PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN"

Transkript

1 Datum: RAPPORTERING PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Projektbenämning Chance 2 Change, 3.0 (C2C) Rapportering avser (Delrapport 1) Bakgrund: Hösten 2010 identifierade Here 4U en grupp av äldre ungdomar som uppehöll sig i och runt Bäckby centrum. Denna grupp av äldre ungdomar hade en negativ påverkan mot de yngre ungdomar man arbetade med. Diskussioner startades runt vad man skulle göra med denna grupp av unga vuxna som inte arbetade eller studerade. Det fanns en stor oro att de var kriminella och använde sig av de yngre ungdomarna för att sälja stöldgods och langa droger. En projektide föddes och man fick snabbt medel för att arbeta med några av de unga vuxna. Projektets mål var att dom skulle få arbete eller praktik ordnat genom Jobbpunkt Väst eller AMA. Projektet tilldelades Förebyggarcentrum och en projektledare anställdes på 75 %. Projektet var ett så kallat metodsökande projekt, och utvärderades i slutet på Utvärderingen visade att projektet behövde stärkas upp, och förändras på flera punkter. Inför 2012 beslutades om ytterligare ett års provverksamhet med projektet och att det nu skulle deltidsanställas två projektledare. Den 16 januari 2012 påbörjades så ett relationsskapande arbete mellan 2 vägledare och 9 deltagare i åldern år i en lokal på Bäckby. Gemensamt för alla i gruppen var att de befann sig i ett allvarligt socialt utanförskap och hade inga eller få kontakter med samhället. Deltagarna saknade relationer med vuxna och hade stått utanför arbete eller studier i 1 års tid eller längre. Av de deltagare vi arbetat med är nästa alla dömda för någon typ av brott såsom grov stöld, grovt rån, olaga hot, olaga tvång, bedrägeri, våldsamt motstånd, övergrepp i rättssak, misshandel, narkotikabrott, tillgrepp av fortskaffningsmedel mm. De hade ett kriminellt beteende eller befann sig i ett kriminellt umgänge och ansågs därför vara farozonen för ett fortsatt liv i kriminalitet. De flesta kommer från trasiga familjeförhållanden och har redan stor kontakt med rättsväsendet och kriminalvården. Några var också hemlösa. En styrgrupp tillsattes med personer från Fritid och förebyggande, Pedagogiska nämndernas stab, AMA och Mimer. 1

2 Under 2012 har vi riktat oss mot områdena Bäckby, Pettersberg och Vallby, här är behovsgruppen i storleksordningen ungdomar. Under 2012 har Utbildning och Arbetsmarknadsnämnden bekostat pilotprojektet med ca 2 miljoner kronor. Sedan 1 januari 2013 har projektet finanserats via Samordningsförbundet i Västerås. Deltagarnas försörjning ska lösas via AMA arbetsmarknad och Arbetsförmedlingen. Syfte Syftet är att bryta ett, för såväl individen, dess omgivning och övriga samhället, destruktivt livsmönster, där gängtillhörigheten är det enda sammanhang man har. I syftet ligger också att förebygga nyrekrytering till kriminella kretsar och därmed utanförskap hos de yngre människor som finns i målgruppens omgivning. Därigenom ökar andra verksamheters möjlighet att nå ett lyckat resultat med sina målgrupper. Projektet syftar även till att stödja utsatta individer i deras väg mot ett arbete och egenförsörjning, samt till att öppna vägar för ökad samverkan mellan samhällets olika aktörer. För deltagarna Projektets förutsättningar Kriterier för deltagande, som kan utläsas ur målgruppsbeskrivning och syfte: gängtillhörighet unga vuxna med utländsk bakgrund år befinner sig utanför eller i utkanten av samhällssystemet befinner sig i kriminalitet och missbruk eller på väg in i det riktar sig till tjejer och killar som inte finns hos myndigheter där de kan få stöd, till exempel försörjningsstödet eller arbetsförmedlingen erfarenhet av kriminalvården trasiga familjeförhållanden får sitt levebröd genom kriminalitet och utvecklas endast i en negativ riktning har bristfällig skolgång har bristfälligt stöd från hemmet Tjejer vänder sig inte självmant till projektet och vid projektstart fanns 20 unga män i kö till projektet. Den 20 februari 2013 skrevs 9 deltagare in i projektet Chance 2 Change, 3.0. Tjejer Styrgruppen lyfte frågan om hur vi ska nå unga kvinnor med verksamheten. Ett inriktningsbeslut togs i februari 2013 om att 50% av deltagarna ska vara tjejer. Frågan togs tillbaka till arbetsgruppen. Där ställdes ett antal frågor utifrån projektets syfte och målgruppsbeskrivning: Hur ser tjejers utanförskap ut? Vilka av ovanstående kriterier stämmer in på tjejers utanförskap? Finns det tjejer i Västerås som stämmer med målgruppsbeskrivningen? Hur många? Vilka insatser finns för utsatta tjejer i Västerås? Projektet genomförde en behovsinventering riktat mot tjejer i utanförskap. Korta intervjuer genomfördes med några av de verksamheter som med sannolikhet kommer i kontakt med de tjejer som Chance to change 3.0 har som sin målgrupp. Via Arenans statistik och Arbetsförmedlingens rapport Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden har vi försökt klarlägga hur många tjejer det är i relation till antalet killar, samt vilka bostadsområden de bor i. En workshop genomfördes 20/ med inbjudna representanter från Polisen, Västerås stadsmission, Arbetsförmedlingen, Landstinget, Tjejjouren, Fritid Centrum, Socialkontor vuxen,

3 Missbruksmottagningen och familjecentrum. Vi har även tittat på resultaten i Liv och hälsa Ung, Länsrapporten 2012 och en del aktuell forskning. Styrgruppen konstaterade att det finns en grupp tjejer som faller mellan stolarna, men att de har en annan form av problematik än kriterierna för Chance 2 Change 3.0. Styrruppen beslutade att föreslå utbildnings och arbetsmarknadsnämnden att göra en fördjupad studie för att identifiera tjejerna och kartlägga gruppen ytterligare. Detta sker parallellt med C2C. C2C arbetar därför endast med killar tillsvidare. Deltagarnas situation Deltagarna saknar varaktiga, positiva relationer med vuxna och har stått utanför arbete eller studier i 1 års tid eller längre. En deltagare har haft en anställning med stöd via arbetsförmedlingen, men det fungerade inte. Bedömningen var att deltagaren var i behov av det långsiktiga stöd och den särskilda anpassning av arbetsuppgifter som projektet erbjuder. Nästan alla deltagare är dömda för någon typ av brott såsom grov stöld, grovt rån, olaga hot, olaga tvång, bedrägeri, våldsamt motstånd, övergrepp i rättssak, misshandel, narkotikabrott, tillgrepp av fortskaffningsmedel mm. De har ett kriminellt beteende eller befinner sig i ett kriminellt umgänge och ansågs därför vara i riskzon för att fullt ut utveckla ett kriminellt beteende. De flesta kommer från trasiga familjeförhållanden och har redan kontakt med rättsväsendet och kriminalvården. Flera har erfarenheter av socialtjänst då de var barn. Deltagarna har grundläggande behov som ej är tillgodosedda - så som dygnsrytm, sömn, matvanor, träning, sociala färdigheter, hur samhället fungerar skyldigheter och rättigheter. Några använder periodvis cannabis, har ingen fast bostad och har dysfunktionella familjerelationer och relationer i övrigt. Varje individs behov är individuellt. Rekrytering och urval av deltagare Deltagarna behöver mycket stöd, vilket ställer stora krav på personalen i projektet. Trots dessa förutsättningar har projektet på ett bra sätt lyckats skapa sig ett rykte och respekt bland deltagare och övriga i målgruppen. Idag har projektet så gott rykte att personer från målgruppen själva tar kontakt med projektet för att få möjlighet att delta. De har främst blivit rekommenderade av vänner, men även tipsade av föräldrar, socialtjänst, fältassistenter och polis. Urvalet görs med hjälp av en semistrukturerad intervju, där individens livsområden gås igenom (bilaga 1). I det slutliga urvalet tas hänsyn till att deltagaren innefattas av målgruppsbeskrivningen, har motivation och förmåga att tillgodogöra sig projektet samt gruppsammansättningen. I intervjuerna med de som söker till C2C 3.0 framkommer att deras liv börjar gå snett redan i års åldern. De säger att då börjar skolan ställa krav och nationella prov etc, visar otillräckliga kunskaper. Samarbetet med föräldrarna fungerade inte och skolan hittar påsidanomlösningar, t ex gå bredvid vaktmästaren. Ingen av deltagarna har fullständig gymnasiebehörighet. 3 av 9 deltagarna har varit inskrivna på Särgymnasiet. För deltagarna Genomförande och process Verksamheten fas 1 Verksamheten bedrivs måndag -fredag kl. 9: Kl 9 serveras en enkel frukost, då flera av deltagarna inte ätit frukost innan de kommer. Frukoststunden är ett tillfälle då vi reflekterar över gårdagen. Många gånger kommer saker upp som hänt under deltagarnas fritid. Mycket händer i deras liv och de har inga vuxna att bolla tankar med eller be om råd. Efter frukosten, som tagit ca 30 minuter arbetar vi med olika övningar fram till 12:00, då vi bryter för en halvtimmes lunch. Olika teman, så som arbete/arbetsmarknad, studier, struktur, känslor,

4 kriminalitet, aggressivitet, självkänsla har varit grund för arbetet veckovis. Deltagarna har stor påverkan på innehållet i de första 6 månaderna. Teman styr diskussionerna till en början, men deltagarnas behov av att diskutera och testa sina tankar i gruppen styr innehållet i arbetet. Arbetet sker i grupp och individuellt. Därefter fortsätter vi med olika övningar fram till kl Tre dagar i veckan har deltagarna tränat på Friskis och Svettis, oftast tillsammans med vägledare. Kostnaden för gymkort har projektet stått för. Social träning är en stor del av verksamheten den första 6 månaderna. Deltagarna övar på socialt samspel, kontakter med myndighetspersoner, telefonsamtal etc. Individuella mål / handlingsplan Varje deltagare gör en enskild handlingsplan där mål, aktiviteter, ansvar och uppföljning dokumenteras. (Bilaga 2) Flera deltagare har under fas 1 i projektet tagit truckkort, för att öka sina chanser till arbete. Projektet använder ett enkelt sinnestämningsformulär som mäter deltagarnas mående, vilket genomförs vid projektstart och efter fas 1. Individuellt arbete sker i första hand på deltagarnas initiativ. Deltagarna behöver tid för att själva börja reflektera och prata utifrån sina egna behov. Många diskussioner förs om värdet att vara öppen med sina svårigheter, så att vägledarna har möjlighet att motivera till exempelvis utredningar av neuropsykiatriska diagnoser, fysiska arbetsnedsättningar eller för att motivera deltagarna att ta kontakt med andra stödfunktioner i samhället. Det är viktigt för att individen ska få det stöd som de har rätt till och behöver. Vid projektstarten drogtestas alla deltagare. Målet är att alla ska vara helt drogfria efter 6 månader och att eventuella positiva värden ska minska kontinuerligt över tid. Slumpvisa drogtester genomförs. Missbruksmottagningen besöker projektet tre gånger veckan och har arbetat med tre deltagare enl HAP-programmet. Det har fungerat bra och varit ett viktigt stöd för deltagarna för att komma tillrätta med sitt cannabismissbruk. Studiebesök Vi har varit på flera studiebesök och även haft myndigheter/företag hos oss på Växhuset. Projektet har besökt Fryshuset Passus, som är ett arvsfondsprojekt som arbetar med att hjälpa unga människor att lämna kriminella gäng och lägga grunden till en ny identitet. Projektet bjuder in olika verksamheter till frukostmöte varannan fredag. Gäster har bl a varit Missbruksmottagningen, Arbetsförmedlingen, Politiker från UAN, Brottsofferjouren och Mimer. Deltagarna har haft önskemål om en avslutningsresa. Gruppen enades om att de ville göra en dagsutflykt till Kolmården. Utflykten blev mycket lyckad och det framkom tydligt att det här var en ny erfarenhet för deltagarna. Verksamheten fas 2 Vid projektstarten 2013 fanns det gamla deltagare från 2012 i behov av fortsatt stöd i projektet. Några av dessa individer erbjöds plats för arbetsträning i AMAs verksamheter, men avböjde detta. Några hade privata arbetsplatser på gång och var redo, att med stöd från projektet, att gå ut i arbete

