Huvudpunkter i Vetenskapsrådets remissvar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Huvudpunkter i Vetenskapsrådets remissvar"

Transkript

1 Datum Diarienummer Handläggare Annette Moth Wiklund Vetenskapsrådet Utbildningsdepartementet Stockholm Remissyttrande Remiss av EU-kommissionens förslag till ramprogram för forskning och innovation (U2011/6661/F) VETENSKAPSRÅDET SWEDISH RESEARCH COUNCIL Postadress/Postal address Box 1035 SE Stockholm Sweden Besöksadress/Vlsitlng address Västra Järnvägsgatan 3 Tel: +46(0) Fax: +46(0) Huvudpunkter i Vetenskapsrådets remissvar Förutsättningarna för att de horisontella områdena ska få den roll det är tänkt måste stärkas. I detta sammanhang vill VR särskilt framhålla att forskning inom humaniora-samhällsvetenskap ger vitala och oundgängliga bidrag för att tackla alla samhällsutmaningama. ERC:s oberoende måste fortsatt bevaras. De för 7RP rådande skrivningarna om ERC:s programkommittés olika arbetsprocedurer finns inte med i Horisont 2020 vilket skulle kunna innebära att man vill ändra dess roll. VR anser att detta noga bör bevakas. ERC bör intensifiera arbetet med sin jämställdhetsplan och målsättningen att uppnå minst 40 % kvinnor bland sökande och i beredningsgrupper, samt en strävan mot att kvinnor och män har samma bevilj andegrader bör föras in i de för ERC specifika skrivningarna. Marie Curie, som står för satsningen på forskare tidigt i karriären bör ha åtminstone lika stor andel av budgeten i Horisont 2020 som i 7RP, dvs. 9 %. Utformningen av villkor för enskilda aktiviteter innebär prutningar på kvaliteten jämfört med 7RP. Disputerade forskare som tidigare kunnat delta är nu uteslutna. Detta gör att nyutveckling av kurser för forskarskolor försvåras. Ett annat exempel är att tiden för utbyten i utbytesnätverk förefaller begränsas till korta vistelser. Ersättningsmodellen med fasta nivåer i kombination med en landspecifik korrektionsfaktor måste revideras, framförallt med avseende på beräkningsmodell och transparens av korrektionsfaktorn. VR vill understryka vikten av att det inom H2020 finns ett fortsatt och utökat stöd för forskares tillgång till infrastrukturer, via något som liknar 7RPs transnational Access programme. Det är likaså viktigt att kommissionen stödjer forskningsinfrastrukturer direkt inom områden som ger ett europeiskt mervärde. Kommissionen bör se forskningsinfrastrukturen både ur ett övergripande EUperspektiv och ur ett regionalt perspektiv, där sameuropeiska resurser samverkar med regionala resurser (de sk regionala partnerfaciliteterna). Det är slutligen viktigt att ESFRI och andra liknande processer på ett transparent sätt, stödjer framtagandet av planer inom området (dvs. forskningsinfrastrukturer). VR stödjer kommissionens vilja att i vissa faser av ett infrastrukturprojekt ha tillgäng till någon typ av riskfinansiering, som stöds via EDB. Org. nr/vat No (17)

2 D D Utmaningsperspektivet inom samhällsutmaningen Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande är inte tillräckligt tydligt. Utmaningen bör irukludera forskning om ohälsans determinanteriett livstidsperspektiv inklusive forskning om sociala determinanter. VR håller med kommissionen om vikten av att vi utvecklar ett mindre resurskrävande samhälle och vill uttala starkt stödförsamthällsutmaningen Khmatåtgärder,resurseffektivitet och råvaror.målkonflikter måste dock lyftas tram, till exempel den att ekonomiska intressen många gånger inte är kongruenta med de ambitioner som förs framitexten om resurseffektivitet och långsiktig hållbarhet. Humanistisk oeh samhällsvetenskaplig forskning kan tillföra värdefull kunskap som bildar god grund för politiska beslut. Utöver att göravetenskapisamhället-områdena horisontella bör en ny aktivitet Informed and engaged societies, som kan finansiera forskning och utveckling av en systematiserad kunskapstriangel på utbildningsområdet, läggas tilli ramprogrammet. Iden föreslagna förordningen för Furatomprogrammet nämns inte det bilaterala avtalet eller basstöd utan man hänvisar tilunevb Financial Regulations vilket sannolikt innebär att det huvudsakligen kommer att bli öppna utlysningar för fördelning av bidrag. Oetta ger en ökad fokusering på målen(d.v.s.att visa att fusion är en möjlig energikälla samt att lägga grunden för framtida fusionsreaktorer) vilket nog är nödvändigt och minskar behovet av administrativa resurser åtminstone för komrnissionen, men troligen ocksåför medlemsländerna. Oen svenska forskningen är förhållandevis väl anpassad till dessa mål varför demia förändring inte borde missgynna svenska forskare. Förslaget kan däremot ge en minskad stabilitetifinansieringen vilket kan vara negativt för det långsiktiga engagemanget. kumentsomkmmente Utöver synpunkter pådeneuropeiskakommissionens förslag tillramprogramför forskning och innovation innehåller yttrandet även synpunkter på kommissionensförslag till det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020, kommissionens kommunikation om Horisont 2020 (COM(2011) 808), kommissionens förslag till europeiska atomenergigemenskapens forsknings- och utbildningsprogram ( ) som kompletterar Horisont 2020ramprogrammet för forskning och innovation samtförslag till deltagarregler. Sidhänvisningar görs till de engelska versionerna av dessa dokument. veripandesvnpun rukturrterade frågor Vetenskapsrådet är positivt till sammanslagningen av de delar som motsvaras av nuvarande ramprogram för forskning och utveckling, innovationsdelen av innovationsprogrammet(clf) samt European mstituteoflnnovationandfechnology (ElF)iett enda ramprogram, Horisont 2020 (H2020).Vetenskapsrådet välkomnar förslaget att öka den totala budgeten med ca Ojämfört med nuvarande satsningar på forskning och innovation. Fokuseringen inomhorisont 2020 på tre olika prioriteringar eller pelareförtydligarpå ett förtjänstfullt sätt deolika målen. Ambitionen att genomföra förenklingar av olika typer är viktig och lovvärd. Vetenskapsrådet vill dock understryka att förenklingsarbetet fortsatt måste bevakas på politisk nivå. (17)

3 Pamprogramsforslaget liksom förslaget till särskilt program innehållerinformation om hur kommissionen ramprogramsperioden hantera oförutsedda behov,dels för att se till att de olika prioriteringarna inom ramprogrammet inte fungerar som stuprör.eni ramprogramsförslaget föreslagen mekanism för att åstadkomma förbindelser och gränssnitt mellan och inom prioriteringarna rör kombinering av medel som anslagits inom respektive prioritering närtex viss forskning är av stor relevans för dessa prioriteringar. Sådana mekanismer är bl.a.viktiga vad gäller de olika identifierade samhällsutmaningama vilka överlappar varandra på olika sätt.idet särskilda programmet nämns vidare att man vill främja övergripande åtgärdermellan spetskompetenspelaren oeh de häda andra pelarna så att dessa gemensamt kan utveckla ny kunskap, teknologier, forskingsinfrastrukturer och nyckelkompetenser. Vetenskapsrådet menar att ambitionerna att åstadkomma flexibilitet är viktig men att förslagen ännu inte ärtillräckligt detaljerade för att man ska kunna bilda sig en uppfattning om hur det hela kommer att fungeraipraktiken. lartike!2iramprogramsförslaget nämns att den europeiska kommissionens årliga övervakning av ramprogrammet bl.aska inkludera information om övergripande frågor såsom hållbarhet och klimatförändringar.här borde även utvecklingen vad gäller humaniora-samhällsvetenskap lyflas Oet är av största vikt att humaniora och sanällsvetenskap ges ordentligt utrymme inom alla samhällsutmaningaridel 111 och inte enbart inom Inkluderande, innovativa och trygga sanällen.eorskning inom dessa områden ger vitala och oundgängliga bidrag för att tackla alla samhällsutmaningamatex genom att belysa mänskligt beslutsfattande och konsekvenserna av dessa.vetenskapsrådet förutsätter att uppföljning också görs av utvecklingen vad gäller internationellt samarbete samt av de frågor somi innevarande ramprogram hanteras inom ramen förvetenskapisamhället (genusfrågor, etikfrågor, Open Access mm). IKommissionens kommunikation nämns att utnyttjandet av existerande Executive Agencies ska optimeras genom en ökning av antalet anställda, men möjligen också genom omfördelning av uppgifter för att åstadkomma större specialisering. Oet är oklart vad motivet är till att antalet anställda behöver ökasiljuset av de effektiviseringar som rapporterats liksom vad omfördelningarna skulle innebära. Kommissionens intentioner att utveckla en användarvänlig IT plattform till att bli en one-stop-shop for deltagare är viktig. Oenna plattform bör utvecklas tillag även andra databaser av intresse för olika aktörer. lödrrhllnanri Oetärpositivt att, som det stårikommissionenskommunikation(sid.l3), Horisont 2020 kommer att stödja de olika loint Programming initiativen (IPPs)iutvecklingen av deras strategiska forskningsagendor och att Horisont 2020 ska kunna stödja ett 1P1 via El-Net eller samfinansiering.oetäridetta sammanhang viktigt att möjlighet för IPPs att få långsiktigt stöd från Horisont 2020 säkerställs. Oäremot ställer vi oss frågande till skrivelsen att detta stöd skulle begränsas till IPFs där de problem som skall lösas överensstämmer med de prioriteringar som görs inom Horisont Vi vill understryka att även andra IPPs bör kunna få stöd från Horisont 2020 då dessa utgör viktiga mekanismer for att identifiera nya utmaningar.vi anser vidare att det är viktigt att medlemsstater och Kommissionen tartillvara det arbete som redan gjorts och kommer att göras inom de olikaloint Programming initiativen.inom EKAvatch (17)

