STANDARDER GÖR IKEA MER EFFEKTIVT

Transkript

1 NR 3 SEPTEMBER 2004 PRIS 60 KR EXKL MOMS SIS STANDARD MAGAZINE GES UT AV SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE, TEMA TJÄNSTER EU satsar på tjänstestandarder Service kring fastigheter får egen standard Stora besparingar med jämn städkvalitet Har du kontroll på programvaran? BRITT-INGER ANDERSSON CHEF FÖR AVDELNINGEN TEKNIK, KVALITET OCH MILJÖ PÅ IKEA OF SWEDEN: STANDARDER GÖR IKEA MER EFFEKTIVT

2 LEDARE Europa satsar på tjänster Inom EU räknar man med att tjänstesektorn idag utgör cirka 70 procent av BNP. Det avspeglas däremot inte på standardsidan där tjänstestandarder är klart underrepresenterade. Detta vill nu EU-kommissionen göra något åt och har inlett en satsning för att få fram fler standarder på området. När samma riktlinjer gäller för olika tjänsteföretag underlättar det betydligt för köparna att göra jämförelser. Detta leder i sin tur till bättre konkurrens och lägre priser. För tjänsteföretagen leder det till nya marknader och en förenklad export. Städning är ett område där det redan idag finns standarder. Både leverantörer och beställare vittnar om att det underlättar vid upphandlingen. Facility Management, alltså service kring fastigheter, är ett område där standarder är på gång. En stor beställare av denna typ av tjänster är Fortifikationsverket. De berättar på annan plats här i tidningen om varför de engagerar sig i det projektet. LARS FLINK, VD SIS INNEHÅLL SIS STANDARD MAGAZINE NR 3 SEPTEMBER 2004 ÅRGÅNG NOTISER OCH BOKTIPS LÖNSAMT MED KONTROLL PÅ PROGRAMVARAN ISO SATSAR PÅ SOCIALT ANSVAR SÄKRA PRODUKTER GÖR IKEA:S KUNDER TRYGGA EN LEDARE MED FINGERTOPPSKÄNSLA TJÄNSTESTANDARDER MOT ETT GENOMBROTT STORA BESPARINGAR MED JÄMN STÄDKVALITET SERVICE KRING FASTIG- HETER FÅR EGEN STANDARD SIS MEDLEMSSIDOR KURSKALENDARIUM OCH FRÅGAN SIS STANDARD MAGAZINE SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE PRIS: 60 kronor exkl. moms ADRESS: Stockholm BESÖKSADRESS: Sankt Paulsgatan 6 TELEFON: ANSVARIG UTGIVARE: Olle Axenborg REDAKTÖR: Lovisa Krebs, Chatarina Dahlberg (vik) REDAKTION OCH PRENUMERATIONSSERVICE: standardmagazine@sis.se PRESSKONTAKT: Victoria Jonsson MEDARBETARE I DETTA NUMMER: Pamela Collin, Lena Lidberg, Maria Marrero, Sten Sture Skaldeman, Stefan Öqvist DESIGN: Semester Design PRODUKTION: POE REPRO: Bildrepro TRYCK: Alloffset DISTRIBUTION: OnTime SIS STANDARD MAGAZINE ges ut av SIS, Swedish Standards Institute. Den utkommer fyra gånger per år och är en av förmånerna kopplade till medlemskapet i SIS. SIS huvuduppgift är att driva svenskt deltagande i internationellt standardiseringsarbete så att svenska företag, myndigheter och andra organisationer får möjlighet att påverka innehållet i internationella standarder. ANVÄNDNING AV STANDARDER syftar till att göra varor och tjänster enklare och säkrare samt att underlätta handel över gränserna. SIS utarbetar standarder inom bl.a. bygg, hälso- och sjukvård, konsumentskydd, tjänster, ledningssystem och miljö. SIS VERKSAMHETER BEDRIVS i en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor samt i två aktiebolag: SIS Forum och SIS Förlag. SIS omsätter cirka 200 miljoner kronor och har 155 anställda. 2 SIS STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2004

3 Storföretag satsar på arbetsmiljö DET HÄNDER MYCKET inom området arbetsmiljö. Det är framför allt storföretag som satsar på att skapa bättre miljö för sina anställda. Efter kvalitets- och miljöcertifiering är det hygiencertifiering som är nästa steg för företagen. Tetra Pak certifierade sig efter krav från kunder i Storbritannien. Certifieringen reglerar bland annat vilka kläder vi ska ha på oss, var i lokalerna vi får äta och inte äta, säger Jonas Hallén, produktionsingenjör. Källa: Värmlands Folkblad CEN HAR FÅTT NY PRESIDENT DEN EUROPEISKA STANDARDISERINGSORGANISATIONEN, CEN, har fått en ny president. Han heter Michael Kelly och kommer från Storbritannien. I en intervju i CEN:s nyhetsblad CEN Networking säger Michael Kelly bland annat följande om sitt nya uppdrag: Högst upp på min dagordning för de kommande åren står först och främst externa relationer. Jag kommer att arbeta hårt för att stärka relationerna med stora intressenter från industrin och med EU-kommissionen. På frågan om vilka områden inom standardiseringen som kommer att vara mest aktiva, svarar han: Enligt min uppfattning kommer standarder för tjänster att vara ett högt prioriterat område. Jag tror det blir väldigt viktigt för de europeiska standardiseringsorganen. Eftersom tjänstesektorn är ganska ny för CEN måste vi visa att vi möter upp till marknadens krav på snabbhet och lyhördhet. NOTISER LJUSDALS KOMMUN SPARAR PENGAR GENOM STANDARDISERING EN ORGANISATION FÖR övergripande it-frågor har bildats i Ljusdals kommun. Med mindre pengar i kassan behövs en bättre styrning av området. Organisationen ska samordna inköp, upprätta rutiner och fastställa servicenivåer för it. Med hjälp av standardisering ska kommunen spara tid när bättre utbildad personal kan använda programmen mer effektivt och snabbare it-service ska ge mindre tapp i produktionen. Källa: Ljusdals-Posten Vårdhem kvalitetscertifierat FINJAGÅRDEN I HÄSSLEHOLM har blivit certifierat enligt ISO 9001:2000. Att skapa en grundläggande ordning och reda i verksamheten samt genom att man har egenkontroller och en avvikelsehantering, ser man till att säkerheten upprätthålls gentemot patienter, närstående, kunder och personal, säger Susanne Ny, kvalitetssamordnare och controller. Finjagården är ett behandlingshem för människor med psykiska funktionshinder. Källa: Kristianstadsbladet Boktips från SIS Förlag Beställ på eller via kundtjänst: MILJÖLEDNING TERMINOLOGI SS-ISO 14050:2004 En ny standard inom miljö som fungerar som en uppslagsbok och underlättar tolkningen och förståelsen för terminologin i standarderna i ISO serien. Därför kan den här standarden förenkla ditt miljöarbete. Den vänder sig till alla som använder standarderna i ISO serien samt myndigheter och studenter på miljörelaterade utbildningar på högskole- och gymnasienivå. PRIS: 715 KRONOR BYGGNADSPROJEKTERING Byggnadsprojektering är en ny samling sammanställd för att passa i första hand arkitektkontor och andra byggtekniska konsulter. Byggnadsprojektering 2004 innehåller ett sjuttiotal standarder. Boken är indelad i kapitel om fönster, dörrar, trä, hissar, inredning och andra produkter. Dessutom ingår i kapitlet om byggnadsutformning ett antal standarder om bl. a. areamätning, ljudklassning, funktionsplanering och belysning. PRIS: KRONOR PRAKTISKA EXEMPEL ERFARENHETER FRÅN REVISIONER Genom sin direkta koppling till verkligheten intar den här boken en särställning bland litteraturen som behandlar kvalitetsledningssystem. Revisorer med mångårig erfarenhet visar med hundratals exempel hur de olika kraven i ISO 9001:2000 har tillämpats i organisationer av alla storlekar. Revisorerna har bedömt resultaten på en skala från kravet är uppfyllt till avvikelse föreligger. På det sättet visas exempel på hur varje krav i standarden uppfylls eller när de inte uppfylls. Detta är en svensk översättning av en tysk bok. PRIS: 790 KRONOR SEPTEMBER 2004 SIS STANDARD MAGAZINE 3

4 NOTISER Lönsamt att ha god kontroll på programvaran Det handlar ofta om stora belopp som betalas för köp av programlicenser och uppdateringar. PÅ SVENSKT INITIATIV FINNS EN internationell arbetsgrupp inom ISO för hantering av programvaror och dess licenser. Gruppen arbetar fram standarder som underlättar för företag och organisationer att ha kontroll på sina programvaror. Det handlar ofta om stora belopp som betalas för köp av programlicenser och uppdateringar. I många fall kan det vara svårt att få grepp över vilka licenser som finns internt och när de ska förnyas. Även villkoren för licenser är olika och förändras ständigt. En organisation hamnar i en mycket bättre förhandlingsposition om leverantören märker att de har kontroll på sina programvaror. Kontrollen gör också att risken att ha fel antal licenser minskar, säger Roger Wittlock, ordförande för den internationella gruppen. För att skapa en god programvaruhantering bör man bland annat tänka på följande: Ledningen måste aktivt visa sitt stöd. Se över inköpsvägarna och centralisera så långt det går. Tillåt inga inköp utöver de som sker via specificerade rutiner. Skaffa eller köp in kompetens inom programhantering och licensvillkor. Skapa processer för alla steg från inköp till utfasning. Se över processerna regelbundet. De standarder som gruppen kommer att ta fram förväntas att högst väsentligt underlätta förvaltningen och kontrollen av programvaror och programvarulicenser inom olika organisationer. SIS har det internationella sekretariatet och standarden heter ISO/IEC Software Asset Management. Den oktober hålls ett arbetsgruppmöte i Stockholm. För mer information, kontakta Bengt Rydstedt, projektledare på SIS, , bengt.rydstedt@sis.se eller Roger Wittlock, ,roger.wittlock@astrazeneca.com Text: Lovisa Krebs SIS i media Under sommaren har det framförallt skrivits om ett kommande standardiseringsarbete för företags sociala ansvarstagande, SR, med anledning av en internationell konferens som arrangerades av ISO och SIS i juni. Även en standard som vänder sig till turistindustrin har fått mycket uppmärksamhet i media. Socialt ansvarstagande kan bli standard. Med anledning av detta samlades representanter från hela världen i Stockholm i slutet av juni för att diskutera hur man tillsammans ska gå vidare med internationella riktlinjer och standarder inom området. SIS, Swedish Standards Institute var värd för konferensen som lockade över 300 deltagare från 66 länder. KVALITETSMAGASINET Standarden, som gäller såväl i Sverige och Europa som i resten av världen, finns nu tillgänglig hos Swedish Standards Institute (SIS). Det är första gången som en världsstandard för turistindustrin fastställs. EXPRESSEN Förr rådde förvirring men nu, med en ny global standard för turistindustrin, ska det inte längre finnas några oklarheter. Standarden, som gäller såväl i Sverige och Europa som i resten av världen, finns nu tillgänglig hos Swedish Standards Institute (SIS). NORRKÖPINGS TIDNINGAR Från hela världen kom 300 deltagare till Stockholm för att under två dagar diskutera hur företag, organisationer och myndigheter i framtiden ska bli bättre på att jobba med socialt ansvarstagande. Konferensen som avslutades på tisdagen, arrangerades av ISO och SIS var värd. SVENSKA DAGBLADET ISO bestämmer hur riktlinjerna ska utformas men enligt Lars Flink, SIS, försöker organisationen få med så många som möjligt från industrin, intresseorganisationer och fackföreningar för att skapa legitimitet för arbetet. NYA LIDKÖPINGS TIDNING Hur vet man att en frukostbuffé i Bangkok är detsamma som en frukostbuffé i Säffle? Förr rådde förvirring, men nu med en ny global standard för turistindustrin, ska det inte längre finnas några oklarheter. Standarden som gäller såväl i Sverige och Europa som i resten av världen, finns nu tillgänglig hos Swedish Standards Institute, SIS. METRO 4 SIS STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2004

5 ISO satsar på Socialt Ansvar ISO STARTAR ARBETET MED att utveckla en global standard för Social Responsibility (SR). Det bestämdes av ISO:s tekniska ledningsgrupp efter den SRkonferens som hölls på Norra Latin i Stockholm i juni. Konferensen lockade över 300 deltagare från hela världen som under två dagar diskuterade hur företag, organisationer och myndigheter i framtiden ska bli bättre på att jobba med socialt ansvarstagande. Till grund för diskussionerna låg den rapport som en expertgrupp, tillsatt av ISO, hade arbetat fram. Arrangör för konferensen var ISO. SIS, Swedish Standards Institute var värd. KRONPRINSESSAN VICTORIA invigde konferensen. Socialt ansvarstagande är ett viktigt området och det berör oss alla. Jag ser fram emot att få lyssna på er, sa hon i sitt invigningstal. Konferensdeltagarna kom från företag, ideella organisationer, konsumentorganisationer och myndigeter. Sammanlagt fanns 66 länder representerade. Det är viktigt att utvecklingsländerna får vara med och uttrycka sin åsikt. På denna konferens har deltagare från 33 utvecklingsländer deltagit. Enligt min åsikt finns det idag inte så många andra organisationer än ISO som kan fånga upp dessa länder, som har plattformen, neutraliteten och metoderna för att dra igång ett arbete som detta, sa Daniel Gagnier, Senior Vice President på det kanadensiska företaget Alcan Inc. Text: Chatarina Dahlberg Foto: Måns Diedrichs Ruggero Lensi, från UNI i Italien, Anders Sköld, teknisk chef på SIS och Trevor Vyze från BSI i Storbritannien. Kronprinsessan Victoria invigde konferensen. Thomas Bergmark från IKEA. Över 300 deltagare från hela världen diskuterade socialt ansvarstagande. Ziva Patir, Vice President i ISO. Svetsning av stål e-bok SVETSNING AV STÅL E-BOK, har samma innehåll som boken Svetsning av stål i pappersformat men är en ny elektronisk bok på sis.se. E-boken har många smidiga funktioner som underlättar användandet av innehållet; en effektiv sökfunktion där du kan söka på delar av eller hela ord från innehållet och får upp en länkad lista på var dessa ord återfinns. Alla figurer och tabeller går att förstora och samtliga sidor går att skriva ut. innehållsförteckningen är länkad för att du lättare ska hitta det du söker. Dessutom innehåller e-boken länkar till alla refererande standarder på sis.se vilket gör det enkelt för dig att köpa eller abonnera på den standard du är intresserad av. PRIS 3 ÅR: KRONOR PRIS 2 ÅR: 950 KRONOR PRIS 1 ÅR: 600 KRONOR Kontakta SIS Förlag på eller sis.sales@sis.se SEPTEMBER 2004 SIS STANDARD MAGAZINE 5

6 SÄKRA PRODUKTER GÖR IKEA:S KUNDER TRYGGA Med 186 varuhus i 31 länder är IKEA ett av de mest kända, svenska varumärkena. Företagets framgångskoncept bygger i hög grad på enhetlighet från bokhyllan Billy till köttbullarna i restaurangerna. Samtidigt är enhetligheten nära förknippad med standarder. Både när vi utvecklar och tillverkar våra produkter spelar standarder en stor roll, berättar Britt-Inger Andersson, chef för avdelningen teknik, kvalitet och miljö på IKEA of Sweden AB. Text: Lena Lidberg Foto: Anders Erlandsson

7

8 DET SENASTE ÅRET har IKEA öppnat elva nya varuhus. Företaget finns nu representerat i både Europa, Asien, Australien och Nordamerika. Och expansionen fortsätter. Nyligen öppnade till exempel det första fullskaliga IKEA-varuhuset i Kina. Företagets nav finns precis som vid starten i småländska Älmhult. Här, på IKEA of Sweden, utvecklas IKEA:s sortiment, som just nu består av cirka artiklar. Britt-Inger Andersson är chef för utvecklingsavdelningen TQE (teknik, kvalitet och miljö), en stabsfunktion med cirka 70 medarbetare. Tio av dessa medarbetare utgör en expertgrupp, som främst har till uppgift att arbeta med standarder. Det handlar om standarder kopplade till produkter och material, och vilka krav som dessa ska uppfylla inom områden som bland annat säkerhet och hälsa. Vårt standardiseringsarbete omfattar i första hand möbler, men även många andra områden. Dit hör till exempel belysning, textilier och kemi, berättar Britt-Inger Andersson. Några av de frågor som står i fokus är barnsäkerhet och brand- och elsäkerhet. Inom det kemiska området är syftet bland annat att undvika ämnen som riskerar att framkalla allergier. Arbetet med produkt- och materialstandarder gör IKEA till ett mer effektivt företag. Utan internationella och europeiska standarder skulle vi vara tvungna att hålla reda på en lång rad krav som kan tänkas vara aktuella i alla de länder där vi är verksamma, säger Britt-Inger Andersson. EXPERTGRUPPEN INOM TQE-avdelningen sammanställer kravställningar, så kallade IKEA-specifikationer, som gäller för företagets samtliga produkter och affärsområden. Denna grupp ser även till att kraven sprids till designer, produktutvecklare, tekniker, inköpare med flera. I det arbetet är internationella och europeiska standarder en viktig utgångspunkt för oss. Med externa standarder som bas tar vi fram de IKEA-anpassade kravställningarna. Standarder spelar en stor roll både när vi jobbar med produkt-, materialoch teknikutveckling. Men de är också viktiga i nästa led, när det är dags för tillverkning, säger Britt-Inger Andersson. Hon ser många fördelar med standardisering och påpekar att det är något som underlättar IKEA:s arbete, både i den egna organisationen och gentemot leverantörer runt om i världen. Arbetet med produkt- och materialstandarder gör IKEA till ett mer effektivt företag. Utan internationella och europeiska standarder skulle vi vara tvungna att hålla reda på en lång rad krav som kan tänkas vara aktuella i alla de länder där vi är verksamma. IKEA har ett stort behov av standarder i de fall där det saknas standarder måste vi själva ta fram ett regelverk att utgå från. Det tar förstås tid och resurser i anspråk, jämfört med om det redan finns färdiga lösningar att ta del av. IKEA:S STORA INTRESSE för standarder har lett till att företaget är representerat i många arbetsgrupper och kommittéer som berör standardisering, både på svensk och internationell nivå. I det nya internationella projektet kring Social Responsibility är IKEA mycket aktivt. De tio experterna på Britt-Inger Anderssons avdelning är alla engagerade i olika SIS- och CEN-grupper, som täcker in allt från barnsäkerhet till färghärdighet hos textil. Vi jobbar strukturerat och har varit aktiva inom standardiseringsarbetet i många år. Det är ett arbete som vi prioriterar. I arbetsgrupperna får vi möjlighet att utbyta BRITT-INGER ANDERSSON är utbildad civilingenjör inom området väg och vatten och har examen från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Hon är även teknisk lic inom konstruktionslära och arkitektur och har ett förflutet på forskningsinstitutet Trätek. För drygt fem år sedan började hon på IKEA of Sweden. FÖDD: 1958 i Stockholm. FAMILJ: Make och två söner på 19 och 17 år. BOR: I villa i Älvsjö i Stockholm. Veckopendlar till Älmhult i Småland. FRITID: Segling, trädgård, byggnadsvård. 8 SIS STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2004

9 Expertgruppen inom TQE-avdelningen sammanställer kravställningar, så kallade IKEA-specifikationer, som gäller för företagets samtliga produkter och affärsområden. Innan en IKEA-möbel eller annan IKEA-produkt lanseras på marknaden får den genomgå ett antal tester. viktiga erfarenheter med andra företag. Eftersom vi är ett globalt företag använder vi i första hand internationella och europeiska standarder. Men i arbetsgrupperna är vi oftast aktiva på europeisk nivå, eftersom merparten av våra kunder finns i Europa, säger Britt-Inger Andersson. Innan en IKEA-möbel eller annan IKEAprodukt lanseras på marknaden får den genomgå ett antal tester, ofta i labbmiljö. I Älmhult finns ett stort testlaboratorium med omkring 20 medarbetare. Vårt labb är en stor tillgång i standardiseringsarbetet, både internt och externt. Vi är rätt praktiskt inriktade och ser det som positivt att vi kan bidra med testresultat och information som kan komma standardiseringsgrupperna till godo. Vi jobbar även gentemot många externa FAKTA IKEA GRUNDADES 1943 av den då 17-årige Ingvar Kamprad. Namnet IKEA är en förkortning av Ingvar Kamprad, Elmtaryd, Agunnaryd. VERKSAMHET: Säljer möbler och inredningsprodukter av alla de slag. Driver även restauranger, och på de utländska varuhusen säljs ofta svenska matvaror. FINNS: Har varuhus i 31 länder i Europa, labb på olika håll i världen, och för att det samarbetet ska fungera behövs en standardiserad testmetod. Det är ett annat exempel på hur vi använder oss av standarder i vår vardag. BRITT-INGER ANDERSSON påpekar att hela IKEA:s arbete kring standarder sker i teamform och med erfarna medarbetare. Bland annat har personalen på testlabbet i Älmhult ett nära samarbete med experterna. Även testlabbet hör till avdelningen för teknik, kvalitet och miljö. I varje land där IKEA är verksamt finns dessutom en koordinator som bland annat arbetar med standarder, bevakar lagstiftning och håller kontakt med inhemska branschorganisationer. Vi är måna om att sälja säkra produkter Asien, Australien och Nordamerika. ÄGARE: IKEA ägs av en stiftelse, Stichting INGKA Foundation, som är registrerad i Nederländerna. OMSÄTTNING: Drygt 100 miljarder kronor per år. ANSTÄLLDA: Cirka medarbetare i 43 länder. HEMSIDA: som kunderna kan lita på. När vi berättar att vi uppfyller en viss standard skapar det trygghet för kunden. Samtidigt tycker vi att det är viktigt att visa rent praktiskt hur olika tester går till. Därför har vi testmaskiner utplacerade även i varuhusen, vilket kunderna brukar uppskatta. HUR GÖR DU FÖR ATT LYCKAS I PROJEKTARBETET? Här är några punkter som Britt-Inger Andersson tycker är viktiga för att nå framgång i standardiseringsprojekt: Sätt upp tydliga mål, och arbeta fokuserat mot målen. Projektdeltagarna bör ha rätt kompetens för sina uppgifter, så att arbetet löper på och leds framåt. Projekten bör genomföras i teamform, med ett coachande ledarskap. Arbetet bör leda fram till praktiskt användbara resultat, så att alla ser nyttan med standarder. SEPTEMBER 2004 SIS STANDARD MAGAZINE 9

10 En ledare med fingertoppskänsla MÖT ANDERS HELLGREN, ORDFÖRANDE I KOMMITTÉN FÖR KRANAR Det har varit oerhört lärorikt. Dessutom är det intressant att utbyta erfarenheter med utländska kollegor. Så positivt utrycker sig Anders Hellgren, Bromma Conquip, om sitt ordförandeskap i den europeiska underkommittén för kranar. Text och foto: Maria Marrero Det gäller att leda gruppen med fast hand när viljorna stretar åt olika håll. Samtidigt får man inte vingklippa deltagarna för snabbt, säger Anders Hellgren. ARBETSGRUPPENS uppgift har varit att utarbeta ett annex till den kranstandard som färdigställs parallellt av en teknisk kommitté med säte i Helsingfors. Arbetet med att ta fram dokumentet är redan klart. Den nya standarden innehåller bland annat säkerhets- och hanteringskrav. Anders Hellgren ser många fördelar med att använda standarder. De främsta nyttorna som vi ser det är att vi sparar tid och slipper en massa praktiska problem. I förlängningen betyder det också att vi kan dra ner på en del av våra kostnader. ANDERS HELLGREN har varit ordförande i den europeiska arbetsgruppen med deltagare från Finland, England, Tyskland och Holland sedan standardiseringsarbetet drogs igång Jag tror det har varit ett plus att jag är van att arbeta internationellt. Det gör att jag lättare kan hantera eventuella kulturella motsättningar, säger han samtidigt som han konstaterar att de mentala skillnaderna ofta är större inom Europa än mellan till exempel Sverige och Asien. Han tycker det är viktigt att ordföranden är en stark ledare som kan föra arbetet framåt. Det gäller att leda gruppen med fast hand när viljorna stretar åt olika håll. En viss fingertoppskänsla är också bra att ha. Man får inte vingklippa deltagarna för snabbt under diskussioner utan måste låta dem prata på en stund. Ibland skulle jag ha velat ha en mentor, en erfaren person som kunde ha stöttat och hjälpt mig i arbetet. VAR MAN SKULLE hitta denna mentor kan han inte riktigt svara på, men säger att det viktigaste är att det är någon som har branscherfarenhet och kunskaper om standardisering. Anders Hellgren blev erbjuden ordförandeklubban i egenskap av sin roll som ansvarig för mekanikutveckling vid Bromma Conquip. Det multinationella bolaget tillverkar lyftok, som används för att lyfta containrar. Företaget, med huvudkontor i Vinsta utanför Stockholm och en fabrik i Malaysia, har 60 procent av världsmarknaden och är i kraft av sin storlek en tongivande aktör inom branschen. Det har inte funnits någon standard inom det här området tidigare. För oss som har hela världen som arbetsfält har bristen på ett gemensamt referensdokument gjort att vi tvingats anpassa våra produkter efter det land vi sålt till något som både är tidskrävande och innebär en hel del onödigt krångel. MEN DET ÄR INTE enbart för att skapa ett regelverk som ser likadant ut oavsett var man befinner sig på jorden som Bromma Conquip valt att delta i standardiseringsarbetet. Det FAKTA finns även andra anledningar till deltagandet. Anders Hellgren menar att det faktum att företaget är världsledande på den internationella marknaden också innebär ett ansvar att bevaka Sveriges nationella intressen. Genom att delta kan man också säkerställa att de krav som skrivs in i standarden är realistiska. Han säger sig ha sett exempel från andra branscher när krav som produkttillverkarna omöjligt kan uppfylla, tas med i standarderna. Det skapar en massa praktiska problem och leder ofta till hätska diskussioner när standarderna antagits, konstaterar Anders Hellgren. ANDERS HELLGREN är utbildad civilingenjör med examen från KTH i Stockholm. Han har tidigare arbetat som teknikkonsult. Sedan 2002 är han ansvarig för mekanikutvecklingen på Bromma Conquip. FÖDD: 1967 i Solna FAMILJ: fru och två pojkar på tre och fyra år BOR: i parhus utanför Stockholm FRITID: tillbringar han med familjen Mer information om SIS projekt: Reidun Löwendahl, projektledare på SIS, tfn: , e-post reidun.lowendahl@sis.se 10 SIS STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2004

11 Tjänstestandarder på väg mot ett genombrott TEMA TJÄNSTER Högre säkerhet för konsumenterna och en breddad internationell marknad. Fördelarna med standarder inom tjänsteområdet är många. Trots det finns det bara några få tjänstestandarder. Men nu ska det bli ändring på det ett omfattande arbete har inletts på europeisk nivå. Text: Maria Marrero EN FRIVILLIG OCH marknadsdriven standardisering är viktig för att skapa en verklig inre marknad för tjänster, säger Kerstin Söderberg, projektledare för tjänstestandardisering på SIS. Produktstandarder har funnits i många år. På tjänstesidan däremot har man hittills endast utarbetat standarder inom några få områden som till exempel post, städning, sjukvård och transporter. Men snart kommer det också att finnas standarder för bland annat facköversättningar, fastighetsförvaltning (se artikel på sid 13, red. anm.), begravningstjänster, språkresor och finansiell rådgivning. Det unika med en tjänst, själva upplevelsen om det till exempel handlar om turism, kan självfallet inte standardiseras. Däremot är terminologi, tjänstens funktion, tjänsteutövarens kompetens och avtal mellan säljare och köpare typiska exempel på områden som vi kan skapa riktlinjer för, säger Kerstin Söderberg. TJÄNSTESEKTORN fortsätter att växa. Inom EU räknar man med att den redan i dag utgör cirka 70 procent av BNP. Men det saknas fortfarande lagar, regler och standarder inom de flesta områden, vilket försvårar handeln med tjänster över gränserna. EU-kommissionen har utarbetat ett förslag till tjänstedirektiv som syftar till att främja den europeiska handeln och öppna upp gränserna. Förslaget är just nu ute på remiss och direktivet beräknas vara klart inom ett par år. KERSTIN SÖDERBERG SITTER med i en europeisk arbetsgrupp som ska snabba på utvecklingen av tjänstestandarder. Enligt henne förvånas många av de näringslivsrepresentanter som deltar i arbetsgruppen, över vilket stort inflytande de har över standardiseringsarbetet. Vissa kan vara lite skeptiska i början, men när de märker hur mycket de faktiskt kan påverka standardernas utformning ändrar de inställning. De brukar också uppskatta att få ett nytt kontaktnät och kunna byta erfarenheter och kunskaper med sina europeiska kollegor. MEN DET ÄR INTE BARA de som deltar i standardiseringsarbetet som är positiva till tjänstestandarder. Många andra har också insett fördelarna. Ett företag som är certifierat får automatiskt en högre status. Certifieringen fungerar som en kvalitetsstämpel och signalerar att företaget är seriöst, konstaterar Kerstin Söderberg. SIS UTVECKLINGSCHEF, Kjell Lundström, tycker det är bra att fler områden inom tjänstesektorn får support av standarder. När samma riktlinjer gäller för alla tjänsteföretag ökar konsumenternas möjligheter att göra jämförelser, vilket främjar konkurrensen och leder till en sund prispress. FAKTA Snart kommer det att finnas standarder för bland annat fastighetsförvaltning, språkresor och finansiell rådgivning. EU-KOMMISSIONEN HAR GETT CEN, den europeiska standardiseringsorganisationen, i uppdrag att snabba på utvecklingen av standarder på tjänstesidan. En arbetsgrupp med representanter från hela Europa har tillsatts för att försöka hitta nya områden inom tjänstesektorn. Gruppen får ett år på sig att utreda tjänstestandardiseringen och ska lämna sin slutrapport vid årsskiftet. Mer information: Kerstin Söderberg, projektledare på SIS, , kerstin.soderberg@sis.se SEPTEMBER 2004 SIS STANDARD MAGAZINE 11

12 TEMA TJÄNSTER Stora besparingar med jämn städkvalitet Standarden för städning har vi skrivit om tidigare i SIS Standard Magazine. Många företag och organisationer vittnar om dess användbarhet. Fortifikationsverket, som är försvarets hyresvärd och en av landets största fastighetsägare, har sparat cirka 90 miljoner kronor på att lägga ut städningen av samtliga fastigheter. Text och foto: Pamela Collin ATT LÄGGA UT städningen av en miljon kvadratmeter hade inte varit möjligt utan standarden för städkvalitet. Det säger Gustav Lasota, utvecklingsledare på Fortifikationsverket och som varit expert i en spegelgrupp för städstandarder. Tack vare den europeiska riktlinjen kunde vi kommunicera på ett gemensamt språk i upphandlingsprocessen, vilket är en nödvändighet när man jobbar med offentlig upphandling som är värd mer än 1,4 miljoner kronor. Och det här kontraktet är värt drygt 400 miljoner kronor över en treårsperiod. Tydlighet i standarden är oerhört viktigt och redan i kalkylstadiet kunde vi tala samma språk, vilket innebar jämnare anbud. Det blir också lättare för leverantörerna att kommunicera med sin personal om förväntad kvalitet, och slutanvändarna, det vill säga de som sitter i den städade lokalen, kan få svar på sina eventuella frågor om städkvaliteten, fortsätter Gustav Lasota. VAD ÄR KVALITET i städning? Om det pågick det diskussioner i gruppen som skulle arbeta fram standarden. Särintressena i Europa är många och det är mycket pengar som rör sig i tjänstesektorn. I Jag är själv förvånad över vilken genomslagskraft standarden fått Tack vare den europeiska riktlinjen kunde vi kommunicera på ett gemensamt språk i upphandlingsprocessen. Det är en nödvändighet i en offentlig upphandling som är värd mer än 1,4 miljoner kronor, säger Gustav Lasota, utvecklingsledare på Fortifikationsverket. den svenska gruppen arbetade vi för att få med såväl miljösom kompetensperspektivet. Kvalitetsnivån är graderad i sex nivåer. Dessutom finns metoder för både besiktning och rapportering angivna i standarden, berättar Gustav Lasota. När Fortifikationsverket bestämde sig för att lägga ut städningen, vilket inte är ett helt lätt beslut, var det kombinationen av tre faktorer som gjorde att vi lyckades ro det hela iland; en definition av vad som skulle göras (beskrivning av förväntat städresultat), avtalsstandarden samt den skärpta lagstiftningen man har inom EU för att säkra att det är fråga om en äkta outsourcing. Vi fick in fyra anbud FAKTA och med standardens hjälp kunde vi alltså jämföra dessa på ett bra sätt. Jag är själv förvånad över vilken genomslagskraft standarden fått. Den har även kunnat omsättas i dataverktyg för kalkylering, produktion, planering och redovisning och därmed fått konsekvenser långt utöver vad jag kunde föreställa mig, säger Gustav Lasota. STANDARDEN HETER STÄDKVALITET Mätsystem för bedömning av städkvalitet och har beteckningen SS Standarden är nordisk, dvs. likadan i Sverige, Norge och Danmark. Exempel på situationer när standarden är användbar: krav i samband med att utföra, beställa och/eller erbjuda en städtjänst för kontroll av uppnådd städkvalitet för utvärdering av nedsmutsning och/eller återsmutsning för att konstatera uppnådd kvalitetsnivå i förhållande till städinsatsen. Ytterligare information om standarden får du av Håkan Dybner, SIS, E-post: hakan.dybner@sis.se 12 SIS STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2004

13 Service kring TEMA TJÄNSTER fastigheter får egen standard I USA är cirka 70 procent av all service kring en arbetsplats eller kring en industriell verksamhet, så kallad Facility Management, utlagd på entreprenad. I Europa är den siffran endast 30 procent. Nu har Fortifikationsverket engagerat sig i en expertgrupp hos SIS som ska utarbeta ett förslag till europastandard för Facility Management. Text: Pamela Collin INOM DET HÄR området är Sverige faktiskt världsledande och vi sitter på en otrolig kunskapsbas. Det beror till stor del på att Fastighetsägarna och SABO* startade ett utvecklingsprojekt kring dessa frågor redan 1994, berättar Gustav Lasota, utvecklingsledare på Fortifikationsverket. Men det enda land i Europa där man verkligen har skapat en äkta säljar-köpar-relation inom detta område är England. Och man kan konstatera från dessa tidigare projekt att det krävs ett gemensamt språk kring Facility Management. Därför fokuserar vi i den europeiska expertgruppen på att ta fram en gemensam kontrakts- och avtalsstruktur både för fastighetsoch servicerelaterade tjänster, fortsätter Gustav Lasota. SOM EXPERTER I denna grupp verkar även Anders Eriksson, AstraZeneca och Madeleine Hjortsberg, Boverket. Varför behövs det en standard för Facility Mangement och varför engagerar sig Fortifikationsverket i detta? Om man ska kunna vara en stark aktör inom offentlig upphandling, är det oerhört viktigt med en europeisk kontraktsstruktur. Vi köper ju tjänster som exempelvis snöröjning, park- och väghållning och VAsystem. Fortifikationsverket är, i motsats till merparten övriga fastighetsägare, stora infrastrukturägare. Vi har hektar mark. Som ett exempel: vid upphandling av gräsklippning och parkskötsel i Skåne finns det standarder för själva metoden, det vill säga förväntat resultat efter klippningen. Men i framtiden, när exempelvis ett polskt eller lettiskt företag vill vara med i upphandlingsförfarandet, är vi skyldiga att använda en godkänd europastandard även på själva avtalssidan, understryker Gustav Lasota. STANDARDEN SKA exempelvis innehålla rekommenderad kontraktslängd och definitionsfrågor som t. ex.; vad ska gälla vid kontraktsbrott och vilka ersätningskrav kan ställas. Målsättningen är att standarden ska gå ut på remiss kring årsskiftet. * En intresseorganisation för allmännyttans bostadsföretag. FAKTA MED FACILITY MANAGEMENT menas i detta sammanhang samordning och drift av stödfunktioner till kärnverksamheten samt anpassning och utveckling av byggnader och arbetsplatser för att tillgodose verksamhetens behov. INOM EUROPEISKA KOMMITTÉN CEN/TC 348 Facility Management utvecklas förutom standarden för kontrakt också en terminologistandard. Dessa två standarder förväntas att bli klara i slutet av 2006 och kommer också att bli implementerade som svensk standard. Standarden för Facility Management kommer att gälla både fastighets- och servicerelaterade tjänster. Mer information: Margareta Lönnsjö, projektledare på SIS, , margareta.lonnsjo@sis.se SEPTEMBER 2004 SIS STANDARD MAGAZINE 13

14 SIS MEDLEM Lilla standardskolan, del 2 Här kommer lektion två i vår standardskola. I lektion ett, som du hittar i förra numret av SIS Standard Magazine, klarade vi av själva startprocessen. Nu ska vi behandla hur förslaget till standard växer fram. Text: Sten Sture Skaldeman Grafik: Stefan Öqvist NÄR VI BÖRJAR DEN här lektionen har det tagits ett beslut om att starta ett nytt standardiseringsprojekt. För projektet ansvarar en teknisk kommitté och det praktiska arbetet sköts av en arbetsgrupp som kommittén utser. I varje teknisk kommitté finns ett sekretariat och en ordförande. Sekreteraren fungerar som projektledare och tillhandahålls av den nationella standardiseringsorganisation som ansvarar för projektet. Om intresse finns i den svenska kommittén så försöker vi få sekretariatet, förklarar Ursula Krische, expert på standardiseringsprocessen hos SIS. Grundförutsättningen är att det finns uppbackning i form av tid och pengar. Samma förhållande gäller i andra länder. I arbetsgruppen är det någon eller några En idé, ett förslag EN IDÉ, ETT FO RSLA G FÖR SLAG RÖST NING Sätta igång? SÄTTA IG T Å NG? REMISS FAST STÄ LL ELSE som skriver ett första utkast till text. Utkastet är baserat på material och idéer som man har fått från olika länder. Har man fått ett bra underlag kan arbetet gå snabbt, när underlaget är klent eller det finns delade meningar kan det krävas många omarbetningar. Här sker alltså ett informellt remissförfarande. Idag sköts mycket av det praktiska arbetet med hjälp av e-post, berättar Ursula Krische. Man börjar normalt med ett startmöte, men därefter sker huvuddelen av arbetet elektroniskt. ARBETET PÅGÅR TILLS arbetsgruppen är nöjd. När man har enats om ett förslag till standard är det dags att remittera förslaget till de länder som ingår i den tekniska kommittén. Ett projekt startar ETT PROJEKT ST AR TAR Förslag Remiss Kommentarer Röstning Fastställelse KOM MEN TARER Publicering PUBLI CERING Gäller det ett förslag till europeisk standard så går det till samtliga medlemsländer i CEN, eftersom alla medlemsländer är med i alla tekniska kommittéer. Det är startskottet för en serie nationella remissutskick. Från SIS sida försöker vi få ett så brett svenskt remissförfarande som möjligt, förklarar Ursula Krische. Det är till exempel viktigt att berörda myndigheter kan kontrollera att förslaget inte strider mot svensk lagstiftning. Det svenska remissförfarandet brukar vara avklarat på fyra till sex veckor. Därefter utarbetar den svenska kommittén ett svenskt svar. Totalt har varje land sex månader på sig för remissprocessen. De olika kommentarerna sammanställs och behandlas av den internationella arbetsgruppen som utarbetar ett reviderat förslag. Arbetet ska ske så snabbt som möjligt. Slutresultatet är ett färdigt förslag till standard. I nästa nummer avslutas vår lilla standardskola. Då behandlar vi de sista stegen i processen, det vill säga röstning, fastställelse och publicering. FAKTA VILL DU LÄSA MER OM hur det går till att ta fram en ny standard? Beställ eller ladda ner en pdf av SIS broschyr Utveckla standarder på broschyr Förra numret av SIS Standard Magazine hittar du på under Tidningar och nyhetsbrev Besök: CEN: ISO: Ytterligare information: Ursula Krische, utbildningssamordnare och projektledare, , ursula.krische@sis.se 14 SIS STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2004

15 Ny förbättrad remissfunktion PÅ SIS.SE FINNS NU EN FÖRBÄTTRAD remisservice. Du kan enkelt gå in och se vilka remisser som är aktuella. Remisser spelar en viktig roll i standardiseringsprocessen. Därför känns det bra att kunna presentera remisserna på ett överskådligt och lättnavigerat sätt, säger Måns Diedrichs, webb-ansvarig på SIS. Vem som helst har rätt att lämna synpunkter på en blivande standard. Ett brett remissförfarande bidrar till att standarden blir mer användbar och spridd i en vidare krets. Du som deltar i ett standardiseringsprojekt kommer precis som tidigare att få remisserna skickade till dig. INFORMATION OM AKTUELLA remisser hittar du under området standardiseringsprojekt på sis.se eller via länken Tjänsten blir tillgänglig den 1 oktober. NYA MEDLEMMAR Har du frågor kring ditt medlemskap i SIS? MAJ JULI 2004 Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum Carl Bro Stockholm Konsult AB Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) Proton Finishing AB Smarticware AB Shurgard Sweden AB Belesia Lokalvård AB Roth Scandinavia AB Add-X Biotech AB W & H Nordic AB Ceramatic Dental AB McLead AB Swedish Tissue AB Nordiska Dental AB Föreningssparbanken AB Sveriges Tandhygienistförening AB AFA Sjukförsäkring AB Uddevalla Sjukhus, Neurologen ErgonomiSällskapet Sverige, ESS SWIFT-Sverige Nationella Medlemsgrupp Belab AB Smith & Nephew AB El-Kretsen AB Intentia Research & Development AB Välkommen att kontakta någon av våra standardiseringschefer: Ingvar Börtemark, tfn: , ingvar.bortemark@sis.se Eva Albåge Nordberg, tfn: , eva.albage.nordberg@sis.se Namn- eller adressändring gör du lättast på: adressandring@sis.se Frågor & Svar om SIS? Hur certifierar jag min organisation enligt ISO 9001 eller ISO 14000? Är det något som SIS gör? Vi arbetar med utvecklingen av ISO och ISO standarderna, men SIS har ingen egen certifieringsverksamhet. Certifieringsföretagen som är ackrediterade av SWEDAC får utfärda certifikat enligt standarderna ISO 9001 och ISO När organisationen anser att man har ett ledningssystem som är ändamålsenligt och fyller kraven i standarderna, kontaktar man SWEDAC och får reda på de certifieringsföretag som verkar i den aktuella branschen. Certifikatet brukar gälla i tre år. För att få behålla ett certifikat krävs det bland annat att en revisor från certifieringsföretaget gör stickprovsvisa revisioner, vanligen en gång i halvåret. Kristina Sandberg, chef för området ledningssystem på SIS. NYA ANSIKTEN Nya ordföranden i tekniska kommittéer (maj juli) ULRIKA JOHANSSON, civilingenjör, är ny ordförande i den tekniska kommittén Färg och Lack (SIS/TK 433). Hon är projektledare för Sveriges Färgfabrikanters förening, Sveff i Stockholm och ansvarar bland annat för gruppen för märkning, varuinformation och miljödeklaration. TORBJÖRN HOLM, Eurostep, är ny ordförande i den tekniska kommittén STEP (Standard for the Exchange of Product data) (SIS/TK 280). Torbjörn Holm är konsult inom IT-strategi och affärsdrivande utvecklingsmetoder för informationsbehandling på Eurostep, Stockholm. MIKAEL LÄHDESMÄKI, Gunnebo Industrier AB, är ny ordförande för den tekniska kommittén Lyftredskap (SIS/TK 222). Han efterträder Anders Stigwall. Mikael Lähdesmäki är teknisk chef hos Gunnebo Industrier AB, Affärsenhet Lifting i Ramnäs. Han är är högskoleutbildad maskiningenjör och har varit verksam inom lyftområdet sedan MARJUKKA SAGESJÖ, Volvo Technology Corporation, Göteborg, är ny ordförande för SIS /TK 238 Fordonsergonomi. Marjukka Sagesjö är kognitionsergonom och arbetar med användarvänlighet inom Volvo. Det innebär att planera, genomföra samt analysera och sammanställa användartester. Hon är även kvalitets- och miljösamordnare samt internrevisor. ALEXANDER SMEKAL, är ny ordförande i SIS/TK 161 Geosynteter. Alexander Smekal är ingenjör i geoteknik och tunnlar från universitetet i Prag. Han arbetar som geoteknisk ingenjör vid Banverket i Borlänge. SEPTEMBER 2004 SIS STANDARD MAGAZINE 15

16 Varför är du medlem i SIS? OLLE ALFREDS- SON, MILJÖ- OCH TEKNISK CHEF PÅ SITA SVERIGE AB I STOCKHOLM: ANNE MARI NEDEVSKA, REGULATORY AFFAIRS, PÅ MÖLNLYCKE HEALTH CARE I GÖTEBORG: Foto: Ulrik Södergren/DigitalFotografen AB MÅRTEN JOHANSSON, TEKNISK CHEF, SVERIGES ÅKERIFÖRETAG, STOCKHOLM: AGNETA MELIN, MILJÖCHEF, TETRA PAK NORDEN, STOCKHOLM: Det är viktigt för oss som är en stor entreprenör på avfallsområdet. Nya regler ska gälla från årsskiftet. Genom att vi är med i projektarbetet kring karaktärisering av avfall får vi information före andra och vi kan påverka själva arbetet med standarden. Det hjälper oss att ta strategiska beslut genom att vi får information i ett tidigt skede och vi kan vara med och påverka. Vi är verksamma i en bransch som gör att vi följer många standarder. Vi deltar även i flera kommittéer. SIS är en av våra kanaler att tillsammans med andra företag i Europa påverka och påskynda utvecklingen i branschen. Det är viktigt att användare av fordon deltar i standardiseringsarbetet så att standarder blir bättre förankrade redan från början och därmed kan få ökad tillämpning. Kurskalendarium SIS Forum MEDICINTEKNIK Seminarium om larm & patientsäkerhet ny standard för larm på medicintekniska produkter, 1 dag Antalet apparater utrustade med larm har ökat och blivit en stressfaktor för vårdpersonalen. Larmen tolkas ofta som en felfunktion snarare än en situation som måste åtgärdas. Detta har lett till att patienter avlidit. Ny standard till stöd för tillverkarnas konstruktionsarbete ska underlätta för vårdpersonalen. 5 OKT I STOCKHOLM Tillämpad medicinteknisk säkerhet, 2 dagar Grundläggande utbildning för tekniker på sjukhus och företag samt för vårdpersonal med särskilt apparatansvar som måste kunna säkerhetskraven på medicinteknisk utrustning. 30 NOV 2 DEC, VIKING LINE STO-HEL Riskhantering och riskanalys för produktionsprocesser, 2 dagar Kursen ger kunskap om hur standarder för riskhantering och riskanalys har utvecklats och hur dessa kan sättas i relation till existerande GMP-regler för läkemedelsindustrin. Dokumenterad riskbedömning kan vara ett hjälpmedel för att välja rätt strategi i olika processrelaterade GMP-frågor. 1 2 DEC I STOCKHOLM Nya utgåvan av IEC Den grundläggande säkerhetsstandarden kommer i ny utgåva, preliminärt under våren Utgåva 3 innebär omfattande förändringar. Missa inte tillfället att redan nu få information om de större förändringarna. Den nya standarden ställer betydligt högre krav på tillverkaren. 15 DEC I STOCKHOLM LEDNINGSSYSTEM Ständig förbättring, kurs 1 dag Att ständigt förbättras är bland det mest centrala i att öka lönsamheten. Alla standarder för ledningssystem betonar ständig förbättring. På kursen får du kunskap om hur förbättringsarbete kan systematiseras, säkerställas och drivas på. 14 OKT I STOCKHOLM Förbättra styrningen av processerna, kurs 1 dag Kurs för dig som har ansvar för att driva och utveckla företagets ledningssystem och processer. Hur ser jag till att processmål och krav säkerställs samt att medarbetarnas kompetens utvecklas? 2 NOV I STOCKHOLM Kompetensförsörjning, seminarium 1 dag En introduktion till effektiv kompetensförsörjning. Seminariet ger dig en god inblick i hur ett ledningssystem kan utvecklas med hjälp av den nya standarden SS NOV I STOCKHOLM Offensiv revision, 1 dag Utbildning för verksamma interna revisorer med en tids erfarenhet som behöver inspiration och nya infallsvinklar. En mer offensiv revision ger tydliga förbättringseffekter i verksamheten. 3 4 NOV I STOCKHOLM Intern revision med arbetsmiljö, 1 dag För blivande interna revisorer av ledningssystem för SIS tar fram viktiga standarder som rör vår bransch, det vill säga förpackningar och miljö. Många standarder är kopplade till EU-direktiv och för oss är det viktigt att vara med och påverka utformningen. Annars kan det innebära onödiga kostnader och tekniska problem. arbetsmiljö som behöver en allmän kunskap om arbetsmiljöaspekter och en inblick i lagstiftningen kring arbetsmiljö. 8 NOV I STOCKHOLM Intern revision med miljö, 1 dag För blivande interna revisorer av miljöledningssystem som behöver viss miljökunskap, kunskap i miljöaspekter och miljölagstiftning. 9 NOV I STOCKHOLM Intern revision, 2 dagar Hur får du en väl fungerande intern revision? Det är en av de avgörande faktorerna för att företaget ska nå framgång med sitt ledningssystem. Kursen vänder sig till blivande interna revisorer eller ansvariga för interna revisioner NOV, 1 2 DEC I STOCKHOLM Vidareutveckla ledningssystemet, workshop 1 dag Workshop för dig som vill driva på vidareutvecklingen av verksamhetens kvalitetsledningssystem med fokus på ökad kundnytta, stärkt marknadsposition, effektivisering och större engagemang. 9 NOV I STOCKHOLM Skapa ett miljöledningssystem, kurs 2 dagar Kurs för miljöchefen eller samordnaren som ska bygga upp ett ledningssystem för miljö baserat på ISO NOV I STOCKHOLM Nytt om ISO 14000, seminarium 1 dag Seminarium om förändringarna i de nya utgåvorna av ISO 14001/ISO och hur de kan påverka ditt miljöledningssystem. Standarderna utkommer under hösten. 30 NOV I STOCKHOLM Mer information om SIS Forums utbildningar och konsulttjänster får du på eller om du ringer SIS STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2004