PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN

Transkript

1 Datum: RAPPORTERING PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Projektbenämning Chance 2 Change, 3.0 (C2C) Rapportering avser (Delrapport 1) Bakgrund: Hösten 2010 identifierade Here 4U en grupp av äldre ungdomar som uppehöll sig i och runt Bäckby centrum. Denna grupp av äldre ungdomar hade en negativ påverkan mot de yngre ungdomar man arbetade med. Diskussioner startades runt vad man skulle göra med denna grupp av unga vuxna som inte arbetade eller studerade. Det fanns en stor oro att de var kriminella och använde sig av de yngre ungdomarna för att sälja stöldgods och langa droger. En projektide föddes och man fick snabbt medel för att arbeta med några av de unga vuxna. Projektets mål var att dom skulle få arbete eller praktik ordnat genom Jobbpunkt Väst eller AMA. Projektet tilldelades Förebyggarcentrum och en projektledare anställdes på 75 %. Projektet var ett så kallat metodsökande projekt, och utvärderades i slutet på Utvärderingen visade att projektet behövde stärkas upp, och förändras på flera punkter. Inför 2012 beslutades om ytterligare ett års provverksamhet med projektet och att det nu skulle deltidsanställas två projektledare. Den 16 januari 2012 påbörjades så ett relationsskapande arbete mellan 2 vägledare och 9 deltagare i åldern år i en lokal på Bäckby. Gemensamt för alla i gruppen var att de befann sig i ett allvarligt socialt utanförskap och hade inga eller få kontakter med samhället. Deltagarna saknade relationer med vuxna och hade stått utanför arbete eller studier i 1 års tid eller längre. Av de deltagare vi arbetat med är nästa alla dömda för någon typ av brott såsom grov stöld, grovt rån, olaga hot, olaga tvång, bedrägeri, våldsamt motstånd, övergrepp i rättssak, misshandel, narkotikabrott, tillgrepp av fortskaffningsmedel mm. De hade ett kriminellt beteende eller befann sig i ett kriminellt umgänge och ansågs därför vara farozonen för ett fortsatt liv i kriminalitet. De flesta kommer från trasiga familjeförhållanden och har redan stor kontakt med rättsväsendet och kriminalvården. Några var också hemlösa. En styrgrupp tillsattes med personer från Fritid och förebyggande, Pedagogiska nämndernas stab, AMA och Mimer. 1

2 Under 2012 har vi riktat oss mot områdena Bäckby, Pettersberg och Vallby, här är behovsgruppen i storleksordningen ungdomar. Under 2012 har Utbildning och Arbetsmarknadsnämnden bekostat pilotprojektet med ca 2 miljoner kronor. Sedan 1 januari 2013 har projektet finanserats via Samordningsförbundet i Västerås. Deltagarnas försörjning ska lösas via AMA arbetsmarknad och Arbetsförmedlingen. Syfte Syftet är att bryta ett, för såväl individen, dess omgivning och övriga samhället, destruktivt livsmönster, där gängtillhörigheten är det enda sammanhang man har. I syftet ligger också att förebygga nyrekrytering till kriminella kretsar och därmed utanförskap hos de yngre människor som finns i målgruppens omgivning. Därigenom ökar andra verksamheters möjlighet att nå ett lyckat resultat med sina målgrupper. Projektet syftar även till att stödja utsatta individer i deras väg mot ett arbete och egenförsörjning, samt till att öppna vägar för ökad samverkan mellan samhällets olika aktörer. För deltagarna Projektets förutsättningar Kriterier för deltagande, som kan utläsas ur målgruppsbeskrivning och syfte: gängtillhörighet unga vuxna med utländsk bakgrund år befinner sig utanför eller i utkanten av samhällssystemet befinner sig i kriminalitet och missbruk eller på väg in i det riktar sig till tjejer och killar som inte finns hos myndigheter där de kan få stöd, till exempel försörjningsstödet eller arbetsförmedlingen erfarenhet av kriminalvården trasiga familjeförhållanden får sitt levebröd genom kriminalitet och utvecklas endast i en negativ riktning har bristfällig skolgång har bristfälligt stöd från hemmet Tjejer vänder sig inte självmant till projektet och vid projektstart fanns 20 unga män i kö till projektet. Den 20 februari 2013 skrevs 9 deltagare in i projektet Chance 2 Change, 3.0. Tjejer Styrgruppen lyfte frågan om hur vi ska nå unga kvinnor med verksamheten. Ett inriktningsbeslut togs i februari 2013 om att 50% av deltagarna ska vara tjejer. Frågan togs tillbaka till arbetsgruppen. Där ställdes ett antal frågor utifrån projektets syfte och målgruppsbeskrivning: Hur ser tjejers utanförskap ut? Vilka av ovanstående kriterier stämmer in på tjejers utanförskap? Finns det tjejer i Västerås som stämmer med målgruppsbeskrivningen? Hur många? Vilka insatser finns för utsatta tjejer i Västerås? Projektet genomförde en behovsinventering riktat mot tjejer i utanförskap. Korta intervjuer genomfördes med några av de verksamheter som med sannolikhet kommer i kontakt med de tjejer som Chance to change 3.0 har som sin målgrupp. Via Arenans statistik och Arbetsförmedlingens rapport Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden har vi försökt klarlägga hur många tjejer det är i relation till antalet killar, samt vilka bostadsområden de bor i. En workshop genomfördes 20/ med inbjudna representanter från Polisen, Västerås stadsmission, Arbetsförmedlingen, Landstinget, Tjejjouren, Fritid Centrum, Socialkontor vuxen,

3 Missbruksmottagningen och familjecentrum. Vi har även tittat på resultaten i Liv och hälsa Ung, Länsrapporten 2012 och en del aktuell forskning. Styrgruppen konstaterade att det finns en grupp tjejer som faller mellan stolarna, men att de har en annan form av problematik än kriterierna för Chance 2 Change 3.0. Styrruppen beslutade att föreslå utbildnings och arbetsmarknadsnämnden att göra en fördjupad studie för att identifiera tjejerna och kartlägga gruppen ytterligare. Detta sker parallellt med C2C. C2C arbetar därför endast med killar tillsvidare. Deltagarnas situation Deltagarna saknar varaktiga, positiva relationer med vuxna och har stått utanför arbete eller studier i 1 års tid eller längre. En deltagare har haft en anställning med stöd via arbetsförmedlingen, men det fungerade inte. Bedömningen var att deltagaren var i behov av det långsiktiga stöd och den särskilda anpassning av arbetsuppgifter som projektet erbjuder. Nästan alla deltagare är dömda för någon typ av brott såsom grov stöld, grovt rån, olaga hot, olaga tvång, bedrägeri, våldsamt motstånd, övergrepp i rättssak, misshandel, narkotikabrott, tillgrepp av fortskaffningsmedel mm. De har ett kriminellt beteende eller befinner sig i ett kriminellt umgänge och ansågs därför vara i riskzon för att fullt ut utveckla ett kriminellt beteende. De flesta kommer från trasiga familjeförhållanden och har redan kontakt med rättsväsendet och kriminalvården. Flera har erfarenheter av socialtjänst då de var barn. Deltagarna har grundläggande behov som ej är tillgodosedda - så som dygnsrytm, sömn, matvanor, träning, sociala färdigheter, hur samhället fungerar skyldigheter och rättigheter. Några använder periodvis cannabis, har ingen fast bostad och har dysfunktionella familjerelationer och relationer i övrigt. Varje individs behov är individuellt. Rekrytering och urval av deltagare Deltagarna behöver mycket stöd, vilket ställer stora krav på personalen i projektet. Trots dessa förutsättningar har projektet på ett bra sätt lyckats skapa sig ett rykte och respekt bland deltagare och övriga i målgruppen. Idag har projektet så gott rykte att personer från målgruppen själva tar kontakt med projektet för att få möjlighet att delta. De har främst blivit rekommenderade av vänner, men även tipsade av föräldrar, socialtjänst, fältassistenter och polis. Urvalet görs med hjälp av en semistrukturerad intervju, där individens livsområden gås igenom (bilaga 1). I det slutliga urvalet tas hänsyn till att deltagaren innefattas av målgruppsbeskrivningen, har motivation och förmåga att tillgodogöra sig projektet samt gruppsammansättningen. I intervjuerna med de som söker till C2C 3.0 framkommer att deras liv börjar gå snett redan i års åldern. De säger att då börjar skolan ställa krav och nationella prov etc, visar otillräckliga kunskaper. Samarbetet med föräldrarna fungerade inte och skolan hittar påsidanomlösningar, t ex gå bredvid vaktmästaren. Ingen av deltagarna har fullständig gymnasiebehörighet. 3 av 9 deltagarna har varit inskrivna på Särgymnasiet. För deltagarna Genomförande och process Verksamheten fas 1 Verksamheten bedrivs måndag -fredag kl. 9: Kl 9 serveras en enkel frukost, då flera av deltagarna inte ätit frukost innan de kommer. Frukoststunden är ett tillfälle då vi reflekterar över gårdagen. Många gånger kommer saker upp som hänt under deltagarnas fritid. Mycket händer i deras liv och de har inga vuxna att bolla tankar med eller be om råd. Efter frukosten, som tagit ca 30 minuter arbetar vi med olika övningar fram till 12:00, då vi bryter för en halvtimmes lunch. Olika teman, så som arbete/arbetsmarknad, studier, struktur, känslor,

4 kriminalitet, aggressivitet, självkänsla har varit grund för arbetet veckovis. Deltagarna har stor påverkan på innehållet i de första 6 månaderna. Teman styr diskussionerna till en början, men deltagarnas behov av att diskutera och testa sina tankar i gruppen styr innehållet i arbetet. Arbetet sker i grupp och individuellt. Därefter fortsätter vi med olika övningar fram till kl Tre dagar i veckan har deltagarna tränat på Friskis och Svettis, oftast tillsammans med vägledare. Kostnaden för gymkort har projektet stått för. Social träning är en stor del av verksamheten den första 6 månaderna. Deltagarna övar på socialt samspel, kontakter med myndighetspersoner, telefonsamtal etc. Individuella mål / handlingsplan Varje deltagare gör en enskild handlingsplan där mål, aktiviteter, ansvar och uppföljning dokumenteras. (Bilaga 2) Flera deltagare har under fas 1 i projektet tagit truckkort, för att öka sina chanser till arbete. Projektet använder ett enkelt sinnestämningsformulär som mäter deltagarnas mående, vilket genomförs vid projektstart och efter fas 1. Individuellt arbete sker i första hand på deltagarnas initiativ. Deltagarna behöver tid för att själva börja reflektera och prata utifrån sina egna behov. Många diskussioner förs om värdet att vara öppen med sina svårigheter, så att vägledarna har möjlighet att motivera till exempelvis utredningar av neuropsykiatriska diagnoser, fysiska arbetsnedsättningar eller för att motivera deltagarna att ta kontakt med andra stödfunktioner i samhället. Det är viktigt för att individen ska få det stöd som de har rätt till och behöver. Vid projektstarten drogtestas alla deltagare. Målet är att alla ska vara helt drogfria efter 6 månader och att eventuella positiva värden ska minska kontinuerligt över tid. Slumpvisa drogtester genomförs. Missbruksmottagningen besöker projektet tre gånger veckan och har arbetat med tre deltagare enl HAP-programmet. Det har fungerat bra och varit ett viktigt stöd för deltagarna för att komma tillrätta med sitt cannabismissbruk. Studiebesök Vi har varit på flera studiebesök och även haft myndigheter/företag hos oss på Växhuset. Projektet har besökt Fryshuset Passus, som är ett arvsfondsprojekt som arbetar med att hjälpa unga människor att lämna kriminella gäng och lägga grunden till en ny identitet. Projektet bjuder in olika verksamheter till frukostmöte varannan fredag. Gäster har bl a varit Missbruksmottagningen, Arbetsförmedlingen, Politiker från UAN, Brottsofferjouren och Mimer. Deltagarna har haft önskemål om en avslutningsresa. Gruppen enades om att de ville göra en dagsutflykt till Kolmården. Utflykten blev mycket lyckad och det framkom tydligt att det här var en ny erfarenhet för deltagarna. Verksamheten fas 2 Vid projektstarten 2013 fanns det gamla deltagare från 2012 i behov av fortsatt stöd i projektet. Några av dessa individer erbjöds plats för arbetsträning i AMAs verksamheter, men avböjde detta. Några hade privata arbetsplatser på gång och var redo, att med stöd från projektet, att gå ut i arbete

5 alternativt studera. Några avslutades p g a bristande motivation, avtjänande av fängelsestraff eller återfall i missbruk. Stöd till arbetsgivare och arbetstagare sker enl metoden Supported employment, dvs täta besök och uppföljningar med både arbetsgivare och arbetstagare. Ändrad målgrupp Genom att ändra målgrupp för C2C-projektet, till att bara omfatta män, frångår projektet det horisontella kriteriet att sträva efter att utjämna olikheter mellan män och kvinnor. Det är därför viktigt att styrgruppen inte släpper taget kring tjej-gruppen, utan att det påbörjade arbetet med att identifiera individerna och deras behov fortsätter, så att även kvinnor i utanförskap får den stöttning de behöver för att kunna integreras i samhället. Därigenom ökar ytterligare potentialen till långsiktiga, samhällsekonomiska effekter. 1 Vägledarna ser att deltagarna i projektet har allt tyngre problematik. Flera har avtjänat längre fängelsedomar, men de är å andra sidan mer motiverade att göra en bestående förändring i sina liv. För deltagarna Resultat och effekter Resultat Sammanlagt har 29 deltagare varit inskrivna i projektet under perioden till , varav två deltagare har nystartat. - Till arbete 6 st ( här räknas deltagare som fått jobb och behållit jobb men även om en deltagare fått men ej behållit jobbet) - Till extrajobb 1 st - Praktik 20 st (Samma person kan ha praktiserat flera gånger) - Studier 1 st, börjar 30/9 - Utvecklingsanställningar 9 st - På väg ut i utvecklingsanställning 2 st - Truckförarutbildning 3 st ( + 1 som går vecka v 37) Truckutbildning stärker möjligheten till arbete. - Fortsatt daglig kontakt i Fas 1 4 st - Avslutade pga droger 6 st - Avslutade pga annat (anstalt m.m) 7 st Den nya C2C-gruppen startade med 9 deltagare, varav 2 st från tidigare omgångar: - Till arbete 2 st - Praktik 2 st - Avslutade pga droger 1 st - Avslutad pga bristande motivation, närvaro 1 st - Fortsatt arbete i Fas 1 3 st Nio deltagare skrevs in i projektet i slutet av februari och registrerades i SUS. 8/9 deltagarna gav projektet tillåtelse att kontakta andra myndigheter för att samla in data avseende samhällskostnader det senaste året. Av nio deltagare gick tre deltagare ut på praktik under våren. De övriga fyra deltagarna behövde mer tid och planeringen är arbetsträning via AMA. En deltagare var med i den första gruppen från 2011 och behövde en kort tid (2 månader) i fas 1 och har sedan dess varit ute i praktik, vilket har fungerat mycket bra. 1 Pay off, delrapport 1

6 Två deltagare har avslutas p g a missbruk och bristande motivation. De som avslutats har fått många chanser och varningar, men det var viktigt för projektets trovärdighet att de avslutades. De är välkomna att söka igen när de kan visa att de är drogfria och är motiverade till att skapa en förändring. Vår bedömning är projektet når avsedd målgrupp. Effektmål 90% skall ha en tydlig handlingsplan riktad mot jobb eller studier efter de första 3 månaderna Av de sju deltagare som finns kvar i projektet har sex deltagare en handlingsplan riktad mot arbete, En person har en långsiktig plan om att börja studera på sikt (jan 2014) 90% av de som valt Ung Resursspåret skall ha valt studieinriktning efter 2 månader i period 2. - En person (grupp 2012) har valt Ung Resursspåret och har under våren i väntan på kursstart haft praktik via AMA. 90% av de som valt Jobbspåret skall ha en utvecklingsanställning klar vid slutet av period 1. o Av de sju deltagarna är prognosen att fem deltagare har en utvecklingsanställning klar vid slutet av period 1. För de tidigare grupperna har de som gått vidare i processen fått utvecklingsanställning klar under våren (9 st). Tidsplanen höll inte, dels så letade vi arbetsplatser, dels hade det uppstått ett glapp och fick arbeta med motivation och fånga upp deltagarna igen, dels behövde vi hitta rutiner för att ta fram underlag för utvecklingsanställning till AF. 100% av de som går in i projektet skall vara drogfria vid slutet av period 1. Vår förhoppning och tro är att alla deltagare (2013) klarar ett negativt drogtest och är redo för att gå in i fas 2. Närvaron skall vara 90% o Av de deltagare som slutfört fas 1 har närvaron varit i genomsnitt 86% o Närvaro för deltagare i 2013:1. Källa: AMA arbetsmarknad Sommaren var en kritisk period där närvaron påverkades av att fyra deltagare förväntades klara praktik i AMAs verksamheter. Samtliga uteblev under 2 veckor. 70% skall vara i arbete eller studier (mäts efter varje gruppavslut) o Ej relevant då projektet endast pågått i sex månader (period 1)

7 100% skall uppleva personlig utveckling vid varje perioduppföljning Då period 1 ej avslutats har deltagarna inte följts upp ännu. Resultatet redovisas vid nästa delrapport. Då det blev ett glapp för deltagarna från 2012 har personlig utveckling inte följts upp med sinnesstämningsformulär. Några exempel på hur deltagarna har utvecklats personligen är t ex, bättre på att passa tider, rena och fräscha, gladare, tar plats på ett annat sätt, börjat prata, börjar få en framtidstro, bättre självkänsla och självförtroende. Vår bedömning är att alla deltagare har utvecklats personligen på alla plan. 100% skall uppleva ökat välbefinnande och trivsel vid varje perioduppföljning Se ovanstående resultat. 100% skall inom två dagar vara registrerade som arbetssökande hos AF o 100% av deltagarna var registrerade som arbetssökande hos AF inom överenskommen tid med handläggare på AF. Vår bedömning är att de sju deltagare som är kvar i projektet kommer att vara redo för utvecklingsanställning på AMA alternativt privata aktörer efter 6 månader. Projektet visar med resultaten ovan att det går att vända deltagarnas destruktiva beteende och stötta deras personliga utvecklingsprocess mot en vardag utan brott och droger och istället skapa ett liv med arbete och fasta rutiner. Den samhällsekonomiska potentialen för dessa individer är väldigt stor och till detta kommer alla de mänskliga värden som skapas när familjer klarar av att hålla ihop och minskat antal brottsoffer som slipper lida. Framgångsfaktorer De viktigaste faktorerna som påverkat resultatet är: Lönen Att deltagarna får ersättning via unga resurs är en viktig faktor, som utgör grund för att nå personerna. Det är en förutsättning för att påbörja en vanligt liv. Deltagarna uttrycker också att dessa pengar är mer värda. På sikt byts lönen som motivator ut mot relationer, stöd och förändring. Möjligheten att träffa deltagarna dagligen är en förutsättning för att skapa tillitsfulla relationer och förtroende. Flexibilitet inom projektet ger möjlighet till individuella lösningar. Deltagarna har fått en meningsfull sysselsättning där de är efterfrågade. De finns en struktur och förväntningarna är tydliga och genomförbara. Vägledarna är tålmodiga, står kvar, lyssnar, sätter gränser och peppar. Att några deltagare ganska snabbt gick ut på praktik, samt att deltagare från den tidigare verksamheten fått arbete, skapar en tilltro till projektet. Då deltagarna får ersättning via Ung-Resurs finns inget övrigt bidragsberoende. Ett utvecklingsområde är insamlandet av data avseende den socioekonomiska utvärderingen. Då deltagarna inte haft varaktiga myndighetskontakter är detta svårt att samla in och ger inte en rättvis bild. Tillsammans med utvärderaren payoff kommer en modell som passar projektets förutsättningar att tas fram.

8 För personalen Projektets förutsättningar Grundbemanningen i projektet är tre personal som arbetar 100% samt projektledare/enhetschef som avsätter 20% av tjänst i projektet. Vid projektstarten gick två personal från det gamla Chance 2 change projektet över i den nya verksamheten. Dessa två medarbetare har olika inriktning och kompetens. Den ena har erfarenhet av arbetsmarknadsarbete med deltagare långt från arbetsmarknaden, den andra av uppsökande arbete och behandlingsarbete med unga vuxna. Vid årsskiftet anställdes en tredje medarbetare. Personalen har rekryterats med stor omsorg och stor vikt har lagts vid personlig lämplighet, att de har en tro på att de här killarna ska lyckas och erfarenhet av att arbeta med målgruppen. Uppsatta kompetenskrav är högskoleutbildning till beteendevetare eller annan likvärdig utbildning/erfarenhet. Övriga krav är kunskap och erfarenhet av arbetsmarknadsinriktat arbete, av att arbeta med stödjande processer och självhjälps strategier, av att leda grupper samt goda kunskaper om grupprocesser. Kunskap och erfarenhet av Supported employment var också ett krav och ett stort kontaktnät bland arbetsgivare i Västerås var önskvärt för den nya medarbetaren. Två kvinnor och en man är anställda i projektet. Under våren har en medarbetare varit sjukskriven, varför en vikarie togs in i verksamheten under våren. En ny medarbetare är rekryterad under sommaren. Hon har erfarenhet av målgruppen, kommer senast från AMAs verksamhet och har erfarenhet av projektarbete. Vidare är hon speciellt utbildad och har erfarenhet av arbete med personer med neuropsykiatriska funktionshinder. Rekryteringen har genomförts av personal och projektledare/enhetschef med stöd av stadens Rekryteringscenter. För personalen Genomförande och process Projektgruppen har arbetsgruppsträffar varje vecka, då även projektledare / enhetschef medverkar. Då utvärderas föregående vecka och en grovplanering för den kommande veckan fastställs. Samordningsförbundets mallar för kontinuerlig utvärdering används. Personalen har daglig avstämning och planering i verksamheten. Personalgruppen har kontinuerlig handledning var tredje vecka. Det har varit ett viktigt stöd i arbetet med deltagarna och en ventil där dilemman kan lyftas och ventileras. Det har också varit ett viktigt stöd, då en personal varit sjukskriven en längre tid. Personalen har goda förutsättningar att påverka projektets utveckling, dels via närhet till enhetschef, som också fungerar som projektledare, dels via medverkan i projektets styrgrupp. Förutsättningarna för lärande är goda, då arbetsgruppen är liten, men sammansatt med olika kompetenser och personligheter och det finns möjligheter att prata igenom saker dagligen. Alla har avgränsat ansvar, men viljan och förmågan att samarbeta i arbetsgruppen är mycket god. Kompetensutveckling Under våren har en personal utbildats i lösningsfokuserat arbetssätt tillsammans med personal från AMA. En personal har gått utbildning i ADAD som är ett utredningsverktyg, som används för ungdomar, främst i utredningssyfte. Metoden bedöms som ej anpassad för projektet, då vägledarna har för stor

9 kännedom om deltagarna. När metoden testades med några av deltagarna fick de ett resultat som inte överensstämde med den kunskap och information personalen hade om deltagaren sedan tidigare. Samverkan Det finns nära samverkan med arbetsförmedlingen kring anställningar och stödformer för deltagarna. Tillsammans med AMAs verksamheter har planering av arbetsträning och utvecklingsanställning i AMAs verksamhet planerats. Vidare sköter AMA administrationen kring deltagarnas ersättning. Ett kontinuerligt arbete tillsammans med Missbruksmottagningen har utvecklats utifrån deltagarnas behov under våren. Hinder i arbetsprocessen Då en ordinarie personal varit sjukskriven under hela våren har det varit ett stort tryck på ordinarie personal i projektet. En vikarie sattes in i verksamheten under våren, men då det inte var en permanent lösning tappade en del av det strategiska arbetet fart. Den här typen av relationsskapande verksamhet är beroende av vilja och förmåga hos personalen att skapa varaktiga relationer, varför störningar i personalgruppen kan påverka projektet negativt. Vidare var bara de två ordinarie personalen i tjänst under sommaren, varför det var svårt att planera verksamheten under den kritiska tidpunkt som sommarmånaderna är för deltagarna. Deltagarna hade två veckor inarbetad semester och planen var att de skulle praktisera i AMAs verksamhet i tre veckor, där den första veckan var med stöd från ordinarie personal. Detta fungerade dessvärre inte och några av deltagarna hade tagit ett steg tillbaka efter sommaruppehållet. För personalen Resultat och effekter Personalgruppens sammansättning har varit en viktig förutsättning och styrka i projektet. Rutiner och arbetssätt förändras kontinuerligt och arbetas fram genom gemensamma diskussioner i personalgruppen. En naturlig uppdelning arbetsuppgifter och ansvarsområden har utkristaliserats och varit självklar, men det är också viktigt att all personal har kunskap om varandras arbetsområden. Medarbetarna har kompletterat varandra på ett bra sätt. Payoff har fungerat som ett stöd i utvärderingsarbetet och projektet dokumenteras kontinuerligt. Under våren har personalgruppen arbetat med ett målarbete med stöd av payoff, som syftar till att tydliggöra de mål som finns angivna i projektplanen. Projektet samordnar individernas insatser mot arbete eller studier, vilket ger deltagarna energi att fokusera på sitt förändringsarbete. Resultatet blir att myndigheterna samverkar runt individens behov och deltagaren får möjlighet att träna på att sköta detta själv på sikt. Tidigare har deltagarna inte klarat detta på egen hand, utan kommer ofta i konflikt, då de har mycket låg uthållighet och brist på sociala färdigheter. Då all personal nu har en grundutbildning i lösningsfokuserat arbetssätt kommer detta att synas ytterligare i det dagliga arbetet framöver. Studiebesöket till Passus Fryshuset gav personalgruppen kunskap och nya ideér kring att arbeta med kriminalitet som livsstil. Under kommande projekttid ska vägledarna söka mer kunskap kring kriminalitet och hur de kan arbeta utifrån deltagarnas bakgrund. För organisationen Projektets förutsättningar Projektet är organiserat av Förebyggarcentrum, inom verksamhetsområdet Fritid och Förebyggande. Ur ett deltagarperspektiv har detta varit viktigt, då det finns en stor myndighetsrädsla och misstänksamhet i målgruppen. Fritid och förebyggande är neutrala ur ett deltagarperspektiv och förknippas med positiva verksamheter som t ex Fritidsgårdar och Here 4 U. Projektet ägs av

10 verksamhetschefen för Fritid och Förebyggande, som även leder styrgruppens arbete. Styrgruppen består av representanter för Västerås Stads beställarsida tjänstemän från Utbildnings och Arbetsmarknadsnämnden, Pedagogiska nämnderna samt Individ och familjenämnden, verksamhetschefen för AMA arbetsmarknad är också med i projektet. Arbetsförmedlingen och Polisen har också varit representerade i styrgruppen. Samordningsförbundets samordnare och projektledaren har adjungerats in på styrgruppsmötena. Det har funnits svårigheter att hitta en representant från Landstinget till styrgruppen, men fr o m hösten kommer chefen för vuxenpsykiatrin att representera landstinget i projektet. Under våren har tre styrgruppsmöten genomförts. Engagemanget och viljan att projektet ska lyckas är stor. Samverkan med ordinarie verksamheterna fungerar mycket bra. Praktiska frågor löses och viljan att bidra till projektet finns i styrgruppen och arbetsgruppen. Projektet avlastar ordinarie verksamheter i den meningen att om de skulle jobba med deltagarna i ordinarie verksamhet, skulle det kräva stora resurser kring var och en av deltagarna. Rutiner och överenskommelser har gjorts för att säkerställa samverkan över tid. Lokalerna måste vara mer ändamålsenliga för projektet. Växhuset har varit en bra plats där deltagarna tvingas ta hänsyn och läget är bra, men lokalerna är för små och det finns ingen tillgång till kök. Kontakter är tagna i syfte att hitta nya lokaler för projektet. För organisationen Genomförande och process Vid projektstart enandes C2Cs styrgrupp om följande: Styrgruppens roll - Följa projektet - Fatta beslut - Prioritera verksamheter och aktiviteter av övergripande karaktär - Styrgruppen består av representanter från organisationer som ska ta emot projektresultatet, är resursägare till resurser i projektet samt har beställt/ansökt om projektet (sponsrar projektet). I C2C 3.0 är det Västerås Stad, Arbetsförmedlingen, Landstinget Västmanland och Polismyndigheten i Västmanland. Adjungerade är samrodnaren för Samordningsförbundet Västerås och projektledaren. Fler personer kan adjungeras in vid behov. - De som sitter i styrgruppen ska också ha beslutsmandat. Om någon ersättare deltar måste även den personen få mandat att fatta beslut. En arbetsgrupp bestående av personal från AF, Jobbcentrum, VUC, Missbruksmottagningen och projektet har träffats en gång /månad. Där har praktiska frågor lyfts och arbetats med. Projektarbetsgruppen har arbetat efter följande riktlinjer: Projektarbetsgruppen består av medarbetare från berörda verksamheter som arbetar nära målgruppen Praktiskt samarbete och samordning mellan projektets olika verksamheter för att nå uppsatta mål Innovation och nytänkande uppmuntras Om deltagarna inte kommer överens i en fråga eller inte har mandat att fatta beslut lyfts dessa till styrgruppen Några exempel på frågor som avhandlats i arbetsgruppen är t ex vilken typ av studier som kan erbjudas deltagarna, tidsrapportering, underlag för utvecklingsanställning, rutiner och planering av besök. Samverkan i samverkansgruppen har fungerat mycket bra. Närvaron från alla instanser har varit hög och engagemanget och fleixibilteten är stor. En framgångsfaktor är att de personer som finns i arbetsgruppen arbetar direkt i verksamheten med deltagarna utifrån sina respektive uppdrag. Projektet samordnar insatserna via vägledarna som fungerar som en brygga och säkerställer en kontinuerlig

11 kontakt. Ett bra exempel på detta är samverkan med Missbruksmottagningen då personalen kommer till deltagarnas hemmaplan, där deltagarna är trygga. En processutvärderingsdag anordnades den 20 augusti. Alla samverkanspartners var representerade vid processdagen. Då Vuxenutbildning som erbjuds via kommunen ställer höga krav på eget ansvar och driv har arbetsgruppen kommit fram till att studier via folkhögskola är ett lämpligt alternativ. Studiebesök och fortsatt diskussion kring detta är ett utvecklingsområde framöver. Vid kontakt med socialtjänst och frivård fungerar vägledarna som ett stöd till deltagarna då detta efterfrågas. Hinder och lösningar Vid projektstart fanns många otydligheter kring hur de olika formerna av anställningsformer skulle fungera i praktiken. En rutin och arbetsfördelning som gäller mellan AMA- jobbcentrum och projektet har tagits fram. Då flera av deltagarna haft bristfälliga konktakter i samhället finns ofullständig dokumentation kring individernas behov och svårigheter. Då AFs regler kring utvecklingsanställning kräver dokumentation har projektet arbetat med att ta fram den dokumentation som finns och kompletterat med egna utlåtanden från verksamheten. Vid projektstarten var endast projektledaren representerad i styrgruppen. Detta ändrades efter två styrgruppsmöten, då ett glapp mellan styrgruppens arbete och projektet uppmärksammades. Då personalgruppen är så pass liten och alla har specifika kunskaper och ansvarsområden ansågs det vara viktigt att all personal adjungeras in på styrgruppsmötena. Ett exempel på detta var diskussionen kring huruvida Chance 2 Change 3.0 ska erbjudas även till unga kvinnor i utanförskap, samt diskussioner kring metoder i verksamheten. Förändringar utanför projektet Det finns stort intresse och många frågor från verksamheter, kollegor, organisationer och politiker kring Chance 2 Change 3.0. Många är intresserade, men det finns också viss misstro mot att projektet skall lyckas med individer som så många andra inte har lyckats med. Det har också funnits en oro för att deltagarna får lön utan motprestation. Information om projektet har lämnats till nedanstående verksamheter: AMA Fritid Centrum Fältassistenterna Arenan Frivården inbokat till hösten Polisen via chef och medarbetare Socialtjänst unga vuxna Kommunfullmäktige Individ och familjenämnden (hösten 2012) Utökad samverkan Under projektets gång har behovet att utöka samverkan med Kriminalvården växt fram. Genom målgruppens problematik behövs mer strukturerad samverkan, så att insatserna i projektet, tillsammans med Kriminalvården, kan anpassas och optimeras i förhållande till ev. straff på anstalt. Här finns en tydlig potential att utveckla projektets samverkan, metoder och verksamhet. En annan samverkanspartner som framkommit är Folkhögskolan, vilken anses vara en lämplig aktör för att bygga vidare på när det gäller deltagarnas utbildningsbehov. Även här finns en potential att utveckla samverkan.

12 För organisationen Resultat och effekter Eftersom målgruppen har en komplex problembild ställs extra höga krav på aktörerna, eftersom deltagarna inte alltid passar in i den struktur och de regelverk som de olika aktörerna/ myndigheterna vanligtvis arbetar efter. En förutsättning för goda resultat blir därför att hitta former för att minimera glappen mellan aktörerna när de tillsammans ska stötta deltagarens utvecklingsprocess. Projektet har lagt ner stor möda i både den operativa verksamheten och i styrgruppen på att få denna samverkan att fungera. Frågan om hur kontaktytorna ska bibehållas när projektet avslutats har börjat diskuteras. Projektet är också delaktiga i och följer Samordningsförbundets arbete med integrerad samverkan, då vi ser ett fortsatt behov av kontinuerlig samverkan kring deltagarna även efter projektets avslut. Genom styrgruppens och arbetsgruppens sammansättning så pågår det ett kontinuerligt lärande för alla parter. Projektet sprider också information och håller närstående verksamheter uppdaterade genom informationsträffar. Projektet har informerat kommunfullmäktige och besökt olika verksamheter, så väl som tagit emot intresserade gäster. Ett frukostmöte via samordningsförbundet är planerat i september. Det pågår redan nu en diskussion med stadens representanter om hur projektet ska implementeras efter projekttidens slut. Projektet har under första verksamhetshalvåret haft mindre kostnader än budgeterat. Detta beror främst på mindre personalkostnader pga sjukdom. Payoff lärande utvärdering Utvärderingsföretaget payoff ger några rekommendationer när det gäller det fortsatta arbetet i projektet: Målbilden i projektet måste utvecklas och det behövs ett ökat fokus på långsiktiga effekter. Merparten av de nuvarande målen har ett kortsiktigt fokus och lyfter inte fram de stora samhällsekonomiska effekter och de mänskliga värden som kan skapas i C2C-projektet. Det långsiktiga målet är inte definierat på ett sätt som gör det mätbart. Idag ligger ett stort fokus i uppföljningen av projektet på att redovisa vilka aktiviteter som är genomförda. Uppföljningen av projektet behöver visa mer på hur projektet uppfyller målen och vilka effekter som projektet åstadkommer. Arbetet med att förbereda implementeringen i den ordinarie verksamheten är något som behöver påbörjas. Det behövs ett engagerat och strukturerat arbete för att implementering ska ge de effekter projektet önskar. Arbetet med analys, strategi och plan för genomförandet av implementeringen bör starta så snart som möjligt. Sammanfattningsvis är C2C-projektet ett mycket spännande projekt som är riktat mot en målgrupp med tung problematik. payoff s bedömning är att verksamheten fungerar bra och att den både har potential att fortsätta utvecklas och att skapa långsiktiga effekter och samhällsnytta Underskrift Karin Sällberg Projektledare

13

14

15 Bilaga 2

16