Jaana Koivisto-Nieminen Kaisa Holopainen Virvatuli - modellen Handbok i självutvärdering för läroanstalter inom den grundläggande konstundervisningen

Transkript

1 Jaana Koivisto-Nieminen Kaisa Holopainen Virvatuli - modellen Handbok i självutvärdering för läroanstalter inom den grundläggande konstundervisningen

2 Jaana Koivisto-Nieminen Kaisa Holopainen Virvatuli - modellen Handbok i självutvärdering för läroanstalter inom den grundläggande konstundervisningen

3 Virvatuli, det finska ordet för irrbloss. Svensk ordbok: Irrbloss: typ av ljusfenomen som rör sig oregelbundet speciellt i form av små lågor över sumpmark e.d. Ofta överfört: bedräglig fantasibild. På bilderna förekommer elever och personal från följande läroanstalter: Circus Helsinki, Espoon musiikkiopisto, Hyvinkään kuvataidekoulu, Lahden Tanssiopisto, Pohjois-Espoon Musiikkikoulu, Taito-käsityökoulu Helmi, Tikkurilan Teatteri- ja Sirkuskoulu, Vantaan Lapsibaletti och Vantaan Sanataidekoulu. Foto: Ruusu Hulmi, Leena Tiuri, Iisakki Härmä, Anna Salmisalo, Aulikki Rundgren, Mia Sauranen och Maarit Kytöharju. Layout: Kuvakeittiö Maarit Kytöharju Översättning: Markus Sandberg Utgivare: Förbundet för grundläggande konstundervisning i Finland rf ISBN

4 Innehåll 1. Presentation av Virvatuli-modellen De viktigaste elementen i modellen Hur kan läroanstalten utnyttja självutvärderingen? Vad avses med utvärderingsområde och utvärderingskriterier? Självutvärderingskriterierna inom de olika utvärderingsområdena Eleverna Lärarna Lärmiljön Ledarskap Samarbetsrelationer Praktiska anvisningar: hur Virvatuli-modellen och kriterierna används Vem deltar i utvärderingen? Tidsplanering och utvärderingsplan på lång sikt Utvärderingsgruppens möten Utvärderingsmetod Utvärderingsmaterial Kollegial utvärdering 46 Källor 47 Bilagor 50 Bilaga 1. Terminologi 50 Bilaga 2. Aktörer 51 Bilaga 3. Exempel på utvärderingsmaterial i Virvatuli-modellen. 52 Bilaga 4. Förteckning över enkätmallar och annat material på Virvatuli-modellens webbsidor 58 4

5 . Presentation av Virvatuli-modellen

6 1.1 De viktigaste elementen i modellen Den här handboken presenterar självutvärderingsmodellen för läroanstalterna inom den grundläggande konstundervisningen. Modellen är skapad till stöd för läroanstalternas lagstadgade självutvärdering. Grundläggande konstundervisning är undervisning inom olika områden av konsten som fortskrider från nivå till nivå och som har egna grunder för läroplanen. Den här handboken riktar sig till musik- och dansinstitut, konstskolor för barn och unga, hantverks-, arkitektur-, teater-, cirkus- och ordkonstskolor samt till medborgarinstitut som ger grundläggande konstundervisning. Med utvärderingsmodell avses en förenklad beskrivning av hela utvärderingen: från utvärderingsobjektet, informationsinsamlandet och metodvalet ända till rapporteringssättet. En utvärderingsmodell beskriver utvärderingsprocessens gång steg för steg. (Korkeakoski 2008) Läroanstaltens självutvärdering är ett viktigt utvecklingsinstrument som också skapar en grundval för beslutsfattandet. Syftet med kontinuerlig och systematisk utvärdering är att hitta både styrkorna och de delområden där utvecklingsåtgärder behövs. I kvalitetsutvärderingen granskas läroanstaltens nuvarande verksamhet i dess helhet. Dessutom gör man en bedömning av dess framtida utveckling och diskuterar faktorer som påverkar undervisningens innehåll. I handbokens första del presenteras den forskning och värdedebatt som legat till grund för utvärderingsmodellen Virvatuli. Dessutom behandlas frågan om hur läroanstalterna kan utnyttja resultaten av utvärderingen och varför utvärderingar överlag är nyttiga. I den andra delen presenteras de utvärderingskriterier som är gemensamma för samtliga konstformer. Anvisningar om hur kriterierna används ges i kapitel 1.3 och i den tredje delen som ger praktiska anvisningar om hur självutvärderingen kan genomföras. I handbokens bilagor och på Förbundet för grundläggande konstundervisning i Finlands webbsidor finns dessutom hjälpmedel till stöd för utvärderingen, t.ex. enkätmallar och exempel på användning av statistiskt material. Varför behöver den grundläggande konstundervisningen egna utvärderingskriterier? Den som ordnar utbildningen är skyldig att utvärdera den och bedöma vilken verkan utbildningen har samt att delta i extern utvärdering av verksamheten (lagen om grundläggande konstundervisning /633). I praktiken är det dock ofta läroanstalterna själva som svarar för utvärderingen. Till stöd för självutvärderingen har läroanstalterna inom den grundläggande konstundervisningen på eget initiativ tagit fram gemensamma utvärderingskriterier och en gemensam utvärderingsmodell för alla konstformer. Arbetet finansierades av undervisnings- och kulturministeriet, och modellen fick namnet Virvatuli. Syftet var att finna de kriterier som ur läroanstalternas synvinkel bäst tjänar som grundval för utvärderingen. Kriterierna fungerar som utvärderingsgrunder som skapats utifrån den syn på lärande, de mål och den pedagogik som fastslås i grunderna för läroplanen. De är avsedda för läroanstalter som följer både den allmänna och den fördjupade lärokursen och de berör alla delområden i läroanstalternas verksamhet. I planeringen av självutvärderingsmodellen och dess kriterier deltog över trettio representanter för läroanstalter och organisationer inom den grundläggande konstundervisningen; en förteckning över dem ingår i bilaga 2. Modellen testades i åtta läroanstalter under våren och hösten Genom att engagera representanter för läroanstalterna i arbetet ville man vinnlägga sig om att modellen motsvarar de faktiska behoven på fältet. I den här handboken används utvärderingsterminologi, och många principer i Virvatuli-modellen är tillämpningar av andra utvärderingsmodeller. Utvärderingsområdena är dock skapade utifrån läroanstalternas egna utgångspunkter, och kriterierna är helt nyskapade. Trots att handboken ger råd och anvisningar om utvärderingsmodellen får läroanstalterna använda kriterierna efter sina egna behov, och resultaten behöver inte jämföras med resultat från andra läroanstalter. En av orsakerna till att en helt egen utvärderingsmodell har skapats är att kriteriernas tyngdpunkter i de existerande modellerna i någon mån avviker från det som inom konstundervisningen ses som undervisningens viktigaste kvalitetsfaktorer. Utvärderingsmodellen har inspirerats av de år

7 Bild: Virvatuli-modellens utvärderingsområden SAMARBETSRELATIONER LEDARSKAP LÄRMILJÖ LÄRARNA ELEVERNA Självutvärderingssystemet Virvatuli: Självutvärderingsmodellen Virvatuli: - fem utvärderingsområden som bedöms med utvärderingskriterier (se del 2), - förslag till hur uppfyllandet av kriterierna kan bedömas (se kap. 3.4), - praktiska råd om hur självutvärderingen genomförs i läroanstalterna (se del 3). Verktygslådan på Virvatulis webbsidor: Hjälpmedel för att samla in bakgrundsfakta för utvärderingen: - mallar för enkäter till elever, vårdnadshavare, personalen m.m., - förteckning över eventuellt statistiskt material. Se (på finska). 7

8 publicerade kvalitetskriterierna för den grundläggande utbildningen och den betoning av självutvärdering som utmärker dem. Kriterierna bygger på de viktigaste värderingarna och målen Då utvärderingsmodellen och dess kriterier utarbetades utgick man dels från grunderna för läroplanen för den grundläggande konstundervisning, dels från litteratur och forskning och de definitioner av god konstundervisning som där ges. I arbetsgrupper med företrädare för läroanstalter inom de olika konstformerna dryftades konstundervisningens allmänna värden och de huvudprinciper som är utmärkande för högklassig grundläggande konstundervisning. För att också elevernas åsikter om kvaliteten skulle bli beaktade gjordes en sammanställning av tidigare undersökningar som dessutom kompletterades med egna utredningar. Undersökningar har visat att konststudier utvecklar inte bara elevernas konstnärliga färdigheter utan också deras tankeförmåga (Winner & Hetland, 2007), deras förmåga att kombinera saker på ett nytt sätt, deras sätt att uttrycka sig och deras självkännedom (Seidel et al. 2009). Enligt en australiensisk undersökning (Temmerman 2006) var elever som deltog i musik- eller dramaundervisning bättre på att planera och ställa upp mål, de hade en starkare självkänsla och längre utvecklad samarbetsförmåga. De ämnesspecifika grupperna med företrädare för läroanstalterna konstaterade att den grundläggande konstundervisningen har också andra mål än att bara ge kunskaper och färdigheter inom de olika konstformerna. Sådana mål är t.ex. att skapa en god relation till konst hos eleverna och att utveckla samarbetsförmågan, kreativiteten och förmågan att uttrycka sig. Dessutom ska undervisningen skänka glädje och upplevelser av framgång. Genom sitt konstintresse kan eleven också lära sig att känna sig själv, bli bekant med andra och uppleva gemenskap. Vilka är de viktigaste kvalitetsfaktorerna för läroanstalter inom den grundläggande konstundervisningen? Definitionen av värden och arbetsprinciper bygger på modern pedagogisk forskning och internationella studier om konstundervisning (Bamford 2009; Seidel et al. 2009). Kännetecknande för högklassig konstundervisning är enligt dem: omgivningen och aktualiteter kan beaktas (projektarbete) arbetet sker i form av grupparbete och samarbete plats ges åt samtal, tankeutbyte och historieberättande fokus ligger på aktiv och kreativ verksamhet eleverna får hålla föreställningar och utställningar för publik den lokala potentialen utnyttjas eleverna uppmuntras att överträffa sig själva och ta risker eleverna får kontakt med god konst materialen är av god kvalitet lärarna är entusiastiska och ett föredöme via sina egna konstnärliga processer eleverna får ställa ut egna arbeten och känna sig stolta över vad de kan repetitioner och övningar än inspirerande, undervisningens kvalitet är föremål för diskussion Eftersom den grundläggande konstundervisningen riktar sig till barn och unga ansågs det vara viktigt att också deras åsikt skulle få komma fram. I en utredning inom Virvatuli-projektet (Holopainen 2010) uppgav de unga att följande faktorer var viktigast för dem i deras konsthobby: glädje, upplevelser, framgångar; att få kunskaper och färdigheter; atmosfären och stämningen på lektionerna; skicklig handledning; samarbete med andra samt att få respons och uppmuntran. VÄRDEN och styrande PRINCIPER Värden: Den livskvalitet som konsten ger. Kreativitet i hela läroanstaltens verksamhet. Hållbar utveckling i vid bemärkelse. Konstens autonomi: konsten är viktig i sig, inte bara som ett instrument för att uppnå samhällelig nytta. Styrande principer: Förhållandena ska utformas så att det finns plats för elevens tillväxt och kreativitet. Elevens egen konstnärliga process och aktivitet. Uppmuntran och öppen atmosfär. Glädjen över att lära sig nytt, god relation till konst. Tillräckliga utmaningar. Förmåga att möta eleven, växelverkan. Värden och styrande principer bakom Virvatuli-modellen. Modellen är ett redskap för att mäta hur dessa värden och principer omsätts i praktiken. 8

9 1.2 Hur kan läroanstalten utnyttja självutvärderingen? Syftet med läroanstaltens självutvärdering är att få information som stöder utvecklingsarbetet, för att t.ex. förbättra verksamhetsplanerna och det praktiska arbetet. Självutvärderingen visar på läroanstaltens styrkor, som det lönar sig att lyfta fram i både den interna och den externa kommunikationen. Den avslöjar också utvecklingsbehov, som sedan kan diskuteras bl.a. med beslutsfattarna. För att alla anställda ska uppleva självutvärderingen som viktig bör de engageras i processen. Man kan inleda t.ex. med att diskutera om vad som upplevs som det viktigaste i verksamheten med tanke på kvaliteten. I sådana diskussioner kan de två första kapitlen i broschyren användas som underlag. Enligt t.ex. den enkät som hösten 2009 gjordes bland läroanstalter inom den grundläggande konstundervisningen ansåg företrädare för läroanstalterna att självutvärderingen gynnar diskussion bland de anställda och stärker samhörigheten (Koivisto-Nieminen 2009). Självutvärdering är ett led i läroanstaltens arbete för att utveckla verksamheten. Utvärderingsgruppen, som består av anställda vid läroanstalten, spelar en central roll i självutvärderingen. Den går genom bakgrundsmaterialet och bedömer i vilken mån läroanstalten har uppfyllt utvärderingskriterierna. 9 Serie: Reetta Niemensivu

10

11 1.3 Vad avses med utvärderingsområde och utvärderingskriterier? Virvatuli-modellen har fem stora helheter eller utvärderingsområden som ska utvärderas: Utvärderingsområde 1. Eleverna - hur läroanstaltens verksamhet och undervisning påverkar eleverna Utvärderingsområde 2. Lärarna - lärarnas kompetens, som de själva bedömer och som också bedöms på ett allmänt plan med hjälp av bl.a. kompetensenkäter och elevrespons Utvärderingsområde 3. Lärmiljön - lokaler och utrustning; atmosfären; inlärningens premisser; undervisningens aktualitet; hur undervisningen är anordnad; läroplansarbetet Utvärderingsområde 4. Ledarskap - strategisk ledning; konstnärlig-pedagogisk ledning; personalledning; ekonomiledning Utvärderingsområde 5. Samarbetsrelationer - delaktighet och medbestämmande inom läroanstalten; samarbete med intressentgrupper; partnerskap och internationell verksamhet; intern och extern kommunikation UTVÄRDERINGSOMRÅDE Ett utvärderingsområde består av flera olika frågor som ska utvärderas och för vilka specifika utvärderingskriterier har skapats. UTVÄRDERINGSKRITERIUM Utvärderingskriterierna representerar de kvalitetsideal för utbildningen med vilka den egna verksamheten jämförs. I valet av utvärderingsområden betonas sådana frågor som är mest väsentliga för läroanstalter inom den grundläggande konstundervisningen: vad eleven upplever och lär sig; hur läraren möter och entusiasmerar eleverna och förmedlar kunskaper och färdigheter; hur man lyckas ge eleven möjligheter att utveckla en god relation till konst. Självutvärderingen berör all verksamhet i läroanstalten, och därför består också utvärderingsområdena av omfattande helheter. I ett utvärderingsområde ingår flera olika frågor som ska utvärderas och som vart och ett har specifika utvärderingskriterier. UTVÄRDERINGSOMRÅDE Utvärderingsobjekt 1 Utvärderingsobjekt 2 Utvärderingsobjekt 3 Kriterium a Kriterium b Kriterium c Kriterium a Kriterium b Kriterium c Utvärderingsgruppen går igenom utvärderingskriterierna och tar ställning till hur väl de uppfyllts. En elektronisk tillämpning för detta finns på Virvatulis webbsidor, (på finska) ;användarnamn fås från förbundet. 11 Till sist antecknas utvärderingsområdets styrkor och utvecklingsbehov.

12 Kriterierna finns listade i andra kapitlet i denna broschyr, i kriterietabellernas högra kolumn. Syftet med beskrivningarna av utvärderingsområdena är att definiera det eftersträvade läget för varje utvärderingsområde och dess olika utvärderingspunkter. Beskrivningen finns delvis i början av utvärderingsområdena och delvis i tabellens vänstra kolumn, där den är indelad i utvärderingspunkter. Exempel på beskrivning och kriterier. Beskrivning av utvärderingspunkterna Utvärderingspunkter och -kriterier 2. Studiefärdigheter Målet är även att ge eleven handledning i att arbeta fokuserat, målmedvetet och långsiktigt och i att utvärdera sitt eget lärande och sina egna studier. I elevens självvärdering bör förutom studierna och ämnesinlärningen också de emotionella aspekterna och motivationen beaktas. Syftet med den grundläggande konstundervisningen är att skapa förutsättningar för ett livslångt konstintresse och att utveckla elevernas färdigheter för yrkesutbildning inom konst. 2. Studiefärdigheter a) Elevernas studiefärdigheter och färdigheter att utvärdera sitt eget lärande och arbete har utvecklats, liksom även deras färdigheter för sådant självständigt arbete som är typiskt för konstformen. b) Elevernas gör framsteg i en takt som motsvarar dels läroplanen eller deras individuella läroplan, dels det normala inom ifrågavarande konstform. c) Eleverna har lärt sig att ställa personliga mål för sina studier på kort och lång sikt. d) Elevernas förutsättningar för ett livslångt konstintresse har utvecklats. 3. Självständighet och kreativitet Kärnan i konstundervisningen är kreativiteten, förmågan att se, kombinera och göra saker på ett nytt sätt. Mallarna för elevenkäter (på finska) är till hjälp i bedömningen av hur kriterierna uppfyllts. Elevernas enkätsvar ger information om hur de själva upplever sina framsteg på dessa områden. 3. Självständighet och kreativitet a) Eleverna har inom ramen för läroanstaltens läroplan fått möjlighet att utvecklas i egen takt inom konstämnet. b) Eleverna har tid att på lektionerna utföra uppgifterna i en takt som passar dem själva. c) Eleverna har möjlighet att påverka repertoaren eller innehållet i de arbeten de gör. d) Eleverna har fått färdigheter för att uttrycka sig och för skapande verksamhet, t.ex. att göra egna tolkningar och hitta alternativa lösningar. e) Elevernas problemlösningsförmåga, dvs. förmåga att hitta alternativa lösningar och kombinera saker på ett nytt sätt, har utvecklats. 12

13 I samband med utvärderingskriterierna lönar det sig att minnas att de handlar om ett eftersträvat läge som varje elev kan närma sig med egna betoningar och utifrån sina personliga resurser, i korta steg och i egen takt. För att de frågor som upplevs som de viktigaste ska få en framträdande position i utvärderingsmodellen och för att utvärderingsprocessen överlag ska kännas meningsfull är det klokt att kontrollera att kriterierna överensstämmer med läroanstaltens egna mål och värden och med grunderna för läroplanen. Kriterier kan läggas till, tas bort och anpassas. Vissa kriterier kan förefalla svårtydbara och abstrakta, varvid det också är mödosammare att mäta hur de uppfyllts. Immateriell kvalitet, t.ex. hur eleven upplever undervisningen, är svårare att mäta än t.ex. lokalernas och utrustningens materiella kvalitet. Därför rekommenderas t.ex. elevpaneler och enkäter som hjälpmedel för att ta fram material för utvärderingen. För det ändamålet har särskilda enkätmallar utarbetats. De kan laddas ner på Virvatulis webbsidor. I bilaga 3 ges exempel på hur olika utvärderingsmaterial kan användas i utvärderingsmodellen. På webbsidorna finns dessutom ett mer omfattande dokument om användning av eventuellt statistiskt material. 2 13

14 Utvärderingsområden och självutvärderingskriterier Självutvärderingskriterierna är gemensamma för alla konstämnen och de är allmänt formulerade. Då man går genom. dem i läroanstalterna kan man samtidigt diskutera vilka som är mest väsentliga för den egna läroanstalten. Redan en sådan diskussion kommer att lyfta fram frågor som är till nytta i kvalitetsutvecklingen. Hur kriterierna för de olika utvärderingspunkterna uppfyllts kan bedömas med en metod som presenteras i kapitel 3.4. Den finns också i elektronisk from på webbsidorna, (på finska).

15 när man liksom vet att man är ganska bra på nåt, så det är ganska roligt ur elevintervjun 2010

16 2.1 Utvärderingsområde 1. Eleverna Hur läroanstaltens verksamhet och undervisning påverkar eleverna Konstläroanstalternas verksamhet ska dels lära eleverna konst, men också sörja för deras välbefinnande. Därför spelar både kunskapsutvecklingen och välbefinnandet en viktig roll också i självutvärderingen. I olika studier (Myllyniemi 2009; Kotilainen et al. 2010; elevenkäter inom Virvatuli-projektet) har de unga berättat att det viktigaste i deras konsthobby är glädje, upplevelser och framgångar; atmosfären och stämningen på lektionerna; skicklig handledning; att få kunskaper och färdigheter och att samarbeta med andra. Dessa faktorer har getts särskild tyngd i kriterierna inom detta utvärderingsområde. Då man bedömer en elevs framsteg är det lättare att göra iakttagelser om hur kunskaperna och det tekniska kunnandet ökat än om utvecklingen i tänkande och attityder. Djupeffekterna av konststudier kan ofta bedömas först efter en lång tid. I synnerhet inom det här utvärderingsområdet är det nyttigt att utnyttja resultaten från elevenkäterna. På webbsidorna, (på finska), finns det enkätmallar för olika åldrar och konstformer samt enkäter till vårdnadshavarna. En sporadiskt sammanträdande elevpanel där eleverna får kommentera olika teman har i praktiken visat sig vara ett fungerande sätt att kartlägga elevernas åsikter. Också elevernas individuella önskemål om undervisningens innehåll borde i mån av möjlighet beaktas i planeringen av undervisningen. Medborgar- och arbetarinstituten ger konstundervisning också för vuxna. Trots att broschyren talar om elever syftar ordet samtidigt också på vuxenstuderande. 16

17 Beskrivning av utvärderingspunkterna 1. Kunskaper och färdigheter i konstämnet Inlärningsmålen för den grundläggande konstundervisningen fastslås i lagen, i grunderna för läroplanen och i läroanstaltens egna verksamhets- och läroplaner. Mallarna för elevenkäter (på finska) är till hjälp i bedömningen av hur kriterierna uppfyllts. Elevernas enkätsvar ger information om hur de själva upplever sina framsteg på dessa områden. I den här utvärderingspunkten är också vissa frågor i lärarnas kompetenskartläggning till hjälp. Utvärderingspunkter och -kriterier 1. Kunskaper och färdigheter i konstämnet a) Elevernas tekniska färdigheter i konstämnet har utvecklats. b) Elevernas iakttagelseförmåga och förmåga att tillgodo göra sig konst har utvecklats. c) Elevernas uttrycksförmåga har utvecklats. d) Elevernas kunskaper i konstämnet har vuxit. De har lärt sig konstämnets teori och fått konstkännedom. e) Eleverna har fått erfarenheter av - att uppträda både inom gruppen och för publik - att möta publiken - att delta i utställningar 2. Studiefärdigheter Målet är även att ge eleven handledning i att arbeta fokuserat, målmedvetet och långsiktigt och i att utvärdera sitt eget lärande och sina egna studier. I elevens självvärdering bör förutom studierna och ämnesinlärningen också de emotionella aspekterna och motivationen beaktas. Syftet med den grundläggande konstundervisningen är att skapa förutsättningar för ett livslångt konstintresse och att utveckla elevernas färdigheter för yrkesutbildning inom konst. 2. Studiefärdigheter a) Elevernas studiefärdigheter och färdigheter att utvärdera sitt eget lärande och arbete har utvecklats, liksom även deras färdigheter för sådant självständigt arbete som är typiskt för konstformen. b) Elevernas gör framsteg i en takt som motsvarar dels läroplanen eller deras individuella läroplan, dels det normala inom ifrågavarande konstform. c) Eleverna har lärt sig att ställa personliga mål för sina studier på kort och lång sikt. d) Elevernas förutsättningar för ett livslångt konstintresse har utvecklats Självständighet och kreativitet Kärnan i konstundervisningen är kreativiteten, förmågan att se, kombinera och göra saker på ett nytt sätt. Mallarna för elevenkäter (på finska) är till hjälp i bedömningen av hur kriterierna uppfyllts. Elevernas enkätsvar ger information om hur de själva upplever sina framsteg på dessa områden. 3. Självständighet och kreativitet a) Eleverna har inom ramen för läroanstaltens läroplan fått möjlighet att utvecklas i egen takt inom konstämnet. b) Eleverna har tid att på lektionerna utföra uppgifterna i en takt som passar dem själva. c) Eleverna har möjlighet att påverka repertoaren eller innehållet i de arbeten de gör. d) Eleverna har fått färdigheter för att uttrycka sig och för skapande verksamhet, t.ex. att göra egna tolkningar och hitta alternativa lösningar. e) Elevernas problemlösningsförmåga, dvs. förmåga att hitta alternativa lösningar och kombinera saker på ett nytt sätt, har utvecklats.

18 4. Glädje och god relation till konst Med en god relation till konst avses bl.a.: - att eleven har kunskaper och färdigheter i konstformen och förhåller sig öppen och fördomsfri både som utövare och mottagare av konst, - att konstformen har blivit ett värdefullt livsinnehåll som eleven sysslar med av fri vilja och kan uttrycka sig själv med, - att konstens värld öppnar sig för eleven och skänker glädje och livskraft. Mallarna för elevenkäter (på finska) är till hjälp i bedömningen av hur kriterierna uppfyllts. Elevernas enkätsvar ger information om hur de själva upplever sin konsthobby. 4. Glädje och god relation till konst a) Eleverna har upplevt framgång och glädje på lektionerna. b) Eleverna har upplevt framgång i sitt eget konstskapande. c) Elevernas relation till konstformen har fördjupats och de känner sig starkare förankrade i den. d) Eleverna har fått färdigheter för självständigt arbete som utövare och mottagare av konst och som kulturella aktörer i samhället. e) Eleverna har fått betydande upplevelser av konst gjord av andra, t.ex. föreställningar eller utställningar inom sina respektive konstformer. 5. Övriga färdigheter Enligt grunderna för läroplanen är den grundläggande konstundervisningens mål att stödja elevernas jagutveckling och främja deras förmåga att strukturera sin verklighet. Eleven ges stöd i att arbeta både individuellt och i grupp. 5. Övriga färdigheter a) Elevernas samarbetsförmåga har utvecklats. b) Elevernas kännedom om sin egen kropp har fördjupats. Bl.a. elevenkäterna fungerar som informationskälla då utvärderingsgruppen diskuterar följande kriterier (högra kolumnen) och hur de uppfyllts. 18

19 att det finns en lärare som inte genast blir arg ur elevintervju 2010

20 2.2 Utvärderingsområde 2: Lärarna Lärarnas kompetens Följande kriterier (högra kolumnen) bedömer utvärderingsgruppen med hjälp av lärarnas kompetenskartläggning, resultaten av elevenkäterna, utvecklingssamtalen och annat bakgrundsmaterial. Frågor gällande personalledning behandlas i utvärderingsområde 4. Beskrivning av utvärderingspunkterna 1. Ämnesbehärskning samt pedagogisk och konstnärlig kompetens Lärarens viktigaste uppgift är att ge handledning och stödja inlärningsprocessen. Läraren ska helst ha en levande relation till konsten för att kunna förmedla den till eleverna. Det är viktigt att läraren upprätthåller sin yrkesskicklighet och vill utveckla sin pedagogiska kompetens. Ett bra sätt att utveckla sin pedagogiska kompetens är att dela sina erfarenheter med andra lärare. Utvärderingspunkter och -kriterier 1. Ämnesbehärskning samt pedagogisk och konstnärlig kompetens a) Lärarna behärskar innehållet i det konstämne de undervisar i. b) Lärarna använder mångsidiga undervisningsmetoder och arbetssätt som beaktar elevernas ålder och inlärningsstil. c) Lärarna har förmåga att bygga och stödja elevens inre motivation och måluppställning. d) Lärarna upprätthåller och utvecklar sin egen pedagogiska och konstnärliga kompetens. e) Lärarna har kompetens för ledning av gruppinlärning och grundläggande kunskaper om gruppdynamik. f) Lärarna kan skapa en gynnsam atmosfär för konstnärlig inlärning, de har situationsnärvaro, de är kreativa och förmår ta upp aktuella frågor och händelser. 2. Att kunna möta eleven Av en lärare i konstämnen krävs särskild förmåga att möta eleven. Eleverna upplever sin konstnärliga aktivitet som någonting personligt och kan ha svårt för att ta emot råd. Förmågan att uppmuntra eleverna att hitta sina egna lösningar och ge uttryck för egna åsikter är en del av lärarens yrkesskicklighet. 2. Att kunna möta eleven a) Lärarna har förmågan att möta eleverna som individer. b) Lärarna försöker förstå elevernas livsvärld. c) Växelverkan med eleverna är öppen, respektfull och lyssnande. 20

21 3. Kompetens i elevbedömning Elevbedömningen är en viktig del av lärarens kompetens. Bedömningen bör stödja och uppmuntra eleven och utveckla elevens förmåga till självvärdering. I elevbedömningen bör man beakta den syn på lärande som grunderna för läroplanen företräder. 3. Kompetens i elevbedömning a) Bedömningen av och responsen till eleverna är uppmuntrande och stöder deras utveckling. b) Elevbedömningen stöder undervisningens mål och sker i överensstämmelse med anvisningarna i läroplanen. c) Lärarna ger adekvat information om möjligheterna till fortsatta studier och konstnärsyrket. 4. Planering och utvärdering av undervisningen Till lärarnas arbetsuppgifter hör att planera undervisningen på kort och lång sikt: målen, rytmiseringen och tidsplaneringen av studieperioderna, metoder och läromedel. I det arbetet ska läraren försöka lyssna också på vad eleverna har att säga om sina egna mål. Att utvärdera sitt eget arbete och delta i dess utveckling på både individ- och läroanstaltsnivå är en viktig del av lärarens arbete. 4. Planering och utvärdering av undervisningen a) Lärarna planerar och genomför undervisningen utifrån läroplanen. b) Lärarna ger eleverna möjlighet att påverka undervisningens innehåll. c) Lärarna utvärderar regelbundet sin egen undervisning och deltar i läroanstaltens självutvärdering. 5. Lärarna som medlemmar i gruppen Till lärarnas sociala kompetens och medarbetarskap hör att arbeta konstruktivt och stödja sin chef och sina kolleger, att använda resurser förnuftigt, att uttrycka sin åsikt för att föra saker framåt och att aktivt delta i utvecklingen av arbetsplatsen. En viktig del av lärarens arbete handlar om att delta i läroanstaltens olika sysslor enligt gällande spelregler. I samband med utvecklingen av läroanstaltens arbete kan läraren göra bruk av sina olika kunskaper och kompetenser. Att omsätta sin egen kompstens i praktiken i bred skala gör arbetet mångsidigare och kan stärka arbetsmotivationen. 5. Lärarna som medlemmar i gruppen a) Lärarna strävar eter att upprätthålla arbetsmotivationen genom att ta hand om sig själva och sitt välbefinnande. b) Lärarna är engagerade i sin arbetsplats och dess utveckling. c) Lärarna deltar i personalmöten och annan gemensam planering, i läroanstaltens elevutställningar eller föreställningar samt i annan verksamhet beroende på sina arbetsuppgifter. d) Lärarnas kommunikation på arbetsplatsen är konstruktiv, öppen och respektfull gentemot andra. e) Lärarna utnyttjar hela sitt kunnande, sina särintressen och sina nätverk i arbetet. 21

22 alltså just den där glädjen och så har man kompisar och kan liksom glömma allt det vardagliga ur elevintervjun 2010

23 2.3 Utvärderingsområde 3: Lärmiljön Lokaler och utrustning; atmosfären; inlärningens premisser och undervisningens aktualitet; hur undervisningen är anordnad; läroplansarbetet Utvärderingsgruppen går igenom följande kriterier (högra kolumnen). Som bakgrundsmaterial kan man använda bl.a. resultaten från elevenkäterna och enkäten om arbetsmiljön. Enkätmallar finns på (på finska). Beskrivning av utvärderingspunkterna 1. Lokaler och utrustning I en högklassig lärmiljö inom konstundervisningen spelar själva konsten en central roll. Utrustningen och lokalerna t.ex. klassrummen, övnings-, föreställnings- och utställningslokalerna ska så långt som möjligt motsvara autentiska förhållanden. En fungerande och motiverande fysisk miljö stöder inlärningen, välmåendet, hälsan och tryggheten. - Personalens och elevernas arbetarskydd har ombesörjts (t.ex. bullernivå, luftkvalitet, golvyta, redskap etc.). Säkerheten främjas och övervakas regelbundet, observerade brister korrigeras. - Arbetsredskapen används och underhålls korrekt. - För undantags- och krissituationer har enhetliga hand lingsplaner utarbetats och ansvarsfördelningen avtalats. Utvärderingspunkter och -kriterier 1. Lokaler och utrustning a) Läroanstaltens lokaler, redskap och material möjliggör studier enligt läroplanen och annan verksamhet som stöder undervisningen. b) Lokalerna är så trivsamma, fungerande och estetiska som möjligt. c) Arbetsmiljön är hälsosam och trygg. d) Arbetsmiljön är hinderfri. e) Material och redskap anskaffas med miljöansvar. f) ICT-lösningarna är välplanerade och moderna. g) Läroanstalten utnyttjar olika lärmiljöer också utanför läroanstalten på ett mångsidigt sätt som engagerar eleverna. I underhållet av lokalerna beaktas principerna för hållbar utveckling. Inköp av material och redskap sker ansvarsfullt så att ekologisk effektivitet och produkternas livscykel beaktas. I planeringen försöker man se till att lokalerna är tillgängliga för alla användargrupper (t.ex. personer med funktionsnedsättning), att de är trivsamma och estetiska och att de hålls i ordning. En välfungerande lärmiljö minskar olycksfallen. 23

24 Lärmiljön sträcker sig också utanför läroanstalten. Besök vid konstinstitutioner, utflykter, uppträdanden utanför läroanstalten m.m. är en del av lärmiljön och gör undervisningen mångsidigare. Eleverna lär sig också i hemmet. 2. Atmosfären Lärmiljön inbegriper förutom de fysiska lokalerna och redskapen också elevernas och lärarnas växelverkan och atmosfären. Väl fungerande växelverkan skapar engagemang, tolerans och ansvar. En god atmosfär gagnar både elevernas inlärning och hela skolgemenskapen. Läroanstalten bör försöka förebygga eventuella problem, såsom mobbning. 2. Atmosfären a) Lärmiljön är inspirerande, öppen, positiv och sporrande. b) Lärmiljön och undervisningsarrangemangen stöder gruppbildning och växelverkan mellan eleverna samt hindrar utstötning. c) Läroanstalten ingriper omedelbart i mobbning och har en strategi för hur den kan förebyggas. 3. Undervisning, gynnsamma inlärningspremisser, aktualitet Enligt grunderna för läroplanen för den grundläggande konstundervisningen ska eleven spela en aktiv roll i sina studier. Undervisningen baserar sig på en undersökande och funktionsinriktad inställning till läroämnet. Eleven lär sig genom att göra själv och genom att utveckla sin förmåga att bedöma sitt eget lärande. Eleven ska även ges handledning i att fungera konstruktivt, både individuellt och i grupp. I undervisningen lönar det sig att försöka göra konst så autentiskt som möjligt, i musiken t.ex. i källarband och inom folkmusiktraditionen. Eleverna ska få följa konstnärliga processer och komma i kontakt med olika typer av konstfenomen. Detta stöder modellinlärning och förmågan att utvärdera det egna arbetet. 3. Undervisning, gynnsamma inlärningspremisser, aktualitet a) Undervisningen följer sin tid visavi mål, innehåll och pedagogik. Läroanstalten understöder försök att utveckla och använda nya arbetssätt. b) Undervisningen erbjuder upplevelser och behandlar i mån av möjlighet elevens egen livsvärld. c) Eleven har upprepade möjligheter att visa sitt kunnande, möta publik och uppleva framgång, t.ex. genom verkpresentationer eller uppträdanden. d) Undervisningen stöder elevens förmåga att värdesätta den lokala och nationella kulturen och även andra kulturer samt att verka i ett mångkulturellt samhälle. Mångkulturalitet och bevarande av den egna kulturen är en del av en kulturellt hållbar utveckling. Det inkluderar bevarande av lokala traditioner och sedvänjor och lokal kulturhistoria och konst, dialog mellan olika kulturer och jämlikt bemötande av personer som tillhör olika kulturer. 24

25 I utvecklingen av undervisningen ska man aktivt följa förändringarna dels inom den egna konstformen, dels i kulturen, teknologin och hela samhället. Olika teman i undervisningen kan kopplas samman med aktuella händelser. Då man planerar undervisningen och teman kan man också beakta elevernas önskemål och söka beröringspunkter med elevernas värld och tidigare upplevelser, också sådana som de fått utanför läroanstalten. 4. Anordnande av undervisningen I anordnandet av undervisningen ska elevernas individuella behov i mån av möjlighet beaktas. Vid behov kan man utarbeta individuella studieplaner. Enligt olika undersökningar (bl.a. Bamford 2009) och enkäter har elever meddelat att de av den grundläggande konstundervisningen önskar bl.a. att självkänslan stärks, att de hittar likasinnade kamrater och att undervisningen bildar en motvikt till det normala skolarbetet. Dessa önskningar bör ges särskild tyngd i anordnandet av undervisningen. 4. Anordnande av undervisningen a) Utbudet av undervisning är tillräckligt och ger möjlighet att studera hela lärokursen. b) Undervisningen är organiserad så att där finns tillräckligt många vuxna närvarande och att långvariga lärare-elevrelationer kan skapas. c) Elevernas individuella egenskaper, tidigare kunnande och särskilda inlärningsbehov beaktas i planeringen av undervisningen, t.ex. så att man i valet av inlärningsmetoder och i bedömningen uppgör individuella studieplaner. d) Elevbedömningen genomförs enligt läroplanen med olika metoder. Barnen ges handledning i självvärdering. e) Läroanstalten beaktar elevernas upphovsrätt och har behövliga tillstånd till att visa elevernas verk i olika sammanhang Jämställdhet Då man bedömer jämställdheten i undervisningen ska man granska hur den genomförs i elevantagningen, undervisningsarrangemangen och elevbedömningen. Dessutom kan läroanstaltens kommunikations- och arbetskultur samt elevernas kursval granskas ur jämställdhetsperspektiv. I läroanstaltens verksamhet bör man försöka frångå t.ex. sådana attityder och rutiner som gör att läroämnen och kurser väljs enligt traditionella könsroller. Läroanstalten ska informera eleverna om möjligheterna till atypiska val. (Utbildningsstyrelsen 2008 b). 5. Jämställdhet a) Elevantagningen genomförs på ett sätt som svarar mot läroanstaltens behov och som är rättvist mot eleverna. b) Undervisningen är intressant för både flickor och pojkar. c) Läroanstalten har gemensamt överenskomna rutiner för hur man möter elever som behöver särskilt stöd eller handledning. d) Läroanstalten och lärarna har möjligheter att vid behov uppgöra individuella studieplaner.

26 För att säkerställa jämställdheten kan läroanstalten göra en särskild jämställdhetsplan där man kommer överens om t.ex. hur olika typer av elever ska beaktas i undervisningen. Läroanstalten bör ha kapacitet att beakta olika individuella inlärningsbehov genom att vara flexibel med hur kurser avläggs eller genom att uppgöra individuella studieplaner. (Opetushallitus 2008 b) 6. Läroplansarbete Systematiskt läroplansarbete spelar en viktig roll både som kvalitetsgaranti och som utvecklingsredskap i undervisningen. Arbetet är kontinuerligt och bildar en del av läroanstaltens vardag. De officiella grunderna för läroplanen för den grundläggande konstundervisningen, antingen den allmänna eller den fördjupade lärokursen, bildar utgångspunkten för läroplansarbetet. 6. Läroplansarbete a) Läroanstaltens läroplan och dess genomförande utvärderas och utvecklas systematiskt. b) Läroplanen är offentlig, eleverna och intressenterna känner till den och den är lätt tillgänglig t.ex. på webbsidorna. Utifrån dem utarbetar läroanstalten sin egen läroplan, som beaktar lokala betoningar, de särskilda krav som studiemiljön ställer samt olika intressentgruppers behov. Läroanstalten bevakar kontinuerligt hur läroplanen fungerar och genomförs. Läroplansarbetet kan ske i samarbete med olika aktörer. Läroplansarbetet är systematiskt: - då det är planmässigt, välplanerat och välinformerat och då det tilldelats nödvändiga resurser, - då undervisningspersonalen deltar i utarbetandet av läroplanen och årsplanen och i den regelbundna bedömningen och utvecklingen av dem, - då man i uppdateringen av läroplanen beaktar förändringarna i samhället och omvärlden samt responsen från vårdnadshavarna, - då man i uppgörandet, genomförandet, bedömningen och utvecklingen av läroplanen samarbetar med andra läroanstalter också inom andra konstformer både lokalt, regionalt och nationellt. 26

27 På sätt och vis räddar det alltid dagen, att yess, idag repeterar vi ur elevintervjun 2010

28 2.4 Utvärderingsområde 4: Ledarskap Strategisk ledning; konstnärlig-pedagogisk ledning; personalledning; ekonomiledning. Läroanstaltens ledning svarar till stor del för beslutsfattandet gällande planering och anordnande av undervisningen. Kvaliteten på ledarskapet spelar en betydande roll för hur framgångsrik läroanstalten är. Ledarskapet har delats in i fyra delområden: strategisk ledning, konstnärlig-pedagogisk ledning, personalledning och ekonomiledning. Till ledningens uppgifter hör t.ex. att rekrytera personal och utveckla dess kompetens, att skapa en sporrande, engagerande och interaktiv arbetskultur i läroanstalten, att bygga förtroende mellan olika aktörer och att bedriva aktivt samarbete med centrala intressentgrupper. I ledarskapet och administrationen ingår ledningssystemet (rektor, styrelsen, direktionen, det kommunala beslutsfattandet etc.) och ansvarsfördelningen i planeringen, genomförandet och utvärderingen av verksamheten. Att se till att beslutsgången mellan ledningssystemets olika delar fungerar är också en viktig uppgift. Administrationen stöder läroverkets grundläggande uppgift allra bäst då den fungerar ändamålsenligt, pålitligt och enligt överenskomna tidtabeller. Utvärderingsgruppen bedömer hur följande kriterier (högra kolumnen) uppfyllts bl.a. med hjälp av resultaten från rektors självutvärdering och en trivselenkät (t.ex. utvärderingen av arbetsmiljön, se Virvatulis webbsidor). Beskrivning av utvärderingspunkterna 1. Strategisk ledning Syftet med strategisk ledning är att kartlägga organisationens framtidsscenarier, ställa upp mål och skapa visioner om hur målen uppnås. I det arbetet är det viktigt att kunna se läroanstaltens styrkor och utvecklingsbehov. Rektor spelar en viktig roll som initierare av både utvärderingen och behövliga utvecklingsprojekt. Rektor och den övriga ledningen slår fast strategin i samråd med den övriga personalen. Planeringen av undervisningen är kopplad till läroanstaltens strategi och läroplan. Strategin och dess värden realiseras i läroanstaltens vardag via ledarskapet. Utvärderingspunkter och -kriterier 1. Strategisk ledning a) Läroanstalten har en strategi som följs systematiskt. b) Ledningen svarar för att strategin genomförs och för den regelbundna utvärderingen av verksamheten. c) Ledningen är medveten om förändringarna i omvärlden och reagerar på dem. d) Läroanstalten följer gällande läroplansgrunder och andra normer och lagar. e) Läroanstaltens administrationsmodell och beslutsprocess är fungerande, öppen och genomskinlig, och ansvarsområdena är klart definierade. f) Organisationens gemensamt planerade arbetsfördelning är klar och ändamålsenlig och bildar ett stöd för verksamheten. 28

29 Olika slags projekt är ett viktigt sätt att utveckla och berika undervisningen och den övriga verksamheten, erbjuda eleverna nya upplevelser och få tilläggsfinansiering och positiv publicitet. Projektaktiviteten speglar organisationens utvecklings- och förnyelsevilja, och projekten kan vara en del av den kontinuerliga utvecklingen av läroplanen. Delområden inom personalledningen är bl.a. utveckling av ledarskapet, rekrytering och engagering av personal, uppg) Läroanstalten har en praxis som stöder initiativ och kontinuerlig utveckling av det egna arbetet. Personalen har möjlighet att delta i utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. h) I undervisningen och dess planering beaktas olika intressentgruppers behov och förväntningar. i) Läroanstalten utvecklar aktivt sin egen verksamhet genom att både planera själv och delta i utvecklingsprojekt tillsammans med andra. 2. Konstnärlig-pedagogisk ledning Tyngdpunkten i ledningen av läroanstalten ligger vid den pedagogiska ledningen, som är interaktiv och engagerande. En central uppgift för läroanstaltens ledning är att se till att den grundläggande konstundervisningens värdegrund och läroanstaltens grundläggande uppgift följs och genomförs samt att skapa goda och jämlika premisser för undervisning och inlärning. Det är viktigt att föra regelbundna samtal med personalen om undervisningens kvalitet, den konstpedagogiska linjen och de värden som styr verksamheten. Läroanstaltens konstnärlig-pedagogiska linje avspeglas bl.a. i lärarvalen, i samarbetet med olika konstinrättningar och i läroanstaltens konserter, föreställningar och utställningar. 2. Konstnärlig-pedagogisk ledning a) Läroanstaltens ledning skapar i samarbete med lärarna, eleverna och vårdnadshavarna nödvändiga förutsättningar för undervisning och inlärning. b) Läroanstalten följer aktivt kultur- och konstlivet. c) Inom läroanstalten förs en öppen och systematisk diskussion om konstnärliga åskådningar och linjer. d) De pedagogiska riktlinjerna bygger på de värden som fastslås i läroplanen, på den nyaste pedagogiska forskningen inom respektive konstform och på läroanstaltens egen välbeprövade praxis. e) Läroanstaltens värden, strategi och läroplan styr lärarnas arbete Personalledning Enligt lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) ska läroanstalten ha en rektor som svarar för verksamheten samt ett tillräckligt antal lärartjänster eller lärare i arbetsavtalsförhållande. Dessutom kan det finnas timlärare och annan personal. Personalresurserna står för en stor del av undervisningens årsbudget. Även mätt med ekonomiska kriterier är personalen den viktigaste faktorn med tanke på verksamhetens kvalitet och den kontinuerliga utvecklingen av undervisningen. En långsiktig och strategiskt förankrad personalpolitik är en viktig del av den interna kvalitetsutvecklingen. 3. Personalledning a) Personalens storlek, sammansättning och kompetens motsvarar läroanstaltens behov. b) De anställda har klart definierade arbetsbeskrivningar som motsvarar deras huvuduppgift. Alla är medvetna om sina uppgifter och villkoren för arbetet är klart överenskomna. c) Rekryteringsprocedurerna är dokumenterade. De gör det möjligt att rekrytera duktiga och lämpliga personer med iakttagande av bestämmelser om jämställdhet och likvärdighet. d) Rektor följer lärarnas och den övriga personalens professionella utveckling och anlitar deras kompetens i utvecklingsarbetet. Personalens kompetens utvecklas systematiskt t.ex. genom inskolning och fortbildning och genom att personalen ges

30 rätthållande och utveckling av personalens pedagogiska och konstnärliga kompetens så att den motsvarar kraven samt ombesörjande av arbetshälsan. God personalledning ger personalen möjligheter till framgångsrikt arbete, andlig tillväxt och bred inlärning. Med personalledningens hjälp kan man försäkra sig om att individen och kollektivet går i samma riktning. möjligheter att aktivt upprätthålla och utveckla sin yrkesskicklighet. e) Rektor utvecklar sig själv som ledare och begär respons om sin egen verksamhet. En god ledning engagerar personalen i planeringen och organiseringen av arbetet. Ju öppnare och mer uppmuntrande ledningsstilen är, desto mer diskuterande, lärande och skapande är atmosfären. Läroanstaltens ledning kan också tillämpa idén om delat ledarskap och delegera ansvar till olika aktörer i organisationen. Detta stöder också personalens motivation och lojalitet. Syftet med personalplanering är att identifiera personalens styrkor och svagheter. En uppdaterad personalplan gör det också möjligt att förutse kommande personal behov. Som en del av personalutvecklingsplanen kan man göra en utbildningsplan för personalen. Om detta kommer man överens i utvecklingssamtalen med personalen. 4. Trivseln på arbetsplatsen Läroanstalten bör försöka erbjuda de anställda fortbildning, handledning, mentortjänster och utvecklingsprojekt som stärker deras kompetens. Dessutom är det viktigt att arbetsgivaren stöder de anställdas kompetensutveckling på egen hand. Framförallt bör man se till att personalen får inskolning i sina uppgifter och i arbetsplatsens rutiner. En viktig uppgift för ledningen är att se till att den interna kommunikationen fungerar. Ledningens arbete upplevs som rättvist då det är konsekvent och bygger på öppenhet. Kommunikationen ska vara öppen i alla riktningar. 4. Trivseln på arbetsplatsen a) Atmosfären är sporrande, öppen och jämlik. b) Läroanstalten har gemensamt överenskomna spelregler också för behandling av problem och krissituationer, och man ger akt på hur dessa regler följs. c) Personalen och ledningen har tillräckliga stödtjänster och lagstadgad företagshälsovård. Personalens arbetshälsa följs och utvecklas kontinuerligt. d) Läroanstalten har de strukturer, kommunikationssystem och redskap som verksamheten kräver. e) Läroanstalten genomför personalenkäter som stöd i utvecklingsarbetet. 30

31 5. Ekonomisk ledning Det centrala i ekonomisk ledning är att identifiera behoven och de tillgängliga resurserna, att få dem i balans och fördela resurserna ändamålsenligt. Bedömningar av den ekonomiska effektiviteten behövs för att faktorer som påverkar kostnadsutvecklingen ska kunna förutses och resursanvändningens effektivitet bedömas. Tillräckligt långsiktig planering av ekonomin och verksamheten skapar en grund för ledningen och utvecklingen av verksamheten. (Undervisningsministeriet, 2011) För att den ekonomiska effektiviteten ska kunna bedömas behövs information om bl.a. undervisningens kostnader och genomförande. Det förutsätter tillräckligt entydiga mätare som är adekvata med tanke på verksamhetens art. Man bör dock förhålla sig med en viss reservation till användning av ekonomiska nyckeltal vid jämförelser av läroanstalter, eftersom deras organisationsform, strategiska och strukturella skillnader och geografiska läge gör det svårt att mäta deras produktivitet och ekonomiska effektivitet med siffror. Däremot är det nyttigt att granska hur nyckeltalen utvecklats på längre sikt inom en och samma läroanstalt. 5. Ekonomisk ledning a) Verksamhets- och ekonomiplaneringens primära syfte är att skapa bästa möjliga premisser för undervisningen och inlärningen. Resurserna allokeras optimalt och kostnadseffektivt med avseende på de uppställda målen. b) Organisationen har tillräcklig kompetens inom ekonomiförvaltning, och kompetensen utvecklas kontinuerligt. c) Läroanstaltens förvaltning ser till att finansieringen räcker till genom att aktivt höja den ekonomiska effektiviteten, övervaka de ekonomiska intressena och systematiskt utveckla en stabil och solid finansieringsgrund. d) I sina utvecklingsprojekt använder sig läroanstalten av olika finansieringskanaler. 31

32 för jag vet att här lär jag mig alltid nåt nytt ur elevintervjun 2010

33 2.5 Utvärderingsområde 5: Samarbetsrelationer Samarbetsrelationer, växelverkan, intern och extern kommunikation. Utvärderingsgruppen bedömer med hjälp av bakgrundsmaterialet, t.ex. resultaten från elevoch vårdnadshavarenkäterna, hur följande kriterier (högra kolumnen) uppfyllts. Beskrivning av utvärderingspunkterna 1. Delaktighet och påverkningsmöjligheter En egenskap hos högklassig konstundervisning är att den utvecklar elevernas kommunikativa färdigheter och förmåga att arbeta tillsammans med andra. Detta framträder som respekt och förtroende, öppen kommunikation och framgångsrikt samarbete och grupparbete. (Seidel et al. 2009, ) En fungerande kommunikation mellan personalen, eleverna och vårdnadshavarna stöder inlärningen och förbättrar trivseln. Det lönar sig att ha fastslagna rutiner för hur t.ex. föräldraaftnar ordnas. Föräldrarna kan engageras i läroanstaltens verksamhet också på annat sätt, t.ex. i samband med elevernas konserter, föreställningar och utställningar. Läraren spelar en viktig roll i kommunikationen, men läroanstalten bör ha gemensamt fastslagna rutiner för den externa kommunikationen. Utvärderingspunkter och -kriterier 1. Delaktighet och påverkningsmöjligheter a) Läroanstaltens arbetskultur är öppen och interaktiv. Eleverna och föräldrarna engageras målmedvetet och planmässigt. b) Läroanstalten har en uppdaterad kommunikationsplan och kanaler för kontakten med hemmen. c) Läroanstalten förmedlar viktig och uppdaterad information till alla intressenter. Enligt undervisningsministeriets rekommendation bör läroanstalterna ha etablerade rutiner för hur barn och unga deltar och påverkar. Läroanstalten bör lyssna på både föräldrarnas och elevernas önskemål då verksamheten planeras och utvecklas. Enkäter är ett sätt att göra det. Också elevkåren och föräldraföreningen kan fungera som en kanal för deltagandet. Elevernas åsikter bör beaktas t.ex. då undervisningsarrangemangen och då läroplanen avgörs. Eleven deltar i att göra sin egen studieplan och bör också ha möjligheter att ge respons. 33