5 alternativt studera. Några avslutades p g a bristande motivation, avtjänande av fängelsestraff eller återfall i missbruk. Stöd till arbetsgivare och arbetstagare sker enl metoden Supported employment, dvs täta besök och uppföljningar med både arbetsgivare och arbetstagare. Ändrad målgrupp Genom att ändra målgrupp för C2C-projektet, till att bara omfatta män, frångår projektet det horisontella kriteriet att sträva efter att utjämna olikheter mellan män och kvinnor. Det är därför viktigt att styrgruppen inte släpper taget kring tjej-gruppen, utan att det påbörjade arbetet med att identifiera individerna och deras behov fortsätter, så att även kvinnor i utanförskap får den stöttning de behöver för att kunna integreras i samhället. Därigenom ökar ytterligare potentialen till långsiktiga, samhällsekonomiska effekter. 1 Vägledarna ser att deltagarna i projektet har allt tyngre problematik. Flera har avtjänat längre fängelsedomar, men de är å andra sidan mer motiverade att göra en bestående förändring i sina liv. För deltagarna Resultat och effekter Resultat Sammanlagt har 29 deltagare varit inskrivna i projektet under perioden till , varav två deltagare har nystartat. - Till arbete 6 st ( här räknas deltagare som fått jobb och behållit jobb men även om en deltagare fått men ej behållit jobbet) - Till extrajobb 1 st - Praktik 20 st (Samma person kan ha praktiserat flera gånger) - Studier 1 st, börjar 30/9 - Utvecklingsanställningar 9 st - På väg ut i utvecklingsanställning 2 st - Truckförarutbildning 3 st ( + 1 som går vecka v 37) Truckutbildning stärker möjligheten till arbete. - Fortsatt daglig kontakt i Fas 1 4 st - Avslutade pga droger 6 st - Avslutade pga annat (anstalt m.m) 7 st Den nya C2C-gruppen startade med 9 deltagare, varav 2 st från tidigare omgångar: - Till arbete 2 st - Praktik 2 st - Avslutade pga droger 1 st - Avslutad pga bristande motivation, närvaro 1 st - Fortsatt arbete i Fas 1 3 st Nio deltagare skrevs in i projektet i slutet av februari och registrerades i SUS. 8/9 deltagarna gav projektet tillåtelse att kontakta andra myndigheter för att samla in data avseende samhällskostnader det senaste året. Av nio deltagare gick tre deltagare ut på praktik under våren. De övriga fyra deltagarna behövde mer tid och planeringen är arbetsträning via AMA. En deltagare var med i den första gruppen från 2011 och behövde en kort tid (2 månader) i fas 1 och har sedan dess varit ute i praktik, vilket har fungerat mycket bra. 1 Pay off, delrapport 1

6 Två deltagare har avslutas p g a missbruk och bristande motivation. De som avslutats har fått många chanser och varningar, men det var viktigt för projektets trovärdighet att de avslutades. De är välkomna att söka igen när de kan visa att de är drogfria och är motiverade till att skapa en förändring. Vår bedömning är projektet når avsedd målgrupp. Effektmål 90% skall ha en tydlig handlingsplan riktad mot jobb eller studier efter de första 3 månaderna Av de sju deltagare som finns kvar i projektet har sex deltagare en handlingsplan riktad mot arbete, En person har en långsiktig plan om att börja studera på sikt (jan 2014) 90% av de som valt Ung Resursspåret skall ha valt studieinriktning efter 2 månader i period 2. - En person (grupp 2012) har valt Ung Resursspåret och har under våren i väntan på kursstart haft praktik via AMA. 90% av de som valt Jobbspåret skall ha en utvecklingsanställning klar vid slutet av period 1. o Av de sju deltagarna är prognosen att fem deltagare har en utvecklingsanställning klar vid slutet av period 1. För de tidigare grupperna har de som gått vidare i processen fått utvecklingsanställning klar under våren (9 st). Tidsplanen höll inte, dels så letade vi arbetsplatser, dels hade det uppstått ett glapp och fick arbeta med motivation och fånga upp deltagarna igen, dels behövde vi hitta rutiner för att ta fram underlag för utvecklingsanställning till AF. 100% av de som går in i projektet skall vara drogfria vid slutet av period 1. Vår förhoppning och tro är att alla deltagare (2013) klarar ett negativt drogtest och är redo för att gå in i fas 2. Närvaron skall vara 90% o Av de deltagare som slutfört fas 1 har närvaron varit i genomsnitt 86% o Närvaro för deltagare i 2013:1. Källa: AMA arbetsmarknad Sommaren var en kritisk period där närvaron påverkades av att fyra deltagare förväntades klara praktik i AMAs verksamheter. Samtliga uteblev under 2 veckor. 70% skall vara i arbete eller studier (mäts efter varje gruppavslut) o Ej relevant då projektet endast pågått i sex månader (period 1)

7 100% skall uppleva personlig utveckling vid varje perioduppföljning Då period 1 ej avslutats har deltagarna inte följts upp ännu. Resultatet redovisas vid nästa delrapport. Då det blev ett glapp för deltagarna från 2012 har personlig utveckling inte följts upp med sinnesstämningsformulär. Några exempel på hur deltagarna har utvecklats personligen är t ex, bättre på att passa tider, rena och fräscha, gladare, tar plats på ett annat sätt, börjat prata, börjar få en framtidstro, bättre självkänsla och självförtroende. Vår bedömning är att alla deltagare har utvecklats personligen på alla plan. 100% skall uppleva ökat välbefinnande och trivsel vid varje perioduppföljning Se ovanstående resultat. 100% skall inom två dagar vara registrerade som arbetssökande hos AF o 100% av deltagarna var registrerade som arbetssökande hos AF inom överenskommen tid med handläggare på AF. Vår bedömning är att de sju deltagare som är kvar i projektet kommer att vara redo för utvecklingsanställning på AMA alternativt privata aktörer efter 6 månader. Projektet visar med resultaten ovan att det går att vända deltagarnas destruktiva beteende och stötta deras personliga utvecklingsprocess mot en vardag utan brott och droger och istället skapa ett liv med arbete och fasta rutiner. Den samhällsekonomiska potentialen för dessa individer är väldigt stor och till detta kommer alla de mänskliga värden som skapas när familjer klarar av att hålla ihop och minskat antal brottsoffer som slipper lida. Framgångsfaktorer De viktigaste faktorerna som påverkat resultatet är: Lönen Att deltagarna får ersättning via unga resurs är en viktig faktor, som utgör grund för att nå personerna. Det är en förutsättning för att påbörja en vanligt liv. Deltagarna uttrycker också att dessa pengar är mer värda. På sikt byts lönen som motivator ut mot relationer, stöd och förändring. Möjligheten att träffa deltagarna dagligen är en förutsättning för att skapa tillitsfulla relationer och förtroende. Flexibilitet inom projektet ger möjlighet till individuella lösningar. Deltagarna har fått en meningsfull sysselsättning där de är efterfrågade. De finns en struktur och förväntningarna är tydliga och genomförbara. Vägledarna är tålmodiga, står kvar, lyssnar, sätter gränser och peppar. Att några deltagare ganska snabbt gick ut på praktik, samt att deltagare från den tidigare verksamheten fått arbete, skapar en tilltro till projektet. Då deltagarna får ersättning via Ung-Resurs finns inget övrigt bidragsberoende. Ett utvecklingsområde är insamlandet av data avseende den socioekonomiska utvärderingen. Då deltagarna inte haft varaktiga myndighetskontakter är detta svårt att samla in och ger inte en rättvis bild. Tillsammans med utvärderaren payoff kommer en modell som passar projektets förutsättningar att tas fram.

8 För personalen Projektets förutsättningar Grundbemanningen i projektet är tre personal som arbetar 100% samt projektledare/enhetschef som avsätter 20% av tjänst i projektet. Vid projektstarten gick två personal från det gamla Chance 2 change projektet över i den nya verksamheten. Dessa två medarbetare har olika inriktning och kompetens. Den ena har erfarenhet av arbetsmarknadsarbete med deltagare långt från arbetsmarknaden, den andra av uppsökande arbete och behandlingsarbete med unga vuxna. Vid årsskiftet anställdes en tredje medarbetare. Personalen har rekryterats med stor omsorg och stor vikt har lagts vid personlig lämplighet, att de har en tro på att de här killarna ska lyckas och erfarenhet av att arbeta med målgruppen. Uppsatta kompetenskrav är högskoleutbildning till beteendevetare eller annan likvärdig utbildning/erfarenhet. Övriga krav är kunskap och erfarenhet av arbetsmarknadsinriktat arbete, av att arbeta med stödjande processer och självhjälps strategier, av att leda grupper samt goda kunskaper om grupprocesser. Kunskap och erfarenhet av Supported employment var också ett krav och ett stort kontaktnät bland arbetsgivare i Västerås var önskvärt för den nya medarbetaren. Två kvinnor och en man är anställda i projektet. Under våren har en medarbetare varit sjukskriven, varför en vikarie togs in i verksamheten under våren. En ny medarbetare är rekryterad under sommaren. Hon har erfarenhet av målgruppen, kommer senast från AMAs verksamhet och har erfarenhet av projektarbete. Vidare är hon speciellt utbildad och har erfarenhet av arbete med personer med neuropsykiatriska funktionshinder. Rekryteringen har genomförts av personal och projektledare/enhetschef med stöd av stadens Rekryteringscenter. För personalen Genomförande och process Projektgruppen har arbetsgruppsträffar varje vecka, då även projektledare / enhetschef medverkar. Då utvärderas föregående vecka och en grovplanering för den kommande veckan fastställs. Samordningsförbundets mallar för kontinuerlig utvärdering används. Personalen har daglig avstämning och planering i verksamheten. Personalgruppen har kontinuerlig handledning var tredje vecka. Det har varit ett viktigt stöd i arbetet med deltagarna och en ventil där dilemman kan lyftas och ventileras. Det har också varit ett viktigt stöd, då en personal varit sjukskriven en längre tid. Personalen har goda förutsättningar att påverka projektets utveckling, dels via närhet till enhetschef, som också fungerar som projektledare, dels via medverkan i projektets styrgrupp. Förutsättningarna för lärande är goda, då arbetsgruppen är liten, men sammansatt med olika kompetenser och personligheter och det finns möjligheter att prata igenom saker dagligen. Alla har avgränsat ansvar, men viljan och förmågan att samarbeta i arbetsgruppen är mycket god. Kompetensutveckling Under våren har en personal utbildats i lösningsfokuserat arbetssätt tillsammans med personal från AMA. En personal har gått utbildning i ADAD som är ett utredningsverktyg, som används för ungdomar, främst i utredningssyfte. Metoden bedöms som ej anpassad för projektet, då vägledarna har för stor

9 kännedom om deltagarna. När metoden testades med några av deltagarna fick de ett resultat som inte överensstämde med den kunskap och information personalen hade om deltagaren sedan tidigare. Samverkan Det finns nära samverkan med arbetsförmedlingen kring anställningar och stödformer för deltagarna. Tillsammans med AMAs verksamheter har planering av arbetsträning och utvecklingsanställning i AMAs verksamhet planerats. Vidare sköter AMA administrationen kring deltagarnas ersättning. Ett kontinuerligt arbete tillsammans med Missbruksmottagningen har utvecklats utifrån deltagarnas behov under våren. Hinder i arbetsprocessen Då en ordinarie personal varit sjukskriven under hela våren har det varit ett stort tryck på ordinarie personal i projektet. En vikarie sattes in i verksamheten under våren, men då det inte var en permanent lösning tappade en del av det strategiska arbetet fart. Den här typen av relationsskapande verksamhet är beroende av vilja och förmåga hos personalen att skapa varaktiga relationer, varför störningar i personalgruppen kan påverka projektet negativt. Vidare var bara de två ordinarie personalen i tjänst under sommaren, varför det var svårt att planera verksamheten under den kritiska tidpunkt som sommarmånaderna är för deltagarna. Deltagarna hade två veckor inarbetad semester och planen var att de skulle praktisera i AMAs verksamhet i tre veckor, där den första veckan var med stöd från ordinarie personal. Detta fungerade dessvärre inte och några av deltagarna hade tagit ett steg tillbaka efter sommaruppehållet. För personalen Resultat och effekter Personalgruppens sammansättning har varit en viktig förutsättning och styrka i projektet. Rutiner och arbetssätt förändras kontinuerligt och arbetas fram genom gemensamma diskussioner i personalgruppen. En naturlig uppdelning arbetsuppgifter och ansvarsområden har utkristaliserats och varit självklar, men det är också viktigt att all personal har kunskap om varandras arbetsområden. Medarbetarna har kompletterat varandra på ett bra sätt. Payoff har fungerat som ett stöd i utvärderingsarbetet och projektet dokumenteras kontinuerligt. Under våren har personalgruppen arbetat med ett målarbete med stöd av payoff, som syftar till att tydliggöra de mål som finns angivna i projektplanen. Projektet samordnar individernas insatser mot arbete eller studier, vilket ger deltagarna energi att fokusera på sitt förändringsarbete. Resultatet blir att myndigheterna samverkar runt individens behov och deltagaren får möjlighet att träna på att sköta detta själv på sikt. Tidigare har deltagarna inte klarat detta på egen hand, utan kommer ofta i konflikt, då de har mycket låg uthållighet och brist på sociala färdigheter. Då all personal nu har en grundutbildning i lösningsfokuserat arbetssätt kommer detta att synas ytterligare i det dagliga arbetet framöver. Studiebesöket till Passus Fryshuset gav personalgruppen kunskap och nya ideér kring att arbeta med kriminalitet som livsstil. Under kommande projekttid ska vägledarna söka mer kunskap kring kriminalitet och hur de kan arbeta utifrån deltagarnas bakgrund. För organisationen Projektets förutsättningar Projektet är organiserat av Förebyggarcentrum, inom verksamhetsområdet Fritid och Förebyggande. Ur ett deltagarperspektiv har detta varit viktigt, då det finns en stor myndighetsrädsla och misstänksamhet i målgruppen. Fritid och förebyggande är neutrala ur ett deltagarperspektiv och förknippas med positiva verksamheter som t ex Fritidsgårdar och Here 4 U. Projektet ägs av

10 verksamhetschefen för Fritid och Förebyggande, som även leder styrgruppens arbete. Styrgruppen består av representanter för Västerås Stads beställarsida tjänstemän från Utbildnings och Arbetsmarknadsnämnden, Pedagogiska nämnderna samt Individ och familjenämnden, verksamhetschefen för AMA arbetsmarknad är också med i projektet. Arbetsförmedlingen och Polisen har också varit representerade i styrgruppen. Samordningsförbundets samordnare och projektledaren har adjungerats in på styrgruppsmötena. Det har funnits svårigheter att hitta en representant från Landstinget till styrgruppen, men fr o m hösten kommer chefen för vuxenpsykiatrin att representera landstinget i projektet. Under våren har tre styrgruppsmöten genomförts. Engagemanget och viljan att projektet ska lyckas är stor. Samverkan med ordinarie verksamheterna fungerar mycket bra. Praktiska frågor löses och viljan att bidra till projektet finns i styrgruppen och arbetsgruppen. Projektet avlastar ordinarie verksamheter i den meningen att om de skulle jobba med deltagarna i ordinarie verksamhet, skulle det kräva stora resurser kring var och en av deltagarna. Rutiner och överenskommelser har gjorts för att säkerställa samverkan över tid. Lokalerna måste vara mer ändamålsenliga för projektet. Växhuset har varit en bra plats där deltagarna tvingas ta hänsyn och läget är bra, men lokalerna är för små och det finns ingen tillgång till kök. Kontakter är tagna i syfte att hitta nya lokaler för projektet. För organisationen Genomförande och process Vid projektstart enandes C2Cs styrgrupp om följande: Styrgruppens roll - Följa projektet - Fatta beslut - Prioritera verksamheter och aktiviteter av övergripande karaktär - Styrgruppen består av representanter från organisationer som ska ta emot projektresultatet, är resursägare till resurser i projektet samt har beställt/ansökt om projektet (sponsrar projektet). I C2C 3.0 är det Västerås Stad, Arbetsförmedlingen, Landstinget Västmanland och Polismyndigheten i Västmanland. Adjungerade är samrodnaren för Samordningsförbundet Västerås och projektledaren. Fler personer kan adjungeras in vid behov. - De som sitter i styrgruppen ska också ha beslutsmandat. Om någon ersättare deltar måste även den personen få mandat att fatta beslut. En arbetsgrupp bestående av personal från AF, Jobbcentrum, VUC, Missbruksmottagningen och projektet har träffats en gång /månad. Där har praktiska frågor lyfts och arbetats med. Projektarbetsgruppen har arbetat efter följande riktlinjer: Projektarbetsgruppen består av medarbetare från berörda verksamheter som arbetar nära målgruppen Praktiskt samarbete och samordning mellan projektets olika verksamheter för att nå uppsatta mål Innovation och nytänkande uppmuntras Om deltagarna inte kommer överens i en fråga eller inte har mandat att fatta beslut lyfts dessa till styrgruppen Några exempel på frågor som avhandlats i arbetsgruppen är t ex vilken typ av studier som kan erbjudas deltagarna, tidsrapportering, underlag för utvecklingsanställning, rutiner och planering av besök. Samverkan i samverkansgruppen har fungerat mycket bra. Närvaron från alla instanser har varit hög och engagemanget och fleixibilteten är stor. En framgångsfaktor är att de personer som finns i arbetsgruppen arbetar direkt i verksamheten med deltagarna utifrån sina respektive uppdrag. Projektet samordnar insatserna via vägledarna som fungerar som en brygga och säkerställer en kontinuerlig

11 kontakt. Ett bra exempel på detta är samverkan med Missbruksmottagningen då personalen kommer till deltagarnas hemmaplan, där deltagarna är trygga. En processutvärderingsdag anordnades den 20 augusti. Alla samverkanspartners var representerade vid processdagen. Då Vuxenutbildning som erbjuds via kommunen ställer höga krav på eget ansvar och driv har arbetsgruppen kommit fram till att studier via folkhögskola är ett lämpligt alternativ. Studiebesök och fortsatt diskussion kring detta är ett utvecklingsområde framöver. Vid kontakt med socialtjänst och frivård fungerar vägledarna som ett stöd till deltagarna då detta efterfrågas. Hinder och lösningar Vid projektstart fanns många otydligheter kring hur de olika formerna av anställningsformer skulle fungera i praktiken. En rutin och arbetsfördelning som gäller mellan AMA- jobbcentrum och projektet har tagits fram. Då flera av deltagarna haft bristfälliga konktakter i samhället finns ofullständig dokumentation kring individernas behov och svårigheter. Då AFs regler kring utvecklingsanställning kräver dokumentation har projektet arbetat med att ta fram den dokumentation som finns och kompletterat med egna utlåtanden från verksamheten. Vid projektstarten var endast projektledaren representerad i styrgruppen. Detta ändrades efter två styrgruppsmöten, då ett glapp mellan styrgruppens arbete och projektet uppmärksammades. Då personalgruppen är så pass liten och alla har specifika kunskaper och ansvarsområden ansågs det vara viktigt att all personal adjungeras in på styrgruppsmötena. Ett exempel på detta var diskussionen kring huruvida Chance 2 Change 3.0 ska erbjudas även till unga kvinnor i utanförskap, samt diskussioner kring metoder i verksamheten. Förändringar utanför projektet Det finns stort intresse och många frågor från verksamheter, kollegor, organisationer och politiker kring Chance 2 Change 3.0. Många är intresserade, men det finns också viss misstro mot att projektet skall lyckas med individer som så många andra inte har lyckats med. Det har också funnits en oro för att deltagarna får lön utan motprestation. Information om projektet har lämnats till nedanstående verksamheter: AMA Fritid Centrum Fältassistenterna Arenan Frivården inbokat till hösten Polisen via chef och medarbetare Socialtjänst unga vuxna Kommunfullmäktige Individ och familjenämnden (hösten 2012) Utökad samverkan Under projektets gång har behovet att utöka samverkan med Kriminalvården växt fram. Genom målgruppens problematik behövs mer strukturerad samverkan, så att insatserna i projektet, tillsammans med Kriminalvården, kan anpassas och optimeras i förhållande till ev. straff på anstalt. Här finns en tydlig potential att utveckla projektets samverkan, metoder och verksamhet. En annan samverkanspartner som framkommit är Folkhögskolan, vilken anses vara en lämplig aktör för att bygga vidare på när det gäller deltagarnas utbildningsbehov. Även här finns en potential att utveckla samverkan.

12 För organisationen Resultat och effekter Eftersom målgruppen har en komplex problembild ställs extra höga krav på aktörerna, eftersom deltagarna inte alltid passar in i den struktur och de regelverk som de olika aktörerna/ myndigheterna vanligtvis arbetar efter. En förutsättning för goda resultat blir därför att hitta former för att minimera glappen mellan aktörerna när de tillsammans ska stötta deltagarens utvecklingsprocess. Projektet har lagt ner stor möda i både den operativa verksamheten och i styrgruppen på att få denna samverkan att fungera. Frågan om hur kontaktytorna ska bibehållas när projektet avslutats har börjat diskuteras. Projektet är också delaktiga i och följer Samordningsförbundets arbete med integrerad samverkan, då vi ser ett fortsatt behov av kontinuerlig samverkan kring deltagarna även efter projektets avslut. Genom styrgruppens och arbetsgruppens sammansättning så pågår det ett kontinuerligt lärande för alla parter. Projektet sprider också information och håller närstående verksamheter uppdaterade genom informationsträffar. Projektet har informerat kommunfullmäktige och besökt olika verksamheter, så väl som tagit emot intresserade gäster. Ett frukostmöte via samordningsförbundet är planerat i september. Det pågår redan nu en diskussion med stadens representanter om hur projektet ska implementeras efter projekttidens slut. Projektet har under första verksamhetshalvåret haft mindre kostnader än budgeterat. Detta beror främst på mindre personalkostnader pga sjukdom. Payoff lärande utvärdering Utvärderingsföretaget payoff ger några rekommendationer när det gäller det fortsatta arbetet i projektet: Målbilden i projektet måste utvecklas och det behövs ett ökat fokus på långsiktiga effekter. Merparten av de nuvarande målen har ett kortsiktigt fokus och lyfter inte fram de stora samhällsekonomiska effekter och de mänskliga värden som kan skapas i C2C-projektet. Det långsiktiga målet är inte definierat på ett sätt som gör det mätbart. Idag ligger ett stort fokus i uppföljningen av projektet på att redovisa vilka aktiviteter som är genomförda. Uppföljningen av projektet behöver visa mer på hur projektet uppfyller målen och vilka effekter som projektet åstadkommer. Arbetet med att förbereda implementeringen i den ordinarie verksamheten är något som behöver påbörjas. Det behövs ett engagerat och strukturerat arbete för att implementering ska ge de effekter projektet önskar. Arbetet med analys, strategi och plan för genomförandet av implementeringen bör starta så snart som möjligt. Sammanfattningsvis är C2C-projektet ett mycket spännande projekt som är riktat mot en målgrupp med tung problematik. payoff s bedömning är att verksamheten fungerar bra och att den både har potential att fortsätta utvecklas och att skapa långsiktiga effekter och samhällsnytta Underskrift Karin Sällberg Projektledare

13

14

15 Bilaga 2

16

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2012-10-12 PROJEKTPLAN FÖR Projektbenämning: Chance 2 Change 3.0 Projektledare: Karin Sällberg. Enhetschef Förebyggarcentrum. Västerås stad Telefon: 021-398405 Projektägare: Åsa Sundgren

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Datum:2012-07-18 SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Socialt företag- en väg till egen försörjning Dnr: 2011/15-SFV Rapportering avser Slutrapport för perioden 2012-01-01-2012-06-30

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

RAPPORTERING PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN

RAPPORTERING PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN RAPPORTERING PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Datum:2013-12-31 Projektbenämning Socialt företag - fortsättning Rapportering avser Delårsrapport utifrån processdag gällande projekt Socialt

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Våga Vilja. Samverkan mellan socialtjänst och skola i Piteå kommun. Stöd till barn och familjer

Våga Vilja. Samverkan mellan socialtjänst och skola i Piteå kommun. Stöd till barn och familjer Våga Vilja Samverkan mellan socialtjänst och skola i Piteå kommun Insats enligt SoL 4:1 Erbjuda institutionsnära öppenvårdsinsatser på hemmaplan Erbjuder skola alt praktik Nära samarbete med elevhälsa

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Syfte Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Att på ett strukturerat sätt få reda på om ungdomar mellan 19 29 år med aktivitetsersättning samt ungdomar i samma ålderskategori som har nedsatt

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte ❿Det övergripande syftet är att genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbete och kompetens och socialförvaltningens beroende- och vuxenenhet har för avsikt att gemensamt ansöka om medel från

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

WORKSHOP. Krami. Presenterat Av Mona Sjögren & Mikael Andersson

WORKSHOP. Krami. Presenterat Av Mona Sjögren & Mikael Andersson WORKSHOP Krami Presenterat Av Mona Sjögren & Mikael Andersson INNEHÅLL Bakgrund och organisation Målgruppen Krami programmet Arbetsmetodik Krami utvärderad VAD ÄR KRAMI? Rehabiliteringsprogram för unga

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen.

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. IFO/Omvårdnadsförvaltningen Arbetsförmedlingen Filipstad/Storfors/Kristinehamn Samordningsförbundet Samspelet Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

RAPPORTERING. Datum: 2014-09-01. Projektbenämning Socialt företag- fortsättning. Rapportering avser Delårsrapport 2014-01-01--2014-06-30

RAPPORTERING. Datum: 2014-09-01. Projektbenämning Socialt företag- fortsättning. Rapportering avser Delårsrapport 2014-01-01--2014-06-30 RAPPORTERING Datum: 2014-09-01 Projektbenämning Socialt företag- fortsättning Rapportering avser Delårsrapport 2014-01-01--2014-06-30 Rapportförfattare Reidun Andersson Sammanfattning Denna period har

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Samverkan och ledning Nätverksträffar Under hela projekttiden har nätverksträffar skett med andra projekt i länet. Samverkanskonferens för hela länet har en gång/år

Läs mer

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost Tillsammans är vi starka Med fokus på samarbete Vi verkar i ett sammanhang som är större än den enskilda kommunen. I Skåne Nordost identifierar

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling Projektnamn: Social insatsgrupp Projektägare: Kerstin Melén Gyllensten Förvaltningar: BoF, AoF, VoO, GoV Eventuell styrgrupp: Projektledare: Samordnare för sociala insatsgrupper Godkänt av: Datum för godkännande:

Läs mer

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND PROJEKTPLAN Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 Projektbenämning Utveckling och implementering av långsiktigt stöd i arbetslivet Projektägare Linköpings kommun/omsorgskontoret

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Slutrapport för projekt Sambandet i Timrå

Slutrapport för projekt Sambandet i Timrå Timrå 111031 Slutrapport för projekt Sambandet i Timrå Projekttid 2007-09-01-2011-08-31 Bakgrund Under våren 2007 gjorde beredningsgruppen i förbundet en kartläggning av personer tillhörande målgruppen

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

nriktningsmål sociala insatser för vuxna

nriktningsmål sociala insatser för vuxna I nriktningsmål sociala insatser för vuxna Antagna av kommunfullmäktige 2003-05-26, 123 Ersätter Inriktningsmål för individ- och familjeomsorg antagna av Kommunfullmäktige 1996-11-25 i de delar som avser

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Lägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630

Lägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630 Lägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630 Organisation, styrning ledning samt förändringar våren 2014 Styrgruppen startade även 2015 utan representation från Landstinget. Under våren 2015 fick

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Arbetsträning. & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN

Arbetsträning. & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN Arbetsträning & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN Vägen ut!s arbetsträning är kopplad till företagande och riktiga arbetsuppgifter. Arbetet formar vår vardag välkomnar alla. har medarbetare med egen

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Samordningsförbundet. rbundet

Samordningsförbundet. rbundet Samordningsförbundet rbundet SAMSPELET s Futuro Ett samarbetsprojekt i Samordningsförbundet Samspelet Utifrån ett prioriterat område som behöver förstärkas så att fler har möjlighet att få fotfäste på

Läs mer

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Projektplan VäxtKraft

Projektplan VäxtKraft Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-09-30 1(8) Projektplan VäxtKraft Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-296018 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 PROJEKT NORRSKEN FAKTA FAKTA PROJEKTTID: 1 september 2010 31 augusti 2014 Vänder sig till kvinnor och män i Piteå och Arvidsjaur

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige Bengt Eklund Arbetsförmedlingen Strategienheten Avdelningen Rehabilitering till arbete Supported Employment på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Anna Isaksson Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och samhälle Lektor/forskare i sociologi Ännu ett projekt Samhällets

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140314 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Projektet Unga i Huset

Projektet Unga i Huset 1 2 Projektet drivs av med delfinansiering av i Jämtlands Län. 3 Delrapport 1 Datum 1 september 2012 31 januari 2013 2013-02-27 Projektet erbjuder 10-20 arbetsträningsplatser i Gamla Tingshuset för unga

Läs mer

Verksamhetsplan - 2008 Jobbcentrum

Verksamhetsplan - 2008 Jobbcentrum Handläggare: Eric Andersson, Arbetsmarknadsenheten, AME Socialnämnden Verksamhetsplan - 2008 Jobbcentrum Organisation Jobbcentrum ingår i Socialnämndens Arbetsmarknadsenhet. Arbetsmarknadsenheten hör till

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd 2013-02-04 KS-2013/166.173 1 (2) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda 0708-790 588 Linda.Lindblom@huddinge.se Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse 2012 avseende s brottsförebyggande råd Förslag till beslut s brottsförebyggande

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Ett gott liv var dag

Ett gott liv var dag Ingegerd Eriksson Projektledare SLUTRAPPORT 2015-06-18 Ett gott liv var dag Vård- och omsorgsprojektet 2 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 4 3. Resultatredovisning 5 4. Utvärdering av arbetet 7

Läs mer

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Vernissage 17 december 2012 kl. 13.00 16.00 Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Det pågår en strukturförändring inom svensk vård och social omsorg. För att svara upp mot de ökade krav

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2009-11-24 1(7) Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-29 60 18, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Aktivitet JobbTorg Bakgrund Styrelsen

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Resursjobb Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Bakgrund Låg utbildningsnivå Stor inflyttning Hög andel invånare som är utrikesfödda Regionens bästa arbetsmarknad men Svårigheter/utmaningar

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö

Läs mer

Unga arbetslösa. Från utanförskap till anställningsbara. Arbetsmarknaden. förändras gör du? Inbjudan till konferens i Stockholm den 22-23 augusti 2011

Unga arbetslösa. Från utanförskap till anställningsbara. Arbetsmarknaden. förändras gör du? Inbjudan till konferens i Stockholm den 22-23 augusti 2011 Unga arbetslösa Inbjudan till konferens i Stockholm den 22-23 augusti 2011 KEY NOTE SPEAKER Ordförande, Riksdagens arbetsmarknadsutskott Tomas Tobé (m) PRAKTIKFALL FRÅN Jobba i Västerås Björn Nordén Temagruppen

Läs mer

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Orrekullens gruppbostads Verksamhetsplan 2012 Orrekullen är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Gruppbostaden

Läs mer

Projektplan, självhjälpsgrupper

Projektplan, självhjälpsgrupper REGION JÖNKÖPINGS LÄN Projektplan, självhjälpsgrupper Främjande av psykisk hälsa Ansökan om medel från Finnvedens samordningsförbund 2015-01-07 Utveckla och implementera förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer