Mediesatsning med hjälp av ANSÖKNINGSRAS FÖR JOURNALIST- UTBILDNINGARNA DÅLIG MÅNGFALD HOS BOKFÖRLAGEN ARG LAPP MED EFFEKTIVT BUDSKAP

Transkript

1 SEPTEMBER 2015 INBLICK I DIN BRANSCH MEDIA & KOMMUNIKATION ANSÖKNINGSRAS FÖR JOURNALIST- UTBILDNINGARNA DÅLIG MÅNGFALD HOS BOKFÖRLAGEN ARG LAPP MED EFFEKTIVT BUDSKAP Mediesatsning med hjälp av ANDREAS GUSTAVSSON OCH MARIA HOLM BAD LÄSARNA OM PENGAR FÖR ATT KUNNA STARTA DAGENS ETC INBLICK 1

2 utveckla arbetsplatsen. och dig själv. Man får en bra kompetens och förtroendevaldautbildningarna är meriterande. Att engagera sig fackligt är att investera i sig själv. J A q U eline MA ier Chávez klubbstyrelseledamot på Fresenius Kabi AB i Uppsala Som medlem i Unionen kan du vara med och påverka och förbättra i frågor som engagerar dig på jobbet. Bli arbetsplatsombud, arbetsmiljöombud eller bilda en Unionenklubb. Det finns mycket att tjäna för dig personligen, dina kollegor och din arbetsplats. Du får insyn och inflytande över verksamheten och villkoren rena rama röntgenblicken och tankekraften och skaffar dig erfarenheter och kunskaper om arbetslivet och dig själv som du har nytta av i ditt vanliga jobb. Läs mer på Eller sms:a unionen EngagEra dig till nummer 71700

3 MEDIA & KOMMUNIKATION VÄLKOMMEN Innehåll NYHET: Dålig mångfald hos svenska bokförlag. Norstedts vill se förändring. REPORTAGE: Andreas och Maria på Dagens ETC bad läsarna om lån. TREND: Färre söker in till journalistskolorna. Är det ett trendbrott vi ser? KRÖNIKA: Handelshögskolans Erik Modig vill se nyskapande arga lappar. Välkommen till din bransch! Den här tidningen bevakar aktuali teter och trender i medie- och kommunikationsbranschen och de utmaning ar du som jobbar inom området möter. Här kan du läsa om kollegor, besöka arbets platser och få svar på frågorna som hjälper dig att utvecklas. Har vi tagit fel på vilken bransch du arbetar i? Byt enkelt genom att logga in på unionen.se! MÅNADENS SNACKIS Start för avtalsrörelsen! Anders Rydén Ordförande Unionenklubben Svensk Filmindustri Reallöneökningar och flexpension är centrala frågor. När många är mer eller mindre ständigt uppkopplade behövs också tydlighet kring hur tillgängliga vi förväntas vara när det gäller mejl och mobil. En annan viktig fråga är att kompetensutvecklingen från omställningsavtalet nu går igenom. Flexpension för alla, höjd reallön, bättre återhämtning, ökad tillgänglighet och minskade löneskillnader mellan kvinnor och män. Det är Unionens viktigaste krav inför den kommande avtalsrörelsen. De fyra frågor som Unionen valt är de frågor som vi också tycker är viktigast. Särskilt vill vi se systematiska åtgärder för att minska löneskillnader mellan kvinnor och män. Vi ser också höjda reallöner och ett siffersatt utrymme för årliga löneökningar som mycket viktigt. Vilken fråga är viktigast för er klubb? Carina Ledenvik Ordförande Unionenklubben Mediehuset SN Fakta: Avtalsrörelsen En återkommande händelse där arbetsmarknadens parter, arbetare och arbetsgivare, förhandlar fram nya avtal som reglerar löner och arbetsvillkor. Arbetsgivarsidan förväntas kräva väldigt låga lönelyft Unionens mål i avtalsrörelsen är flexpension på alla avtalsområden, höjda reallöner och siffersatta årliga löneökningar, stärkta möjligheter till återhämtning och ökad tydlighet kring tillgänglighet samt åtgärder för minskade löneskillnader mellan män och kvinnor. Ansvarig utgivare Fredrik Nilsson, Unionen Projektansvarig Mikael Sundström mikael.sundstrom@unionen.se Redaktör Linus Fremin linus.fremin@makeyourmark.se Art Director Douglas Dittmer Account Director Magnus Lindvall magnus.lindvall@makeyourmark.se Editorial Director Kjell Häglund kjell.haglund@makeyourmark.se Tryck och repro Stibo Graphic AS För frågor om innehållet Mikael Sundström inblick@unionen.se INBLICK 3

