Professorernas troslära

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Professorernas troslära"

Transkript

1 Professorernas troslära Inledande synpunkter Den amerikanske teologen David Tracy, verksam vid Chicago Divinity School, har angivit tre modeller för teologins uppgift med avseende på tillhörighet och adressat. Först kan teologen sägas tillhöra kyrkan och riktar då sitt budskap till den. Detta gäller exempelvis nyortodoxin. Teologerna kom under 1960-talet att bli mer medvetna om sin tillhörighet till kulturen. De talade då om de frågor som angår människan i allmänhet. Under sjuttiotalet har dock klassrummet blivit mer uppmärksammat. Teologerna såg det angeläget att tala in i universitetsmiljön och hävda teologins vetenskapliga karaktär. Detta medförde att man på nytt ställde frågorna om teologins principer. Den senaste tiden har ju flera teologer skrivit kring de grundläggande frågorna katolsk fundamentalteologi ). I varje fall i USA har behovet to develop a credible cience (att utveckla en trovärdig vetenskap) vid en enkät framkommit som främsta angelägenheten för teologiskt arbete. Sedan dessa grundfrågor behandlats har man under början av 1980-talet sökt efter ett system som a restoration of systematics after the collapse of neo-orthodoxy and the debacle of radical theology (en restauration av systenmatisk teologi efter nyortodoxins misslyckande och den radikala teologins sammanbrott). Flera kända teologer har utgivit sin teologi, åtminstone i rudimentär form, som en syntes av de kunskaper som teologin vunnit under de senaste tjugo åren. Allmänt om boken Denna bakgrundsskiss torde stämma även med avseende på boken Människan och Gud (Liber, 1982) och dess författare Hemberg, Holte och Jeffner (här: förf.). Mot slutet av 60- talet utgav de läroboken Etiska problem (tillsammans med Hof), under 70-talet arbetade Jeffner med metodfrågor (med ett resultat i bl. a Vägar till teologi, 1981). Utifrån dessa erfarenheter ger de nu ut en gemensam trostolkning, som länge efterfrågats, också av dem som ifrågasatt Jeffners metodresonemang. Just i själva greppet med team-work ligger något mycket värdefullt. Genom den kunskapsexplosion som inträffat också i teologin finns det knappast någon enskild individ som vet tillräckligt för att skriva en troslära, ens bland teologie professorer. Som de själva påpekar finns det dock brister i urvalet av medverkande. Man undrar om boken inte vunnit på att få in synpunkter från kristna utanför den akademiska världen eller i varje fal från några som företräder andra discipliner än den teologiska. Detta särskilt som författarna så förtjänstfullt framhäver det allmänna prästadömets betydelse (s. 167). Här måste också påpekas den uppenbara nyttan av prof. Lars Hartman bidrag till gruppens samtal. Några av bokens mest intressanta avsnitt är de exegetiska exkurserna, ex. s 60 om antropologin (själ och ande är aspekter på människan, inte ontologiska utsagor) eller s 109 om begreppet allhärskare (vilket befriar allmaktstanken från en del filosofiska frågor). Studiet av exegeten Krister Stendahl kommer i dagen vid redogörelsen av rättfärdiggörelseläran hos Paulus och Luther (s 133f).

2 Förf. har försökt att skriva för en vidare publik än den enbart snävt fackinriktade. Deras teologi är inte bara ämnad för kyrkan utan också för kulturen. Detta betyder att de försöker tala så att även icke-kristna ska kunna förstå och till en del kunna bekräfta deras resonemang. 60-talets betoning på det sekulära samhället har dock lämnat färre spår efter sig än man kunnat vänta. Ytterst lite nämns om teologins sociala kontext och om olika samhällsfrågor, vilket förf. försvarar med en hänvisning till den tidigare utgivna Etiska problem. Mycket har dock hänt sedan dess. Allvarligare än detta är dock att förf. tycks mig ha en ytterligt snävt intellektualiserad bild av människan, varför jag omöjligen kan se boken som ett relevant tilltal ill en moderna människan. Boken arbetar mycket med frågor som längst bort härrör från debatten mellan Hedenius och de svenska teologerna. En lärare i biologi, vars största problem är trons relation till utvecklingsläran, kommer att känna igen sig och möjligen få en viss hjälp. Visst kan man också uppskatta att en aktiv politiker inom miljörörelsen kan ta åt sig av det i och för sig nödvändiga påpekandet om ekosofins risker för synen på människovärdet (s 83. Här vill man dock rikta en fråga till förf.: Är inte darwinismen också en svag grund för att hävda fullt människovärde? Behålls verkligen människans särställning också i förening med olika vetenskapliga hypoteser om människans tillkomst (s 58)?) Likaså kan en arbetslös socionom läsa om det uppbyggliga faktum att hon har en själ (s 62 med intressant utläggning om kyrkomöten och feminism), men trots allt måste det vara ett fåtal människor som känner igen sig i denna ensidiga intellektualisering. En som lyckats anlägga ett vidare perspektiv på människan är Erik Petrén i sin relativt nyutkomna dogmatik Att tro kristendomen som alternativ (Skeab, 1980). Den kommer här att på vissa avsnitt jämföras med Människan och gud. Förf. borde egentligen bemötas på det metateoretiska planet, eftersom bokens mest intressanta avsnitt rör metodresonemangen. De synpunkter jag kommer att lägga på boken präglas av mycket bristfälliga metateoretiska kunskaper. Trots allt rör det sig ju inte heller om en religionsfilosofisk framställning utan om en aktuell trostolkning, varför man utan fackkompetens i metodfrågan kan våga några påståenden om den utförda trostolkningen. Intellektualisering Förf. har en stark tilltro till det mänskliga förnuftet (s 14). Visserligen beskriver de framstegstrons misslyckande (s 12f) men detta utan att de själva börjar resa några tvivel inför människans kunskapsförmåga. Denna syn på den intellektuella förmågan hör samman med deras optimistiska människosyn överhuvudtaget (s 92). En religiös trostolkning sägs inte få bortförklara sinneserfarenheterna och de vetenskapliga teorierna. Det går knappast i vår tid att i längden uppleva som adekvat en tolkning av tillvaron som står i konflikt med och måste avvisa dem empiriska vetenskapens resultat (s 19. I Vägar till teologi uttrycker sig Jeffner åtminstone på ett ställe något mer försiktigt: Eftersom livstolkningen också ska integrera den empiriska kunskapen kommer man i de flesta fall få lov att avvisa de bibelteorier som direkt strider mot den emiriska vetenskapens hypoteser, kurs. av mig). De vill inte offra intellekt och moralisk känsla på trons altare (s 54). (Man bör observera att även de öppningar utöver den empiriska vetenskapen som Jeffner tillåter i Vägar till teologi, exempelvis den mystiska

3 erfarenheten, är grundläggande rationella skäl.) Ingår då inte intellekt och moral som delar av den mänskliga utrustningen i det levande, Gud välbehagliga offer, som vi ska frambära för att möjliggöra en förnyelse av våra tankar, så att vi kan avgöra vad som är Guds vilja? (Rom 12:1-2). Detta inte sagt som ett förnekande av betydelsen av en medveten intellektuell rövning, men denna måste ske i ett ödmjukt erkännande av förnuftets begränsning. Man undrar också hur detta utmärkta intellekt kan tro på förlåtelsen av de egna synderna. Hur ska försoningen som ett exempel på en troserfarenhet som förmedlas till oss genom umgänget med bibelordet kunna förmås till integration med vad vi genom vetenskap och forskning vet om oss själva och den oss omgivande världen (s 54)? Kräver inte detta oerhörda, omskakande faktum av syndernas förlåtelse att vi går utanför intellektets förmåga att bekräfta och beskriva våra erfarenheter? Lite fatalt blir det onekligen att låta Origenes och Augustinus (s 54) framstå som exempel på denna eftersträvade integrationslinje, eftersom an i dogmhistorisk forskning diskuterat om dessa överhuvudtaget står i huvudfåran av kristen tro. Förf. tycks se framför sig en slags ren, oskuldsfull vetenskap i form av naturvetenskap (beteendevetenskapen har de inte låtit sitt tänkande konfronteras med i samma grad), som då i princip kan integreras i en kristen tro. Visserligen kan de se risken för falska vetenskapsanspråk, som medfört en reduktionistisk människo- och världsbild (s 55, även s 15). Om det nu enligt förf. inte är vetenskap att överskrida gränsen till trostolkning (s 77), är det ju just detta som allmänt sett måste sägas ske. De flesta människor, också akademiker, framlever inte sitt liv i en kyligt principiell värld utan som människor vilkas vetenskapliga modeller vuxit ut till att bli totala trostolkningar (s 79). I fråga om kampen mellan darwinismen och kristen tro påtalas detta förhållande som en risk, men själva huvudproblemet blir ändå de fundamentalistiska bibelutläggarnas (en diffus grupp!) fasthållande vid skapelseberättelsen. På den mer icke-principiella och mänskligt heta nivå där dessa mestadels befann sig var problemet just två alternativa trostolkningar i kamp med varandra. Utifrån detta måste man se de bibeltroendes reserverade hållning gentemot evolutionsläran. Utan att personligen instämma i allt vad fundamentalisterna stod för, i synnerhet deras skapelselära, måste jag ändå protestera, när det om dessa sägs att de riskerade att glömma bort det väsentliga perspektivet om Guds skapelseplan, om Kristi delaktighet i den goda skapelsen, om ljuset som kom i världen och om nåden och sanningen genom Jesus Kristus (s 81). Gruppen har ju fått sitt namn av att de drev bl a just dessa s.k. fundamentala trossatser. Petrén (s 50ff) har en längre beskrivning av trons relation till naturvetenskapen, först enligt den klassiska kausalitetsmodellen. Verkligt är enligt detta synsätt bara det som kan uppfattas med våra sinnen och som kan passa in i ramen av tid och rum, av orsak och verkan. Gud behövs inte som någon hypotes längre. Mot detta ställer Petrén en förändrad världsbild, som man indrar om förf. tänkt sig in i, där kausaliteten exempelvis inte gäller i partiklarnas mikrovärld. Det finns inga bindande orsakssammanhang utan vi får nöja oss med att ge en statistisk beskrivning av vad som brukar ske (s 52). Vetenskapsmän med denna hållning tror sig inte heller komma fram till en helt objektiv verklighetsuppfattning, utan optimismen härvidlag har ändrats till ett medvetande om verklighetsbildens beroende av vem som ser. Det är då möjligt att Gud blir ett mönster i fixeringsbilden (s 60). Han har funnits där, fast man inte sett honom. Tillvaron får en ny struktur. Utifrån detta är inte Petrén så fixerad vid

4 naturvetenskapen. Han känner in sig på människans många frågor kring hennes sanna identitet. Helhetsbilden av människans situation blir i denna mer psykologiskt inriktade framställning, rots dess brister, enligt min mening mer relevant för en sökande människa. Synen på språket Förf. arbetar med en ständig hänvisning till de speciella villkoren för det religiösa språket, naturligtvis under stark påverkan av Jeffners The Study of Religious Language. Transcendensupplevelsen ger sammanhang och upplevs i upplevelsestrukturerande framställningar som myter och riter (s 22). Mot detta ställs ett direkt språk, som sinneskunskapen använder. En fråga här måste väl bli om en mer dynamisk världsbild (som hos Petrén) egentligen tillåter oss att tala om ett direkt språk. Naturvetenskapen använder också myter och analogier, när den exempelvis beskriver en ljusstråle. Om det religiösa språket får tillgripa myter och analogier borde det vara möjligt att också tillåta paradoxer, antinomier. Begräsningen i språk och förnuft gör det ibland omöjligt för oss att närma oss sanningen annat än genom två till synes motsägande utsagor. Det tydligaste exemplet är naturligtvis Guds suveränitet och människans ansvar som två till synes motstridiga principer tillämpade på exempelvis omvändelsen. Förf. har här frånhänt sig en möjlighet till förståelse av vissa bibelord och även av utsagor av framstående teologer, till exempel Luther, som ofta arbetar med tydliga motsatspar. Naturligtvis bör man också ha känsla för den litterära genre som används i de olika bibelberättelserna i exempelvis 1 Mos. Om nu dessa kallas myter (s 22) i betydelsen att man fått ett nytt, transcendentalt perspektiv, behöver inte detta språkbruk drivas mot sinneskunskapen som en motsats, när det ju i själva verket handlar om en tolkning av sinnesverkligheten. Verkligt allvarligt blir det med de ständiga glidningarna i texten mot att förneka den historiska konkretionen i den kristna tron, trots att man i definitionen av myt inte förnekar att en sådan berättelse kan handla om något verkligt (s 22). Trots den garderande formuleringen tycks man dock egentligen mena detsamma i Människan och Gud som i Jeffners Kriterier för kristen troslära, där myt klart sägs vara en fiktiv berättelse (s 24). Skapelseberättelsen får man inte tillskriva historisk sanning (s 59), syndafallet saknar intresse som historisk berättelse (s 68), berättelserna om Jesu födelse är osäkra källor (s 112) och uppståndelsetexterna går över gränsen för historikerns område (s 114). Det sistnämnda kan i en viss mening (se nedan) vara korrekt, men det visar sig att förf. uttalar sg i mycket svävande ordalag om uppståndelsens historicitet överhuvudtaget, vilket väl också bidragit till att Kristi uppståndelse spelar en så underordnad roll i denna troslära. Kristendomen gör dock anspråk på att vara en tro grundad på historiska händelser. Gud har intervenerat i mänsklighetens historia. Detta skiljer vår tro från alla spekulativa idé-religioner. Kristendomen är inget filosofiskt system, inte åsikter om människan och Gud utan nyheter om vad Gud har gjort. Dessa händelser skiljer sig från vanlig historia på grund av deras betydelse. Meningen i det inträffade är alltså en teologisk fråga, men händelsens faktum måste kvarstå esom en historisk fråga. Vi kan inte nonchalera historien. Om vi vill ha påskens tro, att ett möte med den Uppståndne ger liv, måste vi ha påskens händelser.

5 Allt skulle vara tämligen lätt om man finge uppfatta Jesus som en lärare av de högsta sanningarna, en som sagt tungt vägande saker om kärlekens idé eller hoppets princip. Men poängen i evangeliet ligger i de historiska händelserna. Jesus, och Gud själv i honom, har utsatt sig för det historiska livets tryck. Vi finner Gud i djupen, i stallet, på ett kors. Gud möter oss på ett massivt jordiskt sätt. För Jeffner skulle ovanstående satser enbart vara ett exempel på en historiesyn i Pannenbergs anda, som han redan gjort upp med i Kriterier i kristen troslära (s 109 ff). Hans argumentering där i form av vissa outredda motfrågor verkar inte övertygande på mig. Givetvis har i i Skriften att göra med en tolkning av frälsningshistorien. Men denna tolkning hör oskiljaktigt samman med själva händelsen och är inte tillagd som något extra. Faktum får sin verkliga innebörd, nämligen dess frälsningshistoriska dimension, bara i tolkningen. Och tolkningen är uppenbarelse bara om den tolkar ett verkligt faktum. Faktum och tolkning är tillsammans själva saken. Mot detta står förf. inställning att vissa tolkningar i de bibliska skrifterna inte alltid kan ha direkt relevans för nutiden (s 43). Detta gäller också Kristustolkningen: Det ligger alltså ett fält av historisk osäkerhet mellan oss och Jesus (s 109). Man skulle alltså finna Jesus bakom texterna (i enlighet med experternas synpunkter) och inte i Skriften (genom historiskt studium och Andens vägledning). Guds frälsningsgärningar är dock på ett mänskligt sätt tolkade av profeter och apostlar, så som Anden uppenbarat innebörden i händelserna. Detta innebär då inte att en av Bibelns komplementära tolkningar är den enda riktiga i en viss fråga. Sammantagna ger de dock olika aspekter, som är normerande och relevanta även för oss. Vid fastställandet av denna relevans bortser vi inte ifrån att Bibeln i dess helhet är tidsbetingad. Hela Bibeln är naturligtvis påverkad av författarnas personligheter och omgivande kultur. Den innehåller ju inte heller tidlösa sanningar, utan som ovan framhållits en tidsbestämd uppenbarelse given vid en viss tidpunkt. Men allt detta ska översättas från den ursprungliga miljön till vår tid, även de delar som tycks främmande och irrelevanta för oss. Budskapet är riktat till en specifik historisk situation och måste tolkas utifrån detta faktum, men detta förhindrar inte att det också är relevant i varje tid sedan en tolkning av de underliggande principerna gjorts. Det tidsbetingade minskar inte Skriftens auktoritet liksom inte heller det faktum att den i sin helhet är människors ord. Det är genom människor som Gud talar till oss, så att vi kan förstå. Det mänskliga och det gudomliga står inte i ett konkurrensförhållande till varandra. Bibeln är helt Guds ord och helt människors ord. Ofullkomligheten i Bibeln beror på det självklara faktum att den är adresserad till oss. Den uttrycker sig med mänskliga termer och är i den meningen ofullständig, den lider av begränsningarna i det mänskliga livet. Gud talar till oss i den yttersta förnedringen. Varje annan bibelsyn är doketisk. Synen på historien Eftersom kristendomens anknytning till historiska händelser är så ytterligt nertonad, har det också blivit möjligt för förf. att likställa övriga religioners frälsningshistoria med Bibelns historiesyn. Man kan naturligtvis säga att från vårt perspektiv är all uppenbarelse historiskt

6 förmedlad (s 34) men frågan är ju ändå vilken syn dessa religioner har på de för oss historiska händelserna. Historien i en cyklisk uppfattning är i verklig mening meningslös. En judisk-kristen syn är historien i rörelse med början vid en bestämd punkt och med slut i ett av Gud givet mål. Längs denna linje finns en följd av historiska händelser, genom vilka Gud har ingripit i denna värld. Det unika i den kristna tron består i det faktum att den är grundad på unika historiska händelser. En gudoms uppståndelse för att symbolisera våren (enligt en cyklisk syn) är inte samma ak som när det sägs om en historisk person, att han lämnat graven. Genom vad Jesus var och gjorde uppenbarades Guds natur. Här ligger tidslinjens centrum. Historiesynen är lineär men centrerad. Enligt denna syn på unika frälsningshändelser finns för traditionell kristen tro inget annat namn, genom vilket vi kan bli frälsta (Apg 4:12). Nog hade bredden i bibeltolkningen ökat om man åtminstone tagit ställning till detta bibelord och dess anspråk på exklusivitet. Man kan naturligtvis spekulera i en inre disposition med tillit till det gudomliga som bör hållas för en tro genom vilken man finner nåd hos Gud (s 31), men detta ligger utanför uppenbarelsen och kan inte tjäna som grund för vår principiella hållning till andra religioner. Guds nåd kan inte bli ett argument, som vi vänder mot det uppenbarade Ordet. Uppenbarelsen om frälsning sker i Kristus, inte bara särskilt tydligt (s 33) utan på ett helt exklusivt sätt. Naturligtvis finns det sedan plats för dialog med vilja att lyssna men inte med en relativisering av vittnesbördet. Om Gud hade kunnat uppenbara sig på annat sätt, varför gick han då så långt som till att själv bli människa? Om Gud hade kunnat lösa ondskans problem på annat sätt, varför tog han då syndarens plats och bar hennes skuld? I andra sammanhang kan förf. säga ungefär detsamma (s 39, i människan Jesus görs det på ett så autentiskt sätt som aldrig annars, eller Jeffner i Vägar till teologi, s 99: Jesu verksamhet blir en genuin och ojämförlig uppenbarelse av Guds väsen ) men detta får inga konsekvenser för synen på andra frälsningssystem, varför det definitiva och autentiska blir starkt undergrävt. Synen på uppenbarelsen Också i det som skrivs om Bibeln som uppenbarelseurkund saknas den konsekventa synen på Guds frälsningshandlingar i historien. Var finns Guds aktiva del i uppenbarelsen enligt följande definition (s 35): liksom fallet är med Guds självmeddelelse i andra religioner är det också så att Gud meddelar sig själv med människor genom deras strävan hän mot honom (min kurs.), i deras brottning med tillvaron och deras sätt att finna mening och mål för den. Det kan naturligtvis inte finnas någon uppenbarelse utan ett mänskligt mottagande eller avvisande av Guds budskap. Människan är en nödvändig del för att en uppenbarelsesituation ska kunna uppstå, men här har uppenbarelse enbart blivit människans eget religiösa filosoferande istället för också Guds aktiva ingripanden. Ett exempel på hur uppenbarelsen ensidigt blivit detsamma som människans egen tolkning av sin situation ges på sid 29: skapelsen är det slag av transcendensupplevelse, i vilken hela det för sinnena tillgängliga universum uppfattas som vilande i en verklighet bortom den för sinnena förnimbara och i vilken människolivet uppfattas som något utifrån givet. Naturligtvis finns det i transcendensupplevelsen en hänvisning bortom människan, men människans roll är ändå dominerande. Den biliska synen på skapelsen har tydligare

7 teocentriska drag. Något a det framkommer i det följande genom bibelcitat. Som ofta blir man dock tveksam när förf. gör sina citat och referat. Det framgår inte alltid hur bestämt instämmandet är (ex. Ireneus teologi på s 132f). Det är också, enligt boken, människans del i en fortgående nytolkning och nytillämpning (s 45) av det ursprungliga uppenbarelseskeendet som främst gör att Bibeln idag är Guds ord. Här följer förf. den nu vanliga betoningen av traditionens betydelse. Skriften blir en tradition i utveckling, som fortgår under Andens inflytande. Bibelberättelserna blir inte längre människors vittnesbörd om Guds frälsningsgärningar utan legender med varierande historisk grund som ändå uttrycker en gudstro. De blir stories och inte historiska i vanlig mening. Gudsfolkets tro uttrycks i denna tradition men Bibeln blir inte en trosnorm utan en modell som kan tillämpas på nya situationer. Enligt urkristen syn är dock tron en gång för alla meddelad åt församlingen (Jud v 3). Som Petrén påpekar är de kristna inte trons producenter utan dess mottagare (s 210). Visst ska vi arbeta med tron genom att utveckla och tillämpa den, men vi kan inte utifrån ett privat tyckande avgöra vad som är acceptabel kristen tro. Tron har sin regel. Reduktioner i tron Allt är för dessa teologer underställt förnuftets slutgiltiga prövning. När de vandrar längs trons kolonner låter de många pelare falla till marken, sedan de bärande fundamenten är satta i gungning. Förf. blir mycket svävande på målet inför undertro (s 87) och bönhörelse (s 88). En jämförelse med Petrén utfaller på ett överväldigande sätt till den senares fördel. Han har här tillgodogjort sig vissa exegeters syn på Jesu undergärningar som tecken på Rikets inbrytande (s 101f). Vad gäller bönen ser han den som en väsentlig del av den kristnes erfarenhet (att leva med en vägg utslagen, s 260). Våra förf. har ju egentligen också tänkt sig en tolkning utifrån erfarenhetskriteriet (s 52). Till denna troserfarenhet hör då livet med den helige Ande, som dock får ett ytterligt litet utrymme. Påpekandena om Andens betydelse (s 178) är korrekta, men nog hade deras egen framställning behövt mer av Ande och därmed blivit mer förknippad med ett framtidshopp (s 178), som sägs vara en Andens verkan. Boken saknar helt den eskatologiska klang som enligt exegetisk forskning genljudit i Jesu egen undervisning. Lösningen på teodicéproblemet sägs visserligen ligga i framtiden, i det kosmiska slutperspektivet blir det tydligt vem som har all makt i himmel och på jord (s 105). Denna seger ska dock inte ta gestalt i en Kristi återkomst inom vår historiska verklighet (s 123). Man undrar onekligen vilka de fakta om universums uppbyggnad, mänsklighetens ålder och jordens livsbetingelser är, som hindrar en traditionell kristen historiespekulation (s 124), vari Kristi återkomst ingår. Den religiösa verklighetstolkningen tillåter märkligt nog att man tror på människans som en evighetsvarelse (s 70). Här återkommer dock förf. till ett genomgående problem, nämligen vår relation till rums- och tidskategorierna (s 73). Den eviga verkligheten sägs vara upphöjd över rums- och tidsgränser. Den femte dimensionen (s 19f) skulle enligt min mening inte behöva medgöra ett sådant åsidosättande av tid och rum. Det är enligt modern fysik observationen av tid och rum, som är relativ, men däremot genomtränger tiden varje del av fysiken. Tid och rum skulle inte behöva tänkas upphöra som lämpliga tankekategorier, även om vi i den eviga

8 tillvaron, som den Uppståndne nu, är oberoende av tid och rum (s 115). Den uppståndne uppenbarar sig ju dock på det rumstidliga planet (s 116). Evighet behöver inte ställas i motsats till tid, eller som Petrén uttrycker det: Gud är inte instängd i en tidlöshet, som vi är instängda i tiden (s 279). I en intressant opublicerad artikel av Rune Söderlund, forskare i Lund, påvisas att i klassisk teologi tillskrivs endast Gud tidlös evighet som en egenskap. Människan kan bara bli delaktig av Guds evighet som gåva. Allt skapat präglas av tiden. Söderlund visar att genom påståenden om en tidlös evighet för människans del tilldelas hon en egenskap, som bara Gud äger, vilket medför ett gudomliggörande av människan. Skulle man sedan om Cullmann utgå från att inte ens Gud äger tidlös evighet som attribut, blir naturligtvis följden att människan ännu mindre kan tänkas i en tidlös existensform. Denna naiva syn knyter tidlighet inte bara till människan utan också till Gud. Likaväl som vi protesterar mot ett platoniskt förakt för kroppen bör vi inse att också en tidlös existens är en kaotisk existens. Till livet i den kommande tidsåldern hör såväl den fullkomliga kroppsligheten som den fullkomliga tiden (Odeberg, citerad av Söderlund). Förf. tvekar också inför att använda vredeskategorien på Gud. När det slutligen sker (s 184) anses det vara en metafor, som anger ett mysterium men inte beskriver Gud. Guds vrede får inte sägas straffa människan i evighet (s 102) men man tänker sig ändå att Gud tar ondskan på allvar (när Anselms försoningslära diskuteras, 112). Detta medgivande på de sista sidorna om helighetens uttryck i vrede över synden borde naturligtvis ha påverkat t.ex. gudsbild och människosyn långt tidigare. Vreden är den helige och kärleksfulle Gudens reaktion och aktion mot det som kränker hans heliga väsen. Denna vrede måste då ses lika personlig som hans nåd, och inte bara som en lag i universum, att vi skördar vad vi sår. Guds helighet kan inte, som här har skett, tänkas bort som en beständig del i Guds väsen. Med bristande allvar ser förf. därför på människans situation. Utifrån en optimistisk människosyn anser de sig kunna koppla bort förtjänsttanken (s 165) vid diskussionen om synergism. Detta kan naturligtvis ske på ett teoretiskt plan. Här gäller det dock människan i hennes fördärv under Guds vrede. Där är hon inte Guds medarbetare utan helt beroende av hans nåd. Förf. gör här en elementär sammanblandning, när de förlägger detta problem till det psykologiska planet. Samma sak sker när den fria viljan diskuteras på sid 66f. Där likställs valet inför Gud med andra valsituationer. Detta psykologiserande betraktelsesätt bör kompletteras, men inte sammanblandas, med ett frälsningshistoriskt perspektiv, coram Deo (se Agne Nordlander, Mysteriet människan, EFS, 1980). Synen på etiken Egentligen är denna optimistiska syn på människan enbart en uppföljning av det som sades i Etiska problem. Liksom där (men också i Jeffners Vägar till teologi, s 57: de teologiska utsagorna om Gud s vilja kan inte bli säkrare än alla etiska intuitioner!) poängterar förf. betydelsen av den allmänmänskliga etiken istället för att hävda kristendomens unika bidrag. I en något svårtolkad utsaga sägs att kärleken utkristalliseras som ett huvudord för etiken i människans fortgående reflektion över den etiska förpliktelsen i kontakt med Guds uppenbarelse (s 65). Vad denna Guds uppenbarelse innebär är oklart, men kärleken kan väl

9 knappast vara i särskilt hög grad allmänmänsklig, om man på sid 122f ändå medger att Kristus är mönsterbildande för vad kärlek innebär: grundtanken är att det genuina människolivet ska präglas av utgivande kärlek och aldrig möta det onda med dess egna medel. I övrigt tilldelas människan faktiska moraliska insikter om gott och ont (s 43) utan hjälp av någon gudsuppenbarelse. Man kan nämligen enligt förf. bortse från just nu att denna moralinsikt blivit given genom skapelsen! Annars tycks gudsuppenbarelsen behövas på sid 94, där vi enligt kristen tro och uppenbarelse vet att Gud vill det goda. Om man tänker sig en naturlig lag utan dess givna förutsättningar i gudsmedvetande och gudsuppenbarelse kan man i varje fall inte peka på Luther och Calvin (s 93) som företrädare för denna syn. Synen på församlingen En sak som dock förändrats sedan boken Etiska problem skrev är att förf. nu tilldelar församlingen en framträdande roll som en konkret modell för mänsklig och social gemenskap överhuvud (s 159). Man välkomnar denna nya insikt. Överhuvudtaget är avsnittet om församlingen mindre kontroversiellt men kan knappast upplevas som alltigenom angeläget för en läsare utanför den teologiska expertisen. Resonemangen om trosbekännelser (s 162ff) är visserligen av teologiskt intresse, men man efterlyser vid beskrivningen av de kristnas enhet vetskapen om Anden som likt vinden blåser vart den vill (citat från avsnittet om Anden s 178). Den karismatiska rörelsen har väl ändå pekat på andra möjliga vägar till enhet än enbart diskussioner om trosbekännelser på en teologkonferens. Samtalspartner i förf. ekumeniska sammanhang är märkligt nog i första hand den romersk-katolska kyrkan (som beskrivs i optimistiska ordalag. Läran om mässoffret sägs vara reviderad s 172) och inte någon av frikyrkorna i Sverige. Att det finns ett alternativ i dopfrågan tycks så ha förbigått de tre professorerna. Inte med ett ord nämns om troendedopet på den sida som handlar om dopet (s 175). Det är rasande skickligt gjort! Ett bristfälligt ekumeniskt sinnelag röjs också i attityden mot fundamentalister och bibeltroende. Vilka teologiska grupper som innefattas i de generaliserande omdömena framgår inte. Den konservativa opinionen (s 146) på Bangkokmötet leddes främst av evangelikala ledare som John Stott. Att hans och Lausannegruppens invändningar då skulle vara ovidkommande, vittnar inte om någon större känsla för vad som sker inom kristenheten idag. Och dessa kristna, och inte bara Bangkok-mötet, säger nämligen att evangeliet måste ha sociala och politiska konsekvenser som direkt avgör frågan om evangeliets trovärdighet (s 150). Inom den evangelikala rörelsen förenas nämligen lydnad mot Bibelns auktoritet med social medvetenhet. Däremot har man betänkligheter, precis som förf. själva, inför att ta in den sociala dimensionen i själva frälsningsbegreppet (s 148, se Nordlander, Frälsning idag enligt Bibeln, EFS, 1974). Avslutning Man önskar egentligen visa respekt för människors brottning med trosfrågor och känner tacksamhet till alla som försöker finna relevanta uttryckssätt för teologins många svåra problem. Det är dock svårt att känna tillfredsställelse inför det resultat som redovisas i den undersökta boken.

10 Rent allmänt kan man instämma i Jeffners definition av den teologiska uppgiften: Att utveckla en biblisk teologi innebär då att ta del av den historiska bibelforskningens resultat liksom av senare bibelutläggning och använda dessa kunskaper för att på grundval av egna och andras samlade livserfarenhet bygga upp en kristen livstolkning (Vägar till teologi s 80). Det som har skett är dock att förf. i sin bibelutläggning arbetat utifrån fördomsfulla förutsättningar som ofta vidhäftar historisk-kritisk metod (utan att egentligen tillhöra den) vad gäller historisk tillförlitlighet. Och istället för att grunda sig på en bred och dynamisk livserfarenhet har man valt att göra en ensidig teoretisk genomarbetning. För att anknyta till Jeffner själv (Vägar till teologi, s 13f): Teoretisk och terapeutisk genomarbetning hänger samman. I detta fall har inte emotionella störningar men väl en överdriven intellektualism omöjliggjort en bra teoretisk genomarbetning. Föremålet för den teologiska kunskapen är ju ändå en Person (enligt Jeffners egen definition att det rör sig om en lära om Gud ), och en sådan kan man inte bara känna med förståndet. När denna person nu är Gud i Kristus måste kännedomen vara av allra djupaste slag, med hela människan involverad, inte bara hennes hjärna. Varför talas här så ytterligt lite, om ens något, om den tro som är förtröstan? Som Barth uttrycker det: Jag tror betyder: jag har förtroende. Nog får man en bestämd känsla av vid studiet av denna bok att trons väsen är att tro vissa idéer i vår hjärna. Att erkänna sanningen i ett visst antal, här relativt litet antal, teologiska utsagor. Men varje kristen vet att tron primärt är en förtröstan till Gud genom Jesus Kristus. En aktuell trostolkning borde därför visa på vad det innebär att förtrösta på Gud och inte enbart visa på instämmanden i vissa satsers sanning. Människa och Gud har väl inte i första hand mötts i en studerkammare för att diskutera frälsningsfrågan med väl underbyggda argument. Gud har mött oss på Kristi kors. Det behöver vi förtrösta på i denna svårhanterliga värld. Vi behöver den tro som är en levande, orubblig tillförsikt till Guds nåd, så viss, att man kunde tusen gånger dö därpå (Luther). Per-Axel Sverker

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Skapelseetik och kristologisk etik

Skapelseetik och kristologisk etik Skapelseetik och kristologisk etik Inledning Frågan vi ställer oss nu är vilken utgångspunkt en kristen bör ha för sin etik. Även människor utanför kyrkan räknar med att kristna har en unik etik. Det har

Läs mer

VÄGVAL l UPPSALA. Tro och liv. Tidskrift för kristen tro och förkunnelse Årg 41 (1982), nr 2, sid 44-48. Edgar Almén

VÄGVAL l UPPSALA. Tro och liv. Tidskrift för kristen tro och förkunnelse Årg 41 (1982), nr 2, sid 44-48. Edgar Almén Sida 1 av 5 Tro och liv. Tidskrift för kristen tro och förkunnelse Årg 41 (1982), nr 2, sid 44-48 VÄGVAL l UPPSALA Edgar Almén ANDERS JEFFNER: Vägar till teologi. 167 s. Skeab, Stockholm 1981. Anders Jeffners

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Bibelns trovärdiga tolkning

Bibelns trovärdiga tolkning Inledning Bibeltext: 2 Tim 1:13-14 Bibelns trovärdiga tolkning Bibelns sanning betonades särskilt starkt för hundra år sedan, när den liberala teologin ifrågasatte sanningen i Bibeln. Bibelns auktoritet

Läs mer

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 1/5 11 sön e Trefaldighet Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln

Läs mer

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem A lla vet vi att det är besvärligt att vandra i mörker utan ljus. I svår terräng är det extra besvärligt. Ett vitt snötäcke underlättar dock vandringen. Men snötäcket är i så fall ett hjälpmedel som har

Läs mer

Biblisk feminism. Din man skall råda över dig. Kvinnorna skall i allt underordna sog sina män. Ty en man är sin hustrus huvud.

Biblisk feminism. Din man skall råda över dig. Kvinnorna skall i allt underordna sog sina män. Ty en man är sin hustrus huvud. Biblisk feminism Vi har ett bibliskt synsätt. Detta påstående framförs ofta när debattens vågor går höga i kyrkan. Oavsett om det gäller kvinnliga präster, homosexualitet, abort, dödsstraff eller något

Läs mer

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte

Läs mer

Jesus: förödmjukad och upphöjd

Jesus: förödmjukad och upphöjd Lektion 9 Jesus: förödmjukad och upphöjd Vi undersöker Kristi liv i två faser Vilken underbar plan Gud förberedde för att rädda mänskligheten efter syndafallet! Denna plan som är given åt syndare världen

Läs mer

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 12 sön e trefaldighet Psalmer: L151, L90, L159, L163, L179, 375 Texter: Jes 38:1-6, Rom 8:18-23, Luk 13:10-17 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Predikotext:

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Predikan. 5 i påsktiden 2010, årg. 2.

Predikan. 5 i påsktiden 2010, årg. 2. Predikan 5 i påsktiden 2010, årg. 2. När man läser dagens evangelietext står man som nutidssvensk lite förundrad över vissa av Jesu formuleringar. Jag provade dem på en vän till mig, jag sade: Du är min

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Heliga trefaldighets dag. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Heliga trefaldighets dag. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 Heliga trefaldighets dag Dagens bön: Heliga Treenighet, Fader, Son och Ande, led oss till dina djup av rikedom, vishet och kunskap, så att vi kan vittna om försoningens hemlighet. Du som lever och

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

inlaga_978-91-88552-84-6.indd 9 2009-03-27 01:26:14

inlaga_978-91-88552-84-6.indd 9 2009-03-27 01:26:14 1 i n l e d n i n g Denna bok, I glädje och sorg, vill bidra till reflektion över vad det innebär att predika vid vigsel respektive begravning. Det har skrivits hyllmeter om hur man predikar. Varför då

Läs mer

Mormonernas falska lära för dig bort från Jesus

Mormonernas falska lära för dig bort från Jesus Mormonernas falska lära för dig bort från Jesus Av Christer Åberg Mormon-kyrkan är en mycket farlig villolära som för dig bort från Jesus och rakt ner till helvetet! Joseph Smith startade Mormonerna runt

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

SOTERIOLOGI 2015-03-04. Frälsning & Dop

SOTERIOLOGI 2015-03-04. Frälsning & Dop SOTERIOLOGI 2015-03-04 Frälsning & Dop "Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken."(rom. 1:16) "Den främsta faran för det kommande

Läs mer

- Bibelns övergripande historia och Guds handlande genom historien. - Bibelns olika viktigaste genomgående teman. - De olika bibelböckernas roll.

- Bibelns övergripande historia och Guds handlande genom historien. - Bibelns olika viktigaste genomgående teman. - De olika bibelböckernas roll. GEMENSAMMA KURSER (BIBELSKOLA ICHTUS, de första fyra veckorna) BIBELSYN Bibeln är den främsta källan för kunskap i den kristna tron. Vad är det för bok? Vilka olika sätt finns det att se på Bibeln? Hur

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

Den helige Ande, Herren och Livgivaren

Den helige Ande, Herren och Livgivaren 7 Den helige Ande, Herren och Livgivaren Niceanska och på den helige Ande, Herren och Livgivaren,som utgår av Fadern och Sonen, på honom som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras och som har

Läs mer

Var läraktig! Lärjunge = Mathetes = Elev, Student, Lärling

Var läraktig! Lärjunge = Mathetes = Elev, Student, Lärling Var läraktig! Ords 3:1 Min son, glöm inte min undervisning, bevara mina bud i ditt hjärta. 2 Ty långt liv och många levnadsår och frid skall de ge dig. 3 Låt ej godhet och sanning vika ifrån dig. Bind

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla Dagens bön: Gud vår Frälsare, du som genom Kristus har försonat världen med dig själv, fyll våra hjärtan med din kärlek så att vi följer honom och frälsta

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium Ett Liv i Del 1 - Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. 2 Kor 5:17 Ett Liv i är en serie av korta kurser arrangerade av Hestra Cafékyrka som utforskar

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

KATEKES FÖR VUXNA? Skapelsen

KATEKES FÖR VUXNA? Skapelsen KATEKES FÖR VUXNA? Skapelsen Dagens fysiker anser att det vid världens begynnelse fanns ett urstoft. Det utgick även de gamla grekerna från. De kallade detta urämne, urtillstånd, arche på grekiska. Allt

Läs mer

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst 1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst Våra känslor försvårar för oss Vi är överhopade av intryck Vi har en fiende Vi ska se hur han agerar > 1 Mos. 2:8-9, 15-17 8. Och Herren Gud planterade en

Läs mer

Nyårsdagen Lars B Stenström

Nyårsdagen Lars B Stenström 080101 Nyårsdagen Lars B Stenström Den nya dagen kommer till oss och vi tar emot den på olika sätt med oro för allt ouppklarat med förväntan för det vi hoppas på med osäkerhet inför något nytt och främmande

Läs mer

Jesus, VÄGEN till Gud eller en av många vägar?

Jesus, VÄGEN till Gud eller en av många vägar? Jesus, VÄGEN till Gud eller en av många vägar? Temadagen 20160507 Temadagen Alingsås Anders Pihl 20160505 1 Bakgrund Mycket allvarligt när kyrkoledare tror att det finns många vägar till Gud. Att Allah

Läs mer

Medlidande medmänniska

Medlidande medmänniska Medlidande medmänniska 1 Inledning I den japanske författarens Endos roman Tystnad om 1500-talets förföljelse av de kristna kritiserar fader Rodrigues Guds tystnad. Men Jesus svarar: "Jag var inte tyst.

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer

Teologiska reflektioner kring demokrati och mänskliga rättigheter 1

Teologiska reflektioner kring demokrati och mänskliga rättigheter 1 Bakgrund Teologiska reflektioner kring demokrati och mänskliga rättigheter 1 Människans egenart och identitet diskuteras inom ramen för olika människosyner. Kunskapen om människans livsvillkor har ökat

Läs mer

- fristående kristen skola i centrala Göteborg. Gäller fr o m höstterminen 2013

- fristående kristen skola i centrala Göteborg. Gäller fr o m höstterminen 2013 Vasaskolan - fristående kristen skola i centrala Göteborg Gäller fr o m höstterminen 2013 Post- och besöksadress: Telefoner: E-post: Stiftelsen för kristna skolor: Viktor Rydbergsgatan 18 031-167 157 -

Läs mer

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 1 Tunadalskyrkan, Köping 161204 Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 Jag fick ett telefonsamtal häromdagen från någon som höll på med en uppgift i religion och som skulle jämföra

Läs mer

S:t Eskils Katolska församling

S:t Eskils Katolska församling S:t Eskils Katolska församling Månadsbladet Maj 2010 Välkommen till S:t Eskils Katolska Församling Den heliga mässan firas i regel varje dag kl. 18.30, utom torsdagar, och fredagar firas mässan kl.12.00.

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA

hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA 1:a Johannesbrevet skrevs för : 1. att vi skulle upptäcka Ljuset och den Utgivande Kärleken så att vi inte syndar 2. att vi skall veta att vi

Läs mer

TERMEN ΧΑΡΙΣ OCH ÖVERSÄTTNINGSPROBLEM (In Swedish)

TERMEN ΧΑΡΙΣ OCH ÖVERSÄTTNINGSPROBLEM (In Swedish) TERMEN ΧΑΡΙΣ OCH ÖVERSÄTTNINGSPROBLEM (In Swedish) Jag skulle vilja försöka analysera några av betydelserna hos ett mycket viktigt nytestamentligt ord. Detta är det ord som vi vanligtvis översätter till

Läs mer

Tunadalskyrkan Tema: Lärjungaskap del 4 Andens utrustning Rom 12:1-8, Kor 12:27-31, Ef 4;11-13

Tunadalskyrkan Tema: Lärjungaskap del 4 Andens utrustning Rom 12:1-8, Kor 12:27-31, Ef 4;11-13 Tunadalskyrkan 161002 Tema: Lärjungaskap del 4 Andens utrustning Rom 12:1-8, Kor 12:27-31, Ef 4;11-13 Längst fram här i kyrkan har vi en kopia av skulptur ursprungligen gjord av den danske konstnären Thorvaldsen.

Läs mer

Den som är född av Gud syndar inte

Den som är född av Gud syndar inte Den som är född av Gud syndar inte Bibliothèque Nationale de France Serafer stående kring den gudomliga tronen Petites Heures de Jean de Berry (1300-talet, Frankrike). Änglarna är i oupphörlig tjänande

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Eva Andreas Tunadalskyrkan 160904 Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Matt 28:16-20 Under hösten kommer de flesta av mina predikningar att ha ett gemensamt tema, och varje predikan

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

Sångpostillan - Tjugoandra söndagen efter Trefaldighet

Sångpostillan - Tjugoandra söndagen efter Trefaldighet Sångpostillan - Tjugoandra söndagen efter Trefaldighet Bidrag från Bengt Pleijel 2009-10-21 Senast uppdaterad 2010-04-20 Bibelskolan.com Tjugoandra söndagen efter Trefaldighet FRÄLSNINGEN Låt oss be om

Läs mer

Vem är störst? Vilken galenskap, vilken dårskap, vilken tragedi!

Vem är störst? Vilken galenskap, vilken dårskap, vilken tragedi! Vem är störst? Matt 18:1 I samma stund kom lärjungarna fram till Jesus och frågade: "Vem är störst i himmelriket?" 2 Då kallade han till sig ett barn och ställde det mitt ibland dem 3 och sade: "Jag säger

Läs mer

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang 1. INLEDNING Syftet med detta dokument är att ge riktlinjer för Folkungakyrkans engagemang i internationell mission. Målet är att hjälpa

Läs mer

FADERN OCH SONEN I JOHANNESEVANGELIET

FADERN OCH SONEN I JOHANNESEVANGELIET FADERN OCH SONEN I JOHANNESEVANGELIET Man kan lätt konstatera att Kristus i Johannesevangeliet alltid eller nästan alltid kallar Gud fader eller min fader. Medan detta ord eller tilltal är begränsat till

Läs mer

Bibelläsning och bön under pingstnovenan

Bibelläsning och bön under pingstnovenan Bibelläsning och bön under pingstnovenan N är Jesus hade uppstått från de döda talade han med sina lärjungar om att han snart skulle lämna dem. Inför sin himmelsfärd uppmanade Jesus dem att vänta på det

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Vad är församlingens vision, väg och värderingar? Enligt vår församlingsordning är

Läs mer

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 1/5 1 e Trettondedagen Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Luk 3:15-18,

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop på egen bekännelse Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Därför kallas de ibland för de abrahamitiska religionerna.

Därför kallas de ibland för de abrahamitiska religionerna. Introduktion Judendom, kristendom och Islam Judendom 1800 talet f v t Abraham Kristendom Islam Tanach (Gamla testamentet) År noll, Jesu födelse Jesus Likheter Abraham Nya testamentet 600 talet e v t Muhammed

Läs mer

Vi tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den Helig Ande, född av jungfrun Maria

Vi tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den Helig Ande, född av jungfrun Maria Vi tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den Helig Ande, född av jungfrun Maria Predikan Tältmöte på Heljarödsgården, 2014 Vi ska idag fortsätta med vårt fokus på den

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

BARA NÅD HELGELSENS VÄG. och. Einar Bäfverfeldt

BARA NÅD HELGELSENS VÄG. och. Einar Bäfverfeldt BARA NÅD och HELGELSENS VÄG Einar Bäfverfeldt Einar Bäfverfeldt Tryckt hos Författares Bokmaskin, Stockholm 2015 ISBN 978-91-637-9139-0 Där inte annat är angivet är bokens bibelcitat tagna från Svenska

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Inledning I den här predikan kommer jag att ta upp några svåra frågor. Tyvärr är det väl annars så att det är de frågor som är svårast att svara

Läs mer

Vilja lyckas. Rätt väg

Vilja lyckas. Rätt väg Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte

Läs mer

Domsöndagen, Kristi återkoms, Matt 13:47-50, att längta efter domen.

Domsöndagen, Kristi återkoms, Matt 13:47-50, att längta efter domen. Domsöndagen, Kristi återkoms, Matt 13:47-50, att längta efter domen. Tanken på en dom är inte bekväm av två anledningar. Dels så tvivlar vi på att vi själva ska hålla inför domens krav och dels blir vi

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

GUDS STORA PASSION. 50 skäl att Jesus gav sitt liv. John Piper

GUDS STORA PASSION. 50 skäl att Jesus gav sitt liv. John Piper GUDS STORA PASSION 50 skäl att Jesus gav sitt liv John Piper Kristus led och dog... FÖR ATT UPPSLUKA GUDS VREDE Kristus har friköpt oss från lagens förbannelse genom att för vår skull ta förbannelsen på

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36 Det är en härlig tid vi är mitt inne i just nu. Allt lever och utvecklas och nu om någonsin kan vi se hur Guds ande ger liv i skapelsen. Samme Ande som skapar liv i naturen föder också de andligt döda

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Jesusdebatten: Sammanfattning och kritik

Jesusdebatten: Sammanfattning och kritik Jesusdebatten: Sammanfattning och kritik Stefan Andersson, FD, religionsfilosofi Mellan slutet av januari och slutet av mars detta nådens år 2003 har det i Svenska Dagbladet pågått en debatt som kretsat

Läs mer

Predikan om rättfärdiggörelsen. S:t Franciskus katolska församling, Jönköping. Andra söndagen i jultiden 2014

Predikan om rättfärdiggörelsen. S:t Franciskus katolska församling, Jönköping. Andra söndagen i jultiden 2014 Predikan om rättfärdiggörelsen. S:t Franciskus katolska församling, Jönköping Andra söndagen i jultiden 2014 I dag vill jag predika om rättfärdiggörelsen och försöka förklara hur vi kan uppnå den. Paulus

Läs mer

Byt ord för att bevara budskapet!

Byt ord för att bevara budskapet! Byt ord för att bevara budskapet! Sven Hillert Ord är som kläder på kroppen. Kläderna är till för att värma och värna våra kroppar. Men om kläderna är alltför slitna kan de varken värma eller värna oss.

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

När Kristus är Herre i en människas liv påverkas tankar och handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek.

När Kristus är Herre i en människas liv påverkas tankar och handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek. 1 Tunadalskyrkan 13 04 28 Joh 15:10-17. 5 Sönd i påsktiden Att påverkas av Jesus handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek. Då utmanas den kristne att ständigt överge oförsonlighet, avund, bitterhet,

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas Kristendomen kyrka och kristen tro Ht 2010 Jonas Idestrom@teol.uu.se Några utgångspunkter Kristendom/kristen tro är inte en ideologi. Tron formas och tar sig uttryck både i handlingar och idéer. En stor

Läs mer

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Jag har märkt att vi kristna ibland glömmer hur fantastiskt det är att känna Jesus. Vi blir

Läs mer

Arne Fritzson: Själavård med extra dimension

Arne Fritzson: Själavård med extra dimension Arne Fritzson: Själavård med extra dimension Människor med funktionshinder har inte andra själavårdsfrågor än människor utan funktionshinder. Men frågorna får ett tillägg, en extra dimension. Jag har blivit

Läs mer

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas?

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas? Predikotext: Sak 9:9-10; Matt 21:1-11 Adventstiden är en härlig och speciell tid av året. Det märks på många sätt. När det är som mörkast ute tänder vi upp mängder av stjärnor och ljusstakar. Vi förbereder

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

KVÄLLSBIBELSKOLA I TRONS GRUNDER VÄLKOMMEN 4 FEB - 25 MAR ONSDAGAR KL

KVÄLLSBIBELSKOLA I TRONS GRUNDER VÄLKOMMEN 4 FEB - 25 MAR ONSDAGAR KL Välkomna B I L L D A L S P I N G ST KY R A START FEB 4 KVÄLLSBIBELSKOLA I TRONS GRUNDER! VÄLKOMMEN 4 FEB - 25 MAR ONSDAGAR KL 19.00-20.00 ÄMNEN: Läran om Fadern Läran om Sonen Läran om Anden Rättfärdighet

Läs mer

BAKGRUND TILL JOHANNES FÖRSTA BREV (1Joh) (2008, reviderad 2015)

BAKGRUND TILL JOHANNES FÖRSTA BREV (1Joh) (2008, reviderad 2015) JOHANNESBREVEN INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande kommentar till 1Joh 5 Sammanfattning av 1Joh 10 Bakgrund till 2Joh och 3Joh 11 Löpande kommentar till 2Joh 12 Löpande kommentar till 3Joh 13 Husbykyrkan

Läs mer

Människan och döden. Inledning

Människan och döden. Inledning Människan och döden 1 Inledning Vid mina besök på olika platser i Sverige har jag ofta tagit en promenad på kyrkogården. En vandring på en kyrkogård är för mig ett sätt att pröva mitt liv och min tro.

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10 1 Tunadalskyrkan 160612 3 e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10 Ett brev kan se ut på många sätt, skrivet i ett automatiskt dataprogram med tryckt adress; i ett brunt eller orange kuvert från

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

KLIVA FRÅN ATT VARA OFÖRBERED D TILL UTRUSTAD LEDAR VERSIONEN

KLIVA FRÅN ATT VARA OFÖRBERED D TILL UTRUSTAD LEDAR VERSIONEN KLIVA FRÅN ATT VARA OFÖRBERED D TILL UTRUSTAD LEDAR VERSIONEN TANKEN BAKOM Som kristen är det viktigt att vara medveten och förbereda sig på den inre kamp som kommer ske i och med att vi dras emellan vårt

Läs mer

Sv Kort orientering Alla religioner i världen har fått sitt namn antingen efter deras grundare eller efter det samhälle och nation i vilket respektive religion föddes. Kristendomen, till exempel, har fått

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer