PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN"

Transkript

1 Datum: RAPPORTERING PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Projektbenämning Chance 2 Change, 3.0 (C2C) Rapportering avser (Delrapport 1) Bakgrund: Hösten 2010 identifierade Here 4U en grupp av äldre ungdomar som uppehöll sig i och runt Bäckby centrum. Denna grupp av äldre ungdomar hade en negativ påverkan mot de yngre ungdomar man arbetade med. Diskussioner startades runt vad man skulle göra med denna grupp av unga vuxna som inte arbetade eller studerade. Det fanns en stor oro att de var kriminella och använde sig av de yngre ungdomarna för att sälja stöldgods och langa droger. En projektide föddes och man fick snabbt medel för att arbeta med några av de unga vuxna. Projektets mål var att dom skulle få arbete eller praktik ordnat genom Jobbpunkt Väst eller AMA. Projektet tilldelades Förebyggarcentrum och en projektledare anställdes på 75 %. Projektet var ett så kallat metodsökande projekt, och utvärderades i slutet på Utvärderingen visade att projektet behövde stärkas upp, och förändras på flera punkter. Inför 2012 beslutades om ytterligare ett års provverksamhet med projektet och att det nu skulle deltidsanställas två projektledare. Den 16 januari 2012 påbörjades så ett relationsskapande arbete mellan 2 vägledare och 9 deltagare i åldern år i en lokal på Bäckby. Gemensamt för alla i gruppen var att de befann sig i ett allvarligt socialt utanförskap och hade inga eller få kontakter med samhället. Deltagarna saknade relationer med vuxna och hade stått utanför arbete eller studier i 1 års tid eller längre. Av de deltagare vi arbetat med är nästa alla dömda för någon typ av brott såsom grov stöld, grovt rån, olaga hot, olaga tvång, bedrägeri, våldsamt motstånd, övergrepp i rättssak, misshandel, narkotikabrott, tillgrepp av fortskaffningsmedel mm. De hade ett kriminellt beteende eller befann sig i ett kriminellt umgänge och ansågs därför vara farozonen för ett fortsatt liv i kriminalitet. De flesta kommer från trasiga familjeförhållanden och har redan stor kontakt med rättsväsendet och kriminalvården. Några var också hemlösa. En styrgrupp tillsattes med personer från Fritid och förebyggande, Pedagogiska nämndernas stab, AMA och Mimer. 1

2 Under 2012 har vi riktat oss mot områdena Bäckby, Pettersberg och Vallby, här är behovsgruppen i storleksordningen ungdomar. Under 2012 har Utbildning och Arbetsmarknadsnämnden bekostat pilotprojektet med ca 2 miljoner kronor. Sedan 1 januari 2013 har projektet finanserats via Samordningsförbundet i Västerås. Deltagarnas försörjning ska lösas via AMA arbetsmarknad och Arbetsförmedlingen. Syfte Syftet är att bryta ett, för såväl individen, dess omgivning och övriga samhället, destruktivt livsmönster, där gängtillhörigheten är det enda sammanhang man har. I syftet ligger också att förebygga nyrekrytering till kriminella kretsar och därmed utanförskap hos de yngre människor som finns i målgruppens omgivning. Därigenom ökar andra verksamheters möjlighet att nå ett lyckat resultat med sina målgrupper. Projektet syftar även till att stödja utsatta individer i deras väg mot ett arbete och egenförsörjning, samt till att öppna vägar för ökad samverkan mellan samhällets olika aktörer. För deltagarna Projektets förutsättningar Kriterier för deltagande, som kan utläsas ur målgruppsbeskrivning och syfte: gängtillhörighet unga vuxna med utländsk bakgrund år befinner sig utanför eller i utkanten av samhällssystemet befinner sig i kriminalitet och missbruk eller på väg in i det riktar sig till tjejer och killar som inte finns hos myndigheter där de kan få stöd, till exempel försörjningsstödet eller arbetsförmedlingen erfarenhet av kriminalvården trasiga familjeförhållanden får sitt levebröd genom kriminalitet och utvecklas endast i en negativ riktning har bristfällig skolgång har bristfälligt stöd från hemmet Tjejer vänder sig inte självmant till projektet och vid projektstart fanns 20 unga män i kö till projektet. Den 20 februari 2013 skrevs 9 deltagare in i projektet Chance 2 Change, 3.0. Tjejer Styrgruppen lyfte frågan om hur vi ska nå unga kvinnor med verksamheten. Ett inriktningsbeslut togs i februari 2013 om att 50% av deltagarna ska vara tjejer. Frågan togs tillbaka till arbetsgruppen. Där ställdes ett antal frågor utifrån projektets syfte och målgruppsbeskrivning: Hur ser tjejers utanförskap ut? Vilka av ovanstående kriterier stämmer in på tjejers utanförskap? Finns det tjejer i Västerås som stämmer med målgruppsbeskrivningen? Hur många? Vilka insatser finns för utsatta tjejer i Västerås? Projektet genomförde en behovsinventering riktat mot tjejer i utanförskap. Korta intervjuer genomfördes med några av de verksamheter som med sannolikhet kommer i kontakt med de tjejer som Chance to change 3.0 har som sin målgrupp. Via Arenans statistik och Arbetsförmedlingens rapport Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden har vi försökt klarlägga hur många tjejer det är i relation till antalet killar, samt vilka bostadsområden de bor i. En workshop genomfördes 20/ med inbjudna representanter från Polisen, Västerås stadsmission, Arbetsförmedlingen, Landstinget, Tjejjouren, Fritid Centrum, Socialkontor vuxen,

3 Missbruksmottagningen och familjecentrum. Vi har även tittat på resultaten i Liv och hälsa Ung, Länsrapporten 2012 och en del aktuell forskning. Styrgruppen konstaterade att det finns en grupp tjejer som faller mellan stolarna, men att de har en annan form av problematik än kriterierna för Chance 2 Change 3.0. Styrruppen beslutade att föreslå utbildnings och arbetsmarknadsnämnden att göra en fördjupad studie för att identifiera tjejerna och kartlägga gruppen ytterligare. Detta sker parallellt med C2C. C2C arbetar därför endast med killar tillsvidare. Deltagarnas situation Deltagarna saknar varaktiga, positiva relationer med vuxna och har stått utanför arbete eller studier i 1 års tid eller längre. En deltagare har haft en anställning med stöd via arbetsförmedlingen, men det fungerade inte. Bedömningen var att deltagaren var i behov av det långsiktiga stöd och den särskilda anpassning av arbetsuppgifter som projektet erbjuder. Nästan alla deltagare är dömda för någon typ av brott såsom grov stöld, grovt rån, olaga hot, olaga tvång, bedrägeri, våldsamt motstånd, övergrepp i rättssak, misshandel, narkotikabrott, tillgrepp av fortskaffningsmedel mm. De har ett kriminellt beteende eller befinner sig i ett kriminellt umgänge och ansågs därför vara i riskzon för att fullt ut utveckla ett kriminellt beteende. De flesta kommer från trasiga familjeförhållanden och har redan kontakt med rättsväsendet och kriminalvården. Flera har erfarenheter av socialtjänst då de var barn. Deltagarna har grundläggande behov som ej är tillgodosedda - så som dygnsrytm, sömn, matvanor, träning, sociala färdigheter, hur samhället fungerar skyldigheter och rättigheter. Några använder periodvis cannabis, har ingen fast bostad och har dysfunktionella familjerelationer och relationer i övrigt. Varje individs behov är individuellt. Rekrytering och urval av deltagare Deltagarna behöver mycket stöd, vilket ställer stora krav på personalen i projektet. Trots dessa förutsättningar har projektet på ett bra sätt lyckats skapa sig ett rykte och respekt bland deltagare och övriga i målgruppen. Idag har projektet så gott rykte att personer från målgruppen själva tar kontakt med projektet för att få möjlighet att delta. De har främst blivit rekommenderade av vänner, men även tipsade av föräldrar, socialtjänst, fältassistenter och polis. Urvalet görs med hjälp av en semistrukturerad intervju, där individens livsområden gås igenom (bilaga 1). I det slutliga urvalet tas hänsyn till att deltagaren innefattas av målgruppsbeskrivningen, har motivation och förmåga att tillgodogöra sig projektet samt gruppsammansättningen. I intervjuerna med de som söker till C2C 3.0 framkommer att deras liv börjar gå snett redan i års åldern. De säger att då börjar skolan ställa krav och nationella prov etc, visar otillräckliga kunskaper. Samarbetet med föräldrarna fungerade inte och skolan hittar påsidanomlösningar, t ex gå bredvid vaktmästaren. Ingen av deltagarna har fullständig gymnasiebehörighet. 3 av 9 deltagarna har varit inskrivna på Särgymnasiet. För deltagarna Genomförande och process Verksamheten fas 1 Verksamheten bedrivs måndag -fredag kl. 9: Kl 9 serveras en enkel frukost, då flera av deltagarna inte ätit frukost innan de kommer. Frukoststunden är ett tillfälle då vi reflekterar över gårdagen. Många gånger kommer saker upp som hänt under deltagarnas fritid. Mycket händer i deras liv och de har inga vuxna att bolla tankar med eller be om råd. Efter frukosten, som tagit ca 30 minuter arbetar vi med olika övningar fram till 12:00, då vi bryter för en halvtimmes lunch. Olika teman, så som arbete/arbetsmarknad, studier, struktur, känslor,

4 kriminalitet, aggressivitet, självkänsla har varit grund för arbetet veckovis. Deltagarna har stor påverkan på innehållet i de första 6 månaderna. Teman styr diskussionerna till en början, men deltagarnas behov av att diskutera och testa sina tankar i gruppen styr innehållet i arbetet. Arbetet sker i grupp och individuellt. Därefter fortsätter vi med olika övningar fram till kl Tre dagar i veckan har deltagarna tränat på Friskis och Svettis, oftast tillsammans med vägledare. Kostnaden för gymkort har projektet stått för. Social träning är en stor del av verksamheten den första 6 månaderna. Deltagarna övar på socialt samspel, kontakter med myndighetspersoner, telefonsamtal etc. Individuella mål / handlingsplan Varje deltagare gör en enskild handlingsplan där mål, aktiviteter, ansvar och uppföljning dokumenteras. (Bilaga 2) Flera deltagare har under fas 1 i projektet tagit truckkort, för att öka sina chanser till arbete. Projektet använder ett enkelt sinnestämningsformulär som mäter deltagarnas mående, vilket genomförs vid projektstart och efter fas 1. Individuellt arbete sker i första hand på deltagarnas initiativ. Deltagarna behöver tid för att själva börja reflektera och prata utifrån sina egna behov. Många diskussioner förs om värdet att vara öppen med sina svårigheter, så att vägledarna har möjlighet att motivera till exempelvis utredningar av neuropsykiatriska diagnoser, fysiska arbetsnedsättningar eller för att motivera deltagarna att ta kontakt med andra stödfunktioner i samhället. Det är viktigt för att individen ska få det stöd som de har rätt till och behöver. Vid projektstarten drogtestas alla deltagare. Målet är att alla ska vara helt drogfria efter 6 månader och att eventuella positiva värden ska minska kontinuerligt över tid. Slumpvisa drogtester genomförs. Missbruksmottagningen besöker projektet tre gånger veckan och har arbetat med tre deltagare enl HAP-programmet. Det har fungerat bra och varit ett viktigt stöd för deltagarna för att komma tillrätta med sitt cannabismissbruk. Studiebesök Vi har varit på flera studiebesök och även haft myndigheter/företag hos oss på Växhuset. Projektet har besökt Fryshuset Passus, som är ett arvsfondsprojekt som arbetar med att hjälpa unga människor att lämna kriminella gäng och lägga grunden till en ny identitet. Projektet bjuder in olika verksamheter till frukostmöte varannan fredag. Gäster har bl a varit Missbruksmottagningen, Arbetsförmedlingen, Politiker från UAN, Brottsofferjouren och Mimer. Deltagarna har haft önskemål om en avslutningsresa. Gruppen enades om att de ville göra en dagsutflykt till Kolmården. Utflykten blev mycket lyckad och det framkom tydligt att det här var en ny erfarenhet för deltagarna. Verksamheten fas 2 Vid projektstarten 2013 fanns det gamla deltagare från 2012 i behov av fortsatt stöd i projektet. Några av dessa individer erbjöds plats för arbetsträning i AMAs verksamheter, men avböjde detta. Några hade privata arbetsplatser på gång och var redo, att med stöd från projektet, att gå ut i arbete

5 alternativt studera. Några avslutades p g a bristande motivation, avtjänande av fängelsestraff eller återfall i missbruk. Stöd till arbetsgivare och arbetstagare sker enl metoden Supported employment, dvs täta besök och uppföljningar med både arbetsgivare och arbetstagare. Ändrad målgrupp Genom att ändra målgrupp för C2C-projektet, till att bara omfatta män, frångår projektet det horisontella kriteriet att sträva efter att utjämna olikheter mellan män och kvinnor. Det är därför viktigt att styrgruppen inte släpper taget kring tjej-gruppen, utan att det påbörjade arbetet med att identifiera individerna och deras behov fortsätter, så att även kvinnor i utanförskap får den stöttning de behöver för att kunna integreras i samhället. Därigenom ökar ytterligare potentialen till långsiktiga, samhällsekonomiska effekter. 1 Vägledarna ser att deltagarna i projektet har allt tyngre problematik. Flera har avtjänat längre fängelsedomar, men de är å andra sidan mer motiverade att göra en bestående förändring i sina liv. För deltagarna Resultat och effekter Resultat Sammanlagt har 29 deltagare varit inskrivna i projektet under perioden till , varav två deltagare har nystartat. - Till arbete 6 st ( här räknas deltagare som fått jobb och behållit jobb men även om en deltagare fått men ej behållit jobbet) - Till extrajobb 1 st - Praktik 20 st (Samma person kan ha praktiserat flera gånger) - Studier 1 st, börjar 30/9 - Utvecklingsanställningar 9 st - På väg ut i utvecklingsanställning 2 st - Truckförarutbildning 3 st ( + 1 som går vecka v 37) Truckutbildning stärker möjligheten till arbete. - Fortsatt daglig kontakt i Fas 1 4 st - Avslutade pga droger 6 st - Avslutade pga annat (anstalt m.m) 7 st Den nya C2C-gruppen startade med 9 deltagare, varav 2 st från tidigare omgångar: - Till arbete 2 st - Praktik 2 st - Avslutade pga droger 1 st - Avslutad pga bristande motivation, närvaro 1 st - Fortsatt arbete i Fas 1 3 st Nio deltagare skrevs in i projektet i slutet av februari och registrerades i SUS. 8/9 deltagarna gav projektet tillåtelse att kontakta andra myndigheter för att samla in data avseende samhällskostnader det senaste året. Av nio deltagare gick tre deltagare ut på praktik under våren. De övriga fyra deltagarna behövde mer tid och planeringen är arbetsträning via AMA. En deltagare var med i den första gruppen från 2011 och behövde en kort tid (2 månader) i fas 1 och har sedan dess varit ute i praktik, vilket har fungerat mycket bra. 1 Pay off, delrapport 1

6 Två deltagare har avslutas p g a missbruk och bristande motivation. De som avslutats har fått många chanser och varningar, men det var viktigt för projektets trovärdighet att de avslutades. De är välkomna att söka igen när de kan visa att de är drogfria och är motiverade till att skapa en förändring. Vår bedömning är projektet når avsedd målgrupp. Effektmål 90% skall ha en tydlig handlingsplan riktad mot jobb eller studier efter de första 3 månaderna Av de sju deltagare som finns kvar i projektet har sex deltagare en handlingsplan riktad mot arbete, En person har en långsiktig plan om att börja studera på sikt (jan 2014) 90% av de som valt Ung Resursspåret skall ha valt studieinriktning efter 2 månader i period 2. - En person (grupp 2012) har valt Ung Resursspåret och har under våren i väntan på kursstart haft praktik via AMA. 90% av de som valt Jobbspåret skall ha en utvecklingsanställning klar vid slutet av period 1. o Av de sju deltagarna är prognosen att fem deltagare har en utvecklingsanställning klar vid slutet av period 1. För de tidigare grupperna har de som gått vidare i processen fått utvecklingsanställning klar under våren (9 st). Tidsplanen höll inte, dels så letade vi arbetsplatser, dels hade det uppstått ett glapp och fick arbeta med motivation och fånga upp deltagarna igen, dels behövde vi hitta rutiner för att ta fram underlag för utvecklingsanställning till AF. 100% av de som går in i projektet skall vara drogfria vid slutet av period 1. Vår förhoppning och tro är att alla deltagare (2013) klarar ett negativt drogtest och är redo för att gå in i fas 2. Närvaron skall vara 90% o Av de deltagare som slutfört fas 1 har närvaron varit i genomsnitt 86% o Närvaro för deltagare i 2013:1. Källa: AMA arbetsmarknad Sommaren var en kritisk period där närvaron påverkades av att fyra deltagare förväntades klara praktik i AMAs verksamheter. Samtliga uteblev under 2 veckor. 70% skall vara i arbete eller studier (mäts efter varje gruppavslut) o Ej relevant då projektet endast pågått i sex månader (period 1)

7 100% skall uppleva personlig utveckling vid varje perioduppföljning Då period 1 ej avslutats har deltagarna inte följts upp ännu. Resultatet redovisas vid nästa delrapport. Då det blev ett glapp för deltagarna från 2012 har personlig utveckling inte följts upp med sinnesstämningsformulär. Några exempel på hur deltagarna har utvecklats personligen är t ex, bättre på att passa tider, rena och fräscha, gladare, tar plats på ett annat sätt, börjat prata, börjar få en framtidstro, bättre självkänsla och självförtroende. Vår bedömning är att alla deltagare har utvecklats personligen på alla plan. 100% skall uppleva ökat välbefinnande och trivsel vid varje perioduppföljning Se ovanstående resultat. 100% skall inom två dagar vara registrerade som arbetssökande hos AF o 100% av deltagarna var registrerade som arbetssökande hos AF inom överenskommen tid med handläggare på AF. Vår bedömning är att de sju deltagare som är kvar i projektet kommer att vara redo för utvecklingsanställning på AMA alternativt privata aktörer efter 6 månader. Projektet visar med resultaten ovan att det går att vända deltagarnas destruktiva beteende och stötta deras personliga utvecklingsprocess mot en vardag utan brott och droger och istället skapa ett liv med arbete och fasta rutiner. Den samhällsekonomiska potentialen för dessa individer är väldigt stor och till detta kommer alla de mänskliga värden som skapas när familjer klarar av att hålla ihop och minskat antal brottsoffer som slipper lida. Framgångsfaktorer De viktigaste faktorerna som påverkat resultatet är: Lönen Att deltagarna får ersättning via unga resurs är en viktig faktor, som utgör grund för att nå personerna. Det är en förutsättning för att påbörja en vanligt liv. Deltagarna uttrycker också att dessa pengar är mer värda. På sikt byts lönen som motivator ut mot relationer, stöd och förändring. Möjligheten att träffa deltagarna dagligen är en förutsättning för att skapa tillitsfulla relationer och förtroende. Flexibilitet inom projektet ger möjlighet till individuella lösningar. Deltagarna har fått en meningsfull sysselsättning där de är efterfrågade. De finns en struktur och förväntningarna är tydliga och genomförbara. Vägledarna är tålmodiga, står kvar, lyssnar, sätter gränser och peppar. Att några deltagare ganska snabbt gick ut på praktik, samt att deltagare från den tidigare verksamheten fått arbete, skapar en tilltro till projektet. Då deltagarna får ersättning via Ung-Resurs finns inget övrigt bidragsberoende. Ett utvecklingsområde är insamlandet av data avseende den socioekonomiska utvärderingen. Då deltagarna inte haft varaktiga myndighetskontakter är detta svårt att samla in och ger inte en rättvis bild. Tillsammans med utvärderaren payoff kommer en modell som passar projektets förutsättningar att tas fram.

8 För personalen Projektets förutsättningar Grundbemanningen i projektet är tre personal som arbetar 100% samt projektledare/enhetschef som avsätter 20% av tjänst i projektet. Vid projektstarten gick två personal från det gamla Chance 2 change projektet över i den nya verksamheten. Dessa två medarbetare har olika inriktning och kompetens. Den ena har erfarenhet av arbetsmarknadsarbete med deltagare långt från arbetsmarknaden, den andra av uppsökande arbete och behandlingsarbete med unga vuxna. Vid årsskiftet anställdes en tredje medarbetare. Personalen har rekryterats med stor omsorg och stor vikt har lagts vid personlig lämplighet, att de har en tro på att de här killarna ska lyckas och erfarenhet av att arbeta med målgruppen. Uppsatta kompetenskrav är högskoleutbildning till beteendevetare eller annan likvärdig utbildning/erfarenhet. Övriga krav är kunskap och erfarenhet av arbetsmarknadsinriktat arbete, av att arbeta med stödjande processer och självhjälps strategier, av att leda grupper samt goda kunskaper om grupprocesser. Kunskap och erfarenhet av Supported employment var också ett krav och ett stort kontaktnät bland arbetsgivare i Västerås var önskvärt för den nya medarbetaren. Två kvinnor och en man är anställda i projektet. Under våren har en medarbetare varit sjukskriven, varför en vikarie togs in i verksamheten under våren. En ny medarbetare är rekryterad under sommaren. Hon har erfarenhet av målgruppen, kommer senast från AMAs verksamhet och har erfarenhet av projektarbete. Vidare är hon speciellt utbildad och har erfarenhet av arbete med personer med neuropsykiatriska funktionshinder. Rekryteringen har genomförts av personal och projektledare/enhetschef med stöd av stadens Rekryteringscenter. För personalen Genomförande och process Projektgruppen har arbetsgruppsträffar varje vecka, då även projektledare / enhetschef medverkar. Då utvärderas föregående vecka och en grovplanering för den kommande veckan fastställs. Samordningsförbundets mallar för kontinuerlig utvärdering används. Personalen har daglig avstämning och planering i verksamheten. Personalgruppen har kontinuerlig handledning var tredje vecka. Det har varit ett viktigt stöd i arbetet med deltagarna och en ventil där dilemman kan lyftas och ventileras. Det har också varit ett viktigt stöd, då en personal varit sjukskriven en längre tid. Personalen har goda förutsättningar att påverka projektets utveckling, dels via närhet till enhetschef, som också fungerar som projektledare, dels via medverkan i projektets styrgrupp. Förutsättningarna för lärande är goda, då arbetsgruppen är liten, men sammansatt med olika kompetenser och personligheter och det finns möjligheter att prata igenom saker dagligen. Alla har avgränsat ansvar, men viljan och förmågan att samarbeta i arbetsgruppen är mycket god. Kompetensutveckling Under våren har en personal utbildats i lösningsfokuserat arbetssätt tillsammans med personal från AMA. En personal har gått utbildning i ADAD som är ett utredningsverktyg, som används för ungdomar, främst i utredningssyfte. Metoden bedöms som ej anpassad för projektet, då vägledarna har för stor

9 kännedom om deltagarna. När metoden testades med några av deltagarna fick de ett resultat som inte överensstämde med den kunskap och information personalen hade om deltagaren sedan tidigare. Samverkan Det finns nära samverkan med arbetsförmedlingen kring anställningar och stödformer för deltagarna. Tillsammans med AMAs verksamheter har planering av arbetsträning och utvecklingsanställning i AMAs verksamhet planerats. Vidare sköter AMA administrationen kring deltagarnas ersättning. Ett kontinuerligt arbete tillsammans med Missbruksmottagningen har utvecklats utifrån deltagarnas behov under våren. Hinder i arbetsprocessen Då en ordinarie personal varit sjukskriven under hela våren har det varit ett stort tryck på ordinarie personal i projektet. En vikarie sattes in i verksamheten under våren, men då det inte var en permanent lösning tappade en del av det strategiska arbetet fart. Den här typen av relationsskapande verksamhet är beroende av vilja och förmåga hos personalen att skapa varaktiga relationer, varför störningar i personalgruppen kan påverka projektet negativt. Vidare var bara de två ordinarie personalen i tjänst under sommaren, varför det var svårt att planera verksamheten under den kritiska tidpunkt som sommarmånaderna är för deltagarna. Deltagarna hade två veckor inarbetad semester och planen var att de skulle praktisera i AMAs verksamhet i tre veckor, där den första veckan var med stöd från ordinarie personal. Detta fungerade dessvärre inte och några av deltagarna hade tagit ett steg tillbaka efter sommaruppehållet. För personalen Resultat och effekter Personalgruppens sammansättning har varit en viktig förutsättning och styrka i projektet. Rutiner och arbetssätt förändras kontinuerligt och arbetas fram genom gemensamma diskussioner i personalgruppen. En naturlig uppdelning arbetsuppgifter och ansvarsområden har utkristaliserats och varit självklar, men det är också viktigt att all personal har kunskap om varandras arbetsområden. Medarbetarna har kompletterat varandra på ett bra sätt. Payoff har fungerat som ett stöd i utvärderingsarbetet och projektet dokumenteras kontinuerligt. Under våren har personalgruppen arbetat med ett målarbete med stöd av payoff, som syftar till att tydliggöra de mål som finns angivna i projektplanen. Projektet samordnar individernas insatser mot arbete eller studier, vilket ger deltagarna energi att fokusera på sitt förändringsarbete. Resultatet blir att myndigheterna samverkar runt individens behov och deltagaren får möjlighet att träna på att sköta detta själv på sikt. Tidigare har deltagarna inte klarat detta på egen hand, utan kommer ofta i konflikt, då de har mycket låg uthållighet och brist på sociala färdigheter. Då all personal nu har en grundutbildning i lösningsfokuserat arbetssätt kommer detta att synas ytterligare i det dagliga arbetet framöver. Studiebesöket till Passus Fryshuset gav personalgruppen kunskap och nya ideér kring att arbeta med kriminalitet som livsstil. Under kommande projekttid ska vägledarna söka mer kunskap kring kriminalitet och hur de kan arbeta utifrån deltagarnas bakgrund. För organisationen Projektets förutsättningar Projektet är organiserat av Förebyggarcentrum, inom verksamhetsområdet Fritid och Förebyggande. Ur ett deltagarperspektiv har detta varit viktigt, då det finns en stor myndighetsrädsla och misstänksamhet i målgruppen. Fritid och förebyggande är neutrala ur ett deltagarperspektiv och förknippas med positiva verksamheter som t ex Fritidsgårdar och Here 4 U. Projektet ägs av

10 verksamhetschefen för Fritid och Förebyggande, som även leder styrgruppens arbete. Styrgruppen består av representanter för Västerås Stads beställarsida tjänstemän från Utbildnings och Arbetsmarknadsnämnden, Pedagogiska nämnderna samt Individ och familjenämnden, verksamhetschefen för AMA arbetsmarknad är också med i projektet. Arbetsförmedlingen och Polisen har också varit representerade i styrgruppen. Samordningsförbundets samordnare och projektledaren har adjungerats in på styrgruppsmötena. Det har funnits svårigheter att hitta en representant från Landstinget till styrgruppen, men fr o m hösten kommer chefen för vuxenpsykiatrin att representera landstinget i projektet. Under våren har tre styrgruppsmöten genomförts. Engagemanget och viljan att projektet ska lyckas är stor. Samverkan med ordinarie verksamheterna fungerar mycket bra. Praktiska frågor löses och viljan att bidra till projektet finns i styrgruppen och arbetsgruppen. Projektet avlastar ordinarie verksamheter i den meningen att om de skulle jobba med deltagarna i ordinarie verksamhet, skulle det kräva stora resurser kring var och en av deltagarna. Rutiner och överenskommelser har gjorts för att säkerställa samverkan över tid. Lokalerna måste vara mer ändamålsenliga för projektet. Växhuset har varit en bra plats där deltagarna tvingas ta hänsyn och läget är bra, men lokalerna är för små och det finns ingen tillgång till kök. Kontakter är tagna i syfte att hitta nya lokaler för projektet. För organisationen Genomförande och process Vid projektstart enandes C2Cs styrgrupp om följande: Styrgruppens roll - Följa projektet - Fatta beslut - Prioritera verksamheter och aktiviteter av övergripande karaktär - Styrgruppen består av representanter från organisationer som ska ta emot projektresultatet, är resursägare till resurser i projektet samt har beställt/ansökt om projektet (sponsrar projektet). I C2C 3.0 är det Västerås Stad, Arbetsförmedlingen, Landstinget Västmanland och Polismyndigheten i Västmanland. Adjungerade är samrodnaren för Samordningsförbundet Västerås och projektledaren. Fler personer kan adjungeras in vid behov. - De som sitter i styrgruppen ska också ha beslutsmandat. Om någon ersättare deltar måste även den personen få mandat att fatta beslut. En arbetsgrupp bestående av personal från AF, Jobbcentrum, VUC, Missbruksmottagningen och projektet har träffats en gång /månad. Där har praktiska frågor lyfts och arbetats med. Projektarbetsgruppen har arbetat efter följande riktlinjer: Projektarbetsgruppen består av medarbetare från berörda verksamheter som arbetar nära målgruppen Praktiskt samarbete och samordning mellan projektets olika verksamheter för att nå uppsatta mål Innovation och nytänkande uppmuntras Om deltagarna inte kommer överens i en fråga eller inte har mandat att fatta beslut lyfts dessa till styrgruppen Några exempel på frågor som avhandlats i arbetsgruppen är t ex vilken typ av studier som kan erbjudas deltagarna, tidsrapportering, underlag för utvecklingsanställning, rutiner och planering av besök. Samverkan i samverkansgruppen har fungerat mycket bra. Närvaron från alla instanser har varit hög och engagemanget och fleixibilteten är stor. En framgångsfaktor är att de personer som finns i arbetsgruppen arbetar direkt i verksamheten med deltagarna utifrån sina respektive uppdrag. Projektet samordnar insatserna via vägledarna som fungerar som en brygga och säkerställer en kontinuerlig

11 kontakt. Ett bra exempel på detta är samverkan med Missbruksmottagningen då personalen kommer till deltagarnas hemmaplan, där deltagarna är trygga. En processutvärderingsdag anordnades den 20 augusti. Alla samverkanspartners var representerade vid processdagen. Då Vuxenutbildning som erbjuds via kommunen ställer höga krav på eget ansvar och driv har arbetsgruppen kommit fram till att studier via folkhögskola är ett lämpligt alternativ. Studiebesök och fortsatt diskussion kring detta är ett utvecklingsområde framöver. Vid kontakt med socialtjänst och frivård fungerar vägledarna som ett stöd till deltagarna då detta efterfrågas. Hinder och lösningar Vid projektstart fanns många otydligheter kring hur de olika formerna av anställningsformer skulle fungera i praktiken. En rutin och arbetsfördelning som gäller mellan AMA- jobbcentrum och projektet har tagits fram. Då flera av deltagarna haft bristfälliga konktakter i samhället finns ofullständig dokumentation kring individernas behov och svårigheter. Då AFs regler kring utvecklingsanställning kräver dokumentation har projektet arbetat med att ta fram den dokumentation som finns och kompletterat med egna utlåtanden från verksamheten. Vid projektstarten var endast projektledaren representerad i styrgruppen. Detta ändrades efter två styrgruppsmöten, då ett glapp mellan styrgruppens arbete och projektet uppmärksammades. Då personalgruppen är så pass liten och alla har specifika kunskaper och ansvarsområden ansågs det vara viktigt att all personal adjungeras in på styrgruppsmötena. Ett exempel på detta var diskussionen kring huruvida Chance 2 Change 3.0 ska erbjudas även till unga kvinnor i utanförskap, samt diskussioner kring metoder i verksamheten. Förändringar utanför projektet Det finns stort intresse och många frågor från verksamheter, kollegor, organisationer och politiker kring Chance 2 Change 3.0. Många är intresserade, men det finns också viss misstro mot att projektet skall lyckas med individer som så många andra inte har lyckats med. Det har också funnits en oro för att deltagarna får lön utan motprestation. Information om projektet har lämnats till nedanstående verksamheter: AMA Fritid Centrum Fältassistenterna Arenan Frivården inbokat till hösten Polisen via chef och medarbetare Socialtjänst unga vuxna Kommunfullmäktige Individ och familjenämnden (hösten 2012) Utökad samverkan Under projektets gång har behovet att utöka samverkan med Kriminalvården växt fram. Genom målgruppens problematik behövs mer strukturerad samverkan, så att insatserna i projektet, tillsammans med Kriminalvården, kan anpassas och optimeras i förhållande till ev. straff på anstalt. Här finns en tydlig potential att utveckla projektets samverkan, metoder och verksamhet. En annan samverkanspartner som framkommit är Folkhögskolan, vilken anses vara en lämplig aktör för att bygga vidare på när det gäller deltagarnas utbildningsbehov. Även här finns en potential att utveckla samverkan.

12 För organisationen Resultat och effekter Eftersom målgruppen har en komplex problembild ställs extra höga krav på aktörerna, eftersom deltagarna inte alltid passar in i den struktur och de regelverk som de olika aktörerna/ myndigheterna vanligtvis arbetar efter. En förutsättning för goda resultat blir därför att hitta former för att minimera glappen mellan aktörerna när de tillsammans ska stötta deltagarens utvecklingsprocess. Projektet har lagt ner stor möda i både den operativa verksamheten och i styrgruppen på att få denna samverkan att fungera. Frågan om hur kontaktytorna ska bibehållas när projektet avslutats har börjat diskuteras. Projektet är också delaktiga i och följer Samordningsförbundets arbete med integrerad samverkan, då vi ser ett fortsatt behov av kontinuerlig samverkan kring deltagarna även efter projektets avslut. Genom styrgruppens och arbetsgruppens sammansättning så pågår det ett kontinuerligt lärande för alla parter. Projektet sprider också information och håller närstående verksamheter uppdaterade genom informationsträffar. Projektet har informerat kommunfullmäktige och besökt olika verksamheter, så väl som tagit emot intresserade gäster. Ett frukostmöte via samordningsförbundet är planerat i september. Det pågår redan nu en diskussion med stadens representanter om hur projektet ska implementeras efter projekttidens slut. Projektet har under första verksamhetshalvåret haft mindre kostnader än budgeterat. Detta beror främst på mindre personalkostnader pga sjukdom. Payoff lärande utvärdering Utvärderingsföretaget payoff ger några rekommendationer när det gäller det fortsatta arbetet i projektet: Målbilden i projektet måste utvecklas och det behövs ett ökat fokus på långsiktiga effekter. Merparten av de nuvarande målen har ett kortsiktigt fokus och lyfter inte fram de stora samhällsekonomiska effekter och de mänskliga värden som kan skapas i C2C-projektet. Det långsiktiga målet är inte definierat på ett sätt som gör det mätbart. Idag ligger ett stort fokus i uppföljningen av projektet på att redovisa vilka aktiviteter som är genomförda. Uppföljningen av projektet behöver visa mer på hur projektet uppfyller målen och vilka effekter som projektet åstadkommer. Arbetet med att förbereda implementeringen i den ordinarie verksamheten är något som behöver påbörjas. Det behövs ett engagerat och strukturerat arbete för att implementering ska ge de effekter projektet önskar. Arbetet med analys, strategi och plan för genomförandet av implementeringen bör starta så snart som möjligt. Sammanfattningsvis är C2C-projektet ett mycket spännande projekt som är riktat mot en målgrupp med tung problematik. payoff s bedömning är att verksamheten fungerar bra och att den både har potential att fortsätta utvecklas och att skapa långsiktiga effekter och samhällsnytta Underskrift Karin Sällberg Projektledare

13

14

15 Bilaga 2

16

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2012-10-12 PROJEKTPLAN FÖR Projektbenämning: Chance 2 Change 3.0 Projektledare: Karin Sällberg. Enhetschef Förebyggarcentrum. Västerås stad Telefon: 021-398405 Projektägare: Åsa Sundgren

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN. Projektledare: Karin Sällberg. Enhetschef Förebyggarcentrum. Västerås stad Telefon:

PROJEKTANSÖKAN. Projektledare: Karin Sällberg. Enhetschef Förebyggarcentrum. Västerås stad Telefon: PROJEKTANSÖKAN DNR: 2015/22-SFV Datum: 2015-12-11 Ansökan om projekt: Förstudie/Projektplan i syfte att kartlägga, behovsinventera, avgränsa målgrupp, identifiera samverkanspartners, samla erfarenheter,

Läs mer

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Målgruppen är personer som bor i Västerås och som har offentligt försörjning i form av sjukpenning, aktivitetsersättning, sjukersättning,

Målgruppen är personer som bor i Västerås och som har offentligt försörjning i form av sjukpenning, aktivitetsersättning, sjukersättning, Pilotmodell: Samordningsteam Västerås Projektägare: AMA Arbetsmarknad Västerås stad 2013-11-01-2016-06-30 11 139 681 kr Antal: 100 deltagare/ år Idag finns praktisk erfarenhet från insatserna Vägen in

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PIMA

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PIMA PROJEKTANSÖKAN Datum: 2016-06-21 PROJEKTPLAN FÖR PIMA Projektbenämning PIMA Personlig inkludering mot arbete och projektägare : Projektägare: Maria Authén, samordnare Chance 2 Change, Förebyggarcentrum,

Läs mer

Tillhör verksamhetsberättelse 2015 Samordningsförbundet Västerås. Insatsintention i Samordningsförbundet Västerås

Tillhör verksamhetsberättelse 2015 Samordningsförbundet Västerås. Insatsintention i Samordningsförbundet Västerås Bedömning utifrån individens fokus i fokus Bilaga Tillhör verksamhetsberättelse 2015 Samordningsförbundet Västerås Insatsintention i Samordningsförbundet Västerås Läs mer på: http://www.samordningvastmanland.se/vasteras/insatser-isamverkan/overgangslosning-socialt-foretag-insatser-i-samverkan.shtml

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå. Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15

Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå. Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15 Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15 Rapporten sammanställd av: Wilhelm Franklin Frivårdsinspektör På uppdrag av

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Våga Vilja. Samverkan mellan socialtjänst och skola i Piteå kommun. Stöd till barn och familjer

Våga Vilja. Samverkan mellan socialtjänst och skola i Piteå kommun. Stöd till barn och familjer Våga Vilja Samverkan mellan socialtjänst och skola i Piteå kommun Insats enligt SoL 4:1 Erbjuda institutionsnära öppenvårdsinsatser på hemmaplan Erbjuder skola alt praktik Nära samarbete med elevhälsa

Läs mer

Sociala insatsgrupper Tillsammans är vi på rätt väg

Sociala insatsgrupper Tillsammans är vi på rätt väg Sociala insatsgrupper Tillsammans är vi på rätt väg Målgrupp för Sociala insatsgrupper Pojkar och flickor mellan 12 18 år boendes i området Araby. Ungdomar som uppvisar ett riskbeteende där kriminalitet

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte Det övergripande syftet: genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer

Utvärdering av Stegen - Delrapport 1

Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Delrapport 1 - Stegen Utvärderingsuppdraget Malmö högskola har av Finsam Malmö

Läs mer

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via

Läs mer

Våld i nära relationer. Projektplan. Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING

Våld i nära relationer. Projektplan. Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 504-266/09 PROJEKTPLAN Godkänd av styrgruppen 2010-01-11 Våld i nära relationer Projektplan Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer Projektperiod

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Horisont bygger på att hitta vägar för ungdomar till utbildning och jobb, genom ett projekt där flera myndigheter och organisationer samverkar.

Horisont bygger på att hitta vägar för ungdomar till utbildning och jobb, genom ett projekt där flera myndigheter och organisationer samverkar. Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-08-29 1(5) Projektplan Horisont Pia Andersson Enhetschef 054-540 50 87 Pia.andersson@karlstad.se Projektplan Horisont Vägledning, information, lärande för

Läs mer

Till/ Sida 1 av 7. Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning

Till/ Sida 1 av 7. Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning Dnr. (Typ 06/KS0003) Datum 2013/05/22 Till/ Sida 1 av 7 Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning Inledning Detta dokument är en beskrivning av arbetsmodellen Torsås Modellen 1-5. Dokumentet skall ses som en

Läs mer

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser i Nordanstigs kommun Dokumentnamn Riktlinjer för arbetsmarknadsenhetens insatser Reviderad datum Dokumentansvarig Verksamhetschef Social omsorg Fastställd

Läs mer

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Datum:2012-07-18 SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Socialt företag- en väg till egen försörjning Dnr: 2011/15-SFV Rapportering avser Slutrapport för perioden 2012-01-01-2012-06-30

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014-2015

HANDLINGSPLAN 2014-2015 HANDLINGSPLAN 2014-2015 Mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Våld är en ensidig handling och inte en ömsesidig handling. Där det finns våld finns också motstånd. Omgivningens positiva respons

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Bakgrund Sedan flera år tillbaka har det funnits en tydlig politisk

Läs mer

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF Version 3, 2015:01 Det enskilda barnets bästa riskerar ofta att hamna i skymundan. Barn med föräldrar i vårdnadstvister Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Syfte Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Att på ett strukturerat sätt få reda på om ungdomar mellan 19 29 år med aktivitetsersättning samt ungdomar i samma ålderskategori som har nedsatt

Läs mer

Merservice inom LSS och särskilda boenden

Merservice inom LSS och särskilda boenden Merservice inom LSS och särskilda boenden Anställningsenheten, JobbMalmö Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-22 1.2 Jahangir Hosseinkhah Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Samarbetsavtal om KRAMI/MOA 2014

Samarbetsavtal om KRAMI/MOA 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Reuterdahl Karin Datum 2013-12-06 Rev 2014-01-24 Diarienummer UAN-2013-0567 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Samarbetsavtal om KRAMI/MOA 2014

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Nya Moderaterna i Norrköping. Hela Norrköping ska fungera

Nya Moderaterna i Norrköping. Hela Norrköping ska fungera Nya Moderaterna i Norrköping Hela Norrköping ska fungera 2017-2020 Tillsammans kan vi göra mer Moderaterna i Norrköping vill se till hela kommunen och skapa framtidstro för att vi ska vara en fortsatt

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Halvårsrapportering till Finsam Sydnärke av #jagmed Perioden 1/1-30/6 2016

Halvårsrapportering till Finsam Sydnärke av #jagmed Perioden 1/1-30/6 2016 Halvårsrapportering till Finsam Sydnärke av #jagmed Perioden 1/1-30/6 2016 Vennerstrand, Jenny Jenny.vennerstrand@skola.kumla.se Innehåll Bakgrund... 2 Uppdatering beträffande arbetet med projektet...

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT Ansökan Datum 2015-07-16 Sida 1(1) Individ- och familjeomsorgen Daniel Åhnberg danielo.ahnberg@hellefors.se Mari Grönlund SOFINT c/o Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET

Läs mer

Projektplan för Samverkstan

Projektplan för Samverkstan Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-04-30 1(10) Projekt Samverkstan Runar Skoglund Arbetskonsulent 054-29 72 25 sms 070-691 72 39 runar.skoglund@karlstad.se Projektplan för Samverkstan Bakgrund

Läs mer

Samarbetsavtal om KRAMI 2015

Samarbetsavtal om KRAMI 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Reuterdahl Karin Datum 2014-12-04 Diarienummer AMN-2015-0113 Arbetsmarknadsnämnden Samarbetsavtal om KRAMI 2015 Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden föreslås

Läs mer

Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad

Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad Processutvärdering av projekt UFFE Unga Funktionsnedsatta För Etablering Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad Ett gott resultat Bekräftelse på det goda resultatet: Personal och tjänstemän (LSS

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

BAS ~ Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan

BAS ~ Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaitningen Socialförvaltningen Dnr SN 2014/141, AMN 2014/54 BAS ~ Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbete och kompetens och socialförvaltningens

Läs mer

Arbetsträning. & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN

Arbetsträning. & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN Arbetsträning & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN Vägen ut!s arbetsträning är kopplad till företagande och riktiga arbetsuppgifter. Arbetet formar vår vardag välkomnar alla. har medarbetare med egen

Läs mer

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet Strategiska brott bland unga på 00-talet En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet Bakgrund Brå publicerade år 2000 rapporten Strategiska

Läs mer

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Kommunstyrelsen Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2013-10-22 Sid Delges: Socialnämnden och arbete Peter Nyberg Styrdokument 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Handlingsplan Utifrån inventering och analys kring

Läs mer

Slutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011

Slutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011 Slutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011 Inledning Syftet med SATSA-projektet var att utveckla nya samverkansformer mellan Örebro kommun landstinget arbetsförmedlingen och försäkringskassan, så att

Läs mer

Lägesrapportering för projekt TIA 20131231

Lägesrapportering för projekt TIA 20131231 Lägesrapportering för projekt TIA 20131231 Projektets förutsättningar - För deltagarna Syftet med projekt TIA är att ge resurssvaga personer, främst personer med intellektuella funktionsnedsättningar,

Läs mer

Analys Syfte och Mål:

Analys Syfte och Mål: Analys Syfte och Mål: Det är ett sviktande befolkningsunderlag i vår region och det geografiska läget är ett gemensamt problem. Det upplevs som svårt att rekrytera och behålla ledarkompetens. Det är få

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20140903 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 6mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2014-07-31 Projekt för matchning

Läs mer

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost Tillsammans är vi starka Med fokus på samarbete Vi verkar i ett sammanhang som är större än den enskilda kommunen. I Skåne Nordost identifierar

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

WORKSHOP. Krami. Presenterat Av Mona Sjögren & Mikael Andersson

WORKSHOP. Krami. Presenterat Av Mona Sjögren & Mikael Andersson WORKSHOP Krami Presenterat Av Mona Sjögren & Mikael Andersson INNEHÅLL Bakgrund och organisation Målgruppen Krami programmet Arbetsmetodik Krami utvärderad VAD ÄR KRAMI? Rehabiliteringsprogram för unga

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(7) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3080045 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning):juni juli 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor

Läs mer

Skellefteå. Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv

Skellefteå. Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv Skellefteå Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv Samlokalisering av fyra myndigheter Skellefteå kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västerbottenslänslandsting Professioner/kompetenser

Läs mer

Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126

Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126 Tillsammans mot brott Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126 2 Syfte Skapa förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i hela samhället. Stimulera

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Lönekriterier. för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Generella utgångspunkter för lönebildning. Syftet. Metod. Viktning

Lönekriterier. för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Generella utgångspunkter för lönebildning. Syftet. Metod. Viktning Lönekriterier för sjukgymnaster och arbetsterapeuter ÖSTERSUND VÅRD- OCH OMSORGS- FÖRVALTNINGEN Generella utgångspunkter för lönebildning Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag POLICY 1 (5) Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag Den här policyn vänder sig till chefer och medarbetare som kommer i kontakt med arbetsintegrerande sociala företag

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

Riktlinje för boendestöd

Riktlinje för boendestöd Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler >> Styrdokument Riktlinje för boendestöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-05-04, 143 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2019 Våra

Läs mer

RAPPORTERING PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN

RAPPORTERING PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN RAPPORTERING PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Datum:2013-12-31 Projektbenämning Socialt företag - fortsättning Rapportering avser Delårsrapport utifrån processdag gällande projekt Socialt

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3 Verksamhetsrapport för Ornäs fritidshem läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Organisation...

Läs mer

Gemensamma taget, GT

Gemensamma taget, GT Gemensamma taget, GT Bakgrund/Problemformulering I Lycksele finns det ca: 80 helt arbetslösa ungdomar under 25 år och ytterligare 200 till som har deltid, eller tillfälliga anställningar. Ett flertal ungdomar

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning

Läs mer

Samla in och sprida kunskaper och erfarenheter från ESF-projekt för unga

Samla in och sprida kunskaper och erfarenheter från ESF-projekt för unga Samla in och sprida kunskaper och erfarenheter från ESF-projekt för unga Målgruppen Metoder/arbetssätt Systemfel Målgruppen Problembilden är komplex (projektens bedömning av sin målgrupp) Inte avslutad

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Våga se framåt, där har du framtiden!

Våga se framåt, där har du framtiden! Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat

Läs mer

Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014

Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014 Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014 stockholm.se Arbete mot cannabis i Hägersten-Liljeholmen Projektplan 2 (8) Projekt: Arbete mot cannabis i Hägersten-Liljeholmen Författare:

Läs mer

Eskilstuna kommun. Det kommunala uppföljningsansvaret

Eskilstuna kommun. Det kommunala uppföljningsansvaret Eskilstuna kommun Det kommunala uppföljningsansvaret Innehåll Sammanfattning och bedömning... 3 1. Inledning... 4 1.1. Bakgrund... 4 1.2. Syfte... 4 1.3. Revisionsfrågor... 4 1.4. Revisionskriterier...

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2015-04-27 PROJEKTPLAN FÖR Implementering av MAC-metodiken i Pilotmodell: Samordningsteam Västerås 2015-11-01 t o m 2016-06-30 Projektägare Västerås stad, AMA Arbetsmarknad Koordinatorer

Läs mer

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan Arbetsmarknadsenheten

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan Arbetsmarknadsenheten Bilaga 3 Verksamhet i samverkan Hemsida: www.dalsed.se E-post: magnus.akesson@dalsed.se 1 Innehåll Samverkan... 3 Arbetsbeskrivning i samverkan... 3 Samverkan/Förebyggande... 4 Tänkbara mål i fortsatt

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 1 (17) Medarbetarundersökning 2014 Arvika kommun rapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) Stapel 1: svar på Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 2014: 1857 av

Läs mer