UTREDNING AV MÖJLIGHETERNA TILL KRAFTVÄRMEPRODUKTION I STRÖMSUNDS FJÄRRVÄRMENÄT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTREDNING AV MÖJLIGHETERNA TILL KRAFTVÄRMEPRODUKTION I STRÖMSUNDS FJÄRRVÄRMENÄT"

Transkript

1 UTREDNING AV MÖJLIGHETERNA TILL KRAFTVÄRMEPRODUKTION I STRÖMSUNDS FJÄRRVÄRMENÄT Andreas Andersson Civilingenjörsprogrammet i energiteknik vid Umeå universitets tekniska högskola. (löpnr. som tilldelas)

2 Förord Examensarbetet på 20 veckor ingår som en avslutande del av civilingenjörsprogrammet i Energiteknik vid Umeå Universitet. Initiativtagare till arbetet har varit Jämtlandsvärme AB som med hjälp av E.ON Värme Sverige AB låtit utföra denna förstudie. Arbetet har utförts vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid tekniska högskolan i Umeå. Jag vill tacka alla som ställt upp med tid och hjälp för detta arbete och vill rikta ett extra stort tack till följande personer: Örjan Lundberg Torbjörn Andersson Lars Bäckström Driftpersonalen i Strömsund E.ON Värme Sverige AB Jämtlandsvärme AB TFE, Umeå Universitet Jämtlandsvärme AB Östersund, januari 2007 Andreas Andersson 2

3 SAMMANFATTNING Sedan avregleringen av den svenska elmarknaden skedde år 1996 så har det svenska elpriset stigit kraftigt. År 2003 infördes elcertifikatsystemet som syftar till att gynna utbyggnaden av förnybar elproduktion däribland biobränslebaserad kraftvärme. Kraftvärmeanläggningar är dyra och ju mindre anläggningarna är desto dyrare blir dom per installerad effekt, men i takt med det stigande elpriset så börjar lönsamheten för kraftvärmeanläggningar att infinna sig även i mindre fjärrvärmenät. Var denna nedre gräns går är i dagsläget inte klart utan beror i stor utsträckning på de anläggningsspecifika kostnaderna och förutsättningar på anläggningsorten. Denna rapport är en förstudie som skall utreda möjligheterna för kraftvärmeproduktion i Strömsunds fjärrvärmenät. Nätet och anläggningarna ägs av det kommunalägda energibolaget Jämtlandsvärme AB. Nätets behov är 30 GWh och förstudien skall undersöka vilken teknikkombination av ångturbinen respektive ångmotorn som påvisar bäst lönsamhet med de förutsättningar som gäller för kraftvärmeområdet idag samt med de specifika förutsättningarna som finns i Strömsund. Fyra systemkonstruktioner (dimensioneringsalternativ) har dimensionerats och jämförts utifrån sina olika ekonomiska förutsättningar. Dimensioneringen och jämförelsen dessa emellan har utförts med en optimeringsprogramvara som heter WhatsBest! 8.0. Med programmets hjälp fås de optimala storlekarna på ångpannan och turbinen/motorn utan att man manuellt behöver fastställa olika dimensionerande parametrar, såsom alfa-värdet och utnyttjningstider, vilket vanligtvis görs vid konventionell dimensionering utifrån erfarenhetsvärden. Med optimeringsprogrammets hjälp fås en mer noggrann dimensionering då dessa parametrar faller ut av programmet för en given varaktighet över nätets behov. Dimensioneringsalternativ 3, som utgörs av en rökrörspanna som producerar mättad ånga på 16 bar(a) och som har försetts med en fåstegs ångturbin, är det alternativ som påvisar bäst lönsamhet. Total investeringsnivå för anläggningen uppgår till ca 48 Mkr och erhåller ett alfavärde på ca 13 %. Pay-off tiden för anläggningen hamnar på ca 10,3 år För att kraftvärme skall vara lönsam i små nät med dagens priser är den allra viktigaste parametern att hålla nere investeringsnivån på anläggningen. Elprisets inverkan på resultatet är litet då anläggningar i dessa storlekar har ett dåligt elutbyte. 3

4 SUMMARY Since the deregulation of the Swedish electricity market in the year of 1996, the cost of Swedish electricity has risen significally. In the year of 2003 an electricity certificate system was introduced to aid the expansion of the renewable electricity production. This system also included bio fuel based heat and power generation. Combined heat and power generation projects are costly and the smaller the project the more expensive they become per installed power unit. Due to the overall rise in the electricity price even the small projects are becoming more profitable. Whether a project do manage to generate profit is largely dependant on the specific costs associated with each project and other local variables. This report is a pre study aiming to investigate the possibilities of producing combined heat and power in the district heating system of Strömsund community. Today, a municipality owned energy company, Jämtlandsvärme AB, owns the power facilities and the district heating net in this region. The energy needs in this region is 30 GWh and this pre study aims to investigate which specific technical combination of steam turbine and steam engine that would generate the largest profit given the local circumstances. The possible economical profit of each of four different system constructions, or alternatives of dimensioning, have been compared. The computer software used to make the dimensioning and comparison between these systems is an optimization software named WhatsBest! 8.0. The optimization software suggests the optimal sizes of the furnace and the turbine/engine without having to determine different dimensioning parameters like the alfa-value and usage duration manually. This would normally be needed in conventional dimensioning using experience-based measures. The utilization of this optimization software programme enables more precise dimensioning due to these parameters being generated from the programme for any given duration. Dimension alternative 3, which constitutes of an exhaust boiler that produces saturated steam at 16 bar(a). This boiler has been equipped with a 4 stage steam turbine and is the most profitable alternative. The total investment of this construction amounts to approximately 48 MSEK with an alfa-value of 13 %. The pay-off time is estimated to approximately 10,3 years. The predominately most important factor enabling profit from heat and power generation facilities is to keep the economical investments low. The electricity price s influence on the profit is not significant due to the fact that small facilities have rather poor electricity exchange. 4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 SUMMARY 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5 1 INLEDNING Bakgrund Jämtlandsvärme AB Nulägesanalys av Strömsunds fjärrvärmeverk Varför kraftvärme Svenska elmarknaden idag Regler för småskalig elproduktion Syfte Energiläget och framtidsutsikterna för kraftvärme Förutsättningar för förstudien Avgränsning av förstudien Mål med förstudien 13 2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 14 3 TEORI Rankinecykeln Kondenskraftverk Kraftvärmeverk Strömsunds distributionsnät Ångpannor Elkraftgenerering Ångturbiner Ångmotorer Inkoppling av generator Kondensor och matarvattenpumpar Val av ångdata Allmänt Besiktning och kontroller Dimensionering av kraftvärmeanläggningar Dimensionering av panna Dimensionering av turbinen/motorn Matarvattenbehandling Värmeöverföring Val av bränsle Kraftvärmeanläggningar och deras ekonomi Ekonomiska förutsättningar Gröna elcertifikat Driftekonomi, skötsel och underhåll av ångpannor Driftekonomi, skötsel och underhåll av turbiner och ångmotorer Investering Optimeringsteori Optimeringsverktyget, WhatsBest!

6 4 METOD Optimeringsmodellen Gemensamma förutsättningar Dimensioneringsalternativ 1: 40 bar, 400 C, flerstegsturbin Dimensioneringsalternativ 2: 40 bar, 295 C, ångmotor Dimensioneringsalternativ 3: 16 bar, mättad ånga, fåstegsturbin Dimensioneringsalternativ 4: 16 bar, mättad ånga, ångmotor 53 5 RESULTAT Resultat av delmål Resultat dimensioneringsalternativ Resultat dimensioneringsalternativ Resultat dimensioneringsalternativ Resultat dimensioneringsalternativ Känslighetsanalys av delmål Förändringar i ingångsförutsättningarna Förändringar under driftsperioden Övriga jämförelseresultat av dimensioneringsalternativen Resultat av delmål 1 och DISKUSSION 68 7 SLUTSATSER 71 8 REFERENSER 72 9 BILAGOR i Bilaga 1 i Bilaga 2 ii Bilaga 3 iii Bilaga 4 iv Bilaga 5 vi Bilaga 6 viii Bilaga 7 x 6

7 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Jämtlandsvärme AB äger och driver en värmeproduktionsanläggning för fjärrvärme i samarbete med E.ON Värme Sverige AB i Strömsunds tätort. Strömsund är en mindre tätort på ca 6000 invånare som ligger belägen ca 10 mil norr om Östersund i Jämtlands Län. Produktionsanläggningen är idag en hetvattenanläggning som förser ortens fjärrvärmenät med värme. Befintlig anläggning uppfördes under tidigt 80-tal och en framtida reinvestering är att vänta då befintlig anläggning börjar bli sliten samt att nuvarande biobränslepanna inte täcker en acceptabel andel av årets energiproduktion. Styrelsen i Jämtlandsvärme AB har fått i uppdrag att utreda framtiden för värmeverket och möjlig utveckling mot att producera kraftvärme. Styrelsen har, med anledning av detta, beslutat att en förstudie skall göras över framtida möjligheterna till småskalig kraftvärmeproduktion.[1] Jämtlandsvärme AB Jämtlandsvärme AB är det kommunalägda bolag som idag äger fjärrvärmenätet och produktionsanläggningarna till 100 %. Fram till årsskiftet 06/07 ägdes 28 % av anläggningarna av E.ON Värme Sverige AB (E.ON) men efter en affärsuppgörelse som ägt rum under hösten 2006 så har E.ON sålt sin andel i bolaget till Strömsunds kommun. Jämtlandsvärme AB äger även värmeverk i orterna Hammerdal, Hoting och Backe och har en årlig omsättning på 24 miljoner kronor och en total produktion på 44 GWh värme. E.ON har fram till och med årsskiftet 06/07 skött administrationen samt driften och underhållet av anläggningarna.[1] Nulägesanalys av Strömsunds fjärrvärmeverk Värmeanläggningen har idag en hetvattenpanna av märket VEÅ och är byggd för 16 bar och 201,3 C. Pannan är av vattenrörstyp och är försedd med en ångdom som utgör en tryckhållare för pannan. Pannans ursprungliga märkeffekt uppgick till 7 MW med torvbränsle men eldas idag mestadels med en bark- och torrflismix, som har fukthalten ca 55 %, och levererar ca 6 MW. Pannan är försedd med en förugn som är utrustad med ett rörligt snedroster. Biobränslepannan är även utrustad med en rökgaskondensering som maximalt levererar 1,5 MW. Effekten från rökgaskondenseringen är bland annat beroende på fjärrvärmevattnets returtemperatur samt rökgasernas fukthalt och varierar mycket under vintern. Totalt sett matas fjärrvärmenätet från fem olika värmeproduktionsenheter. Spetslastenheterna utgörs av två oljepannor på 2,5 respektive 5 MW samt en elpanna på 3,3 MW och dessa pannor är installerade i samma pannhus som biobränslepannan. Utöver dessa pannor finns ytterligare en biopanna som ligger vid före detta sjukhuset och utgör även den en spetslast- samt sommarlastenhet på ca 1 MW och eldas enbart med flis. I detta pannhus finns även en oljepanna på 1 MW som idag dock inte är operativ. På senare tid har det visat sig att denna flispanna har varit i drift ca 8-9 månader per år se figur 1 samt bilaga 1 och 2. Total installerad effekt uppgår till ca 19,3 MW. Dessa fem enheter förser nätets årliga behov som ligger mellan 28 och 30 GWh, se figur 2 samt bilaga 2. Nätet innehåller ca 200 m 3 vatten. [2] 7

8 Driftelen samt elen till elpannan kommer idag från ett yttre fördelningsnät på 12 kv. En del transformeras ned till driftspänningen på 0,4 kv medan resterande del går via ett högspänt brytarfack till den högspända elpannan (12 kv). Det yttre fördelningsnätet kommer från ett ställverk som är beläget ca 600 m från panncentralen. Dagens elmätningsutrustning mäter förbrukad el. Driftelen uppgår idag till ca 800 MWh/år MWh Sjukhuset Elpanna Oljepannor RGKA Biobränslepannor 0 Jan Mar Maj Juli/Aug Okt Dec Figur 1. Energifördelningen mellan produktionsenheterna år Dygnsmedeleffekt, MW Tid, Dygn Figur 2. Varaktighetsdiagram över nätets behov år

9 1.1.3 Varför kraftvärme Sverige har en unik position i Europa genom väl utbyggda fjärrvärmenät samt en god tillgång på skogsråvaror. Trots detta har ännu inte fjärrvärmenäten använts till någon större elproduktion. Samtidig produktion av el och värme, kraftvärme utnyttjar bränslet mycket effektivt och ger därmed stor miljö- och klimatnytta. Elproduktionen i Europa sker till stor del, ca 50 %, i koleldade kondenskraftverk där endast cirka en tredjedel av den tillförda energin blir till elström, två tredjedelar går alltså till spillo i form av värmeförluster, se figur 3 och 4. Kraftvärmeanläggningar producerar samtidigt både el och värme och med en totalverkningsgrad på ca % i moderna kraftvärmeverk beroende på dess storlek. Resterande del utgörs av strålnings- och verkningsgradsförluster i pannan och övriga systemet. [3] Figur 3. Principskillnaden mellan kondenskraft- och kraftvärmeverk. [3] Figur 4. Den europeiska kondenskraften använder sig vanligen av kyltorn för att kondensera ångan ur turbinerna åter till vätskefas. I dessa kyltorn går stora mängder energi till spillo. Kraftvärme är ett av de i dag effektivaste sätten att producera ny el på, trots det finns idag endast ett fåtal kraftvärmeanläggningar i storleksordningen passande ett värmeunderlag på cirka 30 GWh i drift. E.ON Värme Sverige AB, region syd äger och driver en småskalig kraftvärmeanläggning i Kungsbacka. Anläggningen är kombinerad med ett industriellt mottryck dit delar av den producerade ångan går. Panneffekten är 6 MW och anläggningen producerar årligen ca 1,7 GWh el. [4] 9

10 Även i Eksjö finns en anläggning, i denna storleksordning som är försedd med en ångmotor. Hittills har det varit svårt att finna lönsamhet för kraftvärme i fjärrvärmenät mindre än 50 GWh/år.[5] I och med att totalverkningsgraden är hög i kraftvärmeverk så motiveras den svenska utbyggnaden genom våra goda förutsättningar med fjärrvärmenäten. Varje producerad kilowattimme el i ett svenskt biobränslebaserat kraftvärmeverk ersätter ungefär ett kilo CO 2 i form av utsläpp från den Europeiska kondenskraften till atmosfären.[3] Svenska elmarknaden idag Sveriges elmarknad styrs idag av marknadsmässiga krafter som gör att det svenska elpriset med stor sannolikhet kommer att anta en europeisk nivå som idag ligger högre än den svenska. Sedan det nordiska elproduktionssystemet byggdes ihop med det europeiska och den nordiska elhandeln öppnades upp och utsattes för konkurrens av priserna ute på kontinenten, så har det svenska elpriset stigit, se figur 5. Detta beror att det är marknadskrafterna som styr och det svenska elpriset har historiskt sett legat långt under det europeiska priset. Prisskillnaden har främst berott på att Sverige har haft en billig produktion från, vår nordiska specialitet, vattenkraften. Det är endast länderna i Skandinavien som har vattenkraft i någon större utsträckning och detta har lett till att vi ur ett historiskt perspektiv har haft gott om billig elkraft. Till skillnad mot Europa där cirka 50 % av den elkraft som produceras kommer från fossilbaserade kraftverk. Denna situation har lett till att vi svenskar och även norrmän har haft en väldigt hög elförbrukning per capita, ca 3 gånger så hög som för en medeleuropé. Sedan det nordiska elsystemet byggdes ihop med det europeiska så har vi i Norden blivit mer beroende av att kunna importera elkraft under de perioder där vår egen produktion inte räcker till. Det innebär att den svenska elkonsumtionen bidrar till en ökning av de miljöfarliga utsläppen från kolkondenskraften i Europa eftersom vi är de som per person använder oss av mest elström av alla inom EU. För att bidra till en mer hållbar utveckling och en effektivare energianvändning så har den svenska regeringen valt att från år 2003 satsa på ett elcertifikatsystem som skall gynna utbyggningen av miljövänlig elproduktion, se vidare under avsnittet Gröna elcertifikat. Genom att satsa på småskalig kraftvärme i Strömsund skulle detta bidra till denna högeffektiva energianvändning som skulle leda till att vi i Sverige behöver importera mindre fossilproducerad elkraft från Europa. Så för varje producerad MWh el i ett svenskt biobränsleeldat kraftvärmeverk så ersätts ca 3 MWh tillfört kol i ett kondenskraftverk ute på kontinenten. Detta leder till en effektiv energianvändning som de moderna riktlinjerna inom energisektorn strävar efter. [3] 10

11 jan-96 sep-96 maj-97 jan-98 sep-98 maj-99 jan-00 sep-00 maj-01 jan-02 sep-02 maj-03 jan-04 sep-04 maj-05 jan-06 sep-06 Figur 5. Det svenska elprisets utveckling i kr/mwh sedan avregleringen år 1996 där en uppåtgående trend kan ses. [6] Regler för småskalig elproduktion Elproduktionsanläggningar med en märkeffekt på max 1500 kw räknas som småskaliga.[7] Det svenska elnätet är öppet för alla svenska elproducenter och elkonsumenter. Elnätet har delats upp i ett antal mindre områden där både en nät- och en leveranskoncession finns. Detta får dock inte innehas av samma bolag inom ett visst område. Den som har leveranskoncession är skyldig att köpa ström från en småskalig elproduktionsanläggning inom det nätområde de har leveranskoncession för, samt lämna denne en skälig ersättning. På motsvarande sätt är den som innehar nätkoncession för området skyldig att ansluta elproduktionsanläggningen mot en ersättning.[7] 1.2 Syfte På uppdrag av Jämtlandsvärme AB skall denna förstudie undersöka de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för kraftvärmeproduktion i Strömsunds fjärrvärmenät. Undersökningen skall omfatta möjligheterna att producera el med den teknik som idag påvisar den bästa lönsamheten Energiläget och framtidsutsikterna för kraftvärme Omfattande analyser har gjorts av forskare och branschfolk inom kraftvärmeområdet och de påstår bland annat i rapporten Kraftvärme i framtiden [8] att minst en fördubbling av elproduktionen från kraftvärmeverk är att vänta fram till år 2015 jämfört med dagens nivå. Idag står elproduktionen från kraftvärmesystemen för ca 7 TWh/år vilket motsvarar ca 3 % av den totala elproduktionen. I Finland är motsvarande siffra ca 30 % [9]. Figur 6 visar hur utvecklingen av kraftvärmeområdet kommer att se ut i framtiden enligt svenska fjärrvärmeföreningen. Den omfattande utbyggnaden kommer att driva upp priserna på anläggningarna samtidigt som utbudet av leverantörer och tillverkare kommer att öka vilket i 11

12 sin tur kommer att driva utvecklingen av kraftvärmetekniken framåt. Med stigande elpriser och effektivare anläggningar och tekniker kommer också lönsamheten att infinna sig även för mindre anläggningar.[10] Figur 6. Framtidsutsikterna för kraftvärmeområdet enligt svenska fjärrvärmeföreningen. [10] I Sverige och även internationellt sker omfattande globala omställningar mot förnybar energiproduktion och Sveriges regering har uttalat sig genom att säga att utvecklingen av kraftvärmeanläggningar skall stimuleras. I och med denna förväntade utbyggnad kommer Sverige bidra till att minska de europeiska koldioxidutsläppen med 6,5 miljoner ton per år. [9] Framtidsutsikterna för kraftvärmeområdet är goda då det pågår forskning, utveckling och demonstration av befintlig teknik. Forskningen lägger sin fokus på att förbättra anläggningarnas bränsleflexibilitet, prestanda, kostnadseffektivitet och utsläppsemissioner. Utvecklingen av nya tekniker syftar till att förbättra elverkningsgraden med bibehållna eller förbättrade miljödata till en konkurrenskraftig kostnad. [11] Förutsättningar för förstudien Förutsättningarna för att bedöma möjligheterna för kraftvärmeproduktion i Strömsunds fjärrvärmenät är följande: Värmesänka är det befintliga fjärrvärmenätet som idag kräver ett årsenergibehov på cirka 30 GWh. Framledningstemperaturen, T F, för nätet varierar enligt styrkurvan i figur 30 med en högsta T F på 120 C och en lägsta T F på sommaren på 70 C vilket i sin tur skulle påverka elproduktionen. Hänsyn skall tas till befintlig anläggning i övrigt med avseende på plats i pannhus, anläggningens lay-out, infrastruktur, möjligheten till inkoppling av generator mot yttre elnät mm. Samtliga mätdata och övrig information från dagens driftstatistik som är av intresse för förstudien skall vara tillgängliga. Endast dygnsmedeleffekter finns tillgängliga över nätets behov, hur detta påverkar resultatet tas upp i senare delar av rapporten. 12

13 1.2.3 Avgränsning av förstudien Jämtlandsvärme AB vill tillsammans med E.ON Värme Sverige AB utreda framtidsutsikterna för dagens befintliga anläggning utifrån följande tre delmål. Delmål 1: Delmål 2: Delmål 3: Komplettera befintlig anläggning med ångturbin alternativt ångmotor. Förse befintlig anläggning med en ny ångpanna som anpassas till befintlig anläggning i övrigt, främst tillgängligt utrymme, som konstrueras för optimal elkraftproduktion med ångturbin alternativt ångmotor. Upprätta en helt ny kraftvärmeanläggning på annan plats. Befintlig hetvattenanläggning är avskriven och en större reinvestering blir sannolikt nödvändig inom en 5-10 års period. Förstudien avser att tydliggöra vilket av ovanstående alternativ som utgör den ekonomiskt och tekniskt bästa investeringen Mål med förstudien De uppsatta målen för denna förstudie är följande: Kartlägga möjligheterna till småskalig kraftvärmeproduktion vid fjärrvärmeverket i Strömsund. Att ge övergripande information och kunskap kring kraftvärmeområdet. Belysa de tekniska för- respektive nackdelarna med ångturbin kontra ångmotor i småskaliga kraftvärmeanläggningar. Slutligen beskriva de ekonomiska effekterna en konvertering till ett kraftvärmesystem skulle leda till i Strömsund. Visa hur resultaten påverkas av förändrade ekonomiska förutsättningar. Detta kommer att ske genom så kallade känslighetsanalyser där intressanta variabler varieras för att se deras enskilda inverkan på resultatet. Minska utsläppen av CO 2 i ton/år med motsvarande mängd MWh/år som elproduktionen står för. 13

14 2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Arbetet med denna förstudie inleddes med en litteraturstudie kring kraftvärmeområdet. Litteraturstudierna har legat till grund för valet av ångdata och vilka olika tänkbara tekniska lösningar som är av intresse för en eventuell småskalig kraftvärmeetablering i Strömsund. Efter att nödvändig driftinformation lämnats av driftpersonalen i Strömsund kunde anläggningens driftstatistik och fjärrvärmenätets varaktighet studeras och en ungefärlig kondenserings- samt turbineffekt fastställas. Med denna vetskap har sedan två olika typer av konstruktioner valt att studeras, dels en billigare systemkonstruktion med mättad ånga på 16 bar, som produceras i en rökrörspanna, och dels en riktig kraftvärmeanläggning med ångdata på 40 bar och 400 C som produceras i en vattenrörspanna. Dessa två olika konstruktioner har valts att jämföras då de skiljer sig mycket i pris och prestanda. Det lägre trycket ger en enklare anläggning och en billigare investering. Det överhettade systemet ger ett högre elutbyte men leder således till en större investering. I de flesta kraftvärmesystem sker elkraftgenereringen med hjälp av en ångturbin. En intressant jämförelse skulle vara att se om det finns någon alternativ teknik till dessa. Här görs därför en jämförelse mellan ångmotorer och ångturbiner, för att försöka finna vilken teknikkombination (av ovan nämnda delar) som lämpar sig bäst för småskaliga kraftvärmeanläggningar. I och med att denna förstudie skall ge svaret på vilken tekniklösning som ger den ekonomiskt optimala investeringen så har här fyra olika systemlösningar jämförts och utvärderats. Dessa fyra alternativ redovisas i metodkapitlet Dimensioneringsalternativ 1 till och med Dimensioneringsalternativ 4. Jämförelsen, mellan dimensioneringsalternativen, har genomförts med hjälp av ett optimeringsprogram som heter WhatsBest! 8.0. För att kunna optimera anläggningen måste priserna, på anläggningens olika delar samt hur dessa beror av effekten, vara kända. Prisuppgifterna inhämtades från budgetofferter lämnade av olika leverantörer. Med simuleringsverktygets hjälp fastställs anläggningens alfa-värde samt utnyttjningstid. Detta väljs normalt vid konventionell dimensionering utifrån erfarenhetsvärden, men som inte nödvändigtvis är optimalt för småskalig kraftvärmeproduktion i allmänhet och för Strömsunds fjärrvärmenät i synnerhet. Med simuleringens hjälp erhålls de optimala storlekarna på anläggningens olika delar för det givna värmeunderlaget och dess förutsättningar. Resultatet från simuleringarna ligger sedan till grund för valet av storlek på ångpanna och turbin för respektive dimensioneringsalternativ. Storlekarna ger i sin tur en total investeringsnivå som skall utvärderas ekonomiskt. De ekonomiska lönsamhetskalkylerna skall sedan ge svar på vilken av systemlösningarna som utgör det bästa alternativet för Jämtlandsvärme AB. 14

15 3 TEORI 3.1 Rankinecykeln En ångcykel har till uppgift att producera arbete, och i vissa fall även värme. Det finns två typer av cykler, en som jobbar med överhettad ånga och en som jobbar med mättad ånga, se figur 7 och 8. Ångcykeln, eller Rankinecykeln, åskådliggörs principiellt av figur 9 och bygger i huvudsak på att vatten förångas i en ångpanna vid konstant tryck till mättad eller överhettad ånga beroende på systemtyp, delförlopp 2 till 3. Ångan leds vidare från pannan till en värmemotor, vanligast förekommande är ångturbinen. Ångan som har högt tryck och hög temperatur tillåts expandera och omvandla sin värmeenergi till mekanisk rörelseenergi i denna, delförlopp 3 till 4. Ångan lämnar sedan turbinen i fuktigt, eller lätt överhettat, tillstånd och leds vidare till en kondensor där ångan kyls och tillåts kondensera åter till vätskefas. Ångan kondenseras vid konstant tryck och temperatur och avger sin kondenseringsvärme till kylmediumet, delförlopp 4 till 1. Kondensorn kyls av tillgängligt kylmedium, vanligtvis vatten, men även kyltorn där luft utgör kylmedium är ofta förekommande. Kondensationstrycket och kondensationstemperaturen beror av kylmediumtemperaturen. Kondensatet som lämnar kondensorn pumpas med matarvattenpumpar åter till pannan. Matarvattenpumparnas huvudsakliga uppgift är att höja trycket på vätskan så att den återigen når det tryck som pannan jobbar vid, delförlopp 1 till 2. [12] Figur 7 och 8. Temperatur- och entropidiagram för Rankinecykeln. Det vänstra diagrammet åskådliggör en överhettad ångcykel medan det högra schematiskt visar hur cykeln ser ut för mättad ånga. [13] Figur 9. Ångkraftcykelns principiella funktion och var de olika tillstånden, punkt 1-4, befinner sig. [13] 15

16 3.1.1 Kondenskraftverk Kondenskraftverk är ångkraftanläggningar som är avsedda att producera elkraft, se figur 10. Här kondenseras avloppsångan antingen i kallvattenkondensorer som kyls med kallvatten (oftast havsvatten) eller i kyltorn där luft används som kylmedium, se figur 4. Ångtrycket i kondensorn orsakas av vilken temperatur det är på kylmedlet och ju kallare det är desto lägre blir trycket. Detta leder till att mer energi kan tas ur turbinen vilket är intressant då dessa verk bara skall producera el och inte värme. Då stora delar av energin kyls bort i kondensorn så har dessa typer av kraftverk har en total verkningsgrad på ca 40 %. [12] Figur 10. Schematisk skiss över ett kondenseringskraftverk där stora mängder energi kyls bort i en kallvattenkondensor eller i ett kyltorn. [3] Kraftvärmeverk Elproduktion kan med fördel kombineras med värmeproduktion i ett mottryckskraftvärmeverk. I dessa verk kondenseras turbinens avloppsånga i varmvattenkondensorer, se figur 11, där fjärrvärmevatten utgör kylmedium. I varmvattenkondensorn uppvärms fjärrvärmevattnet i normala fall från C till ca C. Dessa temperaturer orsakar de mottryck som avloppsångan kan expandera mot innan den kondenserar. I och med att kondenseringstemperaturen här ligger högre än vid kondenskraftverk så är elutbytet i kraftvärmeverk något lägre än i ett kondensverk. Vid händelse av driftstopp på turbinen kan även högtrycksångan direktkondenseras i direktkondensorer. Kombinerad el- och värmeproduktion ger en mycket hög verkningsgrad och ett högt energiutnyttjande och kraftvärmeverken når en total verkningsgrad på ca 90 %. [14] 16

17 Figur 11. Energifördelningen i ett kraftvärmeverk där kondenseringsvärmen värmer i varmvattenkondensorer fjärvärmevattnet som utgör kylmedlet. [3] 17

18 Kraftvärmeverkets huvudsakliga uppgift är att förse fjärrvärmenätet med värme. Figur 12 visar kraftvärmeverkets ingående komponenter. Figur Förugnen: Här kommer biobränslet in via bränsleinmatningssystemet. Bränslet förbränns under tillsatsen av primär- och sekundär luft. 2 Ångpanna: Rökgaserna passerar genom ångpannan. Här överförs energi genom att ett värmeutbyte sker mellan eldstaden/rökgaserna och vattnet. 3 Ångturbin: Här tillåts ångan expandera över turbinstegen. Ångans värmeenergi omsätts här till rörelseenergi hos turbinen. 4 Generator: Här tas turbinens rörelseenergi tillvara och omvandlas till elektricitet. 5 Kondensor: Här kondenseras avloppsångan ur turbinen åter till vätskefas genom att avge sin ångbildningsvärme till fjärrvärmevattnet som här utgör kylmedlet. 6 Fjärrvärmenätet: Fjärrvärmenätets energibehov tillgodoses i kondensorn. 7 Kondensatpumpar: Pumpar som pumpar kondensatet från kondensorn vidare i systemet. 8 Matarvattentank: Här samlas kondensatet upp som späds med nytt vatten som måste tillsättas för att täcka eventuella läckage i systemet och för eventuell ångsotning. 9 Matarvattenpumpar: Pumpar matarvattnet vidare i systemet och tryckhöjer detta vatten åter till panntrycket. 10 Vattenreningsutrustning: Det vatten som måste tillsättas i matarvattentanken måste behandlas innan det kan tillsättas. 11 Reducerventil: I händelse av driftproblem med turbinen skall ångan kunna direktkondenseras i kondensorn för att värmebehovet hela tiden skall kunna tillgodoses. 12 Elektrofilter: Rökgaserna passerar ut genom pannan och vidare genom ett elektrofilter där gaserna renas från partiklar. 13Fläkt för förbränningsluften: Primär- och sekundärluftsfläkt som tillgodoser eldstaden i förugnen med nödvändigt syre för en optimal förbränning. 14: Rökgasåterföring för styrning av ugnstemp och NO x - bildning på grund av hög temperatur. 15: Rökgasfläkt för att evakuera rökgaserna. 16 och 17: Containrar för askhantering, (våtaska resp. flygaska)[5][30] 18

19 3.1.3 Strömsunds distributionsnät Lasten i fjärrvärmenätet består i huvudsak av en värme- och tappvarmvattenlast samt kulvertförluster, se figur 13. Figur 13. Schematisk skiss över fjärrvärmelastens olika delar i Strömsund. Tappvarmvattnet och kulvertförlusterna står för ungefär 27 respektive 10 % av lasten på årsbasis men varierar över året med framledningstemperaturen, se figur 13. Detta beror på att förlusterna ökar vid ökande framledningstemperatur. Minimilasten för nätet i Strömsund uppgår till cirka 1-1,5 MW. Nätlastens olika delar har följande fördelning: A = Värmelasten som utgör ca 63 % av totala energin. B = Tappvarmvattenbehovet står för ca 27 % av den totala energin. C = Kulvertförlusterna uppgår till ca 10 % av den totala energin. Fjärrvärmenätets behov av värme beror på utetemperaturen och fjärrvärmenätets momentana effektbehov beräknas enligt ekvation (ekv) 3.1. P FJV nät = M& C ( T T ) R [kw] ekv 3.1 p F där: C p = Vattnets specifika värmekapacitet [kj/kg, C] M & = Sekundärmassflöde, fjärrvärme [kg/s] T F = Framledningstemperatur, fjärrvärme [ C] T = Returtemperatur, fjärrvärme [ C] R Energin som sedan tillförs nätet är tidsintegralen av nätet under ett års tid beräknas med ekv 3.2 P över en viss tid. Energin tillfört FJV nät 19

20 E tot 8760 = PFJV 0 nät dt [kwh] ekv 3.2 Utnyttjningstiden för en värmeproduktionsenhet definieras genom att beskriva hur länge anläggningen skulle utnyttjas per år om den arbetade på full effekt. Ekvation 3.3 beskriver utnyttjningstiden. E tot τ = [h] ekv 3.3 P max där: E tot = totalt producerad energi per år [kwh] P = maximal effekt på produktionsenheten [kw] max 3.2 Ångpannor I ångpannan sker värmeutbytet mellan eldstaden/rökgaserna och vattnet i primärkretsen. Ångpannor består oftast av panntuber där vattnet kokas och förångas. Ångan samlas i en ångdom, som är belägen högt upp i pannan, där ångan separeras från vattnet för att sedan i överhettade pannsystem överhettas i en eller flera strålnings- eller konvektionsöverhettare. Ångdomen har till uppgift att agera balanskärl för kokningen i ångtuberna. Ju högre panntryck pannan har desto svårare är det att bibehålla en god kvalitet på ångan. Med god kvalitet menas att ångan innehåller lite vätska. Vattenseparationen i ångdomen bygger på densitetsskillnaden mellan ångan och vattnet, vilken är mindre vid höga tryck. Lägre tryck ger i regel alltså enklare system och högre kvalitet på ångan. Detta leder också till att kostnaden för pannor med lägre tryck blir lägre då dessa inte behöver avancerad ångseparationsutrustning. Ångpannor som är avsedda för extremt höga tryck, bar(a), kallas för genomströmningspannor. Dessa saknar domfunktion och har inget vätskemagasin. Genomströmmingspannor utnyttjar pumpar för sin cirkulation då densitetsskillnaden inte är tillräckligt stor. I vanliga ångpannor med dom låter man vattnet/ångan cirkulera genom självcirkulation på grund av densitetsskillnaden mellan stigande och fallande fluid. Driftpunkten för självcirkulerande ångpannor uppstår då pdriv = p friktion, där p friktion är den sammanlagda tryckförlusten i kretsen från fallrör till stigrör och pdriv är själcirkulationens drivtryck. Sambandet visas av ekv 3.4. [15] driv ( ρ fallande ρstigande) p = g h ekv 3.4 där: g = gravitationskonstanten [m/s 2 ] h = stigrörets höjd [m] ρ fallande = medeldensiteten på det nedfallande vattnet i tuberna [kg/m 3 ] ρ stigande = medeldensiteten på det uppstigande vattnet i tuberna [kg/m 3 ] För att kunna leverera ånga i en ångpanna krävs att rökgaserna har en viss temperatur och förekommer med ett visst massflöde. Detta för att effekten i rökgaserna skall räcka till för att överhetta den mättade ångan från ångdomen till önskad överhettartemperatur. Oftast är ångpannorna generellt designade så att de kan leverera ånga med bibehållna ångdata ned till 20

Småskalig kraftvärme med biobränslen

Småskalig kraftvärme med biobränslen www.opet.se Småskalig kraftvärme med biobränslen - förutsättningar inom Västra Götaland OPET Sweden Tel: 016-544 20 00 Drottninggatan 50 Fax: 016-544 22 07 111 21 Stockholm E-post: opet@stem.se Varför?

Läs mer

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla

Läs mer

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Uppgraderat elcertifikatsystem Åtgärder som resulterat i positiva förhandsbesked. Martin Johansson. Enheten för operativa styrmedel

Uppgraderat elcertifikatsystem Åtgärder som resulterat i positiva förhandsbesked. Martin Johansson. Enheten för operativa styrmedel Uppgraderat elcertifikatsystem Åtgärder som resulterat i positiva förhandsbesked Martin Johansson Handläggare Enheten för operativa styrmedel Bakgrund om elcertifikatsystemet Elcertifikat infördes den

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

Nu kommer teknik och lönsamhet för lokal elproduktion från biobränsle

Nu kommer teknik och lönsamhet för lokal elproduktion från biobränsle 1 2 Nu kommer teknik och lönsamhet för lokal elproduktion från biobränsle Broschyren presenterar en analys av befintliga bio-panncentraler i södra Sverige. Som grund ligger rapporten Elproduktion från

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

Konvertering av hetvattenpannor till kraftvärmeproduktion RAPPORT F2007:01 ISSN 1103-4092

Konvertering av hetvattenpannor till kraftvärmeproduktion RAPPORT F2007:01 ISSN 1103-4092 Konvertering av hetvattenpannor till kraftvärmeproduktion RAPPORT F2007:01 ISSN 1103-4092 Förord Den förste juli 2006 infördes skatt på förbränning av hushållsavfallet i Sverige. Utformningen av skatten

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5

Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5 Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5 FÖRBRÄNNINGSTEKNIK WESTER KAP 3-5 (Typ Repetition FFP, Förbränningskemi) 1. Vilken fuktkvot har ett bränsle om torrhalten är 60%? (U = 0,4/0.6 = 67%). Vad skiljer

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur.

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. Allt du behöver veta om värme Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. 2 Varmvatten i kranen och en behaglig temperatur inomhus. Vi tar det ofta för givet utan att tänka på var värmen

Läs mer

Kontakten. nytt kraftvärmeverk. spara el på rätt sätt. Euroheat & Power. Miljövänlig el och fjärrvärme. Matnyttiga tips som sänker din förbrukning

Kontakten. nytt kraftvärmeverk. spara el på rätt sätt. Euroheat & Power. Miljövänlig el och fjärrvärme. Matnyttiga tips som sänker din förbrukning Kontakten #2, 09 mölndal energi ditt lokala energiföretag spara el på rätt sätt Matnyttiga tips som sänker din förbrukning nytt kraftvärmeverk Miljövänlig el och fjärrvärme Euroheat & Power Kämpar för

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM033) 2010-08-18 14.00-16.00 för K2 och Kf2 i V-huset.

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM033) 2010-08-18 14.00-16.00 för K2 och Kf2 i V-huset. CHALMERS 2010-08-18 1 (4) TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM033) 2010-08-18 14.00-16.00 för K2 och Kf2 i V-huset. Tentamen omfattar: Avdelning A: Avdelning B: Teori och beskrivande moment Inga hjälpmedel

Läs mer

Produktionsintegrerad ORC / kraftvärme i ett småskaligt befintligt fjärrvärmesystem

Produktionsintegrerad ORC / kraftvärme i ett småskaligt befintligt fjärrvärmesystem Produktionsintegrerad ORC / kraftvärme i ett småskaligt befintligt fjärrvärmesystem Andreas Karlsson Energisystem Examensarbete Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling LIU-IEI-TEK-G--1/159--SE

Läs mer

Förnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng

Förnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng 1 (6) Förnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TK2511 Tentamen ges för: En1, Htep2 Tentamensdatum: Tisdag 10/4, 2012 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Kraftfulla Öresundsverket

Kraftfulla Öresundsverket Kraftfulla Öresundsverket Ny kraft som lyser upp tillvaron och minskar utsläppen Öresundsregionen expanderar. En expansiv och attraktiv region som växer med fler bostäder och ett ökande företagande, behöver

Läs mer

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586. 2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Erfarenheter från fjärrövervakning av matarvattenkemin på Öresundsverket. Eva Fransson, Karlshamn Kraft AB, Eon värmekraft Sverige AB.

Erfarenheter från fjärrövervakning av matarvattenkemin på Öresundsverket. Eva Fransson, Karlshamn Kraft AB, Eon värmekraft Sverige AB. Erfarenheter från fjärrövervakning av matarvattenkemin på Öresundsverket. Eva Fransson, Karlshamn Kraft AB, Eon värmekraft Sverige AB. 1 Öresundsverket CHP (Combined Heat and Power) HRSG (Heat Recovery

Läs mer

Optimalt nyttjande av exergipotentialen i bränslen och förnybar energi med kombikraftverk

Optimalt nyttjande av exergipotentialen i bränslen och förnybar energi med kombikraftverk Optimalt nyttjande av exergipotentialen i bränslen och förnybar energi med kombikraftverk Rubriken skulle även kunna lyda: Användning av icke förnybar energi för optimal användning av förnybar energi.

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

bland annat på grund av den höga totalverkningsgrad

bland annat på grund av den höga totalverkningsgrad Powerformer till svenskt kraftvärmeverk Powerformer, en helt ny typ av generator som utvecklats av ABB, har valts för Eskilstunas nya kraftvärmeverk. Detta är den första kommersiella beställningen av en

Läs mer

Optimering av värmepumpsanläggning kompletterad med solfångare

Optimering av värmepumpsanläggning kompletterad med solfångare Optimering av värmepumpsanläggning kompletterad med solfångare Sammanfattning Uppvärmningskostnaden blir en allt mer central fråga för villaägare med dagens stigande elpriser. Värmepumpar är en växande

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.

Läs mer

MILJÖLABORATORIET Nyttig energi vid ångproduktion

MILJÖLABORATORIET Nyttig energi vid ångproduktion MILJÖLABORATORIT Nyttig energi vid ångproduktion 008 Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Innehållsförteckning Inledning... System... 4 System... System... 7 System 4... 9 System... Inledning Denna handledning

Läs mer

Eassist Combustion Light

Eassist Combustion Light MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Vedpärmen. B12. Dimensionering

Vedpärmen. B12. Dimensionering Sidan B12. 1 B12. Dimensionering Det är mycket viktitigt att en värmeanläggning blir någorlunda rätt dimensionerad. Det är väldigt vanligt att pannor har för stor effekt och att skorstenar och ackumulatortankar

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

E.ON Värme Sverige AB i Örebroregionen

E.ON Värme Sverige AB i Örebroregionen E.ON Värme Sverige AB i Örebroregionen Presentation 2012 Fjärrvärme i Västra Svealand I regionområde Västra Svealand bedriver E.ON Värme verksamhet i sex fjärrvärmenät Verksamheten i Örebro/Kumla/Hallsberg

Läs mer

(Framsida Adlibris, redigerad i paint)

(Framsida Adlibris, redigerad i paint) (Framsida Adlibris, redigerad i paint) Innehållsförteckning Bokens innehåll Sida 1 Historik Sida 2-3 Idén med fjärrvärme Sida 4-5 Idén med Fjärrkyla Sida 6-7 Utvinning av fjärrvärme/kyla Sida 8-9 Energiomvandlingar

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Förnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng

Förnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng 1 (5) Förnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41N15A Tentamen ges för: En14, Htep13 Tentamensdatum: 2015-01-13 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av två delar om 30 p

Läs mer

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer:

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer: ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

Kombinerad värmeoch kraftproduktion jämförelse mellan olika kraftverkstyper

Kombinerad värmeoch kraftproduktion jämförelse mellan olika kraftverkstyper Kombinerad värmeoch kraftproduktion jämförelse mellan olika kraftverkstyper För kombinerad produktion av värme och kraft, så kallad kraftvärmeprocess, kan ångturbiner, gasturbiner eller en kombination

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Fortum Heat Scandinavia

Fortum Heat Scandinavia Fortum Heat Scandinavia UTVECKLINGSPLAN FÖR BASPRODUKTIONEN I STOCKHOLM AVFALL OCH BIOBRÄNSLEN ÖKAD ELPRODUKTION MINSKAD ANVÄNDNING AV KOL OCH VÄRMEPUMPAR SYSTEMEFFEKTIVITET KOSTNADSMINSKNING REDUCERADE

Läs mer

ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME. Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist

ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME. Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist AGENDA Introduktion Bakgrund Metod Resultat Diskussion & Slutsats INTRODUKTION Tekniska verken

Läs mer

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V CHLMERS 1 (3) TENTMEN I TERMODYNMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V Hjälpmedel: Kursböckerna Elliott-Lira: Introductory Chemical Engineering Thermodynamics och P. tkins, L. Jones:

Läs mer

Produktion med sikte på framtiden

Produktion med sikte på framtiden Produktion med sikte på framtiden Årligen producerar Öresundskraft 1 000 GWh fjärrvärme (i samarbete med våra spillvärmeleverantörer), 300 GWh el och 15 GWh fjärrkyla till kunder i och utanför Öresundsregionen.

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-01- 21 REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Energimyndighetens rapport Heltäckande bedömning av

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Sätra Gård 2010-03-18 Fredrik Zetterlund R-S M Energi & Processteknik Skatter och avgifter på avfallsförbränning Avfallsförbränningsskatt ( BRASkatt )

Läs mer

Sänkning av fjärrvärmetemperaturen för ökad elverkningsgrad Johan Dyrlind

Sänkning av fjärrvärmetemperaturen för ökad elverkningsgrad Johan Dyrlind Sänkning av fjärrvärmetemperaturen för ökad elverkningsgrad Johan Dyrlind Civilingenjörsprogrammet i energiteknik vid Umeå universitets Tekniska högskola. Vårterminen 2012 (löpnr. som tilldelas) Sammanfattning

Läs mer

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Instruktioner Studenter måste anlända till kontrollskrivningen inom 45 minuter efter skrivningens start. Ingen

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor

Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor Göran Eidensten AB Värme samägt med Stockholm stad 1 Kortfakta om Värme Delsbo Näsviken Sörforsa Samägt mellan och Stockholms

Läs mer

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Frågor och svar, Sanyo CO2.

Frågor och svar, Sanyo CO2. Pannans uppbyggnad: Frågor och svar, Sanyo CO2. 1. Tappvarmvatten uppvärms via värmeslinga, förvärms i botten av tanken och spetsvärms i toppen av tanken (där el-patronen är monterad). Fördelningen av

Läs mer

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014 Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen Panndagarna 6 februari 214 Varberg Energi AB Varberg Energi AB ägs av Varbergs kommun

Läs mer

RISKER KNUTET TILL HETVATTEN OCH ÅNGA I ENERGIANLÄGGNINGAR

RISKER KNUTET TILL HETVATTEN OCH ÅNGA I ENERGIANLÄGGNINGAR RISKER KNUTET TILL HETVATTEN OCH ÅNGA I ENERGIANLÄGGNINGAR Presentation vid Norsk Bioenergiförenings seminarium «Sikkerhet i biovarmeanlegg» Scandic Oslo Airport Hotel 14 september 2015 Lars Lindskog Statkraft

Läs mer

Hur främjas den lokala ekonomin av kooperativt ägd vindkraft? Lokalekonomidagarna, 5 maj 2014

Hur främjas den lokala ekonomin av kooperativt ägd vindkraft? Lokalekonomidagarna, 5 maj 2014 Hur främjas den lokala ekonomin av kooperativt ägd vindkraft? Lokalekonomidagarna, 5 maj 2014 Jens Sperens Punkter för idag Hur vindkraften påverkar den lokala ekonomin Vindkraften i stort fördubblas de

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

P15-projektet, Händelö. 2011-02-09 Erik Skog, Erik Skog AB

P15-projektet, Händelö. 2011-02-09 Erik Skog, Erik Skog AB P15-projektet, Händelö 2011-02-09 Erik Skog, Erik Skog AB Bakgrund Bakgrund P15 Expansion med ökade leveranser innebär en ökad användning av fossila bränslen. o Ånga till Agro-etanol från 150 GWh/år till

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

Varför konverterar man installationer

Varför konverterar man installationer Appendix A: Beslutsstöd och systematisering av installationer Följande systematisering och beslutsstöd är uppbyggt i ett antal nivåer: Ålder, applikation, maskinens dimensionering i applikationen, maskinens

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar

Läs mer

Effektivare värmeåtervinning från våta gaser

Effektivare värmeåtervinning från våta gaser Effektivare värmeåtervinning från våta gaser Maria Gustafsson 1 Energieffektivisering inom skogsindustrin genom värmeåtervinning från våtluft Förprojektering och lönsamhetsbedömning av anläggningsalternativ

Läs mer

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Räkneövning/Exempel på tentafrågor Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Jennie Rodin WSP Process Panndagarna 01, Örnsköldsvik WSP Process S.E.P. Scandinavian Energy Project WSP Process Consulting 1 Upplägg 1. Energikombinatstudie

Läs mer

MICATRONE Effektväljare MVP 3000 för ekonomisk optimering av panncentraler från 1 till 50 MW En intelligent investering med hög avkastning

MICATRONE Effektväljare MVP 3000 för ekonomisk optimering av panncentraler från 1 till 50 MW En intelligent investering med hög avkastning MICATRONE Effektväljare MVP 3000 för ekonomisk optimering av panncentraler från 1 till 50 MW En intelligent investering med hög avkastning Fem huvudfunktioner för bästa driftsekonomi 1. 2. Ger larm vid

Läs mer

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n Ekonomisk och grön energi Scancool industrivärmepumpar Med en industrivärmepump besparas upp till 80 % av energikostnaderna! Scancools industrivärmepump tillvaratar effektivt den spillenergi som uppstår

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

Ariterm Flisfakta 2007

Ariterm Flisfakta 2007 Ariterm Flisfakta 2007 Bio Heating Systems 40-3000 kw Gert Johannesson 2007-09-30 Fliseldning Fliseldning har och kommer att bli mycket populärt i takt med stigande olje-, el- och pelletspriser. Det är

Läs mer

Energiförsörjning Storsjö Strand

Energiförsörjning Storsjö Strand Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur

Läs mer

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Instruktioner Endast de uppgifter som är markerade på det bifogade svarsbladet behöver lösas (på de

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Grundfos om livscykelkostnader för spillvattenpumpar

Grundfos om livscykelkostnader för spillvattenpumpar TEKNISK ARTIKEL FRÅN GRUNDFOS Grundfos om livscykelkostnader för spillvattenpumpar Av Lars Bo Andersen, Global Product Manager, Grundfos Wastewater Pumpsystemet kanske inte är den största enskilda investeringen

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer