Socialnämnden sammanträder fredagen den 29 augusti 2014 klockan 09.00, kommunhuset Vingåker, Hjälmaren (stora sammanträdesrummet)
|
|
- Elin Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Datum (2) KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Socialnämnden sammanträder fredagen den 29 augusti 2014 klockan 09.00, kommunhuset Vingåker, Hjälmaren (stora sammanträdesrummet) Anneli Bengtsson / Lena Brännlund ordförande sekreterare Godkännande av dagordning Val av justerare 1. Nattfasta våren Ekonomirapport personalkostnader Sammanställning av klagomål 2014 (jan-juni). 4. Beslut utifrån könsperspektivet. 5. Slutrapport angående projektet att minska beroendet av försörjningsstöd. 6. Egeninitierad verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen (2001:453), SoL, gällande handläggning av inkomna anmälningar i Vingåker. 7. Svar på beslut från IVO avseende barnavårdsärende. 8. Förslag till svensk standard för kvalitet i omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering för äldre med omfattande behov i ordinärt och särskilt boende. 9. Ansökan om medlemskap i gemensam Taxe- och avgiftsnämnd. 10. Utredning enligt Lex Sarah Föreningsbidrag PRO Vingåker och Dyslexiförbundet för VK300S v , Kallelse Information avslutat ärende IVO tillsyn Fabriksgatans gruppbostad. 13. Budgetuppföljning juli Socialförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: social@vingaker.se Pg Bg
2 2 14. Uppdrag till förvaltningen Rapport över domar och beslut 16. Delegationsärenden 17. Delgivningar 18. Övriga frågor 2 (2) Välkommen!
3 3 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Sida Sn Dnr 8/ Nattfasta Våren 2014 Förslag till beslut Att socialnämnden lägger informationen till handlingarna. Beskrivning av ärendet Sedan våren 2011 mäts nattfastan på alla avdelning på särskilda boenden i Vingåkers kommun. Mätningarna har genomförts två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. Ungefär 44 % av deltagarna hade en lång nattfasta (mer än 13 timmar) både vid vårens och vid höstens mätning. Det är en klar förbättring jämfört med tidigare resultat från mätningar men fortfarande en oacceptabelt lång nattfasta, med tanke på att % av målgruppen är undernärda eller har risk för undernäring. Det finns verksamheter som har omkring 11 timmars nattfasta. Det finns även de som har kortare än så. Därför borde det gå att få ned nattfastan till gangn för brukares närings-och hälsotillstånd ännu mer. Det finns även individer med lång nattfasta och god nutritionsstatus som inte vill förändra sitt måltidsmönster. Beslutsunderlag Nattfasta Vår 2014, Tjänsteutlåtande Justerandes sign Utdragsbestyrkande
4 4 Datum (1) Vår handläggare Josefin Nyberg Josefin.nyberg@katrineholm.se 1 Nattfasta Vår Bakgrund För att stimulera aptiten och täcka näringsbehovet hos äldre med vård- och omsorgsbehov är det viktigt att sprida ut måltiderna jämnt över den vakna delen av dygnet. Det ger större möjligheter att öka energi- och näringsintaget, framför allt hos personer med nedsatt aptit. På så sätt kan man också korta ner nattfastan. Socialstyrelsen använder nattfastans längd som en kvalitetsindikator i Öppna jämförelser och rekommenderar att måltidsordningen ska vara sådan att nattfastan inte överstiger 11 timmar. Med nattfasta menas tiden mellan en dags sista mål och följande dags första mål, det vill säga tiden under natten då en person inte äter eller dricker något som ger nämnvärd energi. Sedan våren 2011 mäts nattfastan på alla avdelningar på särskilda boendena i Vingåkers kommun. Mätningarna har genomförts två gånger per år, en gång på våren och en på hösten. 1.2 Metod Varje avdelning fyller i en blankett när brukarna äter middag, kvällsmål, nattmål, för-frukost och frukost. Utifrån denna information räknas sedan tiden för nattfastan ut och grupperas. Även information om aktuellt Body Mass Index, BMI 1 och Mini Nutritonal Assesment, MNA 2 samlas in. Ifyllda blanketter samlas in av enhetschefer som sedan överlämnas till dietist som räknar ut, sammanställer och gör statistik av mätningarna. Resultaten grupperas in i intervaller per timme avdelningsvis. Tiden avrundas alltid uppåt. Då sammanställningen grupperas i intervaller går det inte att räkna ut medelvärde utifrån dessa siffror. För att få än mer korrekta uppgifter om nattfastans längd ändrades instruktionerna hösten 2013 till att personal fyller i den tiden då brukaren äter. Tidigare har det inte varit specificerat om det ska fyllas i när brukaren börjar äta eller om det är när brukaren 1 BMI: Body Mass Index. Vikt i kg genom längden i meter i kvadrat (kg/m²). 2 MNA: Mini Nutritional Assessment, ett validerat screeningsverktyg framtaget för att upptäcka undernäring hos personer över 65 år. Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: kommunstyrelsen@vingaker.se Pg Bg
5 5 slutar äta. Detta kan då ha tolkats olika av olika personer. Med de nya instruktionerna ska siffrorna bli mer exakta samt säkerställa att dessa blir mer korrekta och rättvisa. Tiden från när brukaren börjar äta till brukaren slutar äta. 2 (1) 1.3 Resultat Bild 1. Flödesschema Våren 2014 var 85 brukare med i mätningen. 2 brukare har ej nattfastan kunnat räknas ut på då en brukare sköter middag, mellanmål och frukost själv och inga tider för dessa mål är ifyllda, den andra brukaren är ej frukosttiden ifylld på vilket leder till att tiden för nattfastan är omöjlig att räkna ut. Då återstår 83 brukare som tiden för nattfasta är uträknad på. Av dessa 83 brukare har 37 brukare en lång nattfasta som varar mer än 13 timmar, 32 brukare har timmars nattfasta och 14 brukare har en kort nattfasta, mindre än 11 timmar. Av de med en lång nattfasta, mer än 13 timmar har 6 brukare ett lågt BMI och 5 av dessa brukare även ett lågt MNA. På Skäret 1 och Kortis har ingen nattfasta längre än 13 timmar. På Heden, Ängen, Liljan, Lunden och Skräddaren har ingen brukare längre nattfasta än 14 timmar. På de avdelningarna där middagen serveras innan kl 17 är nattfastan längst. G
6 Diagram 1. Sammanställning samtliga år. 40,0% 35,0% Nattfastemätning 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% >16 h h h h h h <11 h Vår ,8% 10,4% 21,9% 25,0% 11,5% 4,2% 7,3% Höst ,8% 12,8% 15,1% 25,6% 10,5% 8,1% 5,8% Vår ,0% 15,7% 10,8% 22,9% 30,1% 3,6% 9,6% Höst ,7% 10,1% 15,7% 34,8% 11,2% 3,4% 4,5% Vår ,0% 8,0% 13,8% 29,9% 24,1% 5,7% 10,3% Höst ,1% 9,4% 19,8% 12,5% 20,8% 9,4% 20,8% Vår ,0% 9,4% 7,1% 27,1% 22,4% 15,3% 16,5% Diagram 1, Sammanställning samtliga år, nattfastemätningen intervallvis grupperat per timma. I gruppen > 16 h hamnar de brukare som har en nattfasta som är 16 timmar eller längre och i <11 h de med 11 timmars nattfasta eller mindre. Varje färg motsvarar en mätning. De ljusblå staplarna visar resultatet för våren Målsättningen är att de högra staplarna ska vara så höga som möjligt och de vänstra så låga som möjligt. Ingen brukare har en nattfasta som är längre än 16 timmar, det är första gången sedan mätningarna startade. 3 (1) Diagram 2. Resultat uppdelat i större tidsintervaller. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% <11 h h >13 h 10% 0% vår 2011 höst 2011 vår 2012 höst 2012 vår 2013 höst 2013 vår 2014
7 7 Diagram 2, Resultat uppdelat i större tidsintervaller visar nattfastemätningen uppdelat efter mer än 13 timmar (röda staplar), timmar (gula staplar) och mindre än 11 timmar (gröna staplar). I detta diagram ses tydligt skillnaderna i nattfastemätningen hösten 2013 och våren 2014 jämfört med tidigare mätningar. Den röda stapeln som visar lång nattfasta, mer än 13 timmar har aldrig varit så låg som vid vårens mätning. Den gröna stapeln för kort nattfasta, mindre än 11 timmar har sjunkit jämfört med mätningen hösten (1) Diagram 3. Brukare med lång nattfasta och lågt BMI och MNA. 25% 20% 15% 10% BMI <22 BMI <22 och MNA <12 5% 0% vår 2011 höst 2011 vår 2012 höst 2012 vår 2013 höst 2013 vår 2014 Diagram 3, Brukare med lång nattfasta och lågt BMI och MNA. Av de med lång nattfasta, mer än 13 timmar har ca 16 % även ett lågt BMI, detta visas i de blå staplarna. Av de med lång nattfasta mer än 13 timmar har ca 14 % även ett lågt BMI och ett lågt MNA, detta visas i de röda staplarna. 1.4 Analys Sannolikt är det fler utav avdelningarna där ingen har ofrivillig nattfasta som är mer än 13 timmar men då dessa uppgifter ej fyllts i blanketterna framkommer det inte. Några brukare har eget på rummet vilket skulle kunna betyda att deras nattfasta egentligen var kortare än vad mätningen visar. När resultaten diskuteras tillsammans med vårdpersonal framkommer många gånger att på flera avdelningar uppges att brukarna får något som typ mjölk och smörgås om de vaknar och är sugna på något. Vilka brukare detta gäller och tidpunkten framkommer dock inte i de ifyllda blanketterna vilket då gör det omöjligt att dra slutsatser om hur många som har en kortare nattfasta och även längden på denna. Då middagsmålet serveras efter kl 17 blir nattfastan kortare vilket tyder på att det vore önskvärt att alla avdelningar gjorde så. Arbetstider, schemaläggning eller andra icke mat-relaterade arbetsuppgifter som omvårdnadspersonalen har att
8 8 genomföra kan vara orsaker till den täta måltidsordningen på kvällen och blir då ett hinder för att åstadkomma en större spridning. Lokala arbetssätt där kvällsmålen ska vara avklarade innan nattpersonalen träder i tjänst kan vara ett skäl till att vare sig kvällsmål eller förfrukost inte serveras efter ett visst klockslag. Köken som levererar maten kan ha arbetstider/öppettider som begränsar möjligheten att få större spridning på måltiderna. Centralköket Humlegården levererar lunch och middag. Mellanmål, kvällsmål och frukost, vilket motsvarar hälften av dagens energiintag iordningställs av boendets/avdelningens personal. 