PÅ HIMLEN I OKTOBER, NOVEMBER OCH DECEMBER 2012

Transkript

1 Tidskrift för Svensk AmatörAstronomisk Förening och anslutna lokalföreningar. ISSN Nr Årgång 31 PÅ HIMLEN I OKTOBER, NOVEMBER OCH DECEMBER 2012

2 LEDARSIDan Telescopiumredaktionen Innehåll PÅ HIMLEN I JULI, AUGUSTI OCH SEPTEMBER 2012 GALLERI SAAF:s ordförande Johan Warell är en mångsysslare inom astronomin, från visningar och teleskopbygge till visuella och digitala observationer av objekt i när och fjärran. Telescopiumredaktionen (från vänster i bild ovan) består av redaktörerna Jan Persson, Fredrik Silow och Johan Warell som även är ansvarig utgivare. Framsidan: Norrsken över norrland. Fotograferat , kl. 00:34. Exponeringstid: 5 2 s. Kamera: Nikon D3s, objektiv: Sigma 8/3,5 Circular Fisheye. Fotograf: Göran Strand. Läs mer om bilden på SAAF, Svensk AmatörAstronomisk Förening, är en rikstäckande förening vars verksamhet syftar till att främja praktisk amatörastronomi och att sprida intresset för astronomi i landet. SAAF är en ideell förening, vars medlemmar arbetar utan ekonomisk vinning. Alla med astronomiskt intresse är välkomna som medlemmar. Anslutna föreningar. Följande föreningar har Telescopium som medlemstidning: Astronomiska Sällskapet Aquila Kristianstad, Avesta Astronomisällskap, Borås Astronomisällskap, Grönhögens Astronomiska Förening, Norrköpings Astronomiska Klubb, Uppsala AmatörAstronomer, Västerås Astronomi- och Rymdforskningsförening. Mer information och kontaktuppgifter finner du på SAAF:s hemsida Medlemskap i SAAF. Du blir medlem i Svensk AmatörAstronomisk Förening genom att betala in årsavgiften på plusgironummer Mottagare av betalningen är SAAF. Som medlem i SAAF erhåller du våra skrifter Telescopium och Fokus, totalt fyra nummer per år. Som medlem kan du även ansluta dig till SAAF:s sektioner. Telescopium Telescopium och respektive författare. Årgång 31. Redaktion: Jan Persson, Fredrik Silow och Johan Warell, e-post: redaktion@ saaf.se. Ansvarig utgivare och faktagranskning: Johan Warell. Grafisk formgivning & bildredaktör: Fredrik Silow. Redaktörer för På himlen : Anders Wettergren och André Franke. Korrektur. Gunnar Lidström. Tryck. Vindspelets Grafiska, Borås. Övre bilden: Ett ögonblick i Venuspassagen. Bilden är en mosaik av sex bilder. Fotograferad :01:00. Exponering: 6 350/2200. Teleskop: Coronado Solarmax II 90. Kamera: Basler Ace1300mg. Fotograf: Jonas Grinde. Undre bilden: Venus framför Solen klockan 05:32 den 6 juli Teleskop: Objektiv /2,8. Kamera: Canon Eos 5DMkII. Fotograf: Peter Rosén. Läs mer om bilden på www. astronet.se. Medlemsavgift. Vuxna (över 18 år): 220 kr (1 år), 400 kr (2 år), 600 kr (3 år). Ungdomar (18 år eller yngre): 110 kr (1 år), 200 kr (2 år), 300 kr (3 år). Europa och världen: 330 kr (1 år). Sektioner. Solsystemet. Johan Warell, Lindby 229, Skurup, , e-post: solsystemet@ saaf.se. Variabla stjärnor. Chris Allen, Jordgubbsgränd 3, Färjestaden, , e-post: chris.allen@saaf.se. Publicerar Variabelbulletinen. Läs mer om sektionerna på Styrelse. Ordförande. Johan Warell, Lindby 229, Skurup, , e-post: johan. warell@saaf.se; Vice ordförande & kassör. Jan Persson, Eklanda Hage 31, Mölndal, , e-post: jan.persson@saaf.se; Sekreterare. Anders Wettergren, Carl Bergstens gata 17, Norrköping, , e-post:anders. wettergren@saaf.se; Ledamöter. Chris Allen, Jordgubbsgränd 3, Färjestaden, , e-post: chris.allen@saaf.se; Ingela Henriksson, Fröbol Hagen, Arvika, tel , e-post: ingela.henriksson@saaf.se; Gunnar Lidström, Ringensons Väg 12G, Köping, Bidrag till tidningen. SAAF, c/o J. Persson, Eklanda Hage 31, Mölndal, eller till e-postadressen artiklar@saaf.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta ner och redigera insända bidrag. Insänt material kan komma att publiceras på SAAF:s hemsida ( eller i SAAF:s andra publikationer, om inte annat är överenskommet , e-post: gunnar.lidstrom@saaf.se; Anders Lindquist, Mariatorget 5, 2tr., Stockholm, , e-post: anders.lindquist@ saaf.se; Fredrik Silow, Karl XI-gatan 19B, Lund, , e-post: fredrik.silow@saaf. se; Göran Strand, Byvägen 20, Frösön, , e-post: goran.strand@saaf.se; Robert Wahlström, Klintens väg 6, Alinsås, , e-post: robert.wahlstrom@saaf.se. Hemsida. Redaktörer: Robert Wahlström och Johan Warell. Systemadministratör: Anders Lindquist. Diskussionsforum. Astronet.se, separat forumdel för SAAF. Administratör: Robert Wahlström. SAAF på Facebook. SvenskAmatorAstronomiskForening. Administratör: Fredrik Silow. Annonser. annonser@saaf.se. Manusstopp. Nr 1: 1 jan. Nr 2: 1 april. Nr 3: 1 juli. Nr 4: 1 okt. Utgivningsplan. Nr 1: 10 mars. Nr 2: 10 juni. Nr 3: 10 sept. Nr 4: 10 dec. Provexemplar. SAAF, c/o J. Persson, Eklanda Hage 31, Mölndal, , e-post: jan.persson@saaf. se. Adressändring. Meddela SAAF:s kassör, kontaktuppgifter ovan. Telescopium möter Fokus Detta nummer av Telescopium har en något annorlunda gestaltning än vanligt. Huvuddelen utgörs av den populära Stjärnhimlen med information om astronomiska händelser de tre kommande månaderna. En annan skillnad är att den bara publiceras digitalt. Anledningen är att SAAF samtidigt publicerar det första numret av Fokus, en serie med handledningar i amatörastronomi. Fokus nr. 1 handlar om teckning av astronomiska objekt och har skrivits av Johan Kärnfelt. Fortsättningsvis kommer Fokus då och då att ersätta Telescopium. Samtidigt publiceras en del av det innehåll som traditionellt har förekommit i Telescopium istället på SAAF:s webbsida. Exakt vad som ligger i utgivningsplanen berättar vi på webbsidan, och på diskussionsforumet Astronet.se. Titta in där med jämna mellanrum! Anledningen till denna omdaning är, som i allt vi gör, att SAAF vill bjuda sina medlemmar på så intressant, användbar och utvecklande amatörastronomi som möjligt. I serien Fokus kommer ämnen av vitt skilda slag att avhandlas, som alla berör praktisk och aktiv amatörastronomi i Sverige. Författarna är svenska amatörastronomer, innehållet är på svenska och anpassat för den svenska horisonten! Som medlem får du antingen Telescopium eller Fokus, fyra gånger per år. Vi är väldigt spända på att få höra din åsikt om Fokus. Vi hoppas att den kommer att inspirera dig att utveckla ditt intresse, prova nya saker i astronomin och ha kul under stjärnorna! 3

3 Anders Wettergren är en driven observatör med konstnärliga talanger. När han inte gör väderkartor på SMHI, skriver han artiklar och ritar stjärnkartor till Telescopium. Anders är medlem i Norrköpings Astronomiska Klubb. André Franke jobbar liksom Anders på SMHI och kan ibland höras i P4. Även André är medlem i Norrköpings Astronomiska Klubb och gör grafik för aktuella händelser på himlen. På himlen i OKTOBER, NOVEM- BER OCH DECEMBER 2012 REDAKTÖR OCH Skribent: Anders Wettergren, CARL BERGSTENS GATA 17, NORRKÖPING, TEL: E-POST: A.C.WETTERGREN@TELIA.COM. Illustrerade stjärnkartor: Anders Wettergren. Grafik: André Franke. Venus avlutar nu sin uppvisning 2012 med en morgonshow. Där på morgonen väntar ett trevligt planetmöte i november med Saturnus, som är på väg tillbaka efter en tid bakom solen. Även Merkurius är där i en kort vända vid den tiden. På natthimlen är det Jupiter som dominerar och fullmånen kommer riktigt nära under några tillfällen. Passa på att samtidigt se asteroiderna Ceres och Vesta. Det är också tid för Uranus och Neptunus, även om det sker mer i skymundan. Den enda planet som vi inte får se är Mars, som tagit ledigt inför nästa års konjunktion med solen. För övrigt har vi en blek månförmörkelse i november och några meteorsvärmar. Geminiderna kan rekommenderas. Vi börjar med att nämna två viktiga saker att hålla reda på under hösten: 1) Vintersolståndet 2012 inträffar den 21 december kl 12:11. 2) Sommartid slutar 2012 natten mellan den 27 och 28 oktober. Timman som vi lade till i våras ska nu lämnas tillbaka. Som bonus kan vi sova en timme längre. Planeternas visibilitetsdiagram för norra Europa, FJÄRDE KVARTALET Svart betyder att planeten inte är observerbar och vit att den går bra att observera. För Merkurius till Saturnus avser diagrammet observationer med blotta ögat, för Uranus och Neptunus med kikare eller litet teleskop Merkurius morgonfin till första advent Merkurius bjuder på en fördelaktig morgonelongation under perioden och det är i månadsskiftet november/december. Maximal västlig elongation infaller den 5 december med 21 graders vinkel från solen. För att se Merkurius behöver man vara ute strax efter klockan 7 och leta lågt i sydost. Man får då även avnjuta Venus (-3,9) och Saturnus (+0,6). Den förra är en utmärkt hjälp för att hitta rätt då den ligger mindre än 10 grader nordväst om Merkurius (-0,5). Lite längre bort ligger sedan Saturnus. De tre bildar en linje. Om man även ser en fjärde stjärna i linjens förlängning västerut så är det Spica i Jungfrun (+1,1), (se bild 2). 03 Venus avslutar sin show 2012 Det goda Venusåret 2012 går mot sitt slut. Den största morgonelongationen, på maximalt 46 grader väster om solen, inföll den 15 augusti. Från vår horisont sett nådde den största höjden över horisonten lite senare, i september tack vare en bättre banvinkel mot horisonten. Under perioden vänder Venus alltså sakta tillbaka in mot solen men den kommer alltjämt att dominera himlen i ost eller sydost ett par timmar före soluppgången. Vi kan avnjuta Venus till slutet av december, men sedan är det slut för den här gången. 04 Venus i fin konjunktion med Saturnus Venus rör sig till en början genom stjärnbilden Lejonet och passerar bara 0,1 grader söder om Regulus på morgonen den 3 oktober. I november inträder den i Jungfrun och närmar sig Saturnus som just börjat visa sig på morgonkulan. I mitten på månaden passerar Venus norr om Spica och den 27 november når den så fram till Saturnus i en fin konjunktion. De två planeterna ligger då bara en halv grad från varandra. Vid den här tiden börjar man också skymta Merkurius när den borgerliga skymningen börjar. Den ligger drygt 10 grader närmare solen. Venus närmar sig ytterligare efter att den har passerat Saturnus. Avståndet sjunker till ca 6 grader strax efter Merkurius maximala elongation den 5 december. Men sedan ökar avståndet mellan planeterna igen. Se även bild 2. Marsledigt Mars lever numera en undanskymd tillvaro i kvällssolens glans. Till en början hinner det inte bli mörkt innan den går ner. Något bättre blir det faktiskt i december när det finns en chans att se glimt efter den borgerliga skymningens slut (solen 6 grader under horisonten). Banplanets vinkel mot horisonten blir då något större. Men det är bara tillfälligt för Mars närmar sig hela tiden solen från jorden sett. Senare i april nästa år inträffar konjunktionen. 05 Guldläge för Jupiter Jupiter kan observeras som en nattplanet och befinner sig mitt i Oxens stjärnbild, i en fin omgivning nära Hyaderna och Plejaderna. Jupiter intar sin opposition den 3 Månen "nära" Jupiter: Datum Timme Avst från Väderstreck Månens höjd månkanten 5 oktober 21 1,5 grader ONO 55 grader 2 november 01 1,2 grader SSO 49 grader 29 november 02 1,0 grader SV 46 grader 26 december 02 0,8 grader VSV 33 grader december och befinner sig därför i retrograd rörelse under perioden, dvs backande västerut relativt stjärnorna. Jupiter syns hela nätterna eftersom dess deklination är nära nog maximal. Kulminationen i söder sker till en början sent på natten men i samband med oppositionen i december tidigareläggs kulminationen till midnatt (eftersom den då befinner sig mittemot solen). Under perioden har vi i samma himmelstrakt även Ceres och Vesta, två av de ljusaste asteroiderna. Se nedan. 06 Månen och Jupiter Månens bana korsar just nu ekliptikan söderut i stjärnbilden Väduren, dvs inte långt från Jupiters position. Därav den ockultation som skedde i juli. För våra latituder blir det ingen ny ockultation under den här perioden men månen kommer nog så nära ändå. Dessutom sker det under en bra tid på dygnet ur vår synvinkel. Månen är vid tillfällena full eller nära full. Bild 6 återger tillfället den 26 december. Obs! Tillfället den 29 november sker i mycket nära anslutning till fullmånen. Den inträffar dagen före kl och då är det också en partiell månförmörkelse. (bild 11). 4 5

4 Solsystemsobjektens symboler: Fr.v. solen, Merkurius, Venus, månen, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus

5 Solsystemsobjektens symboler: Fr.v. solen, Merkurius, Venus, månen, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus. 07 Saturnus återkommer på morgonhimlen Saturnus (+0,6) kan inte ses till en början eftersom den finns bakom solen från oss sett. Konjunktionen med solen infaller den 25 oktober i östra Jungfrun. I början på november dyker Saturnus på morgonhimlen i sydost och stiger sedan snabbt. Den kommer fram strax nedanför till vänster om den ljusstarka Venus (-3,9). Saturnus och Venus bildar förresten en fin kombination med månskäran som passerar 11 och 12 november. Den 27 november möter Saturnus upp Venus, som är på väg åt motsatt håll. Den passerar bara en halv grad norr om Venus. Se bild 4. Saturnus börjar bli lätt i december och kan ses i sydost redan några timmar före gryningen. Vid juletid hinner den till och med nå meridianen innan det ljusnar. När vi skriver december lämnar Saturnus stjärnbilden Jungfrun för att gå in Vågen Uranus och Neptunus bäst till Både Uranus och Neptunus ligger bra till för observationer under perioden. Uranus (+5,7) har sin opposition den 29 september (ligger mittemot solen relativt oss) och befinner sig i backande retrograd rörelse i Fiskarnas stjärnbild. Den vänder strax före jul. I samband med oppositionen kulminerar Uranus i söder mitt i natten och efter det sker det allt tidigare. Vid årsskiftet sker kulminationen redan vid 18-tiden. Neptunus (+7,8) opposition inträffade ca en månad före Uranus i stjärnbilden Vattumannen. Den vänder också tillbaka i sin vanliga direkta rörelse en månad tidigare. Neptunus når fortfarande inte så högt ens i söder så det är omkring kulminationen som den är lämplig att observera. Under perioden är Neptunus kvällsobjekt och man har till årsskiftet på sig att se den. 10 Asteroiderna Ceres och Vesta i samordnad manöver De två ljusaste asteroiderna är 1 Ceres och 4 Vesta och båda går under 2012 i opposition i december, närmare bestämt 18 december respektive 9 december. De gör sina sedvanliga loopar vid oppositionen i trakten Oxen/Tvillingarna och därmed inte långt från Jupiter. Passa på att följa dem runt oppositionen. En fältkikare räcker för att nå dem. Vesta blir som ljusast magnitud 6,4 medan Ceres når magnitud 6,7. Ceres så är nästan så ljus som den över huvudtaget kan bli. Vesta har däremot en sina ljussvagaste oppositioner. Skillnaden mellan deras ljusstyrkor är med andra ord sällsynt liten vid detta tillfälle. Notera att Ceres passerar bara ca 3 bågminuter från den röda stjärnan eta Geminorum (+3,3) den 5 novemer och sedan nära stjärnhopen M35 den 25 november. 11 Knepig partiell månförmörkelse den 28 november Vid fullmånen på eftermiddagen den 28 november sker en partiell månförmörkelse. Det är en så kallad halvskuggeförmörkelse (en partiell solförmörkelse från månen sett). Jordens kärnskugga missar och sveper förbi strax norr om månen. Inte heller kommer hela ytan in i halvskuggan men det är ändå tillräckligt för att man ska kunna antyda en mörkare övre del av månskivan timmen runt maximum som sker kl I praktiken blir det lättast strax efter maximum eftersom det håller på att mörkna och månen behöver komma upp en bit i ostnordost. Bilden visar läget när solen är 6 grader under horisonten (den borgerliga skymningens slut) ca kl Efter klockan 16 blir det mörkt men då tonar skuggan i överkanten sakta bort. Det slutliga utträdet, som inte är möjligt att observera, sker kl Månförmörkelsen inträffar i fint sällskap med Jupiter som ligger ca 4 grader bort. Senare under natten passerar månen bara en grad söder om Jupiter. (se avsnittet om månen och Jupiter) Perioden oktober-december bjuder på många meteorsvärmar. Här är några: Drakoniderna? En kortvarig och mycket variabel meteorsvärm som träffar jorden 6-10 oktober. Drakoniderna har som namnet antyder sin radiant i Draken, närmare bestämd vid dess huvud. Det är rester efter moderkometen 21P/Giacobini-Zinner som har en period på 6,6 år. Vi hade ett bra år 2011 i samband med kometens perihelium gångna februari men i år tyder inget på aktivitet utöver det vanliga, dvs bara några få meteorer i timmen. Men man vet aldrig med dessa variabla meteorsvärmar. Baserat på senaste årens ankomsttider så verkar natten till den 8 oktober vara den bästa. Den natten är månen närvarande som halv avtagande. Halleys Orionider Orioniderna är efterlämnade stoftrester från den berömda Halleys komet och jorden rör sig genom området varje år mellan 14 och 31 oktober. Den största aktiviteten nås oktober med flera olika maxima som kan komma med mer än 20 meteorer per timme. Radianten ligger vid gränsområdet Orion och Tvillingarna och går upp under kvällen. Under den oktober går man i år till stor del fri från störande måne. Halvmånen går ner ungefär samtidigt som radianten går upp. Låga förväntningar på Leoniderna Leoniderna eller novembermeteorerna kan ses perioden november och har en historia av flera kända meteorstormar under de senaste 200 åren. Till skillnad från Geminider och Perseider så har den mycket ojämn aktivitet år från år och mestadels är den långt ifrån imponerande. Vanligtvis blir det sådär 15 meteorer i timmen som mest. Moderkometen 55P/Temple- Tuttle passerade perihelium 1998 och det gav fina uppvisningar 1999, 2001 och Leoniderna har fortsatt visa tidvis oväntad aktivitet efter det, som 2008 och 2009, men i år väntas ingen aktivitet utöver det vanliga. Maximum ligger kvällen/ natten 17 till 18 november, möjligen i två omgångar. Eftersom radianten går upp först vid 22 så vi kan missa början. Enligt IMO kan det finnas ännu ett maximum natten till den 20 november. Även om prognoserna inte är så positiva så kan det vara värt att titta. Det blir månfria förhållanden. Månen är ny bara några dagar före Leoniderna och man ser månskäran gå ner tidigt på kvällen före radiantens uppgång. Satsa på månfria Geminider Den välkända meteorsvärmen Geminiderna som kan ses 7-17 december, men är som bäst vid Luciatid. Geminiderna är en tillförlitlig svärm som under ett maximum på ett dygn kan ge upp mot 100 meteorer på en timme, varav många är ljusa. Prognosen är bäst för oss i Europa kvällen/natten 13/14 december. Radianten ligger nära stjärnan Castor i Tvillingarna och är uppe hela den mörka tiden på dygnet. Särskilt trevligt blir det i år då det blir helt månfria förhållanden. 8 9

6 Solsystemsobjektens symboler: Fr.v. solen, Merkurius, Venus, månen, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus

7 Solsystemsobjektens symboler: Fr.v. solen, Merkurius, Venus, månen, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus. NORR STJÄRNHIMLEN, LAT. 60 N MÅNEN Under hösten och tidiga vintern dröjer fortfarande Sommartriangeln kvar i sydväst så snart det mörknat, men sedan går den ner under kvällens lopp. Samtidigt närmar sig höstens stjärnbilder sin högsta position i söder. Central för höstens stjärnbilder är Kvadraten i Pegasus och med den som utgångspunkt kan man alltid hitta till stjärnbilderna runt omkring, Andromeda, Fiskarna, och Vattumannen med flera. Rakt ovanför i zenit syns dessutom Kassiopejas sicksackrad. Men vi kan också se vinterstjärnbilderna gå upp vid östra horisonten. Orion går upp allt tidigare på kvällen sent under hösten och mot slutet av året går den upp redan tidigt på kvällen för att kulminera lagom till midnatt. Bland höststjärnbilderna återfinns som vanligt Uranus och Neptunus. Jupiter har tagit plats bland vinterstjärnbilderna och ligger numera i Oxen i fint sällskap med Plejaderna och Hyaderna. Månens faser i oktober, november och december Svensk sommartid markeras: SST. I övrigt gäller svensk normaltid. Fullmåne Sep 30 05:19 SST Sista kvarteret Okt 08 09:34 SST Nymåne Okt 15 14:03 SST Första kvarteret Okt 22 05:32 SST Fullmåne Okt 29 20:51 Sista kvarteret Nov 07 01:36 Nymåne Nov 13 23:08 Stjärnkartan gäller för dessa tidpunkter och visar även eventuella planeter. Observera att månen inte finns med. Första kvarteret Nov 20 15:32 Fullmåne Nov 28 15:46 Sista kvarteret Dec 06 16:32 1 oktober kl 01 (sommartid) 15 oktober kl 00 (sommartid) 1 november kl november kl 21 1 december kl december kl 19 1 januari kl 1 ö 3 V Nymåne Dec 13 09:42 Första kvarteret Dec 20 06:19 Fullmåne Dec 28 11:20 KLOT I HÄST M 15 är en klotformig stjärnhop i Pegasus, en boll bestående av hundratusentals stjärnor. Det är en av de ljusare i sin klass, lätt för kikaren, men som med alla sådana hopar måste man åtminstone ha ett mindre teleskop för att börja kunna lösa upp några av dess stjärnor PLANETERNA Bilderna visar planeternas relativa storlekar och orienteringar vid bästa observationstid. Planeterna återges rättvända i ett ekvatoriellt koordinatsystem, norr är uppåt. Diagram för planeternas synlighet finns i början av artikeln. 2 Merkurius 7,3 [Dec 01, 08:00] Venus 16,0 [Okt 01, 06:30] Mars 4,8 [Ej synlig] FÖRMÖRKELSEVARIABEL Algol är en variabel stjärna, dvs den förändrar sin ljusstyrka. Det finns flera skäl till ljusförändringar men i Algols fall rör det sig om två stjärnor som växelvis passerar framför varandra. När det sker med knappt tre dygns mellanrum, avtar ljusstyrkan tillfälligt under några timmar. Jupiter 48,0 [Dec 01, 00:00] Saturnus 16 [Dec 31, 07:00] 3 DUBBELT UPP Dubbelhopen i Perseus ligger mellan Perseus och Cassiopeja och kan lätt ses som en fläck för blotta ögat. I kikare och teleskop visar det sig vara två stjärnhopar, därav namnet. Dubbelhopen är ett tacksamt objekt för alla teleskop och som man gärna återkommer till. Uranus 3,7 [Okt 31, 22:00] Neptunus 2,3 [Okt 01, 23:00] GUL OCH BLÅ Almaak i Andromeda hör till himlens finaste dubbelstjärnor och är lämplig för teleskopet, oavsett storlek. Almaak har mycket likheter med Albireo i Svanen. Den ena ljusa stjärnan är klart gulaktig medan den andra svagare går i blått. 4 SÖDER 1:A MAGNITUDEN 2:A MAGNITUDEN 3:E MAGNITUDEN 4:E MAGNITUDEN 5:E MAGNITUDEN GALAX ÖPPEN STJÄRNHOP KLOTFORMIG STJÄRNHOP PLANETARISK NEBULOSA NEBULOSA 12 13

8 B SVERIGE P O R T O BETALT B R O R D U K T I G. C O M Avsändare: SAAF, c/o Jan Persson Eklanda Hage 31, Mölndal Begränsad eftersändning. Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan.