LOKAL UTVECKLINGSPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LOKAL UTVECKLINGSPLAN"

Transkript

1 LOKAL UTVECKLINGSPLAN för KUNGSÄTER OCH GUNNARSJÖ Varbergs kommun

2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 Projektet LISA 4 Lokal utvecklingsplan 6 BYGDEPROFIL 10 Här ligger Kungsäter och Gunnarsjö 10 Landskapsbild 14 Sjöar och vattendrag 14 Befolkning 16 Befintlig bebyggelse 17 Historia i korthet 17 Kulturmiljöer 20 Kommunala planer 21 Bostadsmarknad 22 Teknisk försörjning 22 Vägar och trafik 23 Service och handel 24 Företagande och arbetsmarknad 25 Folkliv 27 Turism 28 VISION 32 Trafik och vägar 32 Boende och inflyttning 32 Föreningar och fritid 33 Natur, kultur och besöksnäring 33 Företagande och affärsutveckling 34 Övriga intressefrågor 34 Barnens önskemål 35 Bygdens karaktär - en sammanfattning 30 ANALYS 31 Starka sidor - att utveckla 31 Svaga sidor - att förbättra 31 3

4 Trollsländan är LISA s symbol. Barnen i Kungsäters skola hade fler förslag på vad LISA s logga skulle kunna föreställa, t.ex. en propeller, ett parasoll, en fågel, en blomma, ett vindkraftverk eller en fjäril. Saker och ting är inte alltid som de verkar. Skenet bedrar och inte alltfär sällan behövs en djupdykning för att finna sanningen. Detta gäller för bygderna som LISA arbetar med, men även för trollsländan. Bygderna såsom trollsländan kan på ytan ge sken av att vara på ett visst sätt men när vi tar ett steg närmare och öppnar våra sinnen kan vi finna så mycket mer än en mytomspunnen figur. Vi kan se de vackra färgerna som skiftar, kreativitet och målmedvetenhet. Trollsländan passar däför bra för att kommunicera LISA s position som ett livskraftigt och fokuserat projekt. - Om LISA s symbol - 4 INLEDNING Projektet LISA Sedan sommaren 2009 är Varbergs kommun med i ett treårigt EU-projekt. Projektet är ett så kallat Interreg IV A -projekt inom Öresund-Kattegatt-Skagerack-programmet, vilket förkortas KASK. Man har valt att kalla projektet LISA vilket är en förkortning på Landsbygdsutveckling I SkandinaviA. I Varbergs kommun är orterna Kungsäter/ Gunnarsjö samt Rolfstorp utvalda att delta i projektet. Region Halland är så kallad Lead Partner och leder projektet som totalt omfattar 16 partners; kommuner, regioner och högskolor/universitet i Sverige, Norge och Danmark. I Sverige är det Varbergs kommun, Laholms kommun, Falkenbergs kommun, Hylte kommun, Region Halland och Högskolan i Halmstad som deltar. Danmark representeras av Norddjurs kommune, Skive kommune, Videncentret for Landbrug och VIA University College Århus. I Norge medverkar Birkenes kommune, Evje og Hornnes kommune, Songdalen kommune, Vennesla kommune, Knutepunkt Sorlandet och Universitetet i Agder. Projektets syfte Syftet med LISA är att skapa möjligheter till framtida samarbeten och nätverk över gränserna för att nå en positiv utveckling i de skandinaviska bygderna. Mål med projektet Huvudmålen för LISA-projektet är: Positiv utveckling av landsbygden Engagerade invånare Motverka frånflyttning, öka attraktivitet och tillflyttning Underlätta för näringsliv och besöksnäring Gränsöverskridande utbyte och samarbete Fem aktivitetsområden Projektet LISA omfattar fem aktivitetsområden: Mobilisering och utveckling Först och främst behövs ett brett engagemang från bygdens invånare, lokala företag, skolelever, föreningsliv men också från tjänstemän och politiker. Genom samarbete med övriga partners inom projektet kan

5 inspiration inhämtas samt erfarenheter och kunskap utbytas bland annat genom hemsidan och vid möten. Attraktivt boende Genom tillgång på bra boendemiljöer kan attraktionskraften för bygden stärkas. Viktiga faktorer i en attraktiv boendemiljö är tillgång till arbete, samhällsservice av olika slag, goda kommunikationer och möjligheter till ett rikt fritidsliv. Näringslivsutveckling Det lokala näringslivet kan med hjälp av rådgivning och kompetensutveckling få stöd bland annat med att ta fram affärsplaner. Projektet stimulerar nätverksbyggande över kommun- och landgränser, kunskapsutbyte och marknadsföring. Ytterligare information För mer information om projektet LISA, se hemsidan Om Du är intresserad av att delta i att utveckla Kungsäter/Gunnarsjö, har idéer eller bara vill ha mer information, välkommen att kontakta: Kungsäter Gunnarsjö bygdelag Göran Palmkvist, ordf. tel: e-post: LISA-projektet Kristina Hylander, projektledare tel: e-post: Kartan visar regionerna kring Kattegatt och Skagerack som deltar i LISA-projektet. Besöksnäring Bygdens besöksnäring uppmärksammas för att göras mer attraktiv för turister. Samarbetet med turistorganisationer är viktigt, liksom utveckling av ett marknadsföringskoncept. Forskning Samarbete med högskola/universitet genomsyrar samtliga aktiviteter. Studenter kan inkluderas inom ramen för deras studier. Vad händer om vi tar andra vägar? Kanske hittar vi nya angreppsätt för att utveckla landsbygden? 5

6 Det som ligger oss närmast är också det som är allra svårast att få syn på. - Okänd - 6 Lokal utvecklingsplan Vad är det?...och varför? Den lokala utvecklingsplanen är ett verktyg för att hålla utvecklingen i bygden levande. Det är ett genuint dokument som beskriver bygdens karaktär och analyserar dess styrkor och svagheter. Den redogör för Kungsäter- och Gunnarsjöbornas egen vision om hur bygden ska utvecklas. I den lokala utvecklingsplanen förankras och aktualiseras delmålen och de medel som kan behövas i arbetet med att nå visionen. Hela bygden (företag, föreningar, skolan, enskilda invånare) ska känna sig delaktig i arbetet mot bygdens gemensamma vision och att det arbete som kanske tidigare vilat tungt på några få eldsjälar i bygden ska komma att engagera många fler. Upplägg Detta dokument är en lokal utvecklingsplan för Kungsäter/Gunnarsjö. Den består av tre delar, bygdeprofil, analys samt vision. Bygdeprofil bygdens lokala identitet Hur och varför en ort utvecklas är svårt att sätta fingret på och är inte av samma orsaker som förr i tiden när arbetstillfällen och hemhörighet kanske var de största skälen till var man sökte sin bostad. Sociala, kulturella och fysiska förutsättningar har större betydelse än någonsin. Många mindre orter är i samma situation där utflyttning och minskat befolkningsunderlag slår hårt mot den lokala servicen. Konkurrensen om nya invånare blir en allt viktigare kärnfråga i bygdens utveckling. Som viktig utgångspunkt måste det finnas kunskap om platsens förutsättningar innan ett utvecklingsarbete kan inledas. Ett steg på vägen kan vara att först försöka finna bygdens identitet, dess karaktär. I arbetet med bygdeprofilen har bygdens historia på ett övergripande sätt studerats och de nuvarande förhållandena inventerats. Samtidigt har vi försökt att hitta nycklarna till bygdens särprägel, personliga minnen, sägner och andra guldkorn som stärker den lokala identiteten. Det är de här guldkornen som gör orten intressant och personlig. Utan hjälp av bygdens befolkning, både vuxna och barn, är dessa nästan omöjliga få ta del av. Genom att försöka sätta fingret på den lokala identiteten vet man vad man har att utgå ifrån. Förhoppningsvis blir det ett hjälpmedel till att förnya och utveckla orten samtidigt som man bevarar befintliga kvaliteter. Bygdeprofilen tillsammans med analysdelen

7 bygger på en arbetsmetod som kallas ortsanalys. En ortsanalys innebär att man samlar in kunskap om platsen, livsmiljön och förhållandet till omgivningen. Förutom att vara en viktig del av den lokala utvecklingsplanen kan bygdeprofilen användas fristående, t.ex. som information om bygden på den lokala hemsidan. Bygdeprofilen är relativt tidlös och behovet att uppdatera den ligger på längre sikt. Analys bygdens styrkor och svagheter Bygdens förutsättningar som på ett övergripande sätt redovisas i bygdeprofilen analyseras med hjälp av en metod som bygger på den så kallade SWOT-analysmodellen. SWOT står för Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats, alltså; Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot. I den lokala utvecklingsplanen har vi valt att identifiera Kungsäter/Gunnarsjös styrkor och svagheter. Styrkor som bygden kan arbeta vidare med för att utveckla och svagheter som man bör arbeta vidare med för att förbättra. Vision bygdens mål och medel för att uppnå önskad utveckling Visionen är bygdens eget dokument och består av invånarnas egna önskemål för hur bygdens framtid ska se ut. Visionen bör sättas så högt att tidshorisonten för att nå just den är långt fram. I handlingsplanen för att uppnå visionen definieras däremot ett antal delmål för att nå önskad utveckling. Delmålen kan vara både kortsiktiga och långsiktiga. Arbetet för att uppfylla dem kan ske på olika sätt och komma från många håll, ex. företagare, föreningar, skolor och andra grupper av människor som har något att ge. En nyinflyttad invånare som får ta del av bygdens vision kanske hittar just sin hjärtefråga att engagera sig i. Arbetssätt Bygdeprofilen har utarbetats av Kristina Hylander, Maria Stigsdotter Drott och Maria Hagelberg på Varbergs kommun. Bygdens invånare, framförallt styrelsemedlemmarna i bygdelaget har varit till stor hjälp med faktainsamling och korrekturläsning. Bygdeprofilen har utarbetats under hösten 2009 och våren Analysen grundas på bygdelagets identifiering av Kungsäter/Gunnarsjös starka och svaga sidor som identifierades under hösten Därtill har arbetet med den lokala utvecklingsplanen belyst ytterligare styrkor och svagheter som vägts in i analysen. Bensintappen i Kungsäter har nyligen rustats upp och är väl fungerande. Livslust är att alltid ha kommande projekt i ögonvrån - Okänd - Rhododendrondalen, en oas mitt i Kungsäter utformades under Foto: Uno Karlsson 7

8 Under stormötet diskuterades Kungsäter och Gunnarsjös utveckling i grupper. 8 Visionen är ju egentligen ingenting som har tillkommit enbart med anledning av arbetet med den lokala utvecklingsplanen. Det är en viljeinriktning som Kungsäters och Gunnarsjös invånare har haft sedan länge. Bygdelagets styrelse har sedan tidigare redovisat kortsiktiga och långsiktiga mål för bygden i sin verksamhetsberättelse. I samband med att Kungsäter/Gunnarsjö fick möjligheten att delta i LISA-projektet diskuterades bygdens önskvärda utveckling med nya angreppssätt. Förslag på arbetsområden för utveckling togs fram av bygdelagets styrelse. Den 2 november 2009 inbjöds bygdens befolkning till ett stormöte i bygdegården där man utgick från dessa arbetsområden. Under mötet uppkom ytterligare förslag och lokala arbetsgrupper bildades kring ett tiotal utvecklingsområden De lokala arbetsgrupperna kom sinsemellan överrens om fortsatta möten och arbetssätt för att identifiera mål och medel inom sitt arbetsområde. Den 18 februari 2010 samlades bygdens befolkning ytterligare en gång i samband med bygdelagets årsmöte. Där presenterades arbetsgruppernas visioner och diskussioner kring detta fördes. Vid bygdelagets styrelsemöten under våren 2010 har arbetsgruppernas visioner presenterats och man har diskuterat vad som ska prioriteras och vad som ligger i den långa tidplanen. Barnens perspektiv Eftersom barn använder sin närmiljö och förflyttar sig mellan olika platser på annorlunda sätt än vad vuxna gör lägger de märke till andra saker och deras kunskap om sin bygd är viktig att få ta del av. Bygdens utveckling är en betydelsefull del i barnens framtid och tvärtom. Barnen i Kungsäters skola fick i maj 2010 i uppgift att fundera över sin hembygd. De skulle komma på vad de tyckte var bra i Kungsäter och Gunnarsjö och vad de skulle vilja ändra och förbättra. Den 12 maj diskuterade barnen sedan vad de hade kommit fram till i grupp utifrån var de bodde någonstans. Grupperna redovisade sina tankar och önskemål inför samtliga elever och resultaten listades på ett papper. Flera förslag på förändringar kom fram och efter diskussioner togs de önskemål som ansågs orimliga bort. Därefter markerade barnen på kartor vad de anser är bra i sin bygd (grön markering) respektive vad de inte tycker om eller vad de vill förändra (röd markering).

9 Den 19 maj ordnades en temaförmiddag på Kungsäter skola. Projektanställda i LISA från Varbergs kommun besökte skolan och fick ta del av barnens tankar och önskemål. Först redovisade barnen från Gunnarsjö sina tankar om sin hemort med hjälp av kartorna. Därefter följde byavandring i Kungsäter. Barn och vuxna delades in i två grupper och barnen fick visa upp var sin del av orten. Utifrån arbetet med kartorna pekades platser ut som var bra, fina, spännande, skräpiga, fula, farliga, mm. Även önskemål och förslag på förbättringar redovisades. Under vandringen fotograferades platserna som barnen tog upp och önskemålen dokumenterades. Resultatet av barnens arbete redovisas under respektive avsnitt nedan. Barnen redovisar gruppvis vad som är bra och vad som kan förbättras i sin ort. Under byvandringen visade barnen några av de platser som de markerat på sina kartor. Tidplan Bygdens vision är långsiktig och parallellt med att utvecklingsarbetet fortlöper ska delmålen uppdateras regelbundet. Det är viktigt att dokumentet hålls levande så att arbetet med att nå önskad utveckling går framåt. Flera förslag på förändringar kom fram och efter diskussioner togs de önskemål bort som ansågs orimliga, t.ex. en chokladfontän vid affären eller en galleria... Barnen fick se ut en plats som passade för fikastund. Den här gruppen valde Grythalls utsiktsplats. 9

10 Säve flygplats GÖTEBORG KUNGSBACKA Västkustbanan 80 min 65 min 45 min E6 VARBERG Landvetters flygplats 55 min HORRED 12 min 25 min VEDDIGE 35 min 153 BYGDEPROFIL KINNA 40 min På lagom avstånd. Från orterna Kungsäter och Gunnarsjö når man flera målpunkter på runt en timmes bilresa min 10 min 30 min 40 Viskadalsbanan 55 min ULLARED Halland BORÅS KUNGSÄTER GUNNARSJÖ Västra Götaland SVENLJUNGA Här ligger Kungsäter och Gunnarsjö Orterna Kungsäter och Gunnarsjö är belägna i den nordöstligaste delen av Varbergs kommun, ca 3,5 mil från Varbergs centralort. Mellan Kungsäter och Gunnarsjö är det ca 6 km. Kungsäter är en av sex serviceorter* i Varbergs kommun. Närheten till den service som erbjuds där betyder mycket för orten och dess omgivning. Enligt Sveriges statistiska centralbyrå (SCB) räknas Kungsäter som en så kallad tätort* medan Gunnarsjö är en så kallad småort*. På gränsen till det mesta! Båda orterna ingår i Kungsäter församling men tillhör Kungsäter respektive Gunnarsjö socken. År 1971 då orterna blev en del av Varbergs kommun lämnade man Älvsborgs län för att istället ingå i Hallands län.trots detta tillhör Kungsäter och Gunnarsjö fortfarande landskapet Västergötland. Landskapsgränsen mellan Västergötland och Halland går genom sjön Fävren. Klimatmässigt är landskapsgränsen ganska tydlig, Västergötland i nordost ligger högre och kan vara ett par grader kallare. 10

11 *Serviceort = ort där det finns service i form av butiker och offentlig service. *Tätort = ett tättbebyggt område med minst 200 invånare och där avståndet mellan husen är mindre än 200 m. *Småort = samlad bebyggelse med invånare och där avståndet mellan husen är högst 150 m. (Sveriges Statistiska Centralbyrå, SCB) mot Torestorp mot Horred Marks kommun 804 Österbyvägen mot Älekulla 843 KUNGSÄTER Prästgårdsvägen GUNNARSJÖ 826 Västra Götalands Län 804 Grimmaredsvägen 821 Hallands Län Varbergs kommun mot Veddige och Varberg GRIMMARED KARL GUSTAV VÄSTERGÖTLAND mot Älvsered och Ullared HALLAND mot Nösslinge mot Källsjö Falkenbergs kommun Kungsäter och Gunnarsjö är belägna i den nordöstra delen av Varbergs kommun, på gränsen till Marks kommun. Orterna ingår i Hallands län men tillhör Västergötlands landskap. Orienteringskarta, Varbergs kommun. Rutan illustrerar inzoomat område till vänster. 11

12 gamla textilfabriken Bota damm brandstation bygdegård reningsverk fotbollsplan Solbackens dansbana skola bibliotek förskola äldreboende distr. mott. kyrka församlingshem parkering Hultaberg Dooria kyrkoruin Rhododendronstigen och Kulturstigen affär Torps gästgivaregård Kungsätersån hembygdsgård Kungsäter Industri Kungsäter Kök 0 m 500 m N Kungsäter 12 0 m 500 m

13 Kungsäter Huvuddelen av orten Kungsäter ligger söder om Kungsätersån som förr i tiden fungerade som kraftkälla för flera verksamheter. Utmed Prästgårdsvägen som löper genom orten ligger de flesta servicefunktionerna. På en höjd är kyrkan belägen. I korsningen som avgränsar orten västerut kan man välja om man vill åka mot Varberg eller mot Horred i Marks kommun. Kanske är det den valmöjligheten som gjort att flera av de karaktärsgivande verksamheterna i bygden är belägna just här. ftle kra kyrka Gunnarsjö Gunnarsjös bebyggelse är främst lokaliserad öster om kyrkan. Klockebergsvägen löper genom orten. Närheten till det småskaliga jordbruket är tydlig och karaktärsgivande. ing dn bed & breakfast församlingshem Fö nh u lta ån gamla skolan 0m 500 m N Gunnarsjö 13 0m 500 m

14 Än leende vid sjöar och lövskog, än lite barsk men stor och mäktig i vild barrskogsnatur med otaliga otämjda klippmoras. Ett alltid tjusande landskap är resultatet av växlande händelser och fenomen, som ägt rum under årtusenden. Socknen är som ett friluftsmuseum med otaliga minnen från flydda tider. Där sjunger vinden i hagar och skogar samma sånger som förr. Där finns bautastenar och stenrösen från tidig bebyggelse. Fornminnen, som tala sitt tydliga språk långt före skrivkonstens intåg i Nordanland (Kungsäter i ord och bild, sid 7) 14 Landskapsbild Kungsäter och Gunnarsjö ligger i gränslandet mellan en renodlad jordbruksbygd och ett klassiskt skogsområde. Landskapet är brutet med både åkrar, skog och sjöar, där skogen och sjöarna har övertag. I omgivningarna kring Kungsäter och Gunnarsjö finns områden med värdefulla strandängar och hagmarker. Naturen är mycket olika härnere i socknarna. Grimmared har släkttycke med Halland. Kungsäter utgör en övergång till Västgötanaturen med dess skogsklädda höjder och Gunnarsjö utgör prov på de vilda och karga områden, som i södra delen av provinsen och särskilt i detta härad äro förhärskande. (Kungsäter i ord och bild, sid 79) Sjöar och vattendrag Kungsäter och Gunnarsjös omland är rikt på sjöar och vattendrag. Inom en mils radie når man ett 50-tal vattendrag. Ett axplock av dem presenteras kortfattat nedan: Fävren delas av en rad öar i en djupare västlig och en grundare östlig del. Fävren är en av Västsveriges främsta fågelsjöar och har en hög fiskproduktion. Sällsynta och hotade djurarter förekommer, t.ex. flodpärlmussla och insjööring. Kring sjöarna finns en rik flora och omgivande ädellövsskogar och kulturlandskap är värdefulla. Fävren tillsammans med Valasjön i söder ingår i Viskans vattensystem och utgör riksintresse för naturvård. Oklången har ett rikt fågelliv och dess omgivande lövskogar, kulturlandskap och strandängar är värdefulla. Vid sjöns östra sida finns en kommunal badplats. Tolken är en långsmal sjö med branta stränder. På den västra sidan av Tolken ligger den natursköna fastigheten Agnbäck. (För mer information om Agnbäck, se sid 30.) Stora Sävsjön är belägen i kuperad terräng strax nordöst om Gunnarsjö. Fönhultaån sträcker sig mellan Gunnarsjö till Kungsäter och förbinder Fängsjön med Oklången. Kungsätersån rinner från sjön Oklången till Fävren. Vattendraget och några dammar sträcker sig genom Kungsäters samhälle vilket ger ett fint inslag i tätorten. Längs med åns stränder växer träd och värdefulla mossor och i vattnet finns fisk och musslor. Strandskydd Strandskydd gäller generellt 100 m från vattenlinjen förutom för Fävren och Oklången där strandskyddet är utökat till 200 m.

15 Böljande jordbrukslandskap med utblick över Fävren. Fävren utgör riksintresse för naturvård och är även upptagen i Varbergs kommuns naturvårdsprogram. Tolken Fredsjön Korstjärn Bygden erbjuder både jordbruks- och skogsbrukslandskap. Fävren KUNGSÄTER Kungsätersån Björkesjön Öresjön Oklången Munlug Fönhultaån L Sävsjön St Sävsjön GUNNARSJÖ Fängsjön Kroksjön Närådamm Fisklösen Botasjön Hallasjön Betesmarker på strandängarna längs Oklångens östra sida. Valasjön Lillån Buasjön Rydsån Högsjön KARL GUSTAV Gudmundaredssjön Ämtasjön Hällesjön GRIMMARED Mäsen Skärsjön Kartan visar sjöar och vattendrag i omgivningarna kring Kungsäter och Gunnarsjö. Stora Sävsjön 15

16 0-20 år år år 61- år Foto: Zandra Andersson Åldersfördelning i Kungsäter. Åldersfördelning i Gunnarsjö. Befolkning Antalet invånare i Kungsäters tätort med närmaste omgivningarna är ca 620 st. I Gunnarsjö är invånarantalet ca 140 st. Invånarantalet i orterna har länge varit ganska stabilt men minskar dock något för varje år. Befolkningsutvecklingen kan ses i relation till Varbergs kommun där den sammanlagda befolkningen ökar stadigt för varje år. (Uppgifterna gäller 2009/2010) Vilka är vi? Tydligt är att Kungsäter- och Gunnarsjöborna är trogna sin bygd. Invånarna i Kungsäter och Gunnarsjö blir allt äldre. Den största delen av bygdens befolkning är 60 år eller äldre, se diagram till vänster. (Uppgifter från 2007, SCB) Fördelningen mellan män (52%) och kvinnor (48%) är jämn. Andelen utlandsfödda är liten, endast 5 % av befolkningen i bygden kommer från andra länder, då främst från övriga Norden. Enkäter Under våren 2010 utfördes en mindre enkätundersökning bland Kungsäter- och Gunnarsjöborna. Enkäter delades bland annat ut på bygdelagets årsmöte samt under en lördagsförmiddag i affären. Frågorna inriktade sig till vilket förhållande man hade till sin hembygd. Av de 59 personer som fyllde i enkäten var ca 70 % över 50 år och drygt hälften var män. Av de som svarade var ca 46 % födda på orten och av de som var inflyttade kom de flesta från ort inom annan kommun. På frågan varför man valt att bosätta sig på orten framgick att följande aspekter betydde mest (i ordningsföljd): familjen, naturen, liten ort, gemenskapen, föreningsliv, hus och tomtpriser, service samt dessutom arbete, bra luft, jakt och fiske, ledigt boende, uppvuxen här. Enligt enkäten hade hälften av de svarande mindre än 10 km till arbetet och ca 14 % hade mer än 60 km. Ca 68 % av de som svarade på enkäten var medlem i minst en förening och 10 % av dem var medlem i fler än tre föreningar. På frågan vad som skulle göra orten mer attraktiv att bosätta sig i svarade man att följande var viktigast (i ordningsföljd): bättre kommunikationer, bättre service, bättre vägar, mer fritidsaktiviteter, aktivare näringsliv, billigare boende, mindre brottslighet.samt ett 16

17 gym. Vikten av attraktiva boenden där man utnyttjar natursköna lägen samt skapar boende för personer över 50 år var det många som påpekade. Enkäten innehöll även frågan om vad som är bäst respektive sämst med orten och resultaten av de frågorna ingår i Analysen, under Starka och svaga sidor, se sid 31. Befintlig bebyggelse Bebyggelsen i de båda orterna är sammanhållen och bybildningen tydlig. Bebyggelsens utformning varierar men består främst av hus byggda under och 70-talen vilket var den största utbyggnadsperioden för de båda orterna. I utkanten av orterna sprider bebyggelsen ut sig och består av mer eller mindre aktiva jord- och skogsbruksfastigheter. Bostadsbebyggelsen i orterna Kungsäter och Gunnarsjö består nästan enbart av enfamiljshus. I Kungsäter finns även några hyreslägenheter i mindre flerbostadshus. Historia i korthet I omgivningarna kring Kungsäter och Gunnarsjö förekommer rikligt med fornlämningar vilket tyder på en lång och intressant bakgrund. En av flera böcker och skrifter som skildrar bygden och dess historia heter Kungsäter i ord och bild (Kungsäters Hembygdsförening, Boktryckeribolaget, Varberg, 1982). Delar av dess innehåll redovisas nedan. Långt tillbaka i tiden - en gränsbygd Namnet Kungsäter - Kunungasäter - anses kunna härstamma från medeltiden men nämns för första gången år 1326 i en latinsk handling. Eftersom både Kungsäter - och Gunnarsjö socken ingår i Marks härad tillhörde bygden under större delen av medeltiden den svenska kronan fast utgjorde gränsbygd till Danmark. Under ett 17 år långt gästspel fick man dock prova på att leva under dansk flagg efter att Valdemar Atterdag år 1366 erövrade Marks härad. Gränsen till Danmark var under 1400-talet en handelsväg till Varberg. Handelsvägen som gick genom Kungsäter blev sedan en riksväg mot Skara och finns omtalad i Gustav Vasas Den medeltida kyrkoruinen. Fredsstenen som restes till minne av vapenvilan En enda stor familj Att bo i nära gränsen till Danmark var oroligt. Krigstågen följde Viskan och Ätran och bygden fick ofta påhälsning av fientliga strövtåg. Under 1300-talet drabbades bygden även av digerdöd och missväxt och enligt sägner fanns till slut endast en stuga kvar i socknen där det rök ur skorstenen. Stugan tillhörde en ensam kvinna. Dit kom en man från Skedeskamma (beläget strax norr om Karl Gustav), vars socken hade genomgått samma öde. Mannen klev in i stugan, där tycke uppstod och sägnen säger att alla från Gunnarsjö med omnejd härstammar från detta par. 17

18 Ljuspunkten inåt land Enligt sägnen skall Gunnarsjö ha fått sitt namn efter en sjöfarare som råkat i nöd utanför Hallandskusten och som vid sina försök att bestämma positionen fick syn på en ljuspunkt inåt land. Ljuspunkten ifråga visade sig vara det högt belägna området som idag kallas Gunnarsjö. Han kunde nu orientera sig och som tack för sin räddning, skänkte han medel till kyrkans reparation och tillbyggnad. Sjöfararen, vars namn var Gunnar, gav då uttrycket: Gunnar i sjönöd, vilket förenklat gav namnet Gunnarsjö. Kungsätersån var förr i tiden en viktig kraftkälla för flera verksamheter. 18 förordning om landsvägar i Västergötland. År 1470 hade Sten Sture och den danske kungen Kristian I drabbat samman i slaget vid Öresten i Marks kommun. När danskarna försökte inta Örestens slott besegrades de av Sten Sture och led stora förluster samtidigt som Kristian I skadades. De krigströtta parterna kom överens om att i alla fall tillfälligt lägga ner vapnen och vapenvilan slöts i Kungsäters prästgård den 9 april Överenskommelsen miste ganska omgående sin betydelse eftersom Kristian senare gjorde ändringar i avtalet. Den 10 oktober samma år försökte Kristian återta den svenska kronan, den här gången vid slaget i Brunkeberg (i Stockholm). Återigen besegrades danskarna och Kristian flydde. I och med slaget vid Brunkeberg blev hela Halland svenskt. År 1941 restes en minnessten över vapenvilan, nära ruinen i Prästgårdens hage, den så kallade fredsstenen talet Under 1800-talet var det främst jordbruk, skogsbruk och hantverk som bedrevs i bygden. En av de stora händelserna under 1800-talets sekel var storskiftet. Fram till nu delades åkerstyckerna upp mellan bönderna i smala tegar. På så sätt hade var och en del i den bättre jorden såväl som i den sämre. Eftersom tegarna ofta var smala var bönderna tvungna att bruka jorden gemensamt. Laga skiftet innebar att varje bondes andel samlades och förlades till en plats i syfte att effektivisera jordbruket. Många av bönderna tvingades eller valde att flytta från byn. Den 1 oktober 1861 skulle de nya skifterna tillträdas och de torpare som tvingades att flytta hade ett halvår på sig att göra det talet Under 1900-talet utvecklades både jordbruket och de lokala verksamheterna med hjälp av nya och förbättrade maskiner och redskap. Flera av verksamheterna är igång än idag om än i något annorlunda form. (För mer information om verksamheter med hundraåriga rötter i bygden, se sid 25.) År 1971 skedde kommunsammanslagningen och Kungsäters kommun i vilken även Gunnarsjö ingick fick istället tillhöra Varbergs kommun och Hallands län.

19 L Sävsjön Hemsjön Gunnarsjö kyrka St Sävsjön Bota damm Hultaberg Fävren plats för Kungsäters kyrka medeltida kyrka N Oklången Laga skifteskartor från 1861 för Kungsäter respektive Gunnarsjö by. N 19

20 Kungsäters kyrka Flera kulturmiljöer uppmärksammas i Varbergs kommuns kulturmiljövårdsprogram. Gunnarsjö kyrka Den f.d. textilfabriken i Kungsäter från första hälften av 1900-talet har uppmärksammats i byggnadsinventeringen och har bevarandeklass B Bildkälla: Kulturmiljö Halland 20 Kulturmiljöer Kungsäter Ruinen efter Kungsäters medeltida kyrka tros härstamma från 1200-talet. Kyrkan var byggd i gråsten och dess stenmaterial användes bland annat till förbättring av den gamla kyrkogårdsmuren samt till muren runt den nya kyrkan. Trots det finns delar av den gamla kyrkan kvar. Kungsäters kyrka är en av landets få åttakantiga, så kallade centralkyrkor. Den är ritad av arkitekten Emil Langlet och uppfördes på en plats som kallas Tors kulle. Den första gudstjänsten hölls på juldagen år Murverket är delvis slätputsat i vitt och delvis dekorativt murat med gula tegelstenar. Prästgården i Kungsäter är en stor tvåvåningsbyggnad med gulmålad träfasad från Torps gästgivaregård (gamla gästis) och skjutsstation är belägen mitt i samhället. Byggnaden är en så kallad långloftsstuga i två våningar. Hultaberg är beläget omedelbart väster om Kungsäters samhälle och är en större gård, ett före detta kaptensboställe. Gården har en välbevarad äldre bebyggelse med bl.a. boningshus från 1840-talet. Omkring gården är ett småskaligt, ålderdomligt odlingslandskap med flera spår efter äldre odling. Gunnarsjö Gunnarsjö kyrka har medeltida ursprung. Byggnadsmaterialet är gråsten med kalkputs. Inne i kyrkan finns unika takmålningar från 1752 av den kände kyrkomålaren Detleff Ross. Även några äldre gårdar i småskaligt, ålderdomligt odlingslandskap mot sydväst utgör kulturhistorisk miljö. Höga bro är en hög stenbro över ett vattendrag i ett skogsområde strax söder om Gunnarsjö. Bron vittnar om att det en gång i tiden har gått en vägsträckning på den här platsen. Idag kan man endast ta sig över bron till fots och den har delvis rasat. Byggnadsinventering En byggnadsinventering gjordes av Kulturmiljö Halland under 2009 vilken resulterade i att ett 50-tal byggnader med särskilt intresse i och i anslutning till Kungsäter och Gunnarsjö uppmärksammades. Främst handlar det om mer eller mindre välbevarade byggnader som är av kulturhistoriskt värde och där det är

21 viktigt att de bevaras och förvaltas varsamt. Byggnaderna klassades som A, B eller C, där klass A har det högsta bevarandevärdet. Kommunala planer Utvecklingsstrategi för landsbygden En utvecklingsstrategi för landsbygden håller på att arbetas fram med syfte att öka kvaliteten för boende på landsbygden och stärka kommersiell och kommunal service. Översiktsplan för Varbergs kommun I Varbergs kommuns översiktsplan* 2010 pekas Kungsäter ut som en av kommunens serviceorter. Den kommersiella och offentliga servicen i serviceorten har stor betydelse för omkringliggande landsbygd. Översiktsplanens mål är att stärka de befintliga serviceorterna med bebyggelse och kollektivtrafik så att befolkningsunderlaget kan öka och orterna fortsätta att utvecklas. Vidare anger översiktsplanen att närheten till Fävren är en stor tillgång och att bostäder som tillvaratar denna närhet kan skapas utanför strandskyddat område, i de vackra sluttningarna som ger utblickar mot sjön. I översiktsplanen redovisas även områden som anses lämpliga för utveckling av bebyggelse i strandnära lägen (så kallade LIS-områden). Lättnader från strandskyddet föreslås längs med Kungsäteråns sträckning från Kvarndammen och upp längs Botavägen samt vidare längs åns sträckning från Grytegården till fotbollsplanen. För att lättnader i strandskyddet ska kunna medges kräver lagstiftningen att strandskyddets syften fortsatt är tillgodosedda och dessutom ska alltid passage utmed stranden medges. Fördjupad översiktsplan För Kungsäter finns en fördjupad översiktsplan* från Den föreslår att bostäder kan prövas söder om den gamla kyrkoruinen samt öster om Botavägen, mot Kungsäterån. Dessutom förslås ett verksamhetsområde utmed Prästgårdsvägen mot Horred, väster om Doorias industribyggnad och väster om Kungsäterån. Detaljplaner Ortsbebyggelsen i både Kungsäter och Gunnarsjö regleras till största delen av detaljplaner*. I Kungsäter finns ett par områden som inte har blivit fullt utbyggda i enlighet med detaljplanen. För mer information kring dessa områden, se Lediga tomter, sid 22. *Översiktsplan = redovisar en kommunövergripande viljeinriktning för framtida markanvändning men är inte juridiskt bindande. *Fördjupad översiktsplan = redovisar mer ingående framtida viljeinriktning för en begränsad del av kommunen men är inte juridiskt bindande. *Detaljplan = reglerar markanvändningen i detalj för ett mindre område och är juridiskt bindande. Vid frågor angående bebyggelse och planering, välkommen att kontakta Varbergs kommun. 21

Lokal plan för Petaredbackens byalag

Lokal plan för Petaredbackens byalag Lokal plan för Petaredbackens byalag Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Petaredbacken...3 4 Vad är det bästa med Petaredbacken?...4

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Lokal Utvecklingsplan

Lokal Utvecklingsplan Lokal Utvecklingsplan Börjelsbyn Kalix kommun, Norrbottens län November 2011 Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla som bor i bygden. Och arbetet

Läs mer

Lokal Utvecklingsplan

Lokal Utvecklingsplan Lokal Utvecklingsplan Svanskogs-bygden Säffle kommun, Värmlands län Juni 2011 Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla som bor i bygden. Och arbetet

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Lokal plan för Eggvena till framtiden!

Lokal plan för Eggvena till framtiden! Lokal plan för Eggvena till framtiden! 1 Innehållsförteckning 1 Syfte med den lokala planen 2 Vem har tagit fram planen och hur 3 Beskrivning av Eggvena 4 Vad är det bästa med Eggvena? 5 Slogan för Eggvena

Läs mer

Minnesanteckningar 9-10 april 2010 Partnerskapsmöte Evje-Hornnes

Minnesanteckningar 9-10 april 2010 Partnerskapsmöte Evje-Hornnes Minnesanteckningar 9-10 april 2010 Partnerskapsmöte Evje-Hornnes 9 april 18:00 Administrativa frågor : Statusrapporten: I Norge har man börjat sätta samman rapporten. I Sverige är det deadline nästa vecka.

Läs mer

HÄRADSBÄCK. Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN. Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan. Sammanfattning rev 2014-08-29

HÄRADSBÄCK. Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN. Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan. Sammanfattning rev 2014-08-29 HÄRADSBÄCK Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN Sammanfattning rev 2014-08-29 Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan Samrådsredogörelse, Version Familjefestivalen 2014-08-29 Kontakt:

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Kommunal administration Kommunens verksamhet måste effektiviseras. Särskilt administrationen! Man ska undvika dyra politikerresor. För mycket arbete med

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Himmeta. -Den öppna, ljusa bygden

Himmeta. -Den öppna, ljusa bygden Himmeta -Den öppna, ljusa bygden Välkommen till Himmeta En plats för barnen I Himmeta får barnen: barnomsorg i Himmetamodellen, med en kombination av dagbarnvårdare och förskolan Lingonet som ligger vid

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling

Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling Arnemark 2014-02- 26 Om synpunkter eller frågor när det gäller sammanställningen, kontakta helena.lindehag@pitea.se Inledning: I Piteå kommun pågår flertal

Läs mer

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer: 2008-5618 Projektägare: Karlskrona kommun Näringslivsenheten 2011-09-28 1. Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer:

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Bygdegårdens roll i bygdeutveckling

Bygdegårdens roll i bygdeutveckling Bygdegårdens roll i bygdeutveckling Redovisning av processarbete den 26 februari 2009 Arrangör: Uppsala Läns Bygdegårdsdistrikt Syfte: Processarbetet utgick från frågeställningarna Vad vill vi åstadkomma?

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM Ydre kommun Ydre är en av Sveriges minsta kommuner med en befolkning på ca 4000 personer, vilket samtidigt kanske är den

Läs mer

Knäred MAGASIN. UTSIKTSPUNKTER Fantastiska vyer. FISKE Populär fritidsaktivitet. PARKEN Härligt landskap. VINDKRAFTSSAFARI Upplev på nära håll

Knäred MAGASIN. UTSIKTSPUNKTER Fantastiska vyer. FISKE Populär fritidsaktivitet. PARKEN Härligt landskap. VINDKRAFTSSAFARI Upplev på nära håll UTSIKTSPUNKTER Fantastiska vyer Nummer 4 1/2015 FISKE Populär fritidsaktivitet PARKEN Härligt landskap VINDKRAFTSSAFARI Upplev på nära håll BROPROJEKTET Ny bro över Krokån Digitalt magasin med information

Läs mer

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Djäkneboda byaplan 2006

Djäkneboda byaplan 2006 Bakgrund: Djäkneboda byaplan 2006 -Erbjudande i april 2005 om att delta i projektet Kompetenscirkeln med uppdrag att skapa en Byaplan Idégrupp startades -Deltog i projektträff i juni 2005 i Sikeå -Arbetet

Läs mer

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se Halland i Europa Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid Undrar du på vilket sätt EU finns närvarande för dig här i Halland? I den här broschyren berättar vi om några av de projekt som har genomförts

Läs mer

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes www.satilabygg.se Arvet efter Albert i Högelid I början av 1900-talet började den företagsamme Albert Andersson tillverka olika typer av möbler. Då var efterfrågan på möbler stor i det expansiva Göteborg

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Träff 1: 13 augusti i Ljustorp 7 deltagare och 1 processledare = två grupper En person under 18 år, 3 mellan 30-40, 2 mellan 40-50 och en över 60

Träff 1: 13 augusti i Ljustorp 7 deltagare och 1 processledare = två grupper En person under 18 år, 3 mellan 30-40, 2 mellan 40-50 och en över 60 Sammansta llning Landsbygd 2.0 I Landsbygd 2.0 lyfts idéer för lokal utveckling fram genom samtal mellan generationer. Metoden är enkel, har bra hjälpmedel och går ut på att alla är med och diskuterar

Läs mer

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 .. ett klimatsmart val Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 Centern är kommunens gröna parti. Vi vill att HELA kommunen ska leva och utvecklas i samklang med Bjäres unika natur och kulturlandskap.

Läs mer

PJÄTTERYD. Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN. Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan. Sammanfattning 2014-08-29

PJÄTTERYD. Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN. Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan. Sammanfattning 2014-08-29 PJÄTTERYD Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN Sammanfattning 2014-08-29 Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan Samrådsredogörelse medborgardialog del Pjätteryd 2014-05-20 Samrådsredogörelse,

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Kungsörs kommun. Flytta till Kungsör. presenterar. Boendeguide 2012/2013

Kungsörs kommun. Flytta till Kungsör. presenterar. Boendeguide 2012/2013 Flytta till Kungsör Kungsörs kommun presenterar Boendeguide 2012/2013 Välkommen att upptäcka ditt eget kungarike - Kungsör Kunglig historia Kungsör har växt fram på det område vid Mälarens strand, där

Läs mer

Detaljplan för SMÄLTERYD 2:21. Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län. SAMRÅDSHANDLING Diarienummer PBN 2009/0324 214. Fastighet Smälteryd 2:21

Detaljplan för SMÄLTERYD 2:21. Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län. SAMRÅDSHANDLING Diarienummer PBN 2009/0324 214. Fastighet Smälteryd 2:21 SAMRÅDSHANDLING Diarienummer PBN 2009/0324 214 Detaljplan för SMÄLTERYD 2:21 Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län Fastighet Smälteryd 2:21 Upprättad 2009-12-16 Planarkitekt Åsa Svensson Plantekniker

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

Vänersborg - lokala värden

Vänersborg - lokala värden Vänersborg - lokala värden Inledning Vi är två ungdomar som under fyra veckor har sommarjobbat för Vänersborgs kommun med Agenda 21 och folkhälsa. Som projektarbete har vi genom en enkätundersökning valt

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola

Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Europeiska unionen Verksamhetsområdets yta: 150 000 kvm Avstånd Landvetter: 26 km Avstånd Centralstationen/City:

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Stadsarkitektkontoret WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Ekonomisk karta med det aktuella området markerat 2013-09-02 2(14) Bakgrund till workshopen Stadsarkitektkontoret har av kommunstyrelsens

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA IDAG 17 Nybro stad Nybro är en stad i Glasriket i Småland, tillhörande Kalmar län. Nybro stad fyllde 75 år 2007 men Nybro kommun bildades inte förrän 1969 av Nybro stad, Alsterbro, Hälleberga och Madesjö

Läs mer

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog Sammanställning av medborgardialog 2012-10-31 Jörgen Ölund Innehåll 1 Inledning 5 2 Frågorna 7 2.1.1 Bygg på höjden...7 2.1.2 Utpendlingen....7 2.1.3 Utveckling främst i tätorterna....8 2.1.4 Fler arbetsplatsområden....8

Läs mer

Vänliga positiva människor MÖJLIGHETER

Vänliga positiva människor MÖJLIGHETER STYRKOR Aktivt, rikt och utbrett föreningsliv som samverkar o Skateparker Aktiv by o Bydagar o Julskyltning mm Billigt att bo Besöksmål o Hembygdsparken o Medeltidskyrka o Golfbana o Kulturteater Bra o

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Förslag nytt bo i Od/Alboga

Förslag nytt bo i Od/Alboga 15-05-28 Förslag nytt bo i Od/Alboga Framtaget utifrån resultat av idéträffar FÖRSLAG TILL NYTT BO I OD / ALBOGA Träffar - Förslag - Fortsättning 2 x idéträffar Under april och maj har två idéträffar

Läs mer

Vill bo nära naturen och nära staden...

Vill bo nära naturen och nära staden... Vill bo nära naturen och nära staden... Älska Säffle! Älska Säffle 1 Välj dina egna vägar. 2 Älska Säffle Allt nära Är du en av många människor som bär på en dröm om ett bra boende? Vill bo nära naturen

Läs mer

Sundbyholm. ett område i utveckling

Sundbyholm. ett område i utveckling Sundbyholm ett område i utveckling Åtgärder för Sundbyholmsområdet 28 januari 2010 beslutade kommunfullmäktige om en åtgärdsplan för Sundbyholmsområdet. En arbetsgrupp har sedan 2007 arbetat för utveckling

Läs mer

GRUMS Kommun i Värmland

GRUMS Kommun i Värmland GRUMS Kommun i Värmland www.grums.se ATT BO I GRUMS Grums är centralt beläget mellan städerna Stockholm, Göteborg och Oslo. Här finns också knutpunkten mellan de båda Europavägarna E 18 och E 45. Vår kommun

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

2012-05-08. LAHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen

2012-05-08. LAHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen LAHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen 2012-05-08 Minnesanteckningar förda vid information om översiktsplanefrågor och övriga samhällsfrågor i Skoskumgården i Skummeslövsstrand 2012-05-08 kl 18.30-21.00 Närvarande:

Läs mer

Vi tror på hela Laholm - alla behövs!

Vi tror på hela Laholm - alla behövs! Fotograf PeO Persson Vi tror på hela Laholm - alla behövs! Laholmsmoderaterna har de senaste åren genomfört flera tusen dörrknackningar över hela kommunen. Vi har haft många givande och trevliga samtal

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Foto. bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar!

Foto. bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar! Foto bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar! Viskan har haft stor historisk betydelse för vår bygd och är idag en viktig inspirationskälla och oas för invånarna i Marks kommun. I broschyren

Läs mer

Lokal Utvecklingsplan

Lokal Utvecklingsplan Lokal Utvecklingsplan Övre Ullerud Forshaga kommun, Värmlands län September 2010 Klarälven Lokal Utvecklingsplan Ett processarbete som utgår från fem olika utvecklingsområden: samverkan och gemenskap,

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden? Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan Vision 2020 1. Bakgrund Den 2 november 2000 antog kommunfullmäktige Vision 2010. I Vision 2010 preciserades ett stort antal

Läs mer

Gråträsk Byaområde. Förutsättningar och förslag

Gråträsk Byaområde. Förutsättningar och förslag Gråträsk Byaområde 1 Gråträsk Byaområde Förutsättningar och förslag Allmänt Antalet boende i Gråträsk har under åren 1996-2005 minskat med ca 20 %. Andelen äldre är större än i övriga kommunen. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker

ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker ÄLVSJÖ STADEN En stadsdel i förvandling 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker STADEN FLYTTAR TILL ÄLVSJÖ Med Öster om Älvsjövägen, söder om Solbergaskogen och strax nordväst om Älvsjö

Läs mer

HÖÖRS KOMMUN SÄLJER SMÅHUSTOMTER PÅ HÖÖR VÄSTER, KVARNBÄCK. Allmänt

HÖÖRS KOMMUN SÄLJER SMÅHUSTOMTER PÅ HÖÖR VÄSTER, KVARNBÄCK. Allmänt HÖÖRS KOMMUN SÄLJER SMÅHUSTOMTER PÅ HÖÖR VÄSTER, KVARNBÄCK Allmänt Höörs kommun har fastigheter till försäljning för enfamiljsbostäder inom populära Kvarnbäcksområdet som ligger nära naturen, centrum och

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Flytta till Båstad... ett bättre sätt att leva

Flytta till Båstad... ett bättre sätt att leva Flytta till Båstad... ett bättre sätt att leva Att leva, arbeta och bo på Bjärehalvön är att välja ett liv med både hjärta och puls. Mötesplatsen Båstad erbjuder ett levande kultur- och nöjesliv och en

Läs mer

Skinnskattebergs Företags Nätverk. Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering

Skinnskattebergs Företags Nätverk. Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering Skinnskattebergs Företags Nätverk Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering Nätverks syfte Att främja näringslivet i Skinnskattebergs kommun och utvecklingen av den enskilde

Läs mer

Förstudie Utbyggnad av Gotlands Hesselby Jernväg, GHJ

Förstudie Utbyggnad av Gotlands Hesselby Jernväg, GHJ Förstudie Utbyggnad av Gotlands Hesselby Jernväg, GHJ Målen är att: Skapa en bild av vilka kostnader en utbyggnad av järnvägen Eken Tule Roma skulle innebära. Finna en bra placering för den tänkta stationen

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Vad tycker du? Varför en ny översiktsplan? Denna broschyr vänder sig till dig som bor och lever i Gnosjö kommun. Du kanske bor ute på landsbygden i en villa och driver

Läs mer

HÄLLEFORS KOMMUN. Hällefors Grythyttan Loka

HÄLLEFORS KOMMUN. Hällefors Grythyttan Loka HÄLLEFORS KOMMUN Hällefors Grythyttan Loka Hällefors kommun Hällefors kommun har ett fantastiskt läge i natursköna Bergslagen. Centralt belägen mellan storstad och landsbygd, omkring 3 timmar ifrån Stockholm,

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

En bygd i avveckling?

En bygd i avveckling? Näshulta En bygd i avveckling? Näshulta Näshulta, som med sitt öppna jordbrukslandskap tillsammans med hagmarker, vattenspeglar och djupa skogar skapar en naturskön bygd Näshulta, en levande landsbygd

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård Unikt boende Hyresrätter i Västerviks skärgård Bo i hyresrätt året runt på Hasselö! För dig som vill stanna kvar i skärgården även när sommaren är slut kan detta bli verklighet. Genom ett unikt projekt

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

Yttrande över ny översiktsplan

Yttrande över ny översiktsplan Sid 1 Till Halmstad kommun, kommunstyrelsen Yttrande över ny översiktsplan Vid frågor kontakta: Henrik Johansson, henrik@urvalet.com eller Michael Persson, michael@vinnalt.se Allmänt Samhällsföreningen

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

INVESTERA I DALARNA MORA BORLÄNGE FALUN

INVESTERA I DALARNA MORA BORLÄNGE FALUN INVESTERA I DALARNA MORA BORLÄNGE FALUN DALARNA DALARNA sträcker sig från fjällen kring Grövelsjön i norr ner till Dalälvslandskapet och den bördiga jorden i söder. Från vildmark och skidorter i väster

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Nedan följer en sammanfattning av det viktigaste synpunkterna varav Länsstyrelsens och Trafikverkets synpunkter redovisas separat.

Nedan följer en sammanfattning av det viktigaste synpunkterna varav Länsstyrelsens och Trafikverkets synpunkter redovisas separat. Tjänsteställe: Bygg- och miljökontoret Handläggare: Elena Eckhardt Datum: 2011-12-05 Beteckning: 2007/0104 218 Er beteckning: Planprogram för Ubbhult Hägnen Samrådet Planprogrammet har varit ute på samråd

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Nödinge - Från förort > stationssamhälle > attraktiv småstad

Nödinge - Från förort > stationssamhälle > attraktiv småstad Ortsutvecklingsmöte NÖDINGE 20141016 Nödinge Från förort > stationssamhälle > attraktiv småstad SAMMANSTÄLLNING 2 1. Vad ska Nödinge erbjuda dig om 10 respektive 25 år? Hyresrätter nära pendelstation och

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ ORTSUTVECKLING - FLEN SWOT-analys STADSMILJÖ Flen har ett utmärkt geografiskt läge Sjöar, vacker natur och strövområden finns nära stadens centrum Kostnaderna för att köpa bostad (villa eller bostadsrätt)

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR. Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013. Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40. Västerlanda bygdegård.

MINNESANTECKNINGAR. Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013. Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40. Västerlanda bygdegård. MINNESANTECKNINGAR Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013 Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40 Plats Västerlanda bygdegård Moderator Maria Wramsten Willmar Medverkande från kommunen Antal besökare

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer