Arbete eller sysselsättning? Daglig verksamhet för personer med stora funktionsnedsättningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbete eller sysselsättning? Daglig verksamhet för personer med stora funktionsnedsättningar"
  • Ann Ek
  • för 1 år sedan
  • Visningar:

Transkript

1 Arbete eller sysselsättning? Daglig verksamhet för personer med stora funktionsnedsättningar 1 Charlotte Fagerstedt FoU Södertörns skriftserie nr 130/14

2 FoU Södertörn är en forsknings- och utvecklingsenhet som ägs av kommunerna Botkyrka, Gotland, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö. Arbetsfältet är individ- och familjeomsorgen samt funktionshinderområdet. Mer information på Rapporten kan laddas ner från FoU Södertörn Doktorsvägen Tumba Tel: Fax: E-post: Arbete eller sysselsättning? Daglig verksamhet för personer med stora funktionsnedsättningar FoU Södertörn och författaren 2014 FoU Södertörns Skriftserie nr 130/14 ISSN

3 Förord Trots att daglig verksamhet är den vanligaste insatsen i LSS finns relativt lite forskning inom området. Avsaknaden av forskning är förvånande då insatsen väcker många frågor: vad ska den syfta till, vad ska insatsen innehålla, hur förändras den över tid, vad medför olika kommuners sätt att organisera verksamheten för arbetstagarna i daglig verksamhet? De forskare som dock diskuterat frågorna är inne på centrala frågor såsom exempelvis Jens Ineland och Stefan Sjöström som betecknat daglig verksamhet som en imiterad normalitetsstrategi. 1 Veronica Lövgren ställer frågan i sin avhandling om daglig verksamhet är ett arbete eller en rättighet enligt LSS? 2 I diskussioner om arbete finns många gånger kopplingar till moraliska spörsmål som plikten att arbeta, strävan efter självförsörjning och idén om att göra rätt för sig. Tankefiguren är gammal inom funktionshinderhistoria. Staffan Bengtsson illustrerar hur 1800-talet präglades av liknande tankar då anstaltslivets utbildning skulle öka individernas möjligheter till försörjning. Kontroll och omsorg verkade parallellt. 3 Arbetslinjen, det vill säga en ambition att arbete ska föredras istället för bidrag, representerar på så sätt inte något nytt inom funktionshinderpolitiken. I dagens politiska debatt hörs ofta begreppet arbetslinje, men impregnerar arbetslinjen även daglig verksamhet? Det finns ambitioner att uppmuntra och verka för att arbetstagarna inom daglig verksamhet ska komma ut i anställning på den ordinarie arbetsmarknaden. I flera rapporter från Socialstyrelsen understryks att alltför få går från daglig verksamhet till ordinarie arbetsmarknad och det talas om inlåsningseffekteter. 4 För personer med stora och omfattande funktionsnedsättningar är dock en anställning inom ordinarie arbetsmarknad ofta orealistisk och insatsen daglig verksamhet har beviljats just för att en löneanställning inte är möjlig. Den här rapporten studerar daglig verksamhet för personer med omfattande funktionsnedsättningar, som utvecklingsstörning och rörelsehinder eller autism. Hur påverkas daglig verksamhet i tider präglade av arbetslinjen? Charlotte Fagerstedt har besökt sex grannkommuner och visar att verksamheterna utvecklats åt skilda håll. Trots samma ledord, styrdokument och lagstiftning så skiljer sig verksamheterna åt mer än vi kanske förväntat oss. Rapporten är ingen heltäckande kartläggning utan gör nedslag i olika verksamheter. Trots det lilla formatet visar rapporten på viktiga frågor som måste fortsätta att analyseras och diskuteras. Vad ska daglig verksamhet erbjuda? Vilka möjligheter ska ges? Vad syftar daglig verksamhet till? Min förhoppning är att rapporten kan användas i diskussioner om daglig verksamhet, dess mål och innehåll. För yrkesverksamma kan de konkreta och verklighetsnära beskrivningarna ge möjligheter att reflektera över den egna verksamheten. Av rapporten framgår också att brukare, anhöriga och gode män är tämligen tysta i frågor om daglig verksamhet. Ytterligare en önskan är att denna skrift kan bidra till att uppmuntra dessa att höja sin röst. Tumba september 2014 Kristina Engwall Chef och forskningsledare FoU Södertörn 1 Ineland, Jens och Sjöström, Stefan (2007) Normalisering, autencitet och reflexivitet om iscensättande av det vanliga livet i handikappomsorg, Socialvetenskaplig tidskrift, nr 4, s Lövgren, Veronica (2013) Villkorat vuxenskap. Levd erfarenhet av intellektuellt funktionshinder, kön och ålder. Umeå. 3 Bengtsson, Staffan (2012) Arbete för individen och samhället, Utanförskapets historia om funktionsnedsättning och funktionshinder, red. Kristina Engwall och Stig Larsson, Lund: Studentlitteratur. 4 Socialstyrelsen (2010) På tröskeln Daglig verksamhet med inriktning på arbete. 3

4 Innehåll Inledning och syfte... 5 Tillvägagångssätt... 5 Daglig verksamhet igår och idag... 6 Daglig verksamhet den vanligaste insatsen... 7 Få personer med funktionsnedsättning har ett arbete... 8 Sex dagliga verksamheter Abborren En dag på Abborren Arbetsuppgifter/Aktiviteter Ankaret En dag på Ankaret Arbetsuppgifter/Aktiviteter Båten En dag på Båten Arbetsuppgifter/Aktiviteter Cymbalen En dag på Cymbalen Arbetsuppgifter/Aktiviteter Dykaren En dag på Dykaren Arbetsuppgifter/Aktiviteter Ekorren En dag på Ekorren Arbetsuppgifter/Aktiviteter Samtal med chefer och personal Arbetsinriktad daglig verksamhet Organisation, ekonomi och lokaler Synpunkter som anställda har mött från föräldrar och gode män Diskussion Litteratur

5 Inledning och syfte Daglig verksamhet är den vanligaste insatsen inom LSS, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Antalet deltagare har successivt ökat genom åren. I propositionen till LSS kan vi läsa följande om daglig verksamhet: Den dagliga verksamheten bör till sitt innehåll kunna rymma såväl aktiviteter med habiliterande inriktning som mer produktionsinriktade uppgifter. Den bör ha som syfte att bidra till den personliga utvecklingen och att främja delaktigheten i samhället. Ett övergripande mål bör vara att på kortare eller längre sikt utveckla den enskildes möjlighet till arbete. 5 Kommunen är ansvarig för daglig verksamhet och väljer hur den ska organiseras. År 2008 kritiserade Socialstyrelsen kommunerna för att de inte följer lagens intention att utveckla den enskildes möjlighet till arbete. De menar att daglig verksamhet riskerar att bidra till en inlåsningseffekt då andra aktörer inom arbetsmarknadspolitikens fält inte ser denna målgrupp som sin. 6 Socialstyrelsen har publicerat en vägledning som genom olika exempel vill stimulera lokala diskussioner och aktiviteter, för att den dagliga verksamheten ska utvecklas i samarbete med de arbetsmarknadspolitiska aktörerna i landet. 7 Regeringen beskriver att politiken ska utformas så att arbetslinjen stärks: Fler ska kunna och vilja arbeta och färre ska stå utanför arbetsmarknaden. Men de menar också att stora utmaningar kvarstår för att underlätta för människor med svagare förankring på arbetsmarknaden att komma i arbete. 8 Traditionellt sett har daglig verksamhet för personer med stora funktionsnedsättningar varit inriktad på sinnesupplevelser. Syftet med denna studie är att undersöka om det utifrån den kritik som riktats mot kommunerna och den trend som råder kring arbetslinjen - att fler ska arbeta - har lett till en mer arbetsinriktad verksamhet för denna målgrupp. Hur har detta i så fall påverkat organiseringen och innehållet i den dagliga verksamheten? Jag har besökt dagliga verksamheter som riktar sig mot personer med stora funktionsnedsättningar som rörelsehinder, utvecklingsstörning och autism. Denna rapport avser att beskriva hur några kommuner har utformat daglig verksamhet för personer med stora funktionsnedsättningar. Tillvägagångssätt Studien inleddes under hösten Cheferna för daglig verksamhet i några södertörnskommuner kontaktades. I samtalen diskuterades frågan hur daglig verksamhet var organiserad och om det har skett några förändringar i organisation och arbetssätt de senaste åren. Med utgångspunkt i samtalen valdes sex kommuner för besök. Dessa är olika stora och antalet personer som har daglig verksamhet varierar från drygt 40 personer till 500. Kommunerna valde i sin tur de verksamheter som skulle besökas utifrån kriteriet att målgruppen för verksamheten skulle vara de med störst funktionsnedsättningar. Totalt besökte jag åtta kommunala verk- 5 Proposition 1992/93:159 s Socialstyrelsen 2008, s 7. 7 Socialstyrelsen 2010, s Information hämtad

6 samheter. Det finns även privata aktörer som driver daglig verksamhet, men det är främst kommunen som bedriver verksamhet för den aktuella målgruppen. Besökens upplägg har sett olika ut. Mitt önskemål var att delta i verksamheten samt prata med personal och gruppchef/arbetsledare. De ansvariga har bestämt tidpunkt för besöket och längden har varierat mellan 2,5-5 timmar. I samtliga verksamheter, utom i en där ingen chef deltog, intervjuades både chef och personal. I tre verksamheter gavs tillfälle att både observera och delta i aktiviteter och måltider. I tre verksamheter blev jag guidad i lokalerna medan aktiviteter pågick. I en hade arbetstagarna gått hem när de anställda visade mig verksamheten. 9 Daglig verksamhet igår och idag Sysselsättningsinsatser för personer med funktionsnedsättning har förändrats genom åren. Kent Ericsson har i en rapport från 2003 beskrivit daglig verksamhet utifrån ett historiskt perspektiv. Under 1800-talets andra hälft skapades de första offentliga insatserna i form av institutioner. Personer med funktionsnedsättning omhändertogs och levde avskilt från samhället då allt stöd var lokaliserat till institutionerna. På 1940-talet började ett fåtal personer med funktionsnedsättning bo med sin familj istället för på institution. För dem som slutat skolan och inte arbetade uppkom behov av sysselsättning under dagtid. I 1954-års lag (1954:483) om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna skulle landstingen anordna sysselsättningshem och verkstäder för skyddad sysselsättning. Under och 1960-talen skapades ett fåtal sysselsättningshem runt om i landet, ofta på initiativ av föräldrarörelsen, medan landstingen ordnade skyddade verkstäder för psykiskt efterblivna. 10 En ny lagstiftning infördes 1967, lag om omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (Omsorgslagen). 11 Den nya lagen var inriktad på att ge personer med funktionsnedsättning undervisning, vård, bostad och daglig sysselsättning. Landstingen fick ansvar för insatser både för dem som bodde på institutioner och för dem som bodde i det egna hemmet. Lagen kännetecknades i stor utsträckning av regler för institutionerna och av åtgärder som gavs oberoende av samtycke från den enskilde. 12 I förberedelserna till 1967-års omsorgslag föreslogs att det skulle skapas så kallade skyddade verkstäder för personer med funktionsnedsättning. Men inför beslutet om lagen föll förslaget och omsorgsformen kom att kallas sysselsättningshem införde Socialstyrelsen direktiv om hur dessa skulle utformas och de kom då att kallas för dagcenter. Ett dagcenter skulle vara en lokal med rum för olika verksamheter, som exempel kan nämnas tillverkning, gruppaktiviteter, träningslägenhet och matsal. Dagcentret fick stark prägel av arbete och produktion, en modifierad form av skyddad verkstad. Dagcentret utvecklades inom ramen för den omsorg som då drevs av landstingens omsorgsverksamhet. Med utgångspunkt i den institutionella omsorgstraditionen blev det naturligt att organisera dagcentren i hus där man kunde förlägga den service som man ansåg att personer med funkt- 9 Under intervjuerna fördes anteckningar. Minnesanteckningar från deltagande och guidning i verksamheterna gjordes i efterhand. 10 Ericsson, Kent 2003, Daglig verksamhet: En omsorgsform under utveckling samt Grunewald, Karl 2014, Daglig verksamhet - en föredömlig välfärdsinsats, Intra - LSS- Daglig verksamhet s SFS 1967: Proposition 1999/2000:79 - Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken. 6

7 ionsnedsättning hade behov av. Dagcenter fanns inte i varje kommun utan ett fåtal skapades i varje län. 13 Socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, som trädde i kraft i början av 1980-talet, slog fast allas rätt till social grundtrygghet och god hälso- och sjukvård. Principerna om normalisering och integration fick genomslag och omsorgskommittén föreslog år 1981 en så kallad pluslag, som kompletterar, men inte ersätter, andra lagar. 14 I propositionen betonades att den nya lagen skulle ses som ett komplement till, och inte en ersättning för, andra lagar. 15 Den nya omsorgslagen var, liksom den tidigare, en rättighetslag. 16 En rättighetslag innebär att den talar om vad den enskilde har rätt att få av myndigheten. År 1988 tillsatte regeringen en ny handikapputredning, som fick namnet 1989-års handikapputredning. 17 Den visade omfattande brister i stödet till personer med funktionsnedsättning. Bristerna gällde inte enbart insatsernas omfattning och innehåll utan också enskildas möjligheter att bestämma över och planera sina liv. Handikapputredningen föreslog därför specifika individinriktade insatser till människor med omfattande behov av stöd och service. I huvudbetänkandet Handikapp Välfärd Rättvisa (SOU 1991:46) föreslogs en ny rättighetslag. Utredningens förslag låg till grund för propositionen Stöd och service till vissa funktionshindrade. 18 I den föreslog regeringen bland annat en lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och en särskild lag om statlig assistansersättning (LASS). 19 I samma proposition föreslogs att omsorgslagen och elevhemslagen skulle upphöra. 20 Generellt sett innebar lagarna från 1985 och 1993 att personer med funktionsnedsättning fick juridisk rätt att pröva de insatser som de beviljats. Det innebar att nya krav kunde ställas på utvecklingen av insatserna och därmed daglig verksamhet. 21 LSS är inte bara en rättighetslag utan även vad man brukar kalla för en pluslag. Detta innebär att insatser med stöd av LSS inte får innebära någon inskränkning av de rättigheter som den enskilde kan ha enligt någon annan lag. En insats som beviljas med stöd av LSS och en annan med stöd av SoL kan således löpa parallellt. Daglig verksamhet den vanligaste insatsen Daglig verksamhet är den vanligaste insatsen enligt LSS och antalet sysselsatta ökar för varje år. År 2000 hade cirka personer insatsen, 2006 cirka personer, 2010 cirka personer och 2012 nästan personer. 22 Insatsen är frivillig och är till för personer som omfattas av personkrets 1 och 2 enligt 1 LSS. Det vill säga personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd eller betydande och bestående begåvningsmässiga funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder. 13 Ericsson Dir. 1977: Proposition 1984/85: Proposition 1999/2000: Dir. 1988: Proposition 1992/93: SFS 1993:387 och SFS 1993: Proposition 1999/2000: Ericsson Socialstyrelsen 2008, 2011,

8 I Socialstyrelsens rapport från 2007 har chefer för daglig verksamhet tillfrågats om bakgrunden till ökningen av antalet personer som beviljas insatsen. Tre huvudorsaker fördes fram. Den första var att fler får en diagnos som berättigar till insatser enligt LSS, främst autism och autismliknande tillstånd. De andra två orsakerna som fördes fram var att det är svårt att få tillgång till Arbetsförmedlingens och Samhalls resurser. Enligt cheferna prioriterar Arbetsförmedlingen inte personer med insatser enligt LSS och Samhall ställer höga krav på dem som anställs. 23 Enligt regeringens proposition 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade bör ett övergripande mål med daglig verksamhet vara att på kortare eller längre sikt utveckla den enskildes möjlighet till arbete. 24 Vidare står det i propositionen: Det bör understrykas att daglig verksamhet inte skall uppfattas som en anställningsform. Det är inte frågan om ett avlönat arbete och syftet är inte heller att producera varor eller tjänster. Däremot kan verksamheten med fördel utformas så att den bidrar till att öka personens förutsättningar att senare få en anställning i arbetslivet. Det är också angeläget att möjligheten till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden eller inom Samhall prövas regelbundet. 25 Kommunerna har, som tidigare nämnts, kritiserats av Socialstyrelsen för att daglig verksamhet inte uppfyller det övergripande målet, att den enskilde på sikt ska kunna få ett lönearbete. Få personer med funktionsnedsättning har ett arbete En låg andel av personer som har en funktionsnedsättning är i arbete, visar Arbetsförmedlingen i en rapport. I denna är definitionen av funktionsnedsättning nedsatt syn eller hörsel, taleller röstproblem, rörelsenedsättning, allergi eller någon form av psykisk funktionsnedsättning. Även diabetes, hjärt- lungproblem, mag-tarmsjukdom, psoriasis, epilepsi eller dyslexi ingår i definitionen. Omkring 26 procent i undersökningen uppger att de har någon funktionsnedsättning. Det motsvarar 1,6 miljoner människor i Sverige i åldern år. Av dessa uppger 53 procent att deras arbetsförmåga är nedsatt, vilket motsvarar drygt personer. Av de som har en nedsatt arbetsförmåga är 44 procent i arbete, jämfört med 71 procent av befolkningen generellt. 26 En forskningsöversikt från Socialstyrelsen visar att få personer med funktionsnedsättning är registrerade som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Handläggarna prioriterar andra grupper då personer med funktionsnedsättning, som tillhör LSS personkrets, redan har möjlighet till sysselsättning och ekonomiskt stöd utan att stå till arbetsmarknadens förfogande. I forskningsöversikten refereras till Hegedal (2005) som i en norsk studie menar att det är ett dilemma att personer med utvecklingsstörning som utför ett arbete inom omsorgen inte regi- 23 Socialstyrelsen Regeringens proposition 1992/93: Regeringens proposition 1992/93: Arbetsförmedlingen Förutsättningar i arbetslivet en undersökning om diskriminering på arbetsmarknaden och arbetssituationen för personer med funktionsnedsättning. 8

9 streras som arbetssökande eller som arbetande. Om personer med utvecklingsstörning inte registreras som arbetssökande finns inga incitament att anpassa arbetsplatser för dem. 27 Samhalls huvuduppgift är att skapa utvecklande jobb åt personer med funktionsnedsättning. På deras hemsida går det att läsa att det är arbeten som skapas i kunduppdrag, på marknadsmässiga villkor i konkurrens med andra. Samhall ägs av staten och Arbetsförmedlingen är den myndighet som avgör vilka som ska få jobba där hade cirka anställning på Samhall, tjugo år tidigare, år 1992, var antalet drygt Det har således skett en minskning av antalet personer som arbetar på Samhall medan antalet med daglig verksamhet ökar kontinuerligt. I regeringens proposition 1992/93:159 står det att i daglig verksamhet ska deltagarnas förmåga att utföra ett arbete kontinuerligt prövas på den reguljära arbetsmarknaden. Socialstyrelsens kartläggning från 2008 visar att det endast är någon procent av det totala antalet personer, med beslut om daglig verksamhet, som har slutat på grund av att de har fått ett lönearbete. Mer än hälften av landets kommuner svarar att ingen person har gått över från daglig verksamhet till ett reguljärt arbete under den senaste femårsperioden. Samtidigt svarar drygt 40 procent av de dagliga verksamheterna att det finns deltagare i deras verksamhet som skulle kunna, och vill, gå till annan sysselsättning. Andelen som anses ha möjlighet att gå vidare till annan sysselsättning uppskattas till cirka tio procent av det totala antalet deltagare Socialstyrelsen 2011 s SOU 2003: Socialstyrelsen

10 Sex dagliga verksamheter Kapitlet beskriver sex dagliga verksamheter. 30 Gemensamt för dem är att de riktar sig till personer med stora funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning och rörelsehinder eller autism. 31 Begrepp som återkommer i texten: Arbetstagare/brukare: Verksamheterna benämner ofta deltagarna i daglig verksamhet som arbetstagare eller brukare. I rapporten används begreppet arbetstagare. Sinnesrum: Inspirationen till sinnesrummen kommer från snoezelen, vilket är en metod som går ut på att skala bort intryck och sända en enda impuls som kan bestå av ljud, ljus och känsel. Snoezelen började användas på 1970-talet i Nederländerna. Många verksamheter har sinnesrum. 32 Ett exempel är vita rummet, där det ofta finns en säng som genom vibrationer kan sända ut olika signaler. I rummet finns ofta olika ljuskonstellationer. Flera har sinnesrum med olika teman, som exempelvis djungelrum. Här kan det finnas en hängmatta, dekor och möjlighet att spela musik som ska förknippas med djungeln. Lådjobb: Verksamheterna refererar till lådjobb vilket innebär att deltagarna flyttar föremål från en låda till en annan. Efter att arbetstagarna har utfört förflyttningen av föremålen återställs de i ursprungligt skick. Arbetet har därmed ingen mottagare. Legojobb: Legojobb är oftast olika monteringsarbeten som verksamheten gör på uppdrag av företag. Abborren På Abborren har cirka 15 arbetstagare sin dagliga verksamhet. Målgruppen är personer med autism som har ett stort behov av tydlighet och struktur. Några har ett självskadebeteende. Ingen har omfattande fysiska funktionsnedsättningar. Denna verksamhet skiljer sig från de övriga, som ingår i studien, då den enbart riktar sig till personer med autism. På Abborren tar enhetschefen (EC) emot mig. Förutom Abborren är hon också ansvarig för Ankaret, som presenteras i nästa avsnitt. På båda verksamheterna finns en verksamhetsledare. Abborren ligger på markplan, i lokaler som tidigare har varit en förskola. Från början låg verksamheten i olika lägenheter, men det var, enligt EC, varken ekonomiskt lönsamt eller bra för deltagarna. Nuvarande lokaler, som hon tycker är bättre, består av fem flyglar, med fem arbetsgrupper. Personalen är uppdelad i två arbetsteam. 30 Två av de åtta verksamheter som besöktes är inte beskrivna. En riktade sig inte mot den målgrupp som studien intresserar sig för. Den andra gav för lite information vid besöket. 31 Verksamheterna har fiktiva namn. Samtliga chefer, personal och arbetstagare beskrivs vara av kvinnligt kön. 32 Arbetssätt och metoder inom LSS-verksamheter (2010). 10

11 En dag på Abborren Efter att EC har berättat om verksamheten visar en i personalgruppen mig runt. Arbetstagarna har inga gemensamma samlingar utan alla börjar och avslutar dagen i sina rum. Några delar rum, medan andra har egna. Utifrån ett rullande schema arbetar personalen med olika arbetstagare olika dagar. Personalen kan under en dag vara ansvarig för en eller flera. Alla arbetstagare har ett eget schema bestående av - beroende på hur de kan kommunicera - fysiska föremål, tecken eller text. En del har flera aktiviteter på schemat, medan andra bara har en. Varje deltagare har en transportpinne - ett plaströr - som de tar med sig när de ska förflytta sig mellan sitt schema och aktiviteten. På schemat finns bland annat lådarbete, hämta fika/matvagn, vika tvätt, plocka in/ur diskmaskinen, promenad och sopsortering. Tre av arbetstagarna har sitt arbete förlagt utomhus. De krattar, sopar och plockar skräp på gården som omger lokalerna. Men de har, precis som de andra, ett schema med en tydlig struktur. Ibland följer arbetstagarna med personalen om de ska tanka bilen eller handla. De har en gemensam sommaravslutning varje år. De flesta arbetstagare har olika former av lådjobb som kan innebära att sätta upp olika figurer på kardborrband på väggen, eller flytta föremål mellan olika lådor. Det är personalen som tillverkar lådjobben. En av dem visar mig ett lådjobb som hon har tillverkat. Det är bilder på olika flaggor som ska paras ihop med rätt land. På Abborren finns många olika lådjobb att välja mellan och i olika svårighetsgrader. När en arbetstagare är klar med ett iordningställs de igen, det kan antingen göras av en annan arbetstagare eller av personal. Arbetstagarna är indelade i olika grupper. En person kan ha på sitt schema att gå till en annan grupp och ställa i ordning lådjobben, till exempel att ta ner figurerna från väggen som en annan arbetstagare har satt upp. En arbetstagare kan ha som uppgift att ta fram redskap som en annan person behöver för att städa. Under tiden som arbetstagarna följer sitt schema och går mellan aktiviteterna med sin transportpinne står personalen vid sidan av. De småpratar inte med arbetstagarna utan ska finnas i bakgrunden. Personalen pratar inte heller i onödan med varandra. På Abborren bedrivs ingen fysisk träning men en arbetsterapeut kommer vid behov. De försöker få in rörelse i verksamheten genom promenader. Det finns till exempel promenadslingor runt huset. Personalen sätter upp bollar med kardborrband på väggen, antalet bollar visar hur många varv som arbetstagaren ska gå banan. När en arbetstagare har gått ett varv lägger de bollen i en hink. Arbetsuppgifter/Aktiviteter Kommunens inriktning är att daglig verksamhet ska organiseras under så arbetslika förhållanden som möjligt. I praktiken innebär det att de inte vill ha konstruerade arbetsuppgifter eller upplevelser som exempelvis sinnesrum. EC berättar att de arbetar utifrån arbetslinjen, i betydelsen att de försöker skapa riktiga aktiviteter, som att exempelvis duka bordet inför lunchen, diska eller strimla papper. Trots det utför många arbetstagare lådjobb. EC menar att syftet kan vara att träna upp en förmåga, som finmotorik eller att fokusera - om en arbetstagare har svårt att komma ner i varv. Inspiration till utformningen av verksamheten kommer från utbildningen Pedagogiskt arbetssätt inriktad mot vuxna och ungdomar som Autism- 11

12 och Aspergerförbundet arrangerar. Ambitionen är att det man kan göra själv ska man få möjlighet att göra. Det finns några arbetstagare som inte förmår utföra arbetslika uppgifter, vilket beror på att de är äldre. Dessa vilar mesta tiden. EC berättar att när vi tänker aktiviteter ska det vara ett syfte. Målet är att hitta riktiga arbetsuppgifter, men EC upplever att det är stor skillnad på vad äldre och yngre arbetstagare klarar av. Som belöning får arbetstagarna spela TV-spel på rasten. EC ger exempel från en vinter när det var mycket snö och alla som kunde, både arbetstagare och personal, skottade snö. Det var många som egentligen inte ville skotta, men gjorde det när de fick spela TV-spel som belöning. Ankaret På den dagliga verksamheten Ankaret träffar jag enhetschefen (EC). Som nämnts är hon också chef för Abborren. Jag träffar också Ankarets verksamhetsledare. På Ankaret har ca 20 arbetstagare sin dagliga verksamhet. Målgruppen är personer med ett omfattande stödbehov, hälften sitter i rullstol och flera har inget tal. Personalen kallas för arbetsledare och arbetar i två team. Lokalerna är uppdelade på två våningar och ligger i anslutning till en gymnasieskola. EC upplever att gymnasieeleverna accepterar att arbetstagarna är en del av skolmiljön. Flera gymnasieelever har gjort praktik eller varit timvikarie på Ankaret. En dag på Ankaret Arbetstagarna på Ankaret har mycket skilda behov, några som har ett utåtagerande och självdestruktivt beteende jobbar enskilt med en personal. Alla har ett individuellt schema och ett rum där de startar och avslutar dagen. Medan en del har egna rum delar andra. För att kommunicera används bilder och tecken. Precis som på Aborren har arbetstagaren en transportpinne som de ska ta med sig mellan aktiviteterna. Om det exempelvis står vattna blommorna på schemat tar arbetstagaren med sig transportpinnen och går till den aktiviteten. Personalen har förberett blomvattningen genom att mäta upp hur mycket vatten varje blomma ska ha. På så sätt kan arbetstagaren, utan personalens stöd, gå runt med en vagn med olika vattenkärl för varje blomma och vattna. När arbetstagaren är klar tar hon sin transportpinne och går tillbaka till sitt schema och läser vad hon ska göra. Vid aktiviteten fika finns det vagnar med fika, som är iordningställda av en arbetstagare. Arbetstagaren får med hjälp av personalen dra sin vagn in till sitt rum. Vagnarna har handtag både bak och fram vilket gör att den som sitter i rullstol och/eller har nedsatt funktion i armarna kan hjälpa till att dra. Det sker aldrig några gemensamma samlingar eller måltider. EC berättar att det blir lugnare och arbetstagarna äter mer när de är uppdelade i mindre grupper. Det finns ett rum som kallas för café där några äter sin lunch tillsammans. Legojobb är en aktivitet på några deltagares schema. I de flesta fall handlar det om att riva sönder tidningar som ska återvinnas. Två deltagare har lådjobb på sitt schema. 12

13 Till skillnad från Abborren har Ankaret en friskvårdsinriktning med ett rum som erbjuder träning både individuellt och i grupp. Eftersom alla har olika behov så krävs det, enligt EC, mycket logistik för att dagarna ska fungera smidigt. Även om deltagarna arbetar i egna rum kan det bli väldigt högljutt i lokalerna då rummen inte är ljudisolerade. Arbetsuppgifter/Aktiviteter På Ankaret arbetar de, precis som på Abborren, utifrån en arbetslinje, i betydelsen att de försöker skapa arbetslika aktiviteter. EC menar att det inte finns något krav på produktion utan att de försöker hitta lämpliga uppgifter i de dagliga sysslorna. Exempel på det är att deltagarna drar vagnar med fika och mat, viker tvätt, fyller på material på toaletten, plockar in i diskmaskinen, källsorterar och går till sopstationen. Det finns inga sinnesrum, men EC berättar att sinnesstimulering sker när de är ute varje dag, bakar och får massage. Personalen har samma förhållningssätt som på Ankaret. Exempelvis ska de bara hälsa första gången de träffar arbetstagaren under dagen och inte varje gång de möts. EC menar att det är den personal som är ansvarig för dagen som ska vara viktig för arbetstagaren. Alla arbetsuppgifter ska genomföras så självständigt som möjligt, men personalen finns i närheten. EC berättar att de arbetar individuellt med utgångspunkt i varje persons förmåga. De har försökt att hitta mer arbetslika sysselsättningar. Exempelvis har de tidigare arbetat för gymnasieskolan med att torka bord, slipa knivar och panta flaskor. Men eftersom dagsformen på deltagarna varierar var det svårt att ha bestämda arbetsuppgifter. De har även delat ut den lokala tidningen, men det blev för tungt för de rullstolsburna på vintern och arbetstagarna tyckte inte heller att det var roligt. De har ett stort kök och har tillstånd för försäljning. Det blev dock ingen produktion då uppgiften blev övermäktig. Istället har de pedagogisk bakning på schemat och om någon verksamhet i kommunen vill beställa en kaka till ett möte så kan de ordna det. Personalen förbereder alla moment för att arbetstagarna ska kunna utföra uppgiften så självständigt som möjligt. Som exempel nämns att de för en arbetstagare, som enbart kan använda en arm, i förväg mäter upp ingredienser så att hon själv kan hälla i en bunke. I verksamheten finns även en ateljé för målning och sömnad. Alla arbetstagare har en friskvårdande aktivitet per dag. Några har enbart sådana sysslor på sitt schema. Då de flesta sitter i rullstol berättar EC att det är viktigt att de får komma ur dem någon period under dagen. I friskvårdsrummet erbjuds olika typer av gymnastik. Deltagarna går promenader varje dag. Några, som klarar av det, går i grupp, men EC poängterar att det är viktigt att det blir en lugn promenad för alla. Andra aktiviteter är högläsning, musikstunder och taktil massage. EC och verksamhetsledaren berättar att det har tagit många år för att få aktiviteterna att fungera för de olika individerna. Arbetssättet har förändrats genom åren. När verksamheten startade, för tio år sedan, arbetade de mer i grupp med högläsning, musik och fika. Genom att bygga om lokalerna och skapa små rum kan de nu arbeta individuellt. Båten På Båtens dagliga verksamhet finns cirka 20 arbetstagare. Målgruppen är delvis blandad, några har stora funktionsnedsättningar, sitter i rullstol och saknar tal, medan andra kan gå och 13

14 tala. Det senaste året har arbetstagare med autism och självskadebeteende börjat i verksamheten. För sju år sedan flyttade Båten till nuvarande lokaler, men det som då hette dagcenter startade redan Lokalerna, som är belägna på markplan i ett gammalt sjukhus, består av en lång korridor med flera små rum. Gruppchefen (GC) tycker att lokalerna är slitna och inte anpassade till verksamheten. Personalgruppen är i stort sett ny sedan två år tillbaka. En dag på Båten När jag kommer till Båten har personalen precis haft ett möte där de har gått igenom schemat för dagen och förberett lunchen genom att duka. När deltagarna anländer går personalen ut och möter dem. Samtliga tar därefter en promenad. Under dagen ska en anställd från Autismcentret följa en av deltagarna och ge tips på hur hennes verksamhet kan utvecklas. När arbetstagarna kommer tillbaka från promenaden blir jag visad runt i lokalerna och deltar när de genomför sina arbetsuppgifter som består av låd- och legojobb. Deltagarna har ett individuellt schema för varje dag, som är visuellt med bilder eller föremål. Varje dag har en egen färg, som de anställda har på sin t-shirt. I samtliga rum finns en instruktion till de anställda om varje arbetstagare så att de ska få rätt stöd. Arbetstagarna ingår i fasta grupper medan personalen roterar. GC berättar att det kan vara tungt att arbeta med samma arbetstagare varje dag. Arbetstagarna med autism är ute större delar av dagen då det är svårt att hitta sysselsättning för dem inomhus. När de är inomhus har de sin verksamhet separat i två olika rum. Där äter de också sin lunch och sina mellanmål. Lunchen, som för alla består av matlåda, värms av personalen. Jag är på Båten en fredag. Efter lunchen är det disco som avslutas med gofika. En av arbetstagarna har gjort chokladpudding. På discot är det alltid samma arbetstagare som väljer musik som hon sedan sjunger och dansar till. Personalen dansar med de arbetstagare som vill. En del arbetstagare dansar med varandra, några väljer att titta på medan andra sitter utanför lokalen. Arbetsuppgifter/Aktiviteter Det finns två olika arbetsuppgifter. Den ena är ett legojobb där tidningar och kataloger ska återvinnas, vilket betyder att kartong, plast och papper separeras. För att jobbet ska ta längre tid så river de även sönder tidningarna, något som inte behövs för själva återvinningen. Den andra sysselsättningen är lådjobb som består av olika typer av lådor, exempelvis gamla glasspaket, som de anställda har gjort ett hål i. Deltagarna fyller lådorna med knappar, skruvar etcetera. När de har fyllt en låda häller personalen tillbaka innehållet i en ask och deltagarna får välja en ny. GC berättar att lådjobben utgår från TEACCH och tror att det handlar om att öva upp motoriken. Deltagarna har arbetat med samma lådor i tio år. GC förklarar att de tycker att det är roligt men att de anställda avser att utveckla lådorna. En personal berättar att en del deltagare, som är inbundna, öppnar sig när de arbetar med lådorna. En arbetstagare har som uppgift att duka, tvätta och städa. 14

15 GC berättar att de jobbar främst med sinnen då det är på den nivån som deltagarna ligger. Det finns tre olika sinnesrum, som de anställda på den senaste tiden utvecklat genom mer upplevelser. I ett finns olika material som deltagarna kan känna på, ett vitt rum har olika ljuskällor och en vattensäng. Det finns ett musik- och läsrum där deltagarna kan lyssna på och spela musik samt läsa. I ett rum kan deltagarna genomföra rörelseträning med kuddar som personalen kan bygga hinderbana med. En del arbetstagare har taktil stimulering på sitt schema. I ett rum finns en smartboard, som är en stor skärm med touchfunktion. Tanken är att den ska utvecklas till ett pedagogiskt hjälpmedel. Nu används den enbart för Internet då de ännu inte fått utbildning i hur den fungerar. Eftersom de flesta deltagare inte pratar, tror GC att smartboarden kan bli ett bra hjälpmedel för att kommunicera med bilder. Det finns en dator där deltagarna kan spela spel. Brukarmöte genomförs en dag i veckan och då bestäms vad som ska ätas på fredagsfikat. Flera deltagare har bad som aktivitet på sitt schema. Cymbalen På Cymbalen deltar ingen chef under mitt besök. Istället är det en anställd, som arbetat sedan verksamheten startade, som visar mig runt. I verksamheten finns drygt 15 arbetstagare, men alla deltar inte varje dag. Målgruppen är personer med stora funktionsnedsättningar, några har personliga assistenter med sig. De flesta sitter i rullstol och har inget tal. Två deltagare har autism. Till Cymbalen kommer även äldre personer som tappat förmågor de tidigare har haft. Verksamheten ligger sedan den startade, i samband med kommunaliseringen, i markplan i en industrilokal. Kommunen valde då att samla personer med liknande funktionsnedsättning och personalen fick söka sig till den verksamhet de ville arbeta i. I lokalen finns ett stort kök och två stora samlingsrum. En förebild är landstingets Lagunen, som är en verksamhet för sinnesstimulering. I lokalen finns olika sinnesrum som Djungelrummet, Musikrummet, Vita rummet och Bollrummet. Det finns olika hjälpmedel för att arbetstagarna ska komma ur sina rullstolar. Arbetstagarna är indelade i två grupper, men personalen menar att de är så pass många att de borde vara uppdelade i tre. Lokalerna är dock inte tillräckligt stora för att dela upp gruppen ytterligare. Det finns planer på att de ska få nya. En dag på Cymbalen Dagen börjar alltid med samling och välkomstsång. Dagens färg och doft presenteras och personalen berättar vem som har namnsdag. Eftersom arbetstagarna är indelade i två grupper sker två samlingar parallellt. Efter samlingen startar en gemensam sångstund för alla. Vid denna, som pågår under en timme, sitter alla i en ring tillsammans med personalen och sjunger ur ett sånghäfte, med över 100 sånger med allt från Mors lilla Olle till ABBA-låtar. En person spelar gitarr och övrig personal sjunger och hjälper arbetstagarna att välja sånger. Under sångstunden kommer en arbetstagare, som varit iväg och ridit. Efter sångstunden är alla arbetstagare utspridda i samlingsrummet. En personal sätter på en tecknad film i väntan på lunchen. De anställda turas om att värma arbetstagarnas matlådor och 15

16 hjälpa dem med toalettbesök. Vid lunchen äter nästan alla tillsammans i köket, några kan äta själva, men de flesta behöver hjälp. Två äter lunch i eget rum med personal. Efter lunchen sitter arbetstagarna återigen utspridda i samlingsrummet. Arbetstagarna har inga individuella scheman. Personalen utgår från arbetstagarnas genomförandeplan och den som är ansvarig för dagen ser till att det som står där genomförs. Efter lunchen går vissa arbetstagare hem. Ett mål med verksamheten är gemenskap. Därför uppmuntras gemensamma aktiviteter och att arbetstagarna interagerar med varandra. Arbetsuppgifter/Aktiviteter Verksamheten är inriktad på sinnesstimulering. En personal berättar att deltagarna inte är kapabla att utföra något arbete. När verksamheten startade var inriktningen ridning och bad. Detta slutade de med för ett par år sedan då det ansågs vara aktiviteter som skulle utföras under fritiden. Ett ytterligare skäl till att ridningen upphörde var att flera i personalgruppen fick problem med axlarna. En arbetstagare, som kan hålla i hästen själv och därmed inte behöver lika mycket hjälp, rider fortfarande. Tidigare har de bakat regelbundet, men nu sker den aktiviteten sporadiskt. Under veckan finns tre fasta aktiviteter som är gemensamma för alla. Det är sångstund, högläsning och besök på ett friluftscenter som är anpassat för personer med rörelsehinder. Utöver det så använder de sinnesrummen. En gång per vecka får de som vill måla. Varje dag är det någon arbetstagare som promenerar och utför gymnastik, som habiliteringen har gett anvisningar om. Två gånger per år gör hela gruppen en gemensam utflykt, exempelvis museibesök. Tidigare hade varje person ett individuellt schema, men personalen berättar att det inte fungerade då det blev för statiskt. Idag utgår de från arbetstagarnas genomförandeplan, och om det exempelvis står att arbetstagarna ska komma ur sin rullstol två gånger i veckan, försöker de se till att det blir gjort. Om det saknas personal kan det dock ställas in. Dykaren På Dykaren träffar jag enhetschefen (EC) och en praktikant. Vi börjar med att gå runt och de visar mig olika sinnes- och träningsrum. Den dagliga verksamheten är belägen på tredje våningen i ett höghus. Lokalerna består av korridorer med flera små rum. Det finns en matsal med kök och ett träningskök för brukarna. I ett rum finns en pool, men den används numera bara av en brukare på grund av brist på personal. I verksamheten deltar cirka 25 arbetstagare. Personalen kallas för aktivitetshandledare och deltagarna för brukare. Målgruppen är personer med grav utvecklingsstörning och rörelsehinder. Några av dem har autism, självskadebeteende och/eller utåtagerande beteende. En del har ett talspråk, men de flesta använder tecken och bildkommunikation. Tidigare deltog arbetstagare med måttlig utvecklingsstörning. För sex år sedan ändrades inriktningen till personer med grav utvecklingsstörning. EC skulle vilja ha lokaler på markplan för att lättare kunna gå ut. Det finns en närliggande park, men på vintern är det svårt att vara ute med rullstolarna. De vill även ha ett större samlingsrum för att få plats för rullstolsdans. Toaletterna är också för små. Om någon som är på 16

17 toaletten ska duscha måste de gå ut i korridoren och in i ett duschrum. EC tycker att gruppen är för stor och skulle vilja dela den i två. Det tillåter dock inte nuvarande lokaler. En dag på Dykaren Jag hinner inte se så mycket av själva verksamheten då de är fredag eftermiddag och fredagsdiscot har börjat. Några brukare har börjat dansa med personalen. Andra lyssnar när en i personalgruppen spelar gitarr och sjunger. En av de anställda beskriver en vanlig dag på Dykaren. Brukarnas scheman är mycket konkreta med föremål för olika aktiviteter. Dagen börjar med att alla brukare kommer med färdtjänst eller kommunens egen transport. De anställda försöker, i den utsträckningen det går, att möta den person som de ska jobba med under dagen. De flesta börjar dagen på en pausplats, vilket oftast innebär en stol eller soffa i korridoren. Några sätter igång direkt med en aktivitet. De hade tidigare gemensamma samlingar, men då brukarna kommer på olika tider och har grava funktionshinder har de tagits bort. En aktivitet kan vara rörelse, vilket kan innebära att brukaren ska krypa på golvet och stå i ståskal. Aktiviteten, som sker i grupp om två till fyra brukare, tar en förmiddag, eftersom det tar tid att få på och av de skydd som krävs. Aktiviteten följs av toalettbesök. En personal förbereder lunchen som levereras färdiglagad. Hon lägger upp portioner och passerar maten för dem som har behov av det. Brukarna äter i grupper då de stör varandra om de blir för många. En brukare äter med personal i eget rum. Alla behöver hjälp att äta och lunchen pågår länge. Under lunchtiden ska brukare åka hem medan nya tas emot. På eftermiddagen är det vanligast med en eller två aktiviteter. I musikrummet kan det vara tre till fem brukare som spelar och sjunger. Några enstaka har enskild musikstund. En annan aktivitet kan pågå i ett sinnesrum. I ett, som heter Gamla stan, kan två till tre brukare lyssna på musik eller en berättelse, exempelvis Emil i Lönneberga. De kan lyssna på hela berättelsen i ett sträck eller göra uppehåll då de anställda återberättar sagan med hjälp av pictogrambilder. Är brukarna trötta kan de lyssna på musik. Dagen avslutas i fikarummet med en gemensam musikstund. De som vill kan lyssna på avstånd i en soffhörna. Arbetsuppgifter/Aktiviteter EC berättar att de inte har aktiviteter som är inriktade mot arbete. Hon tycker att det skulle vara spännande att tänka mer arbetsinriktat, men menar att de är kvar i den traditionella omsorgen. När hon pratar med personalen om att brukaren ska få möjlighet att göra mer själva, i samband med toalettbesök eller måltid, anser de att det tar för lång tid. Aktiviteterna i verksamheten består främst av friskvård/rörelse och vistelse i sinnesrum. Personalen har nyligen byggt upp två sinnesrum, men ett av dem fick de stänga på grund av brandfarlighet, då det innehöll mycket tyg och mossa. EC berättar att sinnesrummen är en aktivitet och inte vila, brukarna ska göra/uppleva något med sina sinnen. Det finns en dator som en brukare använder. En del personer ägnar sig åt lådjobb. 17

18 Ekorren När jag kommer till Ekorren har enhetschefen (EC) möte med två ur personalgruppen. EC som jag har träffat och pratat med vid ett tidigare tillfälle, deltar inte när personalen visar mig runt i lokalerna. Ekorren består av två verksamheter som är uppdelade på två våningsplan. I det nedre, som har en uteplats, har fyra arbetstagare sin arbetsplats. Med dessa fyra arbetar de anställda med tydliggörande pedagogik. Övre planet används av personer som har stora funktionsnedsättningar och behöver rullstol. Några är äldre och har inte samma ork som de övriga att genomföra aktiviteter. En dag på Ekorren På morgonen, innan arbetstagarna kommer, har personalen möte för att planera dagen. På väggen hänger en kalender och varje månad har en inriktning. Exempelvis står det julpyssel och snöskottning i december, i februari snöskottning och utflykt, i april påsklunch och trädgårdsarbete, i augusti utflykt till Skansen och trädgårdsarbete och i oktober trädgårdsarbete med grillning. EC berättar att de har köpt in rullstolar med motorer för att deltagarna ska komma ut året om. Arbetstagarna på första våningen har ett individuellt schema, ett huvudschema och ett delschema för varje moment. De har även en egen färg. Schemat består av antingen text, blindskrift eller pictogrambilder. Aktiviteter på schemat är promenader, lådjobb och tvättstuga. En arbetstagare har läs- och räkneuppgifter och en, som är blind, har läsuppgifter och ska för att öva motoriken skruva ihop pennor. När det gäller aktiviteter som inte har ett givet slut - som att cykla eller ha rast - används tidshjälpmedel. Deltagarnas förmågor varierar över tid och när en uppgift är för svår kan den tillfälligt plockas bort för att sedan tas fram igen. Lunchen äts i köket vid två bord, två arbetstagare och personal vid varje. Fikat intas också i köket, men en deltagare föredrar musikrummet. Alla har fysiska aktiviteter som promenader, motionscykling och rodd på roddmaskin inlagda i schemat flera gånger per dag. I tvättstugan hjälper arbetstagarna till efter förmåga. En del kan göra allt, medan andra bara vissa uppgifter. När det står matsal på schemat går arbetstagarna till sina platser i matsalen. Här finns ytterligare ett schema, med deras färg, som berättar vilka moment som ingår, att de först ska äta och sedan dricka kaffe. Arbetstagarna på andra våningen har inte individuella scheman. Aktiviteterna är social samvaro, promenader och taktil massage. Den dag jag deltar är verksamheten förlagd till ett rum eftersom det pågår en ombyggnad i lokalerna. Personal och arbetstagare sitter vid ett stort bord, två arbetstagare dekorerar ljus. Kvinnorna, varav en har arbetat på Samhall, gillar smyckestillverkning och hantverk och ska inom kort byta verksamhet. Två arbetstagare, som har grav utvecklingsstörning, sorterar föremål mellan två lådor och kastar mjuka bollar. En person sitter vid ett eget bord med lådjobb. En kvinna har en praktikplats där hon strimlar papper. Hon arbetar även i kommunens secondhandbutik som drivs av en daglig verksamhet. Arbetsuppgifter/Aktiviteter Verksamheten står inför en förändring och lokalerna ska byggas om. På nedre våningen kommer det bli en hantverksstuga med öppen caféverksamhet och catering. På den övre vå- 18

19 ningen blir inriktningen sinnesupplevelser och friskvård. Det kommer att finnas taktil massage samt ett rum med mattor för att de som inte kan gå ska kunna vistas på golvet. Idén till en hantverksstuga kommer från de äldre kvinnorna som idag har sin dagliga verksamhet på övervåningen. De fyra personer som idag har sin verksamhet på nedre våningen flyttar till andra lokaler, men inriktningen på verksamheten blir densamma som idag. Tidigare fanns sinnesrum, men de togs bort för några år sedan. EC vet inte riktigt varför, men berättar att det gick en trend att det inte skulle finnas sådana. Anledningen till att man nu gör en förändring är att flera arbetstagare har blivit äldre och inte orkar så mycket. Gode män har framfört önskemål om att de vill att verksamheten ska gå tillbaka till hur den såg ut tidigare. 19

20 Samtal med chefer och personal Under mina besök på dagliga verksamheter har jag intervjuat chefer och några i personalgrupperna. 33 I intervjuerna har fokus varit på den verksamhet i kommunen som är till för dem med störst funktionsnedsättningar. I alla kommuner som besökts finns arbetsplatsförlagd daglig verksamhet och daglig verksamhet som arbetar nära den ordinarie arbetsmarknaden. Där återfinns inte målgruppen med störst funktionsnedsättningar. Intervjuerna har tematiserats under olika rubriker och varje tema börjar med en kort sammanfattning. Arbetsinriktad daglig verksamhet Jag ställde frågan till cheferna om utvecklingsmöjligheter för arbetstagarna i den aktuella verksamheten. Jag undrade också hur de ser på kritiken att daglig verksamhet bidrar till en inlåsningseffekt för arbetstagarna. Det framgår att utvecklingsmöjligheterna för arbetstagarna varierar. Flera kan pröva andra aktiviteter/arbetsuppgifter inom samma verksamhet eller byta verksamhet. Några nämner dock föräldrar och gode män som hinder för att arbetstagarna ska pröva andra dagliga verksamheter. Ingen av de tillfrågade cheferna anser att någon arbetstagare i deras respektive verksamhet skulle kunna komma ut i arbetslivet. Den övergripande chefen för daglig verksamhet i en kommun har inställningen att de som beviljas daglig verksamhet enligt LSS inte kan få ett reguljärt arbete. De kan dock arbeta exempelvis inom arbetskollektiv inom daglig verksamhet. Enhetschefen i samma kommun berättar att många som deltar inom daglig verksamhet är nöjda och inte vill ta steget vidare till någon annan verksamhet. De försöker hitta utvecklingsmöjligheter inom den verksamhet arbetstagarna är. En chef håller med om kritiken att daglig verksamhet bidrar till en inlåsningseffekt, men anser att det är orimligt att förvänta sig att gruppen med störst funktionsnedsättningar ska kunna komma ut på den öppna arbetsmarknaden, på grund av att det där saknas utrymme för denna målgrupp. En enhetschef konstaterar att ingen som deltar i den verksamhet som hon är ansvarig för, skulle kunna komma ut i arbetslivet. Om hon däremot inkluderar alla som finns inom dagligverksamhet anser hon att det finns individer som skulle kunna arbeta. Hon tror att det kan bli en förändring i framtiden, då man inte förutsätter på samma sätt som man har gjort tidigare, att personer med funktionsnedsättning inte kan arbeta. Idag finns möjligheter till utveckling för arbetstagarna genom att de kan byta daglig verksamhet. Det händer dock att de inte flyttar på personer som har behov av en annan daglig verksamhet. Skälet kan vara att gode män inte vill att de ska byta då det tycker att den nuvarande fungerar bra. 33 Vid ett besök deltog ingen chef, istället pratade jag med henne vid ett senare tillfälle. I redovisningen är intervjupersonerna anonyma och anges vara av kvinnligt kön. 20

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Daglig verksamhet. Välkommen till. i Sävsjö kommun. Lite praktisk information

Daglig verksamhet. Välkommen till. i Sävsjö kommun. Lite praktisk information Lite praktisk information Resor Om du behöver resa till daglig verksamhet kan du antingen åka med Länstrafikens buss eller åka dagcenterresa. Om du åker med Länstrafikens buss så kan du antingen köpa ett

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Tjänstedeklaration. för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun

Tjänstedeklaration. för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun Socialförvaltningen Tjänstedeklaration för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun Foto: Ekbacken Beslutad av omsorgsnämnden 2011-06-16, 94 Övertagen av socialnämnden

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Daglig verksamhet Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Vad är daglig verksamhet? Att ha ett arbete eller en sysselsättning är viktigt för de flesta människor. Ett arbete innebär att man ingår i en gemenskap

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du som har stora och omfattade behov av stöd och service kan tillhöra lagens

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

Skapande aktiviteter som måleri, musik och drama Rörelseträning som anpassade sportaktiviteter och dans (både stående och sittande) Utflykter

Skapande aktiviteter som måleri, musik och drama Rörelseträning som anpassade sportaktiviteter och dans (både stående och sittande) Utflykter Gråsparven daglig verksamhet Gråsparven ligger vid Värpinge med närhet till fina grönområden. Tydliggörande pedagogik är en av grundstenarna i vårt arbetssätt liksom olika anpassningar av miljön. Våra

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre! Socialförvaltningen Insatsen bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom.

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom. För vem? För att omfattas av lagen måste man tillhöra en viss personkrets, alla funktionshindrade omfattas alltså inte av LSS. Med hjälp av medicinskt underlag gör LSS-handläggaren bedömning av om man

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Genomförandeplan Personlig omsorg

Genomförandeplan Personlig omsorg Fastställd 300 Vad ska göras Morgon Personlig hygien Klädsel Bäddning Diskning Sophantering När ska det göras Ca 8.30 Detta gör jag själv Jag går med min rollator bredvid dig till toaletten. Under tiden

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

För dokumentation i social journal för utförare

För dokumentation i social journal för utförare För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS Det finns en lag som säger att personer med funktionsnedsättning kan få särskilt stöd och service. Lagen heter LSS, som är ett kortare namn för Lagen om stöd och service till

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Personlig assistans leva som alla andra Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Vissa kriterier måste vara uppfyllda för att man ska

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun

Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp för att så långt som det är möjligt kunna leva som andra. När dina behov av tillsyn, trygghet och omsorg

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen.

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. VÄLKOMMEN Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. Så här fungerar det för ett barn att bo på Oasen Socialtjänsten har bestämt att du ska bo på Oasen under en viss tid.

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 1 Lättläst version Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen är en rättighetslag. Lagen förkortas med LSS. LSS gäller för människor

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

LSS-insatsernas innehåll

LSS-insatsernas innehåll LSS-insatsernas innehåll Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Socialförvaltningen informerar Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Gruppbostad Hjälp att äta, dricka och förflytta sig Måltiden

Läs mer

information om LSS VERKSAMHETEN

information om LSS VERKSAMHETEN information om LSS VERKSAMHETEN LSS Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning särskilda rättigheter genom tio olika insatser.

Läs mer

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva

Läs mer

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Hemtjänst Vem kan få hemtjänst? Funktionsnedsättning eller sjukdom kan göra att du behöver stöd och omsorg från andra för att leva ett bra liv i vardagen. Då kan du få

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Att leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen

Att leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen Att leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Handikappomsorgen Innehåll Vad är LSS?... sid 3 Leva som andra... sid 3 För vem gäller lagen?... sid 4 Alla

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se Leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.ronneby.se Innehåll Vad är LSS? 3 Leva som andra 3 För vem gäller lagen? 4 Alla insatser i LSS är gratis 5

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22 OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Utbildning socialnämnden 2015-01-22 Administrativa enheten Administration Bemanningspool Biståndshandläggare LSS, SoL o färdtjänst, 5,0 tjänst OoF Avd chef Utvecklingsenhet

Läs mer

Lättläst. Detta är Frösunda. Vi ger dig stöd till ett bättre liv

Lättläst. Detta är Frösunda. Vi ger dig stöd till ett bättre liv Lättläst Detta är Frösunda Vi ger dig stöd till ett bättre liv Detta är viktigt för Frösunda Alla människor har samma värde. Alla människor kan utveckla sig. Det ska vara roligt att träffa andra människor.

Läs mer

Baskunskaper om LSS. Verksamheter i Götene Kommun som styrs av LSS LSS betyder: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Baskunskaper om LSS. Verksamheter i Götene Kommun som styrs av LSS LSS betyder: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Baskunskaper om LSS Verksamheter i Götene Kommun som styrs av LSS LSS betyder: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Presenteras av: Lena Gustafsson, enhetschef LSS gruppbostad Anna-Lena

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

Gruppboende och serviceboende

Gruppboende och serviceboende omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppboende och serviceboende Vem kan få gruppboende eller serviceboende? Personer med psykisk funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppboende eller serviceboende. Omvårdnad

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Älvgården. Information till den enskilde och anhöriga

Älvgården. Information till den enskilde och anhöriga Älvgården särskilt boende Information till den enskilde och anhöriga Varmt välkommen till Älvgården I denna broschyr har vi samlat information till dig som flyttar till oss samt till dina anhöriga. Tveka

Läs mer

Tåsjögården. Här kan du nå oss! Information till den enskilde och anhöriga. Tåsjögården Hemvägen 6 830 80 Hoting

Tåsjögården. Här kan du nå oss! Information till den enskilde och anhöriga. Tåsjögården Hemvägen 6 830 80 Hoting Här kan du nå oss! Vårdpersonal......... 0671-202 18 Enhetschef Verksamhets- och personalansvarig... 0671-71 66 02 Distriktssköterska/sjuksköterska... 0671-71 66 07 Frågor angående avgifter och faktura:

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst Stöd och service till vissa funktionshindrade Det finns en särskild lag som kan ge personer med funktionshinder rätt till stöd, hjälp och

Läs mer

Uppdaterad 2012-03-06

Uppdaterad 2012-03-06 Uppdaterad 2012-03-06 20 INNEHÅLL Sidan Vad är LSS? 3 Vem gäller lagen för? 4 Råd och stöd 5 Personlig assistent 6 Ledsagarservice 7 Kontaktperson 8 Hjälp till familjer 9 Korttidshem eller extra familj

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Utredning om förutsättningarna att införa valfrihet enligt LOV inom daglig verksamhet

Utredning om förutsättningarna att införa valfrihet enligt LOV inom daglig verksamhet Dnr VON-2012-324 Dpl 31 sid 1 (5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontoret Tjänsteyttrande 2013-09-23 Susanne Göransson, 054-540 55 13 Susanne.goransson@karlstad.se Utredning om förutsättningarna

Läs mer

Granbacken. Information till den enskilde och anhöriga

Granbacken. Information till den enskilde och anhöriga Granbacken särskilt boende Information till den enskilde och anhöriga Varmt välkommen till Granbacken I denna broschyr har vi samlat information till dig som flyttar till oss samt till dina anhöriga. Tveka

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Oktober 2012 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes under

Läs mer

Gruppbostad och servicebostad

Gruppbostad och servicebostad omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppbostad och servicebostad Vem kan få gruppbostad eller servicebostad? Personer med funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppbostad eller servicebostad. För att få

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

För dig som vill umgås och arbeta med hästar och andra djur i lugn och vänlig miljö. Välj vilket stall du vill arbeta vid. Öppna och läs!

För dig som vill umgås och arbeta med hästar och andra djur i lugn och vänlig miljö. Välj vilket stall du vill arbeta vid. Öppna och läs! Vi vill att du som är vuxen och har ett funktionshinder ska kunna arbeta i stall och gårdar. Det är en meningsfull dagligverksamhet. Du får en viktig arbetsplats i samhället, som säkert får dig att växa

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas Kurs för personliga assistenter Studiehandledning 2015 Kursansvarig: Maria Klamas 1 Välkommen Du är varmt välkommen till kursen för personliga assistenter vid Högskolan Väst. Kursen är utformad i samarbete

Läs mer

sjöarps gruppbostäder

sjöarps gruppbostäder sjöarps gruppbostäder Vårdförbundet Blekinge VfB ägs av kommunerna i Blekinge men är juridiskt fristående från annan kommunal verksamhet. Vår huvuduppgift är att i första hand svara för institutionsvård

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010. Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när?

Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010. Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när? Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010 Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när? Resultat Ny arbetsordning Vardagsrehabilitering Gå till maten Förbättra personalens

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Jörgen Wiklund & Co/Bildarkivet.se Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Om du har en funktionsnedsättning som är omfattande, betydande

Läs mer

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Skärlundagatan 8! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

LSS och insatsen Daglig verksamhet

LSS och insatsen Daglig verksamhet LSS och insatsen Daglig verksamhet Underlag för diskussion Februari 2011 Lis Bodil Karlsson, PhD Eva Henriksen, Med dr. FOU nu Birgittavägen 4 177 31 Järfälla www.founu.se info@founu.se 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer