Kan fjärrvärmen expandera kraftigt i Storbritannien?
|
|
- Henrik Isaksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Institutionen for energivetenskaper Kan fjärrvärmen expandera kraftigt i Storbritannien? MVKN10 Energitransporter Karl Fredriksson Erik Wiklund
2 Sammanfattning För att trygga framtidens försörjning av värme och elektricitet i Storbritannien krävs omfattande åtgärder för att hushålla och effektivisera energianvändningen. En del i denna process är expansionen av fjärrvärme. Med befintlig teknik kan verkningsgraden i Storbritanniens kraftverk höjas från dagens 40 % till 95 % om spillvärmen tas tillhand och distribueras som värme i fjärrvärmenät. Fjärrvärmens höga verkningsgrad, miljöpotentialen och det konkurrenskraftiga priset kommer vara de avgörande faktorerna för expansionen för fjärrvärmen i England. Troligtvis kommer den årliga expansionstakten för fjärrvärme ligga omkring 5 % under många år framöver. Nybyggnationer i tätbefolkade urbana miljöer där övriga infrastruktur byggs ut kommer troligtvis ta en ledande roll för fjärrvärmeexpansionen i Storbritannien. I takt med att nationella kunskapen ökar kommer en ökad konvertering från befintliga energisystem till fjärrvärmesystem att ske. För att uppnå denna expansion krävs en ökad medvetenhet på en hög politisk nivå för att utforma incitament och kunskap kring fjärrvärme. Då fjärrvärmebyggnationen är starkt kopplad till övrig energiförsörjning kan effektiva styrmedel behövas för att landets miljömål skall uppfyllas, där fjärrvärme väntas vara en del i strategin för att nå målen. Ägarfrågan för fjärrvärmenäten och de stora investeringarna som krävs är även starkt kopplade till politisk och framförallt kommunalt beslutstagande. Delägarskap och kombinationer vid nybyggnation med övrig infrastruktur såsom VA och bredband kan vara lösningar för att dela alternativt minska de stora investeringarna för fjärrvärmen. 2
3 Innehåll 1. Introduktion Fjärrvärme Produktion Bränslen Kraftvärmeverk Distribution Fjärrvärme hos kunden Positiva aspekter Effektivt och tillförlitligt Miljövänligt Konkurrenskraftigt pris Negativa aspekter Energisituationen i Storbritannien Värmemarknaden i Storbritannien Bostäder Service och industri Teoretiskt värmebehov Utbyggnad av fjärrvärme i Storbritannien Kraftvärmeverk Bränsle Analyserad potential för fjärrvärmens expansion Marknadsbarriärer för fjärrvärme Slutsats Litteraturförteckning Förslag på tentamensuppgift
4 1. Introduktion Fjärrvärmens marknadsandel på värmemarknaden i Storbritannien ligger för närvarande på ca 2 %. Detta är en relativt låg andel jämfört med andra länder i Europa där fjärrvärmen i vissa länder står för över 50 % av uppvärmningen. Storbritannien besitter många av de karaktäristika som dessa länder med välutbyggda fjärrvärmenät som exempelvis att en stor del av befolkningen bor i urbana miljöer. Givet detta har fjärrvärmen stora expansionsmöjligheter i Storbritannien. Vad Storbritannien istället har är många kolkraftverk för att producera el. Dock är den storskaliga elproduktionen i Storbritannien mycket ineffektiv. Kolkraftverken har sällan en verkningsgrad som överstiger 35 % vilket betyder att det för varje producerad enhet el uppstår två enheter värme, värme som i de flesta fall betraktas som spill och leds direkt ut i atmosfären. Om den värme som idag går förlorad vid elproduktion skulle tas tillvara på skulle den kunna ge ett signifikant bidrag till att sänka energikonsumtionen i Storbritannien. Om enbart hälften av den spillvärme som idag inte tas tillvara på istället skulle användas till uppvärmning i form av exempelvis fjärrvärme, skulle det motsvara 25 % av Storbritanniens uppvärmningsbehov (Institution of Civil Engineers, 2009). Kommittén för klimatförändringar i Storbritannien (Committee on Climate Change, CCC) har föreslagit att elektricitet försörjningen år 2030 skall vara nästan helt utan koldioxidpåverkan. Detta mål kommer starkt påverka fjärrvärmens utbyggnad då man i länder som exempelvis Sverige minskat sina utsläpp av koldioxid med 20 % tack vare utbyggnaden av fjärrvärme. (Svensk Fjärrvärme) För att kunna beskriva och kvantifiera expansionsmöjligheterna för fjärrvärme i Storbritannien kommer ett antal aspekter att belysas i denna rapport. Några av de grundläggande förklaringsvariablerna är fördelarna med fjärrvärme, energimarknadens uppbyggnad, den nuvarande marknadssituationen för värme samt barriärer som behöver övervinnas. 4
5 2. Fjärrvärme 2.1 Produktion Vanligtvis produceras fjärrvärme i ett värmeverk där vatten värms upp genom förbränning av bränslen. Fjärrvärmenätet kan försörjas av en enskild produktionsanläggning likväl som flera produktionsanläggningar. En enskild produktionsanläggning som klarar basbehovet vid normalt förhållande kallas baslastanläggning, denna drivs generellt av billigare bränslen såsom avfall. Vid ökat behov startas spetsanläggningar upp för att möta en ökad kortsiktig efterfrågan, vanligtvis används lätthanterligt bränsle såsom olja för denna typ av anläggning. Förutom direkta produktionsanläggningar som har som avsikt att värma vattnet i system kan även spillvärme tas till vara, vanligen från industrier eller avloppsnät. Vid de fall då spillvärmen är för låg för att direkt mats ut i fjärrvärmenätet används värmepumpar. Det finns även ett flertal fall där geotermisk värme tas till vara och används i systemet. (Wikipedia) Bränslen Av den totala fjärrvärmeproduktionen används i stor grad bränslen som ej annars skulle tagits till vara. Skogsavfall, sopor och spillvärme är några av de grundläggande bränslena för fjärrvärmen. Även konventionella bränslen såsom kol, olja och naturgas används. Fjärrvärmenätet är därav mycket bränsleflexibelt och använder i praktiken en kombination av bränslen för att upprätthålla värmen under årets alla dagar. För att styra bränsleanvändningen används en rad styrmedel. Ett exempel är i Sverige då kol beskattas hårt för ren värmeproduktion och därför används ej kol i stor utsträckning i Sverige Kraftvärmeverk Ett kraftvärmeverk är en producerande anläggning som producerar kraftvärme, dvs. el och värme. Det fundamentala för kraftvärmeverket är att det finns ett nät att ansluta den genererade strömmen till samt att det finns ett fjärrvärmenät som tar till vara och kyler av den genererade värmen. Förbränning av bränslen eldar på ångpannan i kraftvärmeverket, vilket leder till att det innehållande vattnet överhettas till ca 500 o C ånga. Trycket sätter ångan i rörelse och leds mot en turbin som sätts i rörelse, turbinen i sin tur är kopplad till en generator som omvandlar rörelsen till elektrisk energi. Ångan tappar därefter tryck men har fortfarande en relativt hög temperatur. Kraftvärmeverkets unika fördel med en ökad verkningsgrad sker vid denna punkt då värmen tas till vara genom att en kondensor kondenserar ångan och värmen överförs till fjärrvärmenätet. Ett effektivt kraftvärmeverk har en verkningsgrad över 90 %. Kraftvärmeverk kan eldas med varierande bränslen såsom kol, olja, naturgas, torv och biobränslen. Nedan i Figur 1 visas en illustration av ett fjärrvärmesystem. 5
6 Figur 1 Illustration av fjärrvärmesystem (Möndals Energi) 2.2 Distribution Mediet som används i rören är vanligtvis vatten, dock förekommer ånga i äldre fjärrvärmenät. För att vattnet inte skall skada rören och vara enkelt att använda, tillsätts kalcium, magnesium och färgämnen som möjliggör enklare spårning vid läckage. Oavsett medium är dess renhet av största vikt för att inte rören skall korrodera och få beläggningar som hämmar flödet. 6
7 Figur 2 Distributionsrör (Wikipedia) Vanligtvis består fjärrvärmerör likt bilden ovan av ett stålrör som bär själva mediet genom nätet, vilket i sin tur är isolerat med polyeten, skumplast och som ytterst skyddas mot fukt av ett plastlager polyeten. På bilden ovan ser vi även att det i skumlagret ligger en larmtråd som underlättar servicearbeten och läckagelokalisering. Fjärrvärmerören består generellt av prefabricerade standardiserade rör som sammanfogas. Rörledningarna grävs sedan ned med två parallella rör, ett för distribution och ett för returflöden. Dock finns en rad varianter och avvikelser från plats till plats. Rören kan även ligga ovan mark på platser där de ej påverkar omgivningen, även antalet rör kan varieras. Valet av temperatur i fjärrvärmenätet begränsas av och beror på en rad faktorer. Den övre begränsningen beror bland annat på materialet i systemet blir kostsamt vid höga temperaturer, men också att hög temperatur generellt innebär högre värmeförluster. Den nedre temperaturgränsen beror bland annat på kundens temperaturbehov och dess värmeväxlare från fjärrvärmenätet till dess interna radiatorsystem. Snittet för värmeförlusterna som sker i samband med distribution av fjärrvärme ligger kring 10 % för Västeuropa. På senare tid har värmeförlusterna belysts och därmed också till viss del minskats. Som nämnt tidigare är temperaturen avgörande för värmeförlusterna men också, isolering, rörens diameter och fjärrvärmenätets geografiska utformning av största vikt. Städer med ett tätt geografisk fjärrvärmenät tenderar därför ha lägre förluster än fjärrvärmenät för byar och städer. (Wikipedia) 2.3 Fjärrvärme hos kunden För att fjärrvärme skall kunna nyttjas hos abonnenten krävs ett centralvärmesystem, dvs. att värmen från en värmekälla sprids i utrymmet som skall värmas upp med hjälp av rörledningar som är kopplade till radiatorer. Exempelvis är villor med oljepannor, pelletsbrännare eller elpatronsystem ofta kompatibla att anslutas till fjärrvärmenätet då dessa pannor vanligen värmer upp vatten i centralvärmesystemet. Fastigheter med direktverkande el kan därför inte nyttja fjärrvärmenätet såvida inte ett centralvärmesystem installeras. För att koppla samman och nyttja fjärrvärmenätets värme med det interna centralvärmesystemets används vanligen en värmeväxlare. Värmen från fjärrvärmenätet förs darav över till det interna systemet utan att vätskorna mixas. Hos kunden sitter därför en fjärrvärmecentral som består av värmeväxlaren samt ett regulatorsystem som upprätterhåller den önskade temperaturen i den 7
8 aktuella bostaden. Detta gör även att man kan erhålla ett annat tryck mellan fjärrvärmenätet och det interna systemet. (Svensk Fjärrvärme) 2.4 Positiva aspekter Fjärrvärme skapar effektiva och miljöanpassade energilösningar genom att ta tillvara på resurser som annars går förlorade. Sådana resurser kan vara exempelvis spillvärme från industrier, grenar och toppar från skogsavverkning och avfall. Fjärrvärme kan produceras av många skilda bränslen vilket gör det till ett flexibelt alternativ för kunder och ger en försörjningstrygghet. Beroende på tillgång och pris väljs det bränsle som är bäst ur miljö- och ekonomiskt synpunkt (Svensk Fjärrvärme AB, 2004). Fjärrvärmesystem är mindre känsligt för långsiktiga förändringar i konsumenternas beteende och preferenser. Anledningen är att det finns flera olika kategorier av förbrukare med skilda preferenser som kräver extra värme vid exempelvis olika tidpunkter (industrier jämfört med bostäder). (Brown, Maryan, & Rudd) Effektivt och tillförlitligt Fjärrvärme ger stora möjligheter till att få till ett stort värmeutbyte i vissa fall kan man uppnå en verkningsgard på över 90 % vid kraftvärmeproduktion. Den är även teknisk tillförlitlig; i Sverige har den funnits i 60 år och i Danmark och Tyskland 120 år. Direktverkande el dras med stora förluster från bränslekällan till att slutligen värma upp byggnader. Därför medför minskad elanvändning en större energibesparing än minskad fjärrvärmeanvändning. (Svensk Fjärrvärme) Miljövänligt Fjärrvärme fungerar som en stark klimatförbättrare. I takt med att fjärrvärmen ökar minskar användningen av fossila bränslen (om dessa inte används i fjärrvärmeproduktionen). I exempelvis Sverige har fjärrvärmen under de senaste 20 åren bidragit med att minska koldioxidutsläppen i Sverige med 11 miljoner ton vilket motsvarar 20 procent av nuvarande utsläpp i samhället. Detta har lett till att Sverige redan uppnått målen i Kyotoavtalet. (Svensk Fjärrvärme) Effektiva fjärrvärmeverk släpper ut mindre miljöförstörande ämnen än enskilda pannor i fastigheter, vilket medför att luften i närmiljön påverkas på ett positivt sätt Konkurrenskraftigt pris Priset varierar beroende på leverantör, ort och är stark kopplat till det bränsle som används. Exempelvis har de orter som försörjs med spillvärme från industrier några av de lägsta priserna på värme. Fjärrvärme tillsammans med pellets är det billigaste alternativet för att värma hus, därefter kommer bergvärme och till sist olja och direktverkande el. Prisökningen för fjärrvärme är även den lägsta medan olja och gas haft kraftiga prisökningar senaste åren. Nedan visas ett diagram för hur priset för olika uppvärmningsalternativ kan fördela sig gentemot varandra och över tiden. Exemplet gäller för Sverige. 8
9 Figur 3 Priser på olika uppvärmningsformer i Sverige (Svensk Fjärrvärme) 2.5 Negativa aspekter Nackdelar som talar emot fjärrvärme är att fjärrvärmeföretag får en dominerande marknadsställning som kan liknas vid ett monopol. Detta gör att det är svårt för utomstående aktörer att leverera värme. Denna monopolliknade ställning för fjärrvärmeleverantörerna kan ibland leda till stora prishöjningar. Att bygga ut fjärrvärme medför stora investeringskostander för fjärrvärmeföretagen och utbyggnad med nedgrävning medför störningar inom flera områden. Fjärrvärme uppmuntrar inte till energisparande. Att avvända sopor som bränsle kan vara sämre än att återanvända dem om det existerar ett fullskaligt återvinningssystem. Dock så läggs sopor ofta i deponi i Europa. 9
10 Miljoner ton oljeekvivalenter 3. Energisituationen i Storbritannien Storbritanniens energianvändning består huvudsakligen av olja, kol samt gas, enligt Figur 4. Av den totala energianvändningen i Storbritannien står uppvärmning för totalt 49 % av all använd energi. (Institution of Civil Engineers, 2009) Detta betyder att över 100 miljoner oljeekvivalenter kan hänföras till uppvärmning. Den inhemska energianvändningen i Storbritannien kan jämföras med den Svenska för att belysa skillnader i ländernas energisystem. Den brittiska energianvändningen består i huvudsak av fossila bränslen medan Sverige endast är beroende till 1/3 av fossila bränslen. För att Storbritannien skall uppfylla högt satta mål kring klimatavtal krävs en fortsatt nedåtgående trend för de fossila bränslena. Kol och olja har sedan 1970-talet minskats och ersatts av gas. I Sverige har en liknande utveckling skett där oljeberoendet istället ersatts med biobränslen och kärnkraft. Storbritannien har en lång väg att gå för att minska sitt fossila beroende och för att möjliggöra en övergång till mer förnyelsebara bränslen är expansion av fjärrvärme i kombination med utbyggnad av kraftvärmeverk som klarar biobränslen en avgörande faktor. 250,0 200,0 Inhemska energianvändningen, Förnyelsebara bränslen och avfall Nettoimport, el Vattenkraft 150,0 100,0 50,0 - Kärnkraft Gas Olja Kol Figur 4 Storbritanniens energianvändning uppdelat på bränsle (Department of Energy and Climate Change) 10
11 Figur 5 Sveriges energianvändning uppdelat på bränsle (Statistiska centralbyrån) 3.1 Värmemarknaden i Storbritannien Fjärrvärmemarknaden är i Storbritannien nästintill obefintlig i relation till den totala uppvärmningen. Istället domineras värmemarknaden av gasuppvärmning med en marknadsandel på 70 %. Näst vanligast är eluppvärmning med en marknadsandel på 20 %, övriga 10 % är mestadels oljeuppvärmning. Från detta visualiseras de fossila problemen vi diskuterat tidigare med olja och gas. Storbritanniens elproduktion består dessutom i huvudsak av kolkraft och ytterligare 20 % uppvärmning härstammar därav från fossila bränslen. I jämförelse kan Sverige i mångt och mycket framstå som en föregångare med betydligt energieffektivare energihushållning. Sveriges elproduktion kommer till största delen från vattenkraft och kärnkraft. Se Figur 6 för skillnaderna i uppvärmning mellan Storbritannien och Sverige. 100% Hushållens uppvärmning, baserat på bränsle 80% 60% Biobränsle Fjärrvärme 40% Olja 20% 0% Storbritannien Sverige El Gas Figur 6 Hushållens uppvärmning, baserat på bränsle (Institution of Civil Engineers, 2009) (Energimarknadsinspektionen, 2009) 11
12 Värmemarknaden skiljer från elmarknaden inom flera aspekter, av vilka några presenteras i Tabell 1. Värmeproduktion Elproduktion Lokalisering av anläggning Nära slutanvändaren Behöver ej vara nära användaren och kan istället vara nära bränslet Kostnad för Låg Hög bränslekonvertering Effektivitet Hög Låg Marknad Värmning av ytor eller processer Högt värde och bör således ej användas för uppvärmning Tabell 1 Skillnader mellan värme- och elproduktion (Brown, Maryan, & Rudd) Värmemarknaden är nära kopplad till den fysiska utformningen av de byggnader eller processer den försörjer. Detta gör att den skiljer sig år internt och därför kan delas upp i tre kategorier: Bostäder Servicebyggnader Industrier De olika kategorierna har flertalet karakteristika som skiljer dem åt, däribland bränslekostnader, värmebehov och investeringshorisont. Uppvärmningsbehov för olika sektorer Industri 11% Service 28% Bostäder 61% Figur 7 Uppvärmningsbehovet uppdelat på sektorer (Brown, Maryan, & Rudd) 12
13 Det totala uppvärmningsbehovet för de olika sektorerna uppgår till 452 TWh/år för bostäder, 205 TWh/år för servicebyggnader och 81 TWh/år för industrin Bostäder Nuvarande marknadsstorlek Det finns för närvarande ca 25 miljoner bostäder i Storbritannien med kraftigt varierande ålder. Värmebehovet för de olika bostadstyperna presenteras i Figur 7. Värmebehov Värmebehovet för bostäder består nästan enbart av uppvärmning av ytor och vatten, vilket påverkar marknaden till att efterfrågan är mycket varierande och även kraftigt säsongsberoende. Ökad effektivitet inom uppvärmning och bättre isolering leder till ett minskat energibehov. Däremot har ett ökat komfortklimat samt en ökad bostadsyta per person lett till att den kraftiga minskningen av energikonsumtionen och enbart en långsam energiminskning erhållits. Bränsle Gas är den vanligaste uppvärmningsformen i bostäder och står för uppvärmningen i knappt 80 % av alla bostäder. Resterande 20 % är inte sammankopplade med det allmänna gasnätet beroende på att de ofta är avskilt belägna. Dessa värms idag främst med el och olja. Investeringsmönster Överlag investerar befolkningen hellre i förbättringar i hemmet framför nya värmekällor till hushållet. Med detta antagande är det de konsumenter som har värmekällor som är i slutet av sin livstid som utgör de potentiella kunderna och är de som utgör marknaden för förnyelsebar värme. Ersättning av värmekällor sker i genomsnitt var 20:e år vilket ger en marknad om 5 % av den totala energimarknaden. Investeringar utanför detta mönster är små och utgörs av en liten grupp människor för vilka investeringskostanden ej utgör något hinder. (Brown, Maryan, & Rudd) Service och industri Även inom dessa marknader är det gas som är det dominerande bränslet för uppvärmning. För fastigheter utanför gasnätet är även olja den vanligaste uppvärmningsformen. Industrin tenderar att använda mer än en källa för att alltid kunna säkra att sitt behov. Gas är den vanligaste primära källan medan olja fungerar som en sekundär. (Brown, Maryan, & Rudd) 3.2 Teoretiskt värmebehov Utifrån nedanstående karta visualiseras värmebehovet i Europa. Medelbehovet i Europa är 100 och från kartan identifieras att Storbritannien har ett värmebehov mellan Värmebehovet existerar därför i stor utsträckning och behovet av fjärrvärme är därav stort. 13
14 Figur 8 Europeiskt värmeindex (Werner) Storbritanniens nettobehov för värme och elektricitet per kvadratmeter ligger över EU15-medel, vilket ses i Figur 9. Detta betyder att expansion av fjärrvärme i Storbritannien har därför en hög potential. Figur 9 Energibehov för bostäder i Europa (Werner) 4. Utbyggnad av fjärrvärme i Storbritannien Fjärrvärmens expansionspotential i Storbritannien är mycket stor. Vad som emellertid är svårt att förutspå är hur stor värmemarknaden kommer vara i framtiden mätt i total energianvändning. Vad som kan påverka detta är exempelvis klimatförändringar, energieffektiviteten i byggnadsbeståndet och förändringar av sociala normer. Expansionspotentialen beror till stor del på den geografiska utbredningen bland befolkningen och speciellt hur stor andel av befolkningen som bor i tätorter. 14
15 Storbritannien har stora möjligheter att utveckla effektiviteten inom energisektorn genom återförningen och återanvändningen av värme. För tillfället står värme för 49 % av all energikonsumtion i Storbritannien (Institution of Civil Engineers, 2009). I dagens moderna energisystem går en betydande mängd av den producerade energin till spillo långt innan den når kunden. Storbritanniens energisystem är inget undantag, faktum är att deras energisystem är mycket ineffektivt. I själva verket försvinner en betydande mängd av energin ut i form av värme från förbränningsprocessen. Om man bara tog tillvara på hälften av de värmeförluster som uppstår idag skulle dessa kunna möta 25 % av det totala värmebehovet (Institution of Civil Engineers, 2009). Många av de traditionella kondenskraftverken har en verkningsgrad kring 40 %, resultatet av detta blir att 60 % av den införda energin försvinner i form av spill. Användandet av kraftvärmeverk skulle minska spillet till cirka 10 % Energiförluster i kondenskraftverk jämfört med kraftvärmeverk redovisas i Figur 10. Figur 10 Energiförluster i kondenskraftverk jämfört med kraftvärmeverk (Svensk Fjärrvärme AB, 2008) 4.1 Kraftvärmeverk För att möjliggöra en expansion av fjärrvärme i Storbritannien krävs en omfattande utbyggnad av kraftvärmeverk. Det finns idag många nämnda kraftverk med låg verkningsgrad som bör byggas om för anslutning av fjärrvärmenät. Det är först och främst förlusten från kondenskraftverken som är av största behov att komma för en effektiv energihushållning. Storbritannien hade 2006 en värmekapacitet på 5300 MWe från kraftvärmeverk. Målet är att man till år 2010 fördubblat värmekapaciteten till MWe. För att klara av ett ökat framtida fjärrvärmebehov behöver Storbritannien mångdubbla den siffran. Figur 11 Immingham Kraftvärmeverk, Kapacitet, 730MW (Wikipedia) 15
16 GWh Dock existerar en rad praktiska problem. I dagsläget ligger många av dessa kraftverk avsides och långt från bebyggelse, vilket problematiserar omhändertagandet av värmen från produktionen. För en hållbar utveckling krävs förutom den höga verkningsgraden också låga nettoutsläpp av koldioxid och andra miljöfarliga ämnen, bränslet vilket anläggningen drivs av är därför av yttersta vikt för att motivera en storskalig fjärrvärmeutveckling Bränsle Förutom dagens konventionella bränslen såsom kol, olja och naturgas finns en rad möjligheter att utvinna värme och energi ur mångdubbelt fler bränslen. Värmepumpar, solkraftutnyttjning och rötningsprocesser är bara några av eventuella framtidsbränslen. Från Figur 12 utläses att Storbritanniens fjärrvärmeproduktion år 2008 mestadels består av naturgas. För att nå framtida mål om minskade koldioxidutsläpp krävs därför omfattande strukturella ändringar för att förnyelsebara bränslen skall vinna mark Bränsle för fjärrvärmeproduktion Kol Bränsleolja Naturgas Förnyelsebara bränslen Övriga bränslen Figur 12 Fjärrvärmeproduktion i Storbritannien uppdelat på typ av bränsle ( Department of Energy and Climate Change) I Skandinavien har biomassor och sopförbränning slagit igenom och utgör en betydande del i fjärrvärmeförsörjningen, potentialen för dessa bränslen finns även i Storbritannien och beskrivs därför utförligare. Biomassa Med biomassa omfattas växtmaterial som kan odlas primärt som bränsle, eller växtmaterial som uppstår som biprodukt från annan skörd. Energitätheten i biomassa är generellt två tredjedelar av kol, vilket resulterar i att det krävs mer bränsle för lika mängd värme. Biomassa som bränsle har två huvudfrågor som måste lösas, råmaterialtillgång och processkapacitet. Potentialen för bränslet är därför starkt kopplat till dessa två begränsande faktorer. Råmaterialtillgången i Storbritannien är i huvudsak spill från jordsbruksgrödor och skogsbruk. För att stödja tillgången kan även energigrödor odlas, vilket dock resulterar i ökad exploatering av markanvändning, vilket kan tränga undan andra grödor. Biomassa kan även importeras från den internationella marknaden, då främst billigt skogsavfall från Ryssland och Baltikum. Att kvantifiera biomassatillgången är därför extremt komplext då den till största del varierar beroende på övriga bränslens kostnader. Övriga faktorer som påverkar potentialen för biomassa är 16
17 dess negativa aspekter. Med ökad mängd bränsle krävs större lagringsutrymmen samt ökat antal transporter. Transporterna blir också fler i antalet då bränslet kommer från ett spritt geografiskt område med många små vägburna transporter. Säsongsvariationen för grödor är också ett stort problem i Storbritannien då den stora variationen i råvarutillgång ställer högra krav på lagring och kompletterande bränsle. Kortsiktigt har även Storbritanniens ringa medvetenhet och kunskap kring biomassa som bränsle, vilket inte påverkar fjärrvärmen i positiv mening. Sopor Att utvinna energi genom förbränning av sopor är i Storbritannien idag inte i närheten lika känt och vida accepterat som i de nordiska länderna. Sopförbränningens dåliga rykte hämmar därför framtidspotentialen trots den stora tillgången på bränsle. Men med modern regleringar kring rökgasrening och vilket avfall som får förbrännas är sopförbränning ett bra alternativ. Dock finns det ett stort problem för förbränningsanläggningar som förbränner sopor. Förbränningsanläggningar och lagringsplatser för sopor är extremt impopulära bland medborgarna i anslutning till anläggningen. Ingen vill ha anläggningen i sin närhet, men anläggningen måste vara i närheten försörja det lokala fjärrvärmenätet. Nya anläggningar har därav stora svårigheter att vinna stöd och få byggnadslov. Trots dagens läge i Storbritannien är framtidsutsikterna för förbränning av sopor i mycket goda, för när väl opinionen vänder har värmeutvinningen ur sopor en enorm potential och nivåer likt de i Skandinavium är därför rimliga. (Wiqvist & Sommestad) 5. Analyserad potential för fjärrvärmens expansion Den internationella intresseorganisationen för fjärrvärme och fjärrkyla, Euroheat & Power, har genom ett EU finansierat projekt beräknat potentialen för fjärrvärme i 32 länder. Beräkningarnas baseras på det faktiska värmebehovet, den nuvarande marknadsandelen för fjärrvärme och tillgängligheten för fjärrvärmeteknik i respektive land. De potentiella marknaderna som fjärrvärme kan slå sig in på är de idag fossilvärmda industri-, service- och bostads-faciliteter som ligger i en urban miljö. För att ge en rättfärdig bild över de olika ländernas utbyggnadsmöjligheter har en viktning införts. Viktningen är baserad på att det bör vara omöjligt att införa fjärrvärme i Cypern och Malta, vilket ger en expansionsmöjlighet 0. I Medelhavsländerna, som Turkiet, Grekland, Italien, Spanien och Portugal är efterfrågan på rumsuppvärmning är begränsat, vilket ger en låg expansionsfaktor på 0,2. I mycket mogna fjärrvärmeländer såsom Danmark, Finland och Sverige är marknadsandelarna för fjärrvärme redan är höga, vilket resulterar i en expansionsfaktor på 0,4. I de omogna fjärrvärmeländerna där attityden kring fjärrvärme är tveksam har en expansionsfaktor om 0,5 tilldelats. Dessa länder är Belgien, Irland och Storbritannien. I de åtta resterande NMS10-länderna där efterfrågan på värme väntas öka störst i Europa ges en viktning om 1. Detta beror mestadels på en ökad anslutningstakt för flerbostadshus samt högre betalningsförmåga i framtiden. Övriga länder fick en expansionsfaktor på 0,7. Det industriella värmebehovet har tilldelats en expansionsfaktor om 0,3, då endast 30 % av värmebehovet kan tillgodoses med fjärrvärme, skilda temperaturkrav gentemot uppvärmningstemperaturer. Sammanfattningsvis ses expansionsfaktorerna i tabellen nedan. 17
18 Figur 13 Expansionsfaktorer för olika länder (Ecoheatcool and Euroheat & Power, 2006) I Figur 14 visualiseras de 32 samlade ländernas elektricitet och nettovärmebehov för industrin, bostäder och service, transport och jordbruk borträknat. Det totala behovet var år EJ (Exajoule, joule). Den mittersta stapeln visar även expansionsmöjligheterna för fjärrvärme, dvs. potentialen är minst 4-5 gånger så stor som dagens fjärrvärmenät. Men beräkningarna baseras endast på en fördubbling av fjärrvärmeutbyggnaden, vilket visas i tredje stapeln. Figur 14 Användning av el och värme i industri, bostäder samt servicesektorn (Ecoheatcool and Euroheat & Power, 2006) Den nationella fördelningen av utbyggnaden av fjärrvärme har beräknats med hjälp av de resterande marknadsandelar för fossila bränslen som återstår för de 32 valda länderna. Resultatet av dessa beräkningar kan ses i Figur 15. Det är därför uppenbart att fjärrvärmen måste expandera i tre stora EU-länder som idag har låga marknadsandelar för att det fördubblade fjärrvärmemålet skall uppfyllas. Storbritannien, Frankrike och Tyskland är de tre länder som skall bana väg för den samlade Europeiska fjärrvärmeexpansionen. Hinder för mer fjärrvärme som säljs i dessa länder kommer också att bli stora hinder för utökad fjärrvärme i Europa. För dessa tre länder krävs en årlig tillväxttakt på 4,7 % mellan år 2005 och år Detta mål är fullt möjligt; Österrike, Belgien, Finland, Nederländerna, Portugal och Norge har alla haft över 6 % i årlig tillväxttakt de senaste 10 åren. 18
19 Figur 15 Fördelningen av expansionsmöjligheter vid fördubbling av fjärrvärmeförsäljning (Ecoheatcool and Euroheat & Power, 2006) 5.1 Marknadsbarriärer för fjärrvärme Kunskap På grund av den relativt låga utbyggnaden av fjärrvärme i Storbritannien är kunskapen kring området begränsad. En storskalig utbyggnad av fjärrvärme kräver erfarna aktörer på marknaden inom ett flertal områden, exempelvis byggnation, installation, underhåll och försörjning. Eftersträvan av nationell bred kunskap inom området är därför av yttersta vikt att uppnå för att praktiskt möjliggöra byggnation. Branschorganisationer För att ytterligare stärka kunskap, upplysning och påverkan kring beslut krävs starka branschorganisationer. Det är även viktigt ur ett effektivt samhällsperspektiv att dessa branschorganisationer enas om standarder. I dagsläget är makten i organisationer som CHPA, Combined Heat and Power Association, inte tillräckligt stor för att påverka utvecklingen i rätt riktning. Politiskt stöd Starkt kopplat till branschorganisationernas lobbyarbete är det politiska stödet för fjärrvärme. För att möjliggöra en expansion av fjärrvärme krävs idag politiska incitament. Där krav på förnyelsebara bränslen eller krav kring omhändertaganden av spillvärme ställs. Det energikonservativa England har höga politiska barriärer att övervinna för att ens möjliggöra incitament för byggnation av fjärrvärme. Investeringshorisont En stor problematisk aspekt med fjärrvärmenät och kraftvärmeanläggningar är den långa paybacktiden. De stora riskerna kopplat till en stor investering med lång pay-back gör att få företag eller kommuner vågar eller ens har möjligheten att bygga kompletta fjärrvärmenät. Ägarfrågan och de starkt kopplade ekonomiska faktorerna måste därför finna lösningar som skulle fungera i England. 19
20 Fjärrvärme är ett långsiktigt åtagande som kan jämföras med investeringar i vägar, broar, järnvägar och byggnader. Detta åtagande görs lokalt i för varje samhälles värmemarknad. En avreglerad och privatiserad marknad för energi prioriterar mer kortsiktiga åtaganden med kortare återbetalningstider än då marknaden är offentlig. En starkt bidragande orsak till den låga expansionstakten i Storbritannien är den svaga kommunala ägandet. Motsatsen är situationen Sverige befinner sig med ett omfattande fjärrvärmenät, mycket beroende på det starka kommunala ägandet. Utsläppshandel De lagar och förordningar som existerar för fjärrvärme är i huvudsak nationella. Ett av de få internationella ramverk som påverkar konkurrenskraften för fjärrvärme är den europeiska handeln med utsläppsrätter som infördes 2005 (Ecoheatcool and Euroheat & Power, 2006). Potentiella fjärrvärmekunder som idag använder olja eller naturgas inte normalt ingår i det europeiska utsläppshandelssystemet. När dessa anslutits till fjärrvärmenäten måste fjärrvärmeleverantören köpa mer utsläppskvoter för att kompensera för den ökade värmeleveransen. Detta leder till ojämna villkor för fjärrvärme. Denna barriär kan undanröjas genom att låta alla nya fjärrvärmekunder som nya aktörer i handelssystemet och därför rätt till tilldelning av extra av utsläppskvoter. Låga bränsle och elektricitetspriser Den största fördelen med fjärrvärme är den låga tillförseln av primärenergi, vilket ger en lägre kostnad för värmeförsörjning. Denna fördel har ett stort marknadsvärde då de internationella marknadspriserna på olja, naturgas och el är höga. I tider av låga energipriser främjas inte fjärrvärmeföretag utan väntar på bättre tider eller kämpar för deras framtida överlevnad. Historiskt sett har fjärrvärme expanderat i tider med höga energipriser för slutanvändaren. Prisreglering I de flesta NMS10 och länder ACC4 tillämpas en omfattande prisreglering för att skydda den fattigaste delen av befolkningen. Detta förhindrar upprustning och utbyggnad av näten, eftersom ägaren i många fall inte kan behålla avkastningen på investeringar. Detta gör att många privata investerare avråds från att gå in i fjärrvärme branschen. Borttagning av många av dessa hinder skulle skapa mer likvärdiga villkor för fjärrvärme i Europa. Dock finns förhoppningar om att några av dessa hinder kommer att tas bort under de kommande åren. Många tidigare barriärer för fjärrvärme har under de senaste övervunnits så som Dålig tillgång till elmarknaden var under en lång tid ett stort hinder för lokala kraftvärmeverk. Detta hinder försvann genom avregleringen av den europeiska elmarknaden. Vissa länder tillämpar höga skatter för inhemsk användning av eldningsolja, naturgas och el för att främja användningen av förnybara energikällor och återvunnen värme vilket ger fjärrvärmesystem en marknadsfördel. (Ecoheatcool and Euroheat & Power, 2006) 20
Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden
Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor
Läs merFJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART
FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART Fjärrvärme är en enkel, trygg och lokalproducerad värmelösning för dig. Nu och i framtiden. Prisvärt, driftsäkert och energismart, långsiktigt och hållbart.
Läs merVärme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning
Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på
Läs merFjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige
Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.
Läs merKraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319
Kraftvärme Energitransporter MVKN10 870319 880319 Sammanfattning Kraftvärme är ett mycket effektivt sätt att utnyttja energi i bränslen. Upp till 89% av energin i bränslet kan i dagsläget utnyttjas men
Läs merKraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland
Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år
Läs merVattenfall Värme Uppsala
Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson
Läs merNy kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.
Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:
Läs merFjärrvärme och Fjärrkyla
Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:
Läs merFjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06
Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala
Läs merVälkommen till REKO information Fjärrvärme
Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är
Läs merhur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål
Läs merfjärrvärmen och miljön
fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
Läs merDepartment of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari
Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys
Läs merBiobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merSVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK
SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs mer11 Fjärrvärme och fjärrkyla
11 Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärmen har en viktig funktion i ett energisystemperspektiv då den möjliggör utnyttjandet av energi som i hög utsträckning annars inte kommer till användning. Fjärrvärmen
Läs merMiljöredovisning 2014
Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.
Läs merSverigedemokraterna 2011
Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,
Läs merKraftvärmeverket För en bättre miljö
Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi
Läs merAllt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur.
Allt du behöver veta om värme Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. 2 Varmvatten i kranen och en behaglig temperatur inomhus. Vi tar det ofta för givet utan att tänka på var värmen
Läs merAnna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur
Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara
Läs merEl- och värmeproduktion 2012
Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från
Läs merSABOs Energiutmaning Skåneinitiativet
Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter
Läs merRen energi för framtida generationer
Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi
Läs merFjärrvärme och fjärrkyla
Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme
Läs merTäbyinitiativet: Öppnar för fjärrvärme i konkurrens
Täbyinitiativet: Öppnar för fjärrvärme i konkurrens fjarrvarme_folder.indd 1 09-03-30 14.19.27 Täbyinitiativet på en minut: I Täbyinitiativet gör vi tre saker: vi bygger ett öppet fjärrvärmenät i Täby
Läs merEnergigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Läs mer2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning
2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem
Läs merKörschema för Umeå Energis produktionsanläggningar
Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar Karl-Johan Gusenbauer Caroline Ödin Handledare: Lars Bäckström Inledning och syfte Ungefär hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige
Läs merBioenergi. En hållbar kraftkälla.
Bioenergi. En hållbar kraftkälla. Energins naturliga kretslopp Inom Skellefteå Kraft finns det en stark övertygelse om att bioenergi kommer att spela en viktig roll i den svenska energiproduktionen i framtiden.
Läs merBiooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme
Biooljors framtid Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme Biooljors framtid 1. Biooljor och fjärrvärme 2. Användning och driftserfarenheter 3. Förnybarhetsdirektivet och Hållbarhetskriterier 2 Fjärrvärmen
Läs merEnergisamhällets framväxt
Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen
Läs merTariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB
Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson
Läs merEnergisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh
Energiläget 2001 Förluster Kol och koks Fjärrvärme Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh Elimport elexport 5 Råolja och oljeprodukter Naturgas inkl. stadsgas 8 Kol Värmepump
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merMindre och bättre energi i svenska växthus
kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller
Läs merKöparens krav på bränsleflis?
Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade
Läs merUtsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion
Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,
Läs merEl- och värmeproduktion 2010
Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme
Läs mer517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år
MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat
Läs merInnehållsförteckning
Tid för kraftvärme Förord Svenska Kommunförbundet, Svenska Fjärrvärmeföreningen och Svensk Energi ser allvarligt på de utmaningar som energisystemet står inför. En av de viktigaste framtidsfrågorna att
Läs merMILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN
MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan och
Läs merKunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader
Svensk Fjärrvärme AB 2015-01-08 Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader Målsättning om hållbar energiproduktion och energianvändning Svensk Fjärrvärmes målsättning är att driva
Läs merFoto: Joakim Lloyd Raboff
Värme Med värme 2 Foto: Joakim Lloyd Raboff I över 50 år har E.ON Värme Sverige levererat fjärrvärme till bostäder, företag och lokaler. Idag är vi den största privata aktören på den svenska värmemarknaden.
Läs mermiljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden
miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan
Läs merEnergiläget 2018 En översikt
Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merHur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning
Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI
Läs merMiljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid
Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöfrågorna är viktiga för oss. För Sundsvall Energi står miljöfrågorna i fokus. Det är en del av vår vardag och vi jobbar aktivt för att ständigt
Läs merLedord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Läs mermyter om energi och flyttbara lokaler
5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med
Läs merStatus och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Läs mer6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas
6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merGrøn varme hvad er det egentlig i 2030?
Grøn varme hvad er det egentlig i 2030? Fjärrvärmens utmaningar i en ny energivärld Mats Didriksson, Affärsområdeschef Energi 2017-08-31 Agenda Kraftringen ett företag i förändring i en förändrad energivärld
Läs merJohan Sundberg. Profu. Profu. Profu
Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)
Läs merUppdaterade energiscenarier
Värmemarknad Sverige RESULTATBLAD 2 Värmemarknad Sverige: Uppdaterade energiscenarier Under etapp 1 av projektet Värmemarknad Sverige formulerades fyra framtidsscenarier för värmemarknadens utveckling.
Läs merFÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG
FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i
Läs merSäker och hållbar gasförsörjning för Sverige
Säker och hållbar gasförsörjning för Sverige 131204 Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i gasinfrastruktur Äger, driver och underhåller det svenska transmissionssystemet för gas Gasnätet
Läs merSÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS
SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS BLOCK 7 FÖRNYELSEN ETAPP 2 Magnus Eriksson Avdelningschef, Värme Anläggningsutveckling Det här är Mälarenergi VÅR VISION VÅR AFFÄRSIDÉ VÅR DRIVKRAFT
Läs merE.ON Värme. Med värme
E.ON Värme Med värme 2 E.ON Värmes vision Med nästa generations värmelösningar utvecklar vi det hållbara samhället. Detta gör vi genom att skapa innovativa värmelösningar tillsammans med kund, utveckla
Läs merHej och välkomna KVÄLLSTRÄFF SAMFÄLLIGHETER
Hej och välkomna KVÄLLSTRÄFF SAMFÄLLIGHETER 2017-12-12 Agenda Ny VA-taxa Fika Fjärrvärme Ny prismodell Flygtermografering Övrigt VA- taxa 2018 NY BRUKNINGSTAXA Bukningstaxans delar Brukningstaxan består
Läs merPotential för spillvärme - Spillvärmens omvärld Vad är på gång nationellt? Lösningar för utnyttjande av spillvärme Så gjorde vi
Välkomna Potential för spillvärme - Länsstyrelsen Skåne och Ramböll Spillvärmens omvärld Vad är på gång nationellt? - Näringsdepartementet Lösningar för utnyttjande av spillvärme Så gjorde vi - Exempel
Läs merBILAGA VERKSAMHETSGENOMLYSNING
BILAGA VERKSAMHETSGENOMLYSNING Publicerad: Syftet med verksamhetsgenomlysningen är att den ska utgöra ett verktyg för att öka kundernas möjlighet till insyn i fjärrvärmeverksamheten och därigenom möjliggöra
Läs merFjärrvärme #Enkelt #Hållbart #Pålitligt
Fjärrvärme #Enkelt #Hållbart #Pålitligt Vad är fjärrvärme? Fjärrvärme går som ett blodomlopp under stadens gator och förser hem, företag och lokaler med energi i form av hetvatten. Fjärrvärmen distribueras
Läs merBiokraftvärme isverigei framtiden
Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar
Läs merEU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi
EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh
Energiläget 22 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 21, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas Råolja och oljeprodukter 192 9 Kol Värmepump Biobränslen,
Läs merGöteborg Energi på Gasdagarna 2019
Göteborg Energi på Gasdagarna 2019 Gasnätet i Göteborg 5 inmatningar från Swedegas 1 inmatning från Arendal 21 st reglerstationer 2 mätstationer 4 bar 100 mbar 30 mbar Kunder Företagskunder: 575 st. Privatkunder:
Läs merEnergiläget En översikt
Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken
Läs merEl- och värmeproduktion 2013
Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.
Läs mer(Framsida Adlibris, redigerad i paint)
(Framsida Adlibris, redigerad i paint) Innehållsförteckning Bokens innehåll Sida 1 Historik Sida 2-3 Idén med fjärrvärme Sida 4-5 Idén med Fjärrkyla Sida 6-7 Utvinning av fjärrvärme/kyla Sida 8-9 Energiomvandlingar
Läs merÅtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering
Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera
Läs merhur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten
Läs merBiobränslen för fjärrvärme i olika Europeiska länder
Biobränslen för fjärrvärme i olika Europeiska länder MVKN10 Energitransport Institutionen för energivetenskap Ahmed El-Ali mt06 Filip Olsson mt06 1 Inledning & Sammanfattning Användningen av fjärrvärme
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh
Energiläget 1999 Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 19, TWh Elimport - Naturgas Spillvärme Kärnkraft, Kärnkraft, energiomvandlingsförluster elexport inkl. stadsgas 9 svensk -11 9 metod
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Läs merFjärrvärme till villahushåll - En kartläggning av Sveriges fjärrvärmepriser mellan 2004-2005
Fjärrvärme till villahushåll - En kartläggning av Sveriges fjärrvärmepriser mellan 2004-2005 Björn Nordlund, Utredare Villaägarnas Riksförbund 1. VILLAÄGARNAS RIKSFÖRBUND OCH FJÄRRVÄRME 3 1.1 MARKNADSMÄSSIGA
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh
Energiläget 2000 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas 9 Spillvärme 9 Råolja och oljeprodukter Kol Biobränslen,
Läs merKommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009
Kommittédirektiv Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten Dir. 2009:5 Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Sammanfattning av uppdraget En utredare ska närmare analysera förutsättningarna
Läs merNaturgasens roll ur ett samhällsperspektiv
Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%
Läs merEl- och värmeproduktion 2011
Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska
Läs merVad är energieffektivisering och hur gör man?
Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är effektivare energianvändning och vad ska vi ha den till? Är det effektivare att bara använda mindre än vad man skulle ha gjort om man använt mer? FÖRENINGEN
Läs merEnergibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson
Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för
Läs mer2015 DoA Fjärrvärme. Lidköpings Värmeverk AB
2015 DoA Fjärrvärme Lidköpings Värmeverk AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Lidköpings värmeverk AB Ort/orter FVD20012 Lidköping Prisområdesnamn FVD20013 Lidköpings tätort Kontaktperson
Läs merKRAFTVARM ITIDEN Svensk* Fjärrvärme Svensk Fjärrvärme AB Februari 2004 Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden ^Hekålkfe)[''t@ckMnng Sammanfattning 5 Fjärrvärme 6 Fjärrvärmens idé är enkel och genial, 6
Läs merTyresö kommuns energiplan Beslutsdel
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och
Läs merUppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177
Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som
Läs mer2015 DoA Fjärrvärme. Luleå Energi AB. Luleå fjärrkyla
2015 DoA Fjärrvärme Luleå Energi AB Luleå fjärrkyla 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Luleå Fjärrkyla Ort/orter FVD20012 Luleå Prisområdesnamn FVD20013 Luleå Fjärrkyla Kontaktperson
Läs mer2015 DoA Fjärrvärme. Alvesta Energi AB. Vislanda
2015 DoA Fjärrvärme Alvesta Energi AB Vislanda 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Vislanda fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Vislanda Prisområdesnamn FVD20013 Vislanda Kontaktperson
Läs mer2016 DoA Fjärrvärme. Alvesta Energi AB. Moheda
2016 DoA Fjärrvärme Alvesta Energi AB Moheda 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Moheda Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031
Läs merFjärrvärme enklare, säkrare, renare
Fjärrvärme enklare, säkrare, renare 1 Innehåll Så fungerar fjärrvärme Här finns Fortums fjärrvärme Kundnytta Ett långsiktigt klimatarbete Tjänstestrategi Energitjänster Vad vi gör nu och framåt Fjärrvärmen
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs mer