4 följer man upp forskningspolitiken inom Eo.vetenskapsrådet anser att det också borde skapas ett verktyg för att samla information om den forskning som bedrivs inom EO. En viktig källa är de inventeringar av befntlig nationell forskning som utförs inom ramen för de olika initiativen.fillhjälpidetta arbete skulle en gemensam databas över den forskning som bedrivs inom respektive IPfområde kurua inrättas. Oen samlade kunskapen skulle utgöra ett bra underlag till arbetet med analyser och foresightsiprocessen att identifiera nya 1P1 som presenterasivoluntary Guidelines on framework conditions for loint Programming in research 2010 (EPCGPCi30i 2).En gemensam databas torde även vara av vikt för att undvika överlapp och onödigt dubbelarbeteiforskningsverksamheten. Begreppet Gofund(samfinansering) används dels specifikt for Marie Gurie,delsi mer allmän betydelse.ldess allmänna betydelse kan manmycket väl tänka sig att man inom Samhälleliga utmaningar tillämpar samfinansiering för vissa utlysningar. Sökande måste då visa att kanske halva budgeten redan finns men att lika mycket till skulle göra stor nytta. Man kan t.ex. tänka sig att individuella loint Programminginitiativ,Elf,EPANEfplus-samarbeten och andra europeiska samarbeten,! konlrrens kan söka om pengar från Sarrmälleliga utmaningar. Oetta skulle ge en möjlighet för välfungerande samarbeten att öka sina forskningsresurser och åstadkomma ett europeiskt mervärde. Generellt efterlyser VP en diskussion kring deskblandfinansierade programmen med avseende på medfinansieringsproblematiken.vp anser vidare att att priser inte ska delas ut inom ramprogrammet. VP stödjer förslaget om att ta bort krav på tidsrapportering för de som arbetar heltid,vilketblaofta berör EPC finansierade projekt(deltagarregler, artikel 2.2,sid 22).Ett mål borde vara att helt komma ifrån tidsrapportering när så är möjligt. Innovanreppo Innovation och kopplingen mellan forskning och innovation är centrala för Horisont 2020.Oet bör dock framhållas tydligareidokumentet att innovationsbegreppet ska sesiett vidare perspektiv och även omfatta samhälleliga innovationer.vidare bör det framhållas tydligare att samverkan mellan (grund)forskning och innovation sker både enligt en linjär modell därforskningsframsteg överförs till innovation och en cirkulär modell därutvecklingenskerinära samverkan mellan akademi och industri eller samhälle. tyminror Oen viktiga frågan om var besluten kommer att fattas och avvilka måste bevakas. Oetta inkluderar bl.avilka programkommittékonfigurationer som kommer att inrättas och vilken roll dessa kommer att få.vetenskapsrådet menar att det är viktigt att medlemsstaterna får reellt inflytandeidessakommittéer.oetta kommer bl.aatt främja den så viktiga transparensen.lkommissionens kommunikation om Horisont 2020 nämns att man vill se över kommittologin och sättafokus på programkommittéernas engagemangidiskussioner kring strategisk planering liksom på tydliga kopplingar till nationellt finansierade aktiviteter.oenna strategiska roll är viktig. Hur den kommer att utformas och om den på något sätt kommer att påverka medlemsstaternas inflytande måste bevakas. Programkommittéernas insatser! förhållande till"advisorygroups"ochtih den strategiska planeringen inom ramen för EfP:s,IPls och ElPs måste vidare bli mycket mer transparent än hittills. En 4(17)

5 rekommendations tillåts refektera den mainstreaming av bl.aklimatförändringsfrågor och humaniorasamhällsvetenskap som eftersträvas.vr vill även understryka vikten av att ESER1 och liknande grupperingar kontinuerligt ger kommissionen och medlemsstaterna råd om balansen mellan investeringariforskningsinfrastruktur och forskning som skall utnyttja investeringarna. Smens Ett par allmämrakommentarerrörande dellär att rubriken Spetskompetens (excellens)är missledande eftersom spetskompetens måste finnas inom ramprogrammets alla delar och att delområdet framtida och ny teknik (EEf), om än mycket viktigt,framstår som apartidell. uropeisarsmrådet Vetenskapsrådet sermedtilltredställelse att det europeiska forskningsrådet, ERC, förefaller att kunna fortsätta på ungefär samma sätt inomflorisont 2020 som inom sjunderamprogrammet(7rr),dvsmed bevarat oberoende som ett forskningsprogram öppetför alla vetenskapliga discipliner och med endast vetenskaplig excellens hos den sökande ochidetforskarinitierade projektet som urvalskriterium (ramprogrammet, dell.3,sid 33 samt särskilda programmet, dell, sid 26). Oet är också mycket angeläget att ERC:s budget, som föreslås (ramprogrammet, Annex 11, sid 85,samt särskilda programmet, de!3.2,sidll3),får en substantiell ökning jämfört med gällande nivå inom 7RR. Vi noterar dock att de för7rr rådande skrivningarna om ERC:s programkommittés olika arbetsprocedurer (huvudsakligen rådgivande men även förvaltande ocb reglerande under särskilda omständigheter) bar tagits bort vilket skulle kunna innebära att man vill ändra dess roll(specifka programmet, dell.3,sid 28-29). Vi anser att detta noga bör bevakas då det vore olyckligt om medlemsstaterna inte längre fick bidra till ERC:s arbete som nu, ellervilket är kanske ännu viktigareatt de inte längre kunde visa sitt fortsatta stöd för ERC. Vi instännueriatt gränsöverskridande och banbrytande grundforskning stärker Europas kunskapsbas och välkorrmar de skrivningar om denna forsknings betydelse! innovationskedjan,dvsatt "öppna vägen för nya och ofta oväntade vetenskapliga resultat och tekniska lösningar samt nya forskningsområden somislutändan kan generera radikalt nya idéer som kan driva fram innovation och bidra till att bättre kunna tackla stora samhälleliga utmaningar"(ramprogrammet, del 1.2, sid33)(se även kommentar om den linjära innovationsmodeilen under "Övergripande synpunkter på ramprogrammet"). ERC:s forskningsfinansiering är tveklöst ett oerhört viktigt komplement till resten av Elorisont 2020s finansiering av tillämpad forskning och innovation. Vi välkomnar också skrivningarna om transparent och opartisk granskning av ansökningar oberoende av forskarens kön, nationalitet eller ålder(ramprogrammet, dell.3,sid 34) men vill ändå understryka vikten av att ERC intensifierar sitt arbete med att implementerasinjämställdhetsplan. Oen låga beviljandegraden för kvinnliga forskare är oacceptabelt Europa har inte råd att gå miste om några talanger.vi anser följaktligen att ävenide för ERC specifika skrivningarmålsättningen att uppnå minst (17)

6 40kvinnligtdeltagandeiberedningsgrupper och ansökningar samt en strävan mot att kvinnor och män har sam llinje med förenklingsarbetet för hela ramprogrammet anser vi att även ERCbör sträva efter ett begränsat antal instrument (ramprogrammet, dell.3,sid 34 samt specifikaprogrammet,dell,sid26). Vi menar att en viktig bidragande faktor till ERC:sframgång onekligen harvarit att man valt att satsa på ett enkelt och renodlat program som enbart bygger på vetenskaplig excellens ochfrihet utom några randvillkor. Enligt interimsutvärderingenavrr har de flesta ERC-bidragen koncentrerats till ett mindre antai europeiska iändcr och institutioner, somen konsekvens av excellenskriteriet.internationellt har ERCattraherat en del forskare som tidigare varitiusa, däremot har antalet s.k. Principal Investigators med ursprungitredje land ochides.k.brlcs-ländema hittills varit relativt litet.vi anser att det är mycket viktigt att ERC attraherar de bästa forskamaihela världen till Europa, och välkornnar därför fler aktiva insatserfrånerc:ssidaför att stimulera deltagandefrån excellenta forskare från länderutanföreuropa(ramprogrammet, dell.3,sid 34 samt särskildaprogrammet,dell,sid26). larieurieåtärder vnpunkterpåramproamsr raynpukr En kompetent forskarkår är en förutsättning för ett korhrrenskrafligt europeiskt forskningsområde och Marie Curie-programmet är en ovärderlig hörnstenihorisont 2020.Kvalitén på ansökningar, individuella såväl somför nätverk, harvarit mycket högiprogrammet och det är med oro vi har sett beviljningsgraden sjunka under slutet av7rr.således ligger beviljningsgraden enskilda instrumentetimariecurie)underlo.enligt budgetförslaget föreslås Marie Curie, till skillnadfrån andra instrument, fåibästa fall en mycket marginell faktisk höjning av budgeten jämfört med 7RR. Oetta irtnebär en faktisk sänknm man jämförmed budgeten under de sista åren avrreflersom den årliga 7RPbudgeten ökat från årtillår.sett som andel av helahorisont 2020 minskar Marie Curies andel av budgeten till caatt jämföra med ca9av7rr.inom Horisont 2020 är Marie Curie den del som stårför lejonparten avpengar riktade till forskare! början av sin karriär.med tanke på det uttalade behovet avlmiljon nya forskare är det alarmerande att inte Marie Curie behåller åtminstone samma andel av budgeten som tidigare. Stora delar av förlaget är bra och vi vill särskilt markera stöd för D att Marie Curie ävenifortsättningenflnansierarforskarinitierad forskning. målsättningarna att skapa attraktiva forskarkarriärer både vad gäller vetenskaplig kvalitet och goda anställningsförhållanden, självklart med samma möjligheter för kvinnor och män D att begreppet"socio-economic partners" finns med så att inte bara vinstdrivande företag är tänkbara partners utanför akademin. 1 2 Interim Evaluation of the Framework Programme - Report of the Expert Group (p 23). Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika 6(17)

7 Vi rekommenderar en översyn av D andel av budget.marie Curie som står för satsningen på forskare tidigti karriären bör ha åtminstone lika stor andel av budgeten som under7rp ersättningsmodellenmed fasta nivåerikombination med en landspecifik korrekt:ionsfaktor.oernra modell måste revideras, framförallt med avseende på beräkningsmodell och transparens av korrektionsfaktom. samordningen av mobilitets-och forskarutbildningsinsatser inom kommissionens samtliga aktivitetsområden. Eramförallt doktorandprogrammen under Erasmus samt föreslagna mobilitetsutbildningsaktiviteter kopplade till E1T måste förhålla sig till varandra så att parallella system inte byggs upp och överlapp undviks. möjligheten att göra olika former av riktade insatser. Som ett exempel nämns styrning av satsningar mot"geograficallocations".vid en sådan satsning hamnar kvalitetsaspekteniandra hand. Oet lämpar sig inteiettbottom-up program. andra utformningar av villkor som innebär prutningarpå instrumentens kvalitet. Oct gäller såväl andel erfarna forskareiforskarskolor som längd på utbyteni utbytesnätverk. Oetta är olyckligt då den höga kvalitetsnivånidessa nätverk bör bibehållas genom att exempelvis disputerade forskare kan rekryteras för att bidra till forskarutbildningen och att utbytesprogrammen utökas. örmer(ivi) Fostering nev skills through excellent initial training ofresearchershtn Tvv MarieCuries forskarskolor förslaget deltagande av ER(experiencedresearchers)inte längre med. Oen föreslagna ändringen ger mer kvantitet med avseende på antal doktorander, på bekostnad av kvalitet Medverkan av ER gör det möjligt att skapa nya kurser och förbättra befintliga för att de doktorander som utbildas ska få en utbildning av högsta kvalitet. Stimulating innovation throu Oe två tidigare instrumenten 1RSES (korta personalutbyten med tredjeland) och (Industry and academia partnerships and pathvays långsiktiga industri akademi samarbeten) föreslår kommissionen ska föras ihopiett instrument ( , c, sid38).endast korta utbyten ska kunna finansieras enligt förslaget.eiksomiltn servi en riktningsförändring mot kvantitetistället för kvalitet. Oet är angeläget att utfornuhngen av det nya instrumentets Curies instrument som tydligast stödjer innovationsdelen av kunskapstriangeln och är som sådant ur svensk synvinkel mycket viktigt Med fördel borde det nya instrumentet utformas så att man kan ge utrymme för finansiering av"early stage researchers",gärnaiform av industridoktorander.även finansiering av"experienced researchers" borde finnas kvar inom instrumentet. 7(17)

8 SamfinansierinCofund av olika instrument Vi ser att Cofund såsom den hittills tillämpats inom ramen för Marie Curies individuella instrument(enskilda postdoktorsvistelser) fungerat utmärkt. Oen utvidgade användningen ( ,e, sid 38)tillt.ex.forskarskolor, bedöms som mindre intressant för svenska potentiella sökande såsom forskningsfinansiärer. Oäremot borde Cofund för t.ex. forskarskolor kunna vara intressant för 1P1 oeb Elf, med ett stort europeiskt mervärde. vnpunkterpådetsärsdaprammet Under "Specific implementation aspeets"(speeifikagenomförandeaspekter)föreslår manidet särskilda programrnet(sid 33,3.6) möjligheten att göra olika former av riktade insatser. Som ett exempel nämns"geografiska platser". Oetta exempel bör tas bort. Här är åter ett exempel på förslag att tumma på kvalitetskraven vilket inte är rimligt inom ett - program som Marie Curie.ldetta sammanhang bör också nämnas att den metod som används inom Marie Curie för att fastställa ersättningsnivåer för olika länder (korrelationskoefficienten) bar en olycklig utförrnning. Konstruktionen är svårbegriplig, administrativt krävande oeb missgynnar bl.a. Sverige.lHorisont 2020 föreslås metoden få en ökad användning. Ett enklare och rättvisare alternativ vore PPP,purchasing power parity. Vi anser inte att programmet ska dela ut priser så som nämnsiförslaget.lmyeket begränsad utsträckning kan kommissionen på en högre nivå dela ut enstaka priser.vi anser heller inte att kommunikationsaktiviteter liknande "KesearchersNight" ska drivas under Marie Curie programmen orsinmastruktur vnpunkterpåramproamsörsiaet Stora delar av förlaget är bra oeb vi vill särskilt markera stöd för D att manihorisont 2020 tar övergripande ansvar för byggande och drifr av forskningsinfrastrukturer att manih2020 pekar på behovet avutökade satsningar inomeinfrastrukturområdet att man ser forskningsinfrastrukturer som en integrerad del av EKA, nödvändigt för att EKA skall kunna förverkligas D att kommissionen fortfarande ser ESEK1 och liknande processer som nödvändiga för att ta tram underlag för satsningar oeb undvika dubblering att man även pekarpå behovet av regionala partnerfaciliteter och att dessa skall kunna räknas inide delar som får stöd av kommissionenbh2020 att kluster mellan forskningsinfrastrukturer (ESEKlellerregionala partnerfaciliteter),och andra stakeholders (industri etc.)nämns som positivt Vi vill däremot påpeka att D en definition av regionala partnerfaciliteter ej finns. En sådan bör fastställas för att undvika onödig dubblering av forskningsinfrastrukturen vnpunkter på det särsida programmet Huvuddelen har kommenterats ovan och liggerilinje med vad VK har tyckt tidigare. VK vill särskilt stödja skrivelser om: (17)

