Professorernas troslära

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Professorernas troslära"

Transkript

1 Professorernas troslära Inledande synpunkter Den amerikanske teologen David Tracy, verksam vid Chicago Divinity School, har angivit tre modeller för teologins uppgift med avseende på tillhörighet och adressat. Först kan teologen sägas tillhöra kyrkan och riktar då sitt budskap till den. Detta gäller exempelvis nyortodoxin. Teologerna kom under 1960-talet att bli mer medvetna om sin tillhörighet till kulturen. De talade då om de frågor som angår människan i allmänhet. Under sjuttiotalet har dock klassrummet blivit mer uppmärksammat. Teologerna såg det angeläget att tala in i universitetsmiljön och hävda teologins vetenskapliga karaktär. Detta medförde att man på nytt ställde frågorna om teologins principer. Den senaste tiden har ju flera teologer skrivit kring de grundläggande frågorna katolsk fundamentalteologi ). I varje fall i USA har behovet to develop a credible cience (att utveckla en trovärdig vetenskap) vid en enkät framkommit som främsta angelägenheten för teologiskt arbete. Sedan dessa grundfrågor behandlats har man under början av 1980-talet sökt efter ett system som a restoration of systematics after the collapse of neo-orthodoxy and the debacle of radical theology (en restauration av systenmatisk teologi efter nyortodoxins misslyckande och den radikala teologins sammanbrott). Flera kända teologer har utgivit sin teologi, åtminstone i rudimentär form, som en syntes av de kunskaper som teologin vunnit under de senaste tjugo åren. Allmänt om boken Denna bakgrundsskiss torde stämma även med avseende på boken Människan och Gud (Liber, 1982) och dess författare Hemberg, Holte och Jeffner (här: förf.). Mot slutet av 60- talet utgav de läroboken Etiska problem (tillsammans med Hof), under 70-talet arbetade Jeffner med metodfrågor (med ett resultat i bl. a Vägar till teologi, 1981). Utifrån dessa erfarenheter ger de nu ut en gemensam trostolkning, som länge efterfrågats, också av dem som ifrågasatt Jeffners metodresonemang. Just i själva greppet med team-work ligger något mycket värdefullt. Genom den kunskapsexplosion som inträffat också i teologin finns det knappast någon enskild individ som vet tillräckligt för att skriva en troslära, ens bland teologie professorer. Som de själva påpekar finns det dock brister i urvalet av medverkande. Man undrar om boken inte vunnit på att få in synpunkter från kristna utanför den akademiska världen eller i varje fal från några som företräder andra discipliner än den teologiska. Detta särskilt som författarna så förtjänstfullt framhäver det allmänna prästadömets betydelse (s. 167). Här måste också påpekas den uppenbara nyttan av prof. Lars Hartman bidrag till gruppens samtal. Några av bokens mest intressanta avsnitt är de exegetiska exkurserna, ex. s 60 om antropologin (själ och ande är aspekter på människan, inte ontologiska utsagor) eller s 109 om begreppet allhärskare (vilket befriar allmaktstanken från en del filosofiska frågor). Studiet av exegeten Krister Stendahl kommer i dagen vid redogörelsen av rättfärdiggörelseläran hos Paulus och Luther (s 133f).

2 Förf. har försökt att skriva för en vidare publik än den enbart snävt fackinriktade. Deras teologi är inte bara ämnad för kyrkan utan också för kulturen. Detta betyder att de försöker tala så att även icke-kristna ska kunna förstå och till en del kunna bekräfta deras resonemang. 60-talets betoning på det sekulära samhället har dock lämnat färre spår efter sig än man kunnat vänta. Ytterst lite nämns om teologins sociala kontext och om olika samhällsfrågor, vilket förf. försvarar med en hänvisning till den tidigare utgivna Etiska problem. Mycket har dock hänt sedan dess. Allvarligare än detta är dock att förf. tycks mig ha en ytterligt snävt intellektualiserad bild av människan, varför jag omöjligen kan se boken som ett relevant tilltal ill en moderna människan. Boken arbetar mycket med frågor som längst bort härrör från debatten mellan Hedenius och de svenska teologerna. En lärare i biologi, vars största problem är trons relation till utvecklingsläran, kommer att känna igen sig och möjligen få en viss hjälp. Visst kan man också uppskatta att en aktiv politiker inom miljörörelsen kan ta åt sig av det i och för sig nödvändiga påpekandet om ekosofins risker för synen på människovärdet (s 83. Här vill man dock rikta en fråga till förf.: Är inte darwinismen också en svag grund för att hävda fullt människovärde? Behålls verkligen människans särställning också i förening med olika vetenskapliga hypoteser om människans tillkomst (s 58)?) Likaså kan en arbetslös socionom läsa om det uppbyggliga faktum att hon har en själ (s 62 med intressant utläggning om kyrkomöten och feminism), men trots allt måste det vara ett fåtal människor som känner igen sig i denna ensidiga intellektualisering. En som lyckats anlägga ett vidare perspektiv på människan är Erik Petrén i sin relativt nyutkomna dogmatik Att tro kristendomen som alternativ (Skeab, 1980). Den kommer här att på vissa avsnitt jämföras med Människan och gud. Förf. borde egentligen bemötas på det metateoretiska planet, eftersom bokens mest intressanta avsnitt rör metodresonemangen. De synpunkter jag kommer att lägga på boken präglas av mycket bristfälliga metateoretiska kunskaper. Trots allt rör det sig ju inte heller om en religionsfilosofisk framställning utan om en aktuell trostolkning, varför man utan fackkompetens i metodfrågan kan våga några påståenden om den utförda trostolkningen. Intellektualisering Förf. har en stark tilltro till det mänskliga förnuftet (s 14). Visserligen beskriver de framstegstrons misslyckande (s 12f) men detta utan att de själva börjar resa några tvivel inför människans kunskapsförmåga. Denna syn på den intellektuella förmågan hör samman med deras optimistiska människosyn överhuvudtaget (s 92). En religiös trostolkning sägs inte få bortförklara sinneserfarenheterna och de vetenskapliga teorierna. Det går knappast i vår tid att i längden uppleva som adekvat en tolkning av tillvaron som står i konflikt med och måste avvisa dem empiriska vetenskapens resultat (s 19. I Vägar till teologi uttrycker sig Jeffner åtminstone på ett ställe något mer försiktigt: Eftersom livstolkningen också ska integrera den empiriska kunskapen kommer man i de flesta fall få lov att avvisa de bibelteorier som direkt strider mot den emiriska vetenskapens hypoteser, kurs. av mig). De vill inte offra intellekt och moralisk känsla på trons altare (s 54). (Man bör observera att även de öppningar utöver den empiriska vetenskapen som Jeffner tillåter i Vägar till teologi, exempelvis den mystiska

3 erfarenheten, är grundläggande rationella skäl.) Ingår då inte intellekt och moral som delar av den mänskliga utrustningen i det levande, Gud välbehagliga offer, som vi ska frambära för att möjliggöra en förnyelse av våra tankar, så att vi kan avgöra vad som är Guds vilja? (Rom 12:1-2). Detta inte sagt som ett förnekande av betydelsen av en medveten intellektuell rövning, men denna måste ske i ett ödmjukt erkännande av förnuftets begränsning. Man undrar också hur detta utmärkta intellekt kan tro på förlåtelsen av de egna synderna. Hur ska försoningen som ett exempel på en troserfarenhet som förmedlas till oss genom umgänget med bibelordet kunna förmås till integration med vad vi genom vetenskap och forskning vet om oss själva och den oss omgivande världen (s 54)? Kräver inte detta oerhörda, omskakande faktum av syndernas förlåtelse att vi går utanför intellektets förmåga att bekräfta och beskriva våra erfarenheter? Lite fatalt blir det onekligen att låta Origenes och Augustinus (s 54) framstå som exempel på denna eftersträvade integrationslinje, eftersom an i dogmhistorisk forskning diskuterat om dessa överhuvudtaget står i huvudfåran av kristen tro. Förf. tycks se framför sig en slags ren, oskuldsfull vetenskap i form av naturvetenskap (beteendevetenskapen har de inte låtit sitt tänkande konfronteras med i samma grad), som då i princip kan integreras i en kristen tro. Visserligen kan de se risken för falska vetenskapsanspråk, som medfört en reduktionistisk människo- och världsbild (s 55, även s 15). Om det nu enligt förf. inte är vetenskap att överskrida gränsen till trostolkning (s 77), är det ju just detta som allmänt sett måste sägas ske. De flesta människor, också akademiker, framlever inte sitt liv i en kyligt principiell värld utan som människor vilkas vetenskapliga modeller vuxit ut till att bli totala trostolkningar (s 79). I fråga om kampen mellan darwinismen och kristen tro påtalas detta förhållande som en risk, men själva huvudproblemet blir ändå de fundamentalistiska bibelutläggarnas (en diffus grupp!) fasthållande vid skapelseberättelsen. På den mer icke-principiella och mänskligt heta nivå där dessa mestadels befann sig var problemet just två alternativa trostolkningar i kamp med varandra. Utifrån detta måste man se de bibeltroendes reserverade hållning gentemot evolutionsläran. Utan att personligen instämma i allt vad fundamentalisterna stod för, i synnerhet deras skapelselära, måste jag ändå protestera, när det om dessa sägs att de riskerade att glömma bort det väsentliga perspektivet om Guds skapelseplan, om Kristi delaktighet i den goda skapelsen, om ljuset som kom i världen och om nåden och sanningen genom Jesus Kristus (s 81). Gruppen har ju fått sitt namn av att de drev bl a just dessa s.k. fundamentala trossatser. Petrén (s 50ff) har en längre beskrivning av trons relation till naturvetenskapen, först enligt den klassiska kausalitetsmodellen. Verkligt är enligt detta synsätt bara det som kan uppfattas med våra sinnen och som kan passa in i ramen av tid och rum, av orsak och verkan. Gud behövs inte som någon hypotes längre. Mot detta ställer Petrén en förändrad världsbild, som man indrar om förf. tänkt sig in i, där kausaliteten exempelvis inte gäller i partiklarnas mikrovärld. Det finns inga bindande orsakssammanhang utan vi får nöja oss med att ge en statistisk beskrivning av vad som brukar ske (s 52). Vetenskapsmän med denna hållning tror sig inte heller komma fram till en helt objektiv verklighetsuppfattning, utan optimismen härvidlag har ändrats till ett medvetande om verklighetsbildens beroende av vem som ser. Det är då möjligt att Gud blir ett mönster i fixeringsbilden (s 60). Han har funnits där, fast man inte sett honom. Tillvaron får en ny struktur. Utifrån detta är inte Petrén så fixerad vid

4 naturvetenskapen. Han känner in sig på människans många frågor kring hennes sanna identitet. Helhetsbilden av människans situation blir i denna mer psykologiskt inriktade framställning, rots dess brister, enligt min mening mer relevant för en sökande människa. Synen på språket Förf. arbetar med en ständig hänvisning till de speciella villkoren för det religiösa språket, naturligtvis under stark påverkan av Jeffners The Study of Religious Language. Transcendensupplevelsen ger sammanhang och upplevs i upplevelsestrukturerande framställningar som myter och riter (s 22). Mot detta ställs ett direkt språk, som sinneskunskapen använder. En fråga här måste väl bli om en mer dynamisk världsbild (som hos Petrén) egentligen tillåter oss att tala om ett direkt språk. Naturvetenskapen använder också myter och analogier, när den exempelvis beskriver en ljusstråle. Om det religiösa språket får tillgripa myter och analogier borde det vara möjligt att också tillåta paradoxer, antinomier. Begräsningen i språk och förnuft gör det ibland omöjligt för oss att närma oss sanningen annat än genom två till synes motsägande utsagor. Det tydligaste exemplet är naturligtvis Guds suveränitet och människans ansvar som två till synes motstridiga principer tillämpade på exempelvis omvändelsen. Förf. har här frånhänt sig en möjlighet till förståelse av vissa bibelord och även av utsagor av framstående teologer, till exempel Luther, som ofta arbetar med tydliga motsatspar. Naturligtvis bör man också ha känsla för den litterära genre som används i de olika bibelberättelserna i exempelvis 1 Mos. Om nu dessa kallas myter (s 22) i betydelsen att man fått ett nytt, transcendentalt perspektiv, behöver inte detta språkbruk drivas mot sinneskunskapen som en motsats, när det ju i själva verket handlar om en tolkning av sinnesverkligheten. Verkligt allvarligt blir det med de ständiga glidningarna i texten mot att förneka den historiska konkretionen i den kristna tron, trots att man i definitionen av myt inte förnekar att en sådan berättelse kan handla om något verkligt (s 22). Trots den garderande formuleringen tycks man dock egentligen mena detsamma i Människan och Gud som i Jeffners Kriterier för kristen troslära, där myt klart sägs vara en fiktiv berättelse (s 24). Skapelseberättelsen får man inte tillskriva historisk sanning (s 59), syndafallet saknar intresse som historisk berättelse (s 68), berättelserna om Jesu födelse är osäkra källor (s 112) och uppståndelsetexterna går över gränsen för historikerns område (s 114). Det sistnämnda kan i en viss mening (se nedan) vara korrekt, men det visar sig att förf. uttalar sg i mycket svävande ordalag om uppståndelsens historicitet överhuvudtaget, vilket väl också bidragit till att Kristi uppståndelse spelar en så underordnad roll i denna troslära. Kristendomen gör dock anspråk på att vara en tro grundad på historiska händelser. Gud har intervenerat i mänsklighetens historia. Detta skiljer vår tro från alla spekulativa idé-religioner. Kristendomen är inget filosofiskt system, inte åsikter om människan och Gud utan nyheter om vad Gud har gjort. Dessa händelser skiljer sig från vanlig historia på grund av deras betydelse. Meningen i det inträffade är alltså en teologisk fråga, men händelsens faktum måste kvarstå esom en historisk fråga. Vi kan inte nonchalera historien. Om vi vill ha påskens tro, att ett möte med den Uppståndne ger liv, måste vi ha påskens händelser.

5 Allt skulle vara tämligen lätt om man finge uppfatta Jesus som en lärare av de högsta sanningarna, en som sagt tungt vägande saker om kärlekens idé eller hoppets princip. Men poängen i evangeliet ligger i de historiska händelserna. Jesus, och Gud själv i honom, har utsatt sig för det historiska livets tryck. Vi finner Gud i djupen, i stallet, på ett kors. Gud möter oss på ett massivt jordiskt sätt. För Jeffner skulle ovanstående satser enbart vara ett exempel på en historiesyn i Pannenbergs anda, som han redan gjort upp med i Kriterier i kristen troslära (s 109 ff). Hans argumentering där i form av vissa outredda motfrågor verkar inte övertygande på mig. Givetvis har i i Skriften att göra med en tolkning av frälsningshistorien. Men denna tolkning hör oskiljaktigt samman med själva händelsen och är inte tillagd som något extra. Faktum får sin verkliga innebörd, nämligen dess frälsningshistoriska dimension, bara i tolkningen. Och tolkningen är uppenbarelse bara om den tolkar ett verkligt faktum. Faktum och tolkning är tillsammans själva saken. Mot detta står förf. inställning att vissa tolkningar i de bibliska skrifterna inte alltid kan ha direkt relevans för nutiden (s 43). Detta gäller också Kristustolkningen: Det ligger alltså ett fält av historisk osäkerhet mellan oss och Jesus (s 109). Man skulle alltså finna Jesus bakom texterna (i enlighet med experternas synpunkter) och inte i Skriften (genom historiskt studium och Andens vägledning). Guds frälsningsgärningar är dock på ett mänskligt sätt tolkade av profeter och apostlar, så som Anden uppenbarat innebörden i händelserna. Detta innebär då inte att en av Bibelns komplementära tolkningar är den enda riktiga i en viss fråga. Sammantagna ger de dock olika aspekter, som är normerande och relevanta även för oss. Vid fastställandet av denna relevans bortser vi inte ifrån att Bibeln i dess helhet är tidsbetingad. Hela Bibeln är naturligtvis påverkad av författarnas personligheter och omgivande kultur. Den innehåller ju inte heller tidlösa sanningar, utan som ovan framhållits en tidsbestämd uppenbarelse given vid en viss tidpunkt. Men allt detta ska översättas från den ursprungliga miljön till vår tid, även de delar som tycks främmande och irrelevanta för oss. Budskapet är riktat till en specifik historisk situation och måste tolkas utifrån detta faktum, men detta förhindrar inte att det också är relevant i varje tid sedan en tolkning av de underliggande principerna gjorts. Det tidsbetingade minskar inte Skriftens auktoritet liksom inte heller det faktum att den i sin helhet är människors ord. Det är genom människor som Gud talar till oss, så att vi kan förstå. Det mänskliga och det gudomliga står inte i ett konkurrensförhållande till varandra. Bibeln är helt Guds ord och helt människors ord. Ofullkomligheten i Bibeln beror på det självklara faktum att den är adresserad till oss. Den uttrycker sig med mänskliga termer och är i den meningen ofullständig, den lider av begränsningarna i det mänskliga livet. Gud talar till oss i den yttersta förnedringen. Varje annan bibelsyn är doketisk. Synen på historien Eftersom kristendomens anknytning till historiska händelser är så ytterligt nertonad, har det också blivit möjligt för förf. att likställa övriga religioners frälsningshistoria med Bibelns historiesyn. Man kan naturligtvis säga att från vårt perspektiv är all uppenbarelse historiskt

6 förmedlad (s 34) men frågan är ju ändå vilken syn dessa religioner har på de för oss historiska händelserna. Historien i en cyklisk uppfattning är i verklig mening meningslös. En judisk-kristen syn är historien i rörelse med början vid en bestämd punkt och med slut i ett av Gud givet mål. Längs denna linje finns en följd av historiska händelser, genom vilka Gud har ingripit i denna värld. Det unika i den kristna tron består i det faktum att den är grundad på unika historiska händelser. En gudoms uppståndelse för att symbolisera våren (enligt en cyklisk syn) är inte samma ak som när det sägs om en historisk person, att han lämnat graven. Genom vad Jesus var och gjorde uppenbarades Guds natur. Här ligger tidslinjens centrum. Historiesynen är lineär men centrerad. Enligt denna syn på unika frälsningshändelser finns för traditionell kristen tro inget annat namn, genom vilket vi kan bli frälsta (Apg 4:12). Nog hade bredden i bibeltolkningen ökat om man åtminstone tagit ställning till detta bibelord och dess anspråk på exklusivitet. Man kan naturligtvis spekulera i en inre disposition med tillit till det gudomliga som bör hållas för en tro genom vilken man finner nåd hos Gud (s 31), men detta ligger utanför uppenbarelsen och kan inte tjäna som grund för vår principiella hållning till andra religioner. Guds nåd kan inte bli ett argument, som vi vänder mot det uppenbarade Ordet. Uppenbarelsen om frälsning sker i Kristus, inte bara särskilt tydligt (s 33) utan på ett helt exklusivt sätt. Naturligtvis finns det sedan plats för dialog med vilja att lyssna men inte med en relativisering av vittnesbördet. Om Gud hade kunnat uppenbara sig på annat sätt, varför gick han då så långt som till att själv bli människa? Om Gud hade kunnat lösa ondskans problem på annat sätt, varför tog han då syndarens plats och bar hennes skuld? I andra sammanhang kan förf. säga ungefär detsamma (s 39, i människan Jesus görs det på ett så autentiskt sätt som aldrig annars, eller Jeffner i Vägar till teologi, s 99: Jesu verksamhet blir en genuin och ojämförlig uppenbarelse av Guds väsen ) men detta får inga konsekvenser för synen på andra frälsningssystem, varför det definitiva och autentiska blir starkt undergrävt. Synen på uppenbarelsen Också i det som skrivs om Bibeln som uppenbarelseurkund saknas den konsekventa synen på Guds frälsningshandlingar i historien. Var finns Guds aktiva del i uppenbarelsen enligt följande definition (s 35): liksom fallet är med Guds självmeddelelse i andra religioner är det också så att Gud meddelar sig själv med människor genom deras strävan hän mot honom (min kurs.), i deras brottning med tillvaron och deras sätt att finna mening och mål för den. Det kan naturligtvis inte finnas någon uppenbarelse utan ett mänskligt mottagande eller avvisande av Guds budskap. Människan är en nödvändig del för att en uppenbarelsesituation ska kunna uppstå, men här har uppenbarelse enbart blivit människans eget religiösa filosoferande istället för också Guds aktiva ingripanden. Ett exempel på hur uppenbarelsen ensidigt blivit detsamma som människans egen tolkning av sin situation ges på sid 29: skapelsen är det slag av transcendensupplevelse, i vilken hela det för sinnena tillgängliga universum uppfattas som vilande i en verklighet bortom den för sinnena förnimbara och i vilken människolivet uppfattas som något utifrån givet. Naturligtvis finns det i transcendensupplevelsen en hänvisning bortom människan, men människans roll är ändå dominerande. Den biliska synen på skapelsen har tydligare

7 teocentriska drag. Något a det framkommer i det följande genom bibelcitat. Som ofta blir man dock tveksam när förf. gör sina citat och referat. Det framgår inte alltid hur bestämt instämmandet är (ex. Ireneus teologi på s 132f). Det är också, enligt boken, människans del i en fortgående nytolkning och nytillämpning (s 45) av det ursprungliga uppenbarelseskeendet som främst gör att Bibeln idag är Guds ord. Här följer förf. den nu vanliga betoningen av traditionens betydelse. Skriften blir en tradition i utveckling, som fortgår under Andens inflytande. Bibelberättelserna blir inte längre människors vittnesbörd om Guds frälsningsgärningar utan legender med varierande historisk grund som ändå uttrycker en gudstro. De blir stories och inte historiska i vanlig mening. Gudsfolkets tro uttrycks i denna tradition men Bibeln blir inte en trosnorm utan en modell som kan tillämpas på nya situationer. Enligt urkristen syn är dock tron en gång för alla meddelad åt församlingen (Jud v 3). Som Petrén påpekar är de kristna inte trons producenter utan dess mottagare (s 210). Visst ska vi arbeta med tron genom att utveckla och tillämpa den, men vi kan inte utifrån ett privat tyckande avgöra vad som är acceptabel kristen tro. Tron har sin regel. Reduktioner i tron Allt är för dessa teologer underställt förnuftets slutgiltiga prövning. När de vandrar längs trons kolonner låter de många pelare falla till marken, sedan de bärande fundamenten är satta i gungning. Förf. blir mycket svävande på målet inför undertro (s 87) och bönhörelse (s 88). En jämförelse med Petrén utfaller på ett överväldigande sätt till den senares fördel. Han har här tillgodogjort sig vissa exegeters syn på Jesu undergärningar som tecken på Rikets inbrytande (s 101f). Vad gäller bönen ser han den som en väsentlig del av den kristnes erfarenhet (att leva med en vägg utslagen, s 260). Våra förf. har ju egentligen också tänkt sig en tolkning utifrån erfarenhetskriteriet (s 52). Till denna troserfarenhet hör då livet med den helige Ande, som dock får ett ytterligt litet utrymme. Påpekandena om Andens betydelse (s 178) är korrekta, men nog hade deras egen framställning behövt mer av Ande och därmed blivit mer förknippad med ett framtidshopp (s 178), som sägs vara en Andens verkan. Boken saknar helt den eskatologiska klang som enligt exegetisk forskning genljudit i Jesu egen undervisning. Lösningen på teodicéproblemet sägs visserligen ligga i framtiden, i det kosmiska slutperspektivet blir det tydligt vem som har all makt i himmel och på jord (s 105). Denna seger ska dock inte ta gestalt i en Kristi återkomst inom vår historiska verklighet (s 123). Man undrar onekligen vilka de fakta om universums uppbyggnad, mänsklighetens ålder och jordens livsbetingelser är, som hindrar en traditionell kristen historiespekulation (s 124), vari Kristi återkomst ingår. Den religiösa verklighetstolkningen tillåter märkligt nog att man tror på människans som en evighetsvarelse (s 70). Här återkommer dock förf. till ett genomgående problem, nämligen vår relation till rums- och tidskategorierna (s 73). Den eviga verkligheten sägs vara upphöjd över rums- och tidsgränser. Den femte dimensionen (s 19f) skulle enligt min mening inte behöva medgöra ett sådant åsidosättande av tid och rum. Det är enligt modern fysik observationen av tid och rum, som är relativ, men däremot genomtränger tiden varje del av fysiken. Tid och rum skulle inte behöva tänkas upphöra som lämpliga tankekategorier, även om vi i den eviga

8 tillvaron, som den Uppståndne nu, är oberoende av tid och rum (s 115). Den uppståndne uppenbarar sig ju dock på det rumstidliga planet (s 116). Evighet behöver inte ställas i motsats till tid, eller som Petrén uttrycker det: Gud är inte instängd i en tidlöshet, som vi är instängda i tiden (s 279). I en intressant opublicerad artikel av Rune Söderlund, forskare i Lund, påvisas att i klassisk teologi tillskrivs endast Gud tidlös evighet som en egenskap. Människan kan bara bli delaktig av Guds evighet som gåva. Allt skapat präglas av tiden. Söderlund visar att genom påståenden om en tidlös evighet för människans del tilldelas hon en egenskap, som bara Gud äger, vilket medför ett gudomliggörande av människan. Skulle man sedan om Cullmann utgå från att inte ens Gud äger tidlös evighet som attribut, blir naturligtvis följden att människan ännu mindre kan tänkas i en tidlös existensform. Denna naiva syn knyter tidlighet inte bara till människan utan också till Gud. Likaväl som vi protesterar mot ett platoniskt förakt för kroppen bör vi inse att också en tidlös existens är en kaotisk existens. Till livet i den kommande tidsåldern hör såväl den fullkomliga kroppsligheten som den fullkomliga tiden (Odeberg, citerad av Söderlund). Förf. tvekar också inför att använda vredeskategorien på Gud. När det slutligen sker (s 184) anses det vara en metafor, som anger ett mysterium men inte beskriver Gud. Guds vrede får inte sägas straffa människan i evighet (s 102) men man tänker sig ändå att Gud tar ondskan på allvar (när Anselms försoningslära diskuteras, 112). Detta medgivande på de sista sidorna om helighetens uttryck i vrede över synden borde naturligtvis ha påverkat t.ex. gudsbild och människosyn långt tidigare. Vreden är den helige och kärleksfulle Gudens reaktion och aktion mot det som kränker hans heliga väsen. Denna vrede måste då ses lika personlig som hans nåd, och inte bara som en lag i universum, att vi skördar vad vi sår. Guds helighet kan inte, som här har skett, tänkas bort som en beständig del i Guds väsen. Med bristande allvar ser förf. därför på människans situation. Utifrån en optimistisk människosyn anser de sig kunna koppla bort förtjänsttanken (s 165) vid diskussionen om synergism. Detta kan naturligtvis ske på ett teoretiskt plan. Här gäller det dock människan i hennes fördärv under Guds vrede. Där är hon inte Guds medarbetare utan helt beroende av hans nåd. Förf. gör här en elementär sammanblandning, när de förlägger detta problem till det psykologiska planet. Samma sak sker när den fria viljan diskuteras på sid 66f. Där likställs valet inför Gud med andra valsituationer. Detta psykologiserande betraktelsesätt bör kompletteras, men inte sammanblandas, med ett frälsningshistoriskt perspektiv, coram Deo (se Agne Nordlander, Mysteriet människan, EFS, 1980). Synen på etiken Egentligen är denna optimistiska syn på människan enbart en uppföljning av det som sades i Etiska problem. Liksom där (men också i Jeffners Vägar till teologi, s 57: de teologiska utsagorna om Gud s vilja kan inte bli säkrare än alla etiska intuitioner!) poängterar förf. betydelsen av den allmänmänskliga etiken istället för att hävda kristendomens unika bidrag. I en något svårtolkad utsaga sägs att kärleken utkristalliseras som ett huvudord för etiken i människans fortgående reflektion över den etiska förpliktelsen i kontakt med Guds uppenbarelse (s 65). Vad denna Guds uppenbarelse innebär är oklart, men kärleken kan väl

9 knappast vara i särskilt hög grad allmänmänsklig, om man på sid 122f ändå medger att Kristus är mönsterbildande för vad kärlek innebär: grundtanken är att det genuina människolivet ska präglas av utgivande kärlek och aldrig möta det onda med dess egna medel. I övrigt tilldelas människan faktiska moraliska insikter om gott och ont (s 43) utan hjälp av någon gudsuppenbarelse. Man kan nämligen enligt förf. bortse från just nu att denna moralinsikt blivit given genom skapelsen! Annars tycks gudsuppenbarelsen behövas på sid 94, där vi enligt kristen tro och uppenbarelse vet att Gud vill det goda. Om man tänker sig en naturlig lag utan dess givna förutsättningar i gudsmedvetande och gudsuppenbarelse kan man i varje fall inte peka på Luther och Calvin (s 93) som företrädare för denna syn. Synen på församlingen En sak som dock förändrats sedan boken Etiska problem skrev är att förf. nu tilldelar församlingen en framträdande roll som en konkret modell för mänsklig och social gemenskap överhuvud (s 159). Man välkomnar denna nya insikt. Överhuvudtaget är avsnittet om församlingen mindre kontroversiellt men kan knappast upplevas som alltigenom angeläget för en läsare utanför den teologiska expertisen. Resonemangen om trosbekännelser (s 162ff) är visserligen av teologiskt intresse, men man efterlyser vid beskrivningen av de kristnas enhet vetskapen om Anden som likt vinden blåser vart den vill (citat från avsnittet om Anden s 178). Den karismatiska rörelsen har väl ändå pekat på andra möjliga vägar till enhet än enbart diskussioner om trosbekännelser på en teologkonferens. Samtalspartner i förf. ekumeniska sammanhang är märkligt nog i första hand den romersk-katolska kyrkan (som beskrivs i optimistiska ordalag. Läran om mässoffret sägs vara reviderad s 172) och inte någon av frikyrkorna i Sverige. Att det finns ett alternativ i dopfrågan tycks så ha förbigått de tre professorerna. Inte med ett ord nämns om troendedopet på den sida som handlar om dopet (s 175). Det är rasande skickligt gjort! Ett bristfälligt ekumeniskt sinnelag röjs också i attityden mot fundamentalister och bibeltroende. Vilka teologiska grupper som innefattas i de generaliserande omdömena framgår inte. Den konservativa opinionen (s 146) på Bangkokmötet leddes främst av evangelikala ledare som John Stott. Att hans och Lausannegruppens invändningar då skulle vara ovidkommande, vittnar inte om någon större känsla för vad som sker inom kristenheten idag. Och dessa kristna, och inte bara Bangkok-mötet, säger nämligen att evangeliet måste ha sociala och politiska konsekvenser som direkt avgör frågan om evangeliets trovärdighet (s 150). Inom den evangelikala rörelsen förenas nämligen lydnad mot Bibelns auktoritet med social medvetenhet. Däremot har man betänkligheter, precis som förf. själva, inför att ta in den sociala dimensionen i själva frälsningsbegreppet (s 148, se Nordlander, Frälsning idag enligt Bibeln, EFS, 1974). Avslutning Man önskar egentligen visa respekt för människors brottning med trosfrågor och känner tacksamhet till alla som försöker finna relevanta uttryckssätt för teologins många svåra problem. Det är dock svårt att känna tillfredsställelse inför det resultat som redovisas i den undersökta boken.

10 Rent allmänt kan man instämma i Jeffners definition av den teologiska uppgiften: Att utveckla en biblisk teologi innebär då att ta del av den historiska bibelforskningens resultat liksom av senare bibelutläggning och använda dessa kunskaper för att på grundval av egna och andras samlade livserfarenhet bygga upp en kristen livstolkning (Vägar till teologi s 80). Det som har skett är dock att förf. i sin bibelutläggning arbetat utifrån fördomsfulla förutsättningar som ofta vidhäftar historisk-kritisk metod (utan att egentligen tillhöra den) vad gäller historisk tillförlitlighet. Och istället för att grunda sig på en bred och dynamisk livserfarenhet har man valt att göra en ensidig teoretisk genomarbetning. För att anknyta till Jeffner själv (Vägar till teologi, s 13f): Teoretisk och terapeutisk genomarbetning hänger samman. I detta fall har inte emotionella störningar men väl en överdriven intellektualism omöjliggjort en bra teoretisk genomarbetning. Föremålet för den teologiska kunskapen är ju ändå en Person (enligt Jeffners egen definition att det rör sig om en lära om Gud ), och en sådan kan man inte bara känna med förståndet. När denna person nu är Gud i Kristus måste kännedomen vara av allra djupaste slag, med hela människan involverad, inte bara hennes hjärna. Varför talas här så ytterligt lite, om ens något, om den tro som är förtröstan? Som Barth uttrycker det: Jag tror betyder: jag har förtroende. Nog får man en bestämd känsla av vid studiet av denna bok att trons väsen är att tro vissa idéer i vår hjärna. Att erkänna sanningen i ett visst antal, här relativt litet antal, teologiska utsagor. Men varje kristen vet att tron primärt är en förtröstan till Gud genom Jesus Kristus. En aktuell trostolkning borde därför visa på vad det innebär att förtrösta på Gud och inte enbart visa på instämmanden i vissa satsers sanning. Människa och Gud har väl inte i första hand mötts i en studerkammare för att diskutera frälsningsfrågan med väl underbyggda argument. Gud har mött oss på Kristi kors. Det behöver vi förtrösta på i denna svårhanterliga värld. Vi behöver den tro som är en levande, orubblig tillförsikt till Guds nåd, så viss, att man kunde tusen gånger dö därpå (Luther). Per-Axel Sverker

Bibelns trovärdiga tolkning

Bibelns trovärdiga tolkning Inledning Bibeltext: 2 Tim 1:13-14 Bibelns trovärdiga tolkning Bibelns sanning betonades särskilt starkt för hundra år sedan, när den liberala teologin ifrågasatte sanningen i Bibeln. Bibelns auktoritet

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Medlidande medmänniska

Medlidande medmänniska Medlidande medmänniska 1 Inledning I den japanske författarens Endos roman Tystnad om 1500-talets förföljelse av de kristna kritiserar fader Rodrigues Guds tystnad. Men Jesus svarar: "Jag var inte tyst.

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

"När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem...

När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem... Predikan vid sändningsmässan Daniel Brattgård "När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem..." Så var det vid

Läs mer

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET "GENOM EN UPPENBARELSE AVSLÖJADES HEMLIGHETEN FÖR MIG." (Ef. 3:3) Har du någonsin frågat dig varför du lever i denna världen, och vad meningen är med ditt liv? Vem du än

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Den siste Adam och frågan om arvsynd

Den siste Adam och frågan om arvsynd Den siste Adam och frågan om arvsynd Talar det Nya testamentet om arvsynd när det berättar om den förste och den siste Adam? Nedan följer ett studium av Bibeln utifrån denna frågeställning och möjliga

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 1. TRO. TRONS LIV andra delen: (1 Kor. 6:12-20) Kroppens lovsång

Tro Hopp - Kärlek 1. TRO. TRONS LIV andra delen: (1 Kor. 6:12-20) Kroppens lovsång Tro Hopp - Kärlek 1. TRO TRONS LIV andra delen: Kroppens lovsång (1 Kor. 6:12-20) 2 Kroppens lovsång (6:12-20) Redan i det föregående avsnittet, den parentes där temat var kärlek, angav Paulus tonen för

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Barnen i Bibeln. Inledning

Barnen i Bibeln. Inledning Barnen i Bibeln 1 Inledning Bibeln har en mycket positiv syn på barnen. För att det ska framgå, krävs det att vi gör en historisk orientering om förhållandena på Bibelns tid. Det var under antiken inte

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek TRO. Gåvorna som bygger upp: (1 Kor. 14:1 14:40) Genom var och en till församlingens uppbyggnad

Tro Hopp - Kärlek TRO. Gåvorna som bygger upp: (1 Kor. 14:1 14:40) Genom var och en till församlingens uppbyggnad Tro Hopp - Kärlek TRO Gåvorna som bygger upp: Genom var och en till församlingens uppbyggnad (1 Kor. 14:1 14:40) Den rätta förståelsen av Andens gåvor går via kärleken (kap 14) Det är först när korinthierna

Läs mer

Kunskap och tro inför Skriftens ord

Kunskap och tro inför Skriftens ord BENGT HÄGGLUND Kunskap och tro inför Skriftens ord Klassisk luthersk tro innebär att tron ges en objektiv sida och en subjektiv. Det är något faktiskt som har hänt i historien, Jesu födelse, död och uppståndelse,

Läs mer

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Pastor & diakon Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Inledning Syftet med detta dokument är att visa vilka kriterier Svenska Missionskyrkans antagningsnämnd har för att

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus

Läs mer

Introduktion till Nya Testamentet

Introduktion till Nya Testamentet Introduktion till Nya Testamentet Nya Testamentet är en samling historiska händelser. Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen,

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Detta tror vi på! Apg 4:11-12

Detta tror vi på! Apg 4:11-12 Detta tror vi på! (Årshögtidspredikan) Borlänge 140105 Gott Nytt År! Jag ska nu försöka förmedla till er vad jag tror Gud har lagt på mitt hjärta för den här dagen och för året som ligger framför. På olika

Läs mer

Svar på sju frågor om islam

Svar på sju frågor om islam www.islamguiden.com 1 Svar på sju frågor om islam Översättning till svenska: Aisha & Aisar Källa: http://www.thetruereligion.org/7questions.htm 1. Vad är Islam? Ordet "islam" är ett arabiskt ord som betyder

Läs mer

diskussionsunderlag Hallelujabröllop

diskussionsunderlag Hallelujabröllop diskussionsunderlag Hallelujabröllop Religion Vad är religion? Vad innebär det att vara religiös? Är du religiös? Om ja, vad innebär religionen för dig? Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder,

Läs mer

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf Helande En nyckel Av: Johannes Djerf Detta är min lilla nyckelknippa (visa), och här har jag bl.a. en nyckel till att öppna kyrkans dörrar med, en nyckel till expeditionen där jag jobbar, en nyckel till

Läs mer

Vad betyder det att vara Kristen?

Vad betyder det att vara Kristen? Vad betyder det att vara Kristen? Tim Conway illbehonest.com/svenska Bruden och brudgummen har en börda. De har en kärlek till folket som kommer till deras bröllop. Och de vet att många av människorna

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett Islam - Gud är en - Koranen är Guds sanna ord - Följ de fem pelarna - Religion och vardagsliv är ett En muslim tror att gud är en, den som inte är säker på det kan inte kalla sig muslim. Gud heter Allah

Läs mer

Äktenskap från himlen

Äktenskap från himlen Äktenskap från himlen Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Matt 19:1-9; NJHL 13. Se sista sidan!) Några fariséer kom fram till Honom och ville snärja Honom och sade: Är det tillåtet att skilja

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

RELIGIÖS ELLER KRISTEN?

RELIGIÖS ELLER KRISTEN? 27 Ole Andreas Meling Sann kristendom kontra religion och religiositet. Artikeln pekar på faran av att mycket av det som framställs som sann kristen tro i själva verket bara är religiositet. Vari ligger

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag

Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag Apostladagen, 8/6 Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag Dagens tema är sänd mig. Dagens text, som vi strax ska läsa, handlar bland annat om själva grunden

Läs mer

BÄTTRE EXEGETIK ELLER FÖRSVAR AV DEN EGNA TROSPOSITIONEN?

BÄTTRE EXEGETIK ELLER FÖRSVAR AV DEN EGNA TROSPOSITIONEN? Universitetet i Linköping Institutionen för Tema Avd. för religionsvetenskap BÄTTRE EXEGETIK ELLER FÖRSVAR AV DEN EGNA TROSPOSITIONEN? En undersökning av I. Howard Marshalls evangelikala kritik mot den

Läs mer

Varför vi säger att Bibeln är Guds ord?

Varför vi säger att Bibeln är Guds ord? Föredrag av Torsten Åhman Varför vi säger att Bibeln är Guds ord? Varför värderar kristna Bibeln så högt att man kallar den Guds ord? Varför står just den boken i särklass bland allt annat som har skrivits?

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

En gång död alltid död. Eller?

En gång död alltid död. Eller? En gång död alltid död. Eller? En predikan kring historiska belägg för Jesus uppståndelse Ola Wingbrant 2014-05-11 Inledning Förra gudstjänsten behandlade vi lite kring frågan "Varför ska jag tro det som

Läs mer

Vad är själavård? 1. Inledning

Vad är själavård? 1. Inledning Vad är själavård? Referat av kapitel 1 i En mäktig katedral vägledning i själavård och vardagspsykologi av Gunnar Elstad med tillägg från Själavård vid köksbordet av Esbjörn Hagberg 1. Inledning Själavård

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Österländska religioner Döende Kulturfaktorer

Österländska religioner Döende Kulturfaktorer Österländska religioner Döende Kulturfaktorer DE ÖSTERLÄNDSKA FOLKEN ÄR MYCKET RELIGIÖST OCH ANDLIGT INSTÄLLDA, MEN FÖRHÅLLANDEVIS OINTELLEKTUELLA Genom de österländska religionerna lär man att meditation

Läs mer

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon Att finna sig själv utifrån Kierkegaard 2013 Frank Lorentzon Kierkegaard (1813-1855)!! Livet förstås baklänges, men måste levas framlänges En förfader till existentialismen Fokus på människan och hennes

Läs mer

Swedish. www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion

Swedish. www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion 1 Swedish www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion 15 april 2013 Hur känns det att bli upplyst? (What Does Enlightenment Feel Like?)

Läs mer

Lag och evangelium i lutherdom, karismatik och romersk-katolicism

Lag och evangelium i lutherdom, karismatik och romersk-katolicism I stort sett detta I stort sett detta föredrag hölls 21.5. 2011 i Norrköping, Sverige. Lag och evangelium i lutherdom, karismatik och romersk-katolicism Min uppgift är att föreläsa kring ämnet Lag och

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

1703 0 AV 200 BRITTISKA BIBELSÄLLSKAPET 1870-73 0 AV

1703 0 AV 200 BRITTISKA BIBELSÄLLSKAPET 1870-73 0 AV Ögonöppnaren Moderna översättningar av Nya Testamentet innehåller många skillnader Den senaste tiden har det kommit ut flera versioner av det Nya Testamentet, och ALLA har sagt sig vara Guds fulla Ord.

Läs mer

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 FÖRSTA KORINTIERBREVET INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 Husbykyrkan Lars Mörling 2015 FÖRSTA KORINTIERBREVET BAKGRUND (Lars Mörling 2015) Författare: Aposteln Paulus (1:1). Brevet är skrivet

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

HUR MÅR JAG? OM PSYKOLOGISERAD KRISTEN TRO Johannes Hellberg

HUR MÅR JAG? OM PSYKOLOGISERAD KRISTEN TRO Johannes Hellberg 1 ny - 2006 06-08-29 13.10 Sida 14 HUR MÅR JAG? OM PSYKOLOGISERAD KRISTEN TRO Johannes Hellberg I traditionell evangelisk förkunnelse har en oro över den egna frälsningsvissheten parerats med betoning

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Sky det onda såsom synd emot Gud

Sky det onda såsom synd emot Gud Sky det onda såsom synd emot Gud Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Hes 18:21-24; Luk 12:13-21; SKR 394-95. Se sista sidan!) Sedan vill jag säga till mig själv: Kära själ, du har samlat mycket

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

Två mystiska kroppar

Två mystiska kroppar Två mystiska kroppar Varför kan den mänskliga varelsen bara höra till den ena eller den andra av de två mystiska kroppar som finns, Kristi mystiska kropp och Djävulens mystiska kropp (S:t Thomas av Aquino

Läs mer

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling vår 2010 EKENÄS FÖRSAMLING mitt i livet keskellä elämää www.enksf.fi/ekenasforsamling k ev ä t 2 0 1 0 TAMMISAAREN SEURAKUNTA innehåll/sisältö 18 2 Kyrkoherdens spalt...3 Diakoni...4 Medarbetarnytt...6

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

LAUSANNEDEKLARATIONEN

LAUSANNEDEKLARATIONEN LAUSANNEDEKLARATIONEN Inledning Vi, lemmar i Kristi församling från mer än 150 nationer, deltagare i den internationella kongressen för världsevangelisation i Lausanne, prisar Gud för hans stora frälsning

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

GRUNDPERSPEKTIV I SÖNDAGS SKOLAN

GRUNDPERSPEKTIV I SÖNDAGS SKOLAN GRUNDPERSPEKTIV I SÖNDAGS SKOLAN Av: Inge Stene og Odd Ketil Sæbø Vad är viktigast att ha fokus på i mitt arbete? Vem ska stå i centrum för min uppmärksamhet som söndagsskolledare? På dessa frågor svarar

Läs mer

indelade efter kyrkoårets olika teman

indelade efter kyrkoårets olika teman indelade efter kyrkoårets olika teman Första söndagen i advent Ett nådens år Du är den som kommer Ett nådens år Fast du som kommer Hosianna Hosianna (kanon) Här är det fest I advent På en vanlig åsna Stenarna

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

OM VÅR TRO 20121230 Björnstorpskyrkan, Oskarström

OM VÅR TRO 20121230 Björnstorpskyrkan, Oskarström OM VÅR TRO 20121230 Björnstorpskyrkan, Oskarström 1. Lilla bibeln och Guds gåva 2. Hur stor är Gud? 3. Tar du det på allvar?(1): Om förlåtelse. 4. Om Jesu död 5. Om Jesu uppståndelse 6. Om magi, spådom

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

VAD INNEBÄR DET ATT FÖLJA JESUS I DAG?

VAD INNEBÄR DET ATT FÖLJA JESUS I DAG? 3 Ett norskt grunddokument om kristen efterföljelse. Andliga ledare i Norge (däribland generalsekreterarna Egil Grandhagen [NLM] och Anfin Skaaheim [IM]) har tagit initiativ till något som kallas Timoteus-felleskapet.

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer