Sandvikens Jernverks AB och IT. Transkript av ett vittnesseminarium vid AB Sandvik Sandviken den 30 oktober Jan af Geijerstam (red.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sandvikens Jernverks AB och IT. Transkript av ett vittnesseminarium vid AB Sandvik Sandviken den 30 oktober 2007. Jan af Geijerstam (red."

Transkript

1 Sandvikens Jernverks AB och IT Transkript av ett vittnesseminarium vid AB Sandvik Sandviken den 30 oktober 2007 Jan af Geijerstam (red.) Stockholm 2008

2 Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad Kungl. Tekniska högskolan Stockholm Working Papers from the Division of History of Science and Technology TRITA/HST 2008/xx Redaktörer: Thomas Kaiserfeld & Ingemar Pettersson ISSN xxx ISRN KTH/HST/WP 2008/xx-SE ISBN xxx Omslagsbild: Bilder ur Sandvikens Jernverks AB/Sandviks AB personaltidning Konverterin (1962,1967, 1972, 1973 och 1974). För närmare uppgifter om bilderna, se Bilaga 2. Tryck: Universitetsservice US-AB, Stockholm xx 2

3 Abstract The witness seminar Sandvikens Jernverks AB och IT was held at Sandvik AB in Sandviken on 30 October 2007 and was led by Mats Schedin. Sandvik (till 1975 Sandvikens Jernverks AB) is a Swedish steel company, moving towards an ever-increasing specialisation and niche centred production. Although based in a small community in central Sweden with approximately 22,500 inhabitants, Sandvik is today (2008) a global industrial group with a world-leading positions in selected areas. The group has approximately 47,000 employees, representation in 130 countries and sales of more than SEK 86,000 M. Three major product areas have dominated the company since the 1950s: Tooling (today tools for metal cutting). Mining and Construction (today Equipment, tools and services for mining and construction); and Materials Technology (today stainless steel and special alloy products for niche applications, resistance materials and steel belt process systems). This division also formed an important thread in the discussion on IT and Sandvik, with two major focuses, steel and hard metal. The discussions regarded several subjects concerning logistics and material flows. A discussion on whether IT or other company characteristics have contributed to make Sandvik a successful enterprise. Driving forces behind digitalisation and the balance between on one side open discussions and joint development and on the other side competition between different parts of the company in the development of IT solutions in the 1970s. Special attention was devoted to the strict evaluation of costs and benefits in each part IT-technology use, which was especially stressed by Percy Barnevik, head of IT technology at Sandvik (later chairman of the board ). The very important and active role of union representatives in both planning and evaluation of projects was also stressed. Ambitions could be too big, both concerning the goals to be achieved and concerning the scope of direct control of all different parts of IT-work, from hardware to software. All of it was to be developed at home. A central and important task was to establish a system for managing production of hard metal products, warehouse stocks management, sales and distribution in a worldwide company. The problems and importance of implementing a relatively uniforms system across the globe in a corporation of many different parts was discussed. Also discussed was the close connection between the day-to-day workings of the production and the development of IT-solutions and connected to this the closeness between production and administration in a company dominating a smaller company town, where people knew and regularly met each other. 3

4 4

5 Förord Vittnesseminariet IT och Sandvikens Jernverks AB ägde rum i ett konferensrum på Sandbacka Park i Sandviken mellan cirka och måndagen den 30 november 2007, inom ramen för dokumentationsprojektet Från matematikmaskin till IT som är ett samarbete mellan Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria vid KTH, Dataföreningen i Sverige och Tekniska museet. Mats Schedin ledde diskussionen. Inga andra än de som deltog i samtalet samt ljudteckningar var närvarande. Samtalet spelades in med ljud och transkriberades. I samråd med seminariedeltagarna har fil. dr. Jan af Geijerstam redigerat transkriptet. De redaktionella ingreppen har varit varsamma och har skett i syfte att öka tydlighet och läsbarhet. Vissa strykningar har gjorts. Dessutom har meningar och bisatser lagts till efter förslag från seminariedeltagarna. Samtliga deltagare i diskussionen har beretts tillfälle att komma med ändringsförslag. Peter Lundh, Hasse Pålsson, Lars-Anders Nordqvist och Ingvar Svärdh har lämnat kommentarer. Originalinspelningen och originaltranskript finns tillgängliga på Tekniska museet i Stockholm. Dokumentationsprojektet är finansierat med bidrag från Riksbankens Jubileumsfond och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond. Ett tankestreck markerar att personen som yttrar sig inte har identifierats eller att utsagan inte kunnat uttydas. Tre punkter, markerar en icke avslutad mening. En genomgång av personaltidningen vid Sandvikens Jernverks AB/Sandvik AB användes som grund för diskussion. Denna genomgång presenteras i Bilaga 2. Deltagare: Från Sandvikens Jernverks AB/Sandvik AB deltog Peter Lundh, Bo Eriksson, Gunnar Aldén, Lars-Anders Nordqvist, Ingvar Svärdh, Nils-Erik Eklund, Olle Gustavsson, Leif Andersson, Hans Pålsson och Lars-Olof Sandelin. Från IT- historieprojektet deltog Mats Schedin, P O Persson och Jan af Geijerstam. Deltagarna presenteras i Bilaga 1. 5

6 IT och Sandvikens Jernverks AB Företaget grundades 1862 av Göran Fredrik Göransson som först i världen lyckades använda Bessemermetoden vid stålframställning i industriell skala. Verksamheten inriktades tidigt på hög kvalitet och vidareförädling, satsning på FoU, nära kontakt med kunderna samt export. En strategi som varit densamma genom åren. Borrstål för bergborrning fanns på produktprogrammet redan på 1860-talet. Introduktionen på Stockholmsbörsen skedde Rostfritt stål började tillverkas 1921 och hårdmetall På 1950-talet började hårdmetallen utnyttjas även i metallbearbetning. År 1951 startades produktion av hårdmetallverktyg i Gimo. Under 1960-talet genomfördes ett omfattande investeringsprogram vid huvudanläggningarna i Sandviken. År 1971 hade koncernen anställda varav i Sverige och utomlands. Förtaget tillverkade stål, hårdmetall och manufakturprodukter och produktionen karakteriserade som verkstadsindustri med blandad kund- och serietillverkning. Bolaget hade en stor distributionsapparat med femtio utländska dotterbolag, 125 lagerplatser runt om i världen och över ettusen fältförsäljare. År 1975 ändrades företagsnamnet till Sandvik AB. En decentraliserad organisation med moderbolag, separata affärsområden, regionala bolag och servicebolag infördes Förkortningar BCP Business Continuity Planning BRC Business Recovery Center EA Ekonomi och Administration EAH Ekonom och Administration Hårdmetall EAS Ekonom och Administration Stål. ISF Information Security Forum ITSO IT Security Officer, en per bolag i världen MOPIC System: Manufacture Order Processing and Inventory Control System RITSO Regional IT Security Officer, koordinerar säkerhetsarbetet mellan bolagen inom en större region (fortsättning på ITSO) SGCCT Sandvik Group Crisis Communication Team, bestående av Sandviks Personalchef, Informationschef, Risk Manager, VD för Servicebolaget som hanterade resor för Sandvikanställda samt chefen för IT-/Informationssäkerhet SIT Sandvik Information Technology SPT Samma gruppering som SGCCT, men var rekommenderande mot Koncernledningen angående reseförbud m.m. grundat på risker i aktuella länder. Sandvik konsulterade i dessa frågor ett Securitybolag i London. SR72 System: System för Rördivisionen inom Steel, SSD Sandvik Systems Development 6

7 IT och Sandvikens Jernverks AB ett rundabordssamtal Mats Schedin: Jag vill börja med att säga att jag tycker det är roligt att vi får komma hit. Sandviken är väl det enda bruk som dels har överlevt och som är i särklass framgångsrikast i Sverige. Är det inte så? Är det något annat som är bättre? De andra finns väl inte kvar? Man kan ju fråga sig hur det kan komma sig. Det finns säkert många orsaker. Det kan sitta i väggarna och atmosfären och organisation. Det kan också vara it-lösningar som kanske har hjälpt till att ändra affärsidéerna som gjort att ni blivit framgångsrika. P- O och jag har haft många diskussioner om vad ha historia skall vara till, nu när det finns så mycket information. Det finns två aspekter. Det ena är som P-O sade här att man kan lära sig av misstag och av historien, även om en historiker har sagt att det enda man kan lära sig av historien är att man inte kan lära sig av historien. Man har alltid gjort om misstagen. Det är den ena aspekten och då skulle man vilja se om det finns några strategiska grejor som ni har gjort. Ni har ju system som är trettio år gamla. Det andra är att historia kan vara spännande, som en ren anekdot, man blir intresserad helt enkelt. Därför hoppas jag att ni kommer loss lite grand och kryddar på med lite anekdoter, tavlor ni har gjort eller segrar ni har vunnit. Det vore trevligt att lägga in i det hela. Peter föreslog att vi skulle börja med en rundgång. Vi misstänker att tiden blir knapp och jag tycker vi skall se till att vi försöker komma någotsånär i mål. Men att vi börjar med en rundgång på femtio minuter och att man berättar då vad man har gjort. Men vi föreslår också att ni skriver en halv A4:a sida med en CV, en kort sammanställning av vad ni har gjort, så slipper vi dra det här. Om det är grejor som ni kommer på efteråt eller att vi inte hinner med så går det alldeles utmärkt att när ni fått en utskrift gema på eller häfta till tillägg med sådant som ni tycker vi glömde bort. Efteråt, i diskussionen, är det kanske vettigast att vi tar det divisionsvis sedan inom divisionen kronologiskt. Peter Lundh: Det finns en fråga, som jag är nyfiken på. Jag vet att ni hade en intervju med Percy Barnevik för någon vecka sedan. Var någon av er med på den? P O Persson: Inte någon av oss närvarande här var med. De som intervjuade honom var Gunnar L. Johansson, tidigare Volvo, och det var Rolf Berndtsson som är Dataföreningens ordförande och så var det Per Lundin som är den som håller i forskningssekreterarna och som finns på KTH. Det är inte inspelat för det ville han inte vad jag förstår, men däremot så lämnade han en kasse med material till Per från den tiden. Peter Lundh: Overhead? P O Persson: Ja det är möjligt. Så att det en del att gå på där och jag utgår ifrån att Per Lundin också har gjort vissa noteringar från intervjun. Jan af Geijerstam: Jag kommer att gå igenom den där kassen och jag kan se till att jag sammanfattar och att ni får en liten inblick i vad finns i den. Det kanske kan vara spännande. P O Persson: Han är ju en väldigt upptagen person i dessa dagar, men han ägnade en och en halv timme åt det här projektet och det tycker vi bra. 7

8 Peter Lundh: Ja, det hade kunnat vara intressant att höra om han hade några speciella synpunkter för han var ju onekligen en aktiv del av IT-storyn vid Sandvik på slutet av -60 och i början på -70. P O Persson: Ja, men han sade vid en tidigare kontakt att Peter Lundh är en person som ni måste ha med. Det fattas ett gemensamt beslut om att hoppa över presentationsrundan och att istället gå direkt till stål. Stål Hans Pålsson: Det som har nämnts här det är väl SR72, ett stålprojekt om vi går rakt på det då. Inom SR72 började vi väl arbeta ganska mycket med interaktiv bearbetning. Vi gick över från ren batchhantering till att arbeta med bildskärmar. Vi var på Sandvik ganska lång framme där. Vi fick väldigt mycket besök från i första hand Europa som ville komma och lyssna. Men det var även så intressant att IBM kom och skrev faktiskt en rapport om systemet SR72. Här står det bland annat vad vi hade för maskiner och här är våra bilder och alltihop. Den skrevs -75 den här. Nils-Erik Eklund: SR72 det är alltså order, lager och fakturering för rörtillverkningen? Hans Pålsson: Ja, och produktion. Det var alla möjliga steg i den där, logistikbiten. Det var lagerhantering, produktionsdelar att både grovplanera, detaljplanera. Nils-Erik Eklund: Fanns allt detta från början? Hans Pålsson: Ja, men sedan byggdes det där vidare så småningom då. Men många blev intresserade och många kom hit från andra länder. Och vi fick åka ut och föreläsa mycket för det var den här nya tekniken med att jobba med databaser, då. IMS som det hette då. Det är väldigt kort om den här delen, men den här rapporten kan vara intressant att titta i. Där står det mycket mer om det. Leif Andersson: Det var väldigt intressant det för det ersatte det gamla planeringssystemet med Scheuersystem där man hade en tavla centralt på planeringsavdelningen med vad som försiggick ute i verkstäderna och de rapporterade in på den här Jag vet inte om de ringde in eller om de Nils-Erik Eklund: Ja de ringde nog in det. Leif Andersson: de ringde in och så återrapporterades det som hände ute i och det var ju framförallt det som vi ersatte. Jag kommer ihåg när vi skulle starta att de vägrade att ta bort de där Scheuersystemen tills en planeringschef helt sonika sade att nu river vi ned de där, sade han. Det var annars det gamla systemet som höll på hela tiden. Nils-Erik Eklund: Man fick fram planeringslistorna vare morgon till nästa skift. Det var en taxi som stod och väntade och hämtade de där listorna varje morgon, körde dem till kontoret och delade upp dem och spred dem på respektive ställe. Hans Pålsson: Det som var intressant var att vi körde igång det över natten och då laddade man upp alltihop och sedan körde man. Sedan stod alla chefer framför bildskärmarna. De som var högst upp i hierarkin då och tittade på det där. Och han som var högst upp han skrek Vad i he e, har det här legat så länge här!, och så började han 8

9 rusa ut till arbetsplatserna och jaga folket. Han fick se mycket mer med det här än han hade sett tidigare i realtid. Mats Schedin: Nu måste jag backa ett steg här som utomstående. Hur kom det här igång egentligen på rörsidan? Vem var det egentligen som hittade på alltihop? Var det så att det växte lite grand och plötsligt så blev det ett system eller var det några drivkrafter? Nils-Erik Eklund: Det var Uno Åhström som var planeringschef som drev på det hela, men det fanns tidigare ett gemensamt system för Stål också, som byggde på hålkortshantering. Jag kommer inte ihåg vad det hette men det var inte heller så gammalt. Då hade man ett gemensamt system för band, tråd och rör, men rör var väl lite mer framåt och tryckte på lite mer. Och så fick vi väl, eller fick och fick, IMS kom hit, och vi bestämde oss för databashantering och datakommunikationshanterare, som egentligen skapade möjligheten för det här. Tidigare hade vi gjort ett försök till ett litet lageradministrativt system också med en terminal som hette 2265 och som bara hade tolv rader egentligen, för bandsidan. Det där blev väl egentligen också klart och visades, men sedan fick vi de här nya möjligheterna genom att IMS kom. Mats Schedin: Det där måste ha varit i början på 70-talet? Nils-Erik Eklund: Ja, alldeles i början på 70-talet. Peter Lundh: När togs beslutet om IMS? Var det -71 eller -72? Hans Pålsson: -71 kom jag hit och då hade man just tagit beslutet och jag kickade igång just det systemet. Jag kom ju hit -71 då och det här var -72. Jag upplevde det som att stålenheterna, rör, band, tråd, de ville visa att de var bäst på något vis. Jag fick den känslan. Och Uno Åhström som fanns här ville verkligen visa att vi skall ligga i bräschen. Han var liksom en pådrivare för att visa att nu skall vi få någonting nytt och väldigt fantastiskt. Jag tror att det krävs sådana personer. Vi kan stötta dem som vill gå framåt. Mats Schedin: Kan man säga att en av faktorerna för framgången är det här att ni är rätt så divisionaliserade, att ni, så att säga, tävlar mellan divisioner och att man är rätt så självständig var och en och därför har en större handlingsfrihet? Hans Pålsson: Ja, vi pratade just om det där. Det kom alltså folk från hela Europa och tittade på systemet, men man kom inte från band och tråd, för de skulle göra ett bättre system. Det var en liten fight där då. Det var så vi upplevde det. Nils-Erik Eklund: Det upplevdes kanske som nackdelar längre fram. Mats Schedin: Men det är kanske både ock, både för- och nackdelar? Nils-Erik Eklund: Före det här systemet så fanns lönebehandling och administration och sådana bitar. Det började man med -66/-67. Man gick från 1401 till IBM 360, var det väl den första som kom. Mats Schedin: Är det så att typ löner och bokföring och sådant har varit för Sandviken totalt? Nils-Erik Eklund: Lönerna var nog totalt för helheten, tror jag. 9

10 Lars-Olof Sandelin: Inte kollektivlönerna. Kollektivlönerna för stålanställda körde sina egna system. Jag tror att Coromantsidan hade sina. Vi hade George Björkenor som på sin tid, som utvecklade lönesystemen då för Stål. Nils-Erik Eklund: Man skiljde väl på nettolön och bruttolön också? Lars-Olof Sandelin: Ja, det var otroligt komplexa regelverk som styrde löneutbetalningarna. Ackordsbestämmelser som låg till grund och där var det satsvisa bearbetningar. Det var hålkortssystem och där fanns överhuvudtaget inte någonting med databaser eller register utan alla databaser fanns i programmet. Mats Schedin: Hade ni tidskriverskor som satt ute och skrev kort? Nils-Erik Eklund: Ja, det har nog funnits, men det har varit olika system. Det här systemet skapade underlaget även för lönebearbetningen. Hans Pålsson: Det som var intressant då när vi började. Det här var en ny teknik det här med interaktiv bearbetning och vi fick väldigt klart för oss att det fick inte bli för många fysiska accesser för det tog tid i de här databaserna. Inget program fick vara över elva och ett halvt K. Det var väldigt små ramar vi hade att jobba med, så vi fick gå in och titta hur IMS jobbade för varje gång man gjorde någon skrivning eller någon förändring då gick det till något annat ställe och gjorde en markering vad den hade gjort. Vi hade en väldig detaljstudie som Egon Sjöström, som var chef här då, han kom ned till oss i rummet där och kan ni inte jobba lite tystare när vi intensivt försökte få fram till vad egentligen maskinen gjorde. Det var SR72 och det fortsatte att utvecklas sedan. Peter Lundh: Vad gjorde du för någonting i det projektet? Hans Pålsson: Ja, jag höll väl i det kan man säga. Vi var ett antal som slet och så hade vi Lasse Stadig som var med. Peter Lundh: Hur stort var det? Hur lång tid tog det och hur mycket jobb lade vi ned. Mats Schedin: Hur många TV-apparater hade ni? Hans Pålsson: Ja, det fanns inte så många TV-apparater, vi hade inte så många bildskärmar att ta till. Det var väldigt få kan man säga och hur lång tid kommer jag inte ihåg. Jag kommer ihåg hur lång tid MOPIC tog, men det här kommer jag inte ihåg för det var ett väldigt diskuterande och interaktion som gick runt och gick runt innan vi kom så långt att vi konkret kunde bygga ett system. Jag vågar inte säga hur lång tid det tog, däremot vet jag att vi jobbade inga fyrtio timmar i veckan. Nils-Erik Eklund: Nej, framförallt inte startveckan. Hans Pålsson: Nej, och när de väckte oss där när vi jobbade då på slutet då hade man legat och dreglat över det där plastbordet. Man ville liksom att det skulle komma runt det där systemet och var väldigt lite hemma. Min yngsta son frågade om jag var blyg för jag kom hem när han sov och gick när han sov. Nils-Erik Eklund: Ja, vad var det som hände sedan på Stål? Sedan gick man väl egentligen vidare? De andra divisionerna gjorde egentligen liknande lösningar? Hans Pålsson: Peter, du höll ju i Stål ett tag där 10

11 Peter Lundh: Ja, fast det var nog först på slutet på 70-talet eller nästan in mot 80-talet. Det som hände inom SR72-sidan och de stålsystemen, det var tidigare. Hans Pålsson: Då var det Egon som satt som chef där. Olle Gustavsson: Men det byggdes väl i etapper för att man anslöt ju den här System 7 också som var processmaskinen som egentligen ersatte det här Sawyersystemet. Det gjordes väl lite senare än själva starten med bildskärmarna. : Nej, det var en del av det hela. Olle Gustavsson: Var de med redan från början? Hans Pålsson: Men den byttes väl ut senare, togs bort, men den var med från början. Vad som kom lite senare var väl lagerdelar och sådana bitar, som byggdes på senare. Mats Schedin: Vad hade ni system 7 till då? Nils-Erik Eklund: Det var väl för inrapportering för att läsa av korten. Vi hade ju små läsare som sedan gick in och samlades upp i den där. Olle Gustavsson: 2790-läsaren, både på Sten Smååk i Västra Verken, faktiskt. Mats Schedin: Jan har gått igenom personaltidningar här och då hade det stått i ett nummer av er personaltidning om smidespressverket -71 att man började med processstyrning och man hade något som kallades för datasmeden. : Det var stålforskningen själva som körde den Nils-Erik Eklund: Vad man gjorde efter, det var väl det så kallade OFO, order och fakturering on-line. Orderhantering tog man hand om senare egentligen på Stål. Man tog först hand om produktionsplanering och lite lagerstyrning och sedan kom orderhanteringen i efterhand. Hans Pålsson: Men jag kommer inte ihåg när det var. Nils-Erik Eklund: Nej, men det måste ha varit på 70-talet det också. Var inte du med, Lars-Olof? Lars-Olof Sandelin: Nej, det var Nils-Erik Andersson, tror jag, som var drivkraften, från vår sida när det gäller OFO-systemet. Nils-Erik Eklund: Tord Lindström först och sedan tog Nils-Erik över Lars-Olof Sandelin: Ja, precis skeppningssidan och fakturering och orderhanteringen så att det har jag ingen inblick i faktiskt, vad det kunde vara för tid. Nils-Erik Eklund: Jamen det måste ha varit på 70-talet Mats Schedin: Alla produktionsanläggningar fanns de här i Sandviken eller hade ni fabriker någon annanstans? 11

12 Nils-Erik Eklund: Inte som var inblandade i de där systemen. Det kan väl tyckas, kanske, lite bakvänt att man började med produktionsplaneringen och sedan tog orderhanteringen, men de gjorde tvärtom på hårdmetallsidan, man tänkte från början så att säga. Hans Pålsson: Ja, man upplevde att man hade mycket MIA eller material i arbete. Man upplevde att man hade rätt stora kostnader på produktionssidan och man var ute efter att få ned de där stora tillverkningskostnaderna och det var väl därför man satsade på den sidan först där. Men det var stora problem för Stål där man då konstaterade att man jobbade väldigt mycket på att få ned varje process, men det var egentligen inte där kostnaderna låg, utan då det blev liggande så mycket mellan varje kostnadsställe. Lars-Olof Sandelin: Så här i efterhand så tycker jag att vi på 70-talet var väldigt noga med att göra det som var lönsamt. Det fanns nyttoeffekter i allting. Bengt Skantze drev kravet att varje projekt hos oss skulle kalkyleras, kostnadsberäknas och intäktsberäknas. Vi skulle ha återbetalningstider på allt vi gjorde. Vi hade knappa resurser. Det har vi naturligtvis nu också, även om vi är mångdubbelt fler så är det knappa resurser. Men prioriteringen av vad som skulle göras. Det räckte inte med att ha en drivkraft och en påskyndare. Det var naturligtvis väldigt bra, men det skulle faktiskt motiveras också i en kalkyl. Kapitalrationalisering var väldigt mycket. Mats Schedin: Så det var inte personalen? Lars-Olof Sandelin: Ja, visst räknade vi huvuden också, absolut. Det var en viktig del, att få ned personalstyrkan. En vanlig komponent i en kalkyl var naturligtvis att se hur mycket man kunde tjäna in på mantid. Hans Pålsson: På den tiden så vara det också så att vi hade ansvaret för utvecklingen mot respektive division. Det fanns liksom ingen ute på divisionerna som gjorde det. Man hade väldigt stora idéer och väldiga planer och de kom till oss och bad oss om hjälp att räkna hem det, att visa på var lönsamheten var. Percy Barnevik gjorde varje år en sammanställning där han talade om vad man hade gjort för vinster på varje enhet. En hel del av det här var väldigt svårt att visa i konkreta tal. Då hade han något som han kallade för intangibla vinster och det var en och två och tre stjärnor. Ju fler stjärnor desto bättre lönsamhet även om det inte kunde visas i riktiga pengar. Och det där sålde väldigt mycket och fick mer resurser till oss att göra ännu mer. Mats Schedin: Vad det han som gjorde värderingen? Eller hur gick det till? Detta är intressant. Det var inte så många som gjorde det. Peter Lundh: Om jag kommer ihåg rätt så var Percy IT-chef, om det inte hette datachef då, -69 till -75, och under den tiden så var Bengt Skantze sammanhållande för många av projekten. Det var ett modernt program office och i samband med det så tog man in en helt enkelt det som Hans berättade siffror vad gäller projekt, lönsamhet och resultat och jag tror till och med att det gjordes oftare. Jag tror att han hade en kvartalssammanställning av alla projekten i listorna. Kommer inte du ihåg det också Lars-Anders, eller du kanske har mer att berätta? Jag misstänker att du var en av dem som var närmare till att lämna information. Lars-Anders Nordqvist: Jo, varje projekt deklarerades i slutändan och sedan skulle det upp till respektive divisionschef där projektets effekter diskuterades och det skulle vara i kvantifierbara termer. I vissa fall var de här ej kvantifierbara fördelarna med också. Kost- 12

13 nadsuppföljning och tidsrapportering var också ett påtagligt inslag i IT-verksamheten och kom mycket tidigt. Lars-Olof Sandelin: Det tycker jag också. Vi var väldigt noga med projektformen och ledning och styrning av de IT-projekt som vi höll på med. Det var vi tidigt duktiga på tycker jag. Hans Pålsson: Det skulle göras kalkyler från början, som skulle följas upp. Det var ganska hårt. Den som inte skötte det där fick nog kliva av. Bo Eriksson: Jag tillhörde KR-gruppen, eller AR-gruppen så småningom, och vi fick rätt många uppdrag den här vägen, via Percy bland annat, att följa upp de systemprojekt när det gällde just kvantifieringen och resultathemtagningen. Det var en viktig bit. Mats Schedin: Men, om man får hugga lite grand, det är ju lätt att säga att man följer upp, men det är ju i sådana här projekt antar jag lite svårt att koppla ihop orsak och verkan. Sedan brukar det vara så att om det går bra så är det ju många som vill ta åt sig äran och det kan ju gå bra av många olika skäl. Var det några sådana diskussioner när ni följde upp? Hans Pålsson: Det var väl en av våra VD:ar en gång som sa: Nu har ni räknat hem så mycket på att decentralisera och räknat hem så mycket på centralisera och räknat hem så mycket på att sedan decentralisera så nu kan vi inte ha något lager kvar, sade han. Det var ungefär sammanfattningen han fick då, så han var fundersam över var alla vinsterna kom från. Det var väl ganska tufft. Vi fick lära oss att verkligen göra kalkyler ordentligt. Det var inte bara att sätta sig och programmera. Mats Schedin: Du sade att ni hade IMS och det blev ju inte färdigt -72 och så vidare. Kan ni berätta hur det var med tidsdisciplinen? Var det möjligt att planera RS, jag menar IMS var ju rätt så nytt då? Det fanns ju många riskfaktorer och IBM kanske inte klarade av allting? Nils-Erik Eklund: Och det var fel i IMS och det ena med det andra så visst drog vi över tiden. Det gjorde vi, men hur mycket minns jag inte. Hans Pålsson: IBM skickade hit IMS-experter och så var de här ett tag sedan åkte de ut och lärde upp andra och sedan kom det nya som kallades för IMS-experter som vi fick lära upp. Vi var väl ganska tidiga och vi fick lära upp IBM. Men det var också så SR72, om man säger tiden att man har svårt att hålla reda på det där. Det blev inte så konkret från början utan det ena födde det andra med idéer om vad man kunde göra med den här interaktiva bearbetningen. Det byggdes på under projektets gång också. Det har vi varit med om förr, när man ser nya vinster. Bo Eriksson: Ja, då hade man också en väldigt bra projektstyrning med aktiva ledningsgrupper och projektgrupper. Där var sådana frågor uppe hela tiden så att man fick commitment på kostnadsöversidan eller vinklingar på nya vinster och så vidare. Hans Pålsson: Man sade så här: man skulle hålla sig inom vissa ramar. Skall vi göra förändringar så vill vi veta vad det kostar och sedan skall vi säga ja eller nej. Det var inte bara att glida iväg utan det krävdes ett OK i styrgruppen, att lägga till det, om man såg kostnader/intäkter och hur det skulle falla ihop. 13

14 Mats Schedin: Hur hade ni det med projekten? På 70-talet kom MBL-köret och jag kommer ihåg det var en tjej som hade en lapp på kontoret, Stoppa alla plågsamma datorförsök stod det. Det var så att man blev utsatt och det kom datavitrockar och som hittade på en massa, men som inte begrep någonting. Hur klarade ni av det? Det är en viktig del i projektstyrning vilka det är som är med och bestämmer. Bo Eriksson: Det var en väldigt kraftig involvering av fackliga representanter. Vi hade Gunnar Åberg som var personalchef. Han plus de fackliga representanterna var alltid med i introduktionsinformationen för projekten och även i samband med avrapportering och sådant. Hans Pålsson: I det som kallades för referensgrupp fanns alltid en medlem för facket. Mats Schedin: Gjorde detta att ni inte gjorde riktiga tavlor? Bo Eriksson: Nej, det var förankrat. Mats Schedin: Och gjorde ni något så var de medskyldiga och höll tyst ändå Bo Eriksson: Precis, de hade varit med from the very beginning. Lars-Olof Sandelin: Det fanns ju något litet, jag ser det nu, ett litet rött häfte, som beskrev någon sorts projektstyrningsmetodik eller projektorganisationsmodell. Var det inte SIS som hade givit ut den och som vi hade som förlaga och lade upp vårt sätt att jobba. Bo Eriksson: SIS RAS hette den. Peter Lundh: Hade vi inte också ganska tidigt någon form av systemhandbok och programmeringshandbok, som var två, alltså en blå pärm och en rödaktig pärm, som vi ganska tidigt fick oss till livs? Jag vet inte när de utvecklades. De fanns nog när jag kom Jag tror att de fanns redan då och i dem rymdes det väl en hel del av alla de här Bo Eriksson: IDK-killarna i Göteborg, Gunnar Falk. var det inte han kanske? Var inte han en av de första som tog fram programmeringshandböckerna? Ingvar Svärdh: Det höll han på med sommaren -70 när jag började. Peter Lundh: Det var så de, de var då de kom till. Lars-Olof Sandelin: Vi jobbade mycket med metod och teknik. Det höll vi på med hela tiden. Vi hade folk med särskilt ansvar för det där tidigt. Bengt Söderlund minns jag, hade ansvar för det där då, att effektivisera våra processer. Ja, nu heter det processer, det visste vi inte då att det var arbetsprocesser som vi höll på med, för att kunna leverera enligt önskemål. Nils-Erik Eklund: Ja, just SR72 var ju väldigt bra koll på. Vi gjorde ett omtag och när SV71 lades ned fick vi Kjell Holmberg som projektledare. Då vart det ju styrning och ordning i allt. Han hade ju järnkoll på det där hela vägen. Det var väldigt bra uppföljning på det. De har nog haft det som exempel många gånger sedan, hur han följde upp det hela när han skötte det. 14

15 Lars-Olof Sandelin: SV71 som nämns här det var ju då exempel på ett projekt som inte lyckades leverera. Vi jobbade då under tre år eller någonting sådant kan det väl ha varit. I början på -70 så startades ett projekt och av en projektledare från Stål, Östra Ståls egen organisation, Lars-Ola Mickelgård, med idén att effektivisera hela det varma flödet från stålverk över grovverk, götvalsverk ned till ämnesbehandling alltså skapa utgångsmaterial för våra färdigprodukter rör, band och tråd. Där var vi från start en handfull individer som hade en vision, kan man väl säga. Vi hade ingenting färdigt och fick göra allting själva. Till och med maskinvaran saknades tidigt i projektet och skulle byggas. Det var LM Ericsson som hade åtagit sig det här projektet för Sandvikens Järnverks AB:s räkning. Percy Barnevik var med och startade det där och han var också den som lade ned projektet någon gång i mitten på -72, tror jag. Mats Schedin: Det var tre år det tog att fatta det. Lars-Olof Sandelin: Ungefär tre år. Jag vet inte om du har någon annan bild. Gunnar Aldén och jag var ju med i det där projektet då. Gunnar Aldén: Ja, nej det kan väl stämma. Du nämnde här vid bordet att om man hade haft den erfarenheten när man kom i projektet, hade man lagt ned det direkt. Lars-Olof Sandelin: Vi såg inte omfattningen. Gunnar Aldén: Det var ett typiskt kardinalfel att man skulle utveckla allting, applikation, databas, system, operativsystem, drivrutiner till printrar och liksom hela baletten. Hade man vetat lite mer så, ja, så gör man inte. Lars-Olof Sandelin: Nej, dels var teknikdelen väldigt stor, men applikationsdelen var stor. Det är samma som Hasse pratade om SR-72. Den växte naturligtvis också, aptiten. Man såg att man kunde effektivisera på många områden och där var ju inte bara kapitalrationalisering i form av att snabba upp materialflöden utan där var man också ute efter energibesparingar, att ta reda på temperaturen i ugnar och så vidare, hålla ämnena under längre tid och korta transporter. Ambitionerna var väldigt stora. Vinsterna lockade eftersom det fanns någon form av kalkyl i början, vad man skulle kunna vinna på det här. Men vi var väl för tidigt ute. Mats Schedin: Kommer ni ihåg omsättningshastigheten, innan det nya och om det var detsamma efteråt? Lars-Olof Sandelin: Jag undrar bara, all den dokumentation som Lars-Ola vart den har tagit vägen. Det där är ett intressant projekt historiskt och om man kunde leta reda på dokumentationen. Peter Lundh: Om den finns kvar. Mats Schedin: För omsättningshastigheten låg ofta på ett halvt år eller till och med ett år ibland under den där tiden. Om man var kund, märkte man någonting av det här? Fick man snabbare leveranstider, genom SR72? Hans Pålsson: Det blir ju alltid så när man kommer med ny teknik och det skall arbetas på ett annat sätt att det inte är så enkelt att ställa om för alla, allra helst om man är lite äldre. Det här kom helt plötsligt, med bildskärmar och allt möjligt som man skulle jobba med. Senare när vi började med fiber och det gick för fort då gick man till facket och sade att man blev stressad. Det är klart att det blev alltid såhär en omställning när man 15

16 skall tänka om på ett annat sätt. Det är ofrånkomligt, men vi försökte väl hjälpas åt. Vi hade med folk i projektet ifrån början, som verkligen var med och tyckte till. Peter Lundh: För att komma tillbaka lite till SV71. Det var en ganska omfattande satsning. Det var inte bara att det i tid tog tre år utan det var en betydande andel av våra resurser var allokerade till projektet för man satsade ganska rejält i början. Lars-Olof Sandelin: Hur styrningen såg ut och hur det såg ut i stålorganisationen det kan inte jag säga för då var ju vi ett projekt och jag jobbade ju åt LM Ericsson. Jag var alltså här som konsult. Jag var här för att göra ett jobb och hur det såg ut på Stål organisatoriskt, det vet jag inte. Vi hade ju inte samma kommunikationsmöjligheter på den tiden som vi har nu. Det fanns inget Intranet för att se hur organisationen såg ut eller för den delen alla de nyckeltal som du pratar om, hur man mäter kundtillfredsställelse och vad man har för leveranstid och så vidare, det hade vi ingen inblick i från projektet. Vi hade full fokus på programmering och test och vad vi nu hade för olika uppgifter. På det viset var vi väldigt avgränsade i vår möjlighet att överblicka. Mats Schedin: Den här SR72 och SV71, är det samma system fast vid olika divisioner? Lars-Olof Sandelin: SV71 blev aldrig ett system, det var bara ett projekt. Mats Schedin: Det var det som ni lade ned? Lars-Olof Sandelin: Ja, men det skulle alltså ha varit för ståltillverkning och ämnestillverkning, men naturligtvis samma behov av produktionsplanering och produktionsuppföljning och lageradministration och alla de bitarna. Mats Schedin: Varför gick SR72 så bra? Var det att ni visste mer att och att ni hade bättre projektkontroll då? Nils-Erik Eklund: Det var inte lika omfattande heller. Hans Pålsson: Efter alla åren jag har jobbat här [så har jag lärt mig att det] beror ganska mycket på styrgruppen också hur den fungerar. Om du har en beställare, om de är tuffa och verkligen vill ha fram det de vill ha fram och man får inte ändra och det. Då går det lätt. Då är det inte så lätt att glida vid sidan om. Mats Schedin: Vilka var styrgruppen, då? Hans Pålsson: Ja, det var inom rör, alltså Rörledningen, representanter från ledningsgruppen inom Rör som satt där och de ville inte förändra utan att vara med på det och de levde med i projektet. De gick inte bara dit och lyssnade av, utan de vill verkligen hänga med. Peter Lundh: Men det fanns väl en stor skillnad mellan de här två projekten som jag vill minnas. SV71 byggde onekligen på både nya funktioner och processer i arbetsflödet, men framförallt en teknologinivå som inte ens fanns ursprungligen, utan man prövade. I och för sig fanns väl kraven som gjorde att man försökte göra en realtidslösning redan på 70- talet med teknologi som egentligen inte var utvecklad, men Nils-Erik Eklund: Vi fick väl dit en maskin som man försökte få igång, men 16

17 Lars-Olof Sandelin: På LM Eriksson, på MI-divisionen som det hette på den tiden, där måste det ju finnas sammanfattade information om det. Peter Lundh: Man lyckades i alla fall sälja idén. Någon måste ju ha sålt idén i alla fall! Lars-Olof Sandelin: Javisst. Det var processtyrning som man var ute efter. Det var realtidssystem, så att man skulle följa det i realtid då hela vägen, från stålverk eller från råvaruintag från skrotgården och hela vägen. Peter Lundh: Så det andades ju en ganska stor ambition, under den här tiden, att det var mycket kopplat mot materialflöde och logistik på det viset kapitalrationalisering. Lars-Olof Sandelin: Men LM hade en tidigare installation då, uppe på Iggesunds Bruk, som byggde på samma teknologi. Men den här maskinen, som skulle stå här nere den, var en efterföljare till den som stod där. På det viset så fanns alltså inte exakt den maskinvara som det här projektet skulle basera sitt system på. Den hette UAC1601 den som stod uppe Iggesund och den här hette 1610 kommer jag ihåg att man kallade den. Och minnestekniken, det var trumma istället för disk och det var nya grejor hela vägen. Peter Lundh: Man får ju säga vi var ganska modiga på den tiden. Lars-Olof Sandelin: Just det, eller dumma. Mats Schedin: Det finns någon person som sagt mod och dumdristighet det är samma sak. Det är bara utfallet som bestämmer vilket det var. Hans Pålsson: Men var inte SV-projektet närmare processen än vad SR-projektet var och det gjorde det mycket mer komplicerat. Peter Lundh: Och SR-projektet var i sin tur, även om IBM:s teknologi var ganska ny den också, så var det väl ändå betydligt mer beprövat och etablerat. : Det var mycket strul med skiten. Mats Schedin: Det var väl för tidigt helt enkelt. En annan fråga: Vem var det som bestämde att ni skulle ha IMS? Var det så att man sålde först och sedan gjorde projekt av det? Eller var det så att man hade affärsprojekt som krävde en databas och så var ni runt och tittade? Nils-Erik Eklund: Man hade väl ett projekt för att titta på det där. Vi hade någon kille som hette Olle någonting, Edström tror jag han hette, han hade doktorerat och han var här och tittade på det här. Men sedan anställdes Kjell Bergsten och han hade väl IMS med sig i ryggsäcken. : Ja, han hade öknamnet Imse, Vimse han. Leif Andersson: Kjell jobbade på IBM när vi installerade IMS. Nils-Erik Eklund: Ja, det kanske han gjorde, det är möjligt. Då fick vi IMS först och så följde Kjell med. Det kanske var så. Du Nordqvist var väl med kanske i beslutsgången där? Lars-Anders Nordqvist: Nej, det är preskriberat nu! 17

18 : Säg inget mer förrän du har talat med din advokat. Hans Pålsson: Det gick nog ganska fort för Olle Edström som doktorerade inom de här områdena och höll på. Han skulle anställas för att vara med och utvärdera det här och det tog ett antal månader innan han kom hit och när han kom hit var det redan beslutat så han fick sitta och skriva någon slags användarhandböcker så han slutade ganska snabbt. Jag tror det gick ganska fort det där. Jag vet inte hur det gick till, men det gick ganska fort från utredning till beslut om vad man skulle göra. Det fanns väl inte så mycket att välja på. Mats Schedin: Jag vet inte om det är svar på frågan. När ni körde igång SR-72 Hans Pålsson : Ja då var IMS beställt. Mats Schedin: då fanns det här, så att säga. Det var bara att använda det som fanns. Leif Andersson: Ja, var det inte i samband med det? Jag jobbade på IBM då och jag var med som någon slags tilläggstjänst i den där församlingen och jag skulle programmera ett antal Mats Schedin: Gällde det omvända: om inte IMS hade funnits så hade det inte blivit SR72 det hade blivit SR73 istället, eller något sådant? : Nej, men det kunde väl lika gärna ha varit CICS. : Ja, just det, det kunde det ha varit. Peter Lundh: Indexsekvens i alla filer, det diskuterades det mycket då ett tag. Olle Gustavsson: IMS är två delar. Dels är det en databashanterare och dels en kommunikationsdel. SR72 startade väl i och med att vi började nyttja kommunikationsdelen av det hela. Databassidan användes ju som batchbearbetning redan tidigare. En annan grej som jag inte vet så mycket om, men som jag vet att vi hade då. När man anropade IMS så anropade man någonting som hette AVS, ett program. Det var alltså ett samarbete mellan ASEA, Volvo och Sandvik. Jag vet inte vem som gjorde det här, men det skedde ett samarbete. Det här var en preprocessor till IMS på något sätt, som utvecklades i samarbete med ASEA och Volvo och Sandvik. : Ja Dusabolaget hade väl av ett antal svarskoder och trodde man kunde testa det här i batch. Olle Gustavsson : Men den här Rosen var väl en avläggare av IMS på något vis Mats Schedin: Ja, där kan man ju om man ska avvika från ämnet. Det är ju en intressant grej. Jag kommer ihåg att det var en väldigt framgångsrik och bra sak, som sedan inte blev någonting av. Det drunknade i storföretaget. : Jamen det kördes länge på P O Persson : De körs fortfarande på Scania. Mats Schedin: Men det kunde ha blivit en världsprodukt, för den var ju väldigt framsynt när den kom. 18

19 Hans Pålsson: Man diskuterade IMS och Rosen och de här och då var man lite rädd för att Rosen hade för få personer bakom och därför valde man IMS därför att IBM stod bakom det. Det var nog mycket det också som fanns med i bilden. Mats Schedin: Du kan jämföra Rosen med Linus som gjorde Linux. De var ju samma typer och uträttade rätt mycket, och den ena lyckades fantastiskt bra. Nils-Erik Eklund: Sedan lade man väl ned på stålet år i anpassning till det här SAREKsystemet också på slutet på 70-talet. Mats Schedin: Vad gör SAREK? Ingvar Svärdh: Sandviks redovisnings- och kalkylsystem. Nils-Erik Eklund: Vi fick anpassa alla produktionsrutiner och Mats Schedin: Hur gjorde ni det? Var det bara ett hembygge det eller köpte ni det? Nils-Erik Eklund: Ja det är delvis köpt Peter Lundh: Det bygger på någon standardprogramvara. Mats Schedin: Vid den här tiden börjar väl standardsystemen komma? Peter Lundh: Det var väl ändå så, som vi kan se nu bilden senare, att väldigt mycket av de satsningar som gjordes under 70-talet var materialstyrning, logistik, produktionsstyrning och det var först mot slutet på 70-talet som man började, så att säga, modernisera sina egentligen gamla ekonomisystem. SAREK blev ett litet mer moderniserat ekonomisystem byggt då på FACTS som egentligen var en IBM-produkt Och egentligen skulle Kjell Kårberg som var kallad till det här mötet och som var med i den projektgruppen och mycket aktiv där, ha berättat lite mer om det. Det var först när alla bassystem fanns där ute, som man började ersätta de gamla egentligen hålkortbaserade systemen som var översatta till autokoder. Cobol kanske också fanns i vissa system. Jag uppfattade att det var ganska enkla ekonomisystem. Sedan gjordes en rejäl omställning under slutet på 70- talet och som sedan gick igenom ett antal projekt en bra bit in på mitten på 80-talet där man skapade SAREK, SANBOK, SANRED, SANKUND och SANBUD. Man gjorde en helt ny uppsättning av system, som nu har ersatts här för bara något år sedan av SAP ekonomisystem. Jag fick faktiskt en artikel av dig, Olle. Hålkortslösningar, det började på Sandvik någon gång när det hette Sandvikens Jernverks AB kom de första hålkortslösningarna hit och man hade ganska omfattande hålkortsverksamhet under många år. Det var väl egentligen på 60-talet de började ersättas med 1401 och Mycket av de här hålkortslösningarna var väl egentligen rent översatta in i andra lösningar. Men framförallt det som skedde under 70-talet var det viktigaste och jag tror Lars-Anders sedan kan berätta mer om det. Det var en rejäl satsning på order, lager, produktionsstyrning. Olle Gustavsson: Det var ju så då -60, i mitten på 60-talet, när jag började på IBM då hade vi lika stor hålkortsenhet som dataenhet. De stod i var sin hall där nere och då var ju maskinstorlek och minnesstorleken i datorerna så stor så att då fick man stansa ut hålkort och köra dem genom sorteraren och sedan läsa in dem igen. Det gick inte att sortera i maskinen. Mats Schedin: Då skulle man ha tre-fyra bandstationer. 19

20 Peter Lundh: Hålkort var ju ett sätt att överföra information. Mycket av orderingångsstatistik från dotterbolagen, Lars-Anders, det togs väl i form av hålkort som skickades per post eller på annat sätt? Så det kom väl ett par sådana lådor med plats för tvåtusen hålkort, ett par tre kartonger från flera av de stora dotterbolagen, som sedan matades in och användes som underlag för orderingångstatistik, som i sin tur var underlag för parametrar. Hålkort var bärare av information under lång tid. Det var väl någon gång mot mitten på 70-talet som det blev mer möjligt att över nätet överföra information. Ingvar Svärdh: Men även då så gick det till så att man läste in en bunt hålkort i England och stansade ut en bunt hålkort på Coromant. Peter Lundh: Ja just det. Det gick inte rätt in i systemet, nej. Mats Schedin: Är det mer system här som ni hade på stålsidan? Leif Andersson: Det finns väl ett antal små. Vi gjorde ett som hette Ezkil som Hans Pålsson: Ja Ezkil. Det var ett kvalitetsuppföljningssystem där man tillverkade rör för värmeväxlare. E Z K I L, Elektronisches System für Zeugnisbelegung Kontrolle und Informationssammlung bei Herstellung von Lange Rohren, det var alltså förkortningen Ezkil. Det var uppdragsgivaren som kom på det namnet. Det var det viktigaste nästan det Leif Andersson: Det gick faktiskt ut på att hålla reda på en värmeväxlares alla rör som individer och vilka prover de har gått igenom och var i värmeväxlaren de satt så att man skulle skriva ut en hel dokumentation och intyg om en värmeväxlare. Mats Schedin: Var det samma med kärnkraftverk och sådant, att de krävde bättre dokumentation. Hans Pålsson: Ja, man hade alltså kravet att om någonting skulle hända med något rör så skulle man kunna spåra allting. Alla rör som hade varit med i någon annan tillverkning skulle man alltså direkt kunna hitta dem. Så det var en väldig kontroll där. Tyskarna var väldigt långt framme och krävde väldigt mycket. Ibland var det individkontroll och då skulle varenda en kontrolleras. Ibland var det stickprov, beroende på vad det är för typ av process. Mats Schedin: Det blir ju lite kantring i det här projektet eftersom vi alla här har hållit på med administrativ databehandling. Därför har det blivit lite sparsamt med processtyrning och sådana saker. Vi läste i er tidning att -75 så var det någon slags analysinstrument som ni mätte med i chargerna och samlade in data till någon process- eller laboratoriedator. Hans Pålsson: Processutvecklingen inom Stål gick mycket hos en enhet som hette Stålforskningen så vi hade mest administrativ utveckling hos oss. Mats Schedin: Det har ju varit så att ni delat upp det? Hans Pålsson: Ja, men vi samarbetade och gav värden och så men den delen kördes av Stålforskningen. Mats Schedin: Om vi tar dotterbolagen, var de med på något hörn överhuvudtaget här? Ni hade ju dotterbolag i flesta större västländer. 20

Sandvikens Jernverks AB och IT

Sandvikens Jernverks AB och IT Sandvikens Jernverks AB och IT Transkript av ett vittnesseminarium vid Sandvik AB i Sandviken den 30 oktober 2007 Jan af Geijerstam (red.) Stockholm 2008 Abstract The witness seminar Sandvikens Jernverks

Läs mer

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10 Projekt Rapport RaidPlanner Jeanette Karlsson UD10 Abstrakt: Denna rapport handlar om mitt projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklings projekt. Rapporten kommer att ta upp hur jag gått tillväga,

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

TEAM. Manus presentationen

TEAM. Manus presentationen 4 TEAM Manus presentationen Nu är chansen är din! 1 Ni startar upp er verksamhet med 1.000 p. Det ger er först och främst rätt till att kvalificera ert företagande i Nu Skin. Dessutom får ni ett stort

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

INITIATIVKRAFT LEDER TILL FRAMGÅNGSRIKA PROJEKT. Webinar 2012-05-10

INITIATIVKRAFT LEDER TILL FRAMGÅNGSRIKA PROJEKT. Webinar 2012-05-10 INITIATIVKRAFT LEDER TILL FRAMGÅNGSRIKA PROJEKT Webinar 2012-05-10 PROJECTPLACE ÄR EN SAMARBETSTJÄNST ONLINE PROJECTPLACE Social collaboration tool 750 000 användare 150 länder 7 språk PROJECTPLACE Social

Läs mer

Marika Edoff. En intervju av Peter Du Rietz 22 oktober 2008

Marika Edoff. En intervju av Peter Du Rietz 22 oktober 2008 Marika Edoff En intervju av Peter Du Rietz 22 oktober 2008 Ångström Solar Center / Solibro Denna intervju har genomförts inom ramen för Tekniska museets samtidsdokumenterande verksamhet. Intervjun som

Läs mer

i praktiken» 6 6 personal&ledarskap # personal&ledarskap 1 2012 1

i praktiken» 6 6 personal&ledarskap # personal&ledarskap 1 2012 1 6 personal&ledarskap #1 2012 Från chefskontroll till självkontroll Folksam lyckades på fyra månader med att få de sämst presterande i kundtjänsten att lyfta sig till toppsäljarnas nivå. För att nå dit

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Att ta hjälp av IBM Cognos Controller för internkontrollrapportering

Att ta hjälp av IBM Cognos Controller för internkontrollrapportering Att ta hjälp av IBM Cognos Controller för internkontrollrapportering Jens Frigell, Head of Group Financial Reporting, Axel Johnson International Eva-Lotta Sanderup, Seniorkonsult Addedo AB Axel Johnson

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Mina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.

Mina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu. Mina listor En Android-applikation Rickard Karlsson 2013-06-09 Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.se Innehållsförteckning 2. Innehållsförteckning 3. Abstrakt 4. Inledning/bakgrund

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget?

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget? A: Vad heter du? S: Jag heter Stefan. A: Hur gammal är du? S: 39. A: Och var jobbar du någonstans? S: Fällmans Kött. A: Vad är ditt yrke? S: Jag är logistik- och lagerchef. A: Hur hamnade du i den här

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Olle

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Olle Innehållsförteckning Kap 1 Olle sida 2 Kap 2 Blomplockning i nationalparken sida 3 och 4 Kap 3 Bankrånet sida 5 Kap 4 Rättegången sida 6 Kap 5 videogranskningen sida 7 Kap 6 Den rätta rättegången sida

Läs mer

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem. av 5 1 NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS Vårt första nyhetsbrev Jag hoppas att ni alla vet vid detta laget vad era ungdomar håller på med här i skolan efter lektionstid. Annars är det kanske tid att ni

Läs mer

Öka din lönsamhet och ekonomi med Castrol Professional Workstation. Castrol_080717.indd 1 08-07-18 11.45.02

Öka din lönsamhet och ekonomi med Castrol Professional Workstation. Castrol_080717.indd 1 08-07-18 11.45.02 Öka din lönsamhet och ekonomi med Castrol Professional Workstation Castrol_080717.indd 1 08-07-18 11.45.02 Bäste samarbetspartner! Castrol strävar efter att erbjuda Er det absolut bästa på marknaden och

Läs mer

Stolta men inte nöjda

Stolta men inte nöjda stainless steel solutions Stolta men inte nöjda resultat av Damstahls kundundersökning KUNDUNDERSÖKNING 1 Fakta De 836 kunder som svarat på vår undersökning utgör 60 % av vår omsättning. 67 % av de som

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Via LIA-perioderna fick jag de verktyg jag behövde för att framgångsrikt komma ut i arbetslivet.

Via LIA-perioderna fick jag de verktyg jag behövde för att framgångsrikt komma ut i arbetslivet. Via LIA-perioderna fick jag de verktyg jag behövde för att framgångsrikt komma ut i arbetslivet. Kajsa Sandén gick utbildningen Marknadsföring och Försäljning på YHiM åren 1998-2000. Efter avslutad utbildning

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01. Affärsplan. Håbo kommun, Uppsala län. Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund

Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01. Affärsplan. Håbo kommun, Uppsala län. Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01 Affärsplan Håbo kommun, Uppsala län Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Företaget...2

Läs mer

Funderar ni på att investera i en ny maskin? Kommande 60 sekunder kan bespara er en massa pengar...

Funderar ni på att investera i en ny maskin? Kommande 60 sekunder kan bespara er en massa pengar... Funderar ni på att investera i en ny maskin? Kommande 60 sekunder kan bespara er en massa pengar... Rätt från start En smart arbetsmetod är avgörande Rätt från start är mer än en bra idé det betyder pengar

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

PIA. Publicerat med.llstånd Titel Text Bild Förlag

PIA. Publicerat med.llstånd Titel Text Bild Förlag PIA Jonatan är så glad att han nästan svävar in genom dörren till sporthallen. Han är barfota och har träningsbyxor och T-shirt på sig. Han ser fram emot att få flyga genom luften med ena benet framför

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

PUBLICERINGSNOTISER TRIMBLE ACCESS SOFTWARE. Version 2013.41 Revidering A December 2013

PUBLICERINGSNOTISER TRIMBLE ACCESS SOFTWARE. Version 2013.41 Revidering A December 2013 PUBLICERINGSNOTISER TRIMBLE ACCESS SOFTWARE 1 Version 2013.41 Revidering A December 2013 Legal Information Trimble Navigation Limited Engineering Construction Group 935 Stewart Drive Sunnyvale, California

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

De fem vanligaste säljutmaningarna

De fem vanligaste säljutmaningarna De fem vanligaste säljutmaningarna 1 Säljutmaningar De fem vanligaste säljutmaningarna och Smärta, Power, Vision, Värde och Kontroll. När sättet att sälja är ur fas med kundernas sätt att köpa eller när

Läs mer

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar. innehållsförteckning Kap 1 Byxor s.1 Kap 2 Kidnappad s.2 Kap 3 den stora resan s.3 Kap 4 Hittat honom s.4 kap 5 Ingen tror oss s.5 Kap 6 Äntligen fångade s.6 BYXOR $$ Kap 1 Linus satt en tidig lördagmorgon

Läs mer

LOGISTIK ÄR SOM ELEKTRICITET VI KONSUMENTER

LOGISTIK ÄR SOM ELEKTRICITET VI KONSUMENTER PLATS 02 TILLVÄXTPROCENT 103 % Logent med lappen i bakfickan Logistikbranschen växer så det knakar. Men ingenstans knakar det mer än det gör i Logent AB. Hemligheten är mycket enkel: En lapp i bakfickan.

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Hur ser din nuvarande vardag ut, nu när du lagt ner din crosskarriär?

Hur ser din nuvarande vardag ut, nu när du lagt ner din crosskarriär? Premiären i Motocross SM går i Vissefjärda! SM i motocross kommer i år gå på 6 olika banor i olika delar av Sverige. Premiären i år kommer att gå på crossbanan Rövaredalen som ligger i Vissefjärda, en

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

SANDVIK DAGFINN TENNVANN SEKTIONSCHEF SANDVIK MATERIALS TECHNOLOGY FACILITY MANAGEMENT I SANDVIKEN FM MEDIAPRODUKTION / MEDIADRIFT

SANDVIK DAGFINN TENNVANN SEKTIONSCHEF SANDVIK MATERIALS TECHNOLOGY FACILITY MANAGEMENT I SANDVIKEN FM MEDIAPRODUKTION / MEDIADRIFT SANDVIK DAGFINN TENNVANN SEKTIONSCHEF SANDVIK MATERIALS TECHNOLOGY FACILITY MANAGEMENT I SANDVIKEN FM MEDIAPRODUKTION / MEDIADRIFT SÄKERHETEN FRÄMST NEVER WALK BY Vårt mål är noll olyckor, för att vi bryr

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna

Läs mer

(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna

(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna ( och pratar mycket bred skånska.) Jag är en främling i detta land, men detta land är ingen främling i mig! Men måste vi verkligen? Vet du vem som sa så? Klart jag gör. Vet du vem som kände sig som en

Läs mer

"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag

Content is king - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag "Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

Maskininvesteringar. Gör rätt från start. Låt oss hjälpas åt - för att få lönsamhet på din maskin. Mycket snabbare.

Maskininvesteringar. Gör rätt från start. Låt oss hjälpas åt - för att få lönsamhet på din maskin. Mycket snabbare. Maskininvesteringar Gör rätt från start Låt oss hjälpas åt - för att få lönsamhet på din maskin. Mycket snabbare. 12 minuter kan ge dig 12 månader Om du funderar på att köpa en ny maskin, ge oss 12 minuter

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning

TÖI ROLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning TÖI OLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning Ordlista redogörare arbetssökande överklaga högre instans inskriven på arbetsförmedlingen värnpliktstjänstgöring styrkta uppgifter arbetsgivarintyg kassakort

Läs mer

Öka din lönsamhet och ekonomi med Castrol Professional Workstation. Castrol_080717.indd 1 08-07-18 11.45.02

Öka din lönsamhet och ekonomi med Castrol Professional Workstation. Castrol_080717.indd 1 08-07-18 11.45.02 Öka din lönsamhet och ekonomi med Castrol Professional Workstation Castrol_080717.indd 1 08-07-18 11.45.02 kunden i centrum JU MER DINA kunder kan följa arbetsprocessen i detalj, desto mer blir de varse

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

Laboration i datateknik

Laboration i datateknik KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Laboration i datateknik Felsökning och programmering av LEGO NXT robot Daniel Willén 2012 09 06 dwill@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 Sammanfattning Syftet med

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

FÖRETAGARPAKETET WEB

FÖRETAGARPAKETET WEB Vi växer FÖRETAGARPAKETET WEB Sveriges enda kvalitetsnätverk till småföretagare 01 När Paketet du vill nå företagare och entreprenörer ÅTTA KVALITESSAJTER NOGA UTVALDA SAJTER Sveriges största mötesplats

Läs mer

Välkommen till Sandvik En inblick i vår värld

Välkommen till Sandvik En inblick i vår värld Välkommen till En inblick i vår värld Vad gör vi? Vi tillverkar avancerade industriverktyg, gruvmaskiner och specialstålsprodukter. Vi jobbar tillsammans med våra kunder och vi satsar flera miljarder varje

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Guide för inköp av redovisningsoch revisionstjänster

Guide för inköp av redovisningsoch revisionstjänster Guide för inköp av redovisningsoch revisionstjänster Administration, revision, bokföring, deklaration, likviditetsplanering, kontrolluppgifter, aktieägaravtal, momsdeklarationer, lönehantering, förfrågan

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg Självhjälpsprogram för ADHD Del 1 Att hitta din väg Välkommen till vårt självhjälpsprogram för ADHD. Detta program ger dig verktygen att använda din ADHD som en superkraft för att hitta till ett bra liv..

Läs mer

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM?

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? Sida 1/7 BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du sparar halva reklamfilmskostnaden Vad det är som kostar i en film Vad du måste berätta

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista rapport arbetsledning missköta sig rasist Diskrimineringsombudsmannen arbetskamrater arbetstider morgon- eller eftermiddagsskift stämpelkort

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

God dag. Jag skulle behöva tala med någon assistent eller så, som kan hjälpa mig med ett problem jag har fått. Det gäller sjukpenning.

God dag. Jag skulle behöva tala med någon assistent eller så, som kan hjälpa mig med ett problem jag har fått. Det gäller sjukpenning. TÖI ROLLSPEL F 007 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista sjukpenning inskriven komplettering diskbråck sjukanmälan distriktsläkarmottagning utbetalningskort registerkort nyinflyttad datan personnummer

Läs mer

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om

Läs mer

Kort om World Wide Web (webben)

Kort om World Wide Web (webben) KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.

Läs mer

Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policyimplikationer Långsiktiga effekter. McCords studie

Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policyimplikationer Långsiktiga effekter. McCords studie Jerzy Sarnecki Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policyimplikationer Långsiktiga effekter McCords studie Början Fortsättning Slutet Intermittency Vändpunkter Human agency Klientel (födda 1943 51)

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL Juli 2012

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL Juli 2012 VETA MER OM EU Under den 1 till 7 juli flyttade Europahuset till Almedalen på Gotland. Varje dag hade EU tre olika programpunkter - Utmaning Europa, Vägval Europa och Samtal Europa. Utmaning Europa - Nationella

Läs mer

Kristoffer Eriksson Christer Oscarsson Andreas Dahlberg Martin Bengtsson

Kristoffer Eriksson Christer Oscarsson Andreas Dahlberg Martin Bengtsson Rapport grupp 4 Software Engineering Kristoffer Eriksson Christer Oscarsson Andreas Dahlberg Martin Bengtsson 2009-10-29 Processer Sprinter Scrum har varit till stor hjälp för oss för att nå våra mål,

Läs mer

Styrelsemötesprotokoll Technology Management Studenternas Ideella Förening

Styrelsemötesprotokoll Technology Management Studenternas Ideella Förening Styrelsemötesprotokoll Technology Management Studenternas Ideella Förening Datum: 2011-01-24, kl. 18.30 Plats: IKDC Ordförande: Olle Eliasson, TM11 Sekreterare: Emelie Gustafsson, TM11 Övriga närvarande:

Läs mer

Thomas i Elvsted Kap 3.

Thomas i Elvsted Kap 3. Kap 3 Nu börjar träningen Imre, inte Ymre När kommer din pappa, frågar jag Lappen, vi kanske ska dela upp innan. Han är redan hemma, han jobbar på Metallen med datorer, säger Lappen, så vi ska nog strax

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

10 tips för ökad försäljning

10 tips för ökad försäljning 10 tips för ökad försäljning Innehållsförteckning Tips 1 Kundvård...3 Tips 2 Vad har du egentligen på gång?...4 Tips 3 Ställ jobbiga frågor...5 Tips 4 När tiden inte räcker till...6 Tips 5 Låt kunden skriva

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

En liten folder om Lanseringskampanjen

En liten folder om Lanseringskampanjen En liten folder om Lanseringskampanjen 2011 Lanseringskampanjen 2011 Den 5 september 2011 drar hela förbundet igång en historisk satsning där vi med 2012-målen och våra nio åtgärdspunkter i ryggen ska

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Allting började när. Vi är väldigt snabba, det är oftast väldigt snabba processer.

Allting började när. Vi är väldigt snabba, det är oftast väldigt snabba processer. På Skånegatan mitt på Södermalm befinner sig den lilla mediebyrån Fast Forward Media. Tatsumi Suzuki och Carl Efvergren som är grundarna och delägarna i företaget har nu efter 1 år på Liljeholmen flyttat

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Välkommen till Sandvik En inblick i vår värld

Välkommen till Sandvik En inblick i vår värld Välkommen till En inblick i vår värld Säkerheten främst Protective Equipment s mål är att aldrig orsaka skada hos våra anställda, miljön vi arbetar inom, våra kunder och leverantörer Emergency Exit Emergency

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer