Slutgiltig föredragningslista FuM 3

Transkript

1 FÖREDRAGNINGSLISTA FUM 3 13/14 Talmannapresidiet Slutgiltig föredragningslista FuM 3 Till Chalmers Studentkårs tredje fullmäktigemöte verksamhetsåret 13/14 Plats: Tid: Pascal, Lindholmen Onsdagen den 13:e november 2013, kl:18.00 Föredragningslista 1. Preliminärer a. Sammanträdets öppnande b. Justering av röstlängd c. Val av två justeringspersoner tillika rösträknare d. Sammanträdets behöriga utlysande e. Val av sekreterare: Talmannapresidiet nominerar Valon Huskaj som ständig sekreterare f. Godkännande av föredragningslista g. Adjungeringar h. Föregående mötes protokoll i. Uppföljning av beslut 2. Meddelanden 3. Avsägelser 4. Rapporter a. Enhetsrapport Presidieenheten b. Enhetsrapport Utbildningsenheten c. Enhetsrapport Sociala enheten d. Enhetsrapport Arbetsmarknadsenheten e. Statusrapport kommunikationsplan f. Statusrapport verksamhetsplan g. Rapport från arbetsgrupper om kårens åsikter för campusutveckling h. Statusrapport från utredningsgruppen om kårledningens struktur 5. Enkla frågor 6. Interpellationer 7. Fastställande av beslut 8. Val a. Fyllnadsval av ordförande i Sociala enheten b. Valnämnden Sidan 1 av 3

2 FÖREDRAGNINGSLISTA FUM 3 13/14 Talmannapresidiet c. Besvärsnämnden 9. Propositioner a. Proposition 10: Utveckling av Härrydaområdet b. Proposition 11 - Investering i en ny lillbastu 10. Motioner 11. Avslutande Göteborg onsdagen den 6e november 2013 Marcus Birgersson Talman Colin Qvarnström Vice talman Sidan 2 av 3

3 Bilagor: 1. Enhetsrapport presidiet 2. Enhetsrapport Utbildningsenheten 3. Enhetsrapport Sociala enheten 4. Enhetsrapport Arbetsmarknadsenheten 5. Statusrapport kommunikationsplan 6. Statusrapport verksamhetsplan 7. Rapport från arbetsgruppen om kårens åsikter för campusutveckling 8. Statusrapport från utredningsgruppen om kårledningens struktur 9. Rekommendation till ordförande för Sociala enheten 10. Proposition 10: Utveckling av Härrydaområdet 11. Proposition 11: Investering i en ny lillbastu FÖREDRAGNINGSLISTA FUM 3 13/14 Talmannapresidiet Sidan 3 av 3

4 ENHETSRAPPORT Presidieenheten Rapport till FuM3 från Presidieenheten Utfört kalendarium 14 september HA hjälper till att arrangera FestU s Nollfinal 16 september KO och VD på avstämningsmöte för detaljplaneprocessen rörande Kårbo 16 september KO och VO höll KU1 17 september KO på möte med rektor 18 september Verksamhetsårets första FuM 19 september VO höll Kommittéordförandeträff (KotT) 1 tillsammans med vso 19 september VO höll uppstartslunch för Sektionsekonomiforum 21 september Kårledningen anordnade Teknologsektionsstyrelseutbildning 23 september VO höll kassörsutbildning i samarbete med SEB 24 september VO höll Kommittéekonomiforum september KO ledig 30 september KO och VO höll KU2 1 oktober Kårstyrelsemöte 4 1 september VO höll Sektionsekonomiforum 1 2 oktober KO på KORK i Linköping 7 oktober Möte med Inobi Arkitekter om Lillbastun 9 oktober FuM2 10 oktober VO på utbildning med kårens lekmannarevisorer 14 oktober KO och VO höll KU oktober VO anordnade VORK 15 oktober KO på styrelsemöte med Chalmers Fastigheter 16 oktober Sociala enhetens ordförande avsade sig sin post i Kårledningen oktober Kårledningen på Teambuilding 22 oktober KO på styrelsemöte med Chalmers AB 30 oktober Kårstyreslen, kårens VD och Inobi höll presentation för Fullmäktige angående projektet Utveckling i Härryda 4 november KO och VO höll KU4 5 november Kårstyrelsemöte 5 1 av 8

5 ENHETSRAPPORT Presidieenheten Reflektioner Kårordförande (KO) Om jag ska sammanfatta de senaste månadernas arbete med två ord så skulle det vara utmanande och roligt. Jag trivs mycket bra på min post och det händer saker i princip hela tiden, antingen inom kåren eller inom högskolan. Det är ibland svårt att kunna prioritera långsiktigt arbete och utvecklande arbete då allt löpande tar mycket tid. Detta är något som jag ser som tråkigt både för mig personligen då jag tycker det är den mest motiverande delen av arbetet men det påverkar också organisationen i sin helhet att mycket arbete går till att få organisationen att gå runt på daglig basis. Den höjning i arbete som kom för Kårledningen under mottagningen har i mångt och mycket hållit i sig. Det blir mycket arbete på både kvällar och helger för att hinna med, trots det är det mycket energi och vilja i gruppen. Under teambuildingen i mitten av oktober jobbade vi i Kårledningen för att ställa in oss på att få in en ny person i gruppen och att fundera på hur detta ska ske. I dagsläget har avsägelsen inneburit att en del arbete har prioriterats ner för att ha möjlighet att ta på oss ytterligare arbete och ge en ny person bästa möjliga förutsättningar att ta sig in i gruppen. Vice Kårordförande (VO) Arbetet i Kårledningen är väldigt kul och utmanande. Fokus har den senaste tiden legat på gruppen och ledning av dagligt arbete, men även de projekt är som är i gång. Ofta blir det svårt att hinna med så mycket annat och lägga den tid som krävs på alla delar i arbetet, samtidigt som projekten är något som verkligen motiverar mig i arbetet. Något jag skulle vilja ha mer tid att lägga på är arbete med aktiva och sektioner, då det är delar jag värdesätter högt i mitt arbete. Husansvarig (HA) Tiden efter Mottagningen har börjat visa hur året börjar gestalta sig och det har börjat infinna sig en rutin över det dagliga arbetet som sker, arbetet med projekt har efter mottagningen startats upp igen och det känns att det är lite ovant, men det kommer förhoppningsvis kännas normalare ju längre tiden går. Även om det dagliga arbetet har en rutin så finns det alltid nya saker som kommer upp och utmanar mig, men med hjälp av mina företrädare eller genom dialog med resten av Kårledningen så har alla hinder överkommits. Besöket från LinTek var en uppiggande fläkt som gav en del energi och stolthet av att se hur imponerade de var över det som kåren av åstakomit sedan 30-talet då Härrydaområdet började utvecklas. Inom kåren Fastighetsförvaltning Under ett arrangemang i Scaniasalen startade en kabelbrand som utlöste det automatiska brandlarmet i kårhuset, den brand som uppstod släcktes snabbt av arrangören på plats och endast en mindre brännskada i golvet uppstod. Som uppföljning på Räddningstjänstens utryckning hölls veckan efter en uppföljning med en Brandinspektor som gick igenom händelseförloppet, kontrollerade utrymningsvägar och säkerhetsåtgärder. Inga anmärkningar gjordes men efter besöker kommer ändå interna riktlinjer för brandsäkerhet i huset, och speciellt under arrangemang, ses över för att ta vara på de förslag på förbättringar som lyftes under besöket. 2 av 8

6 ENHETSRAPPORT Presidieenheten I början av oktober levererades timmer till fritidsanläggningen i Härryda som en del i ett sponsoravtal. Veden skall under hösten sågas och klyvas innan den läggs för att torkas i Härryda för användning i bastun och eldstäderna på området. Järnvägsvagnen har utrustats med nya bord eftersom de gamla borden var väldigt slitna och det har under det senaste året gått sönder 3 stycken bord så att vagnen inte längre tillhandhöll de 48 sittplatser som den skall göra. Fastighetsutveckling Lastkajsdörrarna i Kårhuset har under en längre period varit bekymmersamma då de är utslitna och krångliga att använda. De har under de senaste veckorna bytts ut mot helautomatiska dörrar som ska göra det enklare att transportera gods till och från kårhuset samt att automatiken beräknas förlänga livslängden på dörrarna. Ekonomi Kassörsutbildningen som hölls i slutet av september fick lite blandad kritik av deltagarna gällande upplägg och innehåll. Utbildningen var inriktad både till centrala kårkassörer och till sektionskassörer, vilket kommer att ses över till kommande tillfälle då det är två målgrupper som arbetar på olika sätt med olika villkor. Ett möte är inbokat med Utbildningen hålls i samarbete med SEB, därför är ett möte inbokat med dem för att se över hur upplägget kan ändras för att uppfylla de behov som finns från kårens kassörer. Sektioner Teknologsektionsstyrelseutbildningen var ett välbesökt arrangemang med ungefär 60 anmälda styrelsemedlemmar. Utöver att utbilda deltagarna i Chalmers Studentkårs samt Chalmers tekniska högskolas organisationer, styrelsearbete, mötesteknik och styrdokument så hölls det diskussionspass till för att styrelser skulle utbyta tankar, idéer och erfarenhet. Diskussionerna handlade om hur styrelserna jobbar med kontinuitet, sektionsaktiva, kommunikation och att ha en verksamhet som inkluderar alla sektionens medlemmar. Ett pass behandlade även alkohol- och incidenthantering för att ge styrelserna en tankeställare om hur man hanterar olika situationer och vilket ansvar en sektionsstyrelse har i frågorna. Utvärderingssamtal om arbetet som sektionskontakt har hållits inom Kårledningen för att följa upp hur väl det har fungerat hittills. Överlag fungerar arbetet med sektionskontakt bra, dock har många har haft svårt att lyckas boka in möten där sektionsstyrelserna kan ses, då det ofta krockar med andra möten eller arrangemang i kalendern. Sektionsstyrelserna kommer i slutet av året att få utvärdera vad de anser om konceptet och hur det fungerat under året. Planering inför hösten Teknologsektionsstyrelseworkshop som äger rum 7 november är igång och Kårledningen arbetar bland annat med att ta fram diskussionsunderlag för att få till intressanta diskussioner. Workshopen är till för att styrelserna ska diskutera gemensamma frågor och problem inom olika områden. Utskott och forum Under hösten har fyra möten hållits med Kårledningsutskottet (KU), ett forum där Presidiet och sektionsordföranden träffas. Sektionsordföranden har bland annat fått utvärdera mottagningen tillsammans, där resultatet kommer att ligga till grund för vidare diskussioner inför mottagningen 3 av 8

7 ENHETSRAPPORT Presidieenheten Utvärdering av mottagningen är något som även görs i många av de andra utskott och forum Kårledningen håller i. Under varje KU-möte behandlas Fullmäktigemöten, där vikten ligger på att prata kring vilka frågor som varit aktuella under gångna möten samt vad som väntar kommande tillfälle. Som en del i arbetet med verksamhetsplanen har KU diskuterat alkoholkulturen på Chalmers och vilka satsningar som bör göras för att ändra attityden kring alkohol. Under det senaste mötet behandlades relationen till Cubsec, där sektionsordföranden fick tillfälle att träffa vaktbolaget genom en väktare som brukar rondera på Chalmersområdet. Även Chalmers säkerhetssamordnare deltog under mötet. Träffen arrangerades för att ge en ökad förståelse mellan studenter och väktare genom att få dessa att träffa och ställa frågor till varandra i ett öppet klimat. Ekonomiforum äger rum två gånger per läsperiod, ett tillfälle inriktat mot sektioner och ett tillfälle för kårkommittéer. Under Sektionsekonomiforum diskuterades det främst kring hur olika sektioner jobbar med budget, ekonomipolicys samt kontinuitet. Många vill förbättra det kontinuitetsarbete som finns och därför bestämdes det att det under kommande ekonomiforum ska arbetas fram en mall för ekonomipolicys som sektionerna kan använda sig av. Under Kommittéekonomiforum närvarande lekmannarevisorerna för att informera om det kommande arbetet och vad som förväntas av kommittéerna. Mötet gav även tillfälle för kassörerna att ställa frågor kring lekmannarevisorernas arbete. Interna projekt Avsägelse inom Kårledningen Den 16 oktober avsade sig Sociala enhetens ordförande (SO) sin post i Kårledningen. Kårledningen påbörjade arbetet med att rekrytera en ny SO med detsamma genom att träffa valberedningen den 17 oktober. Kårledningen har arbetat med att hjälpa till att ta fram kravprofil för SO och med att marknadsföra posten. Det har inom Kårledningen samtidigt pågått ett arbete för att dela upp och omfördela SO-arbetet samt prioritera ner arbete inom enheterna för att alla ska hinna med och orka med arbetet. Målet är att hantera större delen av SOs arbete och därmed hålla dessa arbetsuppgifter i takt tills en ny person tillsätts och de kan lämnas över. Allt SOs arbete är omfördelat till andra enheter inom Kårledningen och till företrädare. Överlämningen för ny SO har också diskuterats och ett detaljerat schema kommer att tas fram inför inval av ny SO. Kårledningen har prioriterat att arbeta med SOs arbetsuppgifter och att planera överlämning för att på bästa möjliga sätt kunna lämna över posten. Elaggregat till CS-bastun Under våren 2013 beslutade Fullmäktige att CS-bastuns aggregat skall bytas ut mot ett eldrivet. Projektet är lagt på is i väntan på beslut och eventuell utredning om Härrydaområdets framtid. Elinstallationer i Härryda Projektet grundas i den underhållsplan som togs fram under 2012 för Härrydaområdet och pekade på stora brister i elsystemet på området. Från denna plan har samtliga punkter som bedömdes som akuta åtgärdats och elsystemet har moderniserats med bland annat automatsäkringar. Efter dessa har fokus varit på att anpassa vägguttag, belysning, och belysningsstyrning för att passa den verksamhet som pågår i husen. Arbetet med ändamålsanpassningar kommer fortsätta samtidigt som det skall ses över om markarbeten behöver utföras i samband med renoveringen av Lillbastun för att kunna leverera den strömstyrka som krävs efter renoveringen. 4 av 8

8 ENHETSRAPPORT Presidieenheten Kårens åsikt om campusutveckling Projektet startade under våren 2013 som en reaktion på att kåren är involverad i många utvecklingsprojekt gällande campusmiljön men att det inte finns en tydlig åsikt och vision om utveckling av campus. Målet är att ta fram åsikter för vad kåren tycker i olika campusfrågor för att underlätta för kårens representanter i olika projekt. Under FuM1 tillsattes två arbetsgrupper som sedan dess har arbetat med att ta fram åsikter. Till Fullmäktigemöte 3 läggs rapport för att få Fullmäktiges återkoppling på det utkast som tagits fram. Målet är att fastställa dokumentet med Åsikter om campusutveckling under Fullmäktigemöte 4. Restaurering Lillbastun Fullmäktige beslutade under våren 2013 att Lillbastun skulle renoveras då den är i ett mycket dåligt skick. Under sommaren och hösten har arkitektbyrån Inobi tagit fram ritningar och bygghandlingar på renoveringen. Dessa handlingar har använts under förhandling med snickare, elektriker och leverantör av material som är tänkta att användas under renoveringen. Till Fullmäktigemöte 3 kommer Kårstyrelsen lägga en proposition för att anbuden från leverantören skall hinna sammanställas och en totalkostnad presenteras. Därför togs ingen proposition upp under Kårstyrelsemöte 5. Ändrad IT-organisation Under verksamhetsåret 2012/2013 togs ett beslut om att Chalmers Studentkår ska ingå ett avtal om drift av IT-system för Kårledningen och kårens stab med Chalmers Studentkårs Företagsgrupp. Detta beslut kommer att påverka kårkommittén G.U.D.s uppdrag. Arbetet pågår just nu med potentiell leverantör som utreder och inventerar kårens IT-struktur. Det går sakta framåt men förhoppningen är att förflyttning av tjänster ska ske innan jul. Fullmäktiges uppgift är att besluta om nytt uppdrag till G.U.D. och detta kommer att göras på ett Fullmäktigemöte under våren. Högskolan Campusutveckling Det största projektet som pågår just nu är projekteringen för ombyggnationen av A/V-huset. Beslut har tagits av rektor att projektera hela ombyggnationen och underlag för investeringsbeslut beräknas vara klart till februari Byggstart beräknas ske ett år senare. De studentrepresentanter som sitter i grupperna jobbar just nu med att ge studentperspektivet på de olika delarna av projekteringen. Kåren är generellt positiva till ombyggnationen då det kommer att förbättra förutsättningarna för studenterna i form att studiemiljö. Det finns dock fortfarande orosmoment kring den höga kostnad som projektet kommer att innebära då det påverkar högskolans totala lokalkostnader som redan idag är höga. Första styrelsemötet under Chalmers Studentkårs verksamhetsår har hållits för Chalmers Fastigheter. Där diskuterades aktuella projekt samt togs beslut om investering i nytt parkeringshus. En del aspekter av verksamhetsutvecklingen som pågår sedan ny VD introducerades lyftes också på styrelsemötet, bland annat genom uppdaterad Finanspolicy. Förhoppningen från kårens sida är att ansvar för utveckling av lokaler ska förtydligas och att högskolan och Chalmers Fastigheter ska få en mer affärsmässig relation. Ansvarsfördelningen har också följts upp av diskussioner på Lokalförsörjningsrådet där det har identifierats från Chalmers Fastigheters sida att den mötestruktur som finns för campusfrågor är komplex. Strukturen kommer därför att diskuteras och möten kommer att strykas vilket kårens representanter är positiva till. 5 av 8

9 ENHETSRAPPORT Presidieenheten Det har hållits möte om detaljplaneprocessen för Kårbo med Chalmers Fastigheter och Akademiska hus. Detaljplaneprocessen är igång men det kommer att dröja över ett år innan processen är klar. Detta möte som till en början syftade till att bevaka Kårbos bevarande i detaljplaneprocessen har nu döpts om till Styrgrupp för studentbostäder på campus och handlar numer om alla typer av studentbostäder på campus, inklusive Kårbo. Detta är för kårens räkning positivt då det inbjuder till diskussioner kring studentbostäder kring campus. Högskoleledning På Ledningsgruppsmötet har Riktlinjer för Studentinflytande klubbats. Dokumentet togs fram under våren 2012 för att stärka studentinflytandet på Chalmers och det ska klubbas om varje år för att uppdatera med rätt organ. Arbetet med att uppdatera riktlinjerna har pågått under hösten samtidigt som dokumentet följts upp för att se hur det efterlevs. Under uppföljningen framgick det att anställda såg dokumentet mer som en rekommendation än ett styrande dokument, därför gjordes ett förtydligande om att dokumentet är ett styrdokument som fastställs av rektor. Till nästkommande fastställande rekommenderas också en större översyn av texterna för att ytterligare förtydliga studentinflytandet och varför det är viktigt. Projektet för omfördelning av departementsmedelsfördelningen har varit uppe både under styrelsens strategidag och på ledningsgruppsmöten. Efter dessa diskussioner kommer projektet att göras om och nya projektdirektiv kommer att sättas för att markera att de mål som definierats för projektet är viktiga, men inte ska lösas enbart genom en omfördelning av resurser. Detta är något som kåren argumenterat för under hela hösten och det är positivt att projektet ses över. Arbetet med att sätta nya mål för projektet pågår just nu och kårens representanter arbetar med att ge förslag på förbättringar samt att bevaka hur utbildningsmedlen påverkas. Chalmers IT organisation har diskuterats i Ledningsgruppen och det hartagits beslut om att anta en IT-strategisk plan för att säkerställa att Chalmers utvecklar sin IT-organisation. IT har varit en av de största riskerna i verksamheten och IT funktionen kommer därför att omarbetas för att i framtiden arbeta för att stödja högskolans verksamhet. Detta kommer innebära en bättre studiemiljö för studenterna då IT-organisationen bland annat ska utvecklas för att stödja utbildningen så att exempelvis Studentportalen fungerar tillfredsställande. En annan stor fråga i Ledningsgruppen har varit satsningen på Fundraising. Det har nu beslutats att inrätta en ny organisation inom högskolan för att jobba med fundraising och arbetet med att definiera fundraisingprocessen är påbörjad. Det som är positivt är att de projekt som föreslås för fundraising så är en stor del projekt inom utbildningen som gynnar studenterna. Det handlar bland annat om extraordinära projekt som kräver mycket resurser. Detta är ur kårens synvinkel positivt då det gynnar kvaliteten inom grundutbildningen att pengar från departementet kan gå till att utveckla utbildningen för alla studenter och att fundraisade medel ger möjlighet till extra satsningar för projekt. I slutet av oktober hölls första styrelsemötet för året i Chalmers Styrelse där många ärenden lyftes och diskuterades. Det som i första hand var intressant ur ett studentperspektiv var diskussionsärende om ändring av bolagsordning, internkommunikationsplan samt delar av rektors rapport. Bolagsordningen lyftes som ett diskussionsärende och berörde hur bolagsordningen är utformad då vissa delar, exempelvis styrelsens sammansättning, är mycket specifika. För kåren är detta en viktig fråga då studentinflytandet utgår från formuleringar i bolagsordningen. Kårens representanter i styrelsen var därför noga med att poängtera vikten av att ha kvar tydliga formuleringar kring 6 av 8

10 ENHETSRAPPORT Presidieenheten studentfrågor och studenternas medverkan. Diskussionen går nu vidare tillstiftelsestyrelsen som tar beslut om bolagsordningen. Under internkommunikation presenterades hur högskolan jobbar med kommunikation till anställda. Kårens representanter gjorde inlägg om att det är minst lika viktigt att ha en kommunikationsplan till studenter då denna målgrupp ofta missas i högskolans kommunikation. Detta är något som påpekats flera gånger under året i andra möten i högskolan och inlägget mottogs väl i styrelsen. Arbetet pågår just nu från kårledningens sida med att hjälpa till i högskolans arbete med att förtydliga kommunikationen till studenter. I rektors rapport lyftes bland annat på rektors initiativ att de olika examina borde diskuteras för att ge en tydlig bild av vad högskoleingenjörer, civilingenjörer och de andra examina som Chalmers utfärdar ger. Kårens representanter höll med om den frågan och kommer arbeta vidare tillsammans med rektor i ärendet. Det som i huvudsak berörs är att få en förtydligan från högskolan vad gäller mål för exempelvis högskoleingenjörer och civilingenjörer och vad som är skillnaden mellan dessa examina förutom just längden på utbildningen. Externt Samarbeten RefTeC KORK är Kårordförandes organ inom RefTeC. Verksamhetsårets andra träff inom KORK hölls i början av oktober och den ägde rum i Linköping. Under träffen hölls det andra styrelsemötet i RefTeC med beslut om revisor och att fastställa årets verksamhetsplaner. Under träffen diskuterades också ledarskap som Kårordförande samt hur olika kårer organiserar och driver företag. Det var intressant att se hur olika kårer organiserar företag och hur Chalmers Studentkårhar lyckats bygga upp en omfattande och framgångsrik företagsgrupp som kan erbjuda studenterna på Chalmers mycket medlemsservice. Nästa möte hålls i november med diskussionspunkter såsom varumärke, alumniverksamhet och hur de olika kårerna arbetar med ideellt engagemang. VORK som är vice Kårordförandens organ hade sin andra träff i oktober med Chalmers Studentkår som värd. På agendan stod bland annat presidiearbete, samarbete/relation mellan kåren centralt och sektioner samt vilket stöd kårerna centralt erbjuder aktiva inom central verksamhet och det stöd kårerna erbjuder sektionerna. Fokus låg mycket att hämta inspiration för hur vice Kårordföranden kan arbeta för att stötta olika delar i organisationen. Nästa träff äger rum oktober i Lund, dock är det oklart om Chalmers Studentkår kommer att finnas representerad. LinTeks grupp för utredande av fritidsanläggning En projektgrupp från LinTek var på ett besök för att lära sig om kårens arbete med Fritidsanläggningen i Härryda, hur kåren jobbar med området och vad som gjorts genom åren. De fick se hur administreringen med bokningar, avsyningar, underhålls- och utvecklingsplanering går till och fick en genomgång av området. De var mycket imponerade av anläggningen som chalmeristerna har att tillgå, projektgruppens uppgift är att se över möjligheten för LinTek att införskaffa någonting liknande för sina medlemmar. 7 av 8

11 ENHETSRAPPORT Presidieenheten Kommande kalendarium 8 november KO på Chalmers Hållbarhetsdag 18 november KO och VO håller KU5 19 november VO på möte med SEB angående kassörsutbildningen 20 november Kårledningen håller Kommittéworkshop 21 november Kårledningen håller workshop med styrelsen för Aalto Studentkår november KO på KORK i Umeå 26 november Kårstyrelsemöte 6 26 november KO på kanslimöte med högskolan november VO på VORK 3 i Lund 28 november VO håller Sektionsekonomiforum 2 2 december KO och VO håller KU6 4 december KO på högskolans Chefsdag 5 december KO på styrelsemöte med Chalmers Fastigheter AB 5 december VO på möte angående Chalmers Mastercard 9 december Kårledningen arrangerar glöggkväll för kårkommittéer 13 december Kårledningen arrangerar Luciafika för kårmedlemmarna i samarbete med Chalmers konferens och restauranger 17 december Kårstyrelsemöte 7 20 december KO på styrelsemöte med Chalmers AB 21 december HA hjälper till att arrangera FestU s Julkalas 18 januari Kårledningen arrangerar Kommittékickoff januari KO och VO på KORK/VORK i Luleå 25 januari Kårledningen arrangerar Teknologsektionsstyrelseutbildning 27 januari KO och VO håller KU7 28 januari Kårstyrelsemöte 7 28 januari VO håller Kommittéekonomiforum Frågor på rapporten ställs till, Johanna Svensson Janna Hempel Malcolm Granberg Kårordförande Vice Kårordförande Husansvarig ko@chs.chalmers.se vo@chs.chalmers.se ha@chs.chalmers.se 8 av 8

12 ENHETSRAPPORT Utbildningsenheten Rapport till FuM03 från Utbildningsenheten Utfört kalendarium 16 september Utbildningsenheten arrangerar UU1 19 september Utbildningsenheten anordnar studienämndsutbildning 26 september UO på möte om pedagogiska möjligheter med ny läsårsindelning 28 september Utbildningsenheten och SO arrangerar kickoff för studienämnder och studerandearbetsmiljöombud 30 september vuo på möte med juryn för Pedagogiskt pris 1 oktober vuo på möte med läsårsgruppen för mottagningen och omtentor 2 oktober vuo ordnar utbildning för utbildningsområdesrepresentanter 3-5 oktober Utbildningsenheten på RUBIK1 i Linköping 7 oktober Utbildningsenheten håller i UU2 10 oktober UO ledig oktober vuo ledig oktober vuo och AO anordnar tentapluggkvällar 16 oktober UO och vuo på möte med läsårsgruppen för mottagningen och omtentor 23 oktober vuo deltar på Chalmers Lärandecentrums seminarium om MOOCs 29 oktober vuo arrangerar IntU1 30 oktober Utbildningsenheten arrangerar UU3 31 oktober UO och vuo på möte med läsårsgruppen för mottagningen och omtentor Reflektioner Utbildningsenhetens ordförande (UO) Under den senaste perioden har arbetet verkligen rullat igång och det har stundtals varit riktigt hektiskt med många möten och många nya utmaningar. Samtidigt är det inspirerande att se tillbaka på perioden som varit och se hur jag och enheten klarat utmaning efter utmaning. Det känns som att jag har en spännande period framför mig med många roliga projekt. Det första är Utbildningsveckorna där det ska bli kul att få träffa medlemmar och prata om hur just de kan påverka. 1 av 7

13 ENHETSRAPPORT Utbildningsenheten Utbildningsenhetens vice ordförande (vuo) Det har varit mycket att göra den senaste tiden och dagarna har varit ganska mötestäta. Detta har gjort att jag inte har haft så mycket sammanhängande kontorstid, vilket har känts lite stressande. Trots detta känns jobbet väldigt roligt och jag får ut väldigt mycket av jobbet varje dag. Jag har nu hunnit träffa alla 16 studienämnder och det har varit otroligt lärorikt att se hur alla studienämnder löser problemen på sina sektioner. Inom kåren Utskott och forum Under perioden har Utbildningsutskottet (UU) haft tre möten. Under mötena har deltagarna introducerats till UU, Utbildningsenheten och varandra. Frågor som tagits upp är utöver det är: Rättsäkerhet och hur kårens olika delar kan jobba för att lärare ska följa reglerna som finns, ny läsårsindelning och hur studienämnderna kan arbeta med den, idéer och förberedelser för utbildningsveckorna, hur kårens påverkansarbete kan kommuniceras och hur mervärde för teknologer kan skapas genom styrkeområdena. Första mötet med Internationella utskottet (IntU) har nu hållits. Mötet var utformat som ett uppstartsmöte och handlade om hur sektionerna ser på utskottet och vad de vill ha ut av utskottet samt ämnen de vill ta upp. Nästa möte kommer att vara 21 november och handla om sektionens arrangemang och hur dessa kan utformas så att de upplevs mer inkluderande. Till IntU 2 kommer även gamla IntU-anteckningar att sammanställas för att alla ska få en tydligare bild av hur utskottet fungerade innan och vilka åsikter som inkom genom utskottet då. Studentrepresentanter Studienämnder Uppstartsmöten med studienämnderna har fortsatt och nu har alla 16 studienämnder besökts. Mötena har gett information om hur varje studienämnd är uppbyggd vilket kommer användas i arbetet med verksamhetsplanspunkten om sektionernas påverkansstruktur. En utbildning har arrangerats för studienämnderna och cirka 35 studenter deltog, bland dessa fanns representanter från cirka hälften av alla studienämnder.. Studenterna fick bland annat lära sig om hur högskolan och kåren är organiserad, om den pedagogiska verktygslådan och rättsäkerhet utifrån riktlinjerna som finns för rättsäkerhet på Chalmers. 29 september arrangerades en kickoff tillsammans med SO där både studienämnder och SAMOs deltog. Kickoffen hade cirka 25 deltagare och handlade om samarbetet mellan SAMOs och studienämnder och hur detta kan utvecklas, resultaten från diskussionen kommer användas i arbetet med verksamhetsplanen. Utbildningsområdesrepresentanter Att Kåren väljer utbildningsområdesrepresentanter är ganska nytt och handlar om representanter som sitter med i ledningarna för de fyra utbildningsområdena KFM, MATS, ASAM och EDIT-I. Därför pågår ett arbete för att hitta strukturer för hur dessa representanter ska stödjas och se till att representanter väljs in på alla områden. En utbildning har arrangerats för studentrepresentanterna för respektive utbildningsområde. Två av fem studentrepresentanter närvarade vid utbildningen. Sedan senaste fullmäktige har ytterligare två suppleanter rekryterats. Därmed har 2 av 7

14 ENHETSRAPPORT Utbildningsenheten utbildningsområdena ASAM, EDIT-I och KFM både ordinarie studentrepresentant och suppleant och det är endast en suppleant till MATS kvar att rekrytera. Interna projekt Pluggkvällarna Årets första pluggkvällar arrangerades under läsvecka 7. Syftet med arrangemanget är att skapa fler studieplatser i tentatider samt bjuda studenterna på mat och fika. Cirka studenter per kväll besökte eventet oktober på Johanneberg och cirka 140 studenter besökte pluggkvällarna den 16 oktober på Lindholmen. Nästa läsperiod är pluggkvällarna planerade att ligga december. Utbildningsveckorna Varje termin arrangeras Utbildningsveckorna med alla studienämnder och sektionernas studerandearbetsmiljöombud(samo). Arrangemanget har som syfte att öka medvetenheten om hur studenterna själva kan påverka sin studiesituation. Temat för höstens utbildningsveckor är Hur kan du påverka din utbildning?. Affischerna som ska användas inför och under eventet är färdiga. F:s cocktailparty innan Pubrundan i läsperiod 2 var Utbildningsveckornas första tillfälle. Utbildningsenheten höll en presentation om studentinflytande på Chalmers och pratade om kårledningens arbete. Under 4-15 november kommer Utbildningsveckorna arrangeras under lunchtid på sektionerna och det ärsektionernas studienämnder och SAMOs genomför kampanjen. Högskolan Grundutbildning Programansvariga (PA) tillsätts för perioder på tre år. I slutet av hösten går perioden ut för alla PAs uppdrag och det innebär att dessa uppdrag ska tillsättas på nytt. I många fall handlar det om att samma person kommer söka om uppdraget, men i denna process finns det möjlighet för sektioner att inkomma med synpunkter på hur samarbetet fungerat. I processen som Grundutbildningens ledningsgrupp (GRULG) kommit överens om kommer utbildningsområdesrepresentanterna vara ansvariga för att ta in åsikter från sektionerna inom sitt ansvarsområde. Grundutbildningens ledningsgrupp (GRULG) har också påbörjat diskussioner om verksamhetsplan för grundutbildningsorganisationen Verksamhetsplanen för hela grundutbildningsorganisationen ska vara färdig innan årsskiftet. Utvecklingsområden som diskuterats är bland annat hur etik- och MTS-kurser kan integreras i programmen, hantering av resultaten från Universitetskanslerämbetets utvärdering, kursutveckling och övergången från gymnasiet till högskolan. Chalmers organisation och anställda Prefekterna är de som leder institutionerna och träffas tillsammans med prorektor som rådgivande organ för högskolans ledning. Under perioden har det varit relevanta diskussioner kring styrkeområdenas utveckling som en del av en större diskussion som pågår på ledningsnivå om att utveckla styrkeområdena. Styrkeområden är områden där Chalmers är starka på forskning och finns till för att koppla samman Chalmers forskning, utbildning och innovation över institutionsgränser. Diskussionen på prefektmötet rörde planen för utveckling av styrkeområden. En sak som kan komma 3 av 7

15 ENHETSRAPPORT Utbildningsenheten att förändras är att stora och dyra studentprojekt som deltagande i Solar Decathlon (internationell studenttävling för att bygga energieffektiva hus) och Formula Student (internationell racingtävling för studenter) framöver finansieras genom styrkeområdena. Det är en modell kåren tror på, då erfarenheten säger att dessa projekt ofta blir så dyra att de tar pengar av annan undervisning om de finansieras genom grundutbildningens budget. Forsknings och Utbildningsnämnden är det organ som leder forskarutbildningen på Chalmers och består av representanter från de olika institutionerna, och representanter från Doktorandsektionen och vicerektor för forskning. Under mötet diskuterades en eventuell förändring i arbetsordningen som reglerar doktorandstudenters villkor. I den står det idag att doktorander har rätt att byta handledare, men högskolan föreslår att det istället ska stå att doktorander har rätt att få handledarbyte prövat. Kåren ställer sig mycket tveksam till en sådan förändring då den riskerar att försämra rättsäkerheten för doktorander. Pedagogik Högskolan har anordnat ett inspirationsseminarium med temat Towards world class education What can Chalmers do to promote excellence in teaching? som Utbildningsenheten deltog på. Seminariet fokuserade på pedagogisk utveckling och hur högskolan ska arbeta med detta. Juryn för Pedagogiskt pris har beslutat att Dina Petranovic Nielsen, Fredrik Olindersson och Magnus Evertsson är årets vinnare av Chalmers Pedagogiska pris. Vinnarna får kr var att lägga på pedagogiskt utveckling och priset kommer att delas ut under examensceremonin den 7 december. Alla tre pristagarna har enligt juryn framgångsrikt tillämpat lärmetoden Constructive alignment och i sin undervisning gör de starka kopplingar till praktiken. Constructive syftar till på studenten och vad denne gör för sitt eget lärande. Studenten behöver själv skapa sitt eget lärande medan endast läraren kan fungera som stöd och hjälp. Alignment inkluderar vad läraren gör för att stödja studentens lärande i form av lärandemiljöer- och aktiviteter och samspelet mellan kursmål, kursinnehåll och examination. Programkommittén för Konferensen för Undervisning och Lärande (KUL) 2014 har kommit igång med planeringen av KUL-konferensen, som är 15 januari KUL är en konferens därlärare, programansvariga, studenter, studievägledare och andra träffas för ett kollegialt utbyte om undervisningen på Chalmers. Inför konferensen har fyra studenter rekryterats för att vara med i de granskargrupper som granskar de seminariebidrag som ska vara med under konferensen. Dessutom har Utbildningsenheten som mål att tillsammans med vuo 12/13 delta på konferensen med ett bidrag om den pedagogiska verktygslådan. Projekt med högskolan Seminarium om Massive online open courses (MOOCs) Chalmers lärandecentrum har anordnat ett seminarium om MOOCs. MOOCs är en ny typ av distansutbildning där hundratusentals studenter läser samma kurs. Kursen är gratis men det kostar att få ut ett certifikat på genomförd utbildning. Stora prestigefyllda universitet, exempelvis Harvard och Stanford har gått i täten för utvecklingen av dessa kurser. På seminariet behandlades det att högskolan håller på att undersöka om och hur en MOOCS kurs skulle kunna hållas på Chalmers. Om en MOOC ska skapas är tanken att göra allt undervisningsmaterial från början, vilket skulle vara ett kostsamt projekt. Kåren anser att en eventuell MOOCs måste göras med hög kvalité och tydligt rikta sig till presumtiva studenter och inte till de studenter som redan går på Chalmers. 4 av 7

16 ENHETSRAPPORT Utbildningsenheten Omstart samhällsbyggnad Omstart Samhällsbyggnad är ett projekt som pågått inom högskolan sedan 2010 och som syftar till att göra om och samordna programmen inom samhällsbyggnad, det vill säga Väg och vatten, Byggingenjör och Affärsutveckling och Entreprenörskap inom byggteknik. Samordningen innebär att de olika programmen till exempel ska ha betydligt högre grad av gemensam undervisning.. Det har utkommit nya förslag på programstrukturer för program som kåren, genom både kårledning och sektionerna V och AE, har lämnat synpunkter på. Synpunkterna kretsade bland annat kring att de olika examinans, högskoleingenjör, civilingenjör och kandidatexamen, särart tydligt måste behållas och att poängsystemet där de inte läser 7,5hp som föreslås avviker från praxis på Chalmers och därmed försvårar för studenter att byta mellan program. Under den fortsatta processen behöver kåren arbeta för att de synpunkter som framförts från både kåren till. Under styrgruppsmötet för projektet som hölls den 15 oktober utlovades svar på synpunkterna och när detta svar erhållits kan kåren utvärdera hur arbetet bör fortskrida för att synpunkterna ska tas hänsyn till. Pedagogiska möjligheter med ny läsårsindelning Arbetsgruppen för pedagogiska möjligheter har arbetat med att ta fram rekommendationer för hur den extra läsveckan som skapas med de nya läsårstiderna ska nyttjas för att ett ökat lärande. Kårens åsikt är att det inte får bli mer innehåll i kurserna, utan att den ökade tiden ska medföra mer tid för reflektion och ett lugnare lästempo. Gruppens arbete är i det närmaste klart och rapport och rekommendationer ska presenteras för GRULG. I både rapport och rekommendationer finns kårens åsikt med. Resultat från Universitetskanslerämbetets utvärderingar Under 2012/2013 har Universitetskanslerämbetet (UKÄ) utvärderat alla tekniska utbildningar (civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningar) i Sverige.Utvärderingarna har syftat på att utvärdera hur resultatet av utbildningen uppnår de nationellt uppsatta examensmålen, bland annat genom att utvärdera examensarbeten. För Chalmers har det gått mycket bra jämfört med resten av Sverige. Endast 4 % av de utvärderade utbildningarna på Chalmers har fått bristande kvalitet medan 60 % har fått hög kvalitet och 36 % mycket hög kvalitet.dessutom har alla civilingenjörsprogram och högskoleingenjörsprogram fått hög eller mycket hög kvalitet. Detta kan jämföras med Sverige totalt där 30% har fått bristande kvalitet, 56 % hög kvalitet och 14% mycket hög kvalitet. Kåren har i samband med att resultaten kommit drivit att högskolan måste informera alla studenter om vilket resultat deras utbildning har fått och vad det innebär för framtiden. Framöver är det viktigt för kåren att säkerställa att högskolan inte slår sig till ro med resultaten av utvärderingarna utan fortsätter arbeta proaktivt med kvalitetsutveckling av utbildningen. Utveckling av IT-stöd i utbildning Ett projekt har påbörjats för att utveckla ett nytt LADOK-system som ska vara färdigt LADOK är namnet på det utbildningsadministrativa datasystem som används på Chalmers och som bland annat innefattar kursantagning och inrapportering av betyg. Under utvecklingen av ett nytt LADOK-system kommer inte bara de befintliga funktionerna att förbättras utan även nya funktioner tas fram. Då de nya funktionerna även ska kunna rikta sig till studenter kommer kårenatt delta i projektet för att kontinuerligt kunna ge studenternas input. Vilken typ av funktioner det nya LADOK-systemet kommer att ha är inte bestämt utan kommer att baseras på vad studenterna anser sig behöva. Sedan Studentportalen och Time Edit gjordes om 2011 har Utbildnings- och studieadministrationen arbetat med att bli av med de problem som finns med Studentportalen. Många av problemen har varit 5 av 7

17 ENHETSRAPPORT Utbildningsenheten relaterade till inloggningsfunktionen och just nu arbetar Utbildnings- och studieadministrationen tillsammans med kåren för att identifiera aktuella problem med Studentportalen och Time Edit, för att kunna åtgärda dessa. Externt Samarbeten RefTeC RefTeCs utbildnings- och internationaliseringskommitté (RUBIK) har haft sitt första möte i Linköping. Under mötet diskuterades hur kårerna arbetar med studentrepresentanter, pedagogik och UKÄs utvärderingar. Inom områdena studentrepresentanter och pedagogik tar Utbildningsenheten med sig många idéer, bland annat gällande hur arbete med återkoppling från studentrepresentanter kan ske. Nästa möte är planerat november i Umeå och ämnena som planeras att ta upp är doktorander och inresande studenter. Utbildningsenheten kommer inte att delta fysiskt på grund av den rådande situationen, vuo ska vara sjukskriven och en ny SO förhoppningsvis ska ha överlämning, inte anses försvarbart att ägna tid åt att åka upp till Umeå. Däremot planeras deltagande över Skype. Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) SFS medlemskårer har genom omröstning beslutat att medlemsmötet den 6-7 november ska ha temat kommunikation. Medlemsmöte är en träff mellan SFS medlemskårerna där kårerna diskuterar olika ämnen med syfte att utbyta erfarenheter eller med syfte att ta fram åsikter för SFS. Då detta möte mest skulle ha karaktären av erfarenhetsutbyte och Chalmers Studentkår har andra arenor för det kommer Chalmers Studentkårinte prioritera att delta. Under november kommer ett möte hållas med personer ur tidigare kårledningar som arbetat med SFS för att diskutera hur kårens arbete med SFS kan utvecklas. Kommande kalendarium 4-15 november Utbildningsenheten arrangerar Utbildningsveckorna tillsammans med studienämnder och studerandearbetsmiljöombuden (SAMOs) 6 november UO är med på Biblioteksrådet 13 november vuo och UO på möte med läsårsgruppen för mottagningen och omtentor november UO deltar på prefektgruppens lunch-till-lunch 21 november vuo anordnar IntU november vuo sjukskriven 25 november UO arrangerar workshop för studienämnderna tillsammans med vuo12/13 2 december Utbildningsenheten anordnar UU4 5 december UO på styrgruppsmöte på Omstart Samhällsbyggnad 10 december vuo på möte med styrgruppen för Kvalitetssystem december vuo och AO anordnar tentapluggkvällar 6 av 7

18 ENHETSRAPPORT Utbildningsenheten december UO på strategimöte med Grundutbildningens ledningsgrupp 2-7 januari UO och vuo lediga 15 januari Utbildningsenheten deltar på KUL-konferensen 27 januari Utbildningsenheten anordnar UU5 Frågor på rapporten ställs till, Cecilia Svennberg Utbildningsenhetens ordförande Sofia Andersson Utbildningsenhetens vice ordförande 7 av 7

19 ENHETSRAPPORT Sociala enheten Rapport till FuM3 från Sociala Enheten Utfört kalendarium 13 september SO på möte med AJK 14 september vso hjälper FestU arrangera Nollfinalen 16 september vso arrangerar NU 1 18 september SO och vuo på möte med Läsårsindelningsgruppen om mottagningen och omtentor 19 september vso, tillsammans med VO, arrangerar KoT1 23 september vso på möte med högskolan om upphandling av NollK- och Phadderutbildning 24 september SO på GFS styrelsemöte 2 25 september SO deltar på Studentforum 27 september vso ledig 29 september SO och Utbildningsenheten arrangerar kickoff för SAMOs och studienämnderna 31 oktober vso hjälper arrangörer med Pubrundan samt arrangerar kårvärdar 1 oktober vso på möte med högskolan om NollK- och phadderutbildningsupphandling 7 oktober SO arrangerar SU oktober SO och vso arrangerar STORKs första sammanträde, i Göteborg 14 oktober vso håller pass på SUS-utbildning 15 oktober vso arrangerar NU2 16 oktober SO avsäger sin post i Kårledningen 22 oktober GFS styrelsemöte 3 29 oktober vso håller Mat&Kalas restaurangutbildning 2 november vso hjälper FestU arrangera Halloweenkalaset Reflektioner Sociala enhetens vice ordförande (vso) Det har även efter Mottagningen varit oerhört stressigt med många sena kvällar för att få arbetsuppgifterna att gå ihop. Pressen har varit mycket hög, särskilt i samband med konferensen STORK. Små uppgifter i mängder och svärmar av mail tar mycket tid i anspråk och det är verkligen svårt att lyckas med långsiktigt arbete. Att sitta i Kårledningen bjuder på många utmaningar och det blir allt viktigare att tänka aktivt på hur man arbetar och inte knega vidare på slentrian. 1 av 6

20 ENHETSRAPPORT Sociala enheten Inom kåren Nöjeslivsverksamhet Mottagningens slut har inneburit färre arrangemang, både överlag på Chalmers men också inom Mat&Kalas. Det har trots detta gått mycket tid till löpande arbete inom Mat&Kalas, bland annat till faktureringar inför två månadsbokslut. Framöver kommer det att vara mycket nöjesliv då flertalet aspningar drar igång. Detta innebär fler arrangemang och därmed fler vardagar med nöjeslivsverksamhet, därmed även för Mat&Kalas. De två stora kalasen Nollfinalen och Halloweenkalaset har arrangerats i kårhuset av FestU och till dessa lämnar vso ut dryck och kassor, eftersom de är Mat&Kalas-arrangemang. Den 21 december ligger även FestUs Julkalas som kommer runda av årets Nöjeslivsverksamhet. Inför pubrundan den 31 november har det ordnats kårvärdar som går runt på campus Johanneberg för att hjälpa folk och inge trygghet. Ansvaret att anmäla kårvärdar har denna gång legat på pubrundearrangörerna, eftersom kårvärdar är ett substitut för ordningsvakter till pubarna. Tidigare har ansvaret legat på Nöjeslivsutskottet och det skall utvärderas efter denna gång hur ansvaret på bästa sätt kan fördelas framöver. Utskott och forum Andra sammanträdet med Nöjeslivsutskottet (NU) har arrangerats. De två stora ämnena som togs upp var utvärdering av mottagningen och en workshop om satsningar för sund alkoholattityd, en del av punkt h) i verksamhetsplanen. Mottagningen utvärderades med mycket positivt resultat. De stora framgångarna var större ansvarstagande hos phaddrar och lägre berusningsnivå på arrangemang. Många har gjort satsningar på sina sektioner och det är viktigt att dessa satsningar bevaras och utvecklas till nästa års mottagning. Workshopen om satsningar för en sund alkoholattityd mynnade ut i en livlig diskussion om utbildningar, alkoholfria alternativ, kommunikationssätt, idrott och andra evenemang med mera. Den allmänna inställningen var att det skall vara tillgängligt och naturligt att reflektera över sina alkoholvanor. Det ansågs även att det bör finnas gott om alkoholfria arrangemang, med syftet att variera arrangemang och sysselsättning, snarare än att vara bara just alkoholfria. Pubforum 2 var planerat till den 28 oktober, men blev inställt på grund av rådande väderprognos. Den första kommittéordförandeträffen (KoT) för verksamhetsåret hölls av vso och VO, med HA närvarande för att förklara skillnaden mellan vad vso, VO och HA skall hjälpa till med. Deltagarna diskuterade vad de vill ha ut av KoT, vad kommittéer vill ha hjälp från Kårledningen med samt hur mottagningen gick för respektive kommitté och för Kårledningen. Deltagarna kom gemensamt fram till att samordning och samarbete är viktigt för kommittéerna, eftersom de gör olika saker och även kan komplettera varandra. KoT kan även användas till att få en gemensam åsikt kring frågor och gemensamt lyfta problem till Kårledningen. Den hjälp som önskas är ofta av praktisk karaktär med frågor om tillstånd, lokaler och så vidare. Mottagningen flöt på bra för de flesta kommittéer, förutom mindre tekniska och kommunikativa problem hos några. 2 av 6

21 ENHETSRAPPORT Sociala enheten Verksamhetsårets första och andra sammanträde för Sociala utskottet (SU) har hållits. På första SU presenterades utskottet samt hölls en diskussion om vilka förväntningar och förhoppningar som SAMOs har på året. SAMOs roll lyftes också och arbetet med utbildningsveckorna påbörjades. Under mötet informerades också om senaste fullmäktige, läsårsindelningen och hur arbetet med omstruktureringen av denna fortgår samt ny struktur för styrdokument inom kårens likabehandlingsarbete. Under andra SU hölls först en utvärdering av mottagningen ur ett SAMOperspektiv. Resultatet från utvärderingen kommer att användas inför planering av nästa mottagning. På mötet diskuterades också SAMO-arbetet och hur det kommer att se ut under året genom information och hänvisningar till ytterligare läsning. Nästa SU hålls 11 november, Studentrepresentanter (vuo) SAMOs har kontaktats via mail och informerats om att vuo kommer att vara deras kontaktperson. Planen är att SU-möten och utbildningar för SAMOs ska hållas som planerat under hösten. Interna projekt Pubrundepass På grund av STORK-konferensen och mycket löpande arbete även efter Mottagningen blev projektet med Pubrundepasset försenat och kunde inte tillämpas på ett bra sätt till läsperiod 2. Till pubrundan i läsperiod 3 kommer Pubrundepasset att krävas för icke-chalmerister. Pubrundepasset kommer att ersätta dagens listor som finns vid varje pub och därmed minska köer i insläppet och dessutom öka andelen chalmerister på pubrundan genom att spontana besök, av icke-chalmerister som hittar en ansvarig chalmerist i kön, förhindras. Projektet har förankrats i NU och Pubforum under året och på sistone har försäljning av Pubrundepasset samt kommunikation under Pubrundan i läsperiod 2 varit i fokus. Försäljning kommer att ske genom kårkortsköp från ChSRAB i J.A. Pripps, Bibliotekscaféet, Kokboken och i Café Bulten. Teknisk implementation av försäljningen, parallellt med marknadsföring, kommer vara det som behöver göras framöver. Inför pubrundan den 31 oktober delades affischer och flyers ut till arrangörer för att enkelt kunna samarbeta för att nå ut med dagens information om Pubrundepasset till pubrundebesökarna. Högskolan Mottagningsgruppen Utbildningen av sektionernas NollKn samt utbildningen av phaddergruppschefer som hålls under vårterminen behöver i år upphandlas på nytt då kontraktet löpt ut. vso har suttit med i upphandlingsgruppen för NollK- och phadderutbildning med representanter från högskolan. Den 1/10 hölls sista mötet för att formulera en anbudsförfrågan och denna har sedan sammanställts av högskolans upphandlare och remitterats inom gruppen ett par omgångar för översyn och justeringar. Då Mottagningskommittén och sektionernas NollK har varit mycket nöjda med tidigare upplägg har kåren drivit en relativt konservativ linje kring kravspecifikationen för upphandlingen. 3 av 6

22 ENHETSRAPPORT Sociala enheten Studiesocialt Arbetsmiljö- och jämställdhetskommittén (AJK) Arbetsmiljö- och jämställdhetskommitténs (AJK) har haft ett första möte för hösten där det visades statistik upp från högskolans medarbetarenkät Av intresse för kåren kom det ur enkäten fram att flera labbhandledare kände sig osäkra på hur olyckor som sker i labben ska hanteras. Högskolans remissvar angående ett förslag regeringen lagt om att högskolor ska sätta upp mål för minsta andelen anställda kvinnliga professorer behandlades också. AJK var eniga om att detta arbete ska handla om att locka fler kvinnor att söka tjänsterna, inte att i själva rekryteringen gynna kvinnor. Nästa möte med Arbetsmiljö- och jämställdhetskommitten (AJK) hålls den 17 december. Under läsperiod två kommer högskolan att anordna arbetsmiljöronder för alla institutioner inom högskolan. Under ronder behandlas endast den fysiska arbetsmiljön. SAMOs kommer att medverka under ronderna som sedan följs upp på central nivå av kåren.. Projekt med högskolan Studentliv 2020 (Företrädare ur KL 12/13) Studentliv 2020 är en grupp med uppdrag att kåren och högskolan ska skapa en gemensam målbild utifrån definitionen av ett rikt studentliv. Projektet har övergått från att definiera uppdraget och dess avgränsningar till att börja titta mer på tillvägagångssätt. En viktig del i arbetet kommer bli att hitta en gemensam plattform för studenter och anställda att diskutera studentlivets utveckling. Arbetsgruppen har beslutat att ta hjälp av en extern konsult, Lars Marmgren, som har erfarenhet av liknande projekt i andra sammanhang. Nästa möte är inbokat till 12 november. Läsårsindelningsgruppen för mottagningen och omtentor (UO och vuo) Läsårsindelningsgruppen är den grupp inom högskolan som ska titta på vilka omtentor som ska ligga var och hur mottagningen ska se ut i den nya läsårsindelningen. Under perioden har gruppen diskuterat hur mottagningen ska se ut i och med den nya läsårsindelningen. Kårens åsikt är att första dagen ska vara obligatorisk och ske två veckor innan ordinarie terminsstart och att det under dessa två veckor ska finnas introduktionskurser från programmen. Detta är även gruppen överens om. Gruppen har tidigare varit inne på att ge programmen mer tid under första dagen för programinformation, men backade från detta vid det senaste sammanträdet. En kommunikationsplan för hur högskolan ska kommunicera kring förändringen av läsårstiderna diskuterats. Kåren tycker det är viktigt att högskolan informerar studenterna om att förändringen ska ske och exakt hur det påverkar varje student. Externt Samarbeten Göteborgs Förenade Studentkårer (GFS) (KO samt Företrädare ur KL 12/13) Under GFS andra styrelsemöte diskuterades GFS relation till elevkårer och att det inte är relevant för GFS att samarbeta med elevkårer då det ska vara ett samarbetsorgan för studentkårer. GFS ska också se över Studentguiden som delas ut till nya studenter som en introduktion till studentlivet i Göteborg. Studentguiden behöver bland annat ta in fler annonser för att kunna förbättra ekonomin kring guiden. 4 av 6

23 ENHETSRAPPORT Sociala enheten GFS tredje styrelsemöte hölls den 22 oktober utan representant från Chalmers Studentkår. På mötet fastställdes åsiktsprogrammet och valberedning valdes. Utöver styrelsemötena så pågår just nu nominering till många poster inom GFS verksamhet såsom styrelse till SGS. Det har därför tagits fram markandsföring från Chalmers Studentkårs sida för att marknadsföra för medlemmarna att det går att söka styrelseposter. Nästa styrelsemöte hålls den 12 november. RefTeC Verksamhetsårets första sammanträde för STORK (Studiesociala ordförandes rådskonferens) arrangerades den 10 till 11 oktober, med Chalmers Studentkår som värdkår. Under detta sammanträde studerades enkätsvaren från enkäten Hur Mår Teknologen 2013 som skickades ut i våras. Arbetsuppgifter för sammanställande av rapporten delegerades under sammanträdet efter en översyn av befintligt material. Fokus låg även på att lära känna gruppen som utgör STORK under verksamhetsåret 2013/2014, vilket innebar sociala aktiviteter, livlig diskussion och kårpresentationer. Studentforum Studentforum ämnar vara en kontaktyta mellan politikerna i Göteborg, studentkårerna, universiteten och Göteborgs stad för att kunna diskutera politiska frågor rörande studenterna. På senaste mötet diskuterades studentbostäder och kollektivtrafik. I dagsläget finns ca 9500 studentbostäder i Göteborg, till 2015 planeras att bygga 600 nya och mellan 2016 och 2020 planeras 3000 nya studentbostäder byggas. Rörande kollektivtrafik finns planer på att inför nästa revidering av Västtrafiks biljettsortiment skapa en studentkategori för studerande som oavsett ålder ska få samma rabatt som ges för ungdomsbiljetter. Teman på nästa möte kommer vara det västsvenska paketet och information om hur studentforums frågor förs genom den politiska organisationen. Studenter Utveckling Samverkan (SUS) Utbildning i ansvarsfull alkoholhantering Första SUS-utbildningen under 2013/2014 hölls den 10 och 14 oktober. På andra dagen håller vso ett kort pass för deltagande chalmerister om reglerna för arrangemang inom Chalmers Studentkår. Detta pass kompletterar de övriga pass som mer behandlar ansvarsfull alkoholhantering i allmänhet. För att planering av framtida SUS-utbildningar lättare skall ta hänsyn till studenters studier och sektionsarrangörers inval så kommer sektionernas inval kartläggas i samband med NU3. Detsamma skall även göras på Göteborgs Universitet och målet är att fler skall ha möjlighet att utbilda sig tidigt efter sitt inval och på så vis tidigt implementera en ansvarsfull alkoholhantering och därtill möjliggöra att arrangörer tidigare tar serveringsansvar för sina arrangemang. Kommande kalendarium 11 november SU3 (vuo och VO arrangerar) 12 november Bibliotekets arbetsmiljörond (vuo deltar) 12 november vso arrangerar NU 3 12 november GFS Styrelsemöte (KO) 13 november vso och KO träffar IQ om satsningar för sund alkoholattityd 5 av 6

24 ENHETSRAPPORT Sociala enheten 14 november vso och VO arrangerar KoT 3 28 november vso arrangerar NU 4 21 december vso hjälper FestU arrangera Julkalaset 2-3, 6-10 januari vso ledig 18 januari vso håller utbildning på Gasquekick-off för sexmästerier 28 januari vso arrangerar NU 5 Frågor på rapporten ställs till, Anton Olbers Sociala enhetens vice ordförande vso@chs.chalmers.se 6 av 6

25 ENHETSRAPPORT Arbetsmarknadsenheten Rapport till FuM 3 från Arbetsmarknadsenheten Utfört kalendarium 12 september AO och vao på uppstartsmöte för samarbete med CING och Högskolan 16 september Intresseanmälan för CHARM 2014 öppnar 19 september Arbetsmarknadsutskottets första möte för höstterminen 19 september Mentorskapsforums första möte för höstterminen 20 september AO i Stockholm på möte om enkät med Tekniska Högskolans Studentkår september vao på ARG-möte i Uppsala 24 september AO på styrelsemöte med Drivhuset 25 september Mässarrangörsforums första möte för höstterminen 26 september vao på möte med CING och Högskolans alumnansvarige om CHARMalumn 1 oktober Referensgruppsmöte för CHARM 1 oktober IT-referensgruppsmöte för CHARM 7 oktober AO på Styrelsemöte för Promotion 7-10 oktober vao har medarbetarsamtal med CHARMkommittén 8 oktober Arbetsmarknadsutskottets andra möte för höstterminen Skapat: \\William\ks\FuM\Rapporter\1314\FuM3\Arbetsdokument\FuM3 - Enhetsrapport - A.docx 14 oktober vao på möte med Volvo om samarbetsavtal oktober AO arrangerar tentapluggkvällar med vuo, SEB och E.ON 15 oktober Mässarrangörsforum 2 29 oktober AO på möte med SEB om samarbetsavtal 30 oktober AO på möte med E.ON om samarbetsavtal 5 november Mentorskapsforum 3 Reflektioner Arbetsmarknadsenhetens ordförande Två månader har nu gått sedan senaste rapporteringen till fullmäktige. I september gick mycket av min tid åt till min roll som styrelseledamot i Chalmers Studentkår Promotion. Det tillsammans med att en kårledningsledamot försvann i oktober har lett till en hel del omprioritering och planering i mitt arbete. Både verksamhetsplan och löpande arbete utvecklas hela tiden och arbetet är roligt om än ibland ganska slitsamt. 1 av 5

26 ENHETSRAPPORT Arbetsmarknadsenheten Arbetsmarknadsenhetens vice ordförande Arbetet med CHARM tar otroligt mycket tid. Detta gör att det är svårt att prioritera upp övriga projekt och finnas tillgänglig för medlemmarna. Det ska bli väldigt roligt med CHARMs Projektgrupp för att få in lite nya tankar och idéer kring CHARM samtidigt som det känns kul att kommittén börjar jobba bra tillsammans. Det kommer bli en utmaning både för mig och kommittén att 14 nya personer skall komma med åsikter och tankar kring CHARM. Inom kåren CHARM CHARM lämnade under våren 2013 det samarbete som finns inom RefTeC kring anmälningssystem för mässor, detta har gjort att hösten har tillägnats att hitta ett ersättningssystem. Det temporära anmälningssystemet för mässan är inte anpassat för verksamheten vilket har gjort att mässanmälan tagit en hel del arbetstid. Fullständig anmälan är dock öppen och produktkatalogen utskickad till de företag som godkänts för mässan. Möte med CING samt Högskolans alumnansvarige angående CHARMalumn och hur samarbetet skall fungera i år har hållits. CHARMalumn är den minimässa för alumner som förra året hölls dagen innan CHARM. CHARMkommittén driver åsikten att om det är möjligt skall alumnmässan i år hållas på Lindholmen. Lindholmen science park är kontaktade för att undersöka intresse för samarbete men inget möte har ännu hållits. Skapat: \\William\ks\FuM\Rapporter\1314\FuM3\Arbetsdokument\FuM3 - Enhetsrapport - A.docx Samtidigt som företagsanmälan öppnades öppnade även anmälan för projektgruppen. Projektgruppen är en undergrupp till CHARMkommittén som har till uppgift att assistera de olika funktionerna inom kommittén utan att behöva tillägna lika mycket tid som de som sitter på heltid. Tanken är att de poster inom kommittén som har mest att göra under specifika perioder skall då få hjälp av någon som är mer insatt än övriga kommittén och känner sig mer kopplad till den delen av projektet. Kommittén har lagt fokus på att synas i kårhuset och att försöka skapa en personlig kontakt med intresserade studenter. Projektgruppen är rekryterad och en kickoff hölls 2 november för att starta upp arbetet och för att kommittén och projektgruppen skall lära känna varandra. Tidigare år har CHARM haft två huvudsamarbetspartners vilket har varit väldigt stora avtal med externa företag. Avtalet har täckt specifika arrangemangskostnader i utbyte mot exponering för företagen. Det har även lett till en närmare kontakt med ett externt företag och personlig utveckling för kommitténs medlemmar. Dessa avtal har på senare år tagit mycket tid från kommittén utan att medlemmarna känt att det tillfört mässan tillräckligt mycket. En större utredning kommer att genomföras efter CHARM för att se över hur huvudsamarbetsavtalen kommer att se ut i framtiden i samråd med tidigare projektledare samt projektledarens referensgrupp, som består av gamla kommittémedlemmar. Målet är att bilda en strategi för vilken typ av samarbeten som skall finnas i framtiden. I år kommer det därför inte att finnas några huvudsamarbetspartners utan fokus har lagts på mindre samarbeten. Utskott och forum Arbetsmarknadsutskottet (ArmU) finns för att skapa kontakt och kunskapsutbyte mellan sektionernas arbetsmarknadsgrupper. Det syftar även till att ge dem stöttning från arbetsmarknadsenheten och samla in åsikter kring aktuella frågor för enheten. Under ArmUs första möte presenterade arbetsmarknadsgrupperna sin struktur, detta för att skapa förståelse för varandra och för att kunna 2 av 5

27 ENHETSRAPPORT Arbetsmarknadsenheten basera kommande teman exempelvis rekrytering, hur och vad vi säljer eller prissättning, på hur gruppernas årscykler ligger. Deltagarna fick också lyfta eventuella önskemål om diskussionsämnen under året. Under verksamhetsårets andra ArmU diskuterades främst hur arbetsmarknadsgrupperna kan arbeta med den arbetsmarknadsenkät kåren gör tillsammans med Tekniska Högskolans Studentkår. Fokus på enkäten är hur väl teknologerna känner till och önskar arbeta på olika företag samt hur de tar del av information kring företag under sin studietid För sektionerna fungerar enkäten främst som ett säljverktyg i deras arbete med samarbeten och event med näringslivet. Intresset från sektionerna att deltaga i enkäten i år var stort. Mentorskapsforum är ett diskussionsforum för att lyfta frågor kring sektionernas mentorskapsprogram. De olika sektionerna är i väldigt olika steg i processen med att starta upp eller fortsätta driva sina program och forumet har som huvudsyfte att medlemmarna skall lära av varandra. Kårledningens roll är huvudsakligen att moderera och sätta teman för reflektioner inför mötena. Mentorskapsforums första möte hölls den 19e september med fokus på att introducera forumet för nya sektionsansvariga samt se över i vilken fas de olika mentorskapsprogrammen befinner sig. Mentorskapsforum 2 ställdes in på grund av att inga diskussionspunkter kommit in från sektionsrepresentanterna och inget nytt fanns att lyfta från kårledningen. Mentorskapsforum 3 handlade om samarbeten och vilket stöd sektionerna vill få från kårledningen. Årscykel för programmen och hur man säljer in sektionernas program till mentorer lyftes också. Mässarrangörsforum är till för alla arbetsmarknadsmässansvariga på sektionerna. Forumet lyfter relevanta problem och fungerar som ett stöd för nya ansvariga för att komma in i arbetet. Agendan sätts beroende på var de olika mässorna är inom sina projekt. Första Mässarrangörsforum hölls den 25e september med fokus på introduktion för nya medlemar samt diskussion om de erbjudanden sektionsmässorna erbjuder sina utställare. Mässarrangörsforum 2 hölls under läsvecka 7 vilket gjorde att få deltagare dök upp. Det gjorde att fokus snarare lades på direkta problem deltagarna hade än den dagordning som lagts fram. Skapat: \\William\ks\FuM\Rapporter\1314\FuM3\Arbetsdokument\FuM3 - Enhetsrapport - A.docx Externt Näringslivssamarbeten Kåren har samarbetsavtal med SEB, Carlsberg, Volvo Car Corporation, Renova, Fysiken, GP, Ascom, E.ON samt Sveriges Ingenjörer. Arbetet med att följa upp dessa pågår kontinuerligt under hösten. Det avtal som varit på gång med Derome AB kring en engångsleverans av ved till Härryda är påskrivet och veden levererad. Veden beräknas enligt Chalmers Bastu Kommitté räcka februari ut. I avtalet med Derome återstår att se till att Kårens del i avtalet kring exponering sköts samt att hålla kontakten uppe och utreda möjligheterna för ett långsiktigt avtal. Ett möte har hållits med SEB, där diskuterades hur kåren och SEB kan jobba framåt med marknadsföring och event både under resten av terminen och under våren. En tanke är att profilera SEB som ingenjörsarbetsgivare under något event i vår, detaljer kring genomförande kommer att diskuteras senare i höst samt tidigt i vår. Under ett möte med E.ON spikades höstens event, bland annat kommer E.ON att sponsra pluggkvällar i december. Ramarna och idéer för vårens evenemang, inklusive ett årligt återkommande exjobbsstipendium inom energi planerades också. Nästa steg är att återkoppla kring höstens planer samt boka in ett nytt möte under tidig vår för att spika vårterminen. 3 av 5

28 ENHETSRAPPORT Arbetsmarknadsenheten Utöver detta har AO varit behjälplig i arrangerandet av kvaltävling i Teknik-SM, ett event vår samarbetspartner Sveriges Ingenjörer genomför varje år på tekniska högskolor. Största delen av arbetet genomfördes av Sveriges Ingenjörers studentinformatörer. Ett initialt möte med Vattenfall har också hållits och då de är främst intresserade av Chalmers Studentkår Promotions tjänster kommer parterna att sammanföras vid ett möte senare under hösten. Närmast i tiden framåt ligger ett möte med Ascom om fortsatt samarbete. Samarbeten RefTeC Arbetsmarknadsenheternas referensgrupp (ARG) i RefTeC har sedan senaste fullmäktigemötet haft 2 träffar. Den första var i Uppsala och då deltog vao. Mötet handlade om studentnytta och hur vi ska arbeta för våra studenter med koppling mot näringslivet och arbetsmarknaden. Fokus låg mycket på hur detta genomförs med hjälp av event för studenterna. Det andra tillfället var i Stockholm men prioriterades ner och ingen från arbetsmarknadsenheten åkte. AO kommer överlag att åka på få träffar med ARG under året. Detta beror på att de flesta andra kårers motsvarighet till AO arbetar med event vilket Chalmers Studentkår genomför genom Chalmers Studentkår Promotion. Träffarna blir därför inte relevanta för AO att delta på. Drivhuset Drivhuset har haft höstens första styrelsemöte. Det som uppkom under mötet av intresse för kåren är att Drivhuset kommer att jobba för att sälja en kurs drivhuset håller kring entreprenörskap till högskolan. Kursen hålls redan i entreprenörsskolan, dock önskar drivhuset nu även ta sig in på andra program. Externa projekt Skapat: \\William\ks\FuM\Rapporter\1314\FuM3\Arbetsdokument\FuM3 - Enhetsrapport - A.docx Arbetsmarknadsenkät med Tekniska Högskolans Studentkår(THS) Förra året gjordes en arbetsmarknadsenkät i samarbete med THS och enkäten kommer att distribueras även i år. Fokus på enkäten är hur väl teknologerna känner till och önskar arbeta på olika företag samt hur de tar del av information kring företag under sin studietid. Ett första möte hölls i Stockholm kring arbetsmarknadsenkätens utveckling. Stor del av mötet presenterade Martin Irding (tidigare KO vid Chalmers Studentkår) enkäten och dess användningsområden samt tankar kring utveckling. Det beslutades att enkäten kommer att skickas ut i år kring jul och vara nästan identisk mot förra året. Tanken är att i år dela upp företagen och utbildningsprogrammen i branscher för att göra verktyget mer användarvänligt för exempelvis arbetsmarknadsenheten som ofta behöver se flera sektioner samtidigt. Via Skype hölls ett andra möte med bara THS i oktober kring namn på enkäten för att kunna skapa ett varumärke. Några förslag har gått på remiss från detta, bland annat ArTeC, ArTech och Arne. Nästa steg blir att förbereda inför ett möte planerat i november där detaljer och tidsplan för enkäten spikas. Kommande kalendarium 7 november AO på möte med Ascom om samarbetsavtal 11 november AO på styrelsemöte ChS Promotion 12 november Mässarrangörsmöte 3 4 av 5

29 ENHETSRAPPORT Arbetsmarknadsenheten 13 november AO på möte om strategiska avtal med KO och Anders Wennberg, högskolan 14 november vao på möte med CING och Högskolans Alumnikontor om CHARMalumn 14 november ArmU november vao i Stockholm för att besöka ARMADA och delta på ARG 4 3 december ArmU 4 4 december Mentorskapsforum 4 5 december AO på möte med VO och Chalmers Mastercard december AO och vuo anordnar tentapluggkvällar 21 januari AO på möte med E.ON om samarbetsavtal 29 januari ArmU 5 Frågor på rapporten ställs till, Karin Hill Arbetsmarknadsenhetens ordförande ao@chs.chalmers.se Magnus Hallgårde Arbetsmarknadsenhetens vice ordförande vao@chs.chalmers.se Skapat: \\William\ks\FuM\Rapporter\1314\FuM3\Arbetsdokument\FuM3 - Enhetsrapport - A.docx 5 av 5

30 RAPPORT KÅRSTYRELSEN Statusrapport Kommunikationsplan 13/14 Kommunikationsplanspunkter a) Utvärdera och effektivisera kårens kommunikationskanaler Idag finns en uppsjö kanaler där kvaliteten varierar och där det ibland är oklart vilket genomslag en kanal har. Målet är att kunna arbeta mer effektivt med kommunikationskanalerna genom att utvärdera och därmed utveckla dem löpande. Inventeringen är klar och ust nu inväntas resultatet av en verksamhetsplanspunkt, 9. Uppdatera och implementera riktlinjer för bokningar i kårens lokaler, på liknande område som jämförelsematerial. b) Ta fram och implementera riktlinjer för kommunikation för fullmäktige Kommunikationen om vad fullmäktige är och de beslut som fullmäktige tar är bristfällig, vilket resulterar i att kårens medlemmar saknar nog med information för att kunna påverka och för att kunna vara medvetna väljare. Under fullmäktigemöte 2 tillsattes en arbetsgrupp som ska arbeta med att ta fram riktlinjerna för fullmäktiges kommunikation och ett uppstartsmöte med arbetsgruppen är inplanerat. På mötet ska en struktur för riktlinjerna arbetas fram och de åsikter som framfördes under fullmäktigekickoffen ska ses över då det ska utgöra grunden för riktlinjerna. c) Ta fram och implementera riktlinjer för kommunikation på engelska Det är svårt för den relativt stora del av kårens medlemmar som är engelskspråkiga att utnyttja kårens verksamhet då större delen av informationen bara kommuniceras på svenska. Målet med punkten är att ta fram riktlinjer för hur kåren ska kommunicera på engelska. Som ett första steg har en kartläggning av vad en engelskspråkig student behöver veta påbörjats. Som en del av arbetet har ett möte med CIRCs ordförande har genomförts för att få kommitteens perspektiv på vad en internationell student behöver veta och ta reda på vilken information CIRC ger idag. Högskolan har under sommaren haft en språkpolicy på remiss som bland annat innefattar riktlinjer för kommunikation på engelska. Denna policy har använts för att ge inspiration och hjälp i arbetet då det underlättar för internationella studenter om högskolan och kåren kommunicerar lika. Nästa steg är att se över vad högskolan ska kommunicera och vad kåren bör kommunicera på engelska, där högskolans språkföreskrifter kommer att vara viktiga att ta i beaktning. Arbetet är nedprioriterat och ligger därför vilande fram till årsskiftet. d) Hitta metoder för att samla in och ta tillvara på medlemmarnas idéer Idag sker den mesta kommunikationen utåt och att det saknas ett bra sätt att ta in medlemmars feedback och förslag. Målet med punkten är att fylla detta gap och göra det enklare för medlemmar att uttrycka förslag för verksamheten i både det stora och det lilla samt att få direkt feedback från andra medlemmar. Just nu pågår rekrytering till fokusgruppen. Nästa steg är att hålla ett första möte med fokusgruppen. e) Ta fram metoder för att kommunicera kårens påverkansarbete I medlemsmätningen 2012 framkom att teknologerna tycker att en av de viktigaste uppgifterna för kåren är att vara studenternas röst mot högskolan. Dock har kåren idag inte några kommunikationskanaler för att kommunicera det dagliga påverkansarbetet. Målet är att ta fram ett 1 av 3

31 RAPPORT KÅRSTYRELSEN koncept innefattandes tydliga kommunikationskanaler för att nå ut med det påverkansarbete som kårens studentrepresentanter dagligen bedriver. Ett antal idéer har tagits fram och sedan diskuterats med hjälp av referensgrupper från Kårledningen, kommunikationsavdelningen samt sektioner. De kanaler som nu arbetas vidare med är en blogg samt personliga möten där arbetet med att ta fram riktlinjer för dessa kanaler är pågående. Nästa steg är att implementera konceptet för kommunikation av påverkansarbetet och detta beräknas ske innan årsskiftet. f) Ta fram koncept för att kommunicera och diskutera aktuella frågor Många medlemmar har inte tillräcklig information om vad som görs inom kåren för att kunna motivera sitt medlemskap. Aktuella frågor är i många fall ett bra sätt att få gemene teknolog att koppla sin vardag till kårens arbete, det kan vara allt från påverkansarbete inom utbildning till renovering av lokaler. Därför ska förslag på koncept för kommunikation av dessa frågor tas fram. Ett koncept är utsållat och kommer att arbetas vidare med för att se om det är genomförbart. g) Ta fram och implementera metoder för att lyfta fram medlemsnytta företagsgruppen skapar En del av de uppdrag som kåren är ålagda av fullmäktige uppfylls helt eller delvis genom den företagsgrupp som kåren äger. Det är därför viktigt att denna medlemsnytta kommuniceras till medlemmarna. Ett möte har genomförts med ChSRAB och det visade att medvetandet om att medlemmarna äger sina bolag saknas men att det finns många sätt att öka medvetandet. Kombinationen av långsiktig strategi och medvetandekampanjer är något ska jobbas vidare med. Nästa steg är att samla in konkreta idéer och det kommer genomföras med hjälp av teknologer som får spåna tillsammans med medarbetare i bolagen. Att göra punkter 1) Genomför turné där kårledningen möter nya studenter För att alla nyantagna ska bli medvetna om Kårledningens arbete och få ett ansikte på sina representanter besöker Kårledningen alla klasser. Därigenom får nya studenter personlig kontakt med kåren och en möjlighet att ställa frågor. Målet är att alla nya studenter skall veta vart de kan vända sig samt känna sig välkomna att engagera sig i kåren. Turnén börjar vecka 44 och pågår till mitten av vecka 45. Vid rapportering har i princip alla klasser besökts. Nästa steg är att besluta hur turnén ska utvärderas och ge rekommendationer inför kommande år. 2) Ta fram en engelsk ordlista för kårens kommunikation Kårens kommunikation på engelska skulle underlättas och förtydligas om det fanns entydiga översättningar av alla de speciella begrepp och termer som kåren och högskolan använder. Målet är därför att ta fram en ordlista med entydiga översättningar och distribuera den till kårens delar. En insamling av ord att översätta är påbörjad genom utskott och kårledningen. Nästa steg är att påbörja ett översättningsarbete där hänsyn tas till hur högskolan översätter engelska termer. Arbetet är nedprioriterat och ligger därför vilande fram till efter årskiftet. 3) Ta fram grundläggande tryckmaterial på engelska I dagsläget saknas grundläggande tryckmaterial på engelska vilket medför att internationella studenter riskerar att få bristfällig information. Det är viktigt att även internationella medlemmar får god kännedom om kårens verksamhet på ett relevant och anpassat sätt. CIRCs ordförande har berättat hur de kommunicerar, vilken information nyantagna internationella studenter får och hur de 2 av 3

32 RAPPORT KÅRSTYRELSEN får den. Nästa steg är att bestämma vilken typ av information som bör finnas som trycksak och hur omfattande denna ska vara. 4) Säkerställ att relevanta dokument finns tillgängliga via kårens hemsida Den nya hemsidan har inte uppdaterats med dokument som är relevanta för att medlemmarna ska kunna förstå och följa kårens verksamhet. Målet är att uppdatera hemsidan med relevanta dokument samt ta fram riktlinjer för hur dokument ska uppdateras. Arbetet med att kartlägga vilken typ av dokument och vem som ska vara ansvarig för att dessa läggs upp har påbörjats. Nästa steg är att ett förslag på hur dokument ska namnges vid uppladdning samt att titta på de tekniska förutsättningarna tillsammans med webbleverantören. 5) Samla information till aktiva i kåren på hemsidan För att underlätta för kårens aktiva och minska arbetsbelastningen för Kårledningen skall allmän information om hur lokaler, arrangemang och tillställningar i kårens regi planeras och rapporteras finnas tillgängligt på en ny del av kårens hemsida. Ett möte med Kommunikationsavdelningen har skett och tillvägagångssättet för arbetet är satt. Den nya delen på kårens hemsida är under planering, gällande struktur och innehåll. Arbetet inväntar material från bland annat Nöjeslivsutskottet, dessutom har delar av Kårledning Emeritus tillfrågats att bidra med sin erfarenhet om vad som efterfrågas av kårens aktiva och som skulle kunna besvaras i en enkel text. Det skall planeras in ett möte med de intresserade av Emeritus för att samla in åsikter om vad som borde finnas med i informationen. 6) Uppmärksamma teknologutbildningarnas krav på förbättring av studiemedelssystemet Kåren anser att studiemedelssystemet måste förbättras och att satsningar behöver göras under verksamhetsåret för att uppmärksamma detta krav. Detta arbete bygger på att kommunicera det som fastställs i verksamhetsplanspunkt 1) Ta fram en handlingsplan för kårens politiska påverkan i studiemedelsfrågan. Arbetet är just nu nedprioriterat och kommer preliminärt att återupptas efter årsskiftet. 7) Visualisera medlemsavgiften för att kommunicera hur medlemsavgiften används Medlemsavgiften har varit oförändrad de senaste åren utan vidare motivering. För att styra och utveckla verksamheten samt se över avgiften vore en motivering en hjälp på vägen. Medlemsavgiften ska visualiseras genom bland annat diagram som visar hur stor del av medlemsavgiften som går till olika delar av verksamheten. Arbetet är för närvarande vilande och kommer att återupptas i december, då ett möte ska bokas in med vice Kårordförande 08/09/10 som gjort liknande analyser innan. Följ upp i) Följ upp arbetet med skyltning i kårhuset Arbetet följs upp. ii) Följ upp Fråga Kåren Live Pubrunda samt turné på teknologsektionerna Arbetet följs upp. 3 av 3

33 RAPPORT KÅRSTYRELSEN Statusrapport Verksamhetsplan 13/14 Verksamhetsplanspunkter a) Arbeta för att skapa mervärde för teknologer genom högskolans styrkeområden Högskolans styrkeområden har funnits under sen 2009 men är fortfarande otydliga och okända för de flesta teknologer. Arbetet syftar till att genom samverkan med styrkeområdena skapa mervärde för teknologerna och på så sätt förtydliga styrkeområdena. För att göra detta skall förslag tas fram på hur samverkan mellan teknologer och styrkeområden kan ske. Ett första utkast på kartläggning av vad styrkeområdena gör idag har färdigställts, dock har det senare framkommit att styrkeområdena ska omorganiseras till Denna kartläggning ska användas för att kunna ta fram relevanta förslag på hur styrkeområdena kan skapa mervärde för teknologer. En workshop är genomförd på UU och en planeras till nästa ArmU för samla idéer. Nästa steg är att sammanställa idéerna till tydliga koncept på vad som kåren anser ska göras inom styrkeområdena. b) Kartlägg kårens arbete med utresande samt internationella studenter Arbetet grundar sig i att det inte finns tillräcklig kunskap inom kåren om vad högskolan och kåren gör för internationella och utresande studenter. Målet är att kartlägga vad kåren och högskolan gör i det praktiska arbetet med internationella och utresande studenter. Sedan förra rapporteringen har en undersökning av kommittéernas verksamhet påbörjats. För att undersöka vad kårledningen en fredagsdiskussion med kårledningen hållits. För att undersöka vad högskolan gör har möten hållits med relevanta personer inom högskolan. Nästa steg är att fortsätta undersöka kårkommittéer samt fortsätta träffa relevanta personer inom högskolan. Arbetet är vilande till årskiftet. c) Stärk sektionernas interna påverkansstruktur Under 12/13 gjordes ett arbete för att stärka strukturen för studentrepresentatner som välj in av Kårstyrelsen. För att de studentrepresentanter som finns på sektionsnivå ska passa in i denna struktur behöver även sektionernas påverkansstruktur stärkas. Målet med arbetet är att ta fram förslag på strukturer, anpassade till olika typer av sektioner, för hur studienämnder, studerandearbetsmiljöombud (SAMO) och programrådsrepresentanter kan organiseras. Under hösten hölls en gemensam kickoff för studienämnder och SAMOs. För att utreda hur samarbetet mellan dessa fungerar på olika sektioner och vad som behöver förbättras hölls ett diskussionspass om samarbetet under kickoffen. Nästa steg är att samla in mer information om programråd och sektionsstyrelser fungerar för att se hur dessa bör komma in i ett förslag på struktur. Arbetet är vilande till efter årsikiftet då den ska genomföras i nära samarbete med g) Utveckla kårens rutiner för arbetsmiljö- och likabehandlingsarbetet gentemot högskolan. d) Utred former för att samordna arbetsmarknadsarbetet med högskolan Kåren och högskolan har i dagsläget inte tillräckligt bra insyn i varandras verksamheter inom arbetsmarknadsfrågor, det riskerar att leda till minskad nytta för teknologerna då arbete ibland görs dubbelt eller inte alls. För att förebygga detta ska kåren kartlägga högskolans organisation inom området samt se var kårens och högskolans arbete korsar i dagsläget. Därefter kan den informationen 1 av 8

34 RAPPORT KÅRSTYRELSEN användas för att finna områden att samarbeta kring. En kartläggning av högskolans verksamhet inom arbetsmarknadsfrågor påbörjades under hösten. Kommunikation och marknad är den avdelning inom högskolan som är mest relevant för denna kartläggning, dock framkom det under arbetets gång att avdelningen ska genomföra en stor omstrukturering i årsskiftet. På grund av detta kommer punkten fram till nyår enbart handla om bevakning kring hur den nya strukturen på Kommunikation och Marknad ser ut. Nästa steg är sedan att kartlägga den nya organisationen. e) Utveckla interna strukturer för samordning av kontakt med näringslivet För att ha möjlighet att utveckla sin samordnande roll inom arbetsmarknadsfrågor behöver Arbetsmarknadsenheten kartlägga vilka parter inom Chalmers Studentkår som har näringslivskontakt samt vilket stöd de behöver. Målet är att skapa en plan för hur de delar som arbetar med näringslivskontakt kan få stöttning och hur Arbetsmarknadsenheten i framtiden kan vara ett nav i detta arbete. Arbetet påbörjades med en kartläggning för att ta reda på vilka inom kåren som har kontakt med näringslivet. Kartläggningen pågår och beräknas vara klar till jul. Efter det kommer de aktiva delas upp i behovskategorier beroende på vilken typ av stöd de behöver. f) Utred hur kåren kan främja entreprenörskap Många teknologer på Chalmers får inte någon kunskap inom verksamhetsorganisation och ekonomi vilket gör att steget från en potentiell affärsidé till att starta företag är stort. Kåren ska därför utreda hur entreprenörskap kan främjas och hur processen att starta eget företag ska underlättas för teknologer. Utredningen skall mynna ut i vilka områden som kåren kan arbeta med för att ge medlemmarna stöd och uppmuntran inom entreprenörskap. Ett möte med kårföreningen CHIVE har hållits och utredningen fortgår genom att specificera vilken roll CHIVE ska ha för att uppmana till entreprenörskap och vad kåren bör påverka högskolan att genomföra. Arbetet är vilande till nyår på grund av omprioriteringar. g) Utveckla kårens rutiner för arbetsmiljö- och likabehandlingsarbetet gentemot högskolan Sektionernas studerandearbetsmiljöombud (SAMO) är i behov av ökat stöd från SO och från varandra, bland annat i form av utbildningar, förberedelser inför arbetsmiljöronder och förståelse för sin roll i påverkansstrukturen. Målet är att ta fram en plan som specificerar vilket stöd SO ska ge till SAMO samt hur dessa ska samordnas och bättre förstå sin roll. Arbetet har påbörjats men kommer att prioriteras ner och därmed vara vilande fram till årsskiftet. h) Utarbeta satsningar för att konkretisera det långsiktiga arbetet med alkoholkulturen Alkoholkulturen på Chalmers är ständigt en aktuell fråga inom kårens arbete, men för att långsiktigt göra framsteg i arbetet behövs konkreta satsningar. Målet med detta projekt är att ta fram tre prioriterade satsningar för en sund alkoholattityd som ska genomföras under detta verksamhetsår. I Kårledningsutskottet, Nöjeslivsutskottet och med Kårledningen har workshop hållits för att spåna fram konkreta satsningar och diskutera tillvägagångssätt för att nå ut till så många medlemmar som möjligt med dessa satsningar. Nästa steg är att sammanställa de insamlade idéerna och att träffa Systembolagets dotterbolag IQ i mitten av november för att se vad det finns för möjligheter att samarbeta med dem för en sundare alkoholattityd. 2 av 8

35 RAPPORT KÅRSTYRELSEN i) Undersök och kartlägg hur engagemang bidrar till personlig utveckling För att kunna underbygga argument kring vikten av engagemang mot högskolan och extern part kommer kåren att ta fram en rapport kring personlig utveckling av just engagemang. Rapporten kommer att grunda sig i en enkät vilken kommer att gå ut till alumner i december med fokus på hur engagemang inom kåren bidrar till personlig utveckling. Arbetet med enkäten är påbörjat och ett förslag över vilka ämnen den ska innehålla är färdig. Nästa steg är att formulera frågor till enkäten. j) Utveckla och förstärk samarbetet inom 3C Studentkåren, högskolan och CING träffas i forumet 3C. Genom åren har tydligheten varierat i syftet med forumet samt vilka ämnen som ska diskuteras. Att förtydliga områden där de tre parterna kan samarbeta är önskvärt för att tydliggöra syfte med mötena. 3C kommer främst handla om samarbeten inom alumniområdet då det är det parterna huvudsakligen har gemensamt. Målet med arbetet är att kartlägga vilka frågor kåren vill eftersträva att forumet hanterar. Ett uppstartsmöte har hållits där samarbetet diskuterats och utkast på vad kåren vill driva i forumet finns. Punkten kommer att vara nedprioriterad fram till jul. k) Utforma och tillsätt projektledaruppdrag till projekt inom kåren Kårmedlemmar väljer ibland bort att engagera sig då det kan vara svårt att binda sig till ett uppdrag under ett års tid, vilket många uppdrag idag kräver. Genom att utforma projektledaruppdrag möjliggörs andra typer av engagemang med kortare och intensivare uppdrag. En mall för utformning av projektledaruppdrag samt en mall för Kårledningens arbetsledning av dessa ska tas fram och utvärderas. Arbetet var planerat att starta i början av november genom att arbeta fram en arbetsbeskrivning för projektledaruppdrag. På grund av omprioriteringar kommer punkten nu att påbörjas i januari istället. l) Utred kårens framtida målbild för ett rikt studentliv Kåren arbetar för att teknologerna på Chalmers ska ha en så bra studietid som möjligt dock finns det inte aktuell bild av vad teknologerna anser vara ett rikt studentliv. Arbetet ska resultera i en rapport som beskriver teknologernas syn på studentliv. Denna rapport ska ligga till grund för fortsatt utvecklingsarbetet inom kåren och mot högskolan. Arbetet har påbörjats genom att definiera vad studentliv är och genom att ta fram underlag för workshops. Dessa workshops har bokats in under hösten i utskott som hålls med sektioner och i fokusgrupper som ska hållas med studenter som inte varit engagerade i kårens studentliv. Den enkät som skickades till alla studenter på Lindholmen innehöll en fritextfråga om studentliv som just nu håller på att analyseras. Nästa steg är att hålla alla workshops samt börja utforma enkätfrågor som ska skickas till medlemmarna. m) Utred hur mottagningen ska anpassas till den nya läsårsindelningen Under hösten 2014 kommer en ny läsårsindelning att träda i kraft. För att bibehålla mottagningens kvalité och syften så behöver det utredas hur kårens mottagning skall anpassas till de nya läsårstiderna och vilka konsekvenser som det anpassade formatet medför. Just nu inväntas högskolans beslut om hur terminsstarten för nyantagna skall se ut. Nästa steg är alltså att utreda de konsekvenser och möjligheter som det kommande beslutet medför. Arbetet är vilande tills beslut angående terminsstarten är taget. 3 av 8

36 RAPPORT KÅRSTYRELSEN n) Ta fram en strategi för hur kårens verksamhet på campus Lindholmen skall utvecklas Fram till verksamhetsåret 11/12 hade kåren en tydlig åsikt om campus Lindholmen. Åsikten revs dock upp 11/12 och sedan dess har inte en tydlig riktning för kårens arbete med campus Lindholmen funnits. Målet är att undersöka vilka behov det finns från medlemmarna på campus Lindholmen och utifrån det skapa en konkret handlingsplan för utveckling av kårens verksamhet på campus Lindholmen. En enkätundersökning har genomförts bland alla studenter på Lindholmen och svaren från denna enkät håller på att analyseras. Dessutom har möten med sektionsstyrelserna för H och Sjö genomförts för att undersöka vilka behov sektionerna på Lindholmen har. Nästa steg är att påbörja arbetet med att utforma en handlingsplan utifrån behoven som framkommit. o) Utred kårens lokaler Föregående år började lokalanvändningen att utredas genom att göra en översyn gällande de ytor som disponeras av aktiva inom kåren. Arbetet med att skapa en utvärderingsmall för kårens lokaler håller på att utformas, mallen skall användas för att identifiera hur kårhuset kan utnyttjas mer effektivt utefter teknologernas behov. p) Ta fram alternativ till kontanter på campus På campus finns idag kontanthantering i mycket stor utsträckning vilket innebär en säkerhetsrisk och stora omkostnader. Eftersom kontanter i allt större omfattning fasas ut i samhället behöver det, i samråd med restaurangbolaget, kommittéer och andra kontanthanterare, tas fram goda alternativ till dagens kontanthantering. Projektet påbörjas i slutet av november med att identifiera viktiga problemområden tillsammans med kårkommittéer, sektionskassörer och ChSRAB. q) Ett inkluderande rektorsval Högskolan kommer till sommaren 2015 att byta rektor tillika VD då mandatet för Karin Markides går ut. Kåren har enligt bolagsordningen för Chalmers AB en representant i den valberedning som utser rektor. Målet med verksamhetsplanspunkten är att säkerställa att kårens arbete i samband med rektorsvalet är inkluderande och transparent för att säkerställa ett öppet rektorsval. Allt förarbete som kan göras är klart och arbetet är vilande tills valberedningens arbete påbörjas. Detta beräknas ske tidigast under våren. Att göra punkter 1. Ta fram en handlingsplan för kårens politiska påverkan i studiemedelsfrågan Kåren anser att teknologers ekonomiska förutsättningar behöver bli bättre och en extra satsning att driva kårens åsikter kring studiemedelsfrågan på nationell nivå bör göras. Målet för arbetet är att ta fram en handlingsplan som slår fast vilka argument kåren vill trycka på i studiemedelsfrågan och vilka parter som ska nås med respektive argument. Arbetet har påbörjats genom att börja samla in historik men projektet kommer att prioriteras ner till årsskiftet 4 av 8

37 RAPPORT KÅRSTYRELSEN 2. Kommunicera och implementera den pedagogiska verktygslådan Den pedagogiska verktygslådan är en samling av pedagogiska modeller som togs fram under 12/13 med syfte att öka interaktion mellan student och lärare. För att det arbetet ska få effekt behöver den pedagogiska verktygslådan kommuniceras och implementeras. Målet är dels att utbilda studienämnderna i argument för pedagogiska modeller så att de kan argumentera för det på kursnivå, dels att ta fram underlag och argument för att kunna diskutera frågan med högskolan på central nivå. Under studienämndernas utbildning hölls en presentation om den pedagogiska verktygslådan och första steget är därmed genomfört. Studienämnderna har även fått i uppgift att intervjua studenter från sina sektioner för att undersöka vad studenter som haft föreläsare som använt modellerna tycker om dem. Nästa steg är att analysera materialet som studienämnderna lämnat in. 3. Implementera och utvärdera funktionärsregistret I nuläget finns det inget lätt sätt att samla information om aktiva och tidigare aktiva inom kåren. Under verksamhetsåret 11/12 påbörjades ett arbete med att ta fram ett digitalt funktionärsregister med hjälp av G.U.D.. Den person som utformat systemet har dock utexaminerats och det har länge pågått ett arbete att få systemet klart för implementeringen. Parallellt med detta pågår ett projekt där det undersöks om medlemsregister kan göras sökbart på Medlemsportalen för att ersätta Den lilla gröna. I den motion som föreslog detta beslutades också att det ska undersökas om funktionärsregistret kan integreras med medlemsregistret. Dessa möjligheter kommer därför att undersökas då det ursprungliga funktionärsregistret inte är tillgängligt. 4. Genomför satsningar för ökad kommunikation i kårens påverkansstruktur Under verksamhetsåret 12/13 genomfördes ett arbete för att stärka kårens påverkansstruktur när det gäller centralt valda studentrepresentanter. För att effektivisera arbetet behövs en bättre kommunikation inom påverkansstrukturen. Målet är att ta fram och implementera ett koncept för att förbättra kommunikationen inom strukturen. Just nu pågår ett arbete för att undersöka vilket koncept som bäst uppfylla behoven. Förslag på koncept är bland annat ett nyhetsbrev som skickas ut till studentrepresentanter om vad som är aktuellt inom högskolan, utveckling av arbetet med facebookgrupper, sätt att för studentrepresentanter att rapportera från möten och utveckling av hur dokument delas mellan studentrepresentanter genom box.com. Arbetet är vilande fram till årsskiftet. 5. Omfördela arbetsuppgifterna inom Mat&Kalas Mat&Kalas möjliggör en stor och växande del av det nöjesliv som idag erbjuds på campus. Den ökande verksamheten inom Mat&Kalas har dock lett till en hög arbetsbelastning för förtroendevalda. För att göra arbetssituationen mer hållbar för alla parter behöver arbetsuppgifterna ses över och omfördelas. Dagens situation har diskuterats med VD för ChSRAB och tre tidigare vso. Just nu klockas den tid som vso lägger ned på Mat&Kalas. Framöver kommer möten bokas in med övriga parter som arbetar inom Mat&Kalas för att kartlägga övriga uppgifter och hur mycket tid de tar. 6. Genomför ledarskapsutbildning för förtroendevalda Kåren har många aktiva som genom sitt engagemang är ledare. Att ge engagerade utbildning i ledarskap och därmed bidra till personlig utveckling och kompetenshöjning är till nytta både för individen och för organisationen. Målet är att genomföra den ledarskapsutbildning som togs fram som koncept under verksamhetsåret 12/13 med kåren som utförare i samarbete med andra företag. Efter samråd med övriga 5 av 8

38 RAPPORT KÅRSTYRELSEN kårledningsrepresentanter kommer fokus i år ligga på en utbildning för sektionsordförande samt de centrala kårkommittéernas ordförande. Ett utkast på upplägget för utbildningen är nästa steg 7. Ta fram sponsringsguide för kårens organisation Det är många olika kårkommittéer och kårföreningar som söker sponsring i Chalmers Studentkårs namn. För att bibehålla det värde varumärket har är det viktigt att arbetet med att söka sponsring sköts professionellt. En sponsringsguide kan fungera som ett stöd i arbetet för förtroendevalda som söker sponsring och samtidigt samordna och förbättra kontakt med externa organisationer. Den tidigare satta deadlinen till FuM 2 är reviderad på grund av att annat arbete har prioriterats upp. En hel del material är insamlat och ett första utkast av guiden är snart färdigt. Ett möte med Chalmers Teknologkonsulter är inplanerat. Syftet med mötet är att samla ännu mer tankar och material från parter inom kåren som har mycket extern företagskontakt. 8. Ta fram underlag för att skriva strategiska avtal Kåren behöver en tydlig riktning i sitt arbete kring att söka efter och skapa strategiska avtal. Det behöver också bli tydligare vad kåren vill ha samt kan erbjuda i motprestation, för att förenkla arbetet att lokalisera rätt typ av samarbetspartners. Målen är nu uppnådda, punkten anses därför avslutad. Avrapportering gjordes på Kårstyrelsemöte Uppdatera och implementera riktlinjer för bokningar i kårens lokaler Punkten grundar sig i att det i dagsläget inte finns tydliga och genomtänkta instruktioner och regler för vem som får boka vilka av kårens speciellt exponerande lokalytor eller hur ofta eller till vilken kostnad de får göra det. Målet är att ta fram regler för alla kårens delar och sedan skapa tydliga och enkla informationsblad som skickas ut till de parter som berörs av reglerna. Detta skall göras i samarbete med främst kårledningen och kommunikationsavdelningen. Ett förslag på bokningsreglerna har tagits fram och diskuterats inom Kårledningen. Nästa steg är att sammanställa informationen och att meddela reglerna till de som berörs. Dessutom skall sättet som bokningar internt administreras se över då flera utrymmen idag delas med Chalmers Studentkårs Restaurang och Konferensbolag vilket gör att bokningsinformation behöver delas. 10. Arrangera forum där teknologsektionerna diskuterar sök- och invalsprocesser I en undersökning som teknologsektionerna fick delta i under verksamhetsåret 12/13 framkom att teknologsektionerna saknar forum där idéer och erfarenheter kring sök- och invalsprocesser kan utbytas. Med denna undersökning som underlag skall under 13/14 ett forum arrangeras för att fylla detta tomrum. Projektet är planerat att genomföras under våren 2014 och är därför vilande till dess. Första steget är att i februari studera en undersökning som gjordes under 12/13, där sektionernas behov kring sök- och invalsprocesser efterfrågades. 6 av 8

39 RAPPORT KÅRSTYRELSEN 11. Uppdatera och implementera Chalmers Studentkårs miljöpolicy Målet med arbetet är att ta fram användbara riktlinjer för miljöarbetet genom att uppdatera miljöpolicyn. Arbetet är tänkt att starta efter jul med workshops för sektioner och kommittéer för att se hur de arbetar med miljöfrågor och hur de ser på miljöarbete. Bevaka och följ upp b-i) Säkerställ studentinflytandet i detaljplansprocessen för Campus Johanneberg Bevakas, inget nytt att rapportera. b-ii) Bevaka att kursutvärderingsprocessen implementeras Kursutvärderingsprocessen implementeras nu för kursutvärderingarna i läsperiod 1 Därför bevakas just nu vilka problem som uppkommer för att kunna hjälpa högskolan att komma tillrätta med dem. b-iii) Följ upp implementeringen utav rättsäkerhetsdokumentet Bevakas, inget nytt att rapportera. b-iv) Följ upp arbetet med resultatet av Universitetskanslersämbetets (UKÄ) utvärderingar Resultatet från utvärderingarna meddelades den 29 oktober. Två mastersprogram fick bristande kvalitet, i övrigt fick alla utbildningar som utvärderats antingen hög eller mycket hög kvalitet. Vilket innebär att inget av Chalmers civilingenjörs och högskoleingenjörsprogram fick bristande kvalitet. Detta resultat är ett av de bästa i Sverige. Framöver kommer det bevakas hur resultaten från utvärderingarna tas tillvara på av högskolan. b-v) Säkerställ ett starkt studentinflytande Riktlinjer för studentinflytande klubbades inte under våren Arbetet med att uppdatera riktlinjerna har pågått under hösten och på ledningsgruppsmötet den 4 november fastställdes dessa. b-vi) Bevaka Chalmers lärandecentrums nya uppdrag Bevakas, inget nytt att rapportera. b-vii) Delta i konsekvensanalysen av en förändrad läsårsindelning Beslut är taget om de exakta läsårstiderna för läsåret 14/15. Det är ännu inte klart hur mottagningen kommer påverkas. Frågan bevakas fortsatt. b-viii) Följ upp fortsatt arbete med arrangemangslokaler på campus Bevakas, inget nytt att rapportera. 7 av 8

40 RAPPORT KÅRSTYRELSEN b-ix) Följ upp distributionen av utbildningspaket till teknologsektionerna Bevakas, inget nytt att rapportera. 8 av 8

41 RAPPORT Rapport från Arbetsgrupper för kårens åsikter om campusutveckling Bakgrund Det finns idag många olika projekt för utveckling av campus samt projekt som rör studentbostäder. I många av dessa projektgrupper sitter representanter som företräder Chalmers Studentkår. Dessa är både studentrepresentanter men det finns också andra personer som sitter i olika grupper inom exempelvis detaljplaneprocesser på Fastighetskontoret, Göteborgs Stad. För att de personer som sitter på Chalmers Studentkårs mandat ska kunna vara representanter för kåren så är det viktigt att Chalmers Studentkår har en tydlig åsikt i dessa frågor annars blir det omöjligt för kårens representanter att representera medlemmarnas åsikter. Just nu finns det pågående projekt på campus samt projekt inom Göteborgs stad där kåren har representanter. På grund av det ökande antal projekt inom högskolan och kåren så kan inte längre Kårledningen delta i alla grupper. Detta leder till fler representanter och svårare att få överhörning mellan olika möten och grupper. Det är därför ännu viktigare att Chalmers Studentkår tar fram åsikter för campus samt ser över den organisation som ska bevaka och agera i campusfrågor. Under Fullmäktigemöte 1 under verksamhetsåret 2013/2014 tillsattes två arbetsgrupper för att arbeta med att ta fram kårens åsikter för campusutveckling. Då beslutades också att arbetsgrupperna på Fullmäktigemöte 3 ska prestentera ett utkast på åsikter för att Fullmäktige ska kunna ge återkoppling med målet att ta beslut om fastställande på Fullmäktigemöte 4. Nuläge Arbetsgrupperna har sedan Fullmäktigemöte 1 arbetat med att ta fram åsikter inom två olika områden. En grupp har arbetat med övergripande campusfrågor som rör utomhusmiljö, framkomlighet, infrastruktur till campus etc. Den andra gruppen har utrett åsikter kring lokaler och hur dessa nyttjas, det kan vara allt från kontor till utbildningsplatser och studieplatser. De åsikter som presentaras i utkastet har tagits fram och diskuterats på flera möten och slutligen sammanställts till ett gemensamt dokument från de båda grupperna. Utkast för Åsikter Campusutveckling är bilagt denna rapport. Förslag på upplägg under Fullmäktigemötet Arbetsgrupperna föreslår att rapporten föredras och att Fullmäktige sedan öppnar upp för torgmöte. På torgmötet är syftet att det ska vara möjligt för alla ledamöter att gå runt och prata med arbetsgrupperna om utkastet och lämna feedback på åsikter samt förslag till förändringar. Arbetsgrupperna föreslår ett torgmöte för att underlätta återkopplingsprocessen så att flera diskussioner kan hållas samtidigt vilket effektiviserar mötet. Torgmöte förutsätter att varje ledamot i förväg har läst utkastet och har tagit ställning till de åsikter som finns. Det är viktigt att även ge återkoppling till de åsikter som den enskilda Fullmäktigeledamoten anser har bra inriktning så att det kan vägas mot eventuella ändringsförslag. Instruktioner för genomförande av torgmöte kommer under mötet. 1 av 2

42 RAPPORT Kommande arbete Den återkoppling som ges under Fullmäktigemöte 3 kommer att användas för att anpassa åsikterna inför Fullmäktigemöte 4. Arbetsgrupperna planerar att lägga en Motion för att fastställa åsikterna till Fullmäktige 4, enligt det beslut som tog vid inrättandet av arbetsgrupperna. Frågor på rapporten ställs till, Johanna Svensson Sammankallande Övergripande Campusfrågor Janna Hempel Sammankallande Lokalutveckling Claes Norman Övergripande Campusfrågor Charlie Sjödin Lokalutveckling Daniel Langkilde Övergripande Campusfrågor Erik Hedberg Lokalutveckling Kalle Hansson Övergripande Campusfrågor Gustav Mörtberg Lokalutveckling 2 av 2

43 ÅSIKTER Fullmäktige Åsikter Campusutveckling Bakgrund Det finns idag många olika projekt för utveckling av campus samt projekt som rör studentbostäder. I många av dessa projektgrupper sitter representanter som företräder Chalmers Studentkår. Dessa är både studentrepresentanter men det finns också andra personer som sitter i olika grupper inom exempelvis detaljplaneprocesser på Fastighetskontoret, Göteborgs Stad. För att de personer som sitter på Chalmers Studentkårs mandat ska kunna vara representanter för kåren så är det viktigt att Chalmers Studentkår har en tydlig åsikt i dessa frågor annars blir det omöjligt för kårens representanter att representera medlemmarnas åsikter. Under hösten 2013 arbetades därför Åsikter campusutveckling fram som ett kompletterande dokument till Åsiktsprogrammet. Arbetet utfördes genom arbetsgrupper i Fullmäktige och Presidiet i Kårstyrelsen. Uppdateringar Åsikter Campusutveckling är som dokument underställt Åsiktsprogrammet och innehåller därför också åsikter som rör campus och som finns uttryckta i Åsiktsprogrammet. Vid ändring i Åsiktsprogrammet konsekvensändras även de direkt citerade paragraferna i Åsikter Campusutveckling. Definition av område För att förtydliga Chalmers Studentkårs åsikter kring campus har campus definierats som det område som innehåller lokaler för forskning och utbildning. Campusområdet har utvidgats genom att även definiera ett kringområde. Att ha en definition på ett kringområde underlättar att ha åsikter kring det som inte ansetts prioriterat för campusområdet men som studenter på Chalmers bör ha i sin närhet. Kringområdet har definierats efter relevans men med maximalt avstånd till campus på 10 minuters gång. Karta Johanneberg Karta Lindholmen Figur 1, 2: Kartor som över båda campus definierar campusområde (blå markering) och kringområde (skuggat) 1 av 12

44 ÅSIKTER Fullmäktige Studentinflytande i campusfrågor Chalmers Studentkår kräver att få representera studenterna i alla organ där frågor som rör studenter diskuteras. Detta rör hela Chalmerssfären med högskolan och stiftelsen samt deras respektive dotterbolag. Studenterna är till antalet den största målgruppen för campus och spenderar en stor del av sin tid på campus. Därför är den mest grundläggande åsikten rörande Åsikter för Campusutvecklingen att studentinflytandet ska vara starkt i alla organ rörande campusutveckling samt att det för studenterna ska finnas möjlighet att påverka. Chalmers Studentkår kräver att 0 studentrepresentanter finns representerade i alla organ som diskuterar campusfrågor 2 av 12

45 ÅSIKTER Fullmäktige Åsikter campus Övergripande Campusfrågor Chalmers studentkår kräver att 1 campus utvecklas för att bidra till inspirerade och kreativa miljöer När campus utvecklas ska nya miljöer skapas med exempelvis öppna grupprum och labb, utställningshallar och undervisningslokaler som är lekfulla och kreativa. 2 högskolans lokaler och utomhusmiljö ständigt utvecklas för att öka trivseln hos teknologerna. Åsiktsprogrammet högskolan verkar för ett hållbart samhälle och bärkraftig resursanvändning externt såväl som i det interna arbetet. Åsiktsprogrammet campus ska utformas med säkerhet och trygghet dygnet runt som fokus Att campus är säkert och tryggt inkluderar till exempel att campus är väl upplyst och att det inte finns avsides passager. 5 campus utformas på ett sätt som skapar ett levande campus med personer i rörelse även efter ordinarie arbetstid och schemalagd tid 6 campus ska vara en miljö som andas teknik och vetenskap Campus skall inte upplevas som ett industri- eller kontorsområde, utan vara en plats som det tydligt märks tillhör en teknisk högskola. 7 campus definieras genom gemensamma detaljer som utmärker campus och skapar enhetlighet på och emellan Chalmers campus Campus ska ha entréer som gör att det tydligt definieras var campus börjar och att det upplevs välkomnande. Det ska tydligt framgår att det är Chalmers som högskola som har verksamhet på campus. 8 campus ska vara varierande och inte enbart bestå av byggnader utan även grönområden i linje med Chalmers hållbarhetsvision. 9 campus ska vara enhetligt och tydligt skyltat för att teknologer, anställda och besökare lätt ska kunna hitta Campus är med fördel digitalt och interaktivt skyltat för att underlätta navigering på området och möjliggöra realtidsinformation till studenter och anställda 10 campus utformas med tydliga områden med olika mål Alla områden på campus skall signalera ett tydligt mål med platsen genom exempelvis tysta, inspirerande eller interaktiva platser. 11 campus ska ha god tillgång till uteplatser Utemiljöerna ska på bästa sätt utnyttjas med möbler för att skapa till exempel studieoch matplatser. 12 campus i största möjliga mån har närhet till naturområden 3 av 12

46 ÅSIKTER Fullmäktige Infrastruktur Infrastruktur till och från campus Chalmers studentkår kräver att 13 kollektivtrafiken har tillräcklig kapacitet för att studenter på ett smidigt sätt kan ta sig till och från campus 14 kollektivtrafiken utformas med hållbarhet i fokus 15 hållplatser placeras så att hela campus blir lättillgängligt via kollektivtrafik 16 högskolan måste ta ett ansvar för de ökade resekostnader det kan innebära med undervisning på två campus. Åsiktsprogrammet det finns god tillgång till cykel- och gångvägar till och från campus Alla cykel- och gångvägar skall vara säkra, tillgängliga och upplysta 18 det finns tillgång till hyr- eller lånecyklar som möjliggör cykeltrafik inom staden och till campus 19 biltrafik till campus ska minimeras genom pendlingsnoder med angränsande kollektivtrafik 20 parkeringsmöjligheterna på campus och i campus kringområde inte uppmuntrar till att använda bil Infrastruktur på campus Chalmers studentkår kräver att 21 campus har tydliga stråk som visar på öppenhet och förenklar möjligheten att hitta på campus 22 campus i första hand utformas efter och underlättar för fotgängare och cyklister 23 cykelvägar anpassas till stråk med gångvägar för att särskilja de gående och cyklisters rättigheter 24 det finns tillräckligt med cykelparkeringar Cykelparkeringar ska placeras i anslutning till byggnader och längs cykelstråk. 25 biltrafik på campus minimeras och begränsas till nödvändig trafik Biltrafik tillåts för tillgänglighetsanpassning, räddningsfordon och leveranser samt avlastning. 26 parkeringsplatser placeras i utkanten av campus och byggs platseffektivt utan att öka antalet 27 parkeringsplatser ska vara kostnadsneutrala eller generera vinst åt högskolan 28 det på campus enbart finns handikapparkering för att säkerställa tillgänglighetsanpassning 4 av 12

47 ÅSIKTER Fullmäktige Intressenter och mötesplatser Chalmers studentkår kräver att 29 Chalmers campus i första hand är till för studenter och anställda av högskolan och kåren 30 campus utvecklas för att öka integration mellan studenter och anställda Campuslokaler ska främja integration genom att byggnader har entréer som är gemensamma för studenter och anställda samt genom stråk som skapar mötesplatser. 31 aktiviter för allmänheten placeras i campus kringområde 32 campus ska bebyggas med bostäder enbart riktade till studenter 33 campus ska vara en mötesplats för akademi, näringsliv och studenter 34 aktiviteter som fungerar som mötesplatser integreras i campusmiljön 35 idrottsplatser används som mötesplatser på campus och i campus kringområde Idrottsplatser såsom fotbollsplan, volleybollplan eller träningsområde ger studenter något att samlas kring. 36 kontor för näringslivet ska finnas i campus kringområde Serviceutbud Chalmers studentkår kräver att 37 det erbjuds ett urval av restauranger och caféer på campus, dessa skall i största möjlig mån drivas i kårens regi. Det ska finnas en bredd som täcker de behov som finns hos medlemmarna, både gällande utbudet men även gällande öppettider. Öppettider skall anpassas efter teknologernas studiesituation, bland annat genom längre öppettider under tentaperioder. 38 det i kringområdet skall finnas matbutiker med studentanpassade priser. 39 det i kringområdet finns tillgång till träningsanläggningar. Möjligheten för teknologer att kunna träna i direkt koppling till sin arbetsplats ger möjlighet till för teknologen att värna om sin hälsa. 40 teknologerna har tillgång till omklädningsrum och duschar på campus. För att teknologerna ska kunna använda miljövänligare transportsätt så som att cykel för att ta sig till Chalmers bör det finnas möjlighet att duscha samt byta om på campus. 41 studerande föräldrar har tillgång till förskolor i kringområdet. Genom att ha tillgång till förskolor i närheten av campus möjliggör det även för föräldrar att studera vid Chalmers tekniska högskola. Utbildningslokaler och studieplatser Chalmers studentkår kräver att 42 högskolans lokaler uppfyller ställda krav på ergonomi, klimat, ventilation, belysning, akustik och lokalvård. Den optimala undervisningslokalen är utformad så att kontakten mellan föreläsare och teknologer är god, samt att ställda krav på ergonomi, klimat, ventilation, belysning, akustik, säkerhet och lokalvård uppfylls. En god arbetsmiljö är förutom ett 5 av 12

48 ÅSIKTER Fullmäktige grundläggande krav ett konkurrensmedel när det gäller att attrahera teknologer till Chalmers. Åsiktsprogrammet lokalerna för undervisningen på ett program skall planeras för att undvika långa gångavstånd för teknologerna. Det är viktigt att kunna ta sig mellan undervisningslokalerna på 15-minutersrasterna utan att detta blir ett stressmoment. Åsiktsprogrammet det finns god tillgång till datorsalar. Då stor del av utbildningen kräver datorarbete är det viktigt att det finns god tillgång till datorer. Åsiktsprogrammet det skall finnas studieplatser i tillfredsställande omfattning. Det skall finnas studieplatser utspridda över båda campus, både för enskilda och grupper, vilka skall vara tillgängliga hela dygnet. Åsiktsprogrammet alla teknologer skall ha tillgång till alla studieplatser. Alla studieplatser på Chalmers skall vara tillgängliga för samtliga Chalmers teknologer. Detta för att lokalerna skall används optimalt och att studiemiljön för studenterna kan varieras. Däremot bör inte alla teknologer ha tillgång till personliga arbetsplatser såsom ritsalar, kurslabb och liknande. Åsiktsprogrammet studieplatsernas utformning präglas av en variation för att kunna uppfylla de olika behov som finns. Då behoven är varierande skall det finnas god tillgång både till mindre grupprum och till läsesalar. Åsiktsprogrammet studieplatser finns både centralt på campusen och i närhet till lärare. Alla teknologer skall kunna studera i lokaler som ligger nära undervisningslokaler och lärarnas kontor för att främja studiemiljön och samarbetet. Åsiktsprogrammet lokaler ska anpassas efter hur utbildningen utvecklas och därmed tillgodose det behov utbildningen kräver. Utformningen av undervisningslokaler och studieplatser ska vara anpassade efter formerna för undervisningen. I den grad kursupplägg och examinationsupplägg förändras så skall undervisningslokalerna och studieplatser utvecklas. 50 lokaler för utbildning med särskilda behov ska upplåtas i den mån det går på campus. Utbildning som kräver tillgång till speciell utrustning eller speciellt anpassade lokaler så som verkstäder och laboratorium kan lokalbehovet i viss mån tillgodoses i samarbete med externa parter utanför högskolans regi. 6 av 12

49 ÅSIKTER Fullmäktige 51 studieplatser ska finnas i närhet till de institutioner respektive utbildningsprogram samverkar med. Det ska vara enkelt för teknologer att få kontakt med lärare involverade i kurser genom närhet mellan institutioner och studieplatser. 52 studieplatserna ska uppfylla de grundbehov som finns för att främja god studiemiljö. För att underlätta studierna måste teknologernas studierelaterade grundbehov tillgodoses, så som tillgång till tillfredställande studiemiljö, eluttag och internettillgång. 53 vid lokalplanering skall det tas hänsyn till hur teknologerna använder de befintliga undervisnings- samt studielokalerna. Lokalplanering skall vara baserad på hur teknologerna utnyttjar lokalerna och inte enbart vilket syfte befintliga lokaler har. Det är viktigt att undersöka hur lokalerna används för att utreda vilka behov teknologerna har. 54 mätningar av utnyttjandegrad av lokalerna skall ske i samverkan med studerandearbetsmiljöombud och studienämnder genom fysiska kontroller. Utnyttjandegrad av lokaler måste baseras på hur lokalerna används på en daglig basis och bör ske genom fysiska inspektioner i lokalerna av högskolan i samråd med teknologer. 55 studenter skall på ett lätt sätt ha möjlighet att utvärdera sin fysiska och psykiska studiemiljö. För att markera vikten av bra studielokaler skall högskolan tillhandahålla möjlighet för varje student att lämna åsikter gällande den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Lokaler för studiesociala aktiviteter Chalmers studentkår kräver att 56 teknologernas lokaler diskuteras i ett av högskolan och studentkåren gemensamt definierat forum. För att markera vikten av bra lokaler för undervisning och studier skall det på högskolan finnas någon form av forum med teknologrepresentation där lokalerna på Chalmers diskuteras ur ett teknologperspektiv. Åsiktsprogrammet teknologsektionslokaler skall finnas i anslutning till de undervisningslokaler som respektive teknologsektion företrädesvis använder. För att uppnå en tillfredsställande social studiemiljö bör det finnas lokaler i anslutning till undervisningen där teknologer kan vistas för att bedriva gemensam sektionsverksamhet. Alla teknologsektioner skall därför ha teknologsektionslokaler. Lokalerna skall vara utformade så att verksamhet såsom möten, studier och fester kan bedrivas i dem samt att möjlighet till att laga och äta mat finns. Det är även viktigt att alla sektioner har ensam tillgång till åtminstone en del av sina teknologsektionslokaler. Åsiktsprogrammet lunchplatser i tillräcklig omfattning för programmets teknologer tillhandahålls i anslutning till teknologsektionslokalerna. Åsiktsprogrammet av 12

50 ÅSIKTER Fullmäktige 59 alla teknologsektioner skall ha en brandklassad och försäkrad teknologsektionslokal. Åsiktsprogrammet högskolan tillsammans med studentkåren reglera ett dokument med riktlinjer för teknologsektionslokaler. Tillgången samt vad som avses med lägst godtagbar storlek och standard på teknologsektionslokalerna skall regleras i ett av högskolan tillsammans med Studentkåren upprättat dokument med riktlinjer för teknologsektionslokaler. Storleken bör bero på antal teknologer inom teknologsektionen och det skall även framgå att det är minsta accepterade storlek som regleras. Åsiktsprogrammet högskolan skall tillgodose de lokalbehov som finns hos studentkårens och teknologsektionernas föreningar och kommittéer. Föreningsverksamhet är viktig för att skapa en god social miljö och trivsel för de studerande på Chalmers. Det är därför viktigt att högskolan i största möjliga mån tillgodoser det behov av föreningslokaler som finns hos de studerande. Föreningarna som drivs av studerande på Chalmers bedriver ett omfattande arbete i syfte att förbättra såväl den rent sociala miljön som studiemiljön på campus. De har till viss del stora lokalbehov som högskolan bör uppfylla. Åsiktsprogrammet föreningar och kommittéer knutna till teknologsektioner skall tillhandahållas lokaler i anknytning till dessa. Om en förening har anknytning till någon teknologsektion bör lokalen ligga i nära anslutning till sektionens övriga verksamhet. Lokaler skall i första hand upplåtas till föreningar anslutna till Studentkåren och dess teknologsektioner samt därefter till andra föreningar som bedriver verksamhet som riktar sig till en stor del av de studerande vid Chalmers. Åsiktsprogrammet föreningslokaler skall upplåtas hyresfritt. För att främja sociala aktiviteter på Chalmers skall inte föreningarna belastas ekonomiskt för sina lokaler. Lokalhyrorna på Chalmers är inte rimliga för föreningarna genom sina medlemmar att betala. Åsiktsprogrammet det finns en bred variation i utformningen av lokaler för att möjliggöra det breda utbud av verksamhet kåren erbjuder. Inom kåren finns det en mängd olika typer av arrangemang både för teknologerna själva men även för externa parter. Det bör därför finnas lokaler anpassande för de olika tillställningar som hålls så som sittningar, föreställningar och publokaler. Lokalerna ska vara anpassade både gällande storlek men även gällande utformning. 8 av 12

51 ÅSIKTER Fullmäktige Kårlokaler Chalmers studentkår kräver att 65 lokalutbudet skall ha en bredd som täcker de behov som finns hos de aktiva inom kårens centrala verksamhet. Det ska finnas möteslokaler tillgängliga för förtroendevalda inom kåren, kontor för arvoderade och förvaringsmöjligheter för den verksamhet som så kräver. 66 gemene medlem ska ha tillgång till alla kårens lokaler utom de som är avsedda för specifik verksamhet. 67 de öppna exponeringsytor som förekommer i kårens lokaler ska även vara tillgängliga för externa parter efter avtal. 68 de lokaler kåren tillhandahåller gemene medlem ska vara tillgängliga och möjliga att nyttja till flera ändamål. Lokalerna ska vara möjliga att använda till flera ändamål så som möten, studieplatser men även för att medlemmar ska umgås under avslappnade former. 69 kåren skall äga de lokaler där central verksamhet bedrivs. 70 de som utför ett förtroendeuppdrag åt kåren centralt skall ha möjlighet att utnyttja lokalerna i sin verksamhet i större utsträckning. På sektionsnivå finns det möjlighet för aktiva att nyttja de sektionsanknutna lokalerna i sin verksamhet. För att ge förtroendevalda möjlighet att bedriva sin verksamhet på ett likvärdigt sätt skall de ha samma möjlighet i kårens lokaler. 71 kårhuset ska vara tillgängligt för allmänheten de tider då verksamhet eller service bedrivs som vänder sig till andra än medlemmar. 9 av 12

52 ÅSIKTER Fullmäktige Åsikter studentbostäder Chalmers studentkår kräver att 72 campus ska berikas med studentbostäder för att bidra till ett levande campus 73 alla studenter har rätt till ett tryggt boende. Grundläggande för en bostad är att det finns en trygghetskänsla innanför hemmets väggar. En trygghetskänsla bygger bland annat på att lås fungerar och att det finns ett säkert brandskyddssystem. Gemensamma utrymmen, portar, trapphus samt anslutande gång- och cykelvägar skall vara väl upplysta för att öka tryggheten för de boende. Grundläggande för en bostad är att det finns en trygghetskänsla i anslutning till hemmet. Gemensamma utrymmen, portar, trapphus samt anslutande gång- och cykelvägar skall vara väl upplysta för att öka tryggheten för de boende. Åsiktsprogrammet alla studenter, oavsett ålder, och inkomst skall vara berättigade till att söka bostadsbidrag. Alla studenter skall vara berättigade att söka bostadsbidrag. Bidragets storlek samt rätten till detsamma skall inte vara beroende av studentens ålder. Idag är studenter över 28 inte berättigade bostadsbidrag och studenten kan krävas tillbaka på hela bidragsbeloppet efter feriearbete om denne är oaktsam. Åsiktsprogrammet rätt till bostadsbidrag prövas halvårsvis för studenter. Studenter har olika inkomst under olika perioder. Till exempel under sommaren är inkomsten ibland betydligt högre än under resten av året på grund av arbete. Åsiktsprogrammet ingen presumtiv teknolog skall behöva tacka nej till sin utbildningsplats på Chalmers på grund av att bostad saknas. Bostadsbehovet för flertalet teknologer skiljer sig markant från det normala boendet. Samtidigt är teknologerna en heterogen grupp med sinsemellan mycket olika behov. Därför måste teknologboendet präglas av flexibilitet och mångfald. Statliga och kommunala åtgärder måste medge ett stort mått av valfrihet för teknologernas boende. En fortsatt utbyggnad av Chalmers samt ett utökat studentutbyte kan komma att ytterligare betonas behovet av ändamålsenliga bostäder. Bostadsproblem, vare sig de är orsakade av bristande utbud eller orimliga prislägen för teknologer, skall inte behöva orsaka att den enskilde tvingas avstå från studier. Åsiktsprogrammet studentbostäderna skall ha rimliga hyror i förhållande till studiemedlet. Det skall vara möjligt att få en studentlägenhet som inte kostar mer än en tredjedel av studiemedlets maxbelopp. Detta kan jämföras med snittet i Sverige, där hyran genomsnittligen utgör en fjärdedel av hushållets inkomst. Åsiktsprogrammet av 12

53 ÅSIKTER Fullmäktige 78 alla teknologer skall ges möjlighet att bo i en omedelbar närhet till sitt campusområde. Med omedelbar närhet menas att det är gång- och cykelavstånd till de lokalerna där undervisningen bedrivs. Åsiktsprogrammet hyresgäster i studentbostäder skall kontrolleras så att det kan styrkas att de verkligen studerar. För att garantera att studentbostäder används enbart av studenter skall kontroll av att hyresgäster i studentbostäder studerar göras. Dock skall tidsbegränsad dispens kunna ges för särskilda skäl. Åsiktsprogrammet tidsbegränsad dispens från studiekravet skall kunna ges då särskilda skäl föreligger. Åsiktsprogrammet bidrag vid byggande av studentbostäder ej skall vara lägre än bidrag för byggande av övriga bostäder. Staten, såsom ansvarig för högre utbildning, måste också ta det övergripande ansvaret för studenters boende. Frågan om kostnader för, och tillgång till, bostäder för studenter skall därmed betraktas som en del av utbildningspolitiken. Bidrag för byggande av studentbostäder skall ej vara lägre än för byggande av övriga bostäder. Åsiktsprogrammet staten och kommunen skall underlätta för nybyggnation av studentbostäder. Staten och kommunen skall ta sitt ansvar i bostadsfrågan och underlätta för bostadsbolagen, exempelvis genom att upplåta centrala tomter vid nybyggnation av studentbostäder. Anledningen till att studentbostäder bör beredas plats centralt är främst den att studenterna vill bo nära sitt lärosäte, och då båda Chalmers campus är att betrakta som centralt belägna bör alltså bostäderna placeras därefter. Åsiktsprogrammet högskolan erbjuder internationella teknologer hjälp i sitt bostadssökande. Övriga internationella teknologer skall erbjudas hjälp av högskolan i sitt bostadssökande, t ex i form av översättning av annonser, telefon- och internettillgång. Vidare bör högskolan ha bostadssituationen i åtanke då antalet platser för internationella teknologer fastställs, så att det anpassas efter möjligheten att få någonstans att bo. Det är viktigt att internationella teknologer får riklig och ärlig information om hur det går till att skaffa bostad i Göteborg. Åsiktsprogrammet högskolan verkar för att in- och utresande studenter erbjuds bostad på studieorten. När högskolan ingår avtal om studentutbyte, skall även högskolan vara den som har det övergripande ansvaret för att de internationella teknologerna har någonstans att bo under sin studietid, och att denna bostad finns disponibel senast vid terminens start. Åsiktsprogrammet av 12

54 ÅSIKTER Fullmäktige 85 information om bostadssökande och bostadssituationen i god tid ges till presumtiva och nyantagna teknologer. Bostäder för internationella teknologer bör vara integrerade med övriga studentbostäder för att på så sätt underlätta kontakter med svenska studenter och svenskt studentliv. Bostäder för studenter med funktionshinder Åsiktsprogrammet alla om- och nybyggnationer av studentbostäder i Göteborg uppfyller grundläggande krav på tillgänglighet, oavsett funktionshinder. Att anpassa bostäder för funktionshindrade är inget som görs enbart för den boende, utan även för att det skall vara möjligt att ta emot besök av personer med funktionshinder. Bostaden är en viktig del för studentens trivsel, både som bostad och arbetsplats. Åsiktsprogrammet utformning av studentlägenheter gällande storlek och pris ska vara anpassad efter den heterogena grupp studenterna är. Det ska finnas möjlighet för samboende men även alternativ för de som vill ha eget boende. 88 standarden ska uppfylla grundläggande krav. Det skall i boendet vara möjligt att tvätta, laga mat och sköta den personliga hygienen. 89 kåren ska ha en tydlig röst i byggandet av studentbostäder där den främsta utvecklingen av studentbostäder på och kring campus ska vara i kårens regi. I byggprojekt där kåren inte står som huvudman ska kåren finnas representerade i processen och därmed påverka de bostäder som byggs. 12 av 12

55 Skapat: L:\FuM\Rapporter\1314\FuM3\Arbetsdokument\Statusrapport_utredningsgruppen_FUM3.docx RAPPORT Utredningsgrupp för Kårledningens struktur Statusrapport: Utredningsgruppen Kårledningens struktur Arbetet sedan förra rapporteringen Utredningsgruppen rapporterade till FUM 1 om status i arbetet. I den rapporten förtydligades gruppens bakgrund, mål och avgränsningar. Det gavs också en beskrivning på en första problembild som skulle tas i beaktning under utredningen samt en grov tidsplan för arbetet. Gruppen har efter FUM 1 arbetat vidare med problematiseringen för att stärka den bild som förmedlats tidigare samt för att få in nya perspektiv på problem och utmaningar som funnits bakåt i tiden. En intervjuprocess av tidigare Kårstyrelse- och Kårledningsmedlemmar har därför genomförts för att samla in underlag som för problematiseringen. Urvalet gjordes med avseende på post, speciella händelser under ett visst år, med mera. I urvalet fanns också personer från olika år på poster där mycket förändringar skett på arbetsuppgifter. I skrivande stund har tolv längre intervjuer hållits med 7 olika poster från åren 05/06 till 12/13. Resultaten från intervjuerna har sedan använts som underlag i diskssioner inom utredningsgruppen och en sammanställning och nedbrytning av problem har gjorts. Resultatet har sedan kopplats till den tidigiare problembilden för att se på vilka sätt intervjuerna stärker den samt på vilka sätt som den skiljer sig. Kommentarer kring resultat av intervjuerna I jämförelsen som gjorts mellan tidigare problembild och resultatet från intervjuerna går det att se att de överlag liknar varandra och den bilaga som fanns med i rapporten till FUM 1 ger en bra bild av grundproblemen. Utöver det har intervjuprocessen också gett underlag för vidare diskussion om mer praktiska utmaningar kring arbetet i Kårledningen, vilket är viktigt att ta med till en eventuell implementering av ny struktur. Några av de tidigare nämnda områdena i problembilden har fått lite tillägg under intervjuprocessen vilket gör att vissa problem kan ses med andra perspektiv för att enklare finna en passande lösning. Framförallt är det ett område som inte nämndes så mycket i denna förra rapporten och det är problematiken kring att utreda Kårledningens struktur utan att titta för mycket på närliggande organ, till exempel Fullmäktige. Kårledningens interaktion med Fullmäktige är en viktig del av arbetet och kräver också en översyn i samband med utredningen. Utredningsgruppen vill därför flagga för att denna typ av diskussioner förs i arbetet och är ett nödvändigt tillägg i den avgränsning som gjorts tidigare. Tidsplan framöver Eftersom tid har vigts åt att förtydliga problembilden och samla in underlag i form av interjvumaterial så ligger gruppen inte i fas att leverera det som tidigare var planen till FUM 3, det vill säga ett utkast på Kårledningens uppdrag. Det är något som snarare diskuteras löpande genom utredningen och kommer vara tydligt i slutrapporten. Kopplingen till Fullmäktige som nämns ovan har också gjort att arbetet har lagts upp på ett litet annat sätt och då har inte den typen av uppdrag för Kårledningen varit nästa steg i utredningen. 1 av 2

56 Skapat: L:\FuM\Rapporter\1314\FuM3\Arbetsdokument\Statusrapport_utredningsgruppen_FUM3.docx RAPPORT Utredningsgrupp för Kårledningens struktur Utredningsgruppen kommer framöver att arbeta lösningsinriktat med problematiseringen som grund. Ett antal träffar och workshops är inplanerade där förslag kommer arbetas fram och formas till ett slutförslag. Förslaget kommer presenteras i en rapport och sedan enligt tidigare plan lyftas till FUM 5. Utredningsgruppen genom Petter Evertsson 2 av 2

57 REKOMMENDATION Valberedningen Rekommendation för Sociala enhetens Ordförande i Chalmers Studentkårs Kårledning Valberedningen har valt att rekommendera två personer till posten som ordförande för Sociala enheten (SO), Pontus Eliasson och Lena Mårtensson. Beslutet är fattat med bakgrund i att de båda kandidaterna utmärkte sig till posten och uppfyllde de krav som ställdes, samt hade god förståelse för vad uppdraget innebar. Valberedningen vill styrka att valet att rekommendera två kandidater inte ska likställas med en vakantsättning, utan vi vill styrka att båda kandidaterna är väl lämpade för uppgiften. Valberedningen har i valprocessen inte kunnat se hur den ena kandidaten vägt tyngre än den andra, och har därför kommit fram till att en särskiljning inte kunde göras. Skulle valberedningen nominera en utav kandidaterna ger inte det en rättvis bild av vår uppfattning. Valberedningen rekommenderar Pontus Eliasson till posten som ordförande i Sociala enheten. Skapat: \\WILLIAM\FuM\Nomineringar\1314\FuM3\Rekommendation - Ordförande Sociala enheten fyllnad.docx Han har tidigare erfarenhet som ordförande i Mottagningskommittén, som nolluppdragschef i FNollK och som elev och instruktör inom Sjövärnskåren. Han har också varit utbytesstudent i USA under ett år. Pontus ger ett varmt och sympatiskt intryck. Han är både trygg i sig själv och entusiastisk inför uppgiften och har förmågan att engagera sin omgivning. När det behövs kan han stå på sig och uttrycka sin åsikt, medan hans syn på ledarrollen även inkluderar att kunna medla och lyssna in åsikter. Valberedningen känner att Pontus är förtroendeingivande, pålitlig och under rekryteringsprocessen har han visat stor självinsikt. Han är insatt i vad arbetet som SO innebär, genom sitt tidigare engagemang samt samtal med SO-emeriti, och visar stort intresse för studiesociala frågor. Hans erfarenhet som utbytesstudent och kunskaper om HBTQ-frågor visar på hans engagemang för frågor som ingår i SO-rollen, samtidigt som han är medveten om att rådande omständigheter kräver prioriteringar i arbetet. Pontus trygghet och självständighet är egenskaper som båda är viktiga då SO arbetar mycket på egen hand. Sjövärnskåren har gett honom kunskap att kunna agera vid oförutsägbara händelser och visa styrka samt fungera som stöd när situationen kräver detta. Genom sitt tidigare engagemang i Mottagningskommittén har han visat att han kan slutföra ett projektåtagande och har dessutom fått kunskaper om och kontakt med högskolan. En stark drivkraft som den Pontus besitter gör att Valberedningen tror att han skulle göra ett bra jobb. 1 av 2

58 REKOMMENDATION Valberedningen Valberedningen rekommenderar Lena Mårtensson till posten som ordförande i Sociala enheten. Hennes tidigare erfarenheter inom kåren inkluderar sittande ordförande i Mottagningskommittén och på sektionsnivå som kassör i F6 11/12. Hon ger ett stabilt och lugnt intryck och uppvisar ödmjukhet. Referenser stärker valberedningens intryck av att Lena är mycket pålitlig. Under valprocessen resonerade hon eftertänksamt och visar på att hon kan lyssna in åsikter från andra och därefter ta väl genomtänkta beslut. Att arbeta strukturerat och metodiskt är något som är viktigt i SO-rollen och det uppvisar Lena att hon behärskar från sitt arbete i MK. Uppdraget innefattar även arbetsledning inom enheten, vilket hon visat att hon kan under sitt engagemang i Mottagningskommittén. Under valprocessen visade hon på en medvetenhet och förståelse för gemene teknologs situation på Chalmers, minoriteter inkluderade. Under arbetet i MK har hon lärt sig interagera med högskolan och drivit genom många förslag och förbättringar. Genom kontakt med SO-emeriti har hon fått en god uppfattning om hur uppdragets omfattning och om vad som kommer krävas av henne som SO. Valberedningen tror att Lena har goda förutsättningar att komma in i en redan befintlig grupp, och har visat insikt i nulägets situation och hur hon bör arbeta därefter. Skapat: \\WILLIAM\FuM\Nomineringar\1314\FuM3\Rekommendation - Ordförande Sociala enheten fyllnad.docx Valberedningen genom Alexander Lydh 2 av 2

59 PROPOSITION Kårstyrelsen Proposition 10: Utveckling av Härrydaområdet Denna proposition syftar till att ta ett inriktningsbeslut kring Utveckling av Härryda. Propositionen följer en rapport till Fullmäktigemöte 2 samt en kompletterande presentation om visionen den 30 oktober som Fullmäktige var inbjuda till. Rapport, presentation samt denna proposition är alla grundande på en förstudie som påbörjades Förstudien syftar till att ta fram underlag på en plan och vision för utveckling av Härrydaområdet som Fullmäktige sedan kan ta ställning till. Bakgrund Chalmers Studentkår har sedan 31 januari 1937 ägt tomten vid Sandsjön i Härryda. Den första stugan byggdes samma år som tomten köptes och antalet studenter på Chalmers var då 600 stycken. C.S.- bastun skänktes till kåren då C.S. firade 100 år vilket var 1964 och antalet studenter på Chalmers var då 3500 personer. C.S. var också de som hjälpte till att bygga upp bastun efter att den på 80-talet brann ner. Under 2012 påbörjade Chalmers Studentkår en förstudie för att undersöka de förändringsoch utvecklingsmöjligheter som finns i Härryda.. Arbetet, i denna proposition refererat till som förstudien, har pågått sedan sommaren 2012 med kårens VD som projektledare och arkitektkontoret Inobi som har bistått med hjälp. Syftet med att genomföra förstudien var att ge Fullmäktige en möjlighet att ta ställning till ett tydligt förslag i frågan om utveckling av Härrydaområdet. Området och de fastigheter som finns idag har de senaste åren diskuterats i Fullmäktige men det har då fokuserats på att underhålla det som finns idag. Detta har varit nödvändigt men lett till att fokus har varit på att underhålla istället för att utveckla området. Förstudien syftar till att lyfta fram och belysa frågan om utveckling av Härrydaområdet genom att presentera en konkret vision över hur ett eventuellt utvecklingsprojekt kan se ut och hur området kan användas av kårens medlemmar. Idag består Chalmers Studentkårs anläggning ute i Härryda av två stugor; C.S. bastun som rymmer 60 personer och Sportstugan som rymmer 30 personer. Trycket på anläggningen är stort, speciellt på helger och under mottagningen. De två stugorna är byggda på en av de två tomter Chalmers Studentkår äger i Härryda, den andra tomten används idag mycket lite. Förutom att det är högt tryck på kårens lokaler i Härryda så är det också brist på bokningsbara arrangemangslokaler på campus. Detta är en fråga som ofta diskuteras i Fullmäktige och som under många år har varit en prioriterad fråga i verksamhetsplanen. Speciellt större sittningslokaler har kåren snarare tappat de senaste åren och under mottagningen, när trycket är som högst, får det varje år tas beslut om undantag för vilka av högskolans lokaler som får användas. Vision: Utveckla Chalmers Studentkårs område vid Härryda Den vision som tagits fram under förstudien handlar om att bredda den verksamhet som idag finns i Härryda till att innefatta rekreation samt större och mer sofistikerade arrangemang. I dagsläget genomförs många arrangemang i C.S.-bastun och i Sportstugan men det handlar om enklare sittningar, kickoffer och liknande. 1 av 3

60 PROPOSITION Kårstyrelsen Visionen syftar till att beskriva ett projekt som syftar till upprustning, ombyggnationer av befintliga fastigheter samt nybyggnationer. Projektet syftar också till att se över användningen av tomten som idag ägs av Chalmers Studentkår men inte används. De aktörer som är delaktiga i projektet är Chalmers Studentkår, som företräds av VD och Kårstyrelsen, samt arkitektfirman Inobi. En av de största förändringarna som visas i visionen är ett nytt hus. Huset ska möjliggöra för större sittningar med mingel och middagar. Lokalerna kan även användas till andra typer av arrangemang som konferenser och utbildningar. Utöver nybyggnationen föreslås också en upprustning av de stugor som finns genom att se över exempelvis isolering och fönster samt sätta in toaletter och duschar i båda stugorna. Detta möjliggör att sanitetshuset som idag inhyser toaletter och duschar för C.S. Bastun och Sportstugan kan tas bort. Tankar finns också om att förlänga sportstugan för att möjliggöra för sittningar. På tomten på udden som idag inte är bebyggd finns ingen detaljplan vilket försvårar byggnationer på området. Därför föreslås på att tomten görs om till naturområde med grillplatser och vindskydd samt skogskojor som möjliggör friluftsliv och övernattning ute i naturen. Utöver dessa större projekt föreslås också andra projekt för att området ska klara ökad beläggning exempelvis förändrad metod för uppvärmning. Mål med visionen De mål som visionen syftar till att uppfylla är att: Utnyttja de resurser som finns ute i Härryda på ett mer effektivt sätt Idag äger kåren två tomter ute i Härryda men det är en som används aktivt. Det kommer också att förändra användningen av de befintliga stugorna om dessa moderniseras och exempelvis kompletteras med toaletter och duschar. Bredda verksamheten Verksamheten som bedrivs i Härryda kommer med den vision som tagits fram innefatta både större och andra typer av arrangemang än vad som finns möjlighet till idag. Den obebyggda tomten kommer att bjuda in till naturnära upplevelser som det inte finns möjlighet till idag. Ta ansvar för fler större arrangemangslokaler Att det inte finns tillräckligt med arrangemangslokaler för att fylla de behov Chalmers Studentkårs rika studentliv har idag är tidigare känt och något som har jobbats med under många år. Detta är något som är prioriterat att lösa och fler arrangemangslokaler har därför prioriterats högt i utveckling av Härryda. Återskapa den Chalmersska allemansrätten Tidigare fanns möjligheten att som chalmerist kunna åka ut till Härrydaområdet utan att boka och då ta del av Sportstugan som på den tiden var öppen för alla. Det var också möjligt att tidigare åka till Härryda och använda både stugor och mark. Detta kallas den Chalmersska allemansrätten. Idag är det inte möjligt på grund av många bokningar och att området är tättbebyggt men är en viktig del i visionen om utveckling av Härrydaområdet. Visionen presenteras närmare i utdelad broschyr samt Bilaga 1. Förvaltning av området För att underhålla Härrydaområdet och de fastigheter kåren äger är det viktigt att se över hur förvaltning ska ske. I dagsläget förvaltas Härryda främst av Husansvarig och CBK (Chalmers Studentkårs Bastukommitté) som själva eller med inhyrd konsultering står för drift och underhåll. Om nya projekt görs som ökar fastighetsbeståndet i Härryda och samtidigt ökar komplexiteten i förvaltningen kan denna behöva ses över. Det är viktigt att ha en förvaltning hållbar över tid, då ett proaktivt arbete kan hålla området i högre skick och därmed förebygga kostnader. 2 av 3

61 PROPOSITION Kårstyrelsen Slutgiltigt beslut om förvaltning kommer att tas efter inriktningsbeslut då det är tätt sammankopplat med omfattning av utvecklingen. Det undersöks både hur fortsatt förvaltning inom kåren skulle kunna ske men också att förvaltningen sker i bolagsform likt Kårhuset på Johanneberg idag förvaltas av Emils Kårhus AB. Förslag till beslut Kårstyrelsen föreslår att fullmäktige tar ett inriktningsbeslut om att området i Härryda ska utvecklas enligt det lagda förslaget och att projekteringen kan påbörjas. Det som Kårstyrelsen föreslår är att ta ett inriktningsbeslut på en viljeriktning att området i Härryda ska utvecklas och projektering för området kan påbörjas för den vision som är presenterad och bilagd i denna proposition. Det beslut som tas i denna proposition kommer inte innefatta beslut om den totala investeringen i visionen dock kommer beslutet innefatta att påbörja en projektering vilket kommer att kosta ca SEK inklusive moms. Den kostnad som en projektering innebär bör enbart tas om Fullmäktige är beredda att även anta kommande beslut om investering i byggnationer och upprustning av Härrydaområdet, i linje med den presenterade visionen. En projektering är nödvändig för att ta fram underlag på kostnader och för att göra utredningar samt få bygglov. Innan projektering är genomförd kommer det vara svårt att ta ytterligare beslut om planer och kostnader. Totalt är visionen beräknad att kosta mellan miljoner kronor. Målet är att cirka hälften av investeringen, omkring 10 miljoner kronor, ska samlas in genom en donationskampanj som genomförs i C.S. regi vilket gör att finansieringen från kårens medel rör sig om mellan 5-10 miljoner kronor. Alla investeringsbeslut utöver den investering som föreslås för projektering i denna proposition kommer att tas av Fullmäktige. Ett inriktningsbeslut innebär att projektering startar och att en styrgrupp tillsätts för att löpande driva projektet vidare i den riktning Fullmäktige beslutar om. Styrgruppen kommer kontinuerligt återrapportera till Fullmäktige. Tidsplan för fortsatt arbete efter inriktningsbeslut presenteras i Bilaga 2. Yrkande Med ovanstående som bakgrund yrkar Kårstyrelsen att att att att projekteringsarbetet för Utveckling av Härrydaområdet påbörjas enligt presenterad vision för att fastställa omfattning och budget för projektet en kostnad upp till kronor inklusive moms avsätts från kårens resultat 2012/2013 för projekteringsarbetet beslut om alla ytterligare investeringar för utveckling mot visionen presenteras till och beslutas av Fullmäktige Kårstyrelsen tillsätter en styrgrupp med ansvar för projektering samt rapportering till Fullmäktige Kårstyrelsen genom Johanna Svensson Kårordförande 2013/ av 3

62 PROPOSITION Kårstyrelsen Bilaga 1: Broschyr som presenterar visionen Broschyren som visar visionen som tagits fram under förstudien presenteras nedan. i

63 Chalmers kårhus på landet Vision och förslag 2013

64 Sportstugan och lill-bastun 1961, fem år senare kompletterades området med CS-bastun.

65 chalmers studentkårs fritidsområde idag Fritidsanläggning, idylliskt belägen på en halvö invid Sandsjön i Härryda kommun, har varit i studentkårens ägo sedan Från det året finns här en sportstuga, som 1966 kompletterades med en bastu - en donation från Teknologföreningen CS i samband med dess 100 års jubileum. Bastun och sportstugan är chalmeristens naturliga rekreationsplats och är idag väl utnyttjad och lokalerna ofta uthyrda. Det är ett givet utflyktsmål under nollperioden och som sedan används flitigt året runt. Inte minst hittar Chalmers internationella studenter hit till en plats där de på nära håll kan uppleva svensk natur. Området har gradvis förändrats och utvecklats genom åren. I början av 2000-talet tillkom både dusch och vattenklosett, liksom SovU en övernattningsstuga med 15 dubbelbäddar. Härnäst ska Lill- Bastun upprustas och moderniseras. Det hårda nyttjandet och den gradvisa icke sammanhållna utvecklingen gör att fritidsområdet är en något sliten och eftersatt oas. Det är därför dags att ta ett samlat grepp kring områdets framtida utveckling. Tankar på detta har länge funnits inom Chalmers studentkår och i samband med att Teknologföreningen C.S. fyller 150 år 2014 har C.S. tagit ett initiativ till att starta en insamling för att komplettera området med en ny byggnad, Storstugan.

66 Välkommen till Chalmers Studentkårs fritidsområde. Sportstugan med Sandsjön i bakgrunden. Lill-bastun med direkt anslutning till Sandsjön utanför. CS-bastun med veranda och brygga rakt ut i Sandsjön. SovU med plats för 15 dubbelbäddar. Gemensam grillplats vid sjön. CS-bastun t v och Sanitetshuset t h.

67 vår vision - ett kårhus på landet sportstugan Stuga för sov, mat och fritidsaktiviteter som har en härlig altan för sena grillkvällar. lill-bastun För sällskap på 20 personer, med utsikt mot öster och direkt anslutning till ett dopp i sandviken. CS-bastun Större bastu för sällskap på 60 personer, populärt för bastufester året om. storstugan En större lokal som bidrar till festliga såväl som till lugnare tillfällen. sovu Övernattningsstuga med 15 dubbelbäddar. Vi vill få tillbaka den Chalmeristiska allemansrätten. Förr låg nyckeln till sportstugan i hängrännan, vi vill att det igen ska bli lika enkelt att lämna stan och komma ut och ha kul på landet. Vi vill skapa ett sammanhållet område som erbjuder en palett av olika lokaler och möjligheter till aktivitet. Vi vill att området ska kunna användas av flera grupper samtidigt, likväl sammanhängande för ett enda stort sällskap. Vi vill skapa något som ger en extra krydda för de som är studenter på Chalmers. Vi vill kort sagt skapa ett kårhus på landet en plats för möte och umgänge, fest och allvar, nöje och rekreation. Samma som på campus, fast på landet. CS-bastun och Sportstugan ska finnas kvar och uppgraderas. Bastun får dusch och toalett och bättre omklädningsmöjligheter.

68 skogskojorna Nya övernattningskojor mitt i naturen. situationsplan Sportstugan görs till bas för allehanda fritidsaktiviteter, allt från fiske till långfärdsskridskor. Men också för studier, grillkvällar och dagsaktiviteter. Storstugan är det ena nytillskottet. Det är både en bankettsal och en intim pub. En plats för både fest och umgänge, för såväl större som mindre grupper. Den ligger omsluten av de höga tallarna på den sydvästra delen av tomten med utsikt ut mot Sandsjön i norr. Skogskojorna är det andra nytillskottet. I nordväst, på andra sidan viken, skapas 4 små övernattningskojor. En plats där man kommer riktigt nära naturen. Med trädhotellet i Harads i åtanke vill vi skapa Chalmers eget naturrum. Kojorna utformas genom en arkitekttävling.

69 Storstugan - förslag Vid entrén, med sina generösa dubbeldörrar, finns en väderskyddad altan, ett uterum som skyddar mot regn och snö eller en plats för att sätta sig i lugn och ro och blicka ut mot den omfamnande skogen. Väl innanför entrén möts besökaren av ett stort luftigt rum med utsikt ut mot vattnet. Där finns också en bar för välkomstdrinken vid festliga tillfällen. Nära till hands finns möjlighet till avhängning av ytterkläder. I rummet finns plats för sittmöbler, större eller mindre, separerade i grupper om så önskas. Rummet förlängs ut mot vattnet med en terrass. Vid husets kortsida i söder finns även en sekundär entré för bastukommitén men kan även fungera för inlastning av mat och porslin som transporteras upp med hissen till köket. En trappa tar festfolket upp till en festsal med plats för 120 personer. Kortsidan mot norr är väl glasad och välkomnar visuellt skogen och Sandsjön in i rummet. På samma plan finns plats för möbler och annan förvaring och ett förberedelsekök då det ska serveras mat. Men storstugan är mer flexibel än så. När man är ett mindre sällskap kan man ha både middag och mingel på den nedre våningen. Den stora festsalen kan delas upp i mindre enheter för att inte kännas för stor om sällskapet inte är allt för många. Den kan också användas för konferenser.

70 En busslast anländer till Chalmers Studentkårs anläggning i Härryda. Ikväll är det sittning i Storstugan. Studenter strömmar från parkeringen mot entrén. Några tar sig in direkt, andra passar på att sätta sig vid utemöblerna och sittnischerna på verandan för en nypa frisk luft. Ikväll är det fest. Inne i lobbyn hänger de av sig ytterkläderna och samlas för en drink innan middagen. Mörkret har inte hunnit falla än och besökarna blickar ut över Sandsjön genom det stora fönstret. Kanske blir det ett bad efter middagen Efter ett tag är det dags för middag och gästerna tar sig upp en våning. Där väntar en sittning med god mat och dryck och sång till den storslagna utsikten med skogen och sjön utanför. Mörkret faller och sittningen förvandlas till danslokal. På bottenplanet öppnar baren och gästerna minglar runt och ut på verandan.

71 Total LOA 364 kvm exkl. veranda och terrass Total BYA 226 kvm exkl. terrass inkl. veranda bar 4 2 etanolbrännare sittnisch 1 11 A A A A plan 1 1:200 plan 2 1: Väderskyddad veranda 2. Terrass 3. Huvudentré 4. Lobby 5. Garderob 6. Hiss 7. HWC /WC 8. Kommitérum 9. Teknik 10. Sekundär entré 11. Festsal 12. Förråd 13. Cateringkök 14. Förvaring mat 15. Städ

72 sektion a - a 1:200 fasad sydväst 1:200

73

74 PROPOSITION Kårstyrelsen Bilaga 2: Preliminär tidsplan för kommande arbete Uppgift Milstolpe/Arbete/Deadline Inriktningsbeslut i Fullmäktige Projektering Bygglovsansökan Investeringsbeslut i Fullmäktige Upphandling av byggentreprenörer Produktionsstart Produktion Grov tidsplan Inriktningsbeslut i Fullmäktige Projektering Bygglovsansökan Investeringsbeslut i Fullmäktige Upphandling av byggentreprenörer Produktionsstart Produktion Beräknat färdigställande av projekt ii

75 PROPOSITION Kårstyrelsen Proposition 11: Investeringsbeslut för Lillbastun Bakgrund På Fullmäktigemöte 6 under verksamhetsår 2012/2013 blev Kårstyrelsen ålagd att ta fram en åtgärdsplan för att restaurera Lillbastun i Härryda. Anledningen till att en åtgärdsplan skulle arbetas fram var att underhållsplanen för Härrydaområdet rekommenderade att bygga upp Lillbastun på nytt. Underhållsplanen ansåg att byggnaden var i mycket dåligt skick och att en nybyggnation kommer att kosta omkring SEK inkl moms. Lillbastun beskrevs i propositionen enligt följande: Lillbastun har med åren blivit mer och mer nedgången och är nu i rivningsstadiet. Husgrund och väggar är fallfärdiga samt genomgående mögelangripna. Uthyrningar går fortfarande, men detta är knappt försvarbart. Mögelangreppet är minst sagt omfattande och även innerväggar är angripna både uppifrån och nedifrån, endast 2 decimeter friskt virke återstår mellan golv och tak. Idag är hälsoaspekterna, av att hetta upp en byggnad med denna mögelmängd, oklara då detta inte undersökts professionellt. Kårstyrelsen presenterade på Fullmäktigmöte 8 under verksamhetsår 2012/2013 en åtgärdsplan för Lillbastun. Det framkom då att Lillbastun inte kommer att få byggas upp på nytt utan nytt bygglov. Att ansöka om nytt bygglov skulle innebära både en tidsfördröjning och att Lillbastun inte skulle kunna byggas på nuvarande plats på grund av strandskyddet. Detta gäller även om bastun rasar på grund av att den är i dåligt skick. Därför påbörjades ett förberedelsearbete inför en totalrenovering av Lillbastun. Under sommaren har ritningar för renoveringen tagits fram och nu har offerter inkommit vilket gör att kostnaden för renoveringen kan uppskattas. Renoveringen av Lillbastun är beräknad att kosta maximalt kr inklusive moms. Kostnaden består av kr i arbetskostnader, kr i materialkostnader och kr, för elinstallationer. Anledningen till att kostnaden är markant högre än den som uppskattades i underhållsplanen beror på att kostnaden i underhållsplanen gäller nyuppförande av en bastu i samma storlek på en lättåtkomlig plats. Lillbastun kan av ovan anledning inte rivas och återuppbyggas utan måste renoveras. Att renovera en byggnad på en plats som ligger nedanför en brant och ut i strandkanten är svårare och tar längre tid än att renovera eller nyuppföra ett likadant hus på en lättåtkomlig plats. Dessutom finns det oklarheter i vilket skick som grunden är i då det inte går att undersöka noggrannare innan bjälklaget öppnas upp under renoveringen. Dessa försvårande faktorer gör att kostnaderna, och framförallt arbetskostaderna, ökar då längre ett större arbete krävs för renoveringen. Preliminära ritningar på bastun och utformning av det nya upplägget finns bilagt propositionen. Mer information rörande totalrenoveringen finns hos Husansvarig. 1 av 2

76 PROPOSITION Kårstyrelsen Förslag Att Fullmäktige godkänner investeringen på SEK inklusive moms för att restaurera Lillbastun. Yrkande Med ovanstående som beslutsunderlag yrkar Kårstyrelsen att avsätta SEK inklusive moms från vinsten från verksamhetsåret 2012/2013 för restaurering av Lillbastun Kårstyrelsen genom, Malcolm Granberg Husansvarig 13/14 2 av 2