9 D D att forskares tillgång till forskm man planerar att stödja med medel att man planerar att det skall finnas stöd inom olika områden kopplat till governance strukturer (FRICar) att man kommer att stödja forstudier, uppbyggnad och drift av forskningsinfrastrukturer inom områden som ger ett europeiskt mervärde. att man serforskningsinfrastrukturerna som vitalaiarbetet med samhälleliga utmaningar att man serutveckling av humankapitalet inom forskningsinfrastrukturema som viktigt och ärvillig att stödja denna att man ser det viktigaiatt det byggs upp ett nätverk av regionala partnerfaciliteter VI vill däremot påneka att en definition av regionala partnerfaciliteter ej finns. Fn sådan bör fastställas för att undvika onödig dubblering av forskningsinfrastrukturen, denna process kommer att behöva stöd både på MS och kommissionsnivå. HnduedarsKa ledarskap inom möiiöran ortionho 1KF ryms inom alla näringsgrenar, alla samhällsfunktioner och inom alla forskningsiruriktningar och är det orruådedärteknikutveeklingen går allra snabba Det tinns därför all anledning att satsa mer än vad som föreslås på detta område. Ramprogramsförslaget beskriver den förmodade ntveeklingen på ett bra sätt. Man bör dock ytterligare framhålla två iruovationsmodeller, den linjära som tar sin början i ettforskningsgenombrott(t.ex. de nyligen nobelprisbelönade upptäckterna av kollosal magnetoresistans och grafen) och den cirkulära där idéer uppstår inom antingen akademi eller industri oeb som sedan utvecklas genom en nära samverkan mellan dessa parter.lskrivningarna, speciellt underpunktenl.1.3 bör forskning och utveckling av mjukvara lyftas fram ytterligare. Nanotnik Skrivningen"By 2020 nanotechnologiesvbill be mainstreamed, this is seamlessly integrated vith most tecbnologies..."är värd att reflektera över.frecis som vi idag inte längre pratar om microtechnologies" så kommer vi förmodligen inte att ha samma fokus på "nano" om tio år det kommer på ett självkiart sätt att vara en del av lkf,materialvetenskap, medicinens teknik m.fl.teknologier.flertalet av ramprogramsförslagen under punktenl.2.3 skulle redan idag kunna placeras under avsnitten om IKFoch avancerade material.uppskalningen till industriella processer samt frågan om hälsoriskerna med nanoteknologin förtjänar dock en speciell bantering. Avanrade material Materialvetenskap utgör en av basfunktionerna för den industriella utvecklingen. Det är en sann tvärvetenskaplig disciplin som omfattar fysik, kemi, teknikvetenskaper, biologi, miljö-samt aspekterpå hållbar utveckling. Mycket av den kommande materialutvecklingen kommer att överlappa med nanoteknologi,vilket inte framhålls så tydligtibeskrivningeniavsnittl.3.ibeskrivningen saknas också kopplingen till biologiska material och biomimetik. Intressant är att man tar upp konservering av (17)

10 material av historic Sverige där forskningen om bevarandet av regalskeppet vasa är av stort nationellt oeb internationell intresse. Bioteknik Forskningen inom bioteknik ger, oeb kommer torisättningsvis kunna ge,viktiga bidragtillsarnbället.överlagäravsnittetbra..lramprogamsförslaget,1.4.3(b) avslutas stycket med"..dess miljödimension". Detta är mycket angeläget oeb bär finns en mycket stor potential, samt god forskningisverige. Det är viktigt att detta resnlteraribra aktiviteter. åntrisknansierm vnptmkter på ramprogrammet VR stödjer kommissionens viljaattivissa faser av ett infrastmkturprojektba tillgång till, något som underrf kallades "Risk Sharing Finance Facility".Detta tas upp som en deiiavdelningen "Industrial Feadersbip",ocb bör som skrivs även gälla investeringariforskning, forskningsutrustning oeb forskningsinfrastmkturer. vnpunkter på det särskilda programmet mom det särskilda programmet finns samma aktivitet beskriven oeb att kommissionen kommer att delegera till "financial institutions" (läs FIB etc..)att bantera dessa aktiviteter, skrivningen är doekmyeket vag oeb bör förstärkas oeb föriydligas.det är dock bra om denna möjligbet inte försvinner(dvs skrivs bort)då detta kan vara en av pusselbitama som kan bjälpa en satsningien startfas eller under en överbryggningsfas, inom Infrastruktursatsningar eller andra större projekt. ethamnäutmanmar VR anser att de tre utmaningarna Säker, ren oeb effektiv energi Smarta, gröna oeb integrerade transportera respektive Klimatåtgärder, resurseffektivitet oeb råvarori bög grad överlappar varandra.lalla tre bandlar det delvis om att minska energikonsumtionen, minska användning av fossila bränslen, minska utsläpp av växtbusgaser,minimera effekterna på miljön, utveckla alternativa bränslen oeb sist, men inte minst, ny teknologi. Risken finns att forskningsresurserna inte utnyttjas effektivt när fierautlysningarmed delvis samma forskningsfrågor publiceras ungetar samtidigt, det uppstår dubbleringar.det finns också en risk för låg konkurrens om flera utlysningarpubliceras samtidigt när de bar ett delvis liknande innebåll. Häademorakaforändrmaroeväen vnptmkterpåramproramsöraet Utmaninsperspektivet ej tillräckligt inom "Hälsa, demografiska förändringar oeb välbefinnande Förslaget till ramprogram,vilketfokuserarpå livslång bälsa oeb välbefinnande, är välformulerat. Det särskilda programmet stämmer dock inte överens med ramprogrammet.vr anser att detidet särskilda programmet saknas genomtänkta formuleringar av de utmaningar som finns inom bälsoområdet oeb att texten ärför detaljerad oeb osammanbängandeför att vara användbariett längre oeb övergripande perspektiv.fn central del av utmaningen utgörs av sambällsproblem relaterade till den åldrande befolkningen. Utmaningenidet särskilda programmet lfl(17)

11 bör därförilinje med vad som uttryeksiramprogrammet involvera forskning om hur ett hälsosamt åldrande,iett livslångt perspektiv,kan uppnås.vr stöder kommissionens förslag om polieyrelaterad forskning oeb anser att denna aspekt bör lyftasframitexten. vnpunktermedokuspådetsärs D Utmaningen bör tydlig inkludera rundforskninidefall det är relevant En välformulerad utmaning om Hälsa oeb välbefinnande bör tydligt inkludera grundforskning.nuvarande beskrivning av utmaningen ärtill stora delar fokuserad nå tillämpad forskning. Framstegen inom grundforskning är ibland en förutsättning för innovationer. Stora framsteg har gjorts men det tirms fortfaran myeket vi inte förstårpå en grundläggande nivå vilket utgör flaskhalsar för utveeklingen inom hälsovården. Synergier med andra utmaningar oeb teknologier: säkerställ kopplinartilllkf, mioteknik Humaniora-samhällsvetenskap oeb miljö. Säkerställ koppling till forskninsinlrastrukturer. Som det nu är skrivet är det svårt att förstå hur kopplingartill andra områden ska ske. Det börtydliggörasburteknikornråden som IKFoeh bioteknik kan användas till att stärka arbetet inom hälsoutmaningen oeb det saknas tydliga kopplingar till humaniora-samhällsvetenskap oeb miljö.det är viktigt att detikommande utlysningar inom Horisont 2020 tinns en samordning mellan de olika programkommittéerna för att synergier med andra utmaningar ska kunna säkerställas samt att implementeringen av SMF-instrumentet ser likadant ut inom de olika programmen. Det är oekså viktigt att utmaningarna kan dra nytta av de satsningar som görs inom andra delar av ramprogrammet oeb att synergier uppnås med hälsoutmaningenoehtex del l,spetskompetens,vilken innefattar satsningar på forskningsintrastrukturer samt idédrivna program (ERC,FEF,Marie Curie). Utmaningen bör inkludera ohälsans determinanteriett livstidsperspektiv För att kunna studera folkhälsa behövs interdiseiplinär forskning, inklusive epidemiologi, forskning om psykisk oeb fysisk ohälsa, psykologi, soeiologi, mediein oeb ekonomi samt forskning om soeialadeterminanter.vr vill betona att soeiala faktorer inverkarpå individers hälsa, inte minst på bam, till exempel vid arbetslöshetifamiljen, låg soeial status, segregation oebbeller upplevelsen av att vara diskriminerad samt mobbning. Forskning om hur samhället kan motverka eller minska effekterna av dessa negativa faktorer är minst lika eentral för individers hälsa som utveeklingen av nya behandlingar oeb medieiner.även soeiopolitisk forskning omtexsoeialförsäkringar bör beaktasiutmaningen. Dessa viktiga onuåden inom humaniora oeb samhällsvetenskap bör integreras! utmaningen om hälsa. Ett helhetsperspektiv saknas vidare där orsaker till ohälsa identifierasiett livstidsperspektiv inom forskningen om sjukdomar hos barn, vuxna oeb äldre. En ytterligare aspekt är hur samhället ska agera när kommersiella intressen kolliderar med samhällets dito med avseende på hälsoaspekter(tobaks-oeb alkoholindustrin till exempel). D Croväekandefokusändrinfrånutveeklinavbehandlinartill observatiordianostikinnovationskraft hos små oeb medelstora företag Den marknadsnära forskning som föreslåsiutmaningen fokuserar på verksamhet somfrämst är av intresse för de stora läkemedelsföretagen. Forskningsmedel behövsför att stärka den tidiga faseniläkemedelsutveekling för att göra 11(17)

12 eventuella partnerskap mer givande för bägge parter oeb därmed stärka innovationskraftenisåväl små oeb medelstora företag somistörre. Möjligbeter till preklinisk forskning ärviktiga för små oeb medelstora(smf) läkemedelsföretag, inte minstisverige där det avtradition finns mångårig erfarenhet oeb kompetens. Internationellt samarbeteen strategi efterfrågas isjunde ramprogrammet bar de internationella samarbetenaiarbetsprogrammen snarast verkat vara -lösningar.vr efterlyser därför en genomarbetad strategi för internationella samarbeten inom utmaningen.lhorisont 2020 är det viktigt att syfte oeb mål med det internationella samarbetet identifieras oeb integrerasiutmaningen. D Globalbälsaperspektivetbörintegrerasiutmaningen fformnieringenavntmaningenär forskning med internationellt samarbete främst inom infektionssjukdomar oeb kliniska prövningar Det är viktigt att integrera det giobaia perspektivet inom samtliga forskningsområden, inte minst inom ieke-överförbara sjukdomar som exempelvis kardiovaskulära sjukdomar, diabetes osv.utöver detta bör Global bälsa även adresseras som ett eget forskningsområde. Viktiga områden som inte nämns, eller är otydligt beskrivna VR vill poängtera att vi inte vill att utmaningstexten ska vara detaljerad på denna nivå. Ffiersom vi ändå ser den utvecklingen,vill vi lyfia följande for Sverige starka områdem Tydliga avsnitt om exempelvis antibiotikaresistens, farmakologi, kroniska sjukdomar, smärta, psykosoeialbälsa kopplat till missbruk såsom rökning, alkobol oeb droger, arbetsmiljöoebyttremiljömänskligt beteende, demografiska aspekter oeb frågor kring etiska problem bör oekså ba en tydlig roll inom demra utmaning liksom longitudinella studier oeb registerforskning. ivsmedervehånart örtrsknmoni lavsnittet finns mål oeb intressekonflikter som inte lyffs fram men somvr anser är centrala: Ä ena sidan ska vi vämajordens resurser (baven,skogen,jordskorpan),åandra sidan ska vi bebålla oeb förstärka de näringar som utnyttjar nämnda resurser. Ska detta lata sig göras måste skrivningarna lyfla fram målkonflikter, exempelvis bur de ekonomiska oeb kortsiktiga intressena många gånger stårikonflikt med långsiktig bållbarbet.vliljöbrott är ett uttryck för detta, ett problem som bör uppmärksammas, liksom brott mot transnationella överenskommelser. äkerenoeiiektiv energi Politikers, producenters oeb konsumenters beteenden beböver studeras oeb omsättas! kunskaper som underlättar för införandet av ny oeb mer miljövänlig energianvändning Kunskap om tidigare innovationer på området oeb dessas spridning oeb implementering, eller bristande spridningrimplementering,äridetta sammarnbang av centralt intresse liksom sambällsvetenskaplig, polieyrelaterad forskning, organisationsforskning oeb beteendeforskning. Frågorna ovan diskuteras 1(17)

13 inteiramprogramsförslaget oeb myeket kortidet särskilda prograrnmet,idet senare under 3.7där kommissionen konstaterar att forskning oeb analyser visar hur viktig, eitat,"den mänskliga faktorn" är för att politiska åtgärder för hålibar energiförsörjning ska kunna genomföras.avjust det skälet bör denna aspekt ly fram oeb ges en mer fianurållenplatsidenna samhälleliga utmaning, menar VR. martarönaoeii integrerade transporter Vi behöver ny energisnål teknik men vi måste oekså förstå hur vi ska få människor oeb företag att använda befintliga energisnåla altemativ,en aspekt somvr anser är central men som diskuteras varkeniramprogrammetelleridet särskilda programmet.vilka incitament fungerar som drivkrafter,respektive motverkar målen om effektivare och mer miljövänliga transportera VR anser att transportfrågor måste relateras till policyfiågorking fysisk planering respektive forskning om strategier för infrastruktursatsningar. imatåtäderresursetektivitetoeii råvaror VR håller med kommissionen om vikten av att vi utveeklar ett mindre resurskrävandesanmälle och vill uttala starkt stöd för detta tema.vr stöder särskilt de skrivningar som finnsidet särskilda programmet under5.4.2.v konflikterna lyftas fram, till exempel den att ekonomiska intressen många gånger inte är kongruenta med de ambitioner som förs framitexten om resurseffektivitet och långsiktig hållbarhet. Gm de mål som beskrivsiramprogrammet ska kunna uppnås anser VR att det krävs forskning som förklarar vad som styr beteenden på såväl individ-som organisationsnivå samt på politisk nivå.vi behöver oekså forskning om de samhälleliga, kulturella oeb soeiala systemen oeb huruvida de utgör hinder eller bidrar till att de mål som ställs upp om resurseffektivitet oeb långsiktig hållbarhet kommer att uppnås. Det är därför av största vikt att skrivningar kring dessa problemkomplex finns bådeiramprogrammetoehidet särskilda programmet. ninderandeinnovativaoentrvasamäiien Bristeristrukturem Genom attiramprogrammetliksomidet särskilda programmet blanda utmaningsbeskrivandetextermed avsnitt om aktiviteter, skapar kommissionen oklarhet om vad denna utmaning handlar om oeb vilka den riktar sig till. VR noterar att kommissionen plaeerar ett instrument for att öka forskarnas rörlighet under samhälleliga utmaningar (punkt 6.2.1). Det är viktigt att inte bygga upp en ny organisation, parallell med den som hanterar Marie Curie programmet, utan använda den befintliga. Detta borgar inte bara för en väl fungerande hantering utan oekså för att regelverken blir enhetliga,vilketvr anser är eentralt. Det kommer att krävas att kommissionen arbetar for att göra det nya instrumentet synligt för forskarna. Bristeriformulerinen av syfiet med temat Inkluderande sarrmällem Under 6.3.liramprogrammet anges att syfiet med Inkluderande samhällen är att förbättraforhöja solidariteten men oekså social, ekonomisk oeb politisk inklusion... through cutting-edge sciences...humanities research can play an important role here."vr föreslår att syftet istället formuleras som att forskningen kan ge stöd till policy-makers, eller att forskningen kan svara på frågor om bur och under vilka villkor solidaritet oeb inklusion gynuas,däremot är det tveksamt att forskningenisig 1(17)

14 skulle skapa känsla av solidaritet och iruklusion.ldet särskilda programmet finns ett liknande problem, när anges under trygga sanällen) är att förbättra social, ekonomisk och politisk delaktighet, och, anger kommissionen, humaniora kan spela en viktig roll. När kommissionen på nästa rad anger vilken forskning som efterfrågas nämns "bögkvalitativa statistiska informationssystem" oeb "utveckling av anpassade instrument". Dessa saker är av relevans för alla vetenskapsområden, oeksa för humaniora, men fångar inte de teman som är specifika för humaniora. Forskningsaspekter somvrsaknarilluderande,irinovativa och trygga sarrm VR stöder skrivningarnairamprogrammet om att Furopa behöver forskning om bur innovationskulturer oeb individuell kreativitet uppstår. Fröts att det senare är ett centralt temaiettimrovationsdrivet samhälle behandlas det med endast några ord. VR förordar att detta blir en av huvudfrågorna. Flär kan forskning om utbildningssystem, samhällssystem, mänskligt beteende och kreativitet bidra. Barns välfärd lyfts inteframiflorisont 2020 vilket VR anser är olyckligt mot bakgrund av att alla Furopas länder har sett en ökning av bams psykiska hälsobesvär och ingenting tyder på att tendensen är vikande.vr menar att den målkonflikt som finns mellan tillväxtåena sidan och hållbarhetåden andra måste lyftas fram och problematiseras.samhällets säkerhetsproblem ärihög grad ett socialt problem.vr förordar att frågor om arbetslöshet, sarnhälleligt samspel, segregation, kulturella, politiska och ekonomiska faktorer förs in som aspekterpå säkerhet. Denna typ av forskning kan ge kunskaper till policy-makers som vill vidta preventiva åtgärder för att undvika att det uppstår våldsamma konfrontationer mellan grupper med upplevt motsatta intressen. Forskningen kan också ge kunskaper om hur redan uppkomna konflikter kan lösas. Flumanistisk och sanmällsvetenskaplig forskning, företrädesvis med inslag av prospektiva och longitudinella insatser,isamarbete mellan många olika discipliner, kan här bidra. artllvonuear entre Det är viktigt att FRCblir synligare och dess roll tydligare. kommentarer tin Horisonts mean vetenskapen oesamäiiet vnpnnkter på ramproramsörsiaet Allmänt FrogrammetVetenskapisamhället inom det sjunde ramprogrammet försvinner! Florisont 2020.De onnåden som idag ingårivetenskapisamhället, dvs.forskning om och utveckling av metoder för forskningskommunikation, frågor om etik och genusiforskningen och Dpen Access är upptagnaifforisont 2020 som horisontella principer som ska genomsyra hela ramprogrammet. Det innebär att områdena inte är utpekade som aktivitetsområdeninågon av ramprogrammets tre pelare och därmed inte är föremål for någon finansiering. Områdena beskrivs bådeiramprogrammet oehidet specifika programmet men på delvis olika sätt. Sid820sid922j23.-Övergripande målsättning för relationen vetenskapen och samhället 14(17)

15 Ambitionerna kring frågor som rör förhållandet mellan vetenskapen och samhället är godaide övergripande, inledande avsnitteniramprogrammet. Målet att "fördjupa relationen mellan vetenskapen och samhället och behovet av att återta allmänhetens förtroende för forskningen beskrivs där."landra paragrafer beskriver man målen for spridning och kommunikation. VR anser att det är positivt att dessa frågor nu ska genomsyra alla aktiviteter som får stöd genom ramprogrammets tre pelare och att alla aktiviteter ska förbålla sig till de horisontella principerna. Samtidigt är doek risken överhängande att principerna förbises om det inte finns mekanismer som säkrar att de tillgodoses. Det finns en berättigad oro för att frågor som rör förhållandet mellan vetenskapen och samhället kommer att förbises då de blir "mainstreamade". Hur detta ska tillgodoses måste bevakas. Sid 77:Eörslag till ny aktivitet Att göravetenskapisanället-onnådena horisontella är inte tillräckligt.risken för att dessa frågor helt faller bort är stor.eör att de inte ska försvinna helt måste det vara möjligt att finansiera aktiviteter(enligt definitionen av aktivitet! ramprogrammet). VR förslår därför att en helt ny aktivitet läggs till nnder 6.3 Broad lines of activities som nummer injemedmålet(20)påsid8skulle den nya rubriken kunna vara "Informed and engaged soc!eties".onder denna nya punkt skulle forskning och utveckling av en systematiserad tillämpning av kunskapstriangeln på utbildningsområdet kurma finansieras. Syftet skulle också vara att finansiera forskning och utveckling av nya metoder för kommunikation mellan vetenskapen och samhället, ett område som är relativt outforskat idag. Här kan också forskning kring de områden som nu riskerar att försvirma frågor om etik och genus! forskningen, Open Access och forskningskommunikation, finansieras. En ny aktivitet "Informed and engaged societies" bör läggas till under 6.3 Broad lines of activities som kan finansiera forskning och utveckling av en systematiserad kunskapstriangel på utbildningsområdet. SidlArtikel 13.Cross-cutting aetionsresponsible Research and Innovation Sedan några år har maniprogramkommittén förvetenskapisamhället drivit konceptet Responsible Research and Innovation, RRl.lramprogrammet bar detta reducerats till en generell princip. Det innebär att den tvåvägskommunikation som tidigare eftersträvats harminskat eller försvunnit. Dialog och debatt om vetenskapliga frågor med det civila sarrmälletnärrms ytligt, menistor utsträckning handlar det om envägskommunikation där allmänbeten ska informeras genom "science education" och genom att göra vetenskaplig information mera lättillgänglig. Programmet har ett starktforskarperspektiv där villkoren utgårfrån forskarna ochi väldigt liten utsträckning från det civila samhällets och olika intressegruppers behov. För att utveckla samhällets engagemang, inte minstide sociala utmaningarna, är envägs-och tvåvägskommunikation lika viktiga. Begreppet RR1 bör därför lyftas fram och definierasihorisont Frågan om samhällets behov av forskningsinformation ärtillgodoseddi ramprogrammet, behovet avtvåvägskommunikation behöver förtydligas oeh lyftas fram. Sid 25 Artikel 25Qtvärdering och uppföljning En av mekanismerna för att säkra att hänsyn tas till de generella principerna är "performance indicators".iramprogrammet finns detta inte med bland indikatorerna. Det går därmed inte att säkerställa att de generella principerna påverkar 117)

16 utformningen ramprogrammet. vnpnniter på fnsionsforskningen inom europeiska atomenergigemenskapens forsknings-oeh utbildningsprogram l40 som kompletterad Horisont 0 Förslaget för "Furopeiska atomenergigemenskapens forsknings-oeb utbildningsprogram ( )" som kompletterarflorisont 2020 innebär relativt stora förändringar för fusionsförskningenjämfört med Furatomprogrammet inom 7KF. Förslaget består av en enda förordning som täekeraiia viktiga aspekter av genomförandet av bela Furatomprogrammet ( ). Oetta är en nybet jämfört med tidigare programperioder, då imieballetidemra förordning var fördelat på fyra olika rättsakter.nu presenteras fusion, fission samt IKCsammanbållet som olika aspekter av samma program. Finansieringen av 1FFK läggs utanför MFFsid. 2 FO står värd för det stora internationella fusionsexperimentet 1FFK oeb kanaliserar sitt bidrag från Furatom till sin legala enbetibarcelona,"fusion for Fnerg".Kostnaden för FO:s bidrag till 1FFK under bedömstill2,7miljarderfuro.lförslagetså läggs denna finansiering belt utanför lvlff.synpunkt:oet förefaller mycket osäkert bur dessa medel skall anskaffas oeb det kan skapa en osäkerbet inom programmet. Kan Furatom vara värd för 1FFK utan egen budgets Frincipiell ändring av de finansiella instrumentensid. 13. För närvarande regleras medlemsländernas deltagandeifusionsprogrammet genom bilaterala avtal mellan Furatom oeb respektive medlemsland(eller snarare dess s.k. association, en legal enbet som representerar de aktörerilandet som utförförskning inom programmet). Cenom det bilaterala avtalet öppnas möjligbetertill olika bidragsformervarav flera är specifika för fusionsprogrammet oeb de bygger inte på öppna utlysningar.oen största bidragsformen är ett slags basstöd som för närvarande bidrar med calo för den forskning som bedrivs inom programmet.iden föreslagna förordningen nämns inte det bilaterala avtalet eller basstöd utan man bänvisar till "Nev Financial Kegulation"vilket sannolikt innebär att det buvudsakligen kommer att bli öppna utlysningar för fördelning ay bidrag. Synpunkter: Oetta ger en ökad fokusering på målen(d.v.s.att visa att fusion är en möjlig energikälla samt att lägga grunden för framtida fusionsreaktorer)vilket nog är nödvändigt oeb minskar bebovet av administrativa resurser, åtminstone för kommissionen, men troligen också för medlemsländerna. Oen svenska forskningen är förbållandevis väl anpassad till dessa mål varför denna förändring inte borde missgynna svenska forskare. Förslaget kan däremot ge en minskad stabilitetifinansieringen vilket kan vara negativt för det långsiktiga engagemanget. Ändrad organisations Som nämns ovan så förutsätterprogrammet idag att det finns en associationivarje medlemsland (Fyskland bar tre)som företräder landets forskning inom programmet gentemot Furatom ISverige bar VK den rollen oeb undertecknar bl.a. det bilaterala avtalet. Begreppet association nämns inteidet nya förslaget så associationer liknande dagens kommer att försvinna Synpunkt: Oetta förenklar administrationen men sannolikt kommer någon typ av koordinering av forskningsinsatserna inom varje landfortfarande att bebövas. Kommissionen tar ordförandeskapetiprogramkommitténsid.l.oet föreslås att Kommissionen ska innebaordförandeskapetiprograrnkommittén.fidigare, sedan 16(17)

17 1999 då programkod någon av medlemsländer kan det vara lämpligt att fortsätta med en ordförande från medlemsländerna, speeiellt mot bakgmnd av att kommissionen endast finansierar 20-30% av aktiviteterna inom programmet. Beslut i ärendet har fattats av generaldirektör Mille Millnert i närvaro av radsdirektör Mariann Samuelson och rådsjurist Linda Stridsberg, otedragande har varit Annette Moth Wiklund, chef för internationella frågor. i Millnert Generaldirektör ( ( & Annette Moth Wiklund Chefför internationella frågor 17(17)

Regeringens skrivelse 2013/14: Biståndspolitisk plattform

Regeringens skrivelse 2013/14: Biståndspolitisk plattform Datum Diarienummer 2014-02-10 1.1.3-2014-10003 Handläggare Cecilia Stålsby Lundborg Vetenskapsrådet Utrikesdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande Regeringens skrivelse 2013/14: Biståndspolitisk

Läs mer

Vetenskapsrådet. Remissyttrande - Synpunkter på förslag till nationellt regionalfondsprogram för målet Investeringar i tillväxt och sysselsättning

Vetenskapsrådet. Remissyttrande - Synpunkter på förslag till nationellt regionalfondsprogram för målet Investeringar i tillväxt och sysselsättning Datum Diarienummer 2013-09-24 1.1.2-2013-9004 Handläggare Birgitta Myrman Vetenskapsrådet Tillväxtverket Box 4044 10261 Stockholm Remissyttrande - Synpunkter på förslag till nationellt regionalfondsprogram

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2012-01-20 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Vetenskap & Allmänhets yttrande över EU-kommissionens förslag till nytt ramprogram för forskning och innovation Horizon 2020 Vetenskap & Allmänhet,

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

Fastställande av den svenska organisationen för Europeiska unionens ramprogram för forskning och innovation

Fastställande av den svenska organisationen för Europeiska unionens ramprogram för forskning och innovation Regeringsbeslut I:5 2013-12-12 U2013/7489/F Enligt sändlista Fastställande av den svenska organisationen för Europeiska unionens ramprogram för forskning och innovation Regeringen utser för perioden 2014

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Utbildningsdepartementet Registrator 103 33 Stockholm IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87 Starka tillsammans Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Stockholm 2013 SOU 2013:87 Sammanfattning Uppdraget Utredningens uppdrag har varit att föreslå ett system för nationell

Läs mer

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan KSLA 2016-12-09 Ingrid Petersson Generaldirektör Formas Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling Miljö Areella näringar Samhällsbyggnad Vetenskaplig

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning

Läs mer

Individrörlighet för innovation och samhällsnytta

Individrörlighet för innovation och samhällsnytta UTLYSNING 1 (9) Datum Diarienummer 2016-12-15 2015-05904 Reviderad Individrörlighet för innovation och samhällsnytta En utlysning inom programmet Kunskapstriangeln VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Vetenskapsrådets synpunkter på "Patentskydd för biotekniska uppfinningar 1 SOU 2008:20.

Vetenskapsrådets synpunkter på Patentskydd för biotekniska uppfinningar 1 SOU 2008:20. 2008-09-04 Diarienummer 112-2008-6225 Handläggare Håkan Billig Vetenskapsrådet YTTRANDE Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Vetenskapsrådets synpunkter på "Patentskydd för biotekniska uppfinningar 1

Läs mer

Ett nytt europeiskt forskningslandskap tar form

Ett nytt europeiskt forskningslandskap tar form Highlighting European Research Ett nytt europeiskt forskningslandskap tar form Åttonde ramprogrammet, FP8 Ett nytt steg mot framtida europeisk forskningsfinansiering Det europeiska forskningssamarbetet

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF EUSMESupport2020 Öka svensk medverkan från SMF i Horizon2020 och Eurostars Kostnadsfri rådgivning

Läs mer

Västra Götalandsregionen Horisont 2020 och strukturfonder

Västra Götalandsregionen Horisont 2020 och strukturfonder Västra Götalandsregionen Horisont 2020 och strukturfonder Västra Götalandsregionens tre huvuduppgifter Hälso- sjukvård Sjukhus, vårdcentraler, tandvård mm Kollektivtrafik Västtrafik Tillväxt & utveckling

Läs mer

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Tjänsteutlåtande Dnr 1.6.1-6148/2016 Sida 1 (7) 2016-08-31 Handläggare Somia Frej Telefon: 08-508 33 027 Till Utbildningsnämnden 2016-09-22

Läs mer

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten.

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten. Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten En ledande industriregion Ett uttalat politiskt mål att Västra Götaland är och fortsatt ska vara en ledande industriregion Industrin har

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 7.3.2008 ARBETSDOKUMENT om Europaparlamentets och rådets förslag till beslut om inrättande av ett handlingsprogram för att höja kvaliteten

Läs mer

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16) Näringsdepartementet Enheten för innovation och forskning 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-08 Ulrica Dyrke N2015/2421/IF Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser. Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81. EU:s stödprogram för rymdövervakning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81. EU:s stödprogram för rymdövervakning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81 EU:s stödprogram för rymdövervakning Utbildningsdepartementet 2013-04-05 Dokumentbeteckning KOM (2013) 107 Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut

Läs mer

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 Nio strukturfondsprogram i Sverige 2014-2020 Norra Mellansverige 2 Europa 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla 3 Smart specialisering Ökad fokusering Ökad koncentration

Läs mer

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 Kommenterad dagordning NU 2010-05-17 Näringsdepartementet Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 6. Kommissionens meddelande om En Europeisk strategi för rena och energieffektiva fordon - Presentation av

Läs mer

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006 Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006 rapportering av sektorsansvaret 2006 INNEHÅLL 1 Bakgrund 3 2 Nuteks sektorsansvar 4 - Omfattning och ambitionsnivå 3 Nuteks rapportering

Läs mer

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se 2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se Svensk Fjärrvärme AB Raziyeh Khodayari 101 53 Stockholm raziyeh.khodayari@svenskfjarrvarme.se

Läs mer

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion UoH intäkter

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-06-02 Dnr 1601273. Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

YTTRANDE. Datum 2016-06-02 Dnr 1601273. Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Regionstyrelsen Maria Lindbom Handläggare 040-675 32 30 Maria.Lindbom@skane.se YTTRANDE Datum 2016-06-02 Dnr 1601273 1 (5) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Region Skåne. Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030

Region Skåne. Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030 Rapport Sida: 1 av 6 Dnr. Af-2014/139813 Datum: 2014-03-21 Region Skåne Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030 Arbetsförmedlingen har tagit del av Regions Skånes

Läs mer

1 Förslaget. 1.1 Ärendets bakgrund. 1.2 Förslagets innehåll 2016/17:FPM31

1 Förslaget. 1.1 Ärendets bakgrund. 1.2 Förslagets innehåll 2016/17:FPM31 Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en rymdstrategi för Europa Utbildningsdepartementet 2016-11-30 Dokumentbeteckning KOM (2016) 705 En rymdstrategi för Europa Sammanfattning Kommissionens

Läs mer

Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådets svar på förfrågan rörande "En samlad ingång till all svensk vetenskaplig publicering - SwePub"

Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådets svar på förfrågan rörande En samlad ingång till all svensk vetenskaplig publicering - SwePub Datum 2008-05-13 Diarienummer 112-2008-2090 Vetenskapsrådet Handläggare Ulf Kronman Lunds Universitet Projektgruppen för SwePub c/o Jörgen Eriksson 221 00 LUND Vetenskapsrådets svar på förfrågan rörande

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

146/2010. 103 33 Stockholm Ju 2010/326/L3146/2010. Remissvar. Kommissionens förslag till förordning för EU-patentets översättningsarrangemang

146/2010. 103 33 Stockholm Ju 2010/326/L3146/2010. Remissvar. Kommissionens förslag till förordning för EU-patentets översättningsarrangemang Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt Vår referens/dnr: 146/2010 Rosenbad Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Ju 2010/326/L3146/2010 Stockholm 2010-08-27 Remissvar Kommissionens

Läs mer

2000-08-21. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

2000-08-21. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2000-08-21 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kommissionsförslag till rådets beslut om antagande av ett flerårigt gemenskapsprogram för stimulans av utvecklingen och utnyttjandet av europeiskt digitalt

Läs mer

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI VINNOVAs roll i strukturfonderna Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI Uppdrag: Nationella programmet Regeringen uppdrar åt Tillväxtverket, Energimyndigheten och Verket för innovationssystem

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

REMISSVAR (U2014/0705/F) Research quality evaluation in Sweden - FOKUS

REMISSVAR (U2014/0705/F) Research quality evaluation in Sweden - FOKUS 2016-01-11 Rnr 91.15 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (U2014/0705/F) Research quality evaluation in Sweden - FOKUS Saco har beretts tillfälle att yttra sig över rapporten Research quality

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Europa Anne Graf

Europa Anne Graf Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

A7-0063/ Förslag till beslut (COM(2013)0497 C7-0221/ /0242(COD))

A7-0063/ Förslag till beslut (COM(2013)0497 C7-0221/ /0242(COD)) 10.4.2014 A7-0063/ 001-012 ÄNDRINGSFÖRSLAG 001-012 från utskottet för industrifrågor, forskning och energi Betänkande Niki Tzavela Europeiskt metrologiprogram för innovation och forskning A7-0063/2014

Läs mer

Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) YTTRANDE Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Datum: 2015-10-10 Vårt diarienummer: 2015-1755 Ert diarienummer: M2015/1539/S Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) Sammanfattning

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020

2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 Innehåll Planen som verktyg... 3 Framtagande av Planen... 4 Samarbetsparter... 4 Lokala

Läs mer

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) 5776/17 NOT från: till: Ordförandeskapet IND 18 MI 82 COMPET 58 FISC 27 PI 9 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Förberedelser

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Forskningspolicy Region Skåne

Forskningspolicy Region Skåne Forskningspolicy Region Skåne Förutsättningar för forskning och utveckling i Skåne Den växande globala konkurrensen ställer höga krav på utvecklingen av forskningen och innovationsförmågan. Skåne har potential

Läs mer

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning

Läs mer

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den Varför forska i psykisk hälsa? Psykisk ohälsa kan förorsaka en belastning för de som drabbas, deras närstående och för samhället överlag. Varje år upplever åtminstone en av tre européer psykisk ohälsa.

Läs mer

Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige

Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige Vad betyder utvärderingen för utvecklingen inför åttonde ramprogrammet? Arbetet inför FP8 Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige tillfört

Läs mer

Kick-off för Smart Built Environment. Emma Gretzer Forskningsrådet för hållbar utveckling - Formas

Kick-off för Smart Built Environment. Emma Gretzer Forskningsrådet för hållbar utveckling - Formas Kick-off för Smart Built Environment Emma Gretzer Forskningsrådet för hållbar utveckling - Formas Formas - forskningsrådet för hållbar utveckling Forskning och utveckling i samverkan mellan akademi, näringsliv,

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM4. Rådsbeslut om det europeiska företaget för ITER och fusionsenergi. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM4. Rådsbeslut om det europeiska företaget för ITER och fusionsenergi. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM4 Rådsbeslut om det europeiska företaget för ITER och fusionsenergi Utbildningsdepartementet 2013-09-30 Dokumentbeteckning KOM (2013) 607 Förslag till rådets

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

FAS synpunkter på Grönboken avseende nästa EU-program för FoU och Innovation. Cecilia Grevby Cecilia.grevby@fas.se

FAS synpunkter på Grönboken avseende nästa EU-program för FoU och Innovation. Cecilia Grevby Cecilia.grevby@fas.se FAS Cecilia Grevby Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd. www.fas.se

Läs mer

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET STRATEGISK AGENDA 2015 2018 1 2 HÄLSAAR BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET IVVÄLFÄRDHÄ VHÄLSAVÄ BETS S Vision och strategier för Fortes verksamhet inom hälsa, arbets liv och välfärd 2015 2018 Forte arbetar på uppdrag

Läs mer

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Diarienummer V 2016/24 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Nationella sekretariatet för genusforskning ser det som

Läs mer

Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)

Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 7 november 2012 Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) Vad är EIT? Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) grundades

Läs mer

Organisationer inom biobanksområdet

Organisationer inom biobanksområdet Organisationer inom biobanksområdet Nationellt Biobanksråd (NBR) Nationellt samarbetsorgan i biobanksfrågor, inrättat av SKL 2006 Svensk Nationell Forskningsinfrastruktur för Biobankning och Analys av

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM10. Översyn av EU:s budgetförordning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Finansdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM10. Översyn av EU:s budgetförordning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Finansdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s budgetförordning Finansdepartementet 2016-10-18 Dokumentbeteckning KOM(2016)605 Förslag till förordning av Europaparlamentet och Rådet om finansiella bestämmelser

Läs mer

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE 16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund och utgångspunkter Kulturnämndens internationella strategi utgår ifrån Policy för Region Skånes

Läs mer

Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi

Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi Anna Ledin, huvudsekreterare Forskningsrådet Formas Regeringsuppdrag: Forsknings- och innovationsstrategi

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd

Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd Datum Diarienummer 2014-06-26 811-2014-150 Handläggare Elin Swedenborg Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd Bakgrund Vetenskapsrådet har sedan 2008 ett ansvar för forskningsinfrastruktur

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM132. Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM132. Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria 01/13:FPM13 Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering Arbetsmarknadsdepartementet 01/13:FPM13 013-07-15 Dokumentbeteckning KOM (013)

Läs mer

Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet (Ds 2016:35)

Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet (Ds 2016:35) US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (6) 2016-12-12 2036/16 Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet (Ds 2016:35) ( A2016/01883/I) Myndigheten för ungdoms-

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Regeringskansliet Faktapromemoria Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Miljödepartementet 2016-03-21 Dokumentbeteckning KOM(2016) 53 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

BILAGA. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

BILAGA. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.12.2015 COM(2015) 614 final ANNEX 1 BILAGA till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Föredragande borgarråden Åsa Lindhagen och Ann-Margrethe Livh anför följande.

Föredragande borgarråden Åsa Lindhagen och Ann-Margrethe Livh anför följande. PM 2016:209 RVI+IX (Dnr 110-1564/2016) En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle förslag på struktur för genomförande, uppföljning och inriktning inom funktionshindersområdet Remiss

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin

Läs mer

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,

Läs mer