Tidsrapportering via handhållen terminal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tidsrapportering via handhållen terminal"

Transkript

1 Tidsrapportering via handhållen terminal KARL PETERZ Examensarbete Stockholm, Sverige 2005 TRITA-NA-E05191

2 Numerisk analys och datalogi Department of Numerical Analysis KTH and Computer Science Stockholm Royal Institute of Technology SE Stockholm, Sweden Tidsrapportering via handhållen terminal KARL PETERZ TRITA-NA-E05191 Examensarbete i medieteknik om 20 poäng vid Programmet för medieteknik, Kungliga Tekniska Högskolan år 2005 Handledare på Nada var Alex Jonsson Examinator var Nils Enlund

3 Tidsrapportering via handhållen terminal Sammanfattning Mobila terminaler har för många blivit ett allt viktigare redskap i arbetet. Flera tillämpningar som tidigare bara var tillgängliga från fasta terminaler kan idag skötas trådlöst, ett exempel på en sådan tillämpning är e-post. Syftet med detta examensarbete har varit att redogöra för förutsättningarna för tidsredovisning via en mobil terminal. De områden jag har undersökt är gränssnitt, säkerhet och tillgängligheten till systemet. Detta har genomförts genom en kvalitativ fallstudie där en genomgång av teorin för gränssnitt för mobila terminaler, mobil säkerhet och mobila system ingått. En prototypapplikation har också utvecklats för att ge ytterligare insikt i problemet. Att designa gränssnitt för mobila terminaler kan vara svårt. Det är mycket som man måste ha i åtanke bland annat skärmens storlek, de dåliga metoderna för att mata in text och vilken miljö användaren befinner sig i. Säkerhetsåtgärderna som kan användas i ett system begränsas av den mobila terminalen då dess processorkraft är begränsad. Det är också viktigt att inte låta terminalen innehålla känslig information utan något skydd i form av till exempel kryptering eller lösenord. Tillgängligheten beror till största del på det mobila nät man använder. Jag har i detta arbete begränsat mobila terminaler till mobiltelefoner och Blackberry-terminaler. Blackberry är ett system för mobila terminaler som utvecklas av det kanadensiska företaget Research in Motion. Timesheets for mobile devices Abstract Mobile terminals are becoming increasingly important at the workplace. Applications that previously only were available for desktop terminals are now also available for wireless devices, for example . The purpose of this report is examining the conditions for time reporting with a mobile terminal. The main areas examined are interface, security and availability. This has been done through a case study. In preparation for the study a literature survey regarding interface, security and availability was carried out. A prototype of a time report application has also been implemented. Designing interfaces for small screens is a difficult task. A lot of different things have to be taken in consideration; screen-size, limited input-possibilities and the environment the user is in. The terminals slow processor limits the level of security that can be implemented in wireless communication. It s also important to encrypt sensitive information on the terminal or to protect the information by password. Availability is depending on what type of mobile network the user is connected to. In this report the term mobile terminal I restricted to mobile phones and Blackberry devices. Blackberry is a wireless solution for businesses and individuals developed by the Canadian company Research in Motion.

4 Förord Detta examens arbete genomfördes under 2005 inom området Medieteknik på avdelningen för Medieteknik och Grafisk Produktion vid Skolan för Datorvetenskap och Kommunikation på Kungliga Tekniska Högskolan. Uppdragsgivare för arbetet var Wireless Enterprise, ett företag beläget i Kista som förser kunder med lösningar för mobil kommunikation. Tack till min handledare Alex Jonsson samt alla andra som har stött mig under arbetet.

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Krav på en mobil applikation Syfte Problemformulering Frågeställningar Avgränsningar Målgrupp Tidigare forskning Metod Angreppssätt Fallstudier Kvalitativ respektive kvantitativ forskning Metodproblem Reliabilitet Validitet Prototyputveckling Tidsredovisning Tidsrapportering på företag Mobil tidsrapportering Tillgängliga mobila tidsrapporteringssystem Mobiltelefon Blackberry Mobila system Mobila system i Sverige MTA/MTD NMT GSM UMTS Mobila system i andra delar av världen Andra typer av mobil kommunikation WLAN (Wireless Local Area Network) Mobil IP DVB-H Blackberry Mobilt Internet/WAP...12

6 4.5.1 WML XHTML chtml Mobil säkerhet Krav på säker mobil kommunikation Kryptering Krypteringsmetoder DES AES RSA Hashning MD SHA Säkerhet i WAP Säkerhet på Internet WTLS (Wireless Transport Layer Security) Förlorad terminal Tekniska begränsningar på säkerheten Mänskliga faktorn Säkerhet i Blackberry-systemet Terminalen Tänkbara svagheter Gränssnitt i mobila terminaler Skärmens storlek Inmatning av data Textinmatningssystem Navigeringsanordningar Scrollhjul Styrplatta Informationens struktur Djup och bredd i en hierarkisk meny Tekniska begränsningar på gränssnittet Gränssnitt för mobilt Internet Brödsmulor Skillnader mellan terminaler Prototyputveckling Val av plattform...29

7 7.1.1 XHTML Mobile Profile Säkerhet Identifiering av användaren Gränssnitt Användaranpassning Rapportering Timer Tidigare inrapporterat Tillgänglighet Fortsatt utveckling Slutsatser Tidsredovisning Gränssnitt Säkerhet Tillgänglighet Prototypapplikationen Diskussion Tidsredovisning Gränssnitt Informationens struktur Inmatningssystem Mobilt Internet Tekniska begränsningar Säkerheten Interaktion med användare Säkerheten Förlorad terminal Säkerhet för Mobilt Internet Blackberry Tillgänglighet Förslag på fortsatt forskning Litteraturlista Böcker Artiklar Webbsidor Rapporter...43

8 Inledning 1 Inledning Det här kapitlet går igenom detta examensarbetes problem och syfte. Bakgrund och avgränsningar på problemet behandlas också. 1.1 Bakgrund Anställda på företag redovisar sin tid för att företaget ska kunna veta hur många timmar som har lagts ner på olika uppdrag och projekt. Den tidsredovisningsprocess som finns idag på många företag skulle på flera sätt kunna effektiviseras. Det skulle i många fall vara fördelaktigt med ett system som har högre tillgänglighet, är lättare att använda och som snabbt får in arbetad tid i företagets system. Detta gäller speciellt i de branscher där man jobbar mycket utanför kontoret och det vanliga redovisningssystemet inte alltid finns tillgängligt. Att använda sin handhållna terminal för att redovisa den tid man arbetat på olika projekt istället för traditionell redovisning skulle i så fall kunna snabba upp företagets faktureringsprocess. Inom andra områden än tidsredovisning har den mobila terminalen numera blivit ett viktigt redskap. Eftersom den i många fall effektivisera organisation eftersom personalen inte behöver vara tillgänglig på kontoret för att till exempel ta emot och svara på e-post. Speciellt då i de branscher där man spenderar mycket av tiden utanför kontoret. Genom att sköta bland annat sin e-post och sin kalender mobilt som i till exempel Blackberry-systemet kan flödet snabbas på i organisationen eftersom e-posten inte behöver ligga obesvarad tills den anställde har tillgång till sin fasta terminal. Gemene man är nu för tiden villig att stå ut med den mobila terminalens begränsningar för att ha tillgång till information och kunna sköta vissa arbetsuppgifter oberoende av var de befinner sig. De nackdelar som finns med mobila terminaler jämfört med fasta terminaler är ju till exempel: att de har små skärmar, låga hastigheter för överföring av data, begränsat lagringsutrymme och dåliga inmatningsmöjligheter. 1.2 Krav på en mobil applikation För att ett företag ska kunna ta in en mobilapplikation, till exempel ett system för tidsredovisning, i sin organisation finns det vissa krav som måste uppfyllas. Applikationen måste vara lätt att använda, inget som skickas från terminalen ska kunna läsas av någon obehörig samt att systemet alltid finns tillgängligt. Ett bra gränssnitt och en lättanvänd applikation gör att mindre resurser behöver läggas på utbildning och support till användarna. Det gör också att själva tidsredovisningen kan skötas snabbare och smidigare. Säkerheten är en viktig punkt för företag då det kan vara känslig information som skickas från terminalen. Det kan till exempel vara viktigt ur bland annat konkurrenssynpunkt att inte konkurrenter får tillgång till hur mycket tid anställda lagt ner på olika projekt. Hög tillgänglighet till systemet är centralt så att den anställda alltid kan redovisa sin tid utan att de behöver vänta på att något nät finns tillgängligt. Utan så gott som ständig tillgång till applikationen skulle också hela grundidén, att kunna redovisa sin arbetade tid var och när som helst, falla. Allt dessa problem måste lösas för att tidsedovisning ska kunna vara ett realistiskt alternativ det sätt som tidsredovisning sköts på idag. 1

9 Inledning 1.3 Syfte Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka förutsättningarna är för tidsredovisning via mobila terminaler. Detta kommer att göras genom att utreda de tekniska och användarmässiga förutsättningarna. 1.4 Problemformulering För att ett företag ska gå över till att använda mobila terminaler i sin organisation krävs att systemet är säkert, enkelt och snabbt att använda och har hög tillgänglighet Frågeställningar Hur anpassas applikationen på bästa sätt till användaren? Mobila terminaler har andra förutsättningar för användandet jämfört med fasta arbetsstationer, till exempel skärmens storlek och hur inmatning av text går till. Hur designas bäst en applikation efter den mobila terminalens förutsättningar? Vilka tekniska begränsningar finns det för mobila terminaler? Mobila terminaler har vissa tekniska begränsningar som batteritid och processorkraft. Detta måste tas i beaktning under utvecklingen av applikationer till mobila enheter. Terminalens tekniska förutsättningar sätter begränsningar för både säkerheten och användandet. Hur kan säkerheten garanteras mellan företagets server och de mobila terminalerna? Säkerheten är viktig för företag som använder sig av mobila terminaler. Inget av det som skickas mellan terminal och server ska kunna läsas av tredje part. Själva terminalen i sig kan också vara en säkerhetsrisk om den hamnar i fel händer. Hur garanteras tillgänglighet till företagets server? Att systemet har hög tillgänglighet är centralt då avbrott kan leda till ekonomiska förluster för företaget. Därför är det viktigt med god täckning hos mobiloperatören samt att systemet är pålitligt. Vilka fördelar finns med att redovisa sin arbetstid mobilt om man jämför med vanlig tidsredovisning? Hur kan tidsrapporteringen effektiviseras genom att man redovisar sin tid direkt på plats och inte behöver vänta tills man är på kontoret? 1.5 Avgränsningar Denna rapport kommer allmänt att behandla mobila system men kommer att i första hand titta på Blackberrys mobila lösning. Jag kommer inte att gå in på några djupare ekonomiska resonemang utan kommer att koncentrera mig på säkerhet, gränssnitt och tillgänglighet. Handdatorer och mobiltelefoner har idag börjat växa samman till en och samma enhet. Kalender, adressbok och många andra funktioner som tidigare sköttes av handdatorer finns idag också i mobiltelefonen. De tekniska förutsättningarna skiljer sig också en hel del mellan handdatorer och mobiltelefoner. Därför är termen mobila terminaler i denna rapport avgränsat till mobiltelefoner och Blackberry-systemets terminaler, handdatorer kommer alltså inte att beröras alls i denna rapport. Prototyputvecklingen i detta examensarbete kommer att ta fram en utvärderingsmodell för tidsredovsning via en Blackberry-terminal. Vidareutveckling till en färdig och helt fungerande produkt får anses ligga utanför examensarbetet. 2

10 Inledning 1.6 Målgrupp Resultatet av detta arbete kan vara av intresse för företag som vill använda sig av mobil tidsredovisning i sin organisation samt uppdragsgivaren Wireless Enterprise. 1.7 Tidigare forskning Ett examensarbete på ungefär samma område har gjorts av Johan Andersson och Håkan Spaak vid Umeå Universitet. Deras arbete är dock mer inriktat på de tekniska aspekterna av utveckling av ett tidsrapporteringssystem i Java för mobiltelefoner. 3

11

12 Metod 2 Metod Metoden är det verktyg som forskaren har för att lösa det problem som denne står inför. I detta kapitel beskrivs vilka metoder som använts för att lösa problemet i detta examensarbete. 2.1 Angreppssätt Arbetet inleddes med en litteraturstudie för att sätta mig in problemet på djupet. Ämnena som studerades var gränssnitt för handhållna terminaler, mobil säkerhet och mobila system. Efter en analys av den insamlade informationen togs en prototyp för tidsrapportering via en mobil terminal fram. På detta följde en utvärdering av prototypen och en sammanställning av alla delar av rapporten. 2.2 Fallstudier Jag har för detta examensarbete valt att använda en kvalitativ fallstudie. Bell anser att fallstudier är speciellt lämpade för forskare som arbetar på egen hand eftersom man kan gå på djupet med ett problem under en begränsad tid (Bell 2000:16). Bell menar vidare att man genom fallstudiemetoden kan koncentrera sig på ett speciellt problem och få fram faktorer som inverkar på företeelsen. Dessa faktorer kan förbli dolda vid surveyundersökningar men vara viktiga för förståelsen hur ett system fungerar. En fallstudie behandlar ett fåtal fall ur ett stort antal aspekter. Fallstudier kan vara både kvalitativa och kvantitativa, men oftast kvalitativa. 2.3 Kvalitativ respektive kvantitativ forskning Det finns två skilda ansatser man kan göra i sin forskning, kvantitativ och kvalitativ (Bell 2000:13). Med kvantitativ forskning menas sådan forskning där data insamlas och utrycks i sifferform för att sedan utvärderas och analyseras med olika statistiska metoder. Genom kvantitativa metoder kan mer generella slutsatser dras än vid kvalitativa metoder. Vid kvalitativ forskning kan istället en djupare förståelse för problemet uppnås än vid kvantitativ. När man i forskningen har ett kvalitativ angreppssätt utgår man från att problemet är en kombination av faktorer och egenskaper och därför inte går att mätas. Jag valde en kvalitativ inriktning på detta examensarbete eftersom jag ville få en djup förståelse för problemet. 2.4 Metodproblem All information som samlades in under arbetet har kritiskt granskas för att undersöka om den är tillförlitlig. Något man måste tänka på i detta sammanhang är reliabilitet och validitet Reliabilitet Ett instrument eller tillvägagångssätt ska ge samma resultat vid olika tillfällen där omständigheterna är likadana. Ett mått på detta är reliabilitet. Ett reliabilitetsproblem i detta arbete är att den litteratur och de artiklar jag hittat i litteratursökningen ibland är ett par år gammal. Eftersom utvecklingen på området handhållna terminaler går mycket fort fram kan i vissa fall informationen som stämde för två år sedan inte längre stämma. Det enklaste sättet att motverka detta är att söka så aktuella artiklar så möjligt och att jämföra informationen med 5

13 Metod andra källor med ett senare datum. Trots det är det mycket möjligt att om samma undersökning skulle göras om fem år att en del av de slutsatser jag kommit fram till inte längre är relevanta. Det gäller också att vara självkritisk i analysen av prototypen då den i stor del kan färgas av egna uppfattningar då den är utvecklad av mig Validitet Ett annat metodproblem är validitet. Det är ett mått på om en viss fråga mäter eller verkligen beskriver det man är ute efter. För att ta hänsyn till validiteten har mina frågeställningar omformulerats i omgångar efter granskning. 2.5 Prototyputveckling För att få känsla av de områden jag tittat på inom tidsrapportering via mobil terminal så har en prototypapplikation för en Blackberry-terminal utvecklats. Prototypen är till för att ge en bild av hur en sådan applikation skulle kunna se ut och fungera. Den gav också en chans att pröva vissa av frågeställningarna i praktiken. 6

14 Tidsredovisning 3 Tidsredovisning Detta kapitel kommer att ta behandla hur tidsredovisning ser ut idag och hur det skulle kunna fungera på ett företag med mobil tidsredovisning. På många uppdrag som företag utför sätts priset efter hur många timmar som lagts ner på projektet. För att kunna fakturera sina kunder rätt belopp på dessa uppdrag måste konsulter och anställda vid företag redovisa hur många timmar de har lagt ner på projektet. Antalet timmar som lagts ner på ett projekt ligger sedan till grund för summan på fakturan. Fakturan kan inte skickas iväg förrän alla arbetade timmar från ett projekt samlats in i redovisningssystemet. Med ett mobilt tidsrapporteringssystem skulle man snabbare kunna få in den tid som lagts ner på ett projekt. 3.1 Tidsrapportering på företag Många företag har ett redovisningssystem då man en gång i veckan rapporterar den tid man jobbat under veckan. Det är svårt att ge en generell bild av hur tidsrapporteringen ser ut idag på olika företag. Givetvis så skiljer sig rutinerna åt från företag till företag. Men en ungefärlig bild av hur det kan se ut är enligt följande: I slutet av varje vecka rapporterar de anställda in arbetad tid till företagets affärssystem. I slutet av månaden godkänner eller korrigerar den anställde den tid som denne rapporterat in tidigare. Slutförda uppdrag faktureras sedan oftast i slutet av varje månad. Sammanställningen blir inte bekräftad förrän i slutet av veckan eller i slutet av månanden. Detta gör att sammanställning som företaget får in av inrapporterad tid är ofta inte dagsaktuell. 3.2 Mobil tidsrapportering Som sagts innan så dröjer det ofta till slutet av månaden innan man har alla timmar som lagts ner på ett projekt redovisade. Med en mer frekvent tidsrapportering skulle man snabbare kunna fakturera sina kunder eftersom man inte behöver vänta tills alla arbetade timmar blivit inrapporterade för att kunna skicka fakturan. Tidsredovisning genom en mobil terminal ger möjlighet att redovisa sin tid direkt och anställda som jobbar mycket ute på fältet behöver inte vänta tills de kommer till kontoret. 3.3 Tillgängliga mobila tidsrapporteringssystem För de två olika typer av terminaler jag undersöker i detta arbete, mobiltelefoner och Blackberry-terminaler, finns för tillfället få lösningar för tidsrapportering Mobiltelefon För mobiltelefoner med WAP finns det flera olika plattformar att använda. De flesta använder då WML för att beskriva sidorna vilket stöds av de flesta mobiltelefoner idag. Det finns ett svenskt system för tidsredovisning med mobil terminal, Tic-Tac Mobile. Tic-Tac Mobile är en webbaserad prenumereringstjänst för tidsredovisning och fakturering. Där det även går att sköta tidsredovisningen genom ett WAP-gränssnitt i WML. Då redovisning sköts via 7

15 Tidsredovisning webbläsaren är trafiken krypterad med SSL. Det gäller dock inte när man redovisar via WAP, vilket ger vissa frågetecken inför säkerheten i detta system Blackberry Alla tidsrapporteringssystem som använder WML fungerar även i Blackberry-terminalens webbläsare. Men det finns för tillfället inga applikationer för tidsredovisning speciellt utvecklade för Blackberry. 8

16 Mobila system 4 Mobila system I det här avsnittet tas mobil historik, tillgänglig mobila system i Sverige och andra typer av mobil kommunikation upp. Även WAP och mobilt Internet behandlas i detta kapitel. För att mobil kommunikation ska kunna vara möjlig krävs ett nätverk som förmedlar samtal och data mellan terminaler och mellan server och terminal. För företag som använder mobila terminaler är det viktigt att systemet som används har god täckning och hög tillgänglighet. Då avbrott kan leda till ekonomiska förluster. 4.1 Mobila system i Sverige Sverige var i jämförelse med andra länder tidigt ute med mobiltelefoni. Nedan följer en genomgång av de mobila system vi haft i Sverige MTA/MTD Världens första helautomatiska mobiltelefonsystem kallades MTA (Mobil Telefonsystem A, blev senare B, D allteftersom nya versioner av systemet togs fram) och togs i drift i Stockholm och Göteborg år MTA var i drift till och med 1961 då MTA ersattes med MTB. Efter MTB kom MTD som togs i bruk i slutet av 1971 och täckte från början bara ett område i Mellansverige. MTD var dock bara ett tillfälligt system i väntan på det nya NMT-nätet och därför kopplades samtalen manuellt. (Lund 2003) NMT Landstäckande mobilkommunikation kom igång i Norden 1981 med NMT (Nordic Mobile Telephony). NMT är ett analogt system som första hand användas till tal men kan även till viss del användas för att skicka data, överföringshastigheten är kbit/s (Lidström 2004). SMS och liknande tjänster fungerar inte med NMT. Systemet arbetar i 450MHz området och brukar därför kallas NMT var antalet abonnenter så stort att Telia vara tvungen att utöka nätet med ett frekvensområde till. Utbyggnaden av systemet kallas NMT 900 och låg i 900MHz-området. NMT 900-nätet stängdes ner 2001 men NMT 450-nätet är fortfarande aktivt idag med drygt abonnenter (Lidström 2004). Anledningen till att folk fortfarande använder NMT-nätet är troligtvis att täckningen är överlägsen andra befintliga nät. NMT har täckning på 90 % av Sveriges yta vilket varken GSM eller UMTS är för tillfället i närheten av (Lidström 2004). Dock har Post och Telestyrelsen bestämt att släckas ner NMT 450-nätet den 31 december 2007 till förmån för de digitala näten GSM De europeiska länderna försökte på 90-talet få fram en gemensam standard för mobil kommunikation. Det nya systemet skulle vara digitalt, kunna användas i alla europeiska länder och klara av både röstsamtal och datakommunikation. Flera förslag på system presenterades av olika företag och svenska Ericsson kom fram med det system som valdes ut. Denna andra generation mobiltelefoni kallades GSM (Groupe Spécial Mobil, blev senare även akronym för Global System for Mobile Communications). Systemet som arbetar i 900MHz- 9

17 Mobila system området öppnades 1992 för abonnenter. Detta nya system innehöll: internationell roaming 1, datakommunikation i hastigheter upp till 9.6 kbit/s, möjligheten att skicka SMS-meddelanden och kompabilitet med andra länders 900Mhz-system. Dataöverföringshastigheten på 9.6 kbit/s var vid tidpunkten för införandet av standarden relativt hög men är med dagens mått ganska långsam (Blomberg 2001). Man kan jämföra med en Internetanslutning med modem via telefonjacket som vanligtvis ligger på 56.6 kbit/s. GSM är cellbaserat, vilket betyder att basstationerna är uppbyggda i ett nät av celler. Basstationerna kan ändra frekvens för att inte störa intilliggande stationer. I städer där trafiken över basstationerna är hög läggs stationerna nära varandra. I glesbygden kan däremot basstationerna placeras ut med större avstånd mellan varandra eftersom förhållandet mellan antalet samtidiga användare och yta statistiskt är mindre. Det finns ett antal olika uppgraderingar av GSM som använder det befintliga GSM-nätet fast har högre överföringshastigheter. För att kunna dra nytta av dessa tekniker krävs att den terminal man använder stöder tekniken. HSCSD HSCSD (High Speed Circuit Switch Data) använder GSM-nätet fast med något högre överföringshastigheter än vanlig GSM. Överföringshastigheten är på 43 kbit/s. GPRS GPRS (General Packet Radio Service) förmedlar paket på GSM-nätet på liknande sätt som på Internet. Med GPRS kan man vara konstant uppkopplad och endast betala för den mängd data som skickas och tas emot. GPRS brukar ofta kallas 2.5G. Överföringshastigheten är teoretiskt på 172 kbit/s men ligger i realiteten oftast mellan 20 och 50 kbit/s (Lewan 2004). EDGE En vidareutveckling av GPRS som skickar data på ett effektivare sätt och ger ännu högre överföringshastigheter är EDGE (Enhanced Data rates for Global Evolution). Teoretiskt kan data skickas med upp till 384 kbit/s men normala hastigheter brukar vara 75 till 135 kbit/s (Lewan 2004) UMTS Specifikationer för UMTS fastställdes 1997 av det europeiska standardiseringsorganet ETSI (European Telecommunications Standards Institute), Den nya standarden hade stöd för IPnummer och överföringshastigheter på upp till 2 Mbit/s. UMTS (Universal Mobile Telecommunication) kallas även 3G, den tredje generationens mobiltelefoni. UMTS höga överföringshastigheter gör det möjligt att skicka multimedia i mobilnäten som till exempel film och ljud. En nackdel med UMTS är det kräver mycket energi av terminalerna vilket gör att batteritiden oftast är mycket kortare än på GSM-terminaler. Frekvensspektrumet som UMTS använder är mycket större än för tidigare system. De högre frekvensbanden som UMTS använder gör att man kan ha högre hastigheter i nätet men basstationernas räckvidd blir däremot kortare. UMTS behöver därför ett större antal basstationer än GSM. (Hammarbäck 2000) 4.2 Mobila system i andra delar av världen Till samma generation som NMT hör det analoga systemet AMPS (Advanced Mobile Phone System) som lanserades 1983 i USA. AMPS digitala efterföljare DAMPS (Digital Advanced Mobile Phone System) kan sägas motsvara vårt GSM och finns förutom i USA, i Australien, 1 Roaming När mobiloperatörer gör avtal med andra operatörer om att kunderna får använda deras nät. 10

18 Mobila system Nya Zeeland och till viss del Asien. CDMA One (Code Division Multiple Access) är ett annat system som används i USA och även Asien. Dess efterföljare CDMA 2000 är den standard som används för tredje generationens mobiltelefoni, 3G. I Japan och vissa andra delar av Asien används PDC (Personal Digital Cellular). Inget av systemen ovan är kompatibelt med GSM/GPRS. 4.3 Andra typer av mobil kommunikation WLAN (Wireless Local Area Network) Ett WLAN är ett trådlöst lokalt nätverk. WLAN används främst av datorer men kan också användas för mobila terminaler. Överföringshastigheten är ofta hög men dock är inte räckvidden så bra utan täcker oftast bara ett mindre område. De trådlösa nätverken är i de allra flesta fall utplacerade på strategiska platser som till exempel flygplatser och skolor Mobil IP Internet Protocol (IP) är det protokoll som tillsammans med TCP (Transmission Control Protocol) främst används vid kommunikation på Internet. Dessa protokoll är framtagna för att noderna i systemet ska vara fasta och är alltså inte anpassade för mobil kommunikation. Men genom Mobil IP är det möjligt att växla mellan olika IP-baserade kommunikationsformer. Till exempel kan man börja en nedladdning av en fil över ett WLAN för att sedan automatiskt byta till GSM om täckningen skulle bli för dålig. Mobil IP använder två IP-adresser för varje uppkopplad enhet. En fast hemadress och en care of -adress som byts ut för varje ny typ av kommunikation DVB-H En kommande standard är DVB-H (Digital Video Broadcasting-Handheld). Standarden bygger på DVB-T (Digital Video Broadcasting-Terrestial) som är den teknik som används för digitala tv-sändningar. DVB-H är tänkt att integreras med dagens GSM- och UMTS-nät. Standarden är främst menad för att användas till mobila videotjänster men kan även användas för andra typer av media och nedladdningar av filer. Standarden använder IP-protokollet och utnyttjar IP Datacasting som är en teknologi som kan distribuera digitalt innehåll till en stor publik. 4.4 Blackberry En typ av system för mobila terminaler är Blackberry. Blackberry utvecklas av det kanadensiska företaget Research In Motion (RIM). Blackberry-systemet kopplar mobila terminaler direkt till företagets server. Terminalerna som används är speciellt anpassade för systemet. Det har på senare tid också blivit möjligt att använda sig av Blackberry-systemet med andra mobila enheter än Blackberrys egna terminaler, bland annat Sony Ericssons P900. En Blackberry-terminal gör det möjligt för anställda att bland annat läsa e-post, sköta sin kalender och använda sin adressbok utanför sitt kontor. Alla förändringar som görs på terminalen registreras samtidigt i företagets egna system. Blackberry kan också integreras med Outlook eller Lotus som är två lösningar för att hantera e-post, scheman och kontakter med mera. För att säkerställa kopplingen mellan terminal och server krypteras trafiken mellan företagets server och de mobila terminalerna med en trippel DES- eller AES-kryptering. Mer om säkerheten kommer i nästa avsnitt. Trafiken i Blackberry färdas enligt figur 1. Från terminalen går trafiken först över GSM/GPRSnätet. Det finns för tillfället ingen möjlighet att använda UMTS-nätet. Efter att ha färdats över GSM-nätet fortsätter trafiken över Internet vidare till företagets server. För att sköta 11

19 Mobila system kommunikationen mellan terminaler och företagets intranät måste Blackberry Enterprise Server installeras hos företaget. Blackberry Enterprise Server fungerar som en länk mellan och Internet och företagets intranät. Figur 1. Trafiken i Blackberry-systemet tar följande väg mellan terminal och server. Wireless Network är GSM/GPRS-nätet. Den stora fördelen med Blackberry är att e-posten tas emot med så kallad push-teknik, alltså att e-posten kommer till terminalen på ungefär samma sätt som ett SMS eller MMS-meddelande. Användaren behöver alltså inte själv logga in varje gång denne vill kontrollera e-posten. De flesta terminalerna har ett helt tangentbord med alla bokstäver i det engelska alfabetet. Man kan även använda terminalen som en vanlig mobiltelefon för att ringa eller skicka SMS. Enheten är också utrustad med en webbläsare och kan läsa de vanligaste dokumentformaten som till exempel PDF och Word. Applikationer i Java eller C++ kan utvecklas för terminalen för att kunna tillföra extra funktionalitet. Det finns alltså möjlighet att utveckla specialskrivna applikationer till terminalerna för att till exempel skapa kopplingar till företags affärssystem. Man kan också utnyttja Blackberry-terminalens webbläsare för att använda webbapplikationer. 4.5 Mobilt Internet/WAP Åtkomst av Internet genom mobila terminaler burkar kallas Mobilt Internet. Eftersom vanliga webbsidor inte går att visa på ett bra sätt på mobila terminalers små skärmar har WAP (Wireless Application Protocol) tagits fram. WAP är en öppen standard för mobil kommunikation över Internet. WAP spåddes under början av 2000-talet en lysande framtid. Men framgångarna har till stor del uteblivit. Mycket på grund av att det marknadsfördes som en mobil version av vanligt Internet-surfande, vilket det inte alls är. En annan orsak är att WAP lider av stora problem i fråga om användarvänlighet (Nielsen 2000). Det flesta mobiltelefoner som säljs idag går att använda för att surfa på WAP-sidor. Enligt Phone.com stödde 95 % av alla mobiltelefoner som såldes 2003 WAP (Phone.com 2003). WAP fungerar genom att en terminal kommunicerar med en så kallad gateway. En gateway är en server som översätter protokoll och komprimerar WML-koden som beskriver innehållet på sidan. Gatewayen tar in förfrågningar om WAP-sidor från mobila terminaler och översätter dem till HTTP 2 (Hypertext Transfer Protocol) och skickar sedan vidare till förfrågningen till önskad webbserver. Förfrågningarna måste översättas för att terminalen ska kunna kommunicera med den webbserver som klienten efterfrågar. När webbservern svarar komprimerar gatewayen WML-koden som den fått från webbservern och skickar den sedan vidare till terminalen WML På samma sätt som vanliga webbsidor använder HTML (HyperText Markup Language) för att beskriva innehållet på sidorna använder WAP-sidor WML (Wireless Markup Language). Varje sida i WML kallas kortbunt som i sin tur består av ett antal kort. Det första kortet i kortbunten visas för användaren när denne kommer till en sida medan de andra korten laddas ner i 2 HTTP är det protokoll som används på Internet vid kommunikation mellan webbservrar och webbläsare. 12

20 Mobila system bakgrunden. Denna bakgrundladdning av korten gör att navigeringen mellan korten går relativt snabbt. (Kaikkonen 2003:334) XHTML I nästa generation av WAP kallad WAP 2.0 kommer sidorna i stället för att bygga på WML beskrivas av XHTML Mobile Profile som är en delmängd av XHTML 3. World Wide Web Consortium (W3C) som tar fram standarder på Internet rekommenderar XHTML för utveckling av hemsidor framför HTML som används på de flesta Internet-sidor idag. Det kommer troligtvis att medföra att inom några år kommer samma sidor kunna visas både i vanliga webbläsare och mobila terminaler (Kaikkonen 2003). Redan idag finns många terminaler klarar av att visa webbsidor i XHTML. XHTML är en utveckling av HTML som separerar innehållet från layouten. För att beskriva utseendet används CSS 4 (Cascading StyleSheets). Koden i XHTML måste vara formaterad enligt XML 5 -regler. I XML måste till exempel alla taggar stängas och endast taggar i gemener får förekomma. En tagg är det märkord som används för att strukturera upp informationen i XML eller (X)HTML-dokument. En del funktioner kommer att försvinna i och med övergången från WML till XHTML MP. Softkeys som lät användaren komma åt vissa vanliga val på ett enkelt sätt. WML-script som gav extra funktionalitet till WML-sidan är också borta, istället kommer JavaScript som är lite mer avancerat än WML-script att ta över. Kortbunt-metaforen som gör att kort som inte visas laddas i bakgrunden finns inte heller kvar utan varje sida laddas var för sig. En funktion liknande softkeys har dock lagts till i WAP 2.0. Man kan för varje länk lägga till attributet accesskey. Om attributet accesskey= 3 läggs till fås samma resultat som att klicka på länken genom att trycka på 3-knappen. Det går att definiera en accesskey för knapparna 0-9 samt * och # chtml Ett annat sidbeskrivningsspråk för mobila terminaler är chtml (Compact HyperText Markup Language) som är en bantad version av HTML som är speciellt anpassad för mobila terminaler. chtml har inte samma höga krav på att koden är välstrutkurerad som XHTML. Vilket kan leda till att samma sidor kan se olika ut på olika terminaler. En nackdel är också att chtml inte stöder CSS. Användningen av chtml kommer troligen minskas allteftersom XHTML och WAP 2.0 tar över som standard. 3 XHTML står för Extensible HyperText Markup Language. 4 CSS beskriver utseendet på webb och WAP-sidor. 5 XML ett textformat för utbyte av data. 13

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5)

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5) Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät Material Bengt Sahlin (2004) Föreläsning Ursula Holmström 01.11.2004 Bengt Sahlin 1 Mobila nätverk (1/5)

Läs mer

vad kan det göra för mobila användare?

vad kan det göra för mobila användare? artikel Upptäck WWAN med bredband Upptäck WWAN med bredband vad kan det göra för mobila användare? Det blir allt viktigare med en snabb och smidig Internetuppkoppling för att lyckas i arbetet och vara

Läs mer

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Litteratur Nätverk, Internet och World Wide Web Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Beekman kap 9-11 Varierar i olika upplagor. Läs alla kapitel om nätverk och Internet och webb Olika typer

Läs mer

Modul 3 Föreläsningsinnehåll

Modul 3 Föreläsningsinnehåll 2015-02-03 2015 Jacob Lindehoff, Linnéuniversitetet 1 Modul 3 Föreläsningsinnehåll Vad är ett certifikat? Användningsområden Microsoft Certificate Services Installation Laboration Ingår i Klustringslabben

Läs mer

Kryptering. Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin

Kryptering. Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin Kryptering Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin Inledning Den här rapporten ska hjälpa en att få insikt och förståelse om kryptering. Vad betyder

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer

Systemkrav och tekniska förutsättningar

Systemkrav och tekniska förutsättningar Systemkrav och tekniska förutsättningar Hogia Webbrapporter Det här dokumentet går igenom systemkrav, frågor och hanterar teknik och säkerhet kring Hogia Webbrapporter, vilket bl a innefattar allt ifrån

Läs mer

Christer Scheja TAC AB

Christer Scheja TAC AB Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet

Läs mer

Föreläsning 7. DD2390 Internetprogrammering 6 hp

Föreläsning 7. DD2390 Internetprogrammering 6 hp Föreläsning 7 DD2390 Internetprogrammering 6 hp Innehåll Krypteringsöversikt (PKI) Java Secure Socket Extension (JSSE) Säkerhetsproblem 1. Vem är det man kommunicerar med Autentisering 2. Data kan avläsas

Läs mer

Säker e-kommunikation 2009-04-22

Säker e-kommunikation 2009-04-22 Säker e-kommunikation 2009-04-22 Leif Forsman Logica 2008. All rights reserved Agenda - Inledning - Bakgrund och historik - Vilka risker och hot finns? - Vilka säkerhetslösningar finns det för att skydda

Läs mer

EIT060 Datasäkerhet - Projekt 2. Jacob Ferm, dt08jf0 Johan Paulsson, dt08jp8 Erik Söderqvist, dt08es8 Magnus Johansson, dt08mj9 26 februari 2011

EIT060 Datasäkerhet - Projekt 2. Jacob Ferm, dt08jf0 Johan Paulsson, dt08jp8 Erik Söderqvist, dt08es8 Magnus Johansson, dt08mj9 26 februari 2011 EIT060 Datasäkerhet - Projekt 2 Jacob Ferm, dt08jf0 Johan Paulsson, dt08jp8 Erik Söderqvist, dt08es8 Magnus Johansson, dt08mj9 26 februari 2011 Innehåll 1 Introduktion 1 2 SSL 1 2.1 Anslutningsprocessen.........................

Läs mer

Dyna Pass. Wireless Secure Access

Dyna Pass. Wireless Secure Access Dyna Pass Wireless Secure Access Säkerheten kring lösenord är ofta debatterad och det finns ett antal viktiga frågor man bör ställa sig. Några exempel på detta är: Hur stor risk ligger i den mänskliga

Läs mer

Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB

Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB Trådlös Kommunikation Terminologi Trådlös teknologi ; för- och nackdelar Teletekniska lösningar (telefoni) WiFi lösningar Radio, företagsspecifika

Läs mer

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström Nätverk Jonas Sjöström jonas.sjostrom@dis.uu.se Baserat primärt på kapitel 4 i Brookshear (2008) samt valda kapitel ur Gralla Agenda 1. Protokoll 2. LAN och WAN 3. Kort om infrastruktur 4. Paketering och

Läs mer

Designprinciper för säkerhet och Epilog. Marcus Bendtsen Institutionen för Datavetenskap (IDA) Avdelningen för Databas- och Informationsteknik (ADIT)

Designprinciper för säkerhet och Epilog. Marcus Bendtsen Institutionen för Datavetenskap (IDA) Avdelningen för Databas- och Informationsteknik (ADIT) Designprinciper för säkerhet och Epilog Marcus Bendtsen Institutionen för Datavetenskap (IDA) Avdelningen för Databas- och Informationsteknik (ADIT) Designprinciper för säkerhet Tumregler och utgångspunkter

Läs mer

Mobiltelefon?! Välkommen till en presentation av om mobiltelefonens historia, teknik och funktioner och framtid mm.

Mobiltelefon?! Välkommen till en presentation av om mobiltelefonens historia, teknik och funktioner och framtid mm. Mobiltelefon?! Välkommen till en presentation av om mobiltelefonens historia, teknik och funktioner och framtid mm. Mobiltelefon?! Presentation gjord av: Jan G. Janne Westin Tel: 070-655 47 19 E-post:

Läs mer

SGH-A400 WAP Browser Användarhandbok

SGH-A400 WAP Browser Användarhandbok * Vissa innehåll i denna handbok kan skilja sig från din telefon beroende på mjukvaran som installerats eller din operatör. SGH-A400 WAP Browser Användarhandbok ELECTRONICS Behöver du hjälp eller har frågor,

Läs mer

MOBILTELEFONENS HISTORIA

MOBILTELEFONENS HISTORIA MOBILTELEFONENS HISTORIA Institutionen för datateknik (IDt) Mälardalens högskola 6 oktober 2004 Västerås Författare: Martin Rydberg Peter Winbo mrg02002@student.mdh.se pwo02001@student.mdh.se 1 SAMMANFATTNING

Läs mer

Kapitel 10, 11 o 12: Nätdrift, Säkerhet. Publika telenätet. Informationsöverföring. Jens A Andersson. Telenäten är digitala.

Kapitel 10, 11 o 12: Nätdrift, Säkerhet. Publika telenätet. Informationsöverföring. Jens A Andersson. Telenäten är digitala. Kapitel 10, 11 o 12: Nätdrift, Säkerhet Jens A Andersson Publika telenätet Digitalt lokalstation Trunknät Accessnät Analogt Analogt 2 Informationsöverföring Telenäten är digitala. PCM i lokalstationerna

Läs mer

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka Webben som verktyg Idag: Hur hänger det ihop? Viktiga tekniker Stegen i ett webbprojekt Verktyg Dreamweaver Photoshop Joomla CMS Storyboard och flödesschema Fixa webbhotell Hur hänger det ihop? För att

Läs mer

DATA CIRKEL VÅREN 2014

DATA CIRKEL VÅREN 2014 DATA CIRKEL VÅREN 2014 Ledare: Birger Höglund och Sten Halvarsson Sida:1 av 6 Kursdag 22 januari 2014 Olika kablar: Sten berättade och visade upp olika möjligheter att ansluta kablar till dator och telefoner.

Läs mer

Internet ombord på våra tåg

Internet ombord på våra tåg www.sj.se Med reservation för ändringar och tryckfel. 2007-05. SJs ELTÅG LEVER UPP TILL VÄRLDENS TUFFASTE MILJÖMÄRKNING. 1 Internet ombord på våra tåg Koppla upp dig ombord Du som reser med SJ kan numera

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =

Läs mer

Instruktion. Datum. 2013-06-19 1 (12) Coverage Dokument id Rev Status? - 1.0 Godkänd. Tillhör objekt -

Instruktion. Datum. 2013-06-19 1 (12) Coverage Dokument id Rev Status? - 1.0 Godkänd. Tillhör objekt - 20130619 1 (12)? 1.0 Godkänd Secure Manager Guide Hantera användarprofiler i tjänsten Telia Secure Manager Dokumentet beskriver hur du som administratör beställer och hanterar användarprofiler i administrationsportalen

Läs mer

Inte bara det, vi har dessutom fått allt fler arbetsredskap. När vi inte har kontroll på enheterna är det svårare att skydda dem.

Inte bara det, vi har dessutom fått allt fler arbetsredskap. När vi inte har kontroll på enheterna är det svårare att skydda dem. 1 Jobbet har slutat vara något vi går till och det är numera något vi gör. Våra kollegor är vana att använda ny teknik hemma, de vill nu göra det på jobbet. Helst vill de dessutom jobba från sina enheter

Läs mer

ANVÄNDARHANDBOK Advance Online

ANVÄNDARHANDBOK Advance Online ANVÄNDARHANDBOK Advance Online 2013-09-27 INNEHÅLL Innehåll... 2 Välkommen till Advance Online!... 3 Allmän information... 3 Idén bakom Advance Online... 3 Att logga in på en terminalstation... 4 Allmänt...

Läs mer

Grundläggande krypto och kryptering

Grundläggande krypto och kryptering Krypto, kryptometoder och hur det hänger ihop Stockholm Crypto Party 2013 Released under Creative Commons BY-NC-SA 3.0 $\ CC BY: C Innehåll Presentation av mig 1 Presentation av mig 2 3 4 5 6 7 Vem är

Läs mer

Mobila tjänster för ökad service

Mobila tjänster för ökad service Mobila tjänster för ökad service Hans Dahlberg Affärschef, Mobila applikationer och telematik 2009-03-05 1 Mars 2009 Fyra nya trender 1 Settler Corporations 2 Nomad Corporations 3 IT-societeten 4 Infomaniacs

Läs mer

IPv6 i Mobilnät. Mattias Karlsson. mattias.karlsson@telenor.com

IPv6 i Mobilnät. Mattias Karlsson. mattias.karlsson@telenor.com IPv6 i Mobilnät Mattias Karlsson mattias.karlsson@telenor.com Agenda Varför behöver vi IPv6? Kort historia om Standardisering kring IP i mobilnät. Snabb genomgång om mobilnät Speciella utmaningar med IPv6

Läs mer

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Spanning Tree Att bygga träd av grafer som kan se ut hur som helst Hindra paket att gå runt i oändliga loopar Bygga effektiva transportvägar Spanning

Läs mer

Kort om World Wide Web (webben)

Kort om World Wide Web (webben) KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.

Läs mer

Modul 6 Webbsäkerhet

Modul 6 Webbsäkerhet Modul 6 Webbsäkerhet Serverskript & Säkerhet Webbservrar & serverskript exponerar möjlighet för fjärranvändare att skicka data och köra kod vilket medför risker. Man ska aldrig lita på att alla vill göra

Läs mer

2011-11-02. E-legitimationer. Jonas Wiman. LKDATA Linköpings Kommun. jonas.wiman@linkoping.se

2011-11-02. E-legitimationer. Jonas Wiman. LKDATA Linköpings Kommun. jonas.wiman@linkoping.se E-legitimationer Jonas Wiman LKDATA Linköpings Kommun jonas.wiman@linkoping.se 1 Många funktioner i samhället bygger på möjligheten att identifiera personer För att: Ingå avtal Köpa saker, beställningar

Läs mer

Datasäkerhet. Petter Ericson pettter@cs.umu.se

Datasäkerhet. Petter Ericson pettter@cs.umu.se Datasäkerhet Petter Ericson pettter@cs.umu.se Vad vet jag? Doktorand i datavetenskap (naturliga och formella språk) Ordförande Umeå Hackerspace Sysadmin CS 07-09 (typ) Aktiv från och till i ACC m.fl. andra

Läs mer

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa!

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa! Bäst på bredband! Bredband utan begränsningar Internet har utvecklats explosionsartat under det senaste decenniet. 80 procent av alla hushåll har någon form av uppkoppling till Internet idag och det blir

Läs mer

Skärmbilden i Netscape Navigator

Skärmbilden i Netscape Navigator Extratexter till kapitel Internet Skärmbilden i Netscape Navigator Netscape är uppbyggt på liknande sätt som i de flesta program. Under menyraden, tillsammans med verktygsfältet finns ett adressfält. I

Läs mer

Installationsguide fo r CRM-certifikat

Installationsguide fo r CRM-certifikat Installationsguide fo r CRM-certifikat För att säkerställa en säker inloggning till CRM Finance webb så behöver alla kunder installera ett kund-unikt klientcertifikat innan man kan försöka logga in i systemet.

Läs mer

Telefoninäten. Jens A Andersson

Telefoninäten. Jens A Andersson Telefoninäten Jens A Andersson Referens-modeller OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande nät 2 Data communication After

Läs mer

om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk

om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk GRAFISK FORM: Gandini Forma - Karin Gandini FOTO: Pernille Tofte TRYCK: Lenanders Grafiska AB OM TRÅDLÖSA NÄTVERK Trådlösa nätverk blir allt vanligare i hemmen.

Läs mer

Användarguide mbox.se webbmail. Denna guide hjälper dig att snabbt komma igång med ditt nya mbox.se konto

Användarguide mbox.se webbmail. Denna guide hjälper dig att snabbt komma igång med ditt nya mbox.se konto Denna guide hjälper dig att snabbt komma igång med ditt nya mbox.se konto Sida 1 av 15 Version 1.0 Document name: MboxWebbmail_Guide.docx Issued by: Date: 2015-02-06 Reg. no: Description: Approved: M.P

Läs mer

EIT060 Datasäkerhet - Projekt 2. Jacob Ferm, dt08jf0 Johan Paulsson, dt08jp8 Erik Söderqvist, dt08es8 Magnus Johansson, dt08mj9 26 februari 2011

EIT060 Datasäkerhet - Projekt 2. Jacob Ferm, dt08jf0 Johan Paulsson, dt08jp8 Erik Söderqvist, dt08es8 Magnus Johansson, dt08mj9 26 februari 2011 EIT060 Datasäkerhet - Projekt 2 Jacob Ferm, dt08jf0 Johan Paulsson, dt08jp8 Erik Söderqvist, dt08es8 Magnus Johansson, dt08mj9 26 februari 2011 Innehåll 1 Introduktion 1 2 SSL 1 2.1 Anslutningsprocessen.........................

Läs mer

tillägg till AnvändarmANUAL För LarmSystemet Lansen Home Installera, Använda och Administrera

tillägg till AnvändarmANUAL För LarmSystemet Lansen Home Installera, Använda och Administrera tillägg till AnvändarmANUAL För LarmSystemet Lansen Home Installera, Använda och Administrera Innehåll 1 Externa antenner 2 GSM/GPRS 3 MMS 4 Ethernet inställningar 5 Fjärrhjälp OBS! För grundläggande information

Läs mer

Internets historia Tillämpningar

Internets historia Tillämpningar 1 Internets historia Redan i slutet på 1960-talet utvecklade amerikanska försvaret, det program som ligger till grund för Internet. Syftet var att skapa ett decentraliserat kommunikationssystem som skulle

Läs mer

Föreläsning 10. Grundbegrepp (1/5) Grundbegrepp (2/5) Datasäkerhet. olika former av säkerhet. Hot (threat) Svaghet (vulnerability)

Föreläsning 10. Grundbegrepp (1/5) Grundbegrepp (2/5) Datasäkerhet. olika former av säkerhet. Hot (threat) Svaghet (vulnerability) Föreläsning 10 Datasäkerhet grundbegrepp datasäkerhet i nätet Säkerhetsstandarder och program brandväggar IPSEC SSH PGP SSL 11/19/01 Bengt Sahlin 1 Grundbegrepp (1/5) olika former av säkerhet administrativ:

Läs mer

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och

Läs mer

Skillnader mellan design för tryck och webbdesign

Skillnader mellan design för tryck och webbdesign Vad är en webbtext? Webbtexter är inte en specifik texttyp i likhet med protokoll, rapporter eller artiklar. Istället kan webbtexter vara precis vilken texttyp som helst, och det enda som förenar dem är

Läs mer

Sammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21

Sammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21 Sammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21 Sida 1 Sammanfattning Mobiltäckningen i Sölvesborgs kommun är till stora delar men det skiljer en del beroende på vilken nättyp och vilken operatör

Läs mer

Webbservrar, severskript & webbproduktion

Webbservrar, severskript & webbproduktion Webbprogrammering Webbservrar, severskript & webbproduktion 1 Vad är en webbserver En webbserver är en tjänst som lyssnar på port 80. Den hanterar tillgång till filer och kataloger genom att kommunicera

Läs mer

Systemkrav WinServ II Edition Release 2 (R2)

Systemkrav WinServ II Edition Release 2 (R2) Systemkrav WinServ II Edition Release 2 (R2) Observera: Alla rekommendationer är aktuella vid den tid då dokumentet publicerades och visar den senaste informationen för nödvändig mjukvara. Systemkrav för

Läs mer

Lotus mobila lösningar

Lotus mobila lösningar Lotus mobila lösningar Säker uppkoppling till jobbet från din mobil Se vilka kollegor som finns tillgängliga för kommunikation Läs/skriv Mail, acceptera mötes inbjudningar mm.mm från mobilen Och sen då?

Läs mer

Compose Connect. Hosted Exchange

Compose Connect. Hosted Exchange Sida 1 av 15 Compose Connect Hosted Exchange Presentation av lösningen: Compose Hosted Exchange Följande möjligheter finns för hantering av e-post 1. Lokalinstallerad Outlook-klient För att kunna använda

Läs mer

Anvisningar för inkoppling till Mikrodataåtkomst vid SCB

Anvisningar för inkoppling till Mikrodataåtkomst vid SCB Anvisningar för inkoppling till Mikrodataåtkomst vid SCB Välkommen till systemet för mikrodataåtkomst, MONA. Denna handledning hjälper dig att snabbt komma igång och arbeta med MONA-systemet. Om du stöter

Läs mer

Denna genomgång behandlar följande: Trådlösa tekniker WLAN Utrustning Säkerhet Konfiguration

Denna genomgång behandlar följande: Trådlösa tekniker WLAN Utrustning Säkerhet Konfiguration itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: Trådlösa tekniker WLAN Utrustning Säkerhet Konfiguration Förutom trådbundna nätverk så finns det tekniker som möjliggör trådlös kommunikation Trådlös kommunikation

Läs mer

Trådlösa nätverk. Säkerhetsprotokoll WEP och WPA. I den här rapporten går vi igenom säkerheten i trådlösa nätverk, i synnerhet krypteringsprocess

Trådlösa nätverk. Säkerhetsprotokoll WEP och WPA. I den här rapporten går vi igenom säkerheten i trådlösa nätverk, i synnerhet krypteringsprocess Trådlösa nätverk Säkerhetsprotokoll WEP och WPA I den här rapporten går vi igenom säkerheten i trådlösa nätverk, i synnerhet krypteringsprocess och brister i WEP, WPA och WPA2 samt hur man gör för att

Läs mer

Guide till ett bättre wifi på kontoret

Guide till ett bättre wifi på kontoret Guide till ett bättre wifi på kontoret De trådlösa routerna och accesspunkterna är centralt för det moderna trådlösa kontoret. De förser datorer, mobiler, surfplattor och skrivare med trådlös access så

Läs mer

Vi finns nära dig. Telia Connect 4.1 Installationshandbok för PC Uppkopplingsprogram för Telia Mobilt bredband

Vi finns nära dig. Telia Connect 4.1 Installationshandbok för PC Uppkopplingsprogram för Telia Mobilt bredband Vi finns nära dig TSPxxxx xxxx Telia Connect 4.1 Installationshandbok för PC Uppkopplingsprogram för Telia Mobilt bredband Personlig kundtjänst Privat: tel. 90 200 Företag: tel. 90 400 Öppet vardagar kl

Läs mer

Kom igång med Provectus Groupware

Kom igång med Provectus Groupware Kom igång med Provectus Groupware Provectus Groupware är en sammarbetsplattform för arbetsgrupper som innehåller alla de funktioner som en modern Microsoft Exchange lösning gör så som e-post, kalender,

Läs mer

Konfigurering av eduroam

Konfigurering av eduroam Konfigurering av eduroam Detta dokument beskriver hur en användare med konto från Chalmers konfigurerar nätverksanslutning till ett trådlöst nätverk på en eduroam-ansluten organisation, t.ex. Chalmers.

Läs mer

ANVÄNDARHANDBOK. Advance Online

ANVÄNDARHANDBOK. Advance Online ANVÄNDARHANDBOK Advance Online INNEHÅLL Innehåll... 2 Välkommen!... 3 Allmän information... 3 Idén bakom Advance Online... 3 Att logga in på en terminalstation... 4 Allmänt... 4 Citrix-klienten... 4 Inloggning...

Läs mer

Manual för hur man använder Koneos fjärrskrivbord

Manual för hur man använder Koneos fjärrskrivbord 1 (26) Manual för hur man använder Koneos fjärrskrivbord Koneo Box 327, Sylveniusgatan 5 751 05 Uppsala Telefon 018-66 01 00 Fax 018-66 01 01 E-post info.uppsala@koneo.se Org nr 556528-0079 2 (26) Innehåll

Läs mer

SFTP (Secure Shell FTP using SSH2 protocol) Teknisk manual

SFTP (Secure Shell FTP using SSH2 protocol) Teknisk manual Mars 2014 SFTP (Secure Shell FTP using SSH2 protocol) Teknisk manual Bankgirocentralen BGC AB 2013. All rights reserved. www.bankgirot.se Innehåll 1 Introduktion...3 1.1 Det här dokumentet... 3 1.2 Vad

Läs mer

2 Vad händer när man ringer? 2 Vad händer när man ringer?

2 Vad händer när man ringer? 2 Vad händer när man ringer? 41 GSM-boken 2.1 Blockschema Bilden här intill visar ficktelefonen så som våra ögon ser den, ett hölje med antenn. I höljet finns ett hål att prata i, där sitter mikrofonen, och en massa småhål att lyssna

Läs mer

Krypteringstjänster. LADOK + SUNET Inkubator dagarna GU, Göteborg, 6-7 oktober 2014. Joakim Nyberg ITS Umeå universitet

Krypteringstjänster. LADOK + SUNET Inkubator dagarna GU, Göteborg, 6-7 oktober 2014. Joakim Nyberg ITS Umeå universitet Krypteringstjänster LADOK + SUNET Inkubator dagarna GU, Göteborg, 6-7 oktober 2014 Joakim Nyberg ITS Umeå universitet Projekt mål Identifiera de behov som finns av krypteringstjänster Utred funktionsbehov

Läs mer

Många företag och myndigheter sköter sina betalningar till Plusoch

Många företag och myndigheter sköter sina betalningar till Plusoch 70 80 60 ''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' 40 20 30 Manual 2 Installation Många företag och myndigheter sköter sina betalningar till Plusoch Bankgirot

Läs mer

Manual för din hemsida

Manual för din hemsida Manual för din hemsida Dynamiska hemsidor är en lösning för att man på ett enkelt sätt skall kunna lägga till, ändra och ta bort sidor på sin hemsida. För att detta skall vara möjligt bygger lösningen

Läs mer

Telia Connect för Windows

Telia Connect för Windows Telia Connect för Windows Version 3.0 Användarguide Updaterad: 3 juli 2007 Innehåll Ansluta till Internet...3 Information som presenteras av Telia Connect...4 Konfiguration av Telia Connect...7 Fliken

Läs mer

Fördjupningsuppgiften Ämnen. Jens A Andersson

Fördjupningsuppgiften Ämnen. Jens A Andersson Fördjupningsuppgiften Ämnen Jens A Andersson Mål för fördjupningsuppgiften Ni skall självständigt läsa in er på ett aktuellt ämne inom telekom. Få en djup förståelse för detta ämne. Presentera ert ämne

Läs mer

KRYPTERING - MÖJLIGHET ELLER OMÖJLIGHET. Carl Önne carl.onne@certezza.net

KRYPTERING - MÖJLIGHET ELLER OMÖJLIGHET. Carl Önne carl.onne@certezza.net KRYPTERING - MÖJLIGHET ELLER OMÖJLIGHET Carl Önne carl.onne@certezza.net Kerckhoffs principer (något modifierade) Systemet i praktiken oknäckbart, helst även teoretiskt Designen av systemet öppet, det

Läs mer

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 IPv6, sjätte generationens Internetprotokoll, det nya sättet att adressera och överföra data i nätverk. Vad lite mer exakt är detta? Det tänkte jag nu gå igenom i två steg.

Läs mer

Kryptering & Chiffer Del 2

Kryptering & Chiffer Del 2 Kryptering & Chiffer Del Vigenere Vigenere är en annan krypteringsmetod som är mer avancerad än de två föregående. Denna metod är säkrare men långt ifrån säker om man använder dåliga nycklar. Det finns

Läs mer

Mobile First Video on demand och livesändningar på Internet. Juni 2012

Mobile First Video on demand och livesändningar på Internet. Juni 2012 Mobile First Video on demand och livesändningar på Internet Juni 2012 1 Om detta dokument Marknaden och tekniken kring film (video on demand och livesändningar) på Internet utvecklas blixtsnabbt. Video

Läs mer

DNSSec. Garanterar ett säkert internet

DNSSec. Garanterar ett säkert internet DNSSec Garanterar ett säkert internet Vad är DNSSec? 2 DNSSec är ett tillägg i Domain Name System (DNS), som säkrar DNS-svarens äkthet och integritet. Tekniska åtgärder tillämpas vilket gör att den dator

Läs mer

Stockholm Skolwebb. Information kring säkerhet och e-legitimation för Stockholm Skolwebb. skolwebb.stockholm.se

Stockholm Skolwebb. Information kring säkerhet och e-legitimation för Stockholm Skolwebb. skolwebb.stockholm.se S Stockholm Skolwebb Information kring säkerhet och e-legitimation för Stockholm Skolwebb Innehållsförteckning Säkerhet i Stockholm Skolwebb... 3 Roller i Stockholm Skolwebb... 3 Hur definieras rollerna

Läs mer

Hemmanätverk. Av Jan Pihlgren. Innehåll

Hemmanätverk. Av Jan Pihlgren. Innehåll Hemmanätverk Av Jan Pihlgren Innehåll Inledning Ansluta till nätverk Inställningar Bilaga 1. Om IP-adresser Bilaga 2. Inställning av router Bilaga 3. Trådlösa inställningar Manuella inställningar Inledning

Läs mer

En felsökningsguide för rcloud Office tjänsterna och lite manualer.

En felsökningsguide för rcloud Office tjänsterna och lite manualer. Årsta 2014-05-27 En felsökningsguide för rcloud Office tjänsterna och lite manualer. rcloud molntjänster är helt beroende av att nätverket fungerar och du kan komma ut på Internet, Dina program och dina

Läs mer

Användarguide SmartSMS 3.1. Denna guide hjälper dig att snabbt komma igång med ditt nya SmartSMS 3.1 konto

Användarguide SmartSMS 3.1. Denna guide hjälper dig att snabbt komma igång med ditt nya SmartSMS 3.1 konto Denna guide hjälper dig att snabbt komma igång med ditt nya SmartSMS 3.1 konto Sida 1 av 33 Användarguide SmartSMS 3.1 Version 1.0 Document name: SmartSMS31_Guide.docx Issued by: Date: 2011-08-04 Reg.

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband

10 frågor och svar om. bredband 10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll

Läs mer

Abelko Terminal. Användarmanual. Giltig för FIRMWARE version 2.4/2.5 och 15, 17 och 19 tums modeller

Abelko Terminal. Användarmanual. Giltig för FIRMWARE version 2.4/2.5 och 15, 17 och 19 tums modeller Abelko Terminal Användarmanual Giltig för FIRMWARE version 2.4/2.5 och 15, 17 och 19 tums modeller Abelko terminalen är en panel pc avsedd att monteras i kontrollpaneller eller skåp som display och gateway

Läs mer

Prislista. för mobilabonnemang, förbetalt kort och Mobilt bredband. Mobilt. Så här får du veta mer

Prislista. för mobilabonnemang, förbetalt kort och Mobilt bredband. Mobilt. Så här får du veta mer LZTA 803 1015 2008-03 Mobilt Prislista Så här får du veta mer För mer prisinformation gå in på www.telia.se eller ring kundtjänst, tel. 90 200 (privat) eller tel. 90 400 (företag) för, förbetalt kort och

Läs mer

Datorer och privat säkerhet (privacy)

Datorer och privat säkerhet (privacy) Datorer och privat säkerhet (privacy) Vetenskapsmetodik, CDT212 Mälardalens Högskola, Västerås 2010-03-05 Sofie Allared, sad07004@student.mdh.se Kim Thor, ktr05001@student.mdh.se 1(9) SAMMANFATTNING Rapporten

Läs mer

Säkra trådlösa nät - praktiska råd och erfarenheter

Säkra trådlösa nät - praktiska råd och erfarenheter Säkra trådlösa nät - praktiska råd och erfarenheter Emilie Lundin Barse Informationssäkerhetsdagen 2007, Karlstad 1 Om mig och Combitech Informationssäkerhetskonsult på Combitech Stationerad på Karlstadskontoret

Läs mer

Instruktion: Trådlöst nätverk för privata enheter

Instruktion: Trådlöst nätverk för privata enheter Instruktion: Trådlöst nätverk för privata enheter orebro-byod Sida 2 av 21 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Så ansluter du till nätverket orebro-byod... 4 2.1 Allmän information:... 4 2.2 Enkel

Läs mer

DGC IT Manual Citrix Desktop - Fjärrskrivbord

DGC IT Manual Citrix Desktop - Fjärrskrivbord DGC IT Manual Citrix Desktop - Fjärrskrivbord Ver 130912 Innehåll 1 Använda Citrix Desktop - Fjärrskrivbord... 2 2 Inställningar i Fjärrskrivbordet... 7 Kontrollera att de applikationer du har tillgång

Läs mer

Systembeskrivning. Inklusive beskrivning av klienterna. Juni 2009. Författare: Ted Björling, Accedo Broadband AB

Systembeskrivning. Inklusive beskrivning av klienterna. Juni 2009. Författare: Ted Björling, Accedo Broadband AB Systembeskrivning Inklusive beskrivning av klienterna Juni 2009 Författare: Ted Björling, Accedo Broadband AB Alex Johnsson, Patrick Broman och Fredrik Eldh, Mobile Sorcery AB Innehållsförteckning 1 Introduktion...

Läs mer

PGP håller posten hemlig

PGP håller posten hemlig PGP håller posten hemlig Även den som har rent mjöl i påsen kan vilja dölja innehållet i sin e-post. Ett sätt är att kryptera den med PGP, Pretty Good Privacy, som har blivit en succé efter den inledande

Läs mer

BRUKSAVISNING EASY GSM

BRUKSAVISNING EASY GSM BRUKSAVISNING EASY GSM EASY GSM Installation av enheten. 1. Placera SIM-kortet i hållaren. Kontrollera att PIN-koden på SIM-kortet är avstängd. (Du kan stänga av PIN-koden genom att sätta SIM-kortet i

Läs mer

Installationsguide Junos Pulse för MAC OS X

Installationsguide Junos Pulse för MAC OS X 1 (14) Installationsguide Junos Pulse för MAC OS X 1 Inledning Denna guide beskriver hur du installerar programmet Junos Pulse på MAC OS X Junos Pulse är en klientprogramvara som används i tjänsten Telia

Läs mer

Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster...

Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster... 1 2 Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster... 9 Definition av molntjänster (forts.)... 11 Tjänster... 12 Skikt

Läs mer

Guide för Google Cloud Print

Guide för Google Cloud Print Guide för Google Cloud Print Version A SWE Beskrivning av anmärkningar Följande anmärkning används i den här bruksanvisningen: Information om hur du agerar i en viss situation eller hur du använder en

Läs mer

tclogin.com Service Desk Tillgång till TeleComputing TCAnyWare

tclogin.com Service Desk Tillgång till TeleComputing TCAnyWare tclogin.com Tillgång till TeleComputing TCAnyWare Service Desk Tel: Supportväxeln: 020-22 29 20 alt. 08-55 61 09 30 Fax: +46 (08) 56791199 E-post: support@telecomputing.se Web: http://support.telecomputing.se

Läs mer

Kryptografi: en blandning av datavetenskap, matematik och tillämpningar

Kryptografi: en blandning av datavetenskap, matematik och tillämpningar Kryptografi: en blandning av datavetenskap, matematik och tillämpningar Björn von Sydow 21 november 2006 Kryptografins historia Fyra faser Kryptografins historia Fyra faser Antiken ca 1920 Papper och penna.

Läs mer

Nej, Latitude ON Flash är för närvarande endast tillgängligt på följande Dell datorer: Dell Latitude E4200 Dell Latitude E4300

Nej, Latitude ON Flash är för närvarande endast tillgängligt på följande Dell datorer: Dell Latitude E4200 Dell Latitude E4300 Dell Latitude ON Flash återkommande frågor 1. Stödjer alla Dell datorer Latitude ON Flash? Nej, Latitude ON Flash är för närvarande endast tillgängligt på följande Dell datorer: Dell Latitude E4200 Dell

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

Version 1.0 Januari 2011. Xerox Phaser 3635MFP Extensible Interface Platform

Version 1.0 Januari 2011. Xerox Phaser 3635MFP Extensible Interface Platform Version 1.0 Januari 2011 Xerox Phaser 3635MFP 2011 Xerox Corporation. XEROX och XEROX and Design är varumärken som tillhör Xerox Corporation i USA och/eller andra länder. Detta dokuments innehåll ändras

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av

Läs mer

VPN tjänst för Stockholm Stad

VPN tjänst för Stockholm Stad VPN tjänst för Stockholm Stad Guide för slutanvändare Company: Volvo Information Technology Issuer: System Connect Services Date: 2011-08-02 Issue: 1.3 INNEHÅLL 1. OM STOCKHOLM STADS VPN-TJÄNST... 3 1.1.

Läs mer

E-posthantering med Novell Groupwise WebAccess

E-posthantering med Novell Groupwise WebAccess E-posthantering med Novell Groupwise WebAccess En liten hjälpreda sammanställd av Thomas Granhäll. Materialet får kopieras fritt! 2003 Följande moment behandlas i denna manual: 1. Logga in 2. Ta emot och

Läs mer

Direktkoppling till Girolink Internet. Filöverföring av betalningar och betalningsinformation via Girolink Internet. Version 1.0

Direktkoppling till Girolink Internet. Filöverföring av betalningar och betalningsinformation via Girolink Internet. Version 1.0 Direktkoppling till Girolink Internet Filöverföring av betalningar och betalningsinformation via Girolink Internet Version 1.0 Maj 2007 Innehållsförteckning 0. DOKUMENTHISTORIK 1 ALLMÄNT - DIREKTKOPPLING

Läs mer

Dagens agenda. Lagring & berarbetning av data. Filer och filformat Metadata Komprimering Kryptering Olika typer av data Filsystem Databaser

Dagens agenda. Lagring & berarbetning av data. Filer och filformat Metadata Komprimering Kryptering Olika typer av data Filsystem Databaser Lagring & berarbetning av data 1IK426 Introduktion till informationsteknik Patrik Brandt Filer och filformat Metadata Komprimering Kryptering Olika typer av data Filsystem Databaser Dagens agenda Filer

Läs mer