UTBILDNINGSPLAN. Programmet i pedagogik med inriktning mot ungdoms- och missbruksvård, 180 högskolepoäng

Transkript

1 Dnr: 445/ Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmet i pedagogik med inriktning mot ungdoms- och missbruksvård, 180 högskolepoäng Programme in Pedagogics with specialisation in Treatment and Care of Juveniles and Substance Abusers, 180 ECTS Credits Ansvarig institution Institutionen för pedagogik Nivå på programmet Grundnivå Fastställande av utbildningsplan Styrelsen för institutionen för pedagogik har genom beslut godkänt revidering av utbildningsplanen. Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap har fastställt revidering av utbildningsplanen Giltighet Utbildningsplanen gäller från Förkunskaper För tillträde till programmet krävs grundläggande behörighet samt särskild behörighet: - ett års arbetslivserfarenhet eller motsvarande Syfte Syftet med utbildningen är att den studerande stegvis skall uppnå goda kunskaper inom framför allt tre områden: Ungdoms- och missbruksvård Behandlingspedagogiskt arbete Vetenskapligt förhållningssätt och forskningsarbete Inom programmet finns en strävan att integrera teori och praktik, med målet att utveckla ett reflekterande förhållningssätt. Kunskapsutvecklingen i detta avseende handlar främst om att låta erfarenhetsbaserad och teoretisk kunskap prövas och speglas mot varandra. Ämnet har sin vetenskapliga grund i den syn på pedagogik som utvecklats vid Institutionen för pedagogik. Det handlar om lärande i sociala och kulturella integrationsprocesser, med delaktighet som ett nyckelbegrepp. Pedagogik i detta avseende ger perspektiv och en plattform för problematisering och ställningsta- 1

2 ganden i frågor som rör praktiskt förändringsarbete med ungdomar i sociala svårigheter och vuxna med alkohol- och drogproblem. Därutöver har utbildningsprogrammets kunskapsinnehåll inslag av juridik, sociologi, socialpsykologi, psykologi, psykiatri och beroendelära. Mål Kunskap och förståelse För kandidatexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga För kandidatexamen skall studenten - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens Lokala mål Utöver de mål som finns uppsatta i examensordningen (SFS 2006:1053) finns följande lokala lärandemål för programmet. För att erhålla kandidatexamen i Pedagogik med inriktning mot ungdoms- och missbruksvård ska studenten ha: - tillägnat sig kunskap om de samhälleliga villkoren för ungdoms- och missbruksvården samt hur individuella och sociala problem kan medverka till en ogynnsam utveckling för ungdomar eller vuxna. - utvecklat det teoretiska och praktiska kunnandet, den personliga förmågan och det kritiska tänkandet som krävs för behandlingspedagogiskt arbete. - tillägnat sig grundläggande kompetens för att kunna bedriva, utveckla och kritiskt granska behandlingspedagogiskt arbete inom ungdoms- och missbruksvården. Programmets organisation och uppläggning Programmet ges av IKM (Institutet för Kunskaps- och Metodutveckling inom ungdoms- och missbruksvården) som är en särskilt enhet inom den special- och behandlingspedagogiska avdelningen vid Institutionen för pedagogik. IKM har en egen styrelse med representanter från arbetslivet, universitetet och de studerande. Styrelsen ger vägledning ifråga om verksamhetens inriktning, men är underordnad institutionsstyrelsen som fattar alla avgörande beslut. 2

3 För programmet finns en särskild programansvarig som i samråd med den vetenskapliga ledaren har det övergripande ansvaret för programmets innehåll och upplägg. Programmet har en egen studerandeförening, som regelbundet träffar lärarlaget i programmet. Programmet sträcker sig över tre år och består av sex block om 30 högskolepoäng vardera. Studenterna läser ämnet pedagogik i tre 30-poängskurser på nivåerna G1, G2 och G3. Parallellt med ämnet pedagogik läses andra kurser, Förberedande verksamhetsförlagd utbildning 30 högskolepoäng, Verksamhetsförlagd utbildning 30 högskolepoäng (praktik), samt under år tre en Specialisering som består fyra kurser om vardera 7,5 högskolepoäng. Fokus i utbildningen ligger under det första året på rollen som behandlingspedagog. Därefter, under år två, fokuseras det behandlingspedagogiska arbetet. Under det tredje året sker en specialisering inom området ungdoms- och missbruksvård samt en vetenskaplig fördjupning av ämnet pedagogik. Den pedagogiska grundsyn som är basen för programmet utgår från teorier om yrkeskunskapens natur där syftet är att studenten ska kunna integrera teori och praktik på ett fruktbart sätt. Målet är att utveckla ett reflekterande förhållningssätt. Kunskapsutveckling handlar här om att låta erfarenhetsbaserad kunskap och teoretisk kunskap prövas och speglas mot varandra genom att integrera livserfarenheter, yrkeserfarenheter och vetenskapligt baserad kunskap. Studenternas erfarenheter bildar underlag för analys, bearbetning och diskussion. Detta ger tillfälle att ta till vara andras erfarenheter och synsätt och därmed vidga det egna perspektivet. Utbildningen i ungdoms- och missbruksvård är tvärvetenskaplig till sin karaktär och den präglas av en integration av kunskaper från olika områden, med pedagogik som ett samlande tema. Arbetet med människor i sociala svårigheter kräver att man har integrerat de kunskaper, färdigheter och den kritiska förmåga som krävs för att kunna utveckla en praktisk yrkeskompetens. Kursernas innehåll och placering är upplagda med syfte att stimulera utvecklingen av en sådan kompetens. Modell över programmet År 1 Pedagogik G1 Förberedande verksamhetsförlagd utbildning G1 Termin 1 Förståelsemodeller av mänskligt beteende, 9 högskolepoäng Grundläggande socialpolitik värden och lagar, 7,5 högskolepoäng Termin 2 Introduktion till forskning och utvärdering, 4,5 högskolepoäng Drogkunskap, 4,5 högskolepoäng Ungdom i riskzon, 6 högskolepoäng Fältstudier inom ungdoms- och missbruksvården, 15 högskolepoäng Introduktion till behandlingspedagogiskt arbete, 6 högskolepoäng Kommunikation i teori och praktik, 7,5 högskolepoäng 3

4 År 2 Pedagogik G2 Verksamhetsförlagd utbildning G2 Termin 3 Behandlingspedagogiskt arbete, 7,5 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning, 30 högskolepoäng Termin 4 Behandlingspedagogiskt arbete på individ- och gruppnivå, 12 högskolepoäng Forskningsmetod och självständigt arbete 10,5 högskolepoäng År 3 Pedagogik G3 Specialisering G2 och G3 Termin 5 Termin 6 Vetenskapsteori och forskningsmetod, 15 högskolepoäng Examensarbete, 15 högskolepoäng Drogkunskap och beroendelära, 7,5 högskolepoäng Behandlingsforskning och utvärdering, 7,5 högskolepoäng Missbruk och psykisk ohälsa, 7,5 högskolepoäng Pedagogiska insatser för barn till missbrukare och psykiskt sjuka, 7,5 högskolepoäng G1=Grundkurs, G2=Fortsättningskurs, G3=Fördjupningkurs (kandidatkurs) 4

5 Innehåll Första året Under år ett läses kurserna Pedagogik G1 och Förberedande verksamhetsförlagd utbildning G1 parallellt på halvfart. Förståelsemodeller på individ och samhällsnivå av mänskligt beteende som kan ha betydelse för den sociala och kulturella integrationsprocessen behandlas och problematiseras. Parallellt studeras lagstiftning med relevans för ungdoms- och missbruksvården samt idéer som ligger till grund för den svenska socialpolitiken. Därefter följer en introduktion till forsknings- och utvärderingsarbete som sker samtidigt med att de studerande gör fältstudier inom det kommande verksamhetsområdet. Bruk och missbruk av alkohol och droger, genusaspekter på behandling samt drogpolicyprogram behandlas i kursen Drogkunskap. Vidare belyses ungdomars situation både generellt och med avseende på ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt. Det första året avslutas med en introduktion till behandlingspedagogiskt arbete där begrepp som motivation, professionellt förhållningssätt och empati är centrala. Den praktiska färdigheten i kommunikation som en viktig del i behandlingspedagogiskt arbete tränas parallellt och analyseras med stöd av kommunikationsteorier. Andra året Under år två ligger fokus på det behandlingspedagogiska förhållningssättet, där bl.a. samspelet och relationens betydelse kommuniceras. Organisation, nätverk och kön som villkor i det gruppinriktade behandlingspedagogiska arbetet belyses. Termin 3 börjar med kursen Behandlingspedagogiskt arbete som är en fortsättning och fördjupning av kursinnehållet år ett. Därefter följer 20 veckors verksamhetsförlagd utbildning (praktik). I den därpå efterföljande kursen Behandlingspedagogiskt arbete på individ- och gruppnivå används den erfarenhet som de studerande erhållit under praktiken för att ytterligare fördjupa kursinnehållet. Termin 4 avslutas med ett självständigt arbete och forskningsmetod om sammanlagt 10,5 högskolepoäng.. Tredje året Det tredje året innehåller ett block med vetenskapsteori och forskningsmetod som avslutas med ett examensarbete samt en specialisering bestående av fyra 7,5-poängskurser. I specialiseringen ingår en kurs som tar upp behandlingsforskning och utvärdering inom området, samt kurser med inriktning mot missbruk och missbruksrelaterade svårigheter där drogers effekter, psykisk ohälsa och missbruk belyses. Den sista kursen inom specialiseringen behandlar pedagogiska insatser för barn i familjer med missbruk och psykisk ohälsa. Verksamhetsförlagd utbildning Under det andra året, termin 3 och 4 ligger kursen Verksamhetsförlagd utbildning. Med hänvisning till syftet att utveckla ett reflekterande förhållningssätt är denna del av utbildningen ett betydelsefullt moment. Den studerande förlägger då sin utbildning under 20 veckor till en verksamhet inom ungdoms- och missbruksvården. Studierna kan förläggas antingen till den institutionsbundna eller öppna vården. De studerande har sin utbildning förlagd till en verksamhet fyra dagar i veckan, en dag i veckan är avsatt till teoretiska studier och praktikseminarier. Vid praktikseminarierna, som är förlagda till universitet, behandlas de särskilda praktikuppgifter som ingår i kursen, den lästa litteraturen samt de studerandes upplevelser under sin praktik. Seminarierna är organiserade i små grupper med praktiklärare. En person är ansvarig för placering av studenterna i de olika verksamheterna. I uppgiften ingår även att hålla kontakt med arbetsplatserna där de studerande gör sin praktik. Avsikten med de teoretiska inslagen är att de ska fördjupa och problematisera de erfarenheter som studenterna gör i kursen samt underlätta integreringen av praktik och teori med syfte att skapa en plattform för en egen praktisk yrkesteori. 5 (7)

6 Idag finns vissa möjligheter att byta ut hela eller delar av den verksamhetsförlagda utbildningen mot studier utomlands med liknande innehåll (praktik). Undervisning och examinationsformer Studierna bedrivs på heltid och på svenska. Förutom lärarledda lektioner, föreläsningar och seminarier, förekommer arbete i mindre studiegrupper, fält- och projektarbeten. En viktig del i utbildningen är att studenten får tillfälle att reflektera över den egna personens betydelse i det behandlingspedagogiska arbetet. Utbildningen innehåller därför även moment med praktisk färdighetsträning, enskilda utvecklingssamtal och under praktiken särskilda seminarier där det egna förhållningssättet gentemot människor i utsatta sociala situationer belyses. Stor vikt läggs vid att den studerande tränas i att planera och ta ansvar för sitt lärande samt övas i att uttrycka sig både skriftligt och muntligt. Perspektivet på de studerandes lärande grundas i synen på lärande som en process av ömsesidighet och delat ansvar. Genom att framhålla det pedagogiska samtalets betydelse åstadkoms ett lärande där de samtalande involverar sina personliga, praktiska och teoretiska erfarenheter med varandra. Förutom att det pedagogiska innehållet blir meningsfullt, kritiskt genomlyst och utmanande understödjer ömsesidigheten självinsikt och lärande av såväl ett professionellt förhållningssätt som ett kritiskt tänkande. Lärandet av de inom programmet förekommande kunskapsområdena syftar till en kunskapsprogression under utbildningens gång. För att beskriva den åsyftade progressionen används begreppen kännedom om, grundläggande kunskap om, fördjupad kunskap om och grundläggande kompetens inom. Beroende på olika kursers konkreta kunskapsinnehåll är också kursplanernas mål inriktade mot olika kunskapsdjup. Vissa kunskapsinnehåll fördjupas successivt från kännedom om till grundläggande kompetens inom medan andra inte syftar längre än t.ex. fördjupad kunskap om. Examination Det finns en strävan att variera examinationsformerna och anpassa dem till det kursinnehåll som ska examineras. Detta betyder att det förekommer både muntliga och skriftliga prov och att examinationen kan ske både i grupp och individuellt. De skriftliga uppgifter som förekommer är t.ex. uppsatser, papers eller enskilda skriftliga prov. En annan examinationsform är seminarier eller praktiska färdighetsövningar, där det krävs obligatorisk närvaro för ett godkännande. Stor vikt läggs vid studentens förmåga till självständighet och egen reflektion. I kursen Verksamhetsförlagd utbildning ingår även en bedömning från handledaren på arbetsplatsen i underlaget för examinationen. Den studerandes förmåga inom olika områden, relevanta inom det behandlingspedagogiska arbetet diskuteras tillsammans med studenten och värderas av handledaren. Denna värdering tillsammans med ett aktivt deltagande i praktikseminarierna och en bedömning av praktikuppgifterna utgör det slutgiltiga underlaget för examinationen av kursen. En ambition är att examinationerna i samtliga fall skall utgöra ett lärotillfälle för studenten, förutom att en bedömning görs av kunskaper och färdigheter. Utvärdering, studentinflytande, kvalitetsutveckling Efter varje kurs görs en kursutvärdering. Denna kan vara i form av både muntliga och skriftliga utvärderingar i grupp eller enskilt. Resultatet sammanställs, tillsammans med kursansvarigs kommentarer och eventuella förslag till förändringar, och presenteras sedan för de studerande i kursen. Utvärderingarna diskuteras och värderas både i kollegiet och tillsammans med representanter för studerandeföreningen. Mellan 1 2 år efter avslutad utbildning sker en uppföljning av de studerande, där intresset fokuseras på vilket arbete de fått och hur de värderar utbildningen i efterhand. Sammanställningar av kurs- och programutvärderingar arkiveras av institutionen. 6 (7)

7 Examensbevis Studenter som med godkänt resultat genomgått utbildningsprogrammet kan efter ansökan få examensbevis. Ansökan om examensbevis lämnas eller skickas till: Växjö universitet, Studentcentrum/Examen, Växjö. Ansökningsblankett hämtas på Examensenheten eller på hemsidan De som följt Programmet i pedagogik med inriktning mot ungdoms- och missbruksvård, kan erhålla följande examen: Filosofie kandidatexamen med inriktning mot ungdoms- och missbruksvård (Huvudområde: Pedagogik) Bachelor of Social Science with specialization in Treatment and Care of Juveniles and Substance Abusers (Major Subject: Education) Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). 7 (7)