Företagsöverlåtelsedirektivet en papperstiger? Företagsdirektivets betydelse vid en övergång av entreprenad.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Företagsöverlåtelsedirektivet en papperstiger? Företagsdirektivets betydelse vid en övergång av entreprenad."

Transkript

1 JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Anneli Anderbjörk Företagsöverlåtelsedirektivet en papperstiger? Företagsdirektivets betydelse vid en övergång av entreprenad. Examensarbete 20 poäng Handledare Reinhold Falhbeck Ämnesområde Arbetsrätt Termin HT 1997

2 SAMMANFATTNING... 1 FÖRORD... 2 TACK TILL... 2 MATERIAL OCH METOD... 3 SYFTE... 3 DISPOSITION... 3 PRESENTATION AV ÄMNET... 4 PROBLEMSTÄLLNINGAR... 7 BAKGRUND... 9 AD 1976:18 FÖRLÖSA ELBYRÅ... 9 AD 1978:153 LANDVETTER KRAVET PÅ ETT DIREKT RÄTTSLIGT SAMBAND BESKRIVNING AV RÄTTSLÄGET I DAG EG-DOMSTOLENS AVGÖRANDEN Grundläggande rättsfall Jozef Maria Antonius Spijkers v Gebroeders Benedik Abattoir CV and Alfred Benedik en Zonen BV C-24/85 (1986) ECR Domar avseende övergångar som sker i två led Landsorganisationen i Danmark for Tjenerforbundet i Danmark v Ny Mølle Kro C-287/86 (1987) ECR Foreningen af Arbejdsledere i Danmark v Daddy's Dance Hall C-324/86 (1988) ECR P. Bork International A/S, in liquidation, and Others v Foreningen af Arbejdsledere i Danmark, acting on behalf of Birger E. Petersen, and Junckers Industrier A/S C-101/87 (1988) ECR Harry Berg and Johannes Theodorus Maria Busschers v Ivo Marten Besselsen C-144 och C-145/87 (1988) ECR Dr Sophie Redmond Stichting v Hendrikus Bartol and Others C-29/91 (1992) ECR Christel Schmidt v Spar- und Leihkasse der früheren Ämter Bordesholm, Kiel und Cronshagen C-392/92 (1994) ECR Ledernes hovedorganisation som för Olle Rygaards talan, mot Dansk Arbejdsgiverforening, som Strø Mølle Akustik A/S:s talan C-48/94 (1995) ECR Albert Merckx (C-171/94) och Patrick Neuhuys (C-172/94) mot Ford Motors Company Belgium SA (1996) ECR Ayse Süzen mot Zehnacker Gebäudereinigung GmbH Krankenhausservice, med stöd av Lefarth GmbH C-13/95 (ännu ej i domssamlingen) Övergång av sekundär verksamhet Anne Watson Rask and Kirsten Christensen v ISS Kantineservice A/S C-209/91 (1992) ECR Vilka arbetstagare omfattas? Arie Botzen and others v Rotterdamsch Droogdok Maatschappij BV C-186/83 (1985) ECR Offentlig verksamhet Anette Henke mot 1. Gemeinde Schierke 2. Verwaltungsgemeinschaft Brocken C-287/94 (1996) ECR Avstå från rättigheter RÄTTSFALL FRÅN ARBETSDOMSTOLEN AD 1995:44 Norrtälje Måleri AD 1995:96 Swebus, Beslut AD 1995:97 Safe Service AD 1995:134 Swebus, Beslut AD 1995:163 Swebus... 30

3 AD 1996:49 Hallandsåsen, Beslut AD 1997:2 SKAF vs ALMEGA & ISS AD 1997: 35 och 37 Reform Städ AD 1997:67 Segersta Utvecklings AB AD 1997:81 Finfast KOMMISSIONENS ÄNDRINGS-FÖRSLAG INLEDNING ARTIKEL Punkten 1 första stycket Punkten 1 andra stycket Punkten Punkten Artikel 7A Övriga ändringar ARBETSMARKNADSPARTERNAS SYN PÅ DIREKTIVET INTERVJU MED TORBJÖRN LINDMARK, SVENSKA ARBETSGIVAREFÖRENINGEN I STOCKHOLM INTERVJU MED LEIF OSCARSSON OCH LENNART WELANDER, OMBUDSMÄN PÅ SVENSKA KOMMUNALARBETAREFÖRBUNDET I STOCKHOLM FÖRETAGSÖVERLÅTELSEDIREKTIVET - EN PAPPERSTIGER? VAD HÄNDER MED DEN ANSTÄLLDE OM HAN SAGTS UPP AV DEN FÖRRE ARBETSGIVAREN?45 ÖVERGÅNG AV EN DEL AV EN VERKSAMHET RESULTATET AV DET OKLARA RÄTTSLÄGET BEVARANDET AV VERKSAMHETENS IDENTITET DIREKTIVETS BETYDELSE SLUTORD KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING ARTIKLAR OCH EG-DOKUMENT PROPOSITIONER RÄTTSFALLSFÖRTECKNING RÄTTSFALL FRÅN ARBETSDOMSTOLEN RÄTTSFALL FRÅN EG-DOMSTOLEN... 57

4 Sammanfattning Denna uppsats behandlar Rådets direktiv 77/187/EEG av den 14 februari 1977 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av verksamheter, och dess betydelse vid en övergång av entreprenad. Jag har valt att diskutera direktivet utifrån de rättsfall från EG-domstolen och Arbetsdomstolen som rör entreprenadövergångar. Min utgångspunkt är att jag ställer mig frågan huruvida direktivet har någon egentlig betydelse vid en entreprenadövergång. För att öka läsarens förståelsen för problemen har jag givit representanter från både arbetsgivaroch arbetstagarsidan möjlighet att redogöra för sin syn på direktivet och dess betydelse för arbetsmarknaden. För att besvara frågan om direktivets tillämplighet använder jag mig av problemställningar. Med hjälp av rättsfallsanalys diskuterar jag mig fram till svar på de frågor jag ställer mig. Jag har även valt att jämföra några av de rättsfall Arbetsdomstolen meddelade innan Sveriges medlemskap i den Europeiska Unionen med situationen idag, för att belysa de skillnader den nya lagstiftningen har medfört för Sveriges del. I uppsatsen finns även ett avsnitt där jag analyserar det ändringsförslag Kommissionen lade fram under 1994 angående direktivet. I min slutsats kommer jag fram till att direktivet har en betydelse vid entreprenadövergångar, om än en begränsad sådan. Det är dock viktigt att hålla i minnet att direktivet skrevs och antogs vid en tidpunkt då entreprenadövergångar inom tjänstesektorn var ovanliga, och direktivets främsta syfte var att skydda de anställda då deras företag såldes och de fick en ny arbetsgivare. 1

5 Förord Rådets direktiv 77/187/EEG av den 14 februari 1977 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av verksamheter 1, blev gällande rätt i Sverige vid vårt inträde i EU den 1 januari Det implementerades genom 6b och 7 lagen (1982:80) om anställningsskydd 2 samt 13 och 28 lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet 3. Då direktivet är relativt nytt och marknaden befinner sig i ständig förändring, omgärdas direktivet av en rad tillämpningsproblem. Jag har här valt att koncentrera mig på de svårigheter och frågetecken som uppstår kring övergången av en entreprenad 4. Arbetsmarknadens parter är missnöjda med den osäkerhet som råder på marknaden angående direktivets tillämpningsområde. Det finns i idag ingen som med säkerhet kan svara på när direktivet skall tillämpas. Arbetsmarknadens parter efterlyser klarare spelregler. i stort uppfattar arbetstagarparterna situationen idag på så sätt att ett företag i princip självt bestämma om en övergång skall omfattas av direktivets regler eller inte. Frågan jag ställer mig är om direktivet har en funktion eller om det som dess kritiker påstår, bara är en papperstiger. Tack till Jag vill här att tacka min handledare professor Reinhold Fahlbeck för all hjälp med min uppsats. Jag vill även tacka advokat Krister Hagberg på Mannheimer Swartling Advokatbyrå för värdefull information och feedback. Ett stort tack vill jag även ge till Torbjörn Lindmark på Svenska Arbetsgivareföreningen samt Leif Oscarsson och Lennart Welander på Svenska Kommunalarbetareförbundet för deras upplysningar och hjälp med att göra min uppsats mer levande. Jag vill även tacka Stellan Gärde och Bo Ericson på LO Rättsskydd AB för all hjälp med materialinsamling och rättsfallsanalys. Jag sänder även ett stort tack till Svenska Kommunalarbetareförbundets Avdelning Blekinge för dess medverkan. 1 Fortsättningsvis benämnt direktivet, överlåtelsedirektivet eller företagsöverlåtelsedirektivet. 2 Härefter benämnd LAS. 3 Härefter benämnd MBL. 4 Jag har, till skillnad från de svenska översättningarna av direktivtexten och EGdomstolens domar, valt att genomgående använda ordet övergång istället för överlåtelse. Detta för att ordet övergång bättre stämmer överrens med det engelska ordet transfer. 2

6 Material och metod Mitt material består av lagförarbeten och juridisk litteratur. Vidare har jag gjort intervjuer med representanter från både arbetstagar- och arbetsgivarsidan. Den metod jag använder är den traditionella juridiska metoden. Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa de frågetecken som finns kring direktivets tillämpning vid en övergång av en entreprenad. Min förhoppning är att jag mot slutet av uppsatsen skall ha givit läsaren en något klarare bild av rättsläget. Disposition Uppsatsen inleds med en kort presentation av huvuddragen i ämnet. Därefter ger jag en bild av rättsläget i Sverige före 1 januari Sedan följer ett långt avsnitt innehållande rättsfallsreferat från EG-domstolen och Arbetsdomstolen. Trots att avsnittet kan tyckas tungt och faktaspäckat har jag valt denna uppläggning för att öka tydligheten och överskådligheten. De som anser sig redan behärska rättsfallen kan välja att hoppa över detta kapitel. I det femte kapitlet presenterar jag det ändringsförslag Kommissionen lade fram under hösten 1994 angående direktivet. Jag har valt att endast presentera ändringsförslagen rörande de för min uppsats intressanta artiklarna i direktivet. Därefter presenterar jag resultatet av de intervjuer jag genomfört med arbetsmarknadens parter och försöker ge en bild av deras syn på företagsöverlåtelsedirektivet. Härpå följer uppsatsens huvudavsnitt där jag utifrån rättsfall, litteratur och intervjuer skall försöka ge en bild av rättsläget och belysa några av de problem som uppstår vid tillämpningen av direktivet. Till sist gör jag en sammanfattning av ämnet och ger några avslutande reflektioner. Min förhoppning är att jag där kan besvara frågan jag ställer mig i uppsatsens rubrik. 3

7 Presentation av ämnet Inom EG finns flera olika sätt att se på de sociala frågorna och huruvida de ska tas med i det europeiska samarbetet eller inte. Dessa synsätt är historiskt betingade. Detta gällde bland annat rättsläget vid företagsövergångar. I Frankrike gällde sedan 1928 att anställningsavtalen följde med över till den nye arbetsgivaren vid en företagsöverlåtelse. Skälet var att verksamheten skulle kunna löpa vidare så smidigt som möjligt. I Storbritannien var situationen den omvända. Där såg man anställningsavtalet som ett personligt kontrakt mellan arbetsgivaren och arbetstagaren som inte kunde överlåtas 5. Inom EG började samarbetet utvidgas från det rent kommersiella till ett mer socialt präglat arbete. För att underlätta strävan efter en gemensam marknad ansågs det att medlemsstaternas skydd för arbetstagarna borde harmoniseras. Det fanns menade man, annars en risk för så kallad social dumping, där produktionen flyttas till det land där tillverkningen är billigast, det vill säga oftast dit lönekostnaderna är lägst och anställningstryggheten år låg. Social dumping medför skillnader i produktionskostnader och försämrar därmed integrationen. Rådets direktiv 77/187/EEG antogs med stöd av artikel 100 i Romfördraget. I preambeln anges att direktivet tillkommit för att säkerställa att arbetstagarnas rättigheter skyddas vid ett byte av arbetsgivare. Av den anledningen att det förelåg skillnader mellan de olika medlemsstaternas skydd för dessa arbetstagare och att sådana skillnader kunde ha direkt betydelse för den gemensamma marknadens funktion, ansåg Rådet att en tillnärmning av lagstiftningen på området borde främjas. Av preambeln framgår att det inte var de sociala aspekterna som var den främsta anledningen till att direktivet antogs, utan snarare underlättandet av den gemensamma marknaden. Direktivet skall tillämpas då det företag som skall övergå har sitt säte inom den territoriella räckvidden för Fördraget om Europeiska Unionen eller i en medlemsstat inom EES. Direktivet skyddar arbetstagarna på tre sätt: för det första sker det en automatisk övergång av rättigheter och skyldigheter i anställningsavtalet vid en företagsövergång, artikel 3. För det andra skyddar direktivet mot uppsägningar som sker på grund av själva övergången. Härifrån finns dock tre undantagen, uppsägningar får ske på grund av tekniska, organisatoriska eller ekonomiska skäl, art 4. För det tredje måste arbetsgivaren konsultera och informera arbetstagarrepresentanterna i god tid innan övergången, art 6. Definitionen av en företagsövergång fokuserar på tre saker; den fortsatta identiteten hos verksamheten, bytet av arbetsgivare samt att det som övergår skall vara ett företag eller en verksamhet. Med identitet menas att den verksamhet som bedrivs före och efter övergången skall vara den samma, en 5 Barnard, EC Employment Law, s

8 så kallad "going concern" 6. Vidare är det inte tillräckligt att alla aktier i ett företag byter ägare, det måste vara fråga om ett byte av arbetsgivare för att direktivet skall vara tillämpligt. Vad som menas med ett företag eller en verksamhet är svårare att definiera. AD menar att det måste röra sig om en affärsrörelse och inte enbart arbetsuppgifter som övergår 7. I sin bedömning tar EG-domstolen fasta på detta och båda kriterierna måste vara uppfyllda för att en företagsövergång skall anses ha skett. Vid bedömningen av huruvida en "lagenlig överlåtelse" har skett eller inte måste domstolen se till övergångens form. Det kan röra sig om en försäljning av ett företag (figur 1), ett leasingavtal (figur 2) eller en så kallad "contracting out" (figur 3). 8 9 Figur 1: Konsekvenserna av en företagsövergång Figur 2:Upplåtelsefallet/Rörelsearrende (leasing) 6 Se nedan avsnitt , Spijkers C-24/85. 7 Jämför det engelska ordet business. Se nedan Swebus-domen AD 1995:163, avsnitt Med detta menas att en verksamhet som tidigare bedrivits i företagets egen regi lyfts ur företaget och läggs ut på entreprenad. Ett exempel är städningen av ett företags lokaler. 9 Barnard s 360ff. 5

9 Angående denna situationen har EG-domstolen i bland annat Ny Mølle Kro 10 uttalat att arbetstagare i ett företag där arbetsgivaren byts ut utan att det sker en ändring i själva ägandet av företaget, befinner sig i en situation jämförbar med den arbetstagare i ett företag som säljs befinner sig i. Arbetstagaren behöver därför ett likvärdigt skydd. Med detta menar EG-domstolen att en arbetstagare behöver lika mycket skydd oavsett om det bara är arbetsgivaren eller hela ägarstrukturen av företaget som ändras. Figur 3: Utläggande på entreprenad ("Contracting out") Figur 3 illustrerar ett utläggande på entreprenad. Med detta menas att en självständig part, entreprenören, tar sig an uppgiften att till fördel för den andra kontraktsparten utföra ett specifikt, avgränsat arbete. Arbetet kan utföras antingen av entreprenören själv eller av dennes personal 11. Ett exempel på detta är att ett företag, exempelvis Volvo, bestämmer sig för att inte längre driva personalmatsalen i egen regi, utan att låta ett utomstående företag, exempelvis ISS Catering AB, mot betalning driva matsalen. De som äter i matsalen kommer med största sannolikhet inte att märka någon större skillnad. Volvo slipper dock personalkostnader med mera för matsalen. Själva grundidén med att lägga ut något på entreprenad är att pressa de egna 10 Se Ny Mølle Kro C-287/86, nedan avsnitt Fahlbeck, Employment Exchange and hiring out employees in Sweden, Tidsskrift for Rettsvitenskap, 4/95. 6

10 kostnaderna samt att öka kvaliteten på den verksamhet som lyfts ur företaget. Artikel 4 i direktivet (LAS 7 ) förbjuder uppsägningar som sker på grund av själva övergången. Däremot godkänds uppsägningar som sker av tekniska, organisatoriska eller ekonomiska skäl. Det är bara arbetstagare anställda hos överlåtaren på dagen för övergången som skyddas enligt direktivet. Huruvida någon är anställd eller inte skall bedömas utifrån den nationella lagstiftningen 12. Kommer den nationella domstolen fram till att arbetstagare sagts upp i strid med artikel 4 (LAS 7 ) skall uppsägningarna ogiltigförklaras och arbetstagarna skall anses såsom fortfarande anställda på dagen för övergången. Detta får till följd att deras anställningsavtal i sin helhet följer med över till den nye arbetsgivaren i enlighet med artikel Vid bedömningen av huruvida en uppsägning skett i strid med artikel 4 skall den nationella domstolen se till de objektiva omständigheter som omger uppsägningen, exempelvis att uppsägningen skett nära övergången samt att vissa arbetstagare återanställdes av övertagaren 14. Problemställningar Anledningen till att jag valt att koncentrera mig på entreprenadövergångar är att rättsläget är mer oklart vad gäller dessa. Den stora skillnaden mellan en företagsöverlåtelse och en entreprenadövergång är att vid den förra tar övertagaren över ett helt "paket". Oftast följer lokaler, maskiner, kontorsutrustning, firmanamn och dylikt med över till den nye ägaren. Detta medför att det föreligger en stor likhet mellan den verksamhet som bedrivs före övergången och den som bedrivs efter. EG-domstolen har valt att benämna detta med att verksamheten förblir en "going concern". I företagsöverlåtelsefallen uppstår sällan några problem att avgöra om direktivet är tillämpligt eller inte. Vid entreprenadövergångar uppstår däremot en rad problem. Där är det oftast endast den egentliga arbetsuppgiften, verksamheten, som förs över till övertagaren. Då EGdomstolen förklarat att en övergång av endast en arbetsuppgift inte omfattas av direktivet 15, är det viktigt att se till de objektiva omständigheterna kring själva övergången. Det är just här de svåra bedömningsfrågorna uppkommer. Jag kommer i detta arbete att koncentrera mig på frågetecknen kring en övergång av verksamhet, och då enbart entreprenadövergångar. Jag kommer även att diskutera en del kring problemen med övergångar av endast en del av en verksamhet samt vad som händer med den anställde om han sagts upp av överlåtaren. 12 Bork C-101/87, nedan avsnitt Barnard s 370f. 14 Se vidare nedan, Bork, avsnitt Se bland andra Süzen, nedan avsnitt

11 Jag har valt att koncentrera min redogörelse främst kring de rättsfall som rör artikel 1 i direktivet. Jag har dock helt bortsett från problemet med övergångar på grund av insolvens. 8

12 Bakgrund Innan Rådets direktiv 77/187 implementerades i svensk rätt var det 4 och 25 LAS som stadgade de arbetsrättsliga reglerna vid en företagsöverlåtelse. Dessa stadgade som följer: 4 Vid bestämmande av anställningstid enligt denna lag skall medräknas tid under vilken arbetstagaren varit anställd hos annat företag inom koncernen som arbetsgivaren tillhör. Har företag eller del av företag övergått till ny arbetsgivare, skall vid bestämmande av anställningstid hos den nye arbetsgivaren medräknas tid under vilken arbetstagaren har varit anställd hos förutvarande arbetsgivare eller hos företag inom koncernen som förutvarande arbetsgivare tillhörde. 25 Arbetstagare som har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist har till dess ett år förflutit från anställningens upphörande företrädesrätt till ny anställning inom den verksamhet där han varit sysselsatt förut Företrädesrätt till ny anställning enligt första stycket tillkommer endast arbetstagare som har varit anställd hos arbetsgivaren sammanlagt minst tolv eller, vid säsongsanställning, sex månader under de två senaste åren och som har tillräckliga kvalifikationer för den nya anställningen. --- I detta kapitel kommer jag att med hjälp av två rättsfall försöka redogöra för hur rättsläget var i Sverige innan tillkomsten av LAS 6b. Jag kommer längre fram i min redogörelse tillbaka till dessa avgöranden och uttalanden och ska försöka ställa dem i relation till dagens rättsläge. AD 1976:18 Förlösa Elbyrå Förlösa Elbyrå sade den 28 oktober 1974 upp samtliga anställda på grund av arbetsbrist. Samma dag försattes bolaget i konkurs på egen begäran. Den 29 oktober 1974 började Berga Elbyrå AB bedriva verksamhet i Förlösa. Denna dag erhöll samtliga anställda hos Förlösa Elbyrå utom L och N anställning hos Berga Elbyrå AB. Frågan var om ett sådant samband förelåg mellan de båda verksamheterna att arbetstagare hos Förlösa Elbyrå hade företrädesrätt till ny anställning enligt LAS 25 hos Berga Elbyrå AB. Arbetsdomstolen börjar med att konstatera den stora likheten mellan de båda bolagen. Berga Elbyrå bedriver verksamhet som nära överensstämmer med den verksamhet som bedrevs av Förlösa Elbyrå. Verksamheterna bedrivs på 9

13 samma ort i samma lokaler och med samma inventarier, verktyg och fordon. Kundkretsen som Berga Elbyrå AB vänder sig till är den samma som Förlösa Elbyrå vände sig till. "Ett samlat beaktande av dessa omständigheter ger enligt arbetsdomstolens mening vid handen att sådant samband föreligger mellan Berga Elbyrås verksamhet och den av Förlösa Elbyrå bedrivna verksamheten att anställda hos det senare bolaget haft företrädesrätt till ny anställning enligt 25 anställningsskyddslagen hos det förra bolaget." AD 1978:153 Landvetter Bäversjö drev sedan 1974 på grund av ett avtal mellan sjukvårdsförvaltningen i Göteborg en kaférörelse i Sahlgrenska sjukhusets centralbyggnad. Detta avtal upphörde att gälla i oktober Sjukvårdsförvaltningen och Landvetter ingick avtal om drivandet av kaférörelsen. Frågan Arbetsdomstolen hade att ta ställning till var huruvida N, som var anställd av Bäversjö i kaférörelsen, hade företrädesrätt till ny anställning hos Landvetter enligt LAS 25. Företrädesrätten enligt 25 gäller enligt Arbetsdomstolen endast inom den verksamhet där arbetstagaren varit sysselsatt förut. Arbetsdomstolen menar att den tolkningsfråga som här är aktuell är om det för företrädesrätten till ny anställning i ett fall som detta krävs att företaget har övergått till den nya arbetsgivaren i enlighet med 4 eller om det räcker med att det är samma verksamhet som den nya arbetsgivaren bedriver. Arbetsdomstolen kommer fram till att lagtexten i 25 2 st "svårligen kan läsas på annat sätt än som åsyftande anställningstid hos den arbetsgivare mot vilken företrädesrättsanspråket riktas." Ett tillgodoräknande av anställningstid hos tidigare arbetsgivare måste därför enligt Arbetsdomstolen ha stöd i 4. Arbetsdomstolen konstaterar att "lagstiftaren har avsett att det skall föreligga ett direkt rättsligt samband (min kursivering) mellan den förutvarande och den nya arbetsgivaren som kan karaktäriseras eller jämföras med en överlåtelse av företag." Arbetsdomstolen hänvisar här till AD 1976 nr som ett exempel på ett sådant rättsligt samband. Vad gäller kaférörelsen fanns inget avtal mellan Bäversjö och Landvetter. Det enda sambandet dem emellan var att sjukvårdsförvaltningen i Göteborg i båda fallen var avtalsmotpart såsom uthyrare av kaférörelsens lokaler och att Landvetters verksamhet inleddes omedelbart efter det att Bäversjö upphört med sin. Arbetsdomstolen kommer till den slutsatsen att det är "tydligt att det inte mellan Bäversjö och Landvetter föreligger något sådant direkt rättsligt samband mellan förutvarande och ny arbetsgivare som kan karaktäriseras som eller jämföras med överlåtelse av företag." Det förelåg med andra ord ingen företrädesrätt gentemot Landvetter för N. 16 Se ovan avsnitt

14 Kravet på ett direkt rättsligt samband I AD 1979:140 konstaterar Arbetsdomstolen att syftet med företrädesrätten är "att en arbetstagare som genom en tidigare anställning har fått en mer eller mindre stark anknytning till en viss verksamhet, bör under den ettårsperiod ha försteg framför andra arbetssökande till en ny anställning i denna verksamhet. Att verksamheten har bytt ägare har i och för sig inte någon betydelse för arbetstagaren, utan det för honom avgörande är istället huruvida verksamheten framstår som i stort sett densamma som tidigare." Arbetsdomstolen går dock inte ifrån principen om ett direkt rättsligt samband som krav för företrädesrätt till anställning. Av dessa avgöranden från Arbetsdomstolen kan man konstatera att ett direkt rättsligt samband krävdes mellan förutvarande och nuvarande arbetsgivare för att företrädesrätten enligt 25 skulle bli aktuell. Med andra ord krävdes ett avtal mellan den förre och den nye arbetsgivaren, det vill säga att företaget överläts direkt från en arbetsgivare till en annan. Det rättsligt relevanta enligt 4 var om det var fråga om en övergång samt att denna övergång rörde ett företag eller en del av ett företag. Det var med andra ord inte tillräckligt att endast tillgångarna överläts. Båda rekvisiten i 4 skulle vara uppfyllda för att företrädesrätten i 25 skulle bli tillämplig Eklund, Anställningsförhållandet vid företagsöverlåtelser, 1983, s

15 Beskrivning av rättsläget i dag Jag kommer här att redogöra för EG-domstolens samt Arbetsdomstolens avgöranden. Jag presenterar EG-domstolens avgöranden i anknytning till den artikel i direktivet avgörandet baseras på. I detta kapitel gör jag endast en kort sammanfattning av avgörandena. Utförlig diskussion och analys sker i kapitlet "Företagsöverlåtelsedirektivet - en papperstiger?". En viss diskussion förekommer dock redan här. Då praxis inte kan sägas vara fast och förutsägbar, är det viktigt att inte förlita sig på allt som sägs i litteraturen. Det gäller att vara uppmärksam på nya domstolsavgöranden samt huruvida en text skrivits av en "vetenskapsman" eller en arbetsgivar- eller arbetstagarpart. EG-domstolens avgöranden Artikel 1 1. Detta direktiv skall tillämpas vid överlåtelse av ett företag, en verksamhet eller del av en verksamhet till en annan arbetsgivare genom lagenlig överlåtelse eller fusion. 2. Detta direktiv skall tillämpas om och i den mån verksamheten eller den del av verksamheten som skall överlåtas ligger inom fördragets territoriella räckvidd. 3. Detta direktiv skall inte tillämpas på sjögående fartyg. Grundläggande rättsfall Jozef Maria Antonius Spijkers v Gebroeders Benedik Abattoir CV and Alfred Benedik en Zonen BV C-24/85 (1986) ECR 1119 S var anställd som biträdande chef av Colaris, ett företag som bedrev slakteriverksamhet. Den 27 december 1982 hade företaget upphört med all sin verksamhet. Vid denna tidpunkt köptes verksamheten av Benedik Abattoir. Från den 7 februari 1983 bedrev detta företag samma art av verksamhet som Colaris gjort, i samma lokaler, med i stort sett samma personal (alla utom två anställda togs över), med samma materiella tillgångar, dock inte med samma kunder. EG-domstolen hade att svara på frågan om direktivets artikel 1.1 även omfattar en övergång där, vid övergångstillfället, all verksamhet har upphört, där ingen goodwill finns kvar i rörelsen samt inga kunder tas över. EG-domstolen konstaterar att med uttrycket "överlåtelse av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet" menas en situation där företaget i fråga behåller sin identitet. För att avgöra huruvida en sådan övergång har 12

16 ägt rum är det nödvändigt att överväga, efter att ha sett till alla objektiva omständigheter kring övergången, huruvida verksamheten avyttrades som en "going concern". Detta kan vara fallet om driften faktiskt fortsätter eller återupptas av den nye arbetsgivaren inom samma eller motsvarande affärsmässiga verksamhet. Vidare konstaterar EG-domstolen att för att avgöra identiteten krävs det att man ser till alla de omständigheter som omger transaktionen. EG-domstolen räknar här upp sju bedömningskriterier. Dessa är: arten av företaget eller verksamheten, 2. frågan om företagets materiella tillgångar, såsom byggnader och lösöre, har överlåtits eller inte, 3. värdet av de överlåtna immateriella tillgångarna vid överlåtelsetidpunkten, 4. om majoriteten av de anställda tagits över av den nye arbetsgivaren eller inte, 5. om kunderna tagits över eller inte, 6. graden av likhet mellan verksamheten före och efter överlåtelsen, och 7. i förekommande fall den tidsperiod under vilken verksamheten har legat nere. Dessa omständigheter får inte enligt EG-domstolen ses isolerade var för sig. I stället sker en samlad bedömning av alla förhållanden kring transaktionen. EG-domstolen poängterar dock att detta inte är en uttömmande uppräkning. EG-domstolen menar att det är upp till den nationella domstolen att avgöra huruvida det skett en övergång i direktivets mening eller inte. Domar avseende övergångar som sker i två led 19 Landsorganisationen i Danmark for Tjenerforbundet i Danmark v Ny Mølle Kro C-287/86 (1987) ECR arrenderade H ut Ny Mølle Kro till L som i oktober samma år slöt ett avtal med Hotel- og Restaurationspersonalets Samvirke om att alltid följa det gällande kollektivavtalet. I januari 1981 sade H upp kontraktet på grund av att L misslyckats med att fullfölja villkoren i kontraktet. Verksamheten låg nere till slutet av mars 1981 då H själv återupptog driften av verksamheten. Av fakta i målet framgår att verksamheten normalt endast bedrevs under sommarhalvåret och att det under den övriga säsongen enbart gick att hyra restaurangen för privata fester. EG-domstolen hade att ta ställning till om direktivet är tillämpligt även när en ägare till en arrendeverksamhet tar över verksamheten själv efter att arrendatorn begått ett kontraktsbrott. 18 Prop 1994/95:102 Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar, s Jämför ovan figur 3, avsnitt

17 EG-domstolen kommer fram till att direktivets syfte är att så långt som möjligt skydda de anställdas rättigheter vid ett byte av arbetsgivare genom att låta dem stå kvar i sina anställningar med bibehållna anställningsförmåner. Direktivet är därför tillämpligt när det genom en rättslig övergång eller införlivande sker en förändring av den fysiska eller juridiska person som är ansvarig för verksamhetens drift och som genom detta tar på sig en arbetsgivares ansvar gentemot de anställda vid verksamheten, oavsett om ägandet av verksamheten övergått eller inte. Anställda i en verksamhet vars arbetsgivare ändras utan någon ändring i ägandet, befinner sig i en situation som kan jämföras med den som de anställda i en verksamhet som säljs befinner sig i, och behöver motsvarande skydd. Då ägaren till en utarrenderad verksamhet efter innehavarens kontraktsbrott själv tar över verksamheten, sker detta övertagandet på basis av arrendekontraktet. Därför skall, enligt EG-domstolen, även en sådan övergång falla under direktivets tillämpningsområde. EG-domstolen skulle även ta ställning till huruvida direktivet är tillämpligt då verksamheten vid tidpunkten för övergången temporärt låg nere och inte hade några anställda. Frågan skulle beaktas utifrån den omständighet att verksamheten alltid låg nere under den delen av året som övergången skedde. Här menar EG-domstolen att direktivet är tillämpligt så länge verksamheten i fråga behåller sin identitet. Det är enligt EG-domstolen irrelevant huruvida någon personal är anställd under en specifik period eller inte. Det faktum att verksamheten låg nere under en viss period och att ingen personal var anställd vid tiden för övergången är inte kriterier som i sig utesluter att det skett en övergång i enlighet med direktivets artikel 1.1. Så är fallet särskilt i fall som detta där verksamheten är säsongsbunden och övergången sker vid en tidpunkt då verksamheten är stängd. Som en generell regel kan enligt EGdomstolen sägas att en sådan stängning inte betyder att verksamheten har upphört med att vara en "going concern". Foreningen af Arbejdsledere i Danmark v Daddy's Dance Hall C- 324/86 (1988) ECR 739 T var anställd av Irma Catering A/S som restaurangchef. Irma Catering A/S innehade ett icke-överlåtelsebart hyreskontrakt med A/S Palads Teatret avseende drivandet av restauranger och barer. Kontraktet bröts den 28 januari 1983 på grund av att Irma Catering A/S inte beviljades något utskänkningstillstånd. Irma Catering A/S sade då upp sin personal. T:s uppsägningstid löpte ut den 30 april Irma Catering A/S fortsatte att driva rörelsen fram till den 25 februari då ett nytt hyreskontrakt slöts mellan A/S Palads Teatret och Daddy's Dance Hall (nedan kallat DDH). DDH återanställde genast all personal med samma arbetsuppgifter som tidigare. Dock ändrades T:s anställningsvillkor. Denne skulle inte längre arbeta på 14

18 kommission utan mot en fast lön. På T:s egen begäran kom parterna dessutom överens om en tre månaders lång provperiod under vilken båda parter kunde säga upp anställningsavtalet med 14 dagars uppsägningstid. Under denna provperiod sade DDH upp T. Både övergången mellan Irma Catering A/S och A/S Palads Teatret, och övergången mellan A/S Palads Teatret och DDH skedde enligt avtal. Vidare löpte anställningsavtalen fortfarande vid övergångstidpunkten. Frågan EG-domstolen hade att ta ställning till var om direktivet är tillämpligt där ett icke-överlåtelsebart hyreskontrakt sägs upp och ägaren av rörelsen hyr ut rörelsen till en ny entreprenör, som i sin tur fortsätter att driva rörelsen utan uppehåll med samma personal som sagts upp av den förre entreprenören. Här konstaterar EG-domstolen att det fallet att övergången skedde i två led, genom att rörelsen först återfördes till ägaren som sedan överlät den till den nye entreprenören, inte hindrar direktivets tillämplighet. Detta under förutsättning att den ekonomiska enheten behåller sin identitet. Så är fallet menar EG-domstolen, särskilt i situationer som denna, där rörelsen fortsätter att drivas utan uppehåll av den nye entreprenören med samma personal som var anställd i rörelsen före övergången. Det EG-domstolen tar fasta på i denna fråga är just att rörelsen bedrivits utan avbrott och att det var samma personal som arbetade vidare Kommentar EG-domstolen har här i Daddy's Dance Hall, via Ny Mølle Kro, tagit ett avgörande steg i utvidgningen av direktivets tillämpningsområde. EGdomstolen intog ståndpunkten att direktivet är tillämpligt även vid entreprenadövergångar. Det råder dock fortfarande, snart 10 år senare, tvekan om hur stort steget egentligen var. Ingen synes mera exakt kunna svara på vad som krävs för att en entreprenadövergång ska falla inom direktivets tillämpningsområde, vilka kriterier som är avgörande. Klart är att EG-domstolen har givit några ledtrådar. Dessa skall vi undersöka längre fram, främst i Schmidt-, Ford- och Süzen-domarna 20. P. Bork International A/S, in liquidation, and Others v Foreningen af Arbejdsledere i Danmark, acting on behalf of Birger E. Petersen, and Junckers Industrier A/S C-101/87 (1988) ECR 3057 I april 1980 arrenderade PBI en bokträfaneringsfabrik av OTF. De anställda togs över. Under hösten 1981 sade PBI upp kontraktet med verkan från den 20 Se nedan avsnitten , samt

19 22 december Samtidigt sade PBI upp de anställda. Den 30 december 1981 köpte JI fabriken av OTF. Tillträde skedde den 4 januari Fabriken, vars verksamhet hade upphört den 22 december 1981, togs på nytt i drift av den nye ägaren den 4 januari Denne hade anställt mer än hälften av den tidigare personalen. Annan personal hade inte anställts. EG-domstolen hade att ta ställning till om direktivet är tillämpligt då personalen sägs upp och verksamheten läggs ner av arrendatorn och verksamhetens ägare återtar innehavet av verksamheten och därefter säljer den vidare till en tredje part som kort därefter återupptar verksamheten. EGdomstolen skulle beakta att verksamheten hade upphört genom nedläggningen samt att den nye ägaren hade anställt strax över hälften av de arbetstagare som var anställda före nedläggningen. EG-domstolen börjar med att konstatera att direktivet har till syfte att skydda de anställda vid ett byte av arbetsgivare, genom att låta dem stå kvar i anställningen med bibehållna anställningsförmåner. Direktivet är därför tillämpligt när det genom ett avtal sker en ändring av den fysiske eller juridiske person som är ansvarig för driften av verksamheten och som tar på sig arbetsgivaransvaret gentemot de anställda. EG-domstolen diskuterar här som i Daddy's Dance Hall. Den håller fast vid ståndpunkten att det faktum att transaktionen skett i två led, genom att verksamheten först återförts till ägaren som i sin tur för över den till en ny ägare, inte hindrar att direktivet blir tillämpligt. Förutsättningen är att verksamheten i fråga behåller sin identitet, det vill säga att den förblir en "going concern" 21. Vidare menar EG-domstolen att det faktum att verksamheten låg nere under en kort period och att inte alla de anställda togs över är inte faktorer som i sig gör att direktivets tillämplighet utesluts. Detta gäller särskilt när, som i detta fall, verksamheten bara låg nere under en kort period vilken sammanföll med jul- och nyårshelgerna. Harry Berg and Johannes Theodorus Maria Busschers v Ivo Marten Besselsen C-144 och C-145/87 (1988) ECR 2559 Besselsen drev ett diskotek vid namn Besi Mill. Den 15 februari 1983 tog M och T över driften av diskoteket genom ett hyr-köpkontrakt (leasepurchase). Denna typ av kontrakt innebär att ägandet av företaget inte går över till förvärvaren enbart på grund av själva övergången. Överlåtaren 21 Jämför ovan avsnitt

20 behåller äganderätten medan övertagaren driver verksamheten. Berg och Busschers var anställda av Besselsen, och de fortsatte att arbeta i företaget även efter övergången. Den 25 november 1983 förklarade den nationella domstolen att kontraktet skulle sägas upp och att företaget skulle återföras till Besselsen. Skälet till detta var att förvärvaren inte uppfyllt sina åtaganden enligt kontraktet. EG-domstolen skulle svara på huruvida artikel 1.1 skall tolkas så att direktivet är tillämpligt dels där det sker en övergång på grund av ett hyrköpkontrakt och dels där företaget på grund av ett domstolsbeslut återförs till överlåtaren på grund av övertagarens kontraktsbrott. EG-domstolen besvarade frågorna på så sätt att så länge köparen av ett företag, genom ett hyr-köpkontrakt därigenom blir arbetsgivare, måste övergången falla inom direktivets tillämpningsområde. Detta trots att en sådan köpare inte förvärva äganderätten till företaget förrän hela köpesumman har erlagts. EG-domstolen menar att så länge det sker ett byte av arbetsgivare är direktivet tillämpligt. Detta får till följd att öven situationer där verksamheten återförs till ägaren genom ett ensidigt beslut av en av avtalsparterna, faller inom direktivets tillämpningsområde. Det samma gäller då en domstol fattar ett beslut om att avtalet mellan avtalsparterna skall upphöra att gälla. EG-domstolen menar att det avgörande kriteriet är att övergången sker på grund av ett avtal. Av detta följer enligt EG-domstolen att så länge som återförandet av företaget berövar köparen på arbetsgivarrollen, en roll som återgår till säljaren, måste transaktionen ses som en övergång av ett företag till en annan arbetsgivare i enlighet med direktivets artikel 1.1. Dr Sophie Redmond Stichting v Hendrikus Bartol and Others C- 29/91 (1992) ECR 3189 Groningens kommun i Holland hade fram till den 1 januari 1991 lämnat bidrag till en stiftelse, Redmond Stichting, som vårdade missbrukare. Den 1 januari 1991 fördes bidragen i stället över till en annan stiftelse, Sigma, med samma verksamhetsinriktning som Redmond Stichting. Samma dag upplät kommunen den fastighet som Redmond Stichting tidigare bedrivit sin verksamhet i till Sigma. EG-domstolen hade först att ta ställning till vad som menas med uttrycket "lagenlig överlåtelse". EG-domstolen menar här att uttrycket måste tolkas så att det täcker en situation där ett offentligt organ beslutar sig för att dra in ett bidrag som utbetalas till en juridisk person, med följden att dennes verksamhet helt upphör, och istället överför bidraget till en annan juridisk person med liknande syfte. Med "lagenlig överlåtelse" avses enligt direktivet alla tänkbara ändringar inom ramen för avtalsrelationer för den person som faktiskt eller 17

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 082, 22/03/2001 s. 0016-0020

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 082, 22/03/2001 s. 0016-0020 Rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller

Läs mer

Övergång av verksamhet

Övergång av verksamhet PM 2012-04-17 1 (14) Övergång av verksamhet 1. Inledning I denna promemoria beskrivs begreppet övergång av verksamhet och de vanligaste frågorna som uppstår för överlåtaren och förvärvaren. Med överlåtaren

Läs mer

Övergång av verksamhet

Övergång av verksamhet PM 2015-01-27 1 (10) Övergång av verksamhet 1. Inledning I denna promemoria beskrivs begreppet övergång av verksamhet och de vanligaste frågorna som uppstår för överlåtaren och förvärvaren. Med överlåtaren

Läs mer

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT PHILIPPE LÉGER föredraget den 12 oktober 2000 1

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT PHILIPPE LÉGER föredraget den 12 oktober 2000 1 LIIKENNE FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT PHILIPPE LÉGER föredraget den 12 oktober 2000 1 1. I detta mål har Korkein oikeus (Högsta domstolen, Finland) begärt förhandsavgörande beträffande frågan

Läs mer

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32.

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32. Rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet Europeiska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling om ändring i lagen (98:80) om anställningsskydd; SFS 007:389 den 3 juni 007 utfärdad den 3 maj 007. Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 3, 6 f, och 39 lagen (98:80) om anställningsskydd skall ha följande

Läs mer

Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun

Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Näringslivsansvarig Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tills

Läs mer

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun 2 Inledning I denna policy anges riktlinjer för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun. Policyn ska vara ett stöd för nämnder,

Läs mer

Riktlinjer för personalhantering vid verksamhetsövergång

Riktlinjer för personalhantering vid verksamhetsövergång Styrdokument, plan Kommunledningskontoret 2016-10-18 Torgny Hagelin 08-59097023 Dnr Fax 08-59073340 KS/2016:381 Torgny.hagelin@upplandsvasby.se Riktlinjer för personalhantering vid verksamhetsövergång

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 64/08 Mål nr A 139/07

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 64/08 Mål nr A 139/07 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 64/08 Mål nr A 139/07 Sammanfattning Fråga om ett hotells byte av städentreprenör inneburit en övergång av verksamhet mellan den gamla och den nya entreprenören. Postadress Telefon

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:185

Regeringens proposition 2005/06:185 Regeringens proposition 2005/06:185 Förstärkning och förenkling ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen Prop. 2005/06:185 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/13 Mål nr A 8/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/13 Mål nr A 8/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/13 Mål nr A 8/12 Fråga om ett lokalt kollektivavtal, som överlåtaren av en verksamhet var bunden av, övergår till förvärvaren av verksamheten när både överlåtare och förvärvare

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2013 Sommaren är nu äntligen här! Sol, skön värme och vackra blomster lockar

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

Svar på skrivelse "Förloras värdefull medarbetarkompetens på grund av whistleblowing"

Svar på skrivelse Förloras värdefull medarbetarkompetens på grund av whistleblowing Stockholms läns landsting Trafiknämnden Handläggare: Sara Catoni 08-686 1937 1(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Identitet 2013-01-12 TN 1211-0239 STYRELSESAMMANTRÄDE 2013»02-0 5 [ÄRENDE tili Svar på skrivelse

Läs mer

Överlåtelseavtal mellan Stockholms läns landsting och Huddinge Universitetssjukhus

Överlåtelseavtal mellan Stockholms läns landsting och Huddinge Universitetssjukhus Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören TJÄNSTEUTLÅTANDE 2003-12-10 Landstingsstyrelsen Överlåtelseavtal mellan Stockholms läns landsting och Huddinge Universitetssjukhus AB ÄRENDET Landstingsfullmäktige

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 85/12 Mål nr B 71/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 85/12 Mål nr B 71/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 85/12 Mål nr B 71/12 Sammanfattning En revisor som varit anställd hos ett revisionsbolag har också varit delägare i revisionsbolagets moderbolag. Som delägare var revisorn bunden

Läs mer

Svensk författningssamling (SFS)

Svensk författningssamling (SFS) Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i många spalter

Läs mer

AG måste även kontrollera om det finns någon anställd AT som har anmält intresse att gå upp i tjänst enligt 23 MBL.

AG måste även kontrollera om det finns någon anställd AT som har anmält intresse att gå upp i tjänst enligt 23 MBL. Svar Tenta Arbetsrätt SMGA04 18-12-2011 Fråga 1: Då företaget inte är nystartat utan har tagits över måste ArbetsGivaren, AG, kontrollera vilka ArbetsTagare, AT, som har företrädesrätt till återanställning

Läs mer

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik Cirkulärnr: 15:9 Diarienr: 15/0937 P-cirknr: 15-2:4 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, Arbetsdomstolen, ekonomiskt skadestånd, förbehåll om skadeståndskrav, preskription, LAS Arbetsrättssektionen

Läs mer

Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler

Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 372, 31/12/1985 s. 0031-0033

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir.

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir. Kommittédirektiv Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag Dir. 2009:85 Beslut vid regeringssammanträde den 24 september 2009 Sammanfattning

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

ÖVERGÅNG AV VERKSAMHET

ÖVERGÅNG AV VERKSAMHET ÖVERGÅNG AV VERKSAMHET November 2016 Jonas Stenmo Chefsjurist Almega Jonas Stålnacke Arbetsrättsjurist Almega ÖVERGÅNG AV VERKSAMHET 1. När är det fråga om en verksamhetsövergång enligt 6b LAS 2. Konsekvenser

Läs mer

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Lag (1982:80) om anställningsskydd Lag (1982:80) om anställningsskydd Utfärdad: 1982-02-24 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:391 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning

Läs mer

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Arbetsgivarfrågor Nr 10 Juni 2006 Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Riksdagen beslutade den 18 maj 2006 om ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen.

Läs mer

Övergång av verksamhet vad sker med arbetstagarens respektive arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter?

Övergång av verksamhet vad sker med arbetstagarens respektive arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Karin Nordgren Övergång av verksamhet vad sker med arbetstagarens respektive arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter? Examensarbete 20 poäng Handledare Jur.dr.

Läs mer

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Lag (1982:80) om anställningsskydd Lag (1982:80) om anställningsskydd Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning undantas dock 1. arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 30.1.2009 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 1045/2007, ingiven av Foteini Dermitsaki (grekisk medborgare), och undertecknad av

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 97/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av arbetsavtalslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att arbetsavtalslagen ändras. Lagen

Läs mer

Tentamen Kommentar

Tentamen Kommentar Uppsala universitet Juridiska institutionen Arbetsrätt VT 2012, 15/30 hp Tentamen 2012-03-16 Kommentar Obs! Detta är inget modellsvar utan en kommentar kring frågor och bedömningar som kan eller bör finnas

Läs mer

Lag om rätt till arbetstagares uppfinningar 29.12.1967/656

Lag om rätt till arbetstagares uppfinningar 29.12.1967/656 Lag om rätt till arbetstagares uppfinningar 29.12.1967/656 I enlighet med Riksdagens beslut stadgas: 1 Beträffande uppfinning, som gjorts av person i annans tjänst, arbetstagare, och som är patenterbar

Läs mer

Anställningsskydd vid verksamhetsövergång

Anställningsskydd vid verksamhetsövergång Anställningsskydd vid verksamhetsövergång Vilka rättigheter och skyldigheter övergår? Masteruppsats i affärsjuridik (arbetsrätt) Författare: Handledare: Jenny Jonspers Ulrika Rosander Framläggningsdatum

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 10. 7. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 175/43 RÅDETS DIREKTIV 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP EUROPEISKA UNIONENS

Läs mer

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag,

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 3 Revisorsnämnden skall 1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, 2. utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 54

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 54 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 54 Målnummer: 1966-06 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2009-05-13 Rubrik: Stiftelse vars verksamhet endast delvis medför skattskyldighet har bedömts som näringsidkare

Läs mer

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun Rekryteringsordning Rekryteringsordningen anger i vilken ordning olika kategorier och behov skall beaktas, innan

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:2

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:2 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:2 Målnummer: UM1963-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2017-01-31 Rubrik: Arbetstillstånd är en förutsättning för att en utlänning ska få arbeta i Sverige

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser; SFS 1998:1603 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/03 Mål nr B 88/03

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/03 Mål nr B 88/03 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/03 Mål nr B 88/03 Sammanfattning Fråga om anställningsskyddslagens preskriptionsregler är tillämpliga på viss talan. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. 1. Information om Avtalsrörelsen 2010 avseende bemanningsfrågan

GWA ARTIKELSERIE. 1. Information om Avtalsrörelsen 2010 avseende bemanningsfrågan GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni 2010 ARBETSRÄTT Sommaren är här och många är på väg till välförtjänt ledighet.

Läs mer

Lagtext. Lag (2011:427) om. europeiska företagsråd. Lagens innehåll och syft. Lagens tillämpningsområde. Definitioner. från Näringsdepartementet om

Lagtext. Lag (2011:427) om. europeiska företagsråd. Lagens innehåll och syft. Lagens tillämpningsområde. Definitioner. från Näringsdepartementet om Lag (2011:427) om europeiska företagsråd Lagtext från Näringsdepartementet om europeiska företagsråd Lagens innehåll och syft 1 Denna lag innehåller bestämmelser om inrättande av europeiska företagsråd

Läs mer

förord (sjunde upplagan 2014, Jure Förlag). Stockholm i december 2014 Sören Öman

förord (sjunde upplagan 2014, Jure Förlag). Stockholm i december 2014 Sören Öman förord Arbetsdomstolen har en central roll när det gäller anställningsskyddet och har i sin praxis utvecklat flera viktiga principer. Domstolens domar innehåller ofta pedagogiska sammanfattningar av vad

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2011:16

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2011:16 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2011:16 Målnummer: UM1767-11 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2011-08-30 Rubrik: Försörjningskravet vid anhöriginvandring innebär att anknytningspersonen ska

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 8/13 Mål nr A 52/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 8/13 Mål nr A 52/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 8/13 Mål nr A 52/12 Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att som första instans ta upp och pröva en tvist om lönefordran, som uppstått hos en tidigare arbetsgivare som inte var

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) 12062/3/04 REV 3 ADD 1 SOC 382 CODEC 968 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen

Läs mer

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR För dig som är anställd vid advokatbyrå Inledning Advokatbyråer drabbas ibland liksom andra företag av vikande lönsamhet. Därmed kan behov att minska antalet anställda jurister

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-08 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

AVTAL OM UPPSÄGNING OCH PERMITTERING

AVTAL OM UPPSÄGNING OCH PERMITTERING Bilaga 4 Avtal om grunderna för uppsägning och permittering 1/6 AVTAL OM UPPSÄGNING OCH PERMITTERING I SJÖFARTSBRANSCHENS UTRIKESTRAFIK Organisationerna som undertecknat har - med beaktande av å ena sidan

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 44/07 Mål nr A 23/06

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 44/07 Mål nr A 23/06 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 44/07 Mål nr A 23/06 Sammanfattning Ett bolag får som underentreprenör i uppdrag att utföra städarbete i en kommuns skolor. I det gällande kollektivavtalet finns s.k. garantiregler

Läs mer

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Europaparlamentet 2014 2019 Utskottet för framställningar 27.1.2016 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1759/2013, ingiven av Thierry Paquet, belgisk medborgare, om de frivilliga brandkårernas

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 3/11 Mål nr A 251/09

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 3/11 Mål nr A 251/09 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 3/11 Mål nr A 251/09 Sammanfattning Enligt en bestämmelse i ett kollektivavtal har en arbetstagare som uppnått viss ålder och viss sammanhängande anställningstid rätt till ett års

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av direktivet om intjänande och bevarande av tjänstepension. Dir. 2015:45

Kommittédirektiv. Genomförande av direktivet om intjänande och bevarande av tjänstepension. Dir. 2015:45 Kommittédirektiv Genomförande av direktivet om intjänande och bevarande av tjänstepension Dir. 2015:45 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 26.11.2007 KOM(2007) 752 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att fortsätta att tillämpa en åtgärd som avviker från

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 18 februari 2014 (OR. en) 17612/1/13 REV 1. Interinstitutionellt ärende: 2005/0214 (COD)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 18 februari 2014 (OR. en) 17612/1/13 REV 1. Interinstitutionellt ärende: 2005/0214 (COD) EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 18 februari 2014 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2005/0214 (COD) 17612/1/13 REV 1 SOC 1032 PENS 5 ECOFIN 1139 CODEC 2912 PARLNAT 328 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

SVENSKA STATEN OCH REGION SKÅNE AVTAL AVSEENDE INVESTERING I EUROPEAN SPALLATION SOURCE [DATUM]

SVENSKA STATEN OCH REGION SKÅNE AVTAL AVSEENDE INVESTERING I EUROPEAN SPALLATION SOURCE [DATUM] SVENSKA STATEN OCH REGION SKÅNE AVTAL AVSEENDE INVESTERING I EUROPEAN SPALLATION SOURCE [DATUM] AVTAL AVSEENDE INVESTERING I EUROPEAN SPALLATION SOURCE Detta avtal har denna dag träffats mellan (A) (B)

Läs mer

AVTAL OM KOPPLAD TRANSIT

AVTAL OM KOPPLAD TRANSIT Avtalsnummer: AVTAL OM KOPPLAD TRANSIT mellan TeliaSonera Network Sales AB och OPERATÖREN AB 1 TeliaSonera Network Sales AB, org.nr 556458-0040, 123 86 Farsta, nedan Network Sales, och OPERATÖREN AB, org.nr,,

Läs mer

Anmälan mot Konungariket Sverige

Anmälan mot Konungariket Sverige Europeiska kommissionen/european Commission B-1049 Bryssel Belgien 2012-07-10 Anmälan mot Konungariket Sverige Sveriges universitetslärarförbund SULF anmäler härmed Konungariket Sverige till Europeiska

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Avdelning 10 Rotel 1008 DOM 2009-11-05 Stockholm Mål nr T 9187-08 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Uppsala tingsrätts dom den 22 oktober 2008 i mål T 499-08, se bilaga A KLAGANDE OCH MOTPART Landstinget

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23 Målnummer: UM3885-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-11-17 Rubrik: Lagrum: Bestämmelsen om rätt till rättsligt bistånd och biträde i det omarbetade

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-11-14. Gymnasial lärlingsanställning

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-11-14. Gymnasial lärlingsanställning 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-11-14 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Gymnasial lärlingsanställning Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE. om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89

KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE. om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89 KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89 (Text med betydelse för EES) 1. I detta tillkännagivande beskrivs

Läs mer

Information om din anställning med anledning av konkurs

Information om din anställning med anledning av konkurs Information om din anställning med anledning av konkurs Här följer en kort sammanställning med information om de vanligaste löne- och anställningsfrågorna som kan uppkomma i samband med en konkurs. Experts

Läs mer

Författningssamling. Styrande dokument. Antagen 2008-02-05 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2008-05-28 Senast reviderad av: Martin Fransson

Författningssamling. Styrande dokument. Antagen 2008-02-05 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2008-05-28 Senast reviderad av: Martin Fransson Antagen 2008-02-05 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2008-05-28 Senast reviderad av: Martin Fransson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: Anvisningar vid konkurrensutsättning i Växjö kommun Antaget av kommunstyrelsen

Läs mer

Övergång av verksamhet

Övergång av verksamhet Övergång av verksamhet Vad händer med kollektivavtalade anställningsvillkor? Sanna Svensson HARP23 Masteruppsats i arbetsrätt, 30 hp VT 2016 Handledare: Annamaria J. Westregård Examinator: Andreas Inghammar

Läs mer

AVTAL OM TELIASONERA KOPPLAD TRANSIT

AVTAL OM TELIASONERA KOPPLAD TRANSIT AVTAL OM TELIASONERA KOPPLAD TRANSIT mellan TeliaSonera Network Sales AB och OPERATÖREN AB 1 TeliaSonera Network Sales AB, org.nr 556458-0040, 123 86 Farsta, nedan Network Sales, och OPERATÖREN AB, org.nr,,

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Sotenäs kommun har som mål att boende inom kommunen skall kunna få en plats för sjöbod eller i sjöbodsutrymme.

Sotenäs kommun har som mål att boende inom kommunen skall kunna få en plats för sjöbod eller i sjöbodsutrymme. Kommunens mål har som mål att boende inom kommunen skall kunna få en plats för sjöbod eller i sjöbodsutrymme. Ett led för att detta skall kunna genomföras, så skall arrende avses för två personer per sjöbod.

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling.

Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling. KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-060 PM 2 2002-10-30 SLUTLIG BEDÖMNING Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling. Säters kommun har vid inhyrning av anläggningsmaskiner

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Riksdagens finansutskott

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 203-05-0 (0) I lagen om anställningsskydd finns regler om anställning och uppsägning. Lagen syftar till att ge arbetstagarna ökad trygghet i anställningen. Lagen har kompletterats med bestämmelser i kollektivavtal.

Läs mer

ICT Show Älvsjö 13 september 2005 Human Resource Management vid outsourcing En god affär

ICT Show Älvsjö 13 september 2005 Human Resource Management vid outsourcing En god affär ICT Show Älvsjö 13 september 2005 Human Resource Management vid outsourcing En god affär Patrik Fallberg Bird & Bird Jim Runsten Bird & Bird Stefan Wikström, Sign On AB I samarbete med DFS Översikt 1.

Läs mer

AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB

AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB BILAGA AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB Bakgrund Ett företag i VVS-branschen med verksamhet på flera olika orter i landet genomförde en driftsinskränkning

Läs mer

Stockholm den 10 augusti 2015

Stockholm den 10 augusti 2015 R-2015/0905 Stockholm den 10 augusti 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4155/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 maj 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Kollektiv

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0357/2006, ingiven av Kenneth Abela (maltesisk medborgare), om de maltesiska myndigheternas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om uppskov med beskattningen vid andelsbyten; SFS 1998:1601 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Förordning om ändring i förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

Förordning om ändring i förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Promemoria upprättad i Näringsdepartementet Förordning om ändring i förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemorian innehåller ett förslag till ändringar

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 113/03 Mål nr B 101/03

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 113/03 Mål nr B 101/03 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 113/03 Mål nr B 101/03 Sammanfattning En tidigare anställd hos en stiftelse för talan mot stiftelsen och yrkar skadestånd under påstående att stiftelsen brutit mot överenskommelser

Läs mer

Avdelningen för arbetsgivarpolitik. Arbetsdomstolens dom 2012 nr 38 om verkan av uppsägning via rekommenderat brev Bilagor: AD dom 2012 nr 38

Avdelningen för arbetsgivarpolitik. Arbetsdomstolens dom 2012 nr 38 om verkan av uppsägning via rekommenderat brev Bilagor: AD dom 2012 nr 38 Cirkulärnr: 12:67 Diarienr: 12/6958 P-cirknr: 12-2:28 Nyckelord: AD, uppsägning, preskription, rekommenderat brev, 10 LAS Handläggare: Tommy Larsson Avdelning: Datum: 2012-12-03 Mottagare: Kommunstyrelsen

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-02-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 3616-13 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Malmö, migrationsdomstolen, dom den 25 april 2013 i mål

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 3 andra stycket och 9 kap. 6 mervärdesskattelagen (1994:200)

Lagrum: 3 kap. 3 andra stycket och 9 kap. 6 mervärdesskattelagen (1994:200) HFD 2015 ref 62 Bestämmelserna om frivillig skattskyldighet har ansetts tillämpliga när en fastighetsägare har för avsikt att kontinuerligt under flera kortvariga hyresperioder upplåta butikslokaler för

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Lagrum: 1 kap. 1 första stycket 1, 2 första stycket 2, 2 kap. 1 tredje stycket 1, 6 a kap. 1 mervärdeskattelagen (1994:200)

Lagrum: 1 kap. 1 första stycket 1, 2 första stycket 2, 2 kap. 1 tredje stycket 1, 6 a kap. 1 mervärdeskattelagen (1994:200) HFD 2015 ref 22 En huvudetablering i tredje land har tillhandahållit tjänster åt sin filial i Sverige som ingår i en mervärdesskattegrupp. Av EU-rätten följer att tjänsterna ska anses ha tillhandahållits

Läs mer

Konsumenterna och rätten

Konsumenterna och rätten Lena Olsen Juridik och förvaltningspolitik i socialt arbete Konsumenterna och rätten 1. Varför konsumentskydd? Läs NJA 1968 s. 303 2. Framväxten av konsumentskyddsregleringen Sverige 1995 EU - förordningar,

Läs mer