Evenemangsturism Central kontra perifer lokalisering

Transkript

1 Therese Olsson Evenemangsturism Central kontra perifer lokalisering En jämförelse av festivalerna Metaltown i Göteborg och Arvikafestivalen i Arvika. Event Tourism Central versus periphery localisation A comparison of the festivals Metaltown in Gothenburg and Arvikafestivalen in Arvika. Turismvetenskap C-uppsats Termin: Handledare: VT2011 Thomas Blom

2 Foto av: Therese Olsson. Tack! Jag vill rikta ett stort tack till de personer som tagit sig tid att svara på mina frågor! Utan er hade denna uppsats inte varit möjlig! Jag önskar er lycka till i ert framtida arbete med Metaltown och Arvikafestivalen! Tack till Annelie Bergfjord för tillstånd att använda hennes foto som exempel i uppsatsen!

3 SAMMANFATTNING Uppsatsen behandlar ämnet evenemangsturism och genom en jämförelse mellan festivalerna Metaltown i storstaden Göteborg och Arvikafestivalen i småstaden Arvika undersöks om det föreligger skillnader mellan evenemangen beroende på deras lokalisering. Evenemang är en stor händelse och en aktivitet som inte ingår i de dagliga sysslorna. Det kan handla om musik, sport, marknader, utställningar, teater och så vidare. Evenemang kan ses som en katalysator för turism på en ort och man kan genom dessa få besökare under lågsäsong eller förlänga högsäsongen. Den kan också fungera genom att hålla kvar lokalbefolkning istället för att de söker sitt nöje på annan plats. Evenemang kan vara återkommande eller engångshändelser. De återkommande hålls vanligtvis på samma plats, men det finns undantag som till exempel Olympiska Spelen som i sig är återkommande fast det byter plats och arena för varje gång. Ibland kan det vara nödvändigt att byta plats på grund av omständigheter, så som Metaltown gör i år (2011) då det vuxit ifrån sitt tidigare område i Frihamnen. Något som alla evenemang oavsett kategori har gemensamt är ett program, en arrangör och åskådare och/eller deltagare. Det handlar om ett schema för vad som händer under evenemanget, att någon måste arrangera samt att man har en publik och/eller deltagare. Det finns tre olika sorters arrangörer. Det innebär ideella föreningar, vinstdrivande företag och offentliga myndigheter. Vid en del evenemang har arrangörerna deltagare som tävlar samt en publik på plats och en publik som ser på evenemanget via tv, dator eller mobil. När det gäller Metaltown och Arvikafestivalen så arrangeras dessa på olika vis då den förstnämnda drivs av ett företag med vinstsyfte och det sistnämnda av en ideell förening. Evenemang jobbar även med tre punkter som innefattar grundservice, övergripande/allmän nytta/fördelar och målinriktad nytta/fördelar. Grundservicen står för basbehov. Den övergripande/allmänna nyttan/fördelarna innebär de komponenter som skiljer det från andra turismprodukter. Målinriktad nytta/fördelar är själva lockelsen med evenemanget, det vill säga det som gör det unikt och får folk att vilja delta. Metaltown inriktar sig på hårdrock och Arvikafestivalen titulerar sig som skogsfestivalen. Socialisering är något som är viktigt även i vårt individualiserade samhälle och genom att delta i evenemang blir detta behov tillgodosett. Det finns tre större kategorier som avslöjar varför människor söker sig till evenemang. Fysiska behov som till exempel avslappning och träning, behov av samhörighet och kärlek och behov för att förstå, uppskatta skönhet och att växa. Motivationen till att besöka evenemang är densamma som för resande, nämligen den att komma bort från det vardagliga och skapa en fin balans mellan under- och överstimulans. Ett evenemang har en livscykel som går ut på introduktion, tillväxt och mognad. När evenemanget nått mognad har man sett att det kan ta olika vägar. Det kan antingen stagnera eller drabbas av nedgång. Den tredje vägen är förnyelse. Genom att förnya ett stagnerat eller nedgående evenemang kan det få nytt liv, något som Arvikafestivalen testar i år (2011). Evenemang kan ha positiva och negativa effekter. Då det gäller miljön så innebär evenemang en

4 påfrestning genom att fler personer än vanligt vistas på en plats. Lokalekonomin kan få ett lyft genom evenemang genom att besökare nyttjar restauranger, hotell, affärer och så vidare. Lokalbefolkningens attityd kan vara viktig för att stötta ett evenemang. Det är något arrangörerna jobbar aktivt med både då det gäller Metaltown och Arvikafestivalen. Den sistnämnda erbjuder till exempel en fri biljett till hushåll i området Solvik som ligger närmast festivalområdet. Mängden besökare påverkar på olika sätt beroende på platsens storlek och befolkningsmängd. Metaltown drar runt besökare per dag, men i en stad på invånare försvinner mängden mer. I Arvika som har invånare så märks snittantalet besökare på mycket väl. Det är inte bara platsen som påverkas utan platsen i sig påverkar även evenemanget. Metaltown hålls i storstaden Göteborg medan Arvikafestivalen hålls i småstaden Arvika. Detta innebär skillnader i tillgänglighet, platsens fysiska konstruktion och vad det finns för valmöjligheter. Förutom denna fysiska (materiella) periferi så finns en immateriell periferi som innefattar den mentala uppfattningen av en plats. Denna uppfattning kan skilja sig beroende på en del faktorer till exempel var en person bor, hur gammal den är och även andra förutsättningar påverkar. Nyckelord: Evenemang, evenemangsturism, centrum, periferi, Metaltown, Arvikafestivalen, Göteborg, Arvika

5 ABSTRACT This paper is about the topic of event tourism and it is examined through a comparison between the festivals "Metaltown" in the city Gothenburg and "Arvikafestivalen" in the town Arvika, particularly whether there are differences in the events depending on their location. An event is a big happening and isn t part of the area's usual daily activities. It can be about music, sports, markets, exhibits, theatre, and more. Events can be seen as a catalyst for tourism and through them one can increase the number of visitors during low season or prolong the high season. It can also be a means to which one can keep local inhabitants at home instead of sending them looking for entertainment elsewhere. Events can be recurrent or a one time thing. The recurrent events are usually held at the same place, but there are exceptions such as the Olympic Games, which is a recurrent event though it changes location and arena every time. Sometimes a change of locale is necessary due to circumstances, like Metaltown this year (2011) when they have outgrown their previous location at Frihamnen. Some common factors to all events, not regarding category, are a program, an organizer, and spectators and/or participants. It is about a schedule for what will happen during the event, that there has to be someone who organizes the festivities, and to have an audience and/or participants. There are three kinds of organizers, including non-profit associations, profitable companies, and public authorities. At some events one has participants competing, an audience on location and an audience watching at home via television, computers, or cell phones. Metaltown and Arvikafestivalen are arranged differently. The first is organized by profitable companies while the second is organized by a non-profit organization. Events also work through the three points of basic service, overall/public benefit/advantage, and targeted benefit/advantage. Basic service covers basic needs. The overall/public benefit/advantage means the components that separate it from other products of tourism. Targeted benefit/advantage makes out the lure of the event: that which makes it unique and makes people want to participate. Metaltown targets hard rock and Arvikafestivalen states itself as the forest festival. Socialization is something important even in our individualized community and through participation at events this need is gratified. There are three bigger categories that reveal why people search out for events. Physical needs such as relaxation and workout, needs of solidarity and love, and the desire to understand, appreciate beauty, and to grow. The motivations underlying going to events are the same as for travel, namely to get away from the ordinary and creating a good balance between being under- and overstimulated. An event goes through a lifecycle that looks like this: introduction, growth, and maturity. When maturity is reached one has seen events take different paths. It could stagnate or be struck with a decline. The third way is renewal. By renewing a stagnated or declining event it can get new life, something Arvikafestivalen is trying out this year (2011). Events can have positive and negative effects. Regarding the environment an event means a strain by more people staying at the same place. The local economy can get a raise through events when

6 visitors use restaurants, hotels, shops, and so on. The attitude of the local inhabitants could mean a great deal to support an event. This is something that both Metaltown and Arvikafestivalen work on actively, for example Arvikafestivalen gives a free ticket to each household in the area of Solvik, which is the closest to the festival. The amount of visitors has a different affect depending on the size and population of the area. Metaltown has about visitors per day, but in a city with a population of this amount disappears more easily. In Arvika that inhabits people the average number of visitors is a lot more noticeable. It is not only the place that is affected; the place itself affects the event as well. Metaltown is held in the big city of Gothenburg while Arvikafestivalen is held in the small town of Arvika. This includes differences in availability, the physical construction of the place and the number of choices. Beside this physical (material) periphery there is an immaterial periphery which means the mental opinion of a place. This opinion can differ considering a number of circumstances like where you live, how old you are among other things. Keywords: Events, event tourism, central, periphery, Metaltown, Arvikafestivalen, Gothenburg, Arvika

7 Innehållsförteckning 1. Inledning Problembakgrund Problemformulering Syfte och problemställning Avgränsning Källkritik Uppsatsens disposition 4 2. Metod Hermeneutik Etik i samband med forskning Litteraturstudie Intervju Analysprocessen Evenemang och turism Evenemangsturism Evenemang Komplicerad kategorisering Socialisering Livscykel Positiva och negativa effekter Flaggskeppseffekten Centrum och periferi Materiell och immateriell periferi Centrum = norm? Jämförelse mellan två musikfestivaler Metaltown Polismyndigheten Turistbyrå och kommun Tillgänglighet Arvikafestivalen Polismyndigheten Turistbyrå och kommun Tillgänglighet Analys Slutsatser och reflektioner Slutsatser Reflektioner. 31 Referenser Böcker Rapporter Artiklar Webbdokument Intervju

8 Dokumentär TV Broschyrer Muntliga källor Figurförteckning Foton Bilaga 1 Bilaga 2 Figurförteckning Figur 1 Ett evenemangs livscykel Figur 2 Skillnader i den mentala bilden 19 Figur 3 Göteborgs läge i Sverige 21 Figur 4 Värmlandskarta samt karta över Värmlands läge i Sverige... 25

9 1. INLEDNING Evenemangsturism kan röra sig inom flera olika kategorier; till exempel sport, musik, marknader, utställningar, teater och så vidare. Det gemensamma är att det handlar om ett evenemang som engagerar turism och ökar besökarantalet till en plats. Ett evenemang är en aktivitet som är avgränsad i tid och rum. Det har ett program, en arrangör, åskådare och/eller deltagare 1. Ett stort och väldigt känt evenemang är de Olympiska spelen som varje gång lockar stora mängder till en plats där man följer de olika sportgrenarna. Evenemang resulterar inte endast i en ökning av besökarantal just då evenemanget inträffar utan kan även innebära annan marknadsföring av platsen. Själva platsens betydelse kan spela roll för evenemang och turism. Huruvida det handlar om en stor central plats eller en liten perifer plats kan innebära skillnader inte enbart genom den mest direkta skillnaden: lokaliseringen, utan även genom hur man använder sig av evenemanget i marknadsföringen av platsen, hur evenemanget påverkar platsen, hur infrastrukturen ser ut och vilken plats platsen har i människors medvetande. I det här arbetet ligger fokus på musikfestivaler och då främst jämförelsen mellan den centralt belägna festivalen Metaltown och den mer perifera Arvikafestivalen. Jag har valt att studera detta område inom turism närmare på grund av flera olika skäl. För det första så är det ett område som inte direkt ses som turism trots att den uppfyller kriteriet att turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften 2. Att inte tänka på sig själv som turist eller använda en annan benämning (resenär, besökare, deltagare och så vidare) är ett sätt att visa sin förhållning gentemot resandet då benämningen turism kanske oftast kopplas ihop med charterturism, som kan beskrivas som sällskapsresor 3. Med filmen Sällskapsresan som mental bild strävar resenärer kanske efter ett annat mer fritt resande. För det andra så är något som engagerar så många ett intressant område att undersöka. Det handlar inte enbart om de få dagar som evenemanget tar plats utan mycket händer runt omkring nästan hela tiden. Det senaste året har till exempel Arvikafestivalens existens varit uppe till debatt i allmän media och engagerat både de som jobbar med att genomföra festivalen, de som besöker festivalen och lokalbefolkning som inte alls tar del i festivalen förutom genom den märkbara ökningen av folk på stan och ljud från festivalområdet under festivalens dagar. För det tredje så har jag själv varit på båda dessa festivaler och jag har vid dessa tillfällen reflekterat över skillnaderna på en festival i storstaden och småstaden. Jag är dessutom en i lokalbefolkingen då det gäller Arvikafestivalen och har även det perspektivet. Att ha både inifrån- och utifrånperspektiv anser jag vara en viktig del i att förstå helheten. 1 Anderson, Larsson, & Mossberg (2009) s Tillväxtverket. 3 Von Seth (2008) s

10 1.1. Problembakgrund De geografiska förutsättningarna angående lokalisering påverkar flera aspekter. Själva infrastrukturen och tillgängligheten är det mest uppenbara som påverkar då en central position kanske erbjuder fler transportmedel och boendearrangemang. En central placering i människors mentala föreställning kan i sig också påverka hur lättillgänglig en plats är då den fysiska platsen inte alltid är det avgörande. Sedan finns det människor som vill ha och strävar efter den mer perifera platsen då de kanske inte vill röra sig i de centrala stråken där det finns många andra människor Problemformulering Det finns forskning angående evenemangsturism och det finns forskning om centrum- och periferibegreppen. Dock så har jag inte lyckats hitta forskning där dessa två områden kombineras. Att göra en jämförelse mellan två evenemang som befinner sig i centrum och i periferin anser jag därmed kunna bidra till en bild av hur det kan vara Syfte och frågeställning Syftet med föreliggande uppsats och undersökning är att se på hur olika förutsättningar eventuellt kan påverka evenemangsturism. Platsens betydelse i samband med marknadsföring och genomförande av musikfestivalerna Metaltown i Göteborg och Arvikafestivalen i Arvika studeras. Följande frågeställningar har formulerats för att nå syftet: Finns någon skillnad mellan hur ett evenemang förekommer i marknadsföring beroende på platsens geografiska lokalisering och storlek? Hur påverkas platsen för evenemanget (lokalbefolkning, lokalmiljö, lokalekonomi) beroende på dess geografiska lokalisering och storlek? 1.4. Avgränsning En del platser och evenemang används kortfattat som exempel för att ge en bättre bild av till exempel en teori eller en beskrivning. Fokus ligger dock på två musikfestivaler i Sverige, Metaltown i Göteborg och Arvikafestivalen i Arvika. Den empiriska delen berör enbart dessa två festivaler. Det finns ett flertal musikfestivaler i Sverige där en del passar in på beskrivningen om central placering och andra på beskrivningen om perifer sådan. Att valet föll på Metaltown och Arvikafestivalen beror på att jag har en tidigare upplevelse av dessa och har en tid haft ett intresse av att göra en jämförelse. Jag har valt att kontakta olika myndigheter med frågor, men inte besökare och deltagare eftersom årets festivaler ligger framåt i tiden vilket innebär att inga upplevelser ännu hafts. Att söka upp tidigare års besökare och deltagare skulle innebära att de har upplevelserna nästan ett år bakåt i tiden, vilket kan innebära en vinkling och påverkan genom den tid som gått. Därför avhåller jag mig från detta

11 1.5. Källkritik När tidigare skrivet material undersöks så är det bra att vara källkritisk. Något att tänka på kan vara bland annat följande saker: När har dokumentet skrivits? Var har dokumentet tillkommit? Varför har dokumentet tillkommit? Vilket syfte hade upphovspersonen? Under vilka omständigheter tillkom dokumentet? Till detta tillkommer själva upphovspersonen. Vem var upphovspersonen? Vad var relationen till händelsen som dokumentet handlar om? Tillkom dokumentet under någon slags påverkan? Hur länge efter händelsen skrevs dokumentet? Var upphovspersonen en person som var kunnig inom området eller en lekman? 4 Genom att ha dessa punkter i åtanke kan ett kritiskt tänkande möjliggöras då en litteraturgenomgång görs. Att vara extra källkritisk då det gäller källor på internet är viktigt, då det är väldigt enkelt för vem som helst att lägga upp information där. En sida kan framstå som en faktasida, men vara en sida med personliga åsikter. Att kolla upp källan är alltid att rekommendera. När det gäller andra former av källor, sådana som till exempel uppkommer genom att någon gör intervjuer och enkäter, innebär det att det är viktigt med medvetenhet om att frågorna besvaras utifrån personens personliga erfarenheter, åsikter och tankar. Svaren är alltså subjektiva. Dock så kan dessa vara till nytta då en undersökning om uppfattningen om något företas. Det är vad folk tycker och tänker som i många fall kan påverka och hjälpa eller stjälpa projekt, som till exempel då det gäller de musikfestivaler som jämförs i denna uppsats. Då jag intervjuat folk för detta arbete så har jag därför medvetet valt att intervjua folk från olika instanser för att få mer av en helhetsbild. Det är dock fortfarande personliga upplevelser och åsikter som förmedlas genom intervjuerna. Jag anser att det är lättare att förstå hur en festival helt kan förändra en småstad under några dagar eftersom jag själv bor i Arvika. Samtidigt så får jag på grund av detta hålla koll så att det inte uppstår någon form av skevhet i rapporteringen på grund av att Arvika är mitt hemma. Skevhet innebär förvrängning av omdöme, förutfattade meningar och otillbörlig påverkan 5, vilket kan leda till att resultatet som återfinns i ens undersökning är i högsta grad influerat av ens personliga tankesätt och åsikter. Jag har även varit besökare på både Arvikafestivalen och Metaltown och på det viset har jag en förståelse för hur det är att vara besökare och vilken upplevelse det kan innebära. Denna förkunskap har jag med mig, men jag har medvetet tänkt på det så att den ovanstående nämnda skevheten inte ska infalla. 4 Patel & Davidson (2003) s Bell (2005) s

12 1.6. Uppsatsens disposition Allra först ges en sammanfattning av uppsatsen tillsammans med nyckelord. Den ges på både svenska och engelska. Kapitel 1 i denna uppsats är själva inledningen där bakgrund, problemformulering, syfte, frågeställning, avgränsning, källkritik och uppsatsens disposition gås genom. Det är avsatsen till kommande delar i arbetet. Här kan ni läsa om hur jag kommit fram till att jag velat undersöka evenemangsturism och festivalerna Metaltown och Arvikafestivalen. Kapitel 2 är en genomgång av metod, synsätt och vilka metoder som använts i denna uppsats tillkomst samt för- och nackdelar som finns med dessa metoder. Här berättar jag om hur det gått till då jag lagt grunden för arbetet genom en litteraturstudie och hur jag sedan gått vidare till att intervjua kontaktperson för respektive festivalledning, polisen och turistbyråer i respektive stad. Kapitel 3 ger en genomgång av tidigare skrivet material om det valda ämnet. Det handlar om evenemangsturism samt centrum- och periferibegreppet, som i sig är två skilda områden som jag genom denna uppsats för samman. Kapitel 4 är empiridelen, själva rapporteringen av det som funnits i fältarbetet för denna uppsats. Detta visar på vad jag funnit i mina studier och genom mina intervjuer. Här ges en presentation av de olika festivalerna och städerna de befinner sig i, genom ögonen på arrangörer, polis, turistbyrå och kommun. Kapitel 5 är analysdelen där resultatet gås genom för att finna svar på syfte och frågeställning. I detta kapitel kopplas teori och empiri samman för att belysa området och se om det föreligger några skillnader mellan dessa festivaler som tar plats på så olika ställen. Kapitel 6 innefattar slutsatser och reflektioner som är resultatet av uppsatsens arbete. Här redovisas även om uppsatsens syfte uppnåtts och om problemformulering och frågeställning blivit besvarade. Jag beskriver hur arbetet fungerat och om något skulle kunna göras annorlunda. Efter kapitel 6 återfinns referenser som använts i uppsatsen, vilket innefattar både skriftligt material i form av böcker, webbsidor, broschyrer samt icke-skriftliga källor som dokumentärer, tv-program och muntliga källor. Efter referenser finns bilagorna

13 2. METOD I detta kapitel av uppsatsen beskrivs vilka metoder och tillvägagångssätt som använts för att undersöka uppsatsens område. För att uppfylla syftet har det krävts flera metoder och kontakter. Först har grunden lagts genom en litteraturstudie av tidigare forskning inom områden som handlar om evenemangsturism och centrum-periferi. För empiridelen har olika personer kontaktats. Genom att kontakta festivalledning och olika myndigheter (som till exempel Polismyndigheten) fås en bild som täcker flera synvinklar. Att göra en enkätundersökning hade inneburit att jag hade kunnat undersöka besökares tankar, upplevelser och åsikter. Men på grund av tidsramen för arbetet (det vill säga att årets festivaler ännu inte tagit plats och fjolårets är nästan ett år bakåt i tid) så valde jag att istället kontakta vissa nyckelpersoner som på något vis arbetar med festivalerna för att få en bild av hur evenemangen fungerar sett från deras olika perspektiv och om någon skillnad föreligger beroende på lokalisering. Som en fortsättning på denna studie skulle vidareforskning kunna fortsätta med att undersöka vad besökare tycker och om det på något vis framkommer om platsen påverkar deras syn på evenemanget Hermeneutik I denna studie har jag använt mig av ett hermeneutiskt arbetssätt. Hermeneutik är en vetenskaplig riktning som innebär att forskaren studerar, tolkar och försöker förstå grundbetingelser för mänsklig existens och den kan kort beskrivas som tolkningslära 6. Hermeneutikens motsats anses vara positivismen och i den moderna forskarvärlden brukar positivismen stå för det absoluta som till exempel statistik, kvantitativa metoder och en forskarroll som är objektiv och osynlig medan hermeneutiken står för kvalitativa metoder och en forskarroll som är mer öppen och engagerad 7. Den förförståelse som en forskare kan ha upplevs inte som ett hinder då denne arbetar med ett hermeneutiskt synsätt utan som en tillgång för att tolka och förstå det som undersöks 8. Att jag därför varit deltagare i form av publik på både Metaltown och Arvikafestivalen kan därför vara till hjälp och inte till hinder då dessa undersöks och jämförs. Det sker även en pendling mellan del och helhet för att både få helhetsintrycket och se detaljer som kan vara viktiga. Att jag använt mig av hermeneutik märks i mina metoder som mest går ut på att få en inblick i hur olika personer tänker kring fenomenet evenemangsturism och då specifikt de två musikfestivaler som uppsatsen handlar om och deras lokalisering. Det handlar om vilken påverkan dessa tillställningar har på olika instanser och huruvida detta skiljer sig beroende på platsen de hålls på. Personer som ansetts relevanta för att ge en bild av detta har kontaktats för frågor (mer om detta under 2.4. Intervju). 6 Patel & Davidson (2003) s Ibid. s Ibid. s

14 2.2. Etik i samband med forskning Inom forskning finns en del etiska regler att tänka på. Etiska kommittéer och etiska forskningsråd finns inom både arbetsliv och den akademiska världen och dessa arbetar med att formalisera tillvägagångssätt för forskare. Kommittéerna och råden utformar även etiska riktlinjer, etiska krav, regler för empiriska undersökningar och forskningskontakt som till exempel tar upp om forskare får undanhålla delar av syftet med en undersökning, intrång på privatlivet, konfidentialitet och anonymitet, samtycke, säkerhet för inblandade och tillvägagångssätt om barn ingår i studien 9. Att få samtycke från en respondent innan undersökning och datainsamling påbörjas är något som kan vara viktigt för att undvika problem. Allt ska gå rätt till väga då det gäller deltagares personliga integritet. Då jag kontaktat de personer som används som källor i denna uppsats har jag presenterat mig och vad min uppsats handlar om samt vad min empiriska undersökning fokuserar på. Då de svarat på frågor har jag även frågat hur de föredrar att jag hänvisar: Till myndigheten/företaget/föreningen de företräder? Till den lokala myndigheten/företaget/föreningen (vid händelse att det finns sådan, som till exempel då det gäller polisen)? Till dem som personligen svarat på frågorna? Detta har avgjort hur jag hänvisar och refererar i den empiriska delen av denna uppsats Litteraturstudie Att genomföra en litteraturstudie innebär att tidigare skrivet material om sitt valda ämne undersöks. Genom denna hittas vad som redan forskats om och vilka resultat som funnits 10. Detta kan sedan tas med och appliceras på egen forskning. Att veta om tidigare material inom sitt uppsatsämne kan vara väsentligt och en bra grund att börja på. När en litteraturstudie görs är det viktigt att göra ett urval av källor eftersom det vanligtvis finns en viss tidsram att fullfölja studien på 11. Syftet och frågeställningen är det som avgör hur stor studien är och det är redan där man ska avgränsa sig så att tidsproblem inte uppstår. För att gå genom källor på ett strukturerat sätt har jag skrivit ner rubriker utifrån min problemformulering, syfte och frågeställning och sedan fört in källtexterna under dessa. Rubrikerna har varit: Evenemang, turism, evenemangsturism, centrum-periferi och lokaliseringens betydelse för turism. Källor har jag funnit både i tryckt material och på internet. I båda fall gäller det att vara uppmärksam på vinklingar, källans ursprungliga syfte 12 och så kallat bias 13, en skevhet som 9 Bell (2005) s Bell (2005) s Ibid. s Björklund & Paulsson (2003) s Bell (2005). s

15 kan inträffa om skribenten av materialet på något vis inte varit objektiv. Dock så kan detta vara allra viktigast att tänka på då det gäller internet eftersom det där är lättare för vem som helst att lägga upp vad de vill. Jag har undersökt flera källor om samma ämne för att få en heltäckande bild av området och även se om det finns några skillnader i resultat och undersökningar. Litteraturen jag använt mig av kommer till större delen från 2000-talet, men även en del från sent 1990-tal har undersökts. Jag har även letat på en del webbsidor för att finna aktuell information och exempel på festivaler, evenemang, infrastruktur och kommuner Intervju En kvalitativ intervju innebär att den intervjuade ges mycket utrymme för egna svar. Man ger inga svarsalternativ utan svaren är fria 14. Detta kan vara en bra metod att använda då en uppfattning om ett fenomen eftersöks. När syftet är att ta reda på hur saker upplevs och uppfattas innebär detta att det är svårt att ha valbara alternativ, då det är svårt att på förväg kunna avgöra vilka svaren skulle kunna bli. Det är så jag har gått till väga då jag intervjuat ett antal personer för detta arbete. Jag har kontaktat flera olika instanser för att kunna få mer av ett helhetsperspektiv då det gäller festivalerna och hur de påverkar och påverkas av sin omgivning och plats. Polisen har kontaktats för att jag skulle få reda på vad festivalerna innebär för deras jobb, om deras bemanning ökas och vilka insatser som behövs. Polisen både i Arvika och i Göteborg kontaktades för att ge sin syn på saken. Jag kontaktade dem via e-postadresser som finns på Polismyndighetens webbsida 15. Via den kanalen blev jag vidarebefordrad till dem som kunde svara på mina frågor. Turistbyråerna i Arvika respektive Göteborg har kontaktats för att jag skulle kunna få en bild av deras roll i festivalerna och om de använder sig av dessa i sin egen marknadsföring för sin plats. Med Arvikas turistbyrå gick det att få direktkontakt medan jag med Göteborgs turistbyrå fick gå runt lite i jakten på en kontakt som kunde svara på mina frågor. Respektive festival kontaktades och jag fick tag på personer som kunde svara på mina frågor. En ansvarig på Kulturbolaget svarade på frågor om Metaltown via e-post medan Arvikafestivalens presschef föredrog att svara via telefon. Då olika metoder används för att genomföra intervju gäller det att vara uppmärksam på frågeställning och intervjuarens (forskarens) roll så att det inte blir några skevheter i resultatet. En fördel med denna form av metod är att det då fås en beskrivande bild av ett fenomen. En nackdel kan dock vara att bilden är subjektiv och kan vara svårare att generalisera än om det till exempel genomförts en kvantitativ intervju med förbestämda svarsalternativ. Jag ansåg att den kvalitativa intervjun fungerade för syftet och problemformuleringen med denna uppsats i och med att centrum och periferi inte enbart handlar om den fysiska verkligheten utan även den 14 Patel & Davidson (2003) s Polisen

16 mentala uppfattningen om plats Analysprocessen När jag samlat in det empiriska materialet genom intervjuer delade jag sedan upp dem efter stad och gjorde en jämförelse av svaren för att se om det fanns likheter och olikheter, både i det fysiska (till exempel skillnad på plats, på festivalerna och på besökarantal och målgrupp) och det mentala (den uppfattning som respondenterna hade kring festivalerna). Uppfattningen är det som exemplifierar vad folk kan tycka om en företeelse, men detta kan vara svårt att generalisera. Det teoretiska materialet har varit en bra grund till att förstå evenemang och vad folk kan ha för motiv för att åka på sådana. Under analysen av det insamlade materialet blev jag intresserad av att fortsätta studien med att tillfråga besökare till evenemang via enkät för att även få deras syn på saken, men av anledning som nämns under kapitel 1.6. Avgränsning har detta inte varit lämpligt under just detta arbete

17 3. EVENEMANG OCH TURISM I detta kapitel går jag genom tidigare skrivet material om mitt valda uppsatsämne. Evenemangsturism och centrum- och periferiteorierna kan vara två skilda ämnen, men då lokalisering kan påverka evenemangsturism (likaväl som annan form av turism) går dessa ämnen in i varandra. I följande kapitel går jag genom material som berör dessa ämnen både separat och sammankopplat Evenemangsturism Evenemang beskrivs i Nationalencyklopedin 16 som en stor (organiserad) händelse och turism beskrivs som människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför den vanliga omgivningen. Besökets sammanlagda vistelsetid ska vara kortare än ett år. Resans huvudsyfte ska vara annat än att utöva ett arbete som betalas av någon på platsen.. Notera att beskrivningen av turism skiljer sig från Tillväxtverkets beskrivning (som jag tar upp i 1.1. Bakgrund) i och med att det utesluts att arbetande resenärer ska klassificeras som turister. För att klargöra så kommer jag att använda mig av Tillväxtverkets klassificering i uppsatsen, då det annars skulle bli komplicerat att avgöra om festivalernas funktionärer är betalda arbetare eller inte och i vilken grupp dessa i så fall skulle placeras. Turism kan innebära inkomst till en plats och det skapar jobbtillfällen. Evenemang kan ses som en katalysator, något som påskyndar en reaktion, för turism då det attraherar besökare och även skapar en image för platsen. En del evenemang skapas även med tanke på marknadsföring och positionering på turismmarknaden, medan andra evenemang kanske inte är planerade på det viset men ändå kan ha den effekten 17. Evenemang kan bli välbesökta tillställningar Evenemang Många människor har varit på evenemang av olika slag. Evenemang är en aktivitet som inte ingår i de dagliga sysslorna utan är en mer speciell händelse, där vi ofta deltar tillsammans med andra 18. Det kanske är något som görs tillsammans med vänner och/eller familj. Besökare och deltagare möter också många människor som de inte träffat förut, någon kanske de kommer i samspråk med så att de behåller kontakten även efter evenemangets slut. Det kan vara stora eller små evenemang, de kan vara endagars eller flerdagars, de kan vara återkommande eller en engångshändelse 19. Evenemang kan fungera på två sätt. Det kan fungera som en dragningskraft för att få folk att besöka ett ställe och att få besökare som redan är på plats att förlänga sin vistelse, samtidigt som det kan fungera genom att få lokalbefolkning att stanna kvar och närvara vid det lokala evenemanget istället för att söka sitt nöje på annan plats 20. På något sätt måste evenemangen sticka ut ur mängden för att dra till sig publik. Enbart i Sverige finns ett utbud av många 16 Nationalencyklopedin (2009). 17 Allen, O Toole, McDonnell & Harris (2002) s Andersson, Larsson & Mossberg (2009) s Ibid. 20 Getz (2005) s

18 musikfestivaler att välja mellan. Likaså nöjesparker, zoo och så vidare. För att synas i mängden måste de erbjuda något unikt och speciellt för just det evenemanget eller den platsen. Att boka in artister för konserter året runt kan i en del fall innebära temporära höjningar i besöksstatistiken. Är det enda spelningen eller en av få i landet kan långväga besökare komma för att delta. De kan då behöva boende, transporter, mat och så kanske de passar på att shoppa då de ändå är på platsen. Vid stora konserter kan det röra sig om tusentals personer, till exempel om det hålls evenemang i Globen-området i Stockholm med en sammanlagd kapacitet på personer om man räknar alla arenorna 21. En del evenemang återkommer på samma plats, som till exempel Arvikafestivalen, medan andra evenemang byter plats, som till exempel Olympiska Spelen. För platsen i fråga är evenemanget en engångsföreteelse medan evenemanget i sig är en återkommande händelse, med undantag för några platser som till exempel London, Los Angeles och Aten 22 som anordnat OS flera gånger, dock med många år emellan. Trots att evenemang kan skilja sig åt och innehåller ett brett spektrum av aktiviteter så har det några punkter gemensamt. Program Evenemang har ett programinnehåll, ett schema över vad som händer, när det händer och var i evenemangsområdet det händer. Arrangör Evenemang anordnas av någon. Det kan röra sig om en icke-vinstdrivande ideell organisation, en offentlig myndighet eller ett vinstdrivande företag. Åskådare och/eller deltagare Åskådare innebär publik. Det kan handla om folk som tittar på evenemanget på plats men även via tv, dator eller mobil. Deltagare innebär de som aktivt medverkar på evenemanget, till exempel de som åker Vasaloppet eller artisten som spelar på scenen under musikfestivalen 23. När ett evenemang ska planeras är det några punkter som är viktiga att tänka på. I Festival and Special Event Management 24 beskrivs att planerandet berör fem W. Why Varför hålls evenemanget? Who Vilka är intressenter? (intern =besökare, styrelse, extern =media, politiker och så vidare) When När kommer evenemanget att hållas? Where Var kommer evenemanget att hållas? What Vad är det för evenemang (innehåll och produkt ska möta förväntan)? Oavsett evenemang så måste ett visst antal punkter beräknas och planeras för att tillställningen överhuvudtaget ska kunna genomföras. Evenemangsprodukten erbjuder grundservice, övergripande/allmän nytta/fördelar och målinriktad 21 Stockholm Globe Arenas. 22 Olympic.org. 23 Andersson, Larsson & Mossberg (2009) s Allen, O Toole, McDonnell & Harris (2002) s

19 nytta/fördelar 25. Grundservice innefattar basbehoven, till exempel mat, toaletter och sjukvård. Dessa är nödvändiga punkter, men kanske inte specifikt uppskattade delar av ett evenemang utan snarare något som tas för givet (förutom då det inte fungerar). Övergripande/allmän nytta/fördelar innebär de komponenter som skiljer det från andra turismprodukter, de fysiska komponenterna som till exempel plats, utseende på område, inomeller utomhus och så vidare. Målinriktad nytta/fördelar är det unika med evenemanget, det som drar till sig besökare och utgör själva lockelsen. Produkter kan signalera grupptillhörighet och då marknadsförs gemenskapskänslor 26, något som till exempel musikfestivaler kan anspela på. Festivalernas hemsidor kan börja med detta långt innan själva festivalen tar plats. På till exempel Hultsfredsfestivalens, Arvikafestivalens, Sweden Rock festivalens och Metaltowns hemsidor kan besökare gilla dessa på socialnätverket Facebook och komma i kontakt med andra likasinnade 27. Många turismorganisationer ser internationell turism som det viktigaste, men det får inte glömmas bort att den lokala och regionala publiken är vad en festival eller annat evenemang kan vara mest beroende av 28. Evenemang som även fungerar som turistattraktioner är betydelsefulla för en plats då de kan fungera som en katalysator för övrig turism på plats 29. Getz 30 beskriver vad som gör evenemang speciella. Att jobba på dessa punkter kan vara viktigt då det gäller att locka till sig besökare, skapa sin image och/eller bidra till den katalysator för turism som beskrivs ovan. Det kan behövas för att genomföra ett lyckat evenemang med nöjda besökare. Unikt Evenemanget erbjuder något unikt som inte går att få någon annanstans. Flera mål Evenemanget har flera mål att uppnå vilket visar på mångfald, ett exempel kan vara att spela bra musik samtidigt som medvetandet för klimatet ökas (se Arvikafestivalen 31 ). Känslan Hur den upplevda känslan av ett evenemang är kan till stor del påverka, till och med vara det viktigaste. Basbehov Ju bättre basbehoven tillfredsställs desto mindre missnöjda besökare. Som nämns under Grundservice 32 är ofta basbehoven något som bara märks om det inte fungerar. Kvalitet Hög kvalité ökar mängden nöjda besökare. Äkta Känns evenemanget som en del av det lokala äkta kan det öka den positiva upplevelsen. 25 Stiernstrand (1997) s Sahlberg (2001) s Respektive hemsida. 28 Getz (2005) s Stiernstrand (1997) s Getz (2005) s Kapitel Kapitel

20 Tradition En del åker på evenemang som en tradition och evenemang kan också bli en tradition för den lokala befolkningen. Arvikamârten är ett exempel på ett evenemang som är en tradition 33. Flexibilitet Evenemang som klarar förändringar, flytt och liknande saker som kan dyka upp. Gästfrihet Besökare känner sig välkomna. Påtaglighet Besökare kan uppleva det speciella i en destinations tema och omgivning. Tema För att öka känslan av ett evenemang kan arrangörer använda sig av olika tema som återfinns i allt som rör evenemanget. Symbolism Ritualer och symboler kan användas för att förstärka ett evenemang utifrån vad själva evenemanget handlar om. Till exempel kan evenemanget ha en viss logo som folk känner igen. Musikband kan ha ett visst typsnitt eller en vis logo för sitt band som alla fans känner igen för att nämna exempel. Bra pris Evenemang ska helst vara möjliga att gå på för de flesta, oberoende av ekonomi, likaså ska det finnas boende, transport och så vidare som kan erbjuda bra priser. Bekvämlighet Evenemang kan erbjuda spontana utflykter, fritid och sociala möjligheter. Något som kan anses vara viktigt för att få en flykt från vardagen. Om ett evenemang sköts smidigt så märks inte delarna separat utan de flyter in i och överlappar varandra. Det kan även vara att några delar inte märks förutom då de inte fungerar, som nämnts tidigare i uppsatsen. Kategoriseringen av ett evenemangs beståndsdelar är inte det enda som kan visa sig vara komplicerat Komplicerad kategorisering Turism förutsätter en rumslig förflyttning. Därför räknas personer inte, enligt definition, som turister om de besöker ett evenemang på sin hemort 34. Det vill säga så är jag, som bor i Arvika, inte turist då jag besöker Arvikafestivalen, men jag är det då jag besöker Metaltown i Göteborg. Turism innebär dock även ett avbrott från vardagen och detta kan upplevas även på hemort vid ett evenemang. Det finns ett urval aktiviteter som vanligtvis inte finns, musikartister och kända idrottare kanske finns på plats och som vid till exempel Arvikafestivalen förändras hela staden av den mängd besökare som spenderar runt en vecka på plats, då besökarantalet nästan fördubblar antalet personer i staden 35. Trots att personer då inte räknas till turister vid besök av evenemang på sin hemort så kan de uppleva sin plats på nytt, se sidor de inte sett förut, träffa nya människor och uppleva nya saker. Människor upplever platser och händelser på olika sätt, men det har forskats på vad som lockar oss och socialisering är en vanlig orsak Socialisering Getz beskriver tre större kategorier till varför folk söker sig till evenemang 36. Det kan vara: Fysiska behov mat, avslappning, träning och liknande. 33 Värmland.se 34 Andersson, Larsson & Mossberg (2009) s Arvikafestivalen och Arvika kommun. 36 Getz (2005) s