5 (1) De insatser som man arbetat med är information och utbildning mot kostombud samt information för enhetschefer och sjuksköterskor. Vid mån av tid har dietist tillsammans med områdesansvarig sjuksköterska gått in på individnivå för brukare med undernäringsproblematik. Resultatet av höstens nattfastemätning samt information om varför nattfastan mäts och instruktioner till detta har getts samtliga personalgrupper på deras personalmöten. Under våren har all personal utbildats i nutrition relaterat till munhälsa, dysfagi(sväljsvårigheter) och sittställningar i samarbete med FOU Sörmland. I samband med dessa utbildningar har även nattfastan förklarats och diskuterats. 1.5 Slutsats Ungefär 44 % av deltagarna hade en lång nattfasta (mer än 13 timmar) både vid vårens och vid höstens mätning. Det är en klar förbättring jämfört med tidigare resultat från mätningar men fortfarande en oacceptabelt lång nattfasta med tanke på att 60-70% av målgruppen är undernärda eller har risk för undernäring. Det finns verksamheter som har omkring 11 timmars nattfasta, det finns även de som har kortare än så. Därför borde det gå att få ned nattfastan till gagn för brukares närings- och hälsotillstånd ännu mer. Det finns även individer med lång nattfasta och god nutritionsstatus som inte vill förändra sitt måltidsmönster.
9 9 Datum (2) Vår handläggare Josefin Nyberg Tjänsteutlåtande Nattfastemätning Våren 2014 på särskilt boende Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar att Ta emot informationen och lägga den till handlingarna. Bakgrund Med nattfasta menas tiden mellan en dags sista mål och följande dags första mål, det vill säga tiden under natten då en person inte äter eller dricker något som ger nämnvärd energi. För att stimulera aptiten och täcka näringsbehovet hos äldre med vård- och omsorgsbehov är det viktigt att sprida ut måltiderna jämnt över den vakna delen av dygnet. Det ger större möjligheter att öka energi- och näringsintaget, framför allt hos personer med nedsatt aptit. På så sätt kan man också korta ner nattfastan. Socialstyrelsen använder nattfastans längd som en kvalitetsindikator i Öppna jämförelser och rekommenderar att måltidsordningen ska vara sådan att nattfastan inte överstiger 11 timmar. Nattfastan mäts sedan våren 2011 två gånger på varje avdelning, vår och höst. Dietist ansvarar för att mätningarna genomförs och samlar in uppgifter, sammanställer och analyserar resultatet. VK300S v , Tjut Nattfasta Sammanfattning Resultatet visar att nattfastan är kortare över lag vid vårens mätning och hösten 2013 jämfört med tidigare mätningar. Målet är att ingen ofrivilligt ska vara utan mat längre än 11 timmar, 16,5 % av brukarna klarar detta mål, 37,6 % har timmars nattfasta och 43,5 % har mer än 13 timmars nattfasta. För första gången sedan mätningarna startade har ingen en lång nattfasta som varar mer än 16 timmar. Vid tidigare mätningar har andelen med nattfasta mer än 16 timmar varierat mellan 3-19 %. De insatser som man arbetat med är utbildning och information mot kostombud samt information för enhetschefer och sjuksköterskor. Vid mån av tid har dietist tillsammans med områdesansvarig sjuksköterska gått in på individnivå för brukare med undernäringsproblematik. Resultatet av höstens nattfastemätning samt Socialförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: social@vingaker.se Pg Bg
10 10 information om varför nattfastan mäts och instruktioner till detta har getts samtliga personalgrupper på deras personalmöten. Under våren har all personal utbildats i nutrition relaterat till munhälsa, dysfagi(sväljsvårigheter) och sittställningar i samarbete med FOU Sörmland. Vid dessa utbildningar har även nattfastan förklarats och diskuterats. 2 (2) Förvaltningens ståndpunkt Det är positivt att nattfastan blivit kortare och fortsätter vara så. Frågan om nattfastan behöver fortsätta diskuteras och arbetas med för att nå än bättre resultat. Av stor betydelse är likaså att enhetscheferna följer upp och efterfrågar resultat för sina enheter. Även kompetensen kring nutritionsfrågor är viktig för att nå bra resultat som gagnar brukarna. På de avdelningar där middagsmålet serveras efter kl 17 blir nattfastan kortare vilket tyder på att det vore önskvärt att alla avdelningar serverade middagsmålet senare. Bilagor Nattfasta Våren VINGÅKERS KOMMUN Kost och transportservice Josefin Nyberg Dietist
11 11 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Sida Sn Dnr 17/ Ekonomirapport Personalkostnader juli 2014 Förslag till beslut Informationen läggs till handlingarna. Beskrivning av ärendet Utfallet för Äldreomsorgen och Handikappomsorgen ligger under periodiserad budget. Beslutsunderlag Ekonomirapport Personalkostnader juli 2014 Justerandes sign Utdragsbestyrkande
12 12 Äldreomsorgen 2014 Tkr Utfall Budget Periodiserad budget Mån
13 Personalkostnadsredovisning Äldreomsorgen DIAGRAM Periodiserad Budget budget Utfall jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec S:a
14 14 Tkr Handikappomsorgen Utfall Budget Periodiserad budget Mån
15 15 Handikappomsorgen Personalkostnadsredovisning Handikappomsorgen DIAGRAM Periodiserad Budget budget Utfall jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec S:a
16 16 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Sida Sn Dnr 2/ Sammanställning av klagomål jan-juni 2014 Förslag till beslut Informationen läggs till handlingarna Socialnämnden överlämnar sammanställningen av klagomålen till revisorerna för kännedom. Beskrivning av ärendet En sammanställning av klagomål har gjorts vilken tar upp klagomål under tiden jan-juni Beslutsunderlag Sammanställning av synpunkter/klagomål 2014 diarieförda (jan-juni) Expediering Revisorerna Justerandes sign Utdragsbestyrkande
17 17 Dnr Sammanställning av synpunkter/klagomål 2014 diarieförda (janjuni) Enhet/ Verksamhet Klagande Typ av klagomål Beskrivning av klagomål 2/2014:1 Demensavdelning Anhöriga Omvårdnad Inkommet klagomål Klagomål ang för mycket olika personal (var lovad mindre grupp). Olåst medicinskåp vid olika tillfällen. Tar för lång tid från att beställda blöjor till leverans. Medicindelning kl när brukaren ska ha sin medicin kl Dålig uppföljning på brukarens blodsocker prover. Klagomålet är besvarat /2014:2 Nattpatrullen Anställd Tidsrapportering Inkommet klagomål Klagomål angående tidsrapportering för Nattpatrullen inom hemtjänsten Klagomålet är besvarat /2014:4 Ängen Anhöriga Anställd Inkommet klagomål Klagomål angående uppförande från en personal. Klagomålet är besvarat /2014:1 Ekgården Anhöriga Brist i omvårdnad Brukaren har inte fått den omvårdnad som han ska ha. T.ex. byte av kläder när han spytt ner dem. Bristfällig munvård. Oklippta naglar. På väg att få kvällsinsulin fast han fått det tidigare. Ej blivit tvättad när han borde. Klagomålet är besvarat /2014:6 Lunden Anhöriga ---- Synpunkt på att deras mor blivit väl skött på avd Lunden. Hon trivdes. Som anhöriga har de alltid blivit trevligt bemötta av personalen. Finn inget att klaga på. 2/2014:7 Lunden Anhöriga ---- Synpunkt att brukaren fick all hjälp han kunde få. Stor eloge till Maria Persson som alltid funnits med och stöttat. Stort tack. 105/2014:1 IFO Individen Byta handläggare Inkommit klagomål om bemötande. Socialutskottet beslutar att byta ansvarig handläggare i ärendet. Klagomålet är besvarat /2014:8 Korttidsboende Anhörig Övrigt Elev ej blivit mött vid tunnel Sävstaskolan som är uppgjort. Klagomålet är besvarat
18 18 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Sida Sn Dnr 104/ Beslut utifrån könsperspektivet Förslag till beslut Socialnämnden lägger informationen till handlingarna. Beskrivning av ärendet 10 olika ärenden har plockats ut slumpmässigt. Av de 10 ärendena är det 5 kvinnor och 5 män i ålder 80 och över. Genom akt granskningen går det inte att särskilja någon könsspecifik skillnad i beslut om bistånd. Utgångspunkten vid beslut är bedömning av behov grundar sig i den enskildes upplevelse av behov mer än könsperspektiv. Beslutsunderlag Beslut utifrån könsperspektivet, Justerandes sign Utdragsbestyrkande
19 19
20 20
21 21 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Sida Sn Dnr 183/2011 Slutrapport angående projektet att minska beroendet av försörjningsstöd Förslag till beslut Socialnämnden tar del av slutrapporten och överlämnar den till Kommunfullmäktige. Beskrivning av ärendet Socialnämnden beslutade att uppdra till socialförvaltningen att starta ett projekt för att minska behovet av försörjningsstöd. Syftet med projektet var också att arbeta aktivt med stödjande verksamhet, aktiv kontroll och att skapa metoder för arbetet. Målgruppen var ungdomar, invandrare och övriga vuxna med behov av rehabilitering. Projektet har inneburit ökade personalkostnader under dessa två år i form av en heltidsanställning som socialsekreterare. Bedömningen är att vi lyckats att minska kostnaderna för försörjningsstöd och att de två som beviljats sjukersättning under projekttiden har brutit ett livslångt beroende av försörjningsstöd. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Expediering Kommunfullmäktige Justerandes sign Utdragsbestyrkande
22 22
23 23
24 24
25 25
26 26
27 27
28 28
29 29
30 30 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Sida Sn Dnr 23/ Egeninitierad verksamhetstillsyn enligt 13 kap.2 socialtjänstlagen (2001:453), SoL, gällande handläggning av inkomna anmälningar i Vingåker. Förslag till beslut Socialnämnden uppdrar till förvaltningen att åtgärda de delar som IVO tycker behöver förtydligas. Beskrivning av ärendet Den 4 april 2014 beslutade Inspektionen för vård och omsorg, IVO, att nämnden skulle säkerställa att hembesök och externa kontakter inte förekommer inom ramen för en förhandsbedömning och att skyddsbedömningar av unga genast görs och dokumenteras. IVO bedömer att nämnden vidtagit relevanta åtgärder för att komma tillrätta med de påtalade bristerna. IVO vill dock uppmärksamma nämnden på att vissa delar av de reviderade rutinerna för handläggning av vuxenärenden behöver förtydligas. Ärendet avslutas. Beslutsunderlag Beslut Dnr /2014 Expediering Socialförvaltningen Justerandes sign Utdragsbestyrkande
31 31
32 32
33 33
34 34 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Sida Sn Dnr 30/ Svar på beslut från IVO avseende barnavårdsärende Förslag till beslut Överlämna nedanstående redovisning som svar på Inspektionen för vård och omsorgs begäran inkommen Att förvaltningen i mars 2015 skriftligen till socialnämnden redovisar hur aktuella rutiner följs. Sammanfattning Inspektionen för vård och omsorg (IVO)har i beslut ställt krav på åtgärder gällande klagomål om handläggning av barnavårdsärende vid socialtjänsten i Vingåker. Socialnämnden ska säkerställa att beslut fattas hur den unges umgänge med vårdnadshavare ska utövas om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med vård enligt lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och att vården enligt LVU omprövas om vårdens upphörande. Beskrivning av ärendet IVO har begärt socialnämndens yttrande avseende klagomål enligt ovan. Jenny Harknäs har utarbetat förslag redovisning som svar till IVO Rutinerna för handläggning har reviderats Beslutsunderlag Beslut från IVO Tjänsteutlåtande Reviderade rutiner Expediering Inspektionen för vård och omsorg Socialförvaltningen Justerandes sign Utdragsbestyrkande
35 35
36 36
37 37
38 38
39 39
40 40
41 41
42 42
43 43
44 44 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Sida Sn Dnr 113/ Förslag till svensk standard för kvalitet i omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering för äldre med omfattande behov i ordinärt och särskilt boende Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att överlämna föreslaget remissyttrande samt tjänsteutlåtande till SIS (Swedish Standards Institute). Beskrivning av ärendet SIS (Swedish Standards Institute) har tagit fram ett förslag till svensk standard för kvalitet i omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering för äldre med omfattande behov i ordinärt och särskilt boende. Ett grundläggande användningsområde för standarden är att den som bedriver verksamhet utifrån standarden ska kunna planera, leda och genomföra, systematiskt utvärdera och förbättra verksamheten. Ett annat användningsområde är som upphandlingsunderlag då verksamhet inom området upphandlas. Standarden berör cirka 40 olika områden och ställer 332 st. ska krav på verksamheten. I princip är inga av dessa krav nya utan det är en sammanställning av krav som redan finns från olika myndigheter som Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Livmedelsverket, Miljöstyrningsrådet, Hjälpmedelsinstitutet och Boverket. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Remiss Förslag till Svensk standard Svarsblankett Kommentarer Expediering SIS (Swedish Standards Institute) Justerandes sign Utdragsbestyrkande
45
46
47
48 45 No index entries found. Förslag till SVENSK STANDARD SS Utgåva 1 Kvalitet i omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering för äldre med omfattande behov i ordinärt och särskilt boende Quality of care, service and rehabilitation for elderly people with extensive needs in ordinary and special housing
49 46 Innehåll Sida Orientering Omfattning Normativa hänvisningar Termer och definitioner Omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering Bemötande, integritet och trygghet Individanpassning och delaktighet Personer i den äldres närhet Andliga och existentiella frågor Syn Hörsel Psykiskt funktionstillstånd, kognitiv svikt och psykisk ohälsa Aktiviteter Mat, måltid och nutrition Service Personlig vård Mun- och tandhälsa Ät- och sväljsvårigheter Urinblås- och tarmfunktion Sömn Smärta Hud och sår Fall Fysiskt funktionstillstånd Läkemedel Livets slut Dokumentation Boendemiljö, tillgänglighet, vårdhygien och hjälpmedel Boendemiljö och tillgänglighet Boendemiljö och tillgänglighet, ordinärt boende Boendemiljö och tillgänglighet, särskilt boende Vårdhygien och vårdrelaterade infektioner Hjälpmedel Verksamhetens organisation Struktur, ansvar, befogenheter och resurser Värdegrund Ledningssystem Systematiskt kvalitetsarbete för omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt miljöarbete Den äldres uppfattning om verksamheten, brukarundersökningar Sekretess och meddelarskydd Samverkan och informationsöverföring Förbättringsarbete, utveckling och innovation Bemanning Kompetens Bilaga A (normativ) Informationskällor som används för att visa hur kraven uppfylls Bilaga B (informativ) Den äldre och LSS Bilaga C (informativ) Boendemiljö och tillgänglighet möjlighet att påverka Bilaga D (informativ) SS i relation till ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) ICF som begreppsstruktur kan användas för att beskriva och bedöma behov och insatser inom omsorg, rehabilitering och hälso- och sjukvård för äldre Litteraturförteckning... 52
50 47 Orientering Standarden antar ett personcentrerat förhållningssätt och avser omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering för äldre personen med omfattande behov vilka bor i ordinärt eller särskilt boende. Andelen äldre ökar i samhället vilket leder till ökat behov av stöd. Många av de äldre är sköra, lider av demenssjukdom eller andra kroniska sjukdomar. Trots funktionsnedsättningar och skörhet finns många personliga resurser kvar hos den äldre personen som motivation, viljekraft och nyfikenhet. Det är angeläget att hitta en balans mellan den äldres egen förmåga och det stöd som kan ges. Den äldres dagliga liv är alltid utgångspunkten för det stöd som behövs. Hur stödet ges i den specifika situationen är något som ibland kräver flexibla och okonventionella lösningar. Standarden används för att säkerställa en trygg och säker äldreomsorg med självbestämmande och delaktighet för den äldre personen och dennes närstående. Standarden avser också att stödja personalen i att skapa en tillgänglig och stödjande fysisk och psykosocial miljö som ger möjlighet till funktionsbevarande och meningsfulla aktiviteter för den äldre samt säkra en god arbetsmiljö för personalen. Äldreomsorg är en komplex verksamhet som kräver samsyn och samverkan mellan alla medverkande aktörer för att säkra och utveckla kvaliteten. I ett teambaserat arbetssätt samarbetar personalen med olika kompletterande kompetenser för att nå bästa resultat utifrån den äldre personens önskemål och behov. Samverkan i team är en nyckelfaktor för en personcentrerad och säker omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering. Genom tydliga krav på vad som förväntas av utföraren, den som bedriver verksamhet, blir det även tydligt för den äldre personen och dennes närstående vad god omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering är inom ordinärt och särskilt boende. Den äldres behov och delaktighet är utgångspunkten och insatser till den äldre personen genomförs på bästa sätt genom teamarbete och med ett personcentrerat och salutogent förhållningssätt. Det salutogena perspektivet fokuserar på att se till det friska hos personen och att beakta varje enskild persons förutsättningar. Uppgiften för all personal är att främja den äldre personens hälsa och välbefinnande. Förutsättningar för att uppnå en god kvalitet i äldreomsorgen i ordinärt och särskilt boende för den äldre personen, är att personal på alla nivåer har adekvat utbildning och att det finns tillräckliga resurser för att utföra insatserna. Den äldre personen kan så långt möjligt, välja när och hur stöd och service ges. Syftet är främst att underlätta äldre personers inflytande över innehållet och utformningen av hemtjänsten och service i särskilda boende. Syftet med dokumentation är att säkerställa god kvalitet i omvårdnad, omsorg service och rehabilitering. ICF begreppsstruktur används i allt högre grad i kommunal vård och omsorg. Standarden är därför inspirerad av denna i beaktande av omvårdnad- och omsorgsaspekter i standardens alla delar för att garantera att dessa perspektiv är synliggjorda. I bilaga D återfinns en tabell som översiktligt visar denna standards kapitel 4 och 5 i relation till ICF klassifikationen. Den äldre personen Sköra äldre med stort behov av omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering kan idag bo så väl i ordinärt som särskilt boende. De har ofta en nedsatt kognitiv funktion, är multisjuka, har flera läkemedel och kan vara i behov av palliativ vård. För många äldre medför detta frekventa besök inom hälso- och sjukvården vilket i sin tur innebär ökad infektionsrisk och risk för smittspridning. För att hålla en hög kvalitet i omsorg, service, omvårdnad och rehabiliteringen är det nödvändigt med en hög kompetens hos personalen. Att vara skör innebär att den äldre personen börjar uppvisa symtom i form av ökad känslighet, minskad motståndskraft, utmattning, viktminskning, svaghet, långsamhet och låg aktivitetsgrad. Utöver den komplicerade fysiska situationen måste även den psykosociala situationen beaktas, så att trygghet i vardagen med möjlighet till individuella rutiner och social samvaro möjliggörs. Multisjuka äldre har ett stort behov av personcentrerad vård med samordnad och kontinuerlig omvårdnad och rehabilitering, där en helhetssyn är viktig. 2
Svensk standard. Kvalitetsstandard för: För äldre med omfattande biståndsbedömda behov i ordinärt och särskilt boende
Svensk standard Kvalitetsstandard för: Omsorg Service Omvårdnad Rehabilitering För äldre med omfattande biståndsbedömda behov i ordinärt och särskilt boende Kvalitet i omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för
Läs merFörteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på
Läs merKvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun
Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för
Läs merKvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun
Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna
Läs merDen nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF
Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011
Läs merSocialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom socialtjänsten, förvaltningschefer Huvudmän för yrkesmässigt bedrivna enskilda verksamheter inom socialtjänsten Nr 3/2012 Februari
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden
Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;
1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.
Läs merRutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377
Läs merFörslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun
Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Inledning Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ligger till grund för lokalavärdighets - garantier i Järfälla kommun.
Läs merRiktlinjer för social dokumentation
Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer
Läs merSocialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden
SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs mervärdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka
värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka värdighetsgarantier Från och med 2014 gäller värdighetsgarantier i Botkyrkas äldreomsorg. Garantierna är äldreomsorgens löften till
Läs merSOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och
Läs merKvalitetsrapport hemtja nst
Kvalitetsrapport hemtja nst 2018-08-13 1 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Kvalitetsrapporten... 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 2.1 Riskanalys... 3 2.2 Egenkontroll... 4 2.3 Utredning av avvikelser,
Läs merKvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;
1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen
Läs merVÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.
VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns
Läs merUppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS
Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal
Läs merÖvergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Läs merLokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun
Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer
Läs merTjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen
DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till
Läs merInsatsen vård- och omsorgsboende
Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra
Läs merNutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Läs merMat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad
Sida 1 (5) 2019-05-08 Handläggare Anneli Rydström Telefon: 0850822068 Till stadsdelsnämnd 2019-06-13 Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad Yttrande till kommunstyrelsen Förslag till
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den
Läs merProgram för stöd till anhöriga
Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari
Läs merLokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun
Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband den personliga omvårdnaden
Läs merKvalitetsmål för Äldreomsorgen
Kvalitetsmål för Äldreomsorgen Kvalitetsmål för äldreomsorgen i Klippans kommun Kvalitetsmålen är fastställda av socialnämnden 2010-12-07. Äldreomsorgen skall bedrivas i enlighet med socialtjänstlagen,
Läs merKvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merRiktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning
Läs merGränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde
Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare
Läs merVad skall anmälas enligt Lex Sara? Vad menas med Allvarliga missförhållanden?
3 (9) Rutin för anmälan om missförhållanden enligt socialtjänstlagen Lex Sara Lokala rutiner för rapportering, handläggning och anmälan av missförhållanden i omsorger om äldre och funktionshindrade enligt
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merLokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen
Socialförvaltningen Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Lokal värdighetsgaranti i Krokoms äldreomsorg Den 1 januari 2014 införs lokala värdighetsgarantier i Krokoms kommun. Värdighetsgarantierna
Läs merLokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning
1 Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning Reviderad juni 2016 Innehåll Vad är lex Sarah 2 Att medverka till god kvalitet 2 Missförhållanden ska rapporteras 3 Skyldigheten att rapportera 3
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
Läs merRiktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för
Läs merKVALITETSKRAV OCH MÅL
Fastställd 2012-11-22 Omsorgs- och utbildningsutskottet KVALITETSKRAV OCH MÅL VÅRD OCH OMSORGSBOENDE FÖR ÄLDRE Gäller från 2013-01-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro:
Läs mer2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård
2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4
Läs merSocial dokumentation
Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:
Läs merNutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Läs merMeddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), huvudmän i enskild verksamhet med ansvar för vård
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015
Eskilstuna kommun Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-01 UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Bostad med särskild service enligt LSS Innehåll 1. Beskrivning av uppdragen... 3 Enheten
Läs merKvalitetsmål för äldreomsorgen i Tjörns kommun
2011-03-02 2011-05-25 reviderad SN 2011-05-25 153 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för äldreomsorgen i Tjörns kommun Äldreomsorgen ska verka för att på demokratins och solidaritetens grund främja Människornas
Läs merLedningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12
1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merLedningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCIAL OMSORG SID 1 (3) 2009-08-26 Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg Inledning Av bestämmelserna i 3 kap. 3 SoL och
Läs merVilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?
Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
Läs merSVENSK STANDARD SS :2015
SVENSK STANDARD SS 872500:2015 Fastställd/Approved: 2015-04-08 Publicerad/Published: 2015-04-13 (Korrigerad version/corrected version Jan 2017) Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 11.020
Läs mer1(11) Egenvård. Styrdokument
1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merSystem för uppföljning och granskning av verksamheter som omfattas av valfrihetssystem- LOV
Bilaga 7 System för uppföljning och granskning av verksamheter som omfattas av valfrihetssystem- LOV 2010-10-26 1 Innehåll 1. System för uppföljning och granskning... 3 Styrdokument... 3 Grundsyn för uppföljning...
Läs merRutin för avvikelsehantering
1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson
Läs merRiktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom
1(7) OMSORGSFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom Antagna i Omsorgsnämnden 2019-06-04 2(7) Innehållsförteckning Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv
Läs merFörvaltningens förslag till beslut
Kungsholmens stadsdelsförvaltning Stöd till resultatstyrning Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2014-02-18 Handläggare Christina Egerbrandt Telefon: 08-508 08 032 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde
Läs merMat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad
Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad Februari 2019 stockholm.se 3 (7) Innehållsförteckning... 4 Syfte... 4 Mål... 4 Maten... 5 Måltidsmiljön... 5 Måltidsordning... 5 Hållbara och
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Läs merSocial- och äldrenämnden antar föreslaget yttrande till Socialstyrelsen i dnr 23931/2013 och 17906/2013.
2014-02-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2013/310-003 SÄN 2013/312-003 Social- och äldrenämnden Synpunkter på Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten
Läs merRutiner för f r samverkan
Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas
Läs merRiktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige
Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-08 Eksjö kommun 575 80 Eksjö Tfn 0381-360 00 Fax 0381-166
Läs merRiktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merLokal värdighetsgaranti för äldreomsorgen i Robertsfors
2013-02-08 Lokal värdighetsgaranti för äldreomsorgen i Robertsfors Inledning Den nationella värdegrunden och dess innehåll ligger till grund för värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Robertsfors kommun.
Läs merSocial dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal
1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden
Läs merLedningssystem för god kvalitet
RIKTLINJE Ledningssystem för god kvalitet Dokumentet gäller för Socialnämnden och Äldrenämnden Dokumentets syfte och mål Säkerställa att medborgare inom socialnämnden och äldrenämndens ansvarsområden får
Läs merOmvårdnadsförvaltningen
Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline
Läs merUppdrag och kvalitetskrav
Uppdrag och kvalitetskrav Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Ärendenr SON 2017/128 Version reviderad
Läs merHemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Läs merVärdegrund- förslag till lagändring
Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för
Läs merGERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott
GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring
Läs merBehovsanpassad bemanning på särskilda boenden
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2014-02-27 Sida 10(23) Socialnämnden SN Punkt 9 SNau 22 Sn/2014:55/021 Behovsanpassad bemanning på särskilda boenden Förslag till beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår
Läs merNya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.
Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter
Läs merKvalitetsdeklaration Personlig Assistans
1 Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg OP Assistans AB 556553-5910 Kvalitetsdeklaration avseende 2017 Att arbeta med kvalitet är en självklarhet
Läs merRIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...
Läs merUpprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten
Rutin 1 (5) 2012-11-28 Upprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten Nationell värdegrund I Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) infördes den 1 januari 2011 en bestämmelse om en nationell värdegrund för
Läs merRiktlinjer för bistånd inom äldreomsorgen i Vingåkers kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 5.22 Antaget av kommunfullmäktige 2011-09-12, 83 Gäller från beslutsdatum Riktlinjer för bistånd inom äldreomsorgen i Vingåkers kommun Inledning Insatser från kommunen ska i första
Läs merAnna Setterström. Omsorgskonsulent Karlstads kommun
Anna Setterström Omsorgskonsulent Karlstads kommun 2012-09-25 Omsorgskonsulent Ansvarar för uppföljning och tillsyn i enskilda ärenden enligt SoL och LSS Upprättar riktlinjer och instruktioner enligt SoL
Läs merStöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..
Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor
Läs merLex Sarah rapport och anmälan av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande
Lex Sarah rapport och anmälan av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 137/18 Gäller för
Läs merBilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med
Bilaga 1 Dnr SN 2013/298 Socialnämndens strategi för VÅRD och OMSORG Gäller från och med 2014-01-01 1 Förord Denna strategi för vård och omsorg redovisar den övergripande och långsiktiga inriktningen för
Läs merPLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst
PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du
Läs merRiktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida
Läs merFöreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn
Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Ylva Ehn Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU
Läs merMarks kommuns värdighetsgarantier för äldreomsorgen
Marks kommuns värdighetsgarantier för äldreomsorgen Vår värdegrund Det kommunala stödet och omsorgen regleras i socialtjänstlagen och det ska se till att varje enskild person får den hjälp han/hon behöver
Läs merLokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah. En del av kvalitetsarbetet
Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah En del av kvalitetsarbetet Fastställd av Individ- och familjenämnden 2014-11-18 Innehåll Skyldighet att rapportera 1 Skyldighet
Läs merRiktlinje för rapportering och handläggning av missförhållanden enligt Lex Sarah
Godkänd av (Namn,, Enhet ) Utfärdat av (Namn,, Enhet) RIKTLINJE 1(5) Riktlinje för rapportering och handläggning av missförhållanden enligt Bakgrund Socialnämnden (kommunstyrelsen i Töreboda) ska enligt
Läs merSOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Läs merSOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merUtredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Sida 0 (8) 2018 Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merRiksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR
Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR Till Socialdepartementet Diarienummer S2017/02040/FST Remissvar Betänkande SOU 2017:21 Läs mig!
Läs merResultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS
sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt
Läs merÖVERTORNEÅ KOMMUN. Antagen av Socialnämnden 5 2014-02-12 2013/42
ÖVERTORNEÅ KOMMUN Antagen av Socialnämnden 5 2014-02-12 2013/42 Lokal Värdegrund Övertorneå Äldreomsorg 1 januari 2011 infördes en nationell värdegrund i socialtjänstlagen (5 kap. 4~ SoL 2001:453) De nya
Läs mer