4 NYHETER MEDIA & KOMMUNIKATION Fler kommunikatörer än dagspressjournalister Nu har det hänt: kommunikatörerna i kommuner, landsting och regioner är fler än dagspressjournalisterna. På två år har journalistjobb försvunnit och antalet journalister på dagstidningar uppgår i dag till (2014). Samtidigt exploderar antalet kommunikatörer i kommuner, regioner och landsting. På fyra år har de blivit 30 procent fler. På ett knappt decennium har de ökat med 106 procent och uppgår sammanlagt till (2014). Det visar en kartläggning som Dagens Samhälle gjort i samarbete med Sveriges Radios Medierna i P1. Göteborgs stad toppar utan konkurrens den kommunala kommunikatörsligan, visar granskningen. Här finns hela 145 kommunikatörer, att jämföra med tvåan på listan, Stockholm, som har 93. Morgontidningar på papper är ett av de nyhetsmedier som ger mest positiv kunskapseffekt. Nyhetskonsumtion påverkar politisk kunskap Vilka nyhetsmedier man följer har betydelse för ens politiska kunskaper. Det konstaterar Jesper Strömbäck, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet, i en ny rapport om de förändrade medielandskapen och hur de har påverkat medborgarnas medieanvändning. De positiva kunskapseffekterna följer i första hand av att läsa morgontidningar som Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet på papper eller på nätet, att lyssna på radionyheter som Ekot eller att titta på tv-nyheter som Rapport. När det gäller att följa etermedierna digitalt och att läsa kvällstidningar på papper är effekterna på människors politiska kunskaper antingen icke-signifikanta eller till och med negativa. 98 procent av förläggare, redaktörer och chefer i bokförlagsbranschen har nordisk bakgrund. Obefintlig mångfald hos bokförlagen Mångfalden inom bokförlagsbranschen är obefintlig. Enligt en undersökning har 98 procent av förläggare, redaktörer och chefer inom branschen nordisk bakgrund. 23,4 % journalistundersökning Svensk bokhandel har via Statistiska centralbyrån tittat på bakgrunden hos 467 förläggare, redaktörer och chefer i branschen. Resultatet: 95 procent har svensk bakgrund, 98 procent har nordisk. Ärligt talat så är vi, eller jag, lite sena på bollen. Det är egentligen de sista ett eller två åren som vi har fattat att mångfalden är något som vi på sikt verkligen måste komma till rätta med, säger Håkan Rudels, vd för Bonnierförlagen, till tidningen. Att det är svårare för människor med utländsk bakgrund att ta sig in på arbetsmarknaden är ingen nyhet. Enligt SCB är dock siffrorna för förlagen extra dystra, vanligtvis brukar var tionde anställd på arbetsplatsen ha utländsk bakgrund. Håkan Rudels Tidningen har kontaktat flera av de största namnen inom branschen för att höra hur de ser på statistiken. Många framhäver språkskicklighet som ett argument Otto Sjöberg för varför branschen är så homogen. De flesta håller dock med om att den homogena sammansättningen av anställda begränsar förlagen. Otto Sjöberg, vd för Norstedts förlagsgrupp, tycker att ansvaret för förändring ligger helt och hållet hos cheferna. Det handlar om att anstränga sig när man rekryterar. Vilka personer och vilken kunskap saknar vi hos oss? Det är väldigt lätt att ta folk som liknar en själv. Då måste man anstränga sig och det är heller inte säkert att det blir bra. Det finns ett risktagande, men det måste man ta, säger Otto Sjöberg till Svensk bokhandel. Så många procent av kvinnliga skri benter har blivit utsatta för näthat av sexistisk karaktär det senaste året, jämfört med 3,5 procent av männen, enligt Cisions stora INBLICK

5 MEDIA & KOMMUNIKATION NYHETER Slut på staplandet av visstidsanställningar? Visstidsanställning ska automatiskt omvandlas till fast jobb efter två år, enligt ett nytt lagförslag. Men frågan är om det kommer att göra skillnad. Enligt regeringens promemoria är syftet med lagförslaget att hindra att tillfälliga jobb»staplas«på varandra. Bakgrunden är att EU-kommissionen hotat att väcka talan mot Sverige eftersom kommissionen anser att anställningsskyddslagens regler om tidsbegränsade anställningar inte uppfyller EU:s visstidsdirektiv som kräver att det ska finnas åtgärder som begränsar missbruk av visstidsanställningar. Gun Karlsson För många inom medie- och kommunikationsbranschen är just»staplade«visstidsanställningar vanligt förekommande. Gun Karlsson, ordförande på Unionen-klubben på SVT, är dock tveksam till lagförslaget. Jag kan inte se att det skulle göra skillnad eftersom företagen sätter i system att»utlasa«personalen innan de uppnått den aktuella tidsgränsen för företrädesrätt eller anställning. Vi som vill att tillsvidareanställning ska vara normen ligger Visstidsanställda behöver anställningar som varar längre för att ha möjlighet att kunna bilda familj.»det skulle vara önskvärt att de kom med förslag som kan göra skillnad.«alltid steget efter den kreativitet som företagen använder sig av för att slippa tillsvidareanställningar, säger hon och tillägger: Det skulle vara önskvärt att de kom med mer konstruktiva förslag som verkligen gör skillnad. Enligt lagförslaget ska omvandling till tillsvidareanställning inträffa om anställningen sker inom en period av fem kalenderår. Jobbet ska också övergå till tillsvidareanställning om de tidsbegränsade anställningarna enligt anställningsskyddslagen följt på varandra utan uppehåll eller med högst 180 dagars mellanrum. De visstidsanställda behöver anställningar som varar längre för att ha möjlighet att kunna bilda familj, skaffa bostad och känna trygghet. Vi inom Unionen på SVT, SR och UR har tagit bort företrädesrätten i en av våra anställningsformer (programanställning) just för att de visstidsanställda ska få känna trygghet under en längre period, eftersom en tillsvidareanställning i vår bransch är en utopi för de flesta, säger Gun Karlsson. Ett svart får med många fällningar. Tele 2 toppar RO:s fällningstopp Nära 600 kampanjer har fällts av Reklamombudsmannen, näringslivets organ för självsanering, sedan starten procent av dem har rört könsdiskriminerande reklam. Det visar en genomgång som Dagens Media gjort. Bland företagen som har fällts flest gånger under åren toppar Tele 2 listan och där gäller de flesta fällningarna vilseledande reklam. På fällningstoppen finns även företag som Groupon, ABS Luxury Wheels och Bet at home. Bland medierna toppar Aftonbladet listan gällande fällningar för smygreklam, så kallad bristande reklamidentifiering, med hela 17 stycken.»största omvandlingen av svensk filmpolitik på 50 år«filmavtalet, som sedan 1960-talet har styrt stödet till svenskt filmskapande, kommer att ersättas av ett mer teknikneutralt och kvalitetsinriktat stöd enligt kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP). INBLICK 5

6 REPORTAGE MEDIA & KOMMUNIKATION Dagens ETC:s redaktionschef Maria Holm och chefredaktör Andreas Gustavsson hoppas att tidningen ska kunna fördubbla antalet prenumeranter och nå före årets slut. När läsarna står för notan Trots alla rubriker om mediekris och åtstramningar finns det de som vågar gå mot strömmen och med läsarnas hjälp expanderar och startar nytt. Men vägen till framgång genom så kallad crowdfunding är långtifrån spikrak. TEXT Daniel Åberg FOTO Daniel Stigefelt 6 INBLICK

7 MEDIA & KOMMUNIKATION REPORTAGE På ETC Förlag finns en lång tradition av läsarhjälpt finansiering. Flera av dess tidningar har startats genom att läsare ställt upp med lån eller tecknat förhandsprenumerationer. De senaste åren har crowdfunding blivit ett välkänt begrepp. Att på olika sätt låta användare eller läsare investera i en produkt eller tjänst redan på idéstadiet har blivit populärt, och tekniskt välbyggda plattformar som amerikanska Kickstarter och svenska Funded By Me har gjort det enkelt att åtminstone i teorin samla ihop pengar. Även i den svenska medievärlden har intresset vuxit. När det ambitiösa utrikesjournalistikprojektet Blank Spot Project startades i mars i år skedde det efter att grundarna samlat in 1,2 miljoner kronor via Funded By Me, och förra året startades den rikstäckande rödgrönrosa morgontidningen Dagens ETC efter att tidningens blivande läsare lånat ut nästan 7 miljoner kronor till projektet. På ETC Förlag finns en lång tradition av läsarhjälpt finansiering, de lokaltidningar förlaget driver samt Dagens ETC har alla startats genom att läsare ställt upp med lån eller tecknat förhandsprenumerationer. Någon annan lösning har aldrig varit möjlig, berättar Andreas Gustavsson som är chefredaktör på Dagens ETC. Vi har inga finansiärer i bakgrunden och lånar inte pengar från fack eller politiska partier, vårt oberoende är väldigt viktigt för oss. Då är det bara läsarna som kan komma in med pengar, säger han. Även om läsarfinansiering är något som ETC jobbat med långt innan nätutvecklingen gjorde begreppet crowdfunding känt, så använde de sig flitigt av nätets möjligheter under uppstarten av Dagens ETC. Projektet fick en egen sajt där vi hela tiden uppdaterade läsarna i redaktionella diskussioner, hur vi skulle bygga tidningen men också om hur inflödet av prenumeranter och kapital utvecklades. Läsarna skulle hela tiden känna att vi inkluderade dem i processen, säger Andreas Gustavsson. Summorna de fick in varierade från studenter som ville låna ut 500 kronor till enstaka långivare som bidrog med kronor. Medelsumman på lånen de tog in, lån som nu har börjat betalas tillbaka, låg på kronor. Vid starten i januari 2014 hade tidningen prenumeranter, en siffra som nu fördubblats. Andreas»Vårt oberoende är väldigt viktigt för oss. Då är det bara läsarna som kan komma in med pengar.«gustavsson hoppas att de ska ha nått innan året är slut. Påverkar det redaktionens arbete att ha läsarna så nära inpå och att vara så tydligt beroende av dem finansiellt? I viss mån, medger redaktionschefen Maria Holm och tillägger att tydlighet är viktigt. Vi är väldigt transparenta och vill ha respons hela tiden på det vi gör, men samtidigt är vi noga med att betona det självständiga och redaktionella, att det är vi som är nyhetsredaktionen, ingen annan kan avgöra vad vi ska skriva om, säger hon. Brit Stakston är digital strateg och en av initiativtagarna till Blank Spot Project. Det har gått ett halvår sedan projektet, där cirka personer bidrog med mellan 10 och kronor vardera, drogs i gång. Redaktionen är nu i full drift och de första reportagen publiceras i september. Vi arbetar väldigt nära våra medlemmar, bjuder in dem till möten och INBLICK 7

8 REPORTAGE MEDIA & KOMMUNIKATION låter dem via Facebook följa journalisternas arbetsprocess med reportagen väldigt ingående. Det ger en fantastisk insyn i hur kvalitetsjournalistik blir till. Vi ser det som folkbildning, säger Brit Stakston. Det här är ett sätt att arbeta som ställer rätt höga krav på den utsända journalisten, medger hon. Att det bitvis kan vara utmanande är sant. Dialog skapar förväntan som man måste kunna leverera på. Här har våra redaktörer ett viktigt uppdrag att i samspel med journalisten säkerställa att de här nya sätten att arbeta inte sker på bekostnad av reportagen. De 1,2 miljoner kronor som Blank Spot Project samlade in var en grundplåt tänkt att få i gång verksamheten, bygga upp en redaktion samt bekosta de två första reportagen (pengarna visade sig senare räcka till tre). Framöver är det tänkt att årliga medlemskapsavgifter ska hålla satsningen rullande. Det du betalar för är inte reportagen i sig, vi publicerar inte dem bakom någon betalvägg, det här är för viktiga frågor för det. Det du betalar för är att du är med och räddar utrikesjournalistiken, samt att du ges unika möjligheter att följa journalistens arbete. Det är det som är nyckeln till vår framtida finansiering, säger Brit Stakston. Finns det plats för fler läsarfinansierade journalistsatsningar i Sverige? Maria Holm på Dagens ETC är positiv: Ja, det finns utrymme för fler att ta sig an de vita fläckar som finns i bevakningen i dag. Jag tror att vi kommer att få se fler uppstickare som tar läsarna till hjälp för att finansiera sina projekt, säger hon. En som inte är lika optimistisk är omvärldsbevakaren Gunnar Springfeldt, som har studerat hur crowdfundingfenomenet inom media ser ut internationellt. Erfarenheterna från främst USA är tyvärr inte särskilt positiva, och i Sverige är det förstås ännu svårare, dels på grund av vår begränsade storlek men också för vi saknar den donationstradition som är vanlig i till exempel USA, säger Gunnar Springfeldt. Ska man trots detta lyckas är A och O att få läsarna att känna sig inkluderade och att lyckas visa att deras insats gör nytta. Här är Blank Spot Project ett bra exempel, de bjöd redan från start in sina finansiärer på en journalistisk resa och medlemmarna deltar tydligt i ett projekt med gott uppsåt, säger Gunnar Springfeldt. Brit Stakston, en av grundarna till Blank Spot Project. LYCKADE PROJEKT Tre andra lyckade europeiska crowdfundingprojekt inom media: De Correspondent Holländsk nättidning som 2013 med två välkända journalister och en tidigare toppolitiker som frontfigurer samlade in nästan 15 miljoner kronor från bidragsgivare. Har i dag cirka årliga prenumeranter. Krautreporter Tysk nättidning som lyckades samla in nästan 10 miljoner kronor via crowdfunding Innehållet ligger öppet även för icke-bidragsgivare. El Español Spansk nättidning bakom betalvägg som innehar det inofficiella världsrekordet i crowdfunding för medier. Investerare fick köpa in sig som delägare, vilket ledde till att personer satsade totalt 26 miljoner kronor. 8 INBLICK

9 MEDIA & KOMMUNIKATION KOMPETENS Färre jobb fler journalister Trots att de fasta anställningarna blivit allt färre har studenter stått i kö till journalistutbildningarna. Men inför hösten har antalet ansökningar rasat. Är det ett trendbrott vi ser? TEXT Peter Hammarbäck ILLUSTRATION Martin Nicolausson Sparpaket efter sparpaket drabbar Sveriges medieredaktioner. De gamla mediehusen har svårt att hitta nya affärsmodeller i digitaliseringens tidsålder och varslen har duggat tätt de senaste åren. Trots det har söktrycket till journalistutbildningarna varit fortsatt högt de senaste åren. Men kanske håller det på att ändras. Inför höstterminen 2015 rasar»vi har ansvar att se till att marknaden inte överhettas.«antalet ansökningar till journalistutbildningarna. Antalet förstahandssökande har minskat från höstterminen 2014 till höstterminen 2015, en nedgång på cirka 18 procent. En förklaring till det kan vara att journalistskolorna runt om i landet har försökt anpassa sig efter den instabila mediemarknaden. Vid Luleå tekniska universitets journalistprogram i Piteå ska man till exempel minska antalet platser på den gamla journalistutbildningen från 60 till 48 studenter om året. Vi har ett ansvar att se till att marknaden inte blir överhettad av unga människor som får svårt att hitta arbete. Allt tyder ändå på att det generellt i Sverige utbildas för många journalister, säger Ulrika Lindgren, ansvarig för journalistprogrammet vid Luleå tekniska universitet. På universitetet hålls kurser i frilansande och eget företagande för att förbereda studenterna på att de frivilligt eller ej kan komma att bli egna företagare: Många är inställda på att jobba som frilansare och de vet att de kan få vikariera på många redaktioner, säger Ulrika Lindgren. På Södertörn var det 30 procent färre som sökte till de 35 platserna på programmet Journalistik och multimedia i år jämfört med förra året. Vi uppdaterar hela tiden innehållet i kurserna, inte minst det som rör webben och multimedia. Det är viktigt att studenterna får med sig den senaste teknikkunskapen ut i arbetslivet, säger Kristina Lundgren, docent i journalistik på Södertörns högskola och pekar på att journalistens kunskaper behövs mer än någonsin. Grunden inom nyhetsjournalistik är baskunskaper för väldigt många andra yrken, inte minst inom offentlig förvaltning, säger hon. INBLICK 9

10 KRÖNIKA MEDIA & KOMMUNIKATION Arga lappens mästare Som forskare i kommunikation analyserar jag det brus som ständigt omger oss i form av reklam, erbjudanden, reor och skyltar. Det är lätt att anta att det är här vi verkligen behöver kompetensen att kommunicera effektivt för att nå ut. Delvis stämmer nog det, men majoriteten av den kommunikation vi alla dagligen skapar handlar inte om reklam eller reor utan om de små interaktioner vi har med våra kollegor, kunder, chefer och vänner i alla mejl, sms, lappar, presentationer och kanske en och annan arg lapp på kontorets diskmaskin. Det är här kompetensen verkligen behövs, men kanske oftast saknas. Låt oss därmed gå igenom några strategier för din nästa diskmaskinslapp. Erik Modig, forskare i kommunikation på Handelshögskolan i Stockholm.»Inför nästa mejl, sms eller lapp: glöm inte att vara nyskapande.«erik Modig Erik Modig är forskare i effektiv kommunikation på Handelshögskolan i Stockholm och aktuell med boken»kontroll effektiv kommunikation och kampen om våra tankar«. Det största hindret mot effektiv kommunikation är rutin. Att vi har sett lappen»ställ ner i diskmaskinen«så många gånger att vi inte längre ser den. Eller bryr oss. Därmed måste vi göra något nyskapande,»din mamma jobbar inte här«, för att ruska om vår publik. Eller varför inte»din pappa jobbar inte här«? Man måste alltid erbjuda något i utbyte för att förtjäna sin publiks intresse. Här visar forskning att vi antingen ska erbjuda något som ger hjärnan stimulans i nuet eller prata om något som anses relevant för målgruppen. Stimulans handlar om underhållning, så gör din arga lapp till nästa Ica-såpa så att medarbetarna ivrigt väntar på nästa avsnitt på måndag morgon. Relevans handlar för det första om att knyta an till det målgruppen faktiskt tänker på och värderar.»din mamma jobbar här men sitter fast i ditt kundmöte så ställ ner«. För det andra handlar relevans om att tala till målgruppens identitet eller värderingar.»är du en person som inte vill att folk ställer ner?«. Att anspela på värderingar leder oftast till en känslomässig reaktion som, oavsett om den är positiv eller negativ, ökar chansen att uppnå effekt.»personer som inte ställer ner disken är de som inte tvättar händerna efter toaletten«. Blir svårt att lämna koppen nu. En gång träffade jag en avdelningschef som till slut hade lyckats lösa båda sina problem med disk och tidsrapportering med en och samma lapp:»din mamma jobbar här men är upptagen med din tidsrapportering, skicka in den nu så ställer jag ner din disk och bjuder din mamma på bullar. /Chefen«. Så inför nästa mejl, sms, lapp eller presentation: glöm inte att vara nyskapande, stimulerande och relevant samt att prata till målgruppens identitet och värderingar. Jag lovar att alla dessa strategier också fungerar för att öka effekten på nästa reklamkampanj. 10 INBLICK

11 Fördel Unionen HANDEL KRÖNIKA Unionen arbetar för att lyfta alla medlemmars arbetssituation. Här får du ta del av nyheter och erbjudanden för just din bransch. Som medlem i Unionen får du 20 procents rabatt på Wenells samtliga utbildningar. Rabatt på projektledarutbildningar Under perioden 1 september 16 oktober får du som medlem i Unionen 20 procents rabatt på samtliga utbildningar som du bokar hos Wenell (själva utbildningen behöver inte genomföras under angiven period). Unionen har valt Wenell som exklusiv samarbetspartner och rekommenderar deras utbildningar för dig som är projektledare och vill utveckla dina färdigheter i projektledning och ledarskap/kommunikation. Wenell har även preparandkurser för dig som vill certifiera dig som projektledare. Läs mer om erbjudandet på unionen.se/medlemskapet/medlemsformaner/ wenells-projektledarutbildning Familjejuridisk rådgivning och avtal Behöver du ett äktenskapsförord, testamente, samboavtal, skuldbrev eller annat privatjuridiskt avtal? Nu har du tillgång till juristbyrån Avtal24:s webbverktyg och erfarna jurister. Du kan snabbt och enkelt upprätta avtal anpassade till dina unika behov och individuella förutsättningar. Du ställs inför de frågor en jurist ställer och utifrån svaren du ger skapas ett färdigt avtal som är juridiskt korrekt. Det skickas direkt till din e-post till en betydligt lägre kostnad än om du skulle anlita en juristbyrå. Som medlem i Unionen har du möjlighet att genomföra en kostnadsfri juridisk behovsanalys online och skriva valfria privatjuridiska avtal med 20 procents rabatt, online eller tillsammans med jurist. Mer information finns på avtal24.se/unionen eller ring Avtal24:s jurister på Lär dig mer om olika anställningsformer Har du koll på vilken anställningsform du har? Annars är det bra att du sätter dig in i det, eftersom dessa bestämmer dina rättigheter och din trygghet i din anställning. Genom Unionens medlemsguide får du en snabb och enkel utbildning om olika anställningsformer och du får även insyn i andra faktorer som kan påverka vilka rättigheter och skyldigheter du har i din anställning, t ex om det finns kollektivavtal och om det inom ramen för det finns speciella överenskommelser på just din arbetsplats. Du får samtidigt en bättre insikt i vad ett medlemskap i Unionen innebär och vilket stöd du kan få. Du hittar medlemsguiden på under»rättigheter och skyldigheter«. Unionens presskort Om du har journalistiska arbetsuppgifter kan du få ett presskort utfärdat av Unionen. Du arbetar med text, ljud, film och stillbilder för publicering i radio, television, på webben, i press, medlems-, personal- och andra företagstidningar. Antagligen är du reporter, programledare, redigerare, bildredaktör, film- eller stillbildsfotograf, bild- eller ljudtekniker eller researcher. Du kan vara anställd eller frilans och även ha eget företag verksamt inom mediebranschen. Läs mer om villkoren och hur du ansöker på Unionens hemsida. unionen.se/medlemskapet/medlemsformaner/presskort INBLICK 11

12 Värva en kompis, välj varsin premie. Har du en kompis, kollega, affärskollega eller granne som inte är med i Unionen än? Värva din kompis så bjuder vi er på en värvningspremie respektive välkomstpresent, värde 100 kr per person. Välj mellan böcker, badhanddukar, solcellsladdare, Unionenparaply, presentkort hos Funäsfjällen m.m eller att vi istället skänker 100 kr till SOS Barnbyar. De 3 första månaderna är dessutom gratis för den nya medlemmen, värde upp till 675 kr eller kr (exkl moms) för egenföretagare. Erbjudandet gäller till den 30 september 2015 när du värvar en ny yrkesverksam medlem eller egenföretagarmedlem (inte student- eller pensionärsmedlem). VÄRDE 100 KR PER PERSON 12 INBLICK Läs mer och värva på