STANDARDER GÖR IKEA MER EFFEKTIVT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STANDARDER GÖR IKEA MER EFFEKTIVT"

Transkript

1 NR 3 SEPTEMBER 2004 PRIS 60 KR EXKL MOMS SIS STANDARD MAGAZINE GES UT AV SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE, TEMA TJÄNSTER EU satsar på tjänstestandarder Service kring fastigheter får egen standard Stora besparingar med jämn städkvalitet Har du kontroll på programvaran? BRITT-INGER ANDERSSON CHEF FÖR AVDELNINGEN TEKNIK, KVALITET OCH MILJÖ PÅ IKEA OF SWEDEN: STANDARDER GÖR IKEA MER EFFEKTIVT

2 LEDARE Europa satsar på tjänster Inom EU räknar man med att tjänstesektorn idag utgör cirka 70 procent av BNP. Det avspeglas däremot inte på standardsidan där tjänstestandarder är klart underrepresenterade. Detta vill nu EU-kommissionen göra något åt och har inlett en satsning för att få fram fler standarder på området. När samma riktlinjer gäller för olika tjänsteföretag underlättar det betydligt för köparna att göra jämförelser. Detta leder i sin tur till bättre konkurrens och lägre priser. För tjänsteföretagen leder det till nya marknader och en förenklad export. Städning är ett område där det redan idag finns standarder. Både leverantörer och beställare vittnar om att det underlättar vid upphandlingen. Facility Management, alltså service kring fastigheter, är ett område där standarder är på gång. En stor beställare av denna typ av tjänster är Fortifikationsverket. De berättar på annan plats här i tidningen om varför de engagerar sig i det projektet. LARS FLINK, VD SIS INNEHÅLL SIS STANDARD MAGAZINE NR 3 SEPTEMBER 2004 ÅRGÅNG NOTISER OCH BOKTIPS LÖNSAMT MED KONTROLL PÅ PROGRAMVARAN ISO SATSAR PÅ SOCIALT ANSVAR SÄKRA PRODUKTER GÖR IKEA:S KUNDER TRYGGA EN LEDARE MED FINGERTOPPSKÄNSLA TJÄNSTESTANDARDER MOT ETT GENOMBROTT STORA BESPARINGAR MED JÄMN STÄDKVALITET SERVICE KRING FASTIG- HETER FÅR EGEN STANDARD SIS MEDLEMSSIDOR KURSKALENDARIUM OCH FRÅGAN SIS STANDARD MAGAZINE SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE PRIS: 60 kronor exkl. moms ADRESS: Stockholm BESÖKSADRESS: Sankt Paulsgatan 6 TELEFON: ANSVARIG UTGIVARE: Olle Axenborg REDAKTÖR: Lovisa Krebs, Chatarina Dahlberg (vik) REDAKTION OCH PRENUMERATIONSSERVICE: PRESSKONTAKT: Victoria Jonsson MEDARBETARE I DETTA NUMMER: Pamela Collin, Lena Lidberg, Maria Marrero, Sten Sture Skaldeman, Stefan Öqvist DESIGN: Semester Design PRODUKTION: POE REPRO: Bildrepro TRYCK: Alloffset DISTRIBUTION: OnTime SIS STANDARD MAGAZINE ges ut av SIS, Swedish Standards Institute. Den utkommer fyra gånger per år och är en av förmånerna kopplade till medlemskapet i SIS. SIS huvuduppgift är att driva svenskt deltagande i internationellt standardiseringsarbete så att svenska företag, myndigheter och andra organisationer får möjlighet att påverka innehållet i internationella standarder. ANVÄNDNING AV STANDARDER syftar till att göra varor och tjänster enklare och säkrare samt att underlätta handel över gränserna. SIS utarbetar standarder inom bl.a. bygg, hälso- och sjukvård, konsumentskydd, tjänster, ledningssystem och miljö. SIS VERKSAMHETER BEDRIVS i en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor samt i två aktiebolag: SIS Forum och SIS Förlag. SIS omsätter cirka 200 miljoner kronor och har 155 anställda. 2 SIS STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2004

3 Storföretag satsar på arbetsmiljö DET HÄNDER MYCKET inom området arbetsmiljö. Det är framför allt storföretag som satsar på att skapa bättre miljö för sina anställda. Efter kvalitets- och miljöcertifiering är det hygiencertifiering som är nästa steg för företagen. Tetra Pak certifierade sig efter krav från kunder i Storbritannien. Certifieringen reglerar bland annat vilka kläder vi ska ha på oss, var i lokalerna vi får äta och inte äta, säger Jonas Hallén, produktionsingenjör. Källa: Värmlands Folkblad CEN HAR FÅTT NY PRESIDENT DEN EUROPEISKA STANDARDISERINGSORGANISATIONEN, CEN, har fått en ny president. Han heter Michael Kelly och kommer från Storbritannien. I en intervju i CEN:s nyhetsblad CEN Networking säger Michael Kelly bland annat följande om sitt nya uppdrag: Högst upp på min dagordning för de kommande åren står först och främst externa relationer. Jag kommer att arbeta hårt för att stärka relationerna med stora intressenter från industrin och med EU-kommissionen. På frågan om vilka områden inom standardiseringen som kommer att vara mest aktiva, svarar han: Enligt min uppfattning kommer standarder för tjänster att vara ett högt prioriterat område. Jag tror det blir väldigt viktigt för de europeiska standardiseringsorganen. Eftersom tjänstesektorn är ganska ny för CEN måste vi visa att vi möter upp till marknadens krav på snabbhet och lyhördhet. NOTISER LJUSDALS KOMMUN SPARAR PENGAR GENOM STANDARDISERING EN ORGANISATION FÖR övergripande it-frågor har bildats i Ljusdals kommun. Med mindre pengar i kassan behövs en bättre styrning av området. Organisationen ska samordna inköp, upprätta rutiner och fastställa servicenivåer för it. Med hjälp av standardisering ska kommunen spara tid när bättre utbildad personal kan använda programmen mer effektivt och snabbare it-service ska ge mindre tapp i produktionen. Källa: Ljusdals-Posten Vårdhem kvalitetscertifierat FINJAGÅRDEN I HÄSSLEHOLM har blivit certifierat enligt ISO 9001:2000. Att skapa en grundläggande ordning och reda i verksamheten samt genom att man har egenkontroller och en avvikelsehantering, ser man till att säkerheten upprätthålls gentemot patienter, närstående, kunder och personal, säger Susanne Ny, kvalitetssamordnare och controller. Finjagården är ett behandlingshem för människor med psykiska funktionshinder. Källa: Kristianstadsbladet Boktips från SIS Förlag Beställ på eller via kundtjänst: MILJÖLEDNING TERMINOLOGI SS-ISO 14050:2004 En ny standard inom miljö som fungerar som en uppslagsbok och underlättar tolkningen och förståelsen för terminologin i standarderna i ISO serien. Därför kan den här standarden förenkla ditt miljöarbete. Den vänder sig till alla som använder standarderna i ISO serien samt myndigheter och studenter på miljörelaterade utbildningar på högskole- och gymnasienivå. PRIS: 715 KRONOR BYGGNADSPROJEKTERING Byggnadsprojektering är en ny samling sammanställd för att passa i första hand arkitektkontor och andra byggtekniska konsulter. Byggnadsprojektering 2004 innehåller ett sjuttiotal standarder. Boken är indelad i kapitel om fönster, dörrar, trä, hissar, inredning och andra produkter. Dessutom ingår i kapitlet om byggnadsutformning ett antal standarder om bl. a. areamätning, ljudklassning, funktionsplanering och belysning. PRIS: KRONOR PRAKTISKA EXEMPEL ERFARENHETER FRÅN REVISIONER Genom sin direkta koppling till verkligheten intar den här boken en särställning bland litteraturen som behandlar kvalitetsledningssystem. Revisorer med mångårig erfarenhet visar med hundratals exempel hur de olika kraven i ISO 9001:2000 har tillämpats i organisationer av alla storlekar. Revisorerna har bedömt resultaten på en skala från kravet är uppfyllt till avvikelse föreligger. På det sättet visas exempel på hur varje krav i standarden uppfylls eller när de inte uppfylls. Detta är en svensk översättning av en tysk bok. PRIS: 790 KRONOR SEPTEMBER 2004 SIS STANDARD MAGAZINE 3

4 NOTISER Lönsamt att ha god kontroll på programvaran Det handlar ofta om stora belopp som betalas för köp av programlicenser och uppdateringar. PÅ SVENSKT INITIATIV FINNS EN internationell arbetsgrupp inom ISO för hantering av programvaror och dess licenser. Gruppen arbetar fram standarder som underlättar för företag och organisationer att ha kontroll på sina programvaror. Det handlar ofta om stora belopp som betalas för köp av programlicenser och uppdateringar. I många fall kan det vara svårt att få grepp över vilka licenser som finns internt och när de ska förnyas. Även villkoren för licenser är olika och förändras ständigt. En organisation hamnar i en mycket bättre förhandlingsposition om leverantören märker att de har kontroll på sina programvaror. Kontrollen gör också att risken att ha fel antal licenser minskar, säger Roger Wittlock, ordförande för den internationella gruppen. För att skapa en god programvaruhantering bör man bland annat tänka på följande: Ledningen måste aktivt visa sitt stöd. Se över inköpsvägarna och centralisera så långt det går. Tillåt inga inköp utöver de som sker via specificerade rutiner. Skaffa eller köp in kompetens inom programhantering och licensvillkor. Skapa processer för alla steg från inköp till utfasning. Se över processerna regelbundet. De standarder som gruppen kommer att ta fram förväntas att högst väsentligt underlätta förvaltningen och kontrollen av programvaror och programvarulicenser inom olika organisationer. SIS har det internationella sekretariatet och standarden heter ISO/IEC Software Asset Management. Den oktober hålls ett arbetsgruppmöte i Stockholm. För mer information, kontakta Bengt Rydstedt, projektledare på SIS, , eller Roger Wittlock, Text: Lovisa Krebs SIS i media Under sommaren har det framförallt skrivits om ett kommande standardiseringsarbete för företags sociala ansvarstagande, SR, med anledning av en internationell konferens som arrangerades av ISO och SIS i juni. Även en standard som vänder sig till turistindustrin har fått mycket uppmärksamhet i media. Socialt ansvarstagande kan bli standard. Med anledning av detta samlades representanter från hela världen i Stockholm i slutet av juni för att diskutera hur man tillsammans ska gå vidare med internationella riktlinjer och standarder inom området. SIS, Swedish Standards Institute var värd för konferensen som lockade över 300 deltagare från 66 länder. KVALITETSMAGASINET Standarden, som gäller såväl i Sverige och Europa som i resten av världen, finns nu tillgänglig hos Swedish Standards Institute (SIS). Det är första gången som en världsstandard för turistindustrin fastställs. EXPRESSEN Förr rådde förvirring men nu, med en ny global standard för turistindustrin, ska det inte längre finnas några oklarheter. Standarden, som gäller såväl i Sverige och Europa som i resten av världen, finns nu tillgänglig hos Swedish Standards Institute (SIS). NORRKÖPINGS TIDNINGAR Från hela världen kom 300 deltagare till Stockholm för att under två dagar diskutera hur företag, organisationer och myndigheter i framtiden ska bli bättre på att jobba med socialt ansvarstagande. Konferensen som avslutades på tisdagen, arrangerades av ISO och SIS var värd. SVENSKA DAGBLADET ISO bestämmer hur riktlinjerna ska utformas men enligt Lars Flink, SIS, försöker organisationen få med så många som möjligt från industrin, intresseorganisationer och fackföreningar för att skapa legitimitet för arbetet. NYA LIDKÖPINGS TIDNING Hur vet man att en frukostbuffé i Bangkok är detsamma som en frukostbuffé i Säffle? Förr rådde förvirring, men nu med en ny global standard för turistindustrin, ska det inte längre finnas några oklarheter. Standarden som gäller såväl i Sverige och Europa som i resten av världen, finns nu tillgänglig hos Swedish Standards Institute, SIS. METRO 4 SIS STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2004

5 ISO satsar på Socialt Ansvar ISO STARTAR ARBETET MED att utveckla en global standard för Social Responsibility (SR). Det bestämdes av ISO:s tekniska ledningsgrupp efter den SRkonferens som hölls på Norra Latin i Stockholm i juni. Konferensen lockade över 300 deltagare från hela världen som under två dagar diskuterade hur företag, organisationer och myndigheter i framtiden ska bli bättre på att jobba med socialt ansvarstagande. Till grund för diskussionerna låg den rapport som en expertgrupp, tillsatt av ISO, hade arbetat fram. Arrangör för konferensen var ISO. SIS, Swedish Standards Institute var värd. KRONPRINSESSAN VICTORIA invigde konferensen. Socialt ansvarstagande är ett viktigt området och det berör oss alla. Jag ser fram emot att få lyssna på er, sa hon i sitt invigningstal. Konferensdeltagarna kom från företag, ideella organisationer, konsumentorganisationer och myndigeter. Sammanlagt fanns 66 länder representerade. Det är viktigt att utvecklingsländerna får vara med och uttrycka sin åsikt. På denna konferens har deltagare från 33 utvecklingsländer deltagit. Enligt min åsikt finns det idag inte så många andra organisationer än ISO som kan fånga upp dessa länder, som har plattformen, neutraliteten och metoderna för att dra igång ett arbete som detta, sa Daniel Gagnier, Senior Vice President på det kanadensiska företaget Alcan Inc. Text: Chatarina Dahlberg Foto: Måns Diedrichs Ruggero Lensi, från UNI i Italien, Anders Sköld, teknisk chef på SIS och Trevor Vyze från BSI i Storbritannien. Kronprinsessan Victoria invigde konferensen. Thomas Bergmark från IKEA. Över 300 deltagare från hela världen diskuterade socialt ansvarstagande. Ziva Patir, Vice President i ISO. Svetsning av stål e-bok SVETSNING AV STÅL E-BOK, har samma innehåll som boken Svetsning av stål i pappersformat men är en ny elektronisk bok på sis.se. E-boken har många smidiga funktioner som underlättar användandet av innehållet; en effektiv sökfunktion där du kan söka på delar av eller hela ord från innehållet och får upp en länkad lista på var dessa ord återfinns. Alla figurer och tabeller går att förstora och samtliga sidor går att skriva ut. innehållsförteckningen är länkad för att du lättare ska hitta det du söker. Dessutom innehåller e-boken länkar till alla refererande standarder på sis.se vilket gör det enkelt för dig att köpa eller abonnera på den standard du är intresserad av. PRIS 3 ÅR: KRONOR PRIS 2 ÅR: 950 KRONOR PRIS 1 ÅR: 600 KRONOR Kontakta SIS Förlag på eller SEPTEMBER 2004 SIS STANDARD MAGAZINE 5

6 SÄKRA PRODUKTER GÖR IKEA:S KUNDER TRYGGA Med 186 varuhus i 31 länder är IKEA ett av de mest kända, svenska varumärkena. Företagets framgångskoncept bygger i hög grad på enhetlighet från bokhyllan Billy till köttbullarna i restaurangerna. Samtidigt är enhetligheten nära förknippad med standarder. Både när vi utvecklar och tillverkar våra produkter spelar standarder en stor roll, berättar Britt-Inger Andersson, chef för avdelningen teknik, kvalitet och miljö på IKEA of Sweden AB. Text: Lena Lidberg Foto: Anders Erlandsson

7

8 DET SENASTE ÅRET har IKEA öppnat elva nya varuhus. Företaget finns nu representerat i både Europa, Asien, Australien och Nordamerika. Och expansionen fortsätter. Nyligen öppnade till exempel det första fullskaliga IKEA-varuhuset i Kina. Företagets nav finns precis som vid starten i småländska Älmhult. Här, på IKEA of Sweden, utvecklas IKEA:s sortiment, som just nu består av cirka artiklar. Britt-Inger Andersson är chef för utvecklingsavdelningen TQE (teknik, kvalitet och miljö), en stabsfunktion med cirka 70 medarbetare. Tio av dessa medarbetare utgör en expertgrupp, som främst har till uppgift att arbeta med standarder. Det handlar om standarder kopplade till produkter och material, och vilka krav som dessa ska uppfylla inom områden som bland annat säkerhet och hälsa. Vårt standardiseringsarbete omfattar i första hand möbler, men även många andra områden. Dit hör till exempel belysning, textilier och kemi, berättar Britt-Inger Andersson. Några av de frågor som står i fokus är barnsäkerhet och brand- och elsäkerhet. Inom det kemiska området är syftet bland annat att undvika ämnen som riskerar att framkalla allergier. Arbetet med produkt- och materialstandarder gör IKEA till ett mer effektivt företag. Utan internationella och europeiska standarder skulle vi vara tvungna att hålla reda på en lång rad krav som kan tänkas vara aktuella i alla de länder där vi är verksamma, säger Britt-Inger Andersson. EXPERTGRUPPEN INOM TQE-avdelningen sammanställer kravställningar, så kallade IKEA-specifikationer, som gäller för företagets samtliga produkter och affärsområden. Denna grupp ser även till att kraven sprids till designer, produktutvecklare, tekniker, inköpare med flera. I det arbetet är internationella och europeiska standarder en viktig utgångspunkt för oss. Med externa standarder som bas tar vi fram de IKEA-anpassade kravställningarna. Standarder spelar en stor roll både när vi jobbar med produkt-, materialoch teknikutveckling. Men de är också viktiga i nästa led, när det är dags för tillverkning, säger Britt-Inger Andersson. Hon ser många fördelar med standardisering och påpekar att det är något som underlättar IKEA:s arbete, både i den egna organisationen och gentemot leverantörer runt om i världen. Arbetet med produkt- och materialstandarder gör IKEA till ett mer effektivt företag. Utan internationella och europeiska standarder skulle vi vara tvungna att hålla reda på en lång rad krav som kan tänkas vara aktuella i alla de länder där vi är verksamma. IKEA har ett stort behov av standarder i de fall där det saknas standarder måste vi själva ta fram ett regelverk att utgå från. Det tar förstås tid och resurser i anspråk, jämfört med om det redan finns färdiga lösningar att ta del av. IKEA:S STORA INTRESSE för standarder har lett till att företaget är representerat i många arbetsgrupper och kommittéer som berör standardisering, både på svensk och internationell nivå. I det nya internationella projektet kring Social Responsibility är IKEA mycket aktivt. De tio experterna på Britt-Inger Anderssons avdelning är alla engagerade i olika SIS- och CEN-grupper, som täcker in allt från barnsäkerhet till färghärdighet hos textil. Vi jobbar strukturerat och har varit aktiva inom standardiseringsarbetet i många år. Det är ett arbete som vi prioriterar. I arbetsgrupperna får vi möjlighet att utbyta BRITT-INGER ANDERSSON är utbildad civilingenjör inom området väg och vatten och har examen från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Hon är även teknisk lic inom konstruktionslära och arkitektur och har ett förflutet på forskningsinstitutet Trätek. För drygt fem år sedan började hon på IKEA of Sweden. FÖDD: 1958 i Stockholm. FAMILJ: Make och två söner på 19 och 17 år. BOR: I villa i Älvsjö i Stockholm. Veckopendlar till Älmhult i Småland. FRITID: Segling, trädgård, byggnadsvård. 8 SIS STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2004

9 Expertgruppen inom TQE-avdelningen sammanställer kravställningar, så kallade IKEA-specifikationer, som gäller för företagets samtliga produkter och affärsområden. Innan en IKEA-möbel eller annan IKEA-produkt lanseras på marknaden får den genomgå ett antal tester. viktiga erfarenheter med andra företag. Eftersom vi är ett globalt företag använder vi i första hand internationella och europeiska standarder. Men i arbetsgrupperna är vi oftast aktiva på europeisk nivå, eftersom merparten av våra kunder finns i Europa, säger Britt-Inger Andersson. Innan en IKEA-möbel eller annan IKEAprodukt lanseras på marknaden får den genomgå ett antal tester, ofta i labbmiljö. I Älmhult finns ett stort testlaboratorium med omkring 20 medarbetare. Vårt labb är en stor tillgång i standardiseringsarbetet, både internt och externt. Vi är rätt praktiskt inriktade och ser det som positivt att vi kan bidra med testresultat och information som kan komma standardiseringsgrupperna till godo. Vi jobbar även gentemot många externa FAKTA IKEA GRUNDADES 1943 av den då 17-årige Ingvar Kamprad. Namnet IKEA är en förkortning av Ingvar Kamprad, Elmtaryd, Agunnaryd. VERKSAMHET: Säljer möbler och inredningsprodukter av alla de slag. Driver även restauranger, och på de utländska varuhusen säljs ofta svenska matvaror. FINNS: Har varuhus i 31 länder i Europa, labb på olika håll i världen, och för att det samarbetet ska fungera behövs en standardiserad testmetod. Det är ett annat exempel på hur vi använder oss av standarder i vår vardag. BRITT-INGER ANDERSSON påpekar att hela IKEA:s arbete kring standarder sker i teamform och med erfarna medarbetare. Bland annat har personalen på testlabbet i Älmhult ett nära samarbete med experterna. Även testlabbet hör till avdelningen för teknik, kvalitet och miljö. I varje land där IKEA är verksamt finns dessutom en koordinator som bland annat arbetar med standarder, bevakar lagstiftning och håller kontakt med inhemska branschorganisationer. Vi är måna om att sälja säkra produkter Asien, Australien och Nordamerika. ÄGARE: IKEA ägs av en stiftelse, Stichting INGKA Foundation, som är registrerad i Nederländerna. OMSÄTTNING: Drygt 100 miljarder kronor per år. ANSTÄLLDA: Cirka medarbetare i 43 länder. HEMSIDA: som kunderna kan lita på. När vi berättar att vi uppfyller en viss standard skapar det trygghet för kunden. Samtidigt tycker vi att det är viktigt att visa rent praktiskt hur olika tester går till. Därför har vi testmaskiner utplacerade även i varuhusen, vilket kunderna brukar uppskatta. HUR GÖR DU FÖR ATT LYCKAS I PROJEKTARBETET? Här är några punkter som Britt-Inger Andersson tycker är viktiga för att nå framgång i standardiseringsprojekt: Sätt upp tydliga mål, och arbeta fokuserat mot målen. Projektdeltagarna bör ha rätt kompetens för sina uppgifter, så att arbetet löper på och leds framåt. Projekten bör genomföras i teamform, med ett coachande ledarskap. Arbetet bör leda fram till praktiskt användbara resultat, så att alla ser nyttan med standarder. SEPTEMBER 2004 SIS STANDARD MAGAZINE 9

10 En ledare med fingertoppskänsla MÖT ANDERS HELLGREN, ORDFÖRANDE I KOMMITTÉN FÖR KRANAR Det har varit oerhört lärorikt. Dessutom är det intressant att utbyta erfarenheter med utländska kollegor. Så positivt utrycker sig Anders Hellgren, Bromma Conquip, om sitt ordförandeskap i den europeiska underkommittén för kranar. Text och foto: Maria Marrero Det gäller att leda gruppen med fast hand när viljorna stretar åt olika håll. Samtidigt får man inte vingklippa deltagarna för snabbt, säger Anders Hellgren. ARBETSGRUPPENS uppgift har varit att utarbeta ett annex till den kranstandard som färdigställs parallellt av en teknisk kommitté med säte i Helsingfors. Arbetet med att ta fram dokumentet är redan klart. Den nya standarden innehåller bland annat säkerhets- och hanteringskrav. Anders Hellgren ser många fördelar med att använda standarder. De främsta nyttorna som vi ser det är att vi sparar tid och slipper en massa praktiska problem. I förlängningen betyder det också att vi kan dra ner på en del av våra kostnader. ANDERS HELLGREN har varit ordförande i den europeiska arbetsgruppen med deltagare från Finland, England, Tyskland och Holland sedan standardiseringsarbetet drogs igång Jag tror det har varit ett plus att jag är van att arbeta internationellt. Det gör att jag lättare kan hantera eventuella kulturella motsättningar, säger han samtidigt som han konstaterar att de mentala skillnaderna ofta är större inom Europa än mellan till exempel Sverige och Asien. Han tycker det är viktigt att ordföranden är en stark ledare som kan föra arbetet framåt. Det gäller att leda gruppen med fast hand när viljorna stretar åt olika håll. En viss fingertoppskänsla är också bra att ha. Man får inte vingklippa deltagarna för snabbt under diskussioner utan måste låta dem prata på en stund. Ibland skulle jag ha velat ha en mentor, en erfaren person som kunde ha stöttat och hjälpt mig i arbetet. VAR MAN SKULLE hitta denna mentor kan han inte riktigt svara på, men säger att det viktigaste är att det är någon som har branscherfarenhet och kunskaper om standardisering. Anders Hellgren blev erbjuden ordförandeklubban i egenskap av sin roll som ansvarig för mekanikutveckling vid Bromma Conquip. Det multinationella bolaget tillverkar lyftok, som används för att lyfta containrar. Företaget, med huvudkontor i Vinsta utanför Stockholm och en fabrik i Malaysia, har 60 procent av världsmarknaden och är i kraft av sin storlek en tongivande aktör inom branschen. Det har inte funnits någon standard inom det här området tidigare. För oss som har hela världen som arbetsfält har bristen på ett gemensamt referensdokument gjort att vi tvingats anpassa våra produkter efter det land vi sålt till något som både är tidskrävande och innebär en hel del onödigt krångel. MEN DET ÄR INTE enbart för att skapa ett regelverk som ser likadant ut oavsett var man befinner sig på jorden som Bromma Conquip valt att delta i standardiseringsarbetet. Det FAKTA finns även andra anledningar till deltagandet. Anders Hellgren menar att det faktum att företaget är världsledande på den internationella marknaden också innebär ett ansvar att bevaka Sveriges nationella intressen. Genom att delta kan man också säkerställa att de krav som skrivs in i standarden är realistiska. Han säger sig ha sett exempel från andra branscher när krav som produkttillverkarna omöjligt kan uppfylla, tas med i standarderna. Det skapar en massa praktiska problem och leder ofta till hätska diskussioner när standarderna antagits, konstaterar Anders Hellgren. ANDERS HELLGREN är utbildad civilingenjör med examen från KTH i Stockholm. Han har tidigare arbetat som teknikkonsult. Sedan 2002 är han ansvarig för mekanikutvecklingen på Bromma Conquip. FÖDD: 1967 i Solna FAMILJ: fru och två pojkar på tre och fyra år BOR: i parhus utanför Stockholm FRITID: tillbringar han med familjen Mer information om SIS projekt: Reidun Löwendahl, projektledare på SIS, tfn: , e-post 10 SIS STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2004

11 Tjänstestandarder på väg mot ett genombrott TEMA TJÄNSTER Högre säkerhet för konsumenterna och en breddad internationell marknad. Fördelarna med standarder inom tjänsteområdet är många. Trots det finns det bara några få tjänstestandarder. Men nu ska det bli ändring på det ett omfattande arbete har inletts på europeisk nivå. Text: Maria Marrero EN FRIVILLIG OCH marknadsdriven standardisering är viktig för att skapa en verklig inre marknad för tjänster, säger Kerstin Söderberg, projektledare för tjänstestandardisering på SIS. Produktstandarder har funnits i många år. På tjänstesidan däremot har man hittills endast utarbetat standarder inom några få områden som till exempel post, städning, sjukvård och transporter. Men snart kommer det också att finnas standarder för bland annat facköversättningar, fastighetsförvaltning (se artikel på sid 13, red. anm.), begravningstjänster, språkresor och finansiell rådgivning. Det unika med en tjänst, själva upplevelsen om det till exempel handlar om turism, kan självfallet inte standardiseras. Däremot är terminologi, tjänstens funktion, tjänsteutövarens kompetens och avtal mellan säljare och köpare typiska exempel på områden som vi kan skapa riktlinjer för, säger Kerstin Söderberg. TJÄNSTESEKTORN fortsätter att växa. Inom EU räknar man med att den redan i dag utgör cirka 70 procent av BNP. Men det saknas fortfarande lagar, regler och standarder inom de flesta områden, vilket försvårar handeln med tjänster över gränserna. EU-kommissionen har utarbetat ett förslag till tjänstedirektiv som syftar till att främja den europeiska handeln och öppna upp gränserna. Förslaget är just nu ute på remiss och direktivet beräknas vara klart inom ett par år. KERSTIN SÖDERBERG SITTER med i en europeisk arbetsgrupp som ska snabba på utvecklingen av tjänstestandarder. Enligt henne förvånas många av de näringslivsrepresentanter som deltar i arbetsgruppen, över vilket stort inflytande de har över standardiseringsarbetet. Vissa kan vara lite skeptiska i början, men när de märker hur mycket de faktiskt kan påverka standardernas utformning ändrar de inställning. De brukar också uppskatta att få ett nytt kontaktnät och kunna byta erfarenheter och kunskaper med sina europeiska kollegor. MEN DET ÄR INTE BARA de som deltar i standardiseringsarbetet som är positiva till tjänstestandarder. Många andra har också insett fördelarna. Ett företag som är certifierat får automatiskt en högre status. Certifieringen fungerar som en kvalitetsstämpel och signalerar att företaget är seriöst, konstaterar Kerstin Söderberg. SIS UTVECKLINGSCHEF, Kjell Lundström, tycker det är bra att fler områden inom tjänstesektorn får support av standarder. När samma riktlinjer gäller för alla tjänsteföretag ökar konsumenternas möjligheter att göra jämförelser, vilket främjar konkurrensen och leder till en sund prispress. FAKTA Snart kommer det att finnas standarder för bland annat fastighetsförvaltning, språkresor och finansiell rådgivning. EU-KOMMISSIONEN HAR GETT CEN, den europeiska standardiseringsorganisationen, i uppdrag att snabba på utvecklingen av standarder på tjänstesidan. En arbetsgrupp med representanter från hela Europa har tillsatts för att försöka hitta nya områden inom tjänstesektorn. Gruppen får ett år på sig att utreda tjänstestandardiseringen och ska lämna sin slutrapport vid årsskiftet. Mer information: Kerstin Söderberg, projektledare på SIS, , SEPTEMBER 2004 SIS STANDARD MAGAZINE 11

12 TEMA TJÄNSTER Stora besparingar med jämn städkvalitet Standarden för städning har vi skrivit om tidigare i SIS Standard Magazine. Många företag och organisationer vittnar om dess användbarhet. Fortifikationsverket, som är försvarets hyresvärd och en av landets största fastighetsägare, har sparat cirka 90 miljoner kronor på att lägga ut städningen av samtliga fastigheter. Text och foto: Pamela Collin ATT LÄGGA UT städningen av en miljon kvadratmeter hade inte varit möjligt utan standarden för städkvalitet. Det säger Gustav Lasota, utvecklingsledare på Fortifikationsverket och som varit expert i en spegelgrupp för städstandarder. Tack vare den europeiska riktlinjen kunde vi kommunicera på ett gemensamt språk i upphandlingsprocessen, vilket är en nödvändighet när man jobbar med offentlig upphandling som är värd mer än 1,4 miljoner kronor. Och det här kontraktet är värt drygt 400 miljoner kronor över en treårsperiod. Tydlighet i standarden är oerhört viktigt och redan i kalkylstadiet kunde vi tala samma språk, vilket innebar jämnare anbud. Det blir också lättare för leverantörerna att kommunicera med sin personal om förväntad kvalitet, och slutanvändarna, det vill säga de som sitter i den städade lokalen, kan få svar på sina eventuella frågor om städkvaliteten, fortsätter Gustav Lasota. VAD ÄR KVALITET i städning? Om det pågick det diskussioner i gruppen som skulle arbeta fram standarden. Särintressena i Europa är många och det är mycket pengar som rör sig i tjänstesektorn. I Jag är själv förvånad över vilken genomslagskraft standarden fått Tack vare den europeiska riktlinjen kunde vi kommunicera på ett gemensamt språk i upphandlingsprocessen. Det är en nödvändighet i en offentlig upphandling som är värd mer än 1,4 miljoner kronor, säger Gustav Lasota, utvecklingsledare på Fortifikationsverket. den svenska gruppen arbetade vi för att få med såväl miljösom kompetensperspektivet. Kvalitetsnivån är graderad i sex nivåer. Dessutom finns metoder för både besiktning och rapportering angivna i standarden, berättar Gustav Lasota. När Fortifikationsverket bestämde sig för att lägga ut städningen, vilket inte är ett helt lätt beslut, var det kombinationen av tre faktorer som gjorde att vi lyckades ro det hela iland; en definition av vad som skulle göras (beskrivning av förväntat städresultat), avtalsstandarden samt den skärpta lagstiftningen man har inom EU för att säkra att det är fråga om en äkta outsourcing. Vi fick in fyra anbud FAKTA och med standardens hjälp kunde vi alltså jämföra dessa på ett bra sätt. Jag är själv förvånad över vilken genomslagskraft standarden fått. Den har även kunnat omsättas i dataverktyg för kalkylering, produktion, planering och redovisning och därmed fått konsekvenser långt utöver vad jag kunde föreställa mig, säger Gustav Lasota. STANDARDEN HETER STÄDKVALITET Mätsystem för bedömning av städkvalitet och har beteckningen SS Standarden är nordisk, dvs. likadan i Sverige, Norge och Danmark. Exempel på situationer när standarden är användbar: krav i samband med att utföra, beställa och/eller erbjuda en städtjänst för kontroll av uppnådd städkvalitet för utvärdering av nedsmutsning och/eller återsmutsning för att konstatera uppnådd kvalitetsnivå i förhållande till städinsatsen. Ytterligare information om standarden får du av Håkan Dybner, SIS, E-post: 12 SIS STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2004

13 Service kring TEMA TJÄNSTER fastigheter får egen standard I USA är cirka 70 procent av all service kring en arbetsplats eller kring en industriell verksamhet, så kallad Facility Management, utlagd på entreprenad. I Europa är den siffran endast 30 procent. Nu har Fortifikationsverket engagerat sig i en expertgrupp hos SIS som ska utarbeta ett förslag till europastandard för Facility Management. Text: Pamela Collin INOM DET HÄR området är Sverige faktiskt världsledande och vi sitter på en otrolig kunskapsbas. Det beror till stor del på att Fastighetsägarna och SABO* startade ett utvecklingsprojekt kring dessa frågor redan 1994, berättar Gustav Lasota, utvecklingsledare på Fortifikationsverket. Men det enda land i Europa där man verkligen har skapat en äkta säljar-köpar-relation inom detta område är England. Och man kan konstatera från dessa tidigare projekt att det krävs ett gemensamt språk kring Facility Management. Därför fokuserar vi i den europeiska expertgruppen på att ta fram en gemensam kontrakts- och avtalsstruktur både för fastighetsoch servicerelaterade tjänster, fortsätter Gustav Lasota. SOM EXPERTER I denna grupp verkar även Anders Eriksson, AstraZeneca och Madeleine Hjortsberg, Boverket. Varför behövs det en standard för Facility Mangement och varför engagerar sig Fortifikationsverket i detta? Om man ska kunna vara en stark aktör inom offentlig upphandling, är det oerhört viktigt med en europeisk kontraktsstruktur. Vi köper ju tjänster som exempelvis snöröjning, park- och väghållning och VAsystem. Fortifikationsverket är, i motsats till merparten övriga fastighetsägare, stora infrastrukturägare. Vi har hektar mark. Som ett exempel: vid upphandling av gräsklippning och parkskötsel i Skåne finns det standarder för själva metoden, det vill säga förväntat resultat efter klippningen. Men i framtiden, när exempelvis ett polskt eller lettiskt företag vill vara med i upphandlingsförfarandet, är vi skyldiga att använda en godkänd europastandard även på själva avtalssidan, understryker Gustav Lasota. STANDARDEN SKA exempelvis innehålla rekommenderad kontraktslängd och definitionsfrågor som t. ex.; vad ska gälla vid kontraktsbrott och vilka ersätningskrav kan ställas. Målsättningen är att standarden ska gå ut på remiss kring årsskiftet. * En intresseorganisation för allmännyttans bostadsföretag. FAKTA MED FACILITY MANAGEMENT menas i detta sammanhang samordning och drift av stödfunktioner till kärnverksamheten samt anpassning och utveckling av byggnader och arbetsplatser för att tillgodose verksamhetens behov. INOM EUROPEISKA KOMMITTÉN CEN/TC 348 Facility Management utvecklas förutom standarden för kontrakt också en terminologistandard. Dessa två standarder förväntas att bli klara i slutet av 2006 och kommer också att bli implementerade som svensk standard. Standarden för Facility Management kommer att gälla både fastighets- och servicerelaterade tjänster. Mer information: Margareta Lönnsjö, projektledare på SIS, , SEPTEMBER 2004 SIS STANDARD MAGAZINE 13

14 SIS MEDLEM Lilla standardskolan, del 2 Här kommer lektion två i vår standardskola. I lektion ett, som du hittar i förra numret av SIS Standard Magazine, klarade vi av själva startprocessen. Nu ska vi behandla hur förslaget till standard växer fram. Text: Sten Sture Skaldeman Grafik: Stefan Öqvist NÄR VI BÖRJAR DEN här lektionen har det tagits ett beslut om att starta ett nytt standardiseringsprojekt. För projektet ansvarar en teknisk kommitté och det praktiska arbetet sköts av en arbetsgrupp som kommittén utser. I varje teknisk kommitté finns ett sekretariat och en ordförande. Sekreteraren fungerar som projektledare och tillhandahålls av den nationella standardiseringsorganisation som ansvarar för projektet. Om intresse finns i den svenska kommittén så försöker vi få sekretariatet, förklarar Ursula Krische, expert på standardiseringsprocessen hos SIS. Grundförutsättningen är att det finns uppbackning i form av tid och pengar. Samma förhållande gäller i andra länder. I arbetsgruppen är det någon eller några En idé, ett förslag EN IDÉ, ETT FO RSLA G FÖR SLAG RÖST NING Sätta igång? SÄTTA IG T Å NG? REMISS FAST STÄ LL ELSE som skriver ett första utkast till text. Utkastet är baserat på material och idéer som man har fått från olika länder. Har man fått ett bra underlag kan arbetet gå snabbt, när underlaget är klent eller det finns delade meningar kan det krävas många omarbetningar. Här sker alltså ett informellt remissförfarande. Idag sköts mycket av det praktiska arbetet med hjälp av e-post, berättar Ursula Krische. Man börjar normalt med ett startmöte, men därefter sker huvuddelen av arbetet elektroniskt. ARBETET PÅGÅR TILLS arbetsgruppen är nöjd. När man har enats om ett förslag till standard är det dags att remittera förslaget till de länder som ingår i den tekniska kommittén. Ett projekt startar ETT PROJEKT ST AR TAR Förslag Remiss Kommentarer Röstning Fastställelse KOM MEN TARER Publicering PUBLI CERING Gäller det ett förslag till europeisk standard så går det till samtliga medlemsländer i CEN, eftersom alla medlemsländer är med i alla tekniska kommittéer. Det är startskottet för en serie nationella remissutskick. Från SIS sida försöker vi få ett så brett svenskt remissförfarande som möjligt, förklarar Ursula Krische. Det är till exempel viktigt att berörda myndigheter kan kontrollera att förslaget inte strider mot svensk lagstiftning. Det svenska remissförfarandet brukar vara avklarat på fyra till sex veckor. Därefter utarbetar den svenska kommittén ett svenskt svar. Totalt har varje land sex månader på sig för remissprocessen. De olika kommentarerna sammanställs och behandlas av den internationella arbetsgruppen som utarbetar ett reviderat förslag. Arbetet ska ske så snabbt som möjligt. Slutresultatet är ett färdigt förslag till standard. I nästa nummer avslutas vår lilla standardskola. Då behandlar vi de sista stegen i processen, det vill säga röstning, fastställelse och publicering. FAKTA VILL DU LÄSA MER OM hur det går till att ta fram en ny standard? Beställ eller ladda ner en pdf av SIS broschyr Utveckla standarder på broschyr Förra numret av SIS Standard Magazine hittar du på under Tidningar och nyhetsbrev Besök: CEN: ISO: Ytterligare information: Ursula Krische, utbildningssamordnare och projektledare, , 14 SIS STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2004

15 Ny förbättrad remissfunktion PÅ SIS.SE FINNS NU EN FÖRBÄTTRAD remisservice. Du kan enkelt gå in och se vilka remisser som är aktuella. Remisser spelar en viktig roll i standardiseringsprocessen. Därför känns det bra att kunna presentera remisserna på ett överskådligt och lättnavigerat sätt, säger Måns Diedrichs, webb-ansvarig på SIS. Vem som helst har rätt att lämna synpunkter på en blivande standard. Ett brett remissförfarande bidrar till att standarden blir mer användbar och spridd i en vidare krets. Du som deltar i ett standardiseringsprojekt kommer precis som tidigare att få remisserna skickade till dig. INFORMATION OM AKTUELLA remisser hittar du under området standardiseringsprojekt på sis.se eller via länken Tjänsten blir tillgänglig den 1 oktober. NYA MEDLEMMAR Har du frågor kring ditt medlemskap i SIS? MAJ JULI 2004 Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum Carl Bro Stockholm Konsult AB Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) Proton Finishing AB Smarticware AB Shurgard Sweden AB Belesia Lokalvård AB Roth Scandinavia AB Add-X Biotech AB W & H Nordic AB Ceramatic Dental AB McLead AB Swedish Tissue AB Nordiska Dental AB Föreningssparbanken AB Sveriges Tandhygienistförening AB AFA Sjukförsäkring AB Uddevalla Sjukhus, Neurologen ErgonomiSällskapet Sverige, ESS SWIFT-Sverige Nationella Medlemsgrupp Belab AB Smith & Nephew AB El-Kretsen AB Intentia Research & Development AB Välkommen att kontakta någon av våra standardiseringschefer: Ingvar Börtemark, tfn: , Eva Albåge Nordberg, tfn: , Namn- eller adressändring gör du lättast på: Frågor & Svar om SIS? Hur certifierar jag min organisation enligt ISO 9001 eller ISO 14000? Är det något som SIS gör? Vi arbetar med utvecklingen av ISO och ISO standarderna, men SIS har ingen egen certifieringsverksamhet. Certifieringsföretagen som är ackrediterade av SWEDAC får utfärda certifikat enligt standarderna ISO 9001 och ISO När organisationen anser att man har ett ledningssystem som är ändamålsenligt och fyller kraven i standarderna, kontaktar man SWEDAC och får reda på de certifieringsföretag som verkar i den aktuella branschen. Certifikatet brukar gälla i tre år. För att få behålla ett certifikat krävs det bland annat att en revisor från certifieringsföretaget gör stickprovsvisa revisioner, vanligen en gång i halvåret. Kristina Sandberg, chef för området ledningssystem på SIS. NYA ANSIKTEN Nya ordföranden i tekniska kommittéer (maj juli) ULRIKA JOHANSSON, civilingenjör, är ny ordförande i den tekniska kommittén Färg och Lack (SIS/TK 433). Hon är projektledare för Sveriges Färgfabrikanters förening, Sveff i Stockholm och ansvarar bland annat för gruppen för märkning, varuinformation och miljödeklaration. TORBJÖRN HOLM, Eurostep, är ny ordförande i den tekniska kommittén STEP (Standard for the Exchange of Product data) (SIS/TK 280). Torbjörn Holm är konsult inom IT-strategi och affärsdrivande utvecklingsmetoder för informationsbehandling på Eurostep, Stockholm. MIKAEL LÄHDESMÄKI, Gunnebo Industrier AB, är ny ordförande för den tekniska kommittén Lyftredskap (SIS/TK 222). Han efterträder Anders Stigwall. Mikael Lähdesmäki är teknisk chef hos Gunnebo Industrier AB, Affärsenhet Lifting i Ramnäs. Han är är högskoleutbildad maskiningenjör och har varit verksam inom lyftområdet sedan MARJUKKA SAGESJÖ, Volvo Technology Corporation, Göteborg, är ny ordförande för SIS /TK 238 Fordonsergonomi. Marjukka Sagesjö är kognitionsergonom och arbetar med användarvänlighet inom Volvo. Det innebär att planera, genomföra samt analysera och sammanställa användartester. Hon är även kvalitets- och miljösamordnare samt internrevisor. ALEXANDER SMEKAL, är ny ordförande i SIS/TK 161 Geosynteter. Alexander Smekal är ingenjör i geoteknik och tunnlar från universitetet i Prag. Han arbetar som geoteknisk ingenjör vid Banverket i Borlänge. SEPTEMBER 2004 SIS STANDARD MAGAZINE 15

16 Varför är du medlem i SIS? OLLE ALFREDS- SON, MILJÖ- OCH TEKNISK CHEF PÅ SITA SVERIGE AB I STOCKHOLM: ANNE MARI NEDEVSKA, REGULATORY AFFAIRS, PÅ MÖLNLYCKE HEALTH CARE I GÖTEBORG: Foto: Ulrik Södergren/DigitalFotografen AB MÅRTEN JOHANSSON, TEKNISK CHEF, SVERIGES ÅKERIFÖRETAG, STOCKHOLM: AGNETA MELIN, MILJÖCHEF, TETRA PAK NORDEN, STOCKHOLM: Det är viktigt för oss som är en stor entreprenör på avfallsområdet. Nya regler ska gälla från årsskiftet. Genom att vi är med i projektarbetet kring karaktärisering av avfall får vi information före andra och vi kan påverka själva arbetet med standarden. Det hjälper oss att ta strategiska beslut genom att vi får information i ett tidigt skede och vi kan vara med och påverka. Vi är verksamma i en bransch som gör att vi följer många standarder. Vi deltar även i flera kommittéer. SIS är en av våra kanaler att tillsammans med andra företag i Europa påverka och påskynda utvecklingen i branschen. Det är viktigt att användare av fordon deltar i standardiseringsarbetet så att standarder blir bättre förankrade redan från början och därmed kan få ökad tillämpning. Kurskalendarium SIS Forum MEDICINTEKNIK Seminarium om larm & patientsäkerhet ny standard för larm på medicintekniska produkter, 1 dag Antalet apparater utrustade med larm har ökat och blivit en stressfaktor för vårdpersonalen. Larmen tolkas ofta som en felfunktion snarare än en situation som måste åtgärdas. Detta har lett till att patienter avlidit. Ny standard till stöd för tillverkarnas konstruktionsarbete ska underlätta för vårdpersonalen. 5 OKT I STOCKHOLM Tillämpad medicinteknisk säkerhet, 2 dagar Grundläggande utbildning för tekniker på sjukhus och företag samt för vårdpersonal med särskilt apparatansvar som måste kunna säkerhetskraven på medicinteknisk utrustning. 30 NOV 2 DEC, VIKING LINE STO-HEL Riskhantering och riskanalys för produktionsprocesser, 2 dagar Kursen ger kunskap om hur standarder för riskhantering och riskanalys har utvecklats och hur dessa kan sättas i relation till existerande GMP-regler för läkemedelsindustrin. Dokumenterad riskbedömning kan vara ett hjälpmedel för att välja rätt strategi i olika processrelaterade GMP-frågor. 1 2 DEC I STOCKHOLM Nya utgåvan av IEC Den grundläggande säkerhetsstandarden kommer i ny utgåva, preliminärt under våren Utgåva 3 innebär omfattande förändringar. Missa inte tillfället att redan nu få information om de större förändringarna. Den nya standarden ställer betydligt högre krav på tillverkaren. 15 DEC I STOCKHOLM LEDNINGSSYSTEM Ständig förbättring, kurs 1 dag Att ständigt förbättras är bland det mest centrala i att öka lönsamheten. Alla standarder för ledningssystem betonar ständig förbättring. På kursen får du kunskap om hur förbättringsarbete kan systematiseras, säkerställas och drivas på. 14 OKT I STOCKHOLM Förbättra styrningen av processerna, kurs 1 dag Kurs för dig som har ansvar för att driva och utveckla företagets ledningssystem och processer. Hur ser jag till att processmål och krav säkerställs samt att medarbetarnas kompetens utvecklas? 2 NOV I STOCKHOLM Kompetensförsörjning, seminarium 1 dag En introduktion till effektiv kompetensförsörjning. Seminariet ger dig en god inblick i hur ett ledningssystem kan utvecklas med hjälp av den nya standarden SS NOV I STOCKHOLM Offensiv revision, 1 dag Utbildning för verksamma interna revisorer med en tids erfarenhet som behöver inspiration och nya infallsvinklar. En mer offensiv revision ger tydliga förbättringseffekter i verksamheten. 3 4 NOV I STOCKHOLM Intern revision med arbetsmiljö, 1 dag För blivande interna revisorer av ledningssystem för SIS tar fram viktiga standarder som rör vår bransch, det vill säga förpackningar och miljö. Många standarder är kopplade till EU-direktiv och för oss är det viktigt att vara med och påverka utformningen. Annars kan det innebära onödiga kostnader och tekniska problem. arbetsmiljö som behöver en allmän kunskap om arbetsmiljöaspekter och en inblick i lagstiftningen kring arbetsmiljö. 8 NOV I STOCKHOLM Intern revision med miljö, 1 dag För blivande interna revisorer av miljöledningssystem som behöver viss miljökunskap, kunskap i miljöaspekter och miljölagstiftning. 9 NOV I STOCKHOLM Intern revision, 2 dagar Hur får du en väl fungerande intern revision? Det är en av de avgörande faktorerna för att företaget ska nå framgång med sitt ledningssystem. Kursen vänder sig till blivande interna revisorer eller ansvariga för interna revisioner NOV, 1 2 DEC I STOCKHOLM Vidareutveckla ledningssystemet, workshop 1 dag Workshop för dig som vill driva på vidareutvecklingen av verksamhetens kvalitetsledningssystem med fokus på ökad kundnytta, stärkt marknadsposition, effektivisering och större engagemang. 9 NOV I STOCKHOLM Skapa ett miljöledningssystem, kurs 2 dagar Kurs för miljöchefen eller samordnaren som ska bygga upp ett ledningssystem för miljö baserat på ISO NOV I STOCKHOLM Nytt om ISO 14000, seminarium 1 dag Seminarium om förändringarna i de nya utgåvorna av ISO 14001/ISO och hur de kan påverka ditt miljöledningssystem. Standarderna utkommer under hösten. 30 NOV I STOCKHOLM Mer information om SIS Forums utbildningar och konsulttjänster får du på eller om du ringer SIS STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2004

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005 Vad? Hur? SIS Förlag Vad är SIS och standardisering? Oktober 2005 SIS tre produktområden SIS, Swedish Standards Institute En kund till SIS kan: påverka standarders inriktning och innehåll få tillgång till

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011 Vad? Hur? Exempel Om SIS Januari 2011 Vad är SIS och standardisering? Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. 2011-01-24 5 SIS tre produktområden En kund till SIS kan: påverka

Läs mer

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller Standardisering kunskap och påverkan Bodil Möller Svensk standardisering Standardiseringens organisation Globalt IEC ISO ITU Europeiskt CENELEC CEN ETSI Svenskt SEK SIS ITS Fakta SIS Verksamheten bedrivs

Läs mer

Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet. Sponsorer:

Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet. Sponsorer: Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet Sponsorer: Ögonoptik Glasögonbågar, SS-EN ISO 12870 Termiska egenskaper hos fönster SS-EN ISO 10077-1 Betong, del 1 SS-EN 206-1 Belysningsstolpar,

Läs mer

Det händer saker i din bransch. Vill du vara en av dem som bestämmervad?

Det händer saker i din bransch. Vill du vara en av dem som bestämmervad? Det händer saker i din bransch. Vill du vara en av dem som bestämmervad? I en värld där ingenting är statiskt, finns det ett viktigt val att göra. Antingen sitter du nöjd och betraktar det som sker. Eller

Läs mer

Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder

Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder Fredrik Fehn Swedish Standards Institute Peter Nohrstedt SKL Kommentus standarder & upphandling? Vilka är SIS? Ideell medlemsförening

Läs mer

Vad är SIS och standardisering?

Vad är SIS och standardisering? Vad är SIS och standardisering? Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. 2008-07-31 4 Fjärrkommunikation med debiteringsmätare Projektet innebär i huvudsak svensk medverkan i

Läs mer

Hållbart och långsiktigt kvalitetsarbete vad har hänt och vad kommer att behöva hända? Kristina Sandberg

Hållbart och långsiktigt kvalitetsarbete vad har hänt och vad kommer att behöva hända? Kristina Sandberg Hållbart och långsiktigt kvalitetsarbete vad har hänt och vad kommer att behöva hända? World Quality Day, 12 november 2009 Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef, Ledningssystem SIS, Swedish Standards

Läs mer

SIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25. Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute

SIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25. Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute SIS Ledningssystem Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25 Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute 2010-08-25 2 Vad är SIS? SIS, Swedish Standards Institute

Läs mer

Swedish Standards Institute

Swedish Standards Institute Swedish Standards Institute Utbildning i leksakers säkerhet 15 maj SIS/TK 392 Leksaker Bodil Möller Standardiseringens organisation Globalt IEC ISO ITU Europeiskt CENELEC CEN ETSI Svenskt SEK SIS ITS ISO

Läs mer

Utbildningar inom miljö och CSR - nära dig

Utbildningar inom miljö och CSR - nära dig Utbildningar inom miljö och CSR - nära dig TEM:s utbildningar vår och höst 2013 Malmö, Skåne, Sverige Stiftelsen TEM Stortorget 17 211 22 Malmö 040-606 55 80 VÅRA UTBILDNINGAR Välkommen till TEM:s inspirerande

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet en introduktion

Ledningssystem för kvalitet en introduktion ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet en introduktion Innehåll 3 Vad är ett ledningssystem för kvalitet? 3 ISO 9001 4 Varför ska man ha ett kvalitetsledningssystem? 5 Hur man börjar? 7 Vad betyder certifiering?

Läs mer

VATTEN ENERGI PRODUKT STANDARDER OCH MILJÖ HÖR DET IHOP? SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket

VATTEN ENERGI PRODUKT STANDARDER OCH MILJÖ HÖR DET IHOP? SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket L U F T VATTEN STANDARDER M A R K OCH MILJÖ ENERGI HÖR DET IHOP? PRODUKT SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket Visste du att standarder kan ge stora miljövinster? Har standardisering med

Läs mer

Intern revision av ledningssystem

Intern revision av ledningssystem Intern revision av ledningssystem Intern revision av ledningssystem - en introduktion... en introduktion ISO 9000, ISO 14000, ISO 27000, OHSAS 18000 Behöver du en introduktion? Detta häfte är i första

Läs mer

ABC - Hur certifiera verksamheten?

ABC - Hur certifiera verksamheten? ABC - Hur certifiera verksamheten? Läser du detta så kan ett skäl vara att ni funderar på att införa ett ledningssystem i verksamheten. Det tycker vi är jättebra. En certifiering är dock ingen garanti

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 27001:2014

SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 27001:2014 SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 27001:2014 Fastställd/Approved: 2014-02-26 Publicerad/Published: 2014-02-27 Utgåva/Edition: 2 Språk/Language: svenska/swedish; engelska/english ICS: 01.140.30; 04.050; 33.040.40;

Läs mer

Hos oss är kunskap standard

Hos oss är kunskap standard Abonnemang Sveriges största tekniska förlag SIS Förlag AB ger ut allt som rör standarder och deras tillämpning. Vi erbjuder alltid aktuell information och kunskap om tekniska lösningar och hur de tillämpas,

Läs mer

Det är inte pengar som får världen att fungera.

Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. Standarder som hjälp vid tjänsteupphandlingar Om standarder Standarder i offentlig upphandling Exempel på tjänstestandarder Joakim Rönnblom

Läs mer

Europa standardiserar BIM. 25 november, 2014 ULI

Europa standardiserar BIM. 25 november, 2014 ULI Europa standardiserar BIM 25 november, 2014 ULI SIS, Swedish Standards Institute Sveriges medlem i CEN (europastandarder) och ISO (globala standarder) SS Svensk standard Ideell förening, ägs av medlemmar

Läs mer

Upphovsrätt och standarder så hänger det ihop.

Upphovsrätt och standarder så hänger det ihop. Upphovsrätt och standarder så hänger det ihop. 1 Idag är hanteringen av standarder både enklare och mer riskabel Med denna broschyr vill vi hjälpa dig som användare och köpare av nationella och internationella

Läs mer

Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer:

Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer: Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer: SIS/TK 323 Geodata TK 323 Geodata är ett projektområde inom Swedish Standards Institute (SIS) för standardisering

Läs mer

Ledningssystem för informationssäkerhet - Kompetensprofil

Ledningssystem för informationssäkerhet - Kompetensprofil Handläggare, tfn Bengt Rydstedt, 08-555 520 28 E-post bengt.rydstedt@sis.se Ledningssystem för informationssäkerhet - Kompetensprofil Detta dokument har utarbetats av AG 8 inom projekt LIS, Ledningssystem

Läs mer

Europeisk standard för kundkontaktcenter. Bakgrund status - framtid

Europeisk standard för kundkontaktcenter. Bakgrund status - framtid 1(5) Europeisk standard för kundkontaktcenter Nr: SS- EN 15838:2009 Bakgrund status - framtid En standard för kvalitetssäkring av mötet mellan kundkontaktcenter och kunden Informationsblad Europastandard

Läs mer

Verksamhetsplan för SIS/TK 349 Sterilisering av medicintekniska produkter

Verksamhetsplan för SIS/TK 349 Sterilisering av medicintekniska produkter VERKSAMHETSPLAN 1(7) 2008-11-26 Handläggare, tfn Tuula Cammersand, 08-555 520 59 E-post tuula.cammersand@sis.se Verksamhetsplan för SIS/TK 349 Sterilisering av medicintekniska produkter 1 Bakgrund 3 2

Läs mer

Det är inte pengar som får världen att fungera... ...det är standarder! Ett modernt samhälle kan knappast fungera utan standarder SIS

Det är inte pengar som får världen att fungera... ...det är standarder! Ett modernt samhälle kan knappast fungera utan standarder SIS Standardisering för kvalitet inom äldrevård och omsorg Informationsmöte 2 maj 2012 Marie Brandvold, verksamhetsområdeschef SIS, Swedish Standards Institute Vad är SIS? Varför behövs standarder? Varför

Läs mer

Information om den Europeiska standarden för kundkontaktcenter. Bakgrund status - framtid

Information om den Europeiska standarden för kundkontaktcenter. Bakgrund status - framtid 1(5) Information om den Europeiska standarden för kundkontaktcenter Nr: SS- EN 15838:2009 Bakgrund status - framtid En standard för kvalitetssäkring av mötet mellan kundkontaktcenter och kunden Informationsblad

Läs mer

Hållbar upphandling med hjälp av globala standarder

Hållbar upphandling med hjälp av globala standarder Hållbar upphandling med hjälp av globala standarder SIS, Swedish Standards Institute Ideell medlemsförening som utvecklar svensk, europeisk och globala standarder ISO i Sverige Utvecklar standarder Tillhandahåller

Läs mer

Presentation ISO 10667

Presentation ISO 10667 Presentation ISO 10667 Testdagen 2012 2011-03-30 1 Agenda 11.00 11.45 1. Övergripande presentation av ISO 10667 2. Certifiering mot ISO 10667 3. Frågor Tidplan ISO 10667 Vi är här nu ISO 10667 Förslag

Läs mer

Vägledning för införande av ISO 9001:2015

Vägledning för införande av ISO 9001:2015 Vägledning för införande av ISO 9001:2015 INNEHÅLL 1.0 ORIENTERING 2.0 BAKGRUND TILL REVIDERINGSPROCESSEN FÖR ISO 9001:2015 3.0 ANVÄNDARGRUPPER 4.0 VÄGLEDNING FÖR INFÖRANDE 4.1 GENERELL VÄGLEDNING 4.2

Läs mer

SIS och Ledningssystem för hållbar IT

SIS och Ledningssystem för hållbar IT SIS och Ledningssystem för hållbar IT Standardisering En framgångsrik beprövad modell för att ta fram accepterade lösningar på gemensamma utmaningar hos företag, myndigheter och organisationer 2014-11-14

Läs mer

Git Eliasson 19 maj 2009. Regelverk och ansvar för IT-system i vården

Git Eliasson 19 maj 2009. Regelverk och ansvar för IT-system i vården Git Eliasson 19 maj 2009 Regelverk och ansvar för IT-system i vården Hur började det? Pappersjournal Insamling Dokumentering Elektronisk patientjournal Första standarden Safety of medical electrical equipment-

Läs mer

Lunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015-2016

Lunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015-2016 MILJÖMÅL MED HANDLINGSPLAN 1 2014-12-18 Dnr V 2014/1687 Lunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015-2016 Mål 1: Identifiera direkt och indirekt miljöpåverkan, lagkrav och organisation

Läs mer

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 1 Orientering Två av de viktigaste målen vid revideringen av standarderna i ISO 9000-serien var att a) utveckla förenklade standarder

Läs mer

Våra etiska regler Uppförandekod

Våra etiska regler Uppförandekod Våra etiska regler Uppförandekod ABA Skol AB erbjuder det bästa inom bild- & lekmaterial, läromedel och skolmöbler till de viktigaste människorna i världen! Vi är ett företag som säljer bild-, förbruknings-

Läs mer

ABONNEMANG. standarder. handböcker. online-tjänster. e-nav

ABONNEMANG. standarder. handböcker. online-tjänster. e-nav ABONNEMANG standarder handböcker online-tjänster e-nav Vad är svenska och utländska standarder och hur många finns det att välja mellan? Vi håller koll på dem alla, omkring 20 000 svenska och 100 000-tals

Läs mer

Standarder för ett bevarat kulturarv

Standarder för ett bevarat kulturarv Standarder för ett bevarat kulturarv Ett europeiskt och nationellt samarbete CEN/TC 346 och SIS/TK 479 Inom kulturmiljövården uppstår möten mellan olika branscher och kompetenser, mellan myndigheter, offentlig

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning

Årsredovisning och koncernredovisning Styrelsen och verkställande direktören för SIS, Swedish Standards Institute Org nr 802410-0151 får härmed avge Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2002 Innehåll:

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM ISO Utbildningar och praktiska verktyg 2011 KVALITETSLEDNING

LEDNINGSSYSTEM ISO Utbildningar och praktiska verktyg 2011 KVALITETSLEDNING LEDNINGSSYSTEM ISO 9000 Utbildningar och praktiska verktyg 2011 KVALITETSLEDNING Smart sökfunktion Tack vare sökbaserad navigering hittar du snabbt och enkelt det du letar efter. Smart webbshop Vi har

Läs mer

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Förord Våren 2009 påbörjades arbetet med att ta fram en it-strategisk plan för Göteborgs universitet. Syftet med en sådan plan är att den ska vägleda

Läs mer

Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015

Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 Detta dokument innehåller matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 samt mellan ISO 9001:20015 och ISO 9001:2008. Dokumentet

Läs mer

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till 1 (8) Revision av ISO 14001 Användarna tycker till Resultat av SIS nationella undersökning oktober 2012 SIS, Swedish Standards Institute SIS is the Swedish member of ISO and CEN Postadress: 118 80 STOCKHOLM

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

Remissgång för standarder från SIS inom Svensk Förening för Vårdhygien

Remissgång för standarder från SIS inom Svensk Förening för Vårdhygien Remissgång för standarder från SIS inom Svensk Förening för Vårdhygien Mari Banck Katja Urwitz Iversen 2(5) 1 BAKGRUND... 3 2 STANDARDISERING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... 3 VAD ÄR EN STANDARD?... 3 2.2

Läs mer

Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser

Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser VERKSAMHETSPLAN 1(9) Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser kommun kommundel gatuadressområde metertalsadressområde byadressområde gatuadressplats metertalsadressplats gårdsadressområde byadressplats

Läs mer

ISO/IEC 20000, marknaden och framtiden

ISO/IEC 20000, marknaden och framtiden ISO/IEC 20000, marknaden och framtiden Frukostseminarium 2009-10-05 Anita Myrberg BiTA Service Management anita.myrberg@bita.eu Agenda ISO/IEC 20000 Vad, varför, hur börja? Relation till andra standarder

Läs mer

NMA Workshop 2012 MEDICINTEKNIK, BIOTEKNIK OCH NÄRLIGGANDE OMRÅDEN. Kunskapsnavet inom Life Science

NMA Workshop 2012 MEDICINTEKNIK, BIOTEKNIK OCH NÄRLIGGANDE OMRÅDEN. Kunskapsnavet inom Life Science NMA Workshop 2012 MEDICINTEKNIK, BIOTEKNIK OCH NÄRLIGGANDE OMRÅDEN Unna dig en dag med lärande diskussioner! Kunskapsnavet inom Life Science Nordic Medical Advisor Sagsjövägen, 428 81 Kållered. Tel: 031-795

Läs mer

Var med och påverka kommande arbete inom Human resource management 2015-03-30

Var med och påverka kommande arbete inom Human resource management 2015-03-30 Var med och påverka kommande arbete inom Human resource management 2015-03-30 SIS på 1 minut Sveriges medlem i CEN och ISO Neutral plattform + processmetodik INNEHÅLLET skapar experter! Ideell förening

Läs mer

FM-standarder. IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB

FM-standarder. IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB FM-standarder IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB Global marknad kräver globalt tänkande ISO International Organization for Standardization CEN Europeiska standardiseringskommittén

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

24 april 2011. 1 juli 2013. Presentation Kenneth Lind. CE- märkning Viktiga avgränsningar gällande ansvar. CE-märkning

24 april 2011. 1 juli 2013. Presentation Kenneth Lind. CE- märkning Viktiga avgränsningar gällande ansvar. CE-märkning Tankdagen 20140327 Solna Presentation Kenneth Lind Trafikverket / Investering / Teknik- och Miljö Borlänge 2010 - Specialist Asfalt och beläggning Bakgrund Laboratoriechef NCC ROADS Projektledare Underhåll

Läs mer

EIO Q. Ledningssystem. Leder till bättre resultat

EIO Q. Ledningssystem. Leder till bättre resultat EIO Q Ledningssystem Leder till bättre resultat Nöjda kunder Gör rätt från början Nöjda medarbetare 2 EIO Q leder till bättre resultat Installatörsföretagen erbjuder EIOs medlemmar att utveckla verksamheten

Läs mer

Vilka utmaningar har du?

Vilka utmaningar har du? Miljöledning Vilka utmaningar har du? 4 4 4 Höja effektiviteten Öka kundnöjdheten Mer fritid Anta utmaningarna med våra senaste standarder och handböcker. Vi underlättar ditt miljöarbete Att arbeta med

Läs mer

Facilities Management

Facilities Management Facilities Management Fastighetsförvaltning Med fastigheten som utgångspunkt Mål att utveckla fastighetens lönsamhet Fastighetsförvaltning är en kärnverksamhet FM definition Att få fastigheter, byggnader,

Läs mer

InItIatIvet för. reko arbetsplats

InItIatIvet för. reko arbetsplats InItIatIvet för reko arbetsplats Initiativet för reko arbetsplats Initiativet för Reko Arbetsplats är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt

Läs mer

Industriell plattform för leverantörer

Industriell plattform för leverantörer Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin

Läs mer

Kursprogram FÖRETAGSINTERNA OCH ÖPPNA UTBILDNINGAR VÅREN 2008

Kursprogram FÖRETAGSINTERNA OCH ÖPPNA UTBILDNINGAR VÅREN 2008 Kursprogram FÖRETAGSINTERNA OCH ÖPPNA UTBILDNINGAR VÅREN 2008 MEDICINTEKNIK, BIOTEKNIK OCH NÄRLIGGANDE OMR ÅDEN Praktiskt inriktade utbildningar som håller dig uppdaterad om det senaste som händer inom

Läs mer

Att införa kvalitets- och miljöledning i projektform

Att införa kvalitets- och miljöledning i projektform Att införa kvalitets- och miljöledning i projektform En kort sammanfattning En kurs som ger måleriföretaget allt som krävs för att kunna driva ett bra kvalitets- och miljöarbete. Under kursen inför kursdeltagarna

Läs mer

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa Strategiexperten och managementkonsulten Johan Mathson, Sundbyberg, gör endast ett fåtal föreläsningar per år. De flesta gör han utomlands, men nu är det klart att han kommer till business to businessmässan

Läs mer

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Kursprogram FÖRETAGSINTERNA OCH ÖPPNA UTBILDNINGAR VÅREN 2009

Kursprogram FÖRETAGSINTERNA OCH ÖPPNA UTBILDNINGAR VÅREN 2009 Kursprogram FÖRETAGSINTERNA OCH ÖPPNA UTBILDNINGAR VÅREN 2009 MEDICINTEKNIK, BIOTEKNIK OCH NÄRLIGGANDE OMR ÅDEN Praktiskt inriktade utbildningar som håller dig uppdaterad om det senaste som händer inom

Läs mer

Miljöchefen NMC-enkäten 2010

Miljöchefen NMC-enkäten 2010 Miljöchefen NMC-enkäten 2010 Innehåll MILJÖCHEFEN - NMC-ENKÄT 2010 3 NMCS MEDLEMMAR 2010 4 MEDLEMMARNAS BAKGRUND 7 MEDLEMMARNAS ARBETSUPPGIFTER 8 MILJÖCHEFENS ROLL 11 MEDLEMMARNAS UPPLEVELSE AV SIN ARBETSSITUATION

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

Hållbarhetsarbete 2013/2014

Hållbarhetsarbete 2013/2014 Hållbarhetsarbete 2013/2014 Vad är hållbarhetsarbete? Det ansvarsfulla företaget: Agerar etiskt i affärsrelationer och i marknadsföring Arbetar aktivt för en sund arbetsmiljö Arbetar för en minskad negativ

Läs mer

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen. 2010 AFFÄRSPLAN 2013 AB Stora Tunabyggen Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.se BESÖK Vasagatan 27 TEL 0243-733 00 FAX 0243-733 70 E-POST info@tunabyggen.se BANKGIRO 465-2566 POSTGIRO 46 26 58-6 ORG

Läs mer

Din förlängda arm på vägarna

Din förlängda arm på vägarna > Din förlängda arm på vägarna Vår främsta uppgift är att erbjuda transporter som löper lätt och smidigt. På så vis slipper du onödiga problem som hindrar och försvårar ditt arbete. Att ha pålitliga leveranser

Läs mer

Spår A. Socialt ansvarstagande på riktigt - ISO 26000 i praktiken

Spår A. Socialt ansvarstagande på riktigt - ISO 26000 i praktiken Spår A. Socialt ansvarstagande på riktigt - ISO 26000 i praktiken Spårpartner: Swedish Standards Institute (SIS) Bengt Rydstedt, projektledare för Teknisk Kommitté 478 Socialt Ansvarstagande som även är

Läs mer

Lönsam verksamhet. Elforsk, 2014-11-05. Elisabeth Darius, tf VD, SIS

Lönsam verksamhet. Elforsk, 2014-11-05. Elisabeth Darius, tf VD, SIS Lönsam verksamhet Elforsk, 2014-11-05 Elisabeth Darius, tf VD, SIS Agenda 1. Standardisering och standarder är lönsamt 1. Alltmer intressant att mäta 2. Vi vet det! 3. Hur har andra mätt? 2. SIS och SIS

Läs mer

Nyhetsbrev oktober 2011

Nyhetsbrev oktober 2011 Nyhetsbrev oktober 2011 Låt oss bli din guide på resan mot bra e-förvaltning! Som du säkert känner till, så erbjuder vi på Sentensia erfarna och innovativa konsultteam för upphandling, utveckling och styrning

Läs mer

Standardisering inom OFP. Otto Björnberg SIS Swedish Standards Institute

Standardisering inom OFP. Otto Björnberg SIS Swedish Standards Institute Standardisering inom OFP Otto Björnberg SIS Swedish Standards Institute Dagens presentation Standardiseringen nationellt/internationellt Påverkan på OFP På gång inom OFP-standardiseringen 2012-03-27 2

Läs mer

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering REMISSVAR 1 (9) 2007/214 ERT ER BETECKNING N2007/5876/ITP Näringsdepartementet ITP 103 33 STOCKHOLM IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig

Läs mer

ISO Vägledning för socialt ansvarstagande (Social Responsibility - SR)

ISO Vägledning för socialt ansvarstagande (Social Responsibility - SR) ISO 26000 Vägledning för socialt ansvarstagande (Social Responsibility - SR) SR Day, Stockholm, 20 januari 2011 Kristina Sandberg, SIS, Swedish Standards Institute - Verksamhetsområdeschef, Ledningssystem,

Läs mer

Energiarbete i företag

Energiarbete i företag Energiarbete i företag Peter Carlsson 0709 64 92 78 peter.carlsson@hifab.se www.hifab.se Agenda Fördelar med systematiskt och effektivt energiarbete Lag om energikartläggning i stora företag Stegvis införande

Läs mer

NYCKELTAL FÖR EFFEKTIV PRODUKTION

NYCKELTAL FÖR EFFEKTIV PRODUKTION inbjudan till konferens i Stockholm den 23-24 mars 2011 TALARE FRÅN Ordförande Assist TPS-konsult Tidigare på TOYOTA Material Handling Europe som Production Development and TPS Office Manager Assist.nu

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

ISO Ledningssystem för miljö en introduktion

ISO Ledningssystem för miljö en introduktion ISO 14001 Ledningssystem för miljö en introduktion Innehåll 3 Vad är ett miljöledningssystem? 3 Kraftfullt verktyg som skapar förtroende 4 Miljöledning skapar affärsnytta 5 Miljöledning skapar ordning

Läs mer

Företagens samhällsansvar. Daniel Nordström

Företagens samhällsansvar. Daniel Nordström Företagens samhällsansvar Daniel Nordström Presentationens innehåll Företags samhällsansvar Begreppsmodell Globaliseringen skapar nya förutsättningar Företagens affärsverksamhet ger samhällsnytta Goda

Läs mer

Se om ditt hus. Perspektiv. Alla pratar om hållbarhet. Men vad vill politikerna? Nya! Daniel Steinholtz, expert inom hållbarhet guidar till ISO 26000

Se om ditt hus. Perspektiv. Alla pratar om hållbarhet. Men vad vill politikerna? Nya! Daniel Steinholtz, expert inom hållbarhet guidar till ISO 26000 Nya! Perspektiv #194 november årgång 23 på hållbar verksamhetsutveckling utblick Alla pratar om hållbarhet. Men vad vill politikerna? företaget Medarbetarnas kreativitet sattes på prov hos HSB Göteborg

Läs mer

LÄTT ATT PÅVERKA GLOBALA STANDARDER JAN PERSSON LABORATORIECHEF PÅ MASONITE. Svensk idé gör det säkrare för barn i bilen KLÄDSTORLEKARNA

LÄTT ATT PÅVERKA GLOBALA STANDARDER JAN PERSSON LABORATORIECHEF PÅ MASONITE. Svensk idé gör det säkrare för barn i bilen KLÄDSTORLEKARNA NR 1 MARS 2004 PRIS 60 KR EXKL MOMS SIS STANDARD MAGAZINE GES UT AV SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE, WWW.SIS.SE GETINGE ÖKAR INTÄKTER MED CE-MÄRKNING Svensk idé gör det säkrare för barn i bilen KLÄDSTORLEKARNA

Läs mer

Lägenhetsnummer Informationsguide Apartment number Information guidance

Lägenhetsnummer Informationsguide Apartment number Information guidance Lägenhetsnummer Informationsguide Apartment number Information guidance Om SIS, Swedish Standards Institute SIS är en ideell medlemsförening, 200 medarbetare, med uppdrag att arbeta fram standarder. De

Läs mer

Riskbaserat tänkande i ISO 9001:2015

Riskbaserat tänkande i ISO 9001:2015 Riskbaserat tänkande i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument är att förklara riskbaserat tänkande i ISO 9001 bemöta uppfattningar om och oro för att riskbaserat tänkande ersätter processinriktning bemöta

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

SIS tre produktområden

SIS tre produktområden SIS tre produktområden Standardisering SIS, Swedish Standards Institue En kund till SIS kan: påverka standarders inriktning och innehåll få tillgång till och kunskap om standarder och deras tillämpning

Läs mer

Karin Andersson (M) Birgitta Kringlund (FP)

Karin Andersson (M) Birgitta Kringlund (FP) Protokoll 1 (6) Teknikutskottet 2014-04-30 LK/140109 Plats Landstingshuset, grupprum B1 Beslutande Ersättare Eva Hallström (MP) Mats Sandström (S) Karin Andersson (M) Birgitta Kringlund (FP) Åsa Johansson

Läs mer

RoHS Miljö. En handledning till direktivet om begränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning. SEK Handbok 451.

RoHS Miljö. En handledning till direktivet om begränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning. SEK Handbok 451. RoHS Miljö En handledning till direktivet om begränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning SEK Handbok 451 Utgåva 1 SEK Handbok 451 Utgåva 1 Januari 2016 RoHS Miljö En handledning

Läs mer

www.miljonaren.se Verksamhetshandbok Kvalitet och Miljö Miljönären Lindfeldts Måleri AB

www.miljonaren.se Verksamhetshandbok Kvalitet och Miljö Miljönären Lindfeldts Måleri AB www.miljonaren.se Verksamhetshandbok Kvalitet och Miljö Lindfeldts Måleri AB Inledning Lindfeldts Måleri AB är Dalarnas största målerikoncern med 150 medarbetare och en omsättning på nästan 100 miljoner

Läs mer

Kompetensförsörjning från strategi till resultat

Kompetensförsörjning från strategi till resultat Kompetensförsörjning från strategi till resultat 1 2011 SIS Förlag AB Redaktör Joachim Bowin SIS HB 355 Kompetensförsörjning från strategi till resultat ISBN 978-91-7162-804-6 ISSN 0347-2019 Tryckeri Edita,

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Omfattande revidering av ISO 14001 väntar

Omfattande revidering av ISO 14001 väntar 2010-10-02 Handläggare, tfn Anneli Rafiq, +46 8 555 520 52 E-post anneli.rafiq@sis.se Omfattande revidering av ISO 14001 väntar SIS, Swedish Standards Institute Framtidens miljöledningssystem bör enligt

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Checklista för köp av tjänster mellan företag

Checklista för köp av tjänster mellan företag Checklista för köp av tjänster mellan företag Vilka behov har ditt företag? Vad ligger bakom ditt beslut att söka hjälp? Vilka leverantörer finns att välja på? Det finns några saker att ha i minnet när

Läs mer

Miljödriven affärsutveckling

Miljödriven affärsutveckling Snabbguide till Miljödriven affärsutveckling För alla företag som vet vad de vill men inte hur. -Kan ni vara snäll att tala om vilken väg jag ska gå? -Det beror på vart du vill komma. -Det spelar inte

Läs mer

Vad är det som avgör?

Vad är det som avgör? Vad är det som avgör? Vad är det som avgör? Standarder avgör För repet gäller följande standarder: SS-EN 354 Kopplingslinor SS-EN 355 Falldämpare SS-EN 364 Provningsmetoder SS-EN 1891 Statiska kärnmantelrep

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Revidering av ISO 9001 Kvalitetsledning. Tina Bohlin 2014-05-06

Revidering av ISO 9001 Kvalitetsledning. Tina Bohlin 2014-05-06 Revidering av ISO 9001 Kvalitetsledning Tina Bohlin 2014-05-06 Agenda 1. Vad är kvalitetsledning och ISO 9001? 2. Varför revidering? 3. 7 större förändringar med fokus på dokumenthantering 4. SIS/TK 304

Läs mer