Kommunstyrelsens sammanträde

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunstyrelsens sammanträde"

Transkript

1 -3, KS :30 Kallelse till Kommunstyrelsens sammanträde kl i domsalen

2 -2, KS :30 LEDAMÖTER AnnSofie Andersson, s, ordförande Anders Edvinsson, s, 1:e vice ordförande Per-Olof Persson, s Mona Modin Tjulin, s Kholod Mahmood, s Emil Burman, s Karin Thomasson, mp Christina Hedin, v Pär Jönsson, m, 2:e vice ordförande Tord Jemteborn, m Lise Hjemgaard Svensson, m Bosse Svensson, c Carina Asplund, c Pär Löfstrand, fp Peter Johansson, sd Niklas Daoson, s, ersättare Bendigt Eriksson, s, ersättare Björn Sandal, s, ersättare Anton Waara, s, ersättare Ida Asp, s, ersättare Maria Nerpin, s Från/ Närv OMRÖSTNINGAR JA NEJ JA NEJ JA NEJ

3 -2, KS :30 Florian Stamm, mp, ersättare Nisse Sandqvist, v, ersättare Joel Nordkvist, m, ersättare Ragna Unger, m, ersättare Emanuel Sandberg, kd, ersättare Magnus Andersson, c, ersättare Jonas Rask Samuelsson, c, ersättare Margareta Widell, fp, ersättare Åke Durre, sd, ersättare Inte tjänstgörande:

4 1, KS :30 KS: 2/2015 KALLELSE Kommunstyrelsen Dnr Informationer Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

5 2, KS :30 KS: 1475/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Fredric Kilander Kommunstyrelsen Införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution Östersunds kommun har under genomfört utredningar kring e- handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution. Utredningarna har primärt utförts av upphandlingschef Fredric Kilander och Anne Sörensson vid Grön Trafik tillsammans med en projektgrupp med representanter från kommunens förvaltning samt en extern konsult. Underlag för beslut Kommunledningens tjänstemannaförslag Kommunstyrelsens protokoll , 283 Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution i Östersunds kommun Utdrag från Kommunstyrelsens protokoll Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Kommundirektören får i uppdrag att införa e-handel och inköpsstyrning i enlighet med projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution i Östersunds kommun Finansiering för införandet av e-handel och inköpsstyrning sker inom befintlig budgetram. 2. Kommundirektören får i uppdrag att införa samordnad varudistribution senast i samband med nästkommande livsmedelsavtal vilket träder i kraft Kommundirektören ska i samband med budgetprocessen för år 2017 återkomma med förslag till såväl finansierings- som projektplan. Bakgrund Östersunds kommun har under genomfört utredningar kring e- handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution. Utredningarna har resulterat i ett förslag till projektdirektiv. Projektdirektivet består av två delprojekt där e-handel och inköpsstyrning initieras först för att därefter följas av samordnad varudistribution. Delprojekt e-handel och inköpsstyrning är ej avhängt samordnad varudistribution. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

6 2, KS :30 KS: 1475/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Däremot framhålls ofta att en väl fungerande e-handel och inköpsprocess är en förutsättning för att samordnad varudistribution ska fungera väl. Införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution i Östersunds kommun syftar bl.a. till att: 1. Öka kontroll- och uppföljningsmöjligheter över kommunens inköp av varor och tjänster. 2. Effektivisera kommunens inköpsprocess av varor och tjänster. 3. Minska miljöbelastning för leverans av varor till kommunen. 4. Öka tillväxtmöjligheter för små och medelstora företag, ökad konkurrens 5. Öka trafiksäkerheten i samband med leverans av varor till kommunen Den föreslagna lösningen för införande av e-handel och inköpsstyrning har en projektkostnad på ca 6,35 mkr. Den årliga driftkostnaden, från och med 2019, beräknas till ca 2,1 mkr. Såväl projektkostnad som den årliga driftskostnaden finansieras inom förvaltningarnas befintliga budgetramar. I projektdirektivet återfinns även en uppskattad projekt- och driftkostnad avseende införande av samordnad varudistribution. I samband med budgetprocessen för år 2017 tas såväl finansierings- som projektplan fram. Detta görs bl.a. genom omvärldsbevakning där lärdomar ska dras från myndigheter som infört samordnad varudistribution. Kunskap ska också inhämtas från leverantörer av distributionstjänster. Även en marknadsanalys av potentiella lokala/regionala leverantörer av varor till kommunen ska göras. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Unto Järvirova Bitr. Kommundirektör Utdrag till samtliga förvaltningar Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

7 2, KS :30 KS: 1475/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

8 2, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Fredric Kilander Kommunstyrelsen Införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution Östersunds kommun har under genomfört utredningar kring e- handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution. Utredningarna har primärt utförts av upphandlingschef Fredric Kilander och Anne Sörensson vid Grön Trafik tillsammans med en projektgrupp med representanter från kommunens förvaltning samt en extern konsult. Underlag för beslut Kommunledningens tjänstemannaförslag Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution i Östersunds kommun Utdrag från Kommunstyrelsens protokoll Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Kommundirektören får i uppdrag att införa e-handel och inköpsstyrning i enlighet med projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution i Östersunds kommun Finansiering för införandet av e-handel och inköpsstyrning sker inom befintlig budgetram. 2. Kommundirektören får i uppdrag att införa samordnad varudistribution senast i samband med nästkommande livsmedelsavtal vilket träder i kraft Kommundirektören ska i samband med budgetprocessen för år 2017 återkomma med förslag till såväl finansierings- som projektplan. Bakgrund Östersunds kommun har under genomfört utredningar kring e- handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution. Utredningarna har resulterat i ett förslag till projektdirektiv. Projektdirektivet består av två delprojekt där e-handel och inköpsstyrning initieras först för att därefter följas av samordnad varudistribution. Delprojekt e-handel och inköpsstyrning är ej avhängt samordnad varudistribution. Däremot framhålls ofta att en väl fungerande e-handel och inköpsprocess är en förutsättning för att samordnad varudistribution ska fungera väl. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

9 2, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution i Östersunds kommun syftar bl.a. till att: 1. Öka kontroll- och uppföljningsmöjligheter över kommunens inköp av varor och tjänster. 2. Effektivisera kommunens inköpsprocess av varor och tjänster. 3. Minska miljöbelastning för leverans av varor till kommunen. 4. Öka tillväxtmöjligheter för små och medelstora företag, ökad konkurrens 5. Öka trafiksäkerheten i samband med leverans av varor till kommunen Den föreslagna lösningen för införande av e-handel och inköpsstyrning har en projektkostnad på ca 6,35 mkr. Den årliga driftkostnaden, från och med 2019, beräknas till ca 2,1 mkr. Såväl projektkostnad som den årliga driftskostnaden finansieras inom förvaltningarnas befintliga budgetramar. I projektdirektivet återfinns även en uppskattad projekt- och driftkostnad avseende införande av samordnad varudistribution. I samband med budgetprocessen för år 2017 tas såväl finansierings- som projektplan fram. Detta görs bl.a. genom omvärldsbevakning där lärdomar ska dras från myndigheter som infört samordnad varudistribution. Kunskap ska också inhämtas från leverantörer av distributionstjänster. Även en marknadsanalys av potentiella lokala/regionala leverantörer av varor till kommunen ska göras. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Unto Järvirova Bitr. Kommundirektör Utdrag till samtliga förvaltningar Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

10 2, KS :30 / Bilaga: 283, KS PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution Östersunds kommun har under genomfört utredningar kring e- handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution. Utredningarna har primärt utförts av upphandlingschef Fredric Kilander och Anne Sörensson vid Grön Trafik tillsammans med en projektgrupp med representanter från kommunens förvaltning samt en extern konsult. Underlag för beslut Kommunledningens tjänstemannaförslag Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution i Östersunds kommun Utdrag från Kommunstyrelsens protokoll Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia Kommunstyrelsens beslut 1. Projektdirektiv för införande av e-handel och inköpsstyrning i Östersunds kommun godkänns. Finansiering av införandet sker inom befintliga budgetramar. 2. Kommundirektören får i uppdrag att implementera e-handel och inköpsstyrning i enlighet med godkänt projektdirektiv. 3. Kommundirektören får i uppdrag att fortsätta utreda införande av samordnad varudistribution i samband med budgetprocessen för år Yrkande AnnSofie Andersson, S: Ärendet återremitteras till nästa sammanträde för att tydliggöra tidsplanen. Propositionsordning Ordförande frågar om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras och finner att kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet. Kommunstyrelsens beslut Ärendet återremitteras till nästa sammanträde. Utdrag till samtliga förvaltningar Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

11 2, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia... valogistic Coordination Platform Samordnade godstransporter i Östersunds kommun Utgåva 1.0 Datum: Anders Stensiö

12 2, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 2 Uppdateringar och utgåvehistorik Detta dokument kan omarbetas och framställas i flera versioner. Dokumentet kommer att klassificeras för att möjliggöra identifikation av uppdateringar och versioner. A. Klassificering av dokumentstatus Dokumentet tilldelas något av statusbeteckningarna Utkast, Preliminär utgåva eller Utgåva. Det har status Utkast under initiala fasen när delar av dokumentet ännu inte skrivits. Preliminär status får dokumentet när hela dokumentet är klart och kan lämnas för granskning. Preliminära dokumentet är inte godkänt. Detta status kan existera mellan utgåvor och detta indikeras tillsammans med det nya utgåvenumret, t.ex. Preliminär utgåva 2. En Utgåva upprättas när dokumentet har granskats, korrigerats och godkänts. B. Versionsnummmer och historieprocedur Varje utgåva ges ett nummer och ett datum. En utgåvehistorik ska upprätthållas över alla utgåvor. Dokument i andra versioner ska inte tas med i utgåvehistoriken. C. Utgåvehistorik Utgåva Datum Namn Kommentar Utgåva Anders Stensiö D. Kontaktpersoner Anders Stensiö Logivia AB Gymnasievägen Huddinge Copyright Logivia AB 2014

13 2, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 3 Sammanfattning Denna rapport beskriver en simulering av en tänkt samordning av godstransporterna till Östersunds kommun. En samordning av transporterna underlättar möjligheterna för kommunen att kontrollera miljöpåverkan, ställa miljökrav på ett fåtal transportörer istället för det stora antal transportörer som är inblandade i dagens leveranser inom kommunen. Leverantör Enhet Leverantör Enhet Leverantör Enhet Leverantör Enhet Leverantör Enhet Dagens flöde Med samordning Kommunens terminal Samordnade transporter ger också större möjlighet till samordnade inköp t ex från mindre leverantörer, företrädesvis lokala och regionala som erbjuder ekologiska produkter. Som underlag till simuleringen samlades data av verkliga transporter under en tvåveckorsperiod genom en enkät till kommunens enheter, totalt 215 st. Totalt 1571 loggningar användes under denna period. Vid simuleringen analyserades effekter på ekonomi, miljö och arbetsmiljö. Resultatet från studien visar att det finns betydande samordningsvinster inom dessa områden. Efter att en simuleringsmodell skapats, baserad på de loggade transporterna, har ett antal olika scenarion simulerats. Resultatet visar att antalet körda kilometer kan minskas, med mellan 25 och 55% beroende på scenario och samordningsgrad. Avgörande var i spannet resultatet finns beror på hur flexibel tidssamordningen kan tillåtas vara. Därför har olika scenarion provats för att se vilka effekter olika samordningsalternativ kan vara. En förväntad effekt av samordningen är att problemen med många lossningar på kommunens enheter skulle minska. Simuleringarna visar att dessa minskar med drygt en tredjedel i det mest realistiska simuleringsscenariot fallet, vilket torde ha positiv effekt på arbetsmiljön. Miljöpåverkan från kommunens transporter minskar i de samordnade fallen, och motsvarar körsträckan. I analysen har NTM 1 s kalkylmodell för emissioner använts och resultaten på emissionssidan motsvarar 1 NTM Nätverket för Transport och Miljön Copyright Logivia AB 2014

14 2, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 4 besparingen i antal körda kilometer. Emissionsberäkningar har gjorts för CO 2, NO x, HC, CO och PM. Arbetsmiljön på enheterna påverkas positivt, eftersom antalet leveranser minskar. En stor del av kommunens enheter uppgav att de saknar lastbrygga, och man kan därför anta att de allra flesta enheter inte är anpassade för transporter. Därmed sker en stor del av dagens leveranser i en offentlig miljö, med negativ påverkan på arbetsmiljön för kommunens personal samt ökad risk för allmänheten. Enligt simuleringen beräknas samordnad distribution långsiktigt ge merkostnader för kommunen på ca 140 kkr per år när systemet är fullt utbyggt. Sammantaget visar analysen att det finns positiva effekter för förbättringar av kommunens logistik genom att samordna och styra logistiken bättre. Inom ramen för projektet har en simuleringsmodell byggts upp för att simulera olika transportscenarion i kommunerna. Denna modell kan även användas för andra studier och simuleringar. Copyright Logivia AB 2014

15 2, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 5 Innehåll 1 Bakgrund Metod Insamling av information Byggande av simuleringsmiljö Simulering i verklig miljö Analysområden Nulägesanalys Dagens transportflöden Inflöden Transportörer Enheter och Leveranspunkter Förutsättningar Utgångspunkt för transporter Geografiska förutsättningar Tidsåtgång Leveransvikt Godskategorier Tidssamordning Zonindelning Resultat Grund till resultat Scenarion Simuleringsresultat Analys Ekonomi Övriga ekonomiska effekter Arbetsmiljö Förbättrad upphandling med lokala producenter Övrigt Implementering Implementeringsprocess Frågeställningar Ytterligare möjligheter Möjlighet påverka och styra transporterna Copyright Logivia AB 2014

16 2, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun Samordnade inleveranser Central lagerfunktion Förbättrade interntransporter Litteraturförteckning Bilaga 1 Befintlig samordning Körschema varm mat Vaktmästeriets turer Bilaga 2 Emissionsberäkning Antaganden Bilaga 3: Verktyg Logistiksimulering Miljöberäkning Bilaga 4: Tvättning och schablonisering av data Kvalitet indata Beskrivning av schablonisering och intern samordning av varudistribution i nuläget Schabloner Känt om befintlig samdistribution Bilaga 5 - Loggningsformulär Copyright Logivia AB 2014

17 2, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 7 1 Bakgrund Östersunds kommun har haft intentionen att göra en översyn av kommunens varutransporter, för att se om det finns potential att inrätta ett system för samordnade varuleveranser/distributionscentral. Intresset för samordnad varudistribution är stort, och många kommuner har redan provat detta med goda resultat, t.ex. Halmstad (Svensson & Stensiö, 2006) och Växjö (Stensiö & Svensson, Samordnad kommunlogistik i Växjö kommun, 2008). För detta ändamål anlitades Logivia för att genomföra en studie för att bland annat svara på följande frågor: 1) Visa om det går att minska transporterna samt hur stor potentialen och förutsättningarna är för miljö-trafiksäkerhets-arbetsmiljö och ekonomiska vinster. (se avsnitt 5 och 6) 2) Ge rekommendationer på vilka varugrupper (godstyper) som bör ingå i samordningen. (se 7.1.4) 3) Ge rekommendationer om hur implementering ska ske och vilka knäckfrågorna är. (se avsnitt 7) 4) Ge svar på en frågan om det finns förutsättningar för att påbörja samordningen redan i den livsmedelsupphandling som ska påbörjas under En annan frågeställning är om vi tappar något i "konceptet" om vi endast kör Östersund? Vilka vinster etc. skulle vi kunna få om vi försökte titta på hela länet? (se avsnitt 7.1.2) För att kunna ge svar på frågorna gjordes en loggning av befintliga transporter på kommunens enheter. Datainsamlingen sköttes av Östersunds kommun, medan Logivia stod för simulering och analys. Projektledare för Östersunds kommun har varit Anne Sörensson, Grön Trafik. Denna rapport beskriver resultatet av projektet. Copyright Logivia AB 2014

18 2, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 8 2 Metod 2.1 Insamling av information För att simuleringen av kommunlogistiken skall få en verklighetsförankring utgick man i studien från verkliga transporter. Idén var att under en begränsad tidsperiod samla in data kring verkliga transporter och se hur man med en samordning kan förbättra kommunens logistiksystem. Varje kommunal enhet som ingick i undersökningen erhöll inloggning till en elektronisk loggbok som de ombads fylla i när de mottog leveranser, samt instruktioner för hur loggboken skulle fyllas i. Datainsamlingen genomfördes och administrerades av Östersunds kommun. Eftersom svarsfrekvensen var låg, gjordes loggningen i två omgångar. Loggningen pågick hösten 2013, vecka respektive De svar som inkom har justerats i tiden för att bilda underlag till två tänkta simuleringsveckor. Utöver ifyllandet av loggboken ombads enheterna att också svara på några frågor angående de fysiska förutsättningarna och rutinerna för hantering av sina leveranser. 2.2 Byggande av simuleringsmiljö För att kunna använda det insamlade datat har denna data tvättats och kompletterats. En simuleringsmodell har byggts upp, med geokodade adresser m.m. som innehåller en god bild av logistiken i det geografiska området, dess leveransenheter, transportörer och transportbehov. För att ge en rättvisande bild av nuläget kompletterades vissa enheter där loggning saknats med schabloniserande loggar. Detta förfarande redovisas i Bilaga 4. Det finns därför möjlighet att utnyttja denna modell för vidare analyser av kommunens transportupplägg och utvärdera andra scenarion. 2.3 Simulering i verklig miljö Efter att simuleringsmiljön skapats utfördes simuleringar av transportscenarion. Logivias programkomponenter för simulering och optimering av transporter användes vid simuleringen. Dessa programkomponenter kan även användas i ett skarpt driftläge, vilket innebär stor likhet mellan simuleringens sätt att beräkna rutter och det som används i en operationell driftsituation. 2.4 Analysområden Miljö En samordning av de kommunala transporterna förväntas minska miljöpåverkan. Genom att minimera antalet körda kilometer minskar Copyright Logivia AB 2014

19 2, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 9 utsläppen från transportfordonen. Med bättre kontroll över transporthanteringen får kommunen dessutom större möjligheter att prioritera miljövänligare bränslealternativ och transportmetoder. Genom att samordna transportapparaten för distributionen av kommunens transporter, skapas en transportapparat som är expert på kommunens enheter och dess förutsättningar för distributionen, och därmed minskar risken för felkörning. Om kommunen har kontroll över informationssystemen ges också möjlighet att följa upp miljöpåverkan från transporterna för att effektivare kunna arbeta för att förbättra logistikprocessen Arbetsmiljö Arbetsmiljön kan påverkas i positiv riktning genom transportsamordning. Antalet körda kilometer med tunga fordon i stadsmiljön kan minskas och därigenom öka framkomligheten. Antalet angöringar vid varje enhet minskar, tidpunkterna för leveranser kan planeras noggrannare och säkerheten kring angöringsplatserna ökas därigenom. Om personal på skolor, förskolor och daghem vet när leveranserna ska ske är det lättare att se till att inga barn vistas i närheten vid dessa tidpunkter Ekonomi Samordning av kommunala transporter kan ge en lägre kostnad för själva transporterna men besparingar kan troligen även göras genom centraliserade beställningsrutiner och leveranser. Kommunen blir en intressantare kund för leverantörer genom att i största möjliga mån använda sig av en gemensam leveranspunkt istället för att, som idag, ett stort antal transportörer/leverantörer levererar till ett stort antal leveranspunkter inom kommunen. Detta öppnar upp för fler leverantörer att leverera produkter till kommunen. Exempelvis lokala livsmedelsproducenter som idag inte har resurser att leverera till kommunens alla enheter, får då möjlighet att leverera till en samordningspunkt. Copyright Logivia AB 2014

20 2, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 10 3 Nulägesanalys 3.1 Dagens transportflöden Totala antalet loggade leveranser under mätperioden var 1571, vilket motsvarar knappt sändningar per år (45 veckor). Efarenheter från motsvarande undersökningar i andra kommuner visar att antalet sändningar är i paritet med relativt kommunens storlek 2. Kommun Antal sändningar per år (45 veckor) Antal invånare Antal per invånare Orsa ,60 Östersund ,59 Halmstad ,55 Mora ,53 Älvdalen ,50 Växjö ,39 Ängelholm , Inflöden Totalt har ca 130 leverantörer levererat varor under loggningen, varav ett knappt 20 tal var kommunala enheter, främst skolkök. Leverantörernas geografiska placering är en relativt osäker parameter i enkätsvaren. En leverantör med lokal representation kan exempelvis skicka varor från ett centrallager utanför regionen. Sändningarnas fördelning per leverantör visas i Figur 1. 2 Befolkningsmängd, källa Kommunfakta.se och Copyright Logivia AB 2014

21 2, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 11 Figur 1 - De största leverantörerna avseende antalet sändningar I denna studie har fokus legat på utleveranserna från en samdistributionscentral till enheterna. 3.3 Transportörer I studien identifierades 48 unika transportörer som utför transporttjänster i loggningen. En analys av transporterna visar att i de flesta fall trafikeras varje adress bara av en till tre transportörer (se Figur 2). Detta tyder på att det finns i praktiken finns viss samordning. Figur 2 - Antal transportörer per adress Befintliga samarbeten inom transportbranschen gör dock att ett och samma transportföretag kan leverera transporttjänster under flera olika Copyright Logivia AB 2014

22 2, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 12 varumärken. Detta är ett viktigt inslag i den samordning som existerar i praktiken, men är mer vanligt i glesbygdsområden där det inte går att få ekonomi i transporter utan samordning. Exakt hur transportföretagen samarbetar lokalt, är inte offentligt och varierar med tiden. En analys av detta innefattas inte i denna utredning. Av transportörerna utförs förhållandevis många av professionella transportföretag. En mycket stor andel av transporterna utförs av firmabilar, vilket är lägre än i motsvarande studier. Figur 3 - Transporter per transportörtyp Enligt många undersökningar, t.ex. (Wettervik & Henriksson, 1998), har firmabilarna generellt betydligt sämre effektivitet än externa transportföretag. 3.4 Enheter och Leveranspunkter Med leveranspunkt menas ett mottagningsställe som kan distribuera mottaget gods lokalt till slutmottagaren. Med andra ord kan man lokalt på en enhet distribuera det gods som tas emot till den/de som skall ha godset på det lokala stället. I flera fall, t.ex. skolor, kan det behövas flera leveranspunkter för att praktiskt hantera godset. Typiskt kan en skola ha en leveranspunkt i köket och en annan för övrigt gods. Anledningen till att arbeta med begreppet leveranspunkt istället för adress, är att särskilja sändningar för leveranser i ett samordnat scenario. Antalet leveranser per leveranspunkt visas i Figur 4. I genomsnitt hade varje leveranspunkt 7,3 leveranser under en tvåveckorsperiod. Figur 4 - Antal leveranser per leveranspunkt Totalt fanns 215 leveranspunkter med loggade transporter i kommunen. Copyright Logivia AB 2014

23 2, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 13 4 Förutsättningar 4.1 Utgångspunkt för transporter Vid simuleringen beräknades ett teoretiskt centrum för loggningen. Terminalplacering kan beräknas med så kallad tyngdpunktsberäkning (Lumsden, 2006), och i vårt fall gjordes den utan att ta hänsyn till transporternas vikt, eftersom vikten inte anses dimensionerande och denna uppgift osäker i datamaterialet. Resultatet är en tyngdpunkt som ligger ganska centralt i Östersund. Även ett mediancentrum har beräknats. Figur 5 - Terminalplacering Optimal placering av terminal bör vara i närheten av dessa centrum, dock då med hänsyn taget till vägnätet. En lämpligare utgångspunkt för en tänkt distributionscentral (DC) är i något av Östersunds närbelägna industriområde. Efter diskussioner internt inom projektgruppen beslutades att Odenskogs industriområde skulle användas som utgångspunkt vid simuleringarna. Copyright Logivia AB 2014

24 2, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun Geografiska förutsättningar Östersunds geografiska läge är bra ur logistiskt perspektiv. Närheten till motorvägen och den geografiska positionen gör att kommunen är nav i flera logistiknätverk. Detta gör att mycket av distributionen kan göras effektivt. Figur 6 visar en översiktsbild över beräknade körtider från DC. Här syns det område som distributionsfunktionen ska serva. Figur 6 Uppskattad zon för 30 minuters körtid från DC I princip nås alla enheter inom en körtid på 30 minuter från DC, vilket får anses som bra. Det gör att de geografiska förutsättningarna inte är lika kritiska som för det fall där det skiljer mycket mellan tätort och landsbygdsenheter. 4.3 Tidsåtgång Registrerad tidsåtgång för leveranserna i loggböckerna är total tidsåtgång för att lossa samt ta hand om leveransen, alltså inte enbart den tid som går åt för chauffören att stanna, lossa och köra iväg. Några registrerade leveranser avser troligen någon anställd som utfört ett ärende själv, t ex handlat livsmedel, och registrerat hela tidsåtgången för detta ärende. Copyright Logivia AB 2014

25 2, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 15 Tiden angavs i 2/3 av loggningarna (67%), men måste anses som en ganska osäker siffra. En snittid räknades ut för resterande stopp. Denna hamnade på drygt 14 minuter, alltså då inklusive tid för omhändertagande av det lossade godset. Detta är i nivå med studier i andra kommuner. 7 minuter för enbart lossning av godset kan då antas vara en rimlig snittid per stopp och det är denna tid som används i simuleringarna. I andra sammanhang, t.ex. (Wettervik & Henriksson, 1998), har en kortare tid 5 minuter använts. Detta är inlagt som variabel i kalkylerna och kan, tillsammans med variabeln för omväg, lätt ändras för att få fram olika scenarier (se även avsnitt 5.3.3). 4.4 Leveransvikt I loggningarna ombads enheterna ange leveransvikt för sändningar. Dock inkom vikt endast på ett fåtal (17%) av loggningarna saknar angiven vikt. Därför har vi inte dragit några slutsatser i studien utifrån dessa viktsberäkningar. I många fall är tid och tidsfönster begränsande faktor snarare än vikten, men det finns naturligtvis undantag. Leveransvikten spelar roll på antalet fordon som deltar i distributionen, men behöver inte påverka körsträckan särskilt mycket. Antalet stopp påverkas inte av leveransvikten. 4.5 Godskategorier De kategorier av gods som definierades i enkäten var: Kylda Livsmedel Frysta Livsmedel Övriga Livsmedel Övrigt (t ex kontors-material, datorer, pennor, blöjor) Dessa kategorier togs fram i samband med skapandet av loggningsformuläret (se Bilaga 5) i samarbete med representanter från kommunen. Livsmedel står naturligt för en stor del av kommunernas transporter, vilket också framkom vid loggningen. Figur 7 visar antalet transporter där de olika godskategorierna ingår. Eftersom en transport kan innehålla gods från flera olika kategorier, blir totalsumman lägre än summan av kategoriernas antal. Copyright Logivia AB 2014

26 2, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 16 Övrigt Övriga Livsmedel Frysta Livsmedel Kylda Livsmedel Varma livsmedel Figur 7 - Godskategorier Redan idag finns det naturligt en viss samordning mellan de olika kategorierna. I Figur 8 visas samordningsrelationerna mellan de olika kategorierna, normerat mot kategoriernas antal. Tabellen läses kolumnvis, och exempelvis visas att 60% av alla varma livsmedel samordnas med kylda livsmedel, medan 71% av de kylda livsmedelstransporterna samordnas med varma livsmedel. Detta beror på att kategoriernas normerats mot olika antal frakter (se Figur 7). Varma livsmedel Kylda Livsmedel Normerad Varma livsmedel 100% 60% 10% 33% 5% Kylda Livsmedel 71% 100% 83% 72% 7% Frysta Livsmedel 5% 35% 100% 55% 2% Övriga Livsmedel 20% 37% 64% 100% 4% Övrigt 5% 6% 5% 7% 100% Frysta Livsmedel Figur 8 - Godskategoriernas samordning (normerad) Övriga Livsmedel Övrigt Figur 8 visar att det inom livsmedelssidan sker en viss samordning, men att samordningen mot övriga varor i det närmaste är obefintlig. Det kan naturligtvis finnas praktiska förutsättningar som gör det svårt att samordna detta, men troligtvis finns det potential att samordna det övriga godset med livsmedel. Att samordningen av övrigt gods och livsmedel är lågt beror delvis på att mottagarenheterna är olika, vilket gör att det praktiskt på lastbilarna kan ske en samordning som inte syns i loggningarna. Copyright Logivia AB 2014

27 2, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 17 Varje godskategori ställer sina krav på transporter, terminalisering och godsmottagning Varma livsmedel Varma livsmedel, dvs färdig mat, har väldigt speciella krav avseende transporterna. Tidsfönster för leveranstiderna är extremt snäva, vilket gör att det kan vara svårt att samordna med andra transporter. Dessutom finns det krav kring livsmedelshanteringen som kan vara svåra att uppfylla vid samordning med annat gods. Dessutom måste frekvenserna av leveranser vara mycket tätare än annat gods. I de allra flesta fall sker leveranser dagligen, och i vissa fall till även på helgen. Redan idag finns en långt utvecklad samordning av leveranserna av varm mat (se Bilaga 1), som man inte bör ersätta utan snarare utveckla. En samordning med varmt livsmedel ställer extra krav på dessa transporter och de lokala förutsättningarna vid mottagningen. Dessa praktiska förutsättningar har inte utretts i samband med loggningen. Vår bedömning är att varma livsmedel inte bör samordnas i den tänkta DC, åtminstone inte i första skedet Kylda livsmedel Kylda livsmedel står för en stor del av volymerna. Liksom för varma och frysta livsmedel finns en hel del krav kring livsmedelshanteringen. Dock finns större potential att samordna transporterna. En relativt god samordning sker med övriga livsmedel, t.ex. varm mat. När det gäller kylda livsmedel finns det fog att tro att antalet leveranser av mejerivaror i de flesta fall borde kunna begränsas till två gånger per vecka. De lokala konsekvenserna av detta har inte utretts Frysta livsmedel Frysta livsmedel kräver särskild utrustning för transport och lagring för att säkra fryskedjan. Många moderna distributionsbilar klarar flera temperaturzoner, och därmed kan man samordna transporter även med fryst gods. Samordning mellan frysta och andra tempererade livsmedel var dock inte särskilt hög Övriga livsmedel Övriga livsmedel, dvs de som inte har temperaturkrav, kan mycket väl samordnas med övrigt gods. Denna typ av livsmedel räknas också kunna tidsamordnas i viss grad. Copyright Logivia AB 2014

28 2, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun Övrigt gods Kommunerna hanterar förutom livsmedel även en stor mängd annat gods, t.ex. kopieringspapper, datorer, möbler, städutrustning, tvätt o.s.v. Detta gods är relativt enkelt att samordna, och kan t.o.m. i vissa fall mellanlagras vid en samordning. 4.6 Tidssamordning Loggningen visar att antalet leveranser varierar något mellan veckodagarna (se Figur 9). Dock verkar det inte som om variationerna beror på behov från verksamheten, utan en mer optimal (jämnare) fördelning mellan veckodagarna skulle kunna göras. Figur 9 - Antal leveranser per veckodag Vid simuleringarna provades olika scenarion, där tidsaspekten är en viktig komponent. I de fall tidssamordning provades, dvs att varuleveranser koncentreras till vissa tillfällen, skapades fyra fasta idsperioder. Den tvåveckorsperiod under vilken loggningen genomfördes in i fyra delar, period 1-4. De olika tidsperioderna visade en naturlig variation på godsmängderna (se Figur 9). Figur 10 - Antal frakter per tidsperiod. Copyright Logivia AB 2014

29 2, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 19 Visst gods anses är svårare att justera tidsmässigt (ex. varm mat), medan andra godstyper kan ha en mer flexibel leveranstid. Därför har olika scenarion med olika grader av tidssamordning använts för att belysa situationen. 4.7 Zonindelning För att på ett relevant sätt efterlikna ett verkligt logistikupplägg och skapa realistiska rutter, delades distributionen för det samordnade konceptet in i fyra zoner för att täcka kommunen: 1. Centrum väst + Frösön 2. Centrum Öst 3. Nordöst 4. Sydväst Fördelningen gjordes i postnummerbaserade zoner och baseras på huvudsakligen geografin. Vid en av kommunen styrd distribution finns i praktiken möjlighet att använda ruttoptimeringssystem för att skapa en dynamisk zonindelning som anpassas efter varje dags upplägg. Detta kan skapa ytterligare effektivisering, som vi inte hänsyn till i denna simulering. Copyright Logivia AB 2014

30 2, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 20 5 Resultat 5.1 Grund till resultat Simuleringarna visar att det finns betydande besparingar att göra genom att samordna kommunens logistik. Grunden till detta visas i Figur 11. Istället för att varje leverantör distribuerar till varje enhet, samordnas distributionen till en samordningspunkt. Därefter distribueras godset till enheterna samordnat, vilket innebär kortare körsträckor och färre anlöp. Leverantör Enhet Leverantör Enhet Leverantör Enhet Leverantör Enhet Leverantör Enhet Dagens flöde Med samordning Kommunens terminal Figur 11 - Princip för samordning För att få en uppskattning av årsvärderna har värdena uppräknats till 45 veckor per år, istället för 52. Detta för att kompensera för lågvolymsperioder under sommar, jul- och nyårshelger m.m. 5.2 Scenarion När simuleringsmodellen är byggd kan den användas för att simulera olika scenarion. Syftet med scenarion är att visualisera olika alternativ, och att se var gränserna finns i upplägget. När scenarion väljs vill man också ha en enkelhet i upplägget, så att det tydligt går att skapa och förstå. Vi har valt tre olika scenarion: 1. Maximal tidssamordning alla frakter, oavsett godskategori, tidssamordnas till maximalt två leveranser per vecka. Detta scenarion görs för att se vilken maximal effekt som kan uppnås vid Copyright Logivia AB 2014

31 2, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 21 tidssamordning. Scenariot i sig är alltför optimistikt jämfört med verkligheten. 2. Ingen tidssamordning alla frakter utförs på samma veckodag som idag. Detta scenario visar den andra ytterligheten, att ingen tidssamordning kan göras. Scenariot i sig är alltför pessimistiskt jämfört med verkligheten. 3. Kombinerad tidssamordning alla frakter som innehåller varm mat (se 4.5) går i ett separat flöde. Allt övrigt gods levereras med tidssamordning på maximalt två leveranser per vecka. Detta scenario speglar en kompromiss mellan scenario 1 och 2, och kan väl anses vara ett ganska realistiskt scenario. 5.3 Simuleringsresultat Med dessa scenarion har vi försökt skapa en bild av hur konsekvenserna av samordning blir med modellen Antal leveranser Genom en samordning av transporterna minskas antalet leveranser på enheterna väsentligt: Antal stopp Totalt mätperioden Per år (45 veckor) Besparing/år Besparing % Nuläge Scenario % Scenario % Scenario % Antalet stopp i det samordnade fallet baseras på att varje stopp under en dag samordnas till ett Körsträcka I samordningsfallet har vi en ganska väl underbyggd metod för att beräkna körsträckan ut från terminal, baserat på den elektroniska karta som använts i simuleringssystemet. Osäkerheterna ligger i t.ex. val av zonindledning, distributionscentralens placering. För nuläget har vi inte fullständig information, utan måste använda oss av en modell. Den modell som använts baseras på att medelkörsträckan per stopp vid vår samordning beräknas, inklusive framkörning från DC. På så vis fås en försiktig kalkyl för körsträckan, och vi antar att förutsättningarna för leverantörens transportör liknar kommunens. I realiteten är denna körsträcka för distributionen ganska konservativ, eftersom det är troligt att en optimerad samordningsdistribution är effektivare än vad som är normalt för leverantörernas transportsystem. Eftersom denna modell för nuläget varierar något baserat på scenario, har vi anpassat nuläget efter Scenario 2:s nulägesberäkning, dvs där alla leveranser sker på dagens datum, och applicerat de procentuella Copyright Logivia AB 2014

32 2, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 22 besparingarna baserat på detta värde för övriga scenarion för att få jämförbara absoluta tal. Detta gäller både körsträcka och tid. Körsträckorna för de olika scenarierna blev följande: Körsträcka (km) Totalt mätperioden Per år (45 veckor) Besparing/år Besparing % Nuläge Scenario % Scenario % Scenario % Tid Körtid Körtiden har beräknats genom den simulerade körtid som ges från kartsystemet som använts vid simuleringarna. För uppskattning av körtid i nuläget, har samma medelhastighet använts för respektive tidsperiod som i det simulerade fallen. Körtid (min) Totalt mätperioden Per år (45 veckor) Besparing/år Besparing % Nuläge Scenario % Scenario % Scenario % Lossningstid Som lossningstid (stopptid) har 7 min per stopp använts i både det samordnade fallet som i nulägesberäkningen. Denna tidsåtgång är en uppskattning som något högre än i andra liknande studier för samordning (Svensson & Stensiö, 2006) (Jina, 2010), och något lågt jämfört med t.ex. (Eriksson, o.a., 2006) där motsvarande tid borde vara någon minut längre. Ju längre stopptid som används i beräkningarna, desto större blir de beräknade tidsbesparingarna. Resultatet av beräkningen av stopptiderna på enheterna blev följande: Stopptid (min) Totalt mätperioden Per år (45 veckor) Besparing/år Besparing % Nuläge Scenario % Scenario % Scenario % Lastningstid Lastningstiden vid samordningsterminalen är en naturlig del i distributionen och ingår som en del i transportavtalen. I vår modell inkluderar vi kostnaden för lastningstid i kostnaden för terminalhantering. Copyright Logivia AB 2014

33 2, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 23 Kvarstående lossning för leverantör Vid en samordnad distribution kvarstår en del av kostnaden för leverantören, eftersom vi i princip tillför ett stopp vid terminalen. Vad som gjorts är att sista delen av distributionen ersatts av en lokal distribution Miljö För att göra emissionsberäkningar användes NTMCalc (se bilaga 3). Beräkningar och antaganden är utförda av Logivia baserat på NTM:s metoder och data. Beräkningarna utfördes för distributionen ut från samordningscentralen, med de framräknade värden på avstånd som redovisas i avsnitt I Bilaga 2 redovisas hur emissionsberäkningarna gått till och också de antaganden som ligger till grund för emissionsberäkningarna. Totalt gav resultatet på årsbasis (45 veckor), följande värden: Emissioner/år (45 veckor) CO2 (kg) NOx (g) HC (g) CO (g) PM (g) Nuläge Scenario Scenario Scenario Besparing/år Scenario Scenario Scenario Besparingarna motsvarar i emissionsberäkningsmodellen den besparing i körsträcka som tidigare räknats fram. Eftersom emissionsberäkningen bygger på koefficienter och schablonvärden, är inte alla siffror i tabellen signifikanta Summering Figur 12-Modell för nuläge (antal sändningar/år) Copyright Logivia AB 2014

34 2, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 24 Nuläget för distributionen är att varje leverantör levererar ut till respektive enhet (se Figur 12). Det innebär sändningar per år som belastas varukostnaden. I ett samordnat läge (se Figur 13) reduceras antalet intransporter radikalt, vilket reducerar kostnaden för leverantörerna. Distributionen utförs sedan i slingor, vilket ger möjlighet till en betydligt effektivare distribution. Figur 13 - Modell för samordnat läge enl. Scenario 3 (antal sändningar/år) Copyright Logivia AB 2014

35 2, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 25 6 Analys 6.1 Ekonomi De resultat som beräknats och simulerats fram i projektet, och som redovisats i avsnitt 5, har i en kostnadskalkyl omsatts i pengar. För att kunna beräkna och hantera har kostnaderna kostnaderna för den lokala distributionen delats upp i olika delkomponenter: Körtid - lönekostnader för körning Stopptid lönekostnader då fordonet står still (lastning/lossning) Sträcka kostnader för användandet av fordonet. I beräkningarna har de kostnadsparametrar som använts i (Svensson & Stensiö, 2006) och (Stensiö & Svensson, Samordnad kommunlogistik i Växjö kommun, 2008) justerats något efter diskussioner med transportörer. Arbetsarbetskostnaden har satts till 350 kr/timme, vilket motsvarar en rimlig kostnad i branschkalkyler. Kostnaden för körsträckan (ej körtid inkluderad) har satts till 5 kr/km. Värdena motsvarar de som använts i (Stensiö A., 2013). I våra beräkningar tar vi hänsyn till den lokala distributionen som sker inom regionen (kommunerna), inte eventuell frakt av godset till regionen eftersom denna frakt i grunden inte påverkas av samordningen. Transportkostnaden beror främst på två komponenter, körsträcka och antalet stopp. En uppskattning av distributionskostnaden har gjorts för kommunens frakter. Eftersom de utförs i leverantörens regi är dessa kostnader mer osäkra än i det samordnade läget Kostnader för nuläge Antalet stopp har vi fått väl underbyggda siffror på i vår loggning, medan körsträckan måste uppskattas. Den modell som använts baseras på att medelkörsträckan per stopp beräknas, och vi antar att förutsättningarna för leverantörens transportör liknar kommunens. Resultatet av beräkningarna för den nuvarande distributionen som redovisas i 5.3 blir på årsbasis: Kostnader per år (45 veckor) - kkr Körtid (kkr) Stopptid (kkr) Sträcka (kkr) Totalt (kkr) Besparing (kkr) Besparing % Nuläge Scenario % Scenario % Scenario % Totalt blir en beräknad årskostnad (45 veckor) ca 2,8 Mkr för slutdistributionen Tillkommande kostnader samordnat läge Kostnad för terminalhållning Copyright Logivia AB 2014

36 2, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 26 Till detta kommer kostnader för terminalyta och terminaltjänster. Eftersom det finns flera lokala transportföretag med terminalkapacitet borde det finnas bra möjligheter att få en lösning med lämplig kapacitet. I många fall är det rimligt att göra en upphandling av transporttjänsterna inkluderande terminalhantering. Att lägga terminalhanteringen hos en annan aktör än transportföretaget är mest intressant vid mycket stora upplägg, där flera aktörer är inblandade. Kostnaden för terminalhanteringen ingår i de flesta fall i distributionskostnaden. Ett antagande kan vara en terminaliseringskostnad på ca 15%-20% 3 av den teoretiska distributionskostnaden, dvs kkr. Kvarstående kostnad för leverantören Vid en samordnad distribution kvarstår en del av kostnaden för leverantören, eftersom vi i princip tillför ett stopp vid terminalen. Vad som gjorts är att sista delen av distributionen ersatts av en lokal distribution. Om vi beräknar samma leveranskostnad som för vår distribution som kvarstående kostnad, fås en bild av denna kostnad. Beroende på scenario blir den beräknade kostnaden för själva stoppet ca 80 kr. Detta ger nedanstående resultat: Totalt mätperioden Per år (45 veckor) Ber. Kostnad/år Inleveranser (kkr) Scenario Scenario Scenario Denna kostnad kan alltså kommunen inte räkna med att kunna förhandla loss från leverantörerna Sammanfattning kostnader Samordningen resulterar i att antalet leveranser går från ca till per år beroende på scenario, vilket motsvarar en årlig minskning av antalet med 25%-57%. Detta leder till lägre kostnader hos leverantörerna. Ovanstående beräkningar innebär att kostnaden för distribution reduceras för leverantörerna. Leverantörernas kostnader för lokal distribution uppskattas idag till ca 2,8 Mkr, och vi räknar med att denna reduceras för leverantören med ca 1,1 Mkr (Scenario 3). Samordningen i sig genererar merkostnader i form av terminalhantering inkluderat lastning. 3 Detta antagande är i nivå med det som använts det som använts t.ex. i (Stensiö A., Logistiksamordning i Ängelholms kommun, 2011). I (Stensiö A., Logistiksamordning i Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, 2011) beräknas kostnaden baserat på en verklig offert, och ligger då på ca 10% av nulägeskostnaden för distributionen. Copyright Logivia AB 2014

37 2, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 27 Scenario Total kostnad dagens distribution (kkr) Samordning Kostnad för samordnad distribution Kvarstående kostnad för leverans Terminalhantering S:a Total konsekvens Dessa kostnader gäller när samordningssystemet är fullt utbyggt, dvs när alla flöden som vi använt i simuleringen har införts i det samordnade distributionsupplägget. Om scenario 3 ses som det mest realistiska ger det samordnade läget en något högre kostnad för kommunen än dagsläget. I ovanstående kalkyler har inga administrativa kostnader från kommunens sida medtagits. 6.2 Övriga ekonomiska effekter Transportpriser På transportmarknaden härskar ett utbrett system med rabattsatser, vilket gör att det är svårt att bedöma marknadsvärdet av ett transportupplägg. En stor aktör kan få rabatter på upp emot 70% av bruttoprislistorna, medan en liten transportköpare har betydligt blygsammare rabatter. Kommunerna borde i kraft av sin storlek i många fall få bättre transportpriser än många av sina leverantörer, beroende på transportvolymen, särskilt på den lokala distributionen. Idag är både transport- och beställningshanteringen inom kommunerna decentraliserad. Ofta ingår det i avtal att leverantörerna sköter transporterna, antingen med egna resurser eller med inhyrda transportörer. Transportkostnaderna läggs på varukostnaderna med leverantörens påslag. Vi har inom ramen för detta projekt inte studerat inköpsprocesserna i de berörda kommunerna närmare. Stora leverantörer får stora rabatter hos transportföretagen. Kommunerna drar säkert till viss del också nytta av transportföretagens rabatter men hur mycket är svårt att avgöra. Kommunerna har idag små möjligheter att påverka fraktpriserna, speciellt med tanke på den decentraliserade hanteringen och att det är ett så stort antal transportörer inblandade i kommunernas transporter. Om kommunerna istället i största möjliga mån centraliserar beställningarna och anlitar ett begränsat antal transportörer blir de inblandade kommunerna i sig en stor aktör och kund och kan utnyttja sin ställning till att skriva egna fördelaktiga avtal med transportföretag och dra nytta deras storkundsrabatter. Kommunerna kan då direkt påverka sina fraktkostnader och har även större möjlighet att ställa miljökrav på transportörerna alternativt välja bort transportörer som inte uppfyller av kommunen ställda miljökrav. Copyright Logivia AB 2014

38 2, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun Minskade kostnader för mottagning En av de mer synliga fördelarna av en samordning är att antalet leveranser minskar. En ganska stor del av logistikkostnaderna vid distribution är kostnaderna för lossning. För kommunens del består kostnaderna direkt i personalkostnad för mottagning vid enheterna, passningstid m.m. Genom att minska antalet anlöp (lossningar) så minskas också tidsåtgången. I det samordnade fallet uppmättes en rejäl minskning av antalet anlöp (se 5.3.1) hos enheterna. För varje anlöp krävs personal från kommunens enheter för mottagning, avbrottsttid, passning m.m. Tidsåtgången hos personalen för varje stopp var i genomsnitt 14 minuter för loggningen (se 4.3). Hur mycket denna tid kan minskas beror på hur själva leveransprocessen ser ut på enheten. Vid större enheter sker själva inlastningen i frys i många fall av transportören, och då blir minskningen av arbetet för kommunens personal lågt. Andra enheter som har en mottagning som kräver större insats från enhetens personal, blir besparingen större. Samordningen innebär att antalet anlöp blir färre, men eftersom det är samma godsmängd så blir godsmängden vid varje leverans större. 6.3 Arbetsmiljö När det gäller arbetsmiljön för kommunens personal har transporterna en starkt negativ påverkan. Särskilt på daghem, skolor m.m. medför lastbilstrafik och lastnings- och lossningsarbeten störningar och säkerhetsrisker för personal och barn. Liknande problem torde finnas även vid andra enheter. Endast ca en tredjedel av alla leveranser sker till enheter som uppges ha lastbrygga. Detta innebär innebär att många anlöp görs på enheter som inte är anpassade för leveranser. Leveranserna sker där i offentlig miljö, med trängsel, buller som följd, samt naturligtvis säkerhetsrisker. Enligt simulering kommer antalet anlöp totalt att minska väsentligt, vilket har en positiv inverkan på arbetsmiljö och säkerhet. 6.4 Förbättrad upphandling med lokala producenter Den kanske största påverkan på ekonomin är kanske den ökade möjligheten att använda lokala leverantörer av varor, vilket ger ökad konkurrens och därmed möjlighet till lägre priser alternativt högre kvalitet. I (Wallberg, 2013) anges transporterna som ett stort hinder för mindre leverantörer för att leverera livsmedelsprodukter till kommunerna. Låga transportvolymer gör det dyrt och krångligt att distribuera till många kommunala enheter. Genom en samordningscentral fråntas leverantören hela eller delar av ansvaret för distributionen. Frågan om att öppna upp för lokala leverantörer är dock mer komplex, och kräver även att t.ex. inköpsrutiner förbättras, men transporterna är en viktig del. Copyright Logivia AB 2014

39 2, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun Övrigt Andra förväntade effekter som inte tagits med i värderingen är: Minskad trafik i de centrala delarna ger minskad trängsel, vilket har positiva bieffekter på stadsmiljön. Genom att kommunen styr upphandlingen av transporterna kan även krav ställas på transporterna ur miljö- och kvalitetshänseende. Idag används många transportörer, i många fall med egna firmabilar, med okänd miljöpåverkan. I analysen har inte transporterna från leverantörerna till samordningscentralen analyserats. Genom att även samordna dessa i kommunens system, finns det potential för besparingar även här. Erfarenheter från liknande samordning inom detaljhandeln visar att detta kan ge stora besparingar i form av lägre transportkostnader. Om kommunen har ett lämpligt IT-stöd kan även stora delar av transportadministationen effektiviseras. Copyright Logivia AB 2014

40 2, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 30 7 Implementering Inom ramen för detta projekt har hänsyn inte tagits till implementeringen av samordningscentralen. Erfarenheter från medverkan vid samordningar i flera andra sammanhang, både i offentlig och privat verksamhet, har gett oss anledning att sammanställa några punkter att tänka på vid en fortsatt implementering. 7.1 Implementeringsprocess Att implementera en samordning av godstransporterna kräver naturligtvis ett engagemang från kommunen. Vägen dit kan se ut på olika sätt, exempelvis som i Figur 14. Figur 14 - Process för genomförande Smygstart eller Big-Bang? Man bör se implementationen som en kontinuerlig process. Istället för att snabbt lägga om sin logistik och stoppa in stora godsmängder i samordningen direkt, föreslår vi snarare att man börjar i liten skala för att komma igång. Många av de problem som uppkommer i samband med förändringen av logistiken är av praktisk natur, och kan lösas ganska enkelt i liten skala. Efter hand som organisationen lär sig att hantera de samordnade godsflödena, kan större och mer komplexa flöden läggas in. En viktig faktor som styr implementationstakten är de avtalsperioder som finns med leverantörer. Vid nya upphandlingar är det lämpligt att lägga in de nya flödena i samordningen. På så vis kan det ta flera år att nå full volym i samordningen. Därför är det viktigt att hantera detta vid upphandling av terminal- och transporttjänster. Avtalet med transportföretaget bör vara volymsbaserat och flexibelt, för att på ett smidigt sätt kunna följa volymutvecklingen. Copyright Logivia AB 2014

-4, KS 2015-09-15 08:30. Kommunstyrelsens protokoll 2015-09-15

-4, KS 2015-09-15 08:30. Kommunstyrelsens protokoll 2015-09-15 -4, KS 2015-09-15 08:30 Kommunstyrelsens protokoll 2015-09-15 -3, KS 2015-09-15 08:30 Plats och tid Domsalen, Rådhuset den 15 september 2015, kl 08.30-12.30 Paragrafer 295 312 Beslutande Övriga deltagare

Läs mer

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160 Dpl 00 sid 1 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tjänsteyttrande 2013-05-03 Ellika Andersson Ellika Andersson@karlstad.se Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160

Läs mer

Förbättrad kommunlogistik genom samordning

Förbättrad kommunlogistik genom samordning Logistic Coordination Platform Förbättrad kommunlogistik genom samordning Utgåva 1.0 Datum: 2007-01-23 14:09:00 Lena Svensson Anders Stensiö 2 Uppdateringar och utgåvehistorik Detta dokument kan omarbetas

Läs mer

M O R A, O R S A O C H Ä L V D A L E N

M O R A, O R S A O C H Ä L V D A L E N M O R A, O R S A O C H Ä L V D A L E N DISTRIBUTIONS- CENTRAL MILJÖ, TRAFIKSÄKERHET OCH NÄRINGSLIVSUTVECKLING L I S E L O T T H A N S S O N - M A L M S T E N 0 2 5 0-5 5 2 2 0 2 MILJÖ, TRAFIKSÄKERT OCH

Läs mer

Samordnad varudistribution i Kungsbacka

Samordnad varudistribution i Kungsbacka Samordnad varudistribution i Kungsbacka 2016-09-01 Vad är samordnad varudistribution? Idag Samordnad varudistribution En lång förhistoria 2007 Förslag från kommunalråd Ola Johansson (C) om SVD i Kungsbacka.

Läs mer

Recycling. Lager & Logistik. Betongtillverkning. Thermotransporter. Fjärr- och partitransporter. Intermodal terminal & transporter.

Recycling. Lager & Logistik. Betongtillverkning. Thermotransporter. Fjärr- och partitransporter. Intermodal terminal & transporter. Recycling. Lager & Logistik. Betongtillverkning. Thermotransporter. Fjärr- och partitransporter. Intermodal terminal & transporter. Alwex-koncernen Fakta Alwex Transport AB med huvudkontor i Växjö är moderbolag

Läs mer

Samordnad varudistribution. En distributionslösning i Halmstads kommun

Samordnad varudistribution. En distributionslösning i Halmstads kommun Samordnad varudistribution En distributionslösning i Halmstads kommun Bakgrund: En ohållbar situation Transporterna står för hälften av koldioxidutsläppen i Halland Mycket tung trafik i centrala Halmstad

Läs mer

Logistikutredning Södermalm

Logistikutredning Södermalm Logistikutredning Södermalm Går det att effektivisera distributionen av livsmedel i stadsdelen genom samlastning? 2011-12-02 Idé: Kortare transporter, färre bilar och mindre utsläpp Utan samlastning: Många

Läs mer

Samordnad varudistribution 2.0. Ystad-Österlenklustrets samordning av transporter i en nu upphandlingsform. Olof Moen Logistiker

Samordnad varudistribution 2.0. Ystad-Österlenklustrets samordning av transporter i en nu upphandlingsform. Olof Moen Logistiker Samordnad varudistribution 2.0 Ystad-Österlenklustrets samordning av transporter i en nu upphandlingsform Olof Moen Logistiker Kommunens roll godstransporter Ändra regelverk Ändra beteende FoU City logistik

Läs mer

Förstudie avseende samordnad varudistribution på Södertörn. Södertörn

Förstudie avseende samordnad varudistribution på Södertörn. Södertörn Förstudie avseende samordnad varudistribution på Södertörn Södertörn JH Management AB Jan Hultgren Sven-Gunnar Andersson 2012-08-15 1 SAMMANFATTNING Förstudien Inom ramen för Södertörnssamarbetet fattades

Läs mer

Samordnade transporter vilka är miljökonsekvenserna

Samordnade transporter vilka är miljökonsekvenserna Samordnade transporter vilka är miljökonsekvenserna Olof Moen Att upphandla med miljökrav och sociala krav Upphandling 24 Stockholm 2012-09-27 Logistik i kommunens varuförsörjningskedja Olof Moen MÄTBARHET

Läs mer

Samordning för bättre klimat - Vinster med samordnad varudistribution, skolskjuts och färdtjänst

Samordning för bättre klimat - Vinster med samordnad varudistribution, skolskjuts och färdtjänst Samordning för bättre klimat - Vinster med samordnad varudistribution, skolskjuts och färdtjänst 26 maj 2015 Tommy Ceder Anne Sörensson Christina Breding Ruttoptimering Hemtjänst Tommy Ceder Hemtjänst

Läs mer

EnergiTing Sydost 2012 2012-11-15

EnergiTing Sydost 2012 2012-11-15 David Braic upphandlingschef david.braic@vaxjo.se Annelie Morin ansvarig e-handel och samordnad varudistribution annelie.morin@vaxjo.se 1 : ca 84 000 invånare ca 7000 kommunanställda s totala årliga inköpsvolym:

Läs mer

Varför styra godstransporter?

Varför styra godstransporter? 1 2 Varför styra godstransporter? Några orsaker: Antalet transporter ökar Konkurrensen om utrymmet ökar Konflikter mellan trafikantgrupper ökar Effektiviteten minskar 3 Aktörer 4 Hur kan man styra? Påverka

Läs mer

Samordnad varudistribution

Samordnad varudistribution Samordnad varudistribution - En distributionslösning i Halmstads kommun Michael Elofsson, Halmstads kommun Bakgrund: En ohållbar situation Transporterna står för hälften av koldioxidutsläppen i Halland

Läs mer

Samordnade varutransporter i Örebro kommun. Färre transporter för bättre miljö och säkerhet

Samordnade varutransporter i Örebro kommun. Färre transporter för bättre miljö och säkerhet Samordnade varutransporter i Örebro kommun Färre transporter för bättre miljö och säkerhet Örebro kommun 7e största staden, 144 038 invånare Växer med ca 2000 invånare per år 18 000 studenter Ca 11 300

Läs mer

Citylogistik. Godskollektivtrafik i stadsmiljö. Schenker Consulting AB 1

Citylogistik. Godskollektivtrafik i stadsmiljö. Schenker Consulting AB 1 Citylogistik Godskollektivtrafik i stadsmiljö Schenker Consulting AB 1 Innehåll Vad är citylogistik? Nuläge Vision Schenkers lösning Schenker Consulting AB 2 Vad är citylogistik? Kortfattad beskrivning

Läs mer

Etablering av samlastningscentral för Kalmar kommun

Etablering av samlastningscentral för Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johan Råberg 2014-08-11 SFN 2014/0665 0480-450476 Servicenämnden Etablering av samlastningscentral för Kalmar kommun Förslag till beslut Servicenämnden

Läs mer

-4, KS 2015-06-23 11:00. Kommunstyrelsens protokoll 2015-06-23

-4, KS 2015-06-23 11:00. Kommunstyrelsens protokoll 2015-06-23 -4, KS 2015-06-23 11:00 Kommunstyrelsens protokoll 2015-06-23 -3, KS 2015-06-23 11:00 Plats och tid Domsalen, Rådhuset den 23 juni 2015, kl 11.00-11.30 Paragrafer 240 242 Beslutande Övriga deltagare Enligt

Läs mer

Nya möjligheter för intermodala transporter i livsmedelskedjan *

Nya möjligheter för intermodala transporter i livsmedelskedjan * Nya möjligheter för intermodala transporter i livsmedelskedjan 2012-11-26 2013-12-31 * Energimyndigheten 2013-11-19 David Ljungberg Nya möjligheter för intermodala transporter i livsmedelskedjan Livsmedel

Läs mer

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Bilaga till Program för detaljplan för Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 WSP Analys & Strategi Box 13033 402

Läs mer

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier 1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer

Läs mer

Några pågående projekt

Några pågående projekt Trafiken är ett av Stockholms största miljöproblem Några pågående projekt Biltullar Utbyggnad av kollektivtrafik Nya vägar och järnvägar Samordning av transporter Mycket köer och det är svårt att komma

Läs mer

Jag är förtroendevald i Östersunds kommun

Jag är förtroendevald i Östersunds kommun Jag är förtroendevald i Östersunds kommun Slå oss en signal! Funderar du på vilka de förtroendevalda i Östersunds kommun är? I den här skriften hittar du nämnder och styrelser under mandatperioden 2010

Läs mer

Samordnad varudistribution på Södertörn. Gunilla Eitrem Jan Hultgren Sven-Gunnar Andersson 2014-01-21

Samordnad varudistribution på Södertörn. Gunilla Eitrem Jan Hultgren Sven-Gunnar Andersson 2014-01-21 Samordnad varudistribution på Södertörn Gunilla Eitrem Jan Hultgren Sven-Gunnar Andersson 2014-01-21 1 Södertörnskommunerna Åtta kommuner av varierande storlek Landareal: 1944 km 2 437 062 invånare idag

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

Leveranto rstra ff 18 oktober 2016

Leveranto rstra ff 18 oktober 2016 Leveranto rstra ff 18 oktober 2016 Avser upphandling av: Samordnad Varudistribution Diarienummer: 2016/345 Tid: 18 oktober från kl. 9 till 16 (kontakta Marcus Bäckström för exakt tid som just ni kan komma)

Läs mer

Växjö! Europas grönaste stad

Växjö! Europas grönaste stad Växjö! Europas grönaste stad Växjö kommun Växjö kommun: 90 000 invånare 6500 kommunanställda 8 förvaltningar/nämnder 5 kommunala bolag (förvaltningar + bolag = Kommunkoncernen) Växjö kommuns totala årliga

Läs mer

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12 Rapport Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 14-08-12 Innehåll Genomförande 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Slutsatser 7 Resultat 9 Miljöaspekten viktig vid upphandling 10 Miljökrav i upphandling

Läs mer

Centraliserad Planeringsfunktion. Bättre Kommunala Tjänsteresor. Olof Moen Martina Bohlin WSP Analys & Strategi

Centraliserad Planeringsfunktion. Bättre Kommunala Tjänsteresor. Olof Moen Martina Bohlin WSP Analys & Strategi Centraliserad Planeringsfunktion Bättre Kommunala Tjänsteresor Olof Moen Martina Bohlin WSP Analys & Strategi Om WSP koncernen WSP koncernen erbjuder konsulttjänster för samhälle och miljö Koncernen har

Läs mer

Kommunstyrelsens sammanträde

Kommunstyrelsens sammanträde -3, KS 2016-01-19 08:39 Kallelse till Kommunstyrelsens sammanträde 2016-01-19 kl 08.30 i domsalen, rådhuset -2, KS 2016-01-19 08:39 LEDAMÖTER AnnSofie Andersson, S, ordförande Anders Edvinsson, S, 1:e

Läs mer

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Mona Pettersson WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi

Läs mer

LOGISTIK BORGEBY FÄLTDAGAR

LOGISTIK BORGEBY FÄLTDAGAR LOGISTIK BORGEBY FÄLTDAGAR Sweco TransportSystem AB Olof Fredholm Hannes Englesson 2 (13) S w e co Hjälmaregatan 3 Box 242 SE-212 42 Malmö, Sverige Telefon +46 (0)10 4846600 Fax www.sweco.se Sweco TransportSystem

Läs mer

Hur blir upphandling - inköp strategiskt. David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se

Hur blir upphandling - inköp strategiskt. David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se Hur blir upphandling - inköp strategiskt David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se 5 april, 2011 SOI konferens, Halmstad 2011-04-12 1 Växjö kommun Växjö kommun: ca 83 000 invånare

Läs mer

Inköpta transporter inom kommunal verksamhet. En betydande del av transportarbetet

Inköpta transporter inom kommunal verksamhet. En betydande del av transportarbetet Inköpta transporter inom kommunal verksamhet En betydande del av transportarbetet Vad styr volymen beställningstrafik Geografisk storlek och befolkningsunderlag Grad av centralisering Befolkningstäthet/spridning

Läs mer

Fysisk distribution. 2013 Fysisk distribution, Logistikprogrammet, Norrköping

Fysisk distribution. 2013 Fysisk distribution, Logistikprogrammet, Norrköping Fysisk distribution 1 Distributionskanal Industrivaror Kapitalvaror Konsumentprodukter Produktorientering Marknadsorientering Fabrik Centrallager Regionlager Detaljist Konsument 2 Mellanhänder Säljare

Läs mer

Samordnad varudistribution

Samordnad varudistribution Förstudie 2014-10-10 Samordnad varudistribution Samlastning av kommunalt gods i Blekinge län & Bromölla kommun Källa: Växjö kommun Titel: Datum: Författare: Finansiärer: Publicerad av: Kontakt: Samordnad

Läs mer

Välkommen till Borlänge. Då -läget. Genomförande. Gemensam livsmedelsupphandling. Borlänge, Gagnef Säter Smedjebacken Ludvika Falun.

Välkommen till Borlänge. Då -läget. Genomförande. Gemensam livsmedelsupphandling. Borlänge, Gagnef Säter Smedjebacken Ludvika Falun. Välkommen till Borlänge Då -läget LEVERANTÖRER RER KUNDER Borlänge, Gagnef Säter Smedjebacken Ludvika Falun Genomförande LEVERANTÖRER RER Gemensam livsmedelsupphandling DISTRIBUTIONS- CENTRAL KUNDER Minska

Läs mer

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING WSP Analys & Strategi 2 (15) Bakgrund...3 Förutsättningar...3 Godsmängder...3 Omräkning till lastbilar...6 Antal TEU som används för

Läs mer

Bilpool för tjänstebilar

Bilpool för tjänstebilar 1(5) Kommunstyrelsen 2014-05-26 Bilpool för tjänstebilar Ärendet Kommunens tjänstebilar (bilar som används i tjänsten) hanteras av respektive förvaltning. Endast ett fordon klarar de miljökrav som är beslutade

Läs mer

Etablering av samlastningscentral för Kalmar kommun

Etablering av samlastningscentral för Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johan Råberg 2014-08-11 SFN 2014/0665 0480-450476 Servicenämnden Etablering av samlastningscentral för Kalmar kommun Förslag till beslut Servicenämnden

Läs mer

Kollektiv godstrafik i Stockholm. Stockholms stad och Schenker AB i samarbete

Kollektiv godstrafik i Stockholm. Stockholms stad och Schenker AB i samarbete Kollektiv godstrafik i Stockholm 1 Schenker Consulting Växande aktör på den nordiska logistikkonsultmarknaden Kontor i Göteborg och Stockholm 28 konsulter och 3 trainees Tillsammans mer än 220 års erfarenhet

Läs mer

Projektplan samordnade varuleveranser Eskilstuna kommun

Projektplan samordnade varuleveranser Eskilstuna kommun Projektplan samordnade varuleveranser Eskilstuna kommun Uppdragsgivare Projektledare Version 1:1 Datum 2012-01-23 1 Innehåll 2 Av Eskilstuna kommuns vision för år 2020, målområde Hållbar utveckling och

Läs mer

10 ANLEDNINGAR TILL ATT RÄKNA MED PTV MAP&GUIDE FÖR BERÄKNING AV TRANSPORTKOSTNADER.

10 ANLEDNINGAR TILL ATT RÄKNA MED PTV MAP&GUIDE FÖR BERÄKNING AV TRANSPORTKOSTNADER. 10 ANLEDNINGAR TILL ATT RÄKNA MED PTV MAP&GUIDE FÖR BERÄKNING AV TRANSPORTKOSTNADER www.ptvgroup.com 1. PTV MAP&GUIDE ÄR STANDARDVERKTYGET FÖR KOSTNADSBERÄKNINGAR AV VÄGTRANSPORTER Uppdaterade tullkostnader

Läs mer

Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn

Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Sammanfattning I det här arbetet har vi försökt ta reda på optimal placering av en klippningsstation av armeringsjärn för NCCs räkning. Vi har optimerat

Läs mer

Kommunal samordnad varudistribution

Kommunal samordnad varudistribution Välkomna! Nationell konferens Kommunal samordnad varudistribution 4:e maj 2017 World Trade Center, Stockholm Uppdaterat program Hitta rätt under dagen Vilka är här idag? Transport/logistik 7% Unv./forskning

Läs mer

Fysisk distribution Fysisk distribution, Logistikprogrammet, Norrköping

Fysisk distribution Fysisk distribution, Logistikprogrammet, Norrköping Fysisk distribution 1 Distributionskanal Industrivaror Kapitalvaror Konsumentprodukter Produktorientering Marknadsorientering Fabrik Centrallager Regionlager Detaljist Konsument 2 Mellanhänder Säljare

Läs mer

93% Hej klimatsmart samhälle! Whitepaper. Ett whitepaper om Samordnad Varudistribution

93% Hej klimatsmart samhälle! Whitepaper. Ett whitepaper om Samordnad Varudistribution Whitepaper Hej klimatsmart samhälle! Ett whitepaper om Samordnad Varudistribution 93% minskning av koldioxidutsläpp i Växjö kommun efter införande av samordnad varudistribution. Läs mer på visma.se/proceedo

Läs mer

Miljövinster och miljonvinster går hand i hand!

Miljövinster och miljonvinster går hand i hand! Miljövinster och miljonvinster går hand i hand! Trafikverket är en statlig myndighet som ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Vi ansvarar

Läs mer

Logistik i hemtjänst frigör resurser. Malmö 131129. Per Schillander per.schillander@ trafikverket.se

Logistik i hemtjänst frigör resurser. Malmö 131129. Per Schillander per.schillander@ trafikverket.se Logistik i hemtjänst frigör resurser Malmö 131129 Per Schillander per.schillander@ trafikverket.se Logistik i hemtjänst frigör resurser Pilotprojekt på Orust Logistik i hemtjänsten LOV och logistik Avslutande

Läs mer

Datum 2016-05-18 Dnr 1500662. Fördjupad utredning materialförsörjning & logistik

Datum 2016-05-18 Dnr 1500662. Fördjupad utredning materialförsörjning & logistik Servicenämnden Martin Olefeldt Söderberg Joakim Imberg Datum 2016-05-18 Dnr 1500662 1 (7) Fördjupad utredning materialförsörjning & logistik Utveckling logistikkoncept i vården Sedan 2006 finns ett logistikkoncept

Läs mer

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Program 10.00 Effektivisera resor och transporter- översikt och fördjupning 11.10 Strängnäs kommun 11.45 Lunch 12.30 Hur styra via resepolicy?

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Schenker Consulting CASE CROSSDOCKING LIVSMEDEL DISTRIBUTION

Schenker Consulting CASE CROSSDOCKING LIVSMEDEL DISTRIBUTION Schenker Consulting CASE CROSSDOCKING LIVSMEDEL DISTRIBUTION Uppdragsgivare Företag: Livsmedelsproducent färskvaror Verksamhet: Livsmedel Omsättning: 800 Milj SEK Uppdragsgivare: Logistikchef Problemställning

Läs mer

Växjö! Europas grönaste stad

Växjö! Europas grönaste stad Växjö! Europas grönaste stad Växjö kommun Växjö kommun: 90 000 invånare 6500 kommunanställda 8 förvaltningar/nämnder 5 kommunala bolag (förvaltningar + bolag = Kommunkoncernen) Växjö kommuns totala årliga

Läs mer

Miljösmart logistik Workshops våren 2008. Schenker Consulting AB Resultat miljöworkshops 2008-06-25

Miljösmart logistik Workshops våren 2008. Schenker Consulting AB Resultat miljöworkshops 2008-06-25 Miljösmart logistik Workshops våren Resultat miljöworkshops -06-25 Vad anser transportköpare är viktigt vid köp av transporter? (Lumsden, 2007) Vad tror Schenkers största kunder kommer vara viktigt vid

Läs mer

2013-12-13. Samordnad Varudistribution 2.0

2013-12-13. Samordnad Varudistribution 2.0 2013-12-13 Samordnad Varudistribution 2.0 Totalt: 60 000 inv Leveransadresser: ca 100st Historiskt sett har vi upphandlat livsmedel sedan 1996. Önskemål Minska antalet transporter av livsmedel Mer närproducerat

Läs mer

e-kommunikation i byggbranschen

e-kommunikation i byggbranschen Nuläge: e kom inom bygg e-kommunikation i byggbranschen Sammanställning av enkätsvar Rapport från BEAst Bilaga till förstudien PEPPOL för effektivare e- kommunikation April BEAst AB, april www.beast.se

Läs mer

Personalutskottets sammanträde

Personalutskottets sammanträde -3, POU 2012-12-17 08:30 Kallelse till Personalutskottets sammanträde 2012-12-17 kl 08:30 i Lillsjön Förhinder till sammanträde anmäls till Lennart Wadensjö, tel 14 36 61, lennart.wadensjo@ostersund.se

Läs mer

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2 från - Nulägesbild - Analys - Förslag till fortsatt arbete Åsa Lindskog Tyréns AB Beställare: Region Skåne Uppdragsnummer: 921051, 221213B från Inledning och sammanfattning Utvecklingsprojektet är ett

Läs mer

Hur blir upphandling - inköp strategiskt. David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se

Hur blir upphandling - inköp strategiskt. David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se Hur blir upphandling - inköp strategiskt David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se 9 mars, 2011 WTC Stockholm 2011-03-10 1 Växjö kommun Växjö kommun: ca 83 000 invånare ca 7000 kommunanställda

Läs mer

Luftutredning ny hamnplan

Luftutredning ny hamnplan Luftutredning ny hamnplan bild Foto: Klas Eriksson Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av Ramböll undersökt hur verksamheten på en planerad ny hamnplan mellan de nuvarande Arendals- och

Läs mer

Attdeklareradinagodstransportersklimat påverkan! Fallstudie Scania Analysmedosäkerhetsbedömning. Sönke Behrends Stockholm, 5 oktober 2010

Attdeklareradinagodstransportersklimat påverkan! Fallstudie Scania Analysmedosäkerhetsbedömning. Sönke Behrends Stockholm, 5 oktober 2010 Attdeklareradinagodstransportersklimat påverkan! Fallstudie Scania Analysmedosäkerhetsbedömning Sönke Behrends Stockholm, 5 oktober 2010 Agenda Scania: utsnitt som beräknades Indata: Osäkerheter och information

Läs mer

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Varför effektivisera resor och transporter? Trafikens miljöpåverkan Trafikens hälsopåverkan Samhällsplanering Samhällsekonomi Varför effektivisera

Läs mer

TÄBY SIMHALL. Kapacitetsanalys Stora Marknadsvägen. Rapport Upprättad av: Frida Aspnäs, Tobias Thorsson

TÄBY SIMHALL. Kapacitetsanalys Stora Marknadsvägen. Rapport Upprättad av: Frida Aspnäs, Tobias Thorsson TÄBY SIMHALL Kapacitetsanalys Stora Marknadsvägen Rapport 2016-02-04 Upprättad av: Frida Aspnäs, Tobias Thorsson TÄBY SIMHALL Kapacitetsanalys Stora Marknadsvägen KUND Täby Kommun KONSULT WSP Analys &

Läs mer

Växjö! Europas grönaste stad

Växjö! Europas grönaste stad Växjö! Europas grönaste stad Växjö kommun Strategi upphandling/inköp E-handel och samordnad varudistribution Stockholm 20 mars, 2014 David Braic upphandlingschef 2 Växjö kommun Växjö kommun: 86 000 invånare

Läs mer

-4, KS 2015-12-15 08:30. Kommunstyrelsens protokoll 2015-12-15

-4, KS 2015-12-15 08:30. Kommunstyrelsens protokoll 2015-12-15 -4, KS 2015-12-15 08:30 Kommunstyrelsens protokoll 2015-12-15 -3, KS 2015-12-15 08:30 Plats och tid Domsalen, Rådhuset den 15 december 2015, kl 08.35-12.00 Paragrafer 396-410 Beslutande Övriga deltagare

Läs mer

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg

Läs mer

Svenska Mässan - totalt uppskattad klimatpåverkan (ca 24 500 ton CO 2 e)

Svenska Mässan - totalt uppskattad klimatpåverkan (ca 24 500 ton CO 2 e) På uppdrag av MCI har en klimatanalys av Svenska Mässan genomförts. Resultaten i denna rapport kan användas som underlag för att, antingen göra djupare analyser för att fastställa den faktiska påverkan,

Läs mer

Hur kan vi som transportköpare

Hur kan vi som transportköpare Hur kan vi som transportköpare pare ställa krav och påverka p marknaden för r hållbar h gods- och logistikhantering? Per Haugland transportchef Vi på Servera ser oss inte som en grossist utan som en affärspartner

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Samordnad varudistribution

Samordnad varudistribution Samordnad varudistribution Varför? Affärsmodell? Implementering? Ett tiotal kommuner har redan infört samdistribution, men 50-60 kommuner är på väg... Inbjudan seminarie Ystad Saltsjöbad 11-12 november

Läs mer

Framtid Simlångsdalen

Framtid Simlångsdalen Framtid Simlångsdalen Projektbeskrivning April 2015 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Projektbeskrivning för Framtid Simlångsdalen Innehåll Bakgrund... 2 Omvärldsanalys... 2 Geografiskt läge... 2 Befolkning och

Läs mer

Beslut om antagande av leverantör för transport och beställning av kylda måltider till kunder med matdistribution

Beslut om antagande av leverantör för transport och beställning av kylda måltider till kunder med matdistribution Dnr VON-2011-77 Dpl 30 sid 1 (4) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningsledningskontoret Tjänsteskrivelse 2012-03-30 Karin Frejsjö, 054-540 55 62 karin.frejsjo@karlstad.se Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar.

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-12-10 377 Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. KS 2013-422 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör buss ska hålla hastighetsgränserna och de

Läs mer

Sammanfattande beskrivning. Bakgrund och omvärld. Projektnamn: Kommunal samordnad varudistribution (KoSaVa) Programområde: Skåne- Blekinge

Sammanfattande beskrivning. Bakgrund och omvärld. Projektnamn: Kommunal samordnad varudistribution (KoSaVa) Programområde: Skåne- Blekinge Projektnamn: Kommunal samordnad varudistribution (KoSaVa) Programområde: Skåne- Blekinge Ärende ID: 20200972 Sammanfattande beskrivning I projektet ska en kommunal samordnad varudistribution implementeras

Läs mer

Planera genomförande

Planera genomförande Planera genomförande www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Livsmedelupphandling, U.24, 1 december 2011, Stockholm. David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se

Livsmedelupphandling, U.24, 1 december 2011, Stockholm. David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se Livsmedelupphandling, U.24, 1 december 2011, Stockholm David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se Växjö kommun Växjö kommun: ca 84 000 invånare ca 7000 kommunanställda Växjö kommuns

Läs mer

Transporternas roll i den cirkulära ekonomin

Transporternas roll i den cirkulära ekonomin Transporternas roll i den cirkulära ekonomin Lönsamma och effektiva transporter bygger på resurseffektivitet Bring Frigo, Maria Jönsson Välkommen till Bring Frigo! Livsmedelslogistik med positiv miljöeffekt

Läs mer

G:\SB\2. Administration\Hållbar utveckling\projekt\bilprojekt\

G:\SB\2. Administration\Hållbar utveckling\projekt\bilprojekt\ Titel: Projektdirektiv Fordonsutredning Projekt: Fordonsutredning Idnr: TS-2016-99 Beställare: Projektledare: Samhällsbyggnad, Magnus Olsson, Verksamhetschef administration Fredrik Härnby Version: 0.4

Läs mer

Samordnad varudistribution

Samordnad varudistribution Förstudie 2013-12-19 Samordnad varudistribution Samlastning av kommunalt gods i Kronobergs län & Nybro kommun Källa: Växjö kommun Titel: Datum: Författare: Finansiärer: Publicerad av: Upplaga: Kontakt:

Läs mer

MINSKA DIN KLIMATPÅVERKAN TILLSAMMANS MED DHL

MINSKA DIN KLIMATPÅVERKAN TILLSAMMANS MED DHL MINSKA DIN KLIMATPÅVERKAN TILLSAMMANS MED DHL Transporter är en förutsättning för global handel och ett fungerande samhälle. På DHL transporterar vi allt från livsmedel till medicin och byggnadsmaterial.

Läs mer

Länsstyrelsen 24 september 2012

Länsstyrelsen 24 september 2012 Länsstyrelsen 24 september 2012 Nätverksträff Energieffektiviseringsstödet Samordnade varutransporter Avslutad förstudie hur går vi vidare? Gunilla Eitrem, utvecklingsledare gunilla.eitrem@huddinge.se,

Läs mer

1-årsutvärdering av projektet Ett coil till (ECT)

1-årsutvärdering av projektet Ett coil till (ECT) 1 PM 13:37 Emeli Adell Caroline Ljungberg Alexander Börefelt Max Hanander -3-13 1-årsutvärdering av projektet Ett coil till () --1-13-9-3 Åldermansgatan 13 SE-7 Lund / Sweden Telefon + ()-5 5 Fax + 3 5

Läs mer

Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län

Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län Projektdirektiv 1(8) Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län Versionshistorik Version Datum Författare Godkänd av Ändringshistorik 0.1 2015-05-12 Boel Arbetsmtrl

Läs mer

sid 1 (2) KOMMUNSTYRELSEN Protokoll 2013-02-19 Dnr KS-2011-573 Dpl 46 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Sammanfattning av ärendet

sid 1 (2) KOMMUNSTYRELSEN Protokoll 2013-02-19 Dnr KS-2011-573 Dpl 46 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Sammanfattning av ärendet sid 1 (2) KOMMUNSTYRELSEN Protokoll 2013-02-19 7 Återredovisning av möjligheterna för Karlstad att bli en fristad för författare, dramatiker, journalister och andra professionella skribenter som lever

Läs mer

Trafikanalys Kompletterande arbeten för ny järnväg Göteborg - Borås

Trafikanalys Kompletterande arbeten för ny järnväg Göteborg - Borås Trafikanalys Kompletterande arbeten för ny järnväg Göteborg - Borås 2012-09-14 Stockholm, 2012-09-14 Vectura Division Transport och Samhälle Box 4107 171 04 Solna Svetsarvägen 24 www.vectura.se Växel:

Läs mer

Inköps- och upphandlingsriktlinjer

Inköps- och upphandlingsriktlinjer Inköps- och upphandlingsriktlinjer Antagen av kommunstyrelsen/2016-11-08 2 (8) Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för Inköp och upphandling... 3 1.1 Inköp och upphandlingar... 3 1.2 Behöriga beställare...

Läs mer

publikation 2010:008 Idéskrift för samordnad varudistribution

publikation 2010:008 Idéskrift för samordnad varudistribution publikation 2010:008 Idéskrift för samordnad varudistribution Titel: Idéskrift för samordnad varudistribution Publikationsnummer: 2010:008 Utgivningsdatum: 2010-01-29 Utgivare: Vägverket Kontaktperson:

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Branschlösningar. DPS Europe AB Gullbergs Strandgata 36 D 411 04 Göteborg. Tel. +46 (0) 31 68 72 80 E-post: dpss@dpss.se http://www.dps-int.

Branschlösningar. DPS Europe AB Gullbergs Strandgata 36 D 411 04 Göteborg. Tel. +46 (0) 31 68 72 80 E-post: dpss@dpss.se http://www.dps-int. Branschlösningar Gullbergs Strandgata 36 D Tel. +46 (0) 31 68 72 80 E-post: dpss@dpss.se http://www.dps-int.se Optimering för tanktransporter Vinster med ruttoptimering: Ökad effektivitet i planeringsarbetet

Läs mer

TTIT33 Scenario för Tema 3 i Termin 3

TTIT33 Scenario för Tema 3 i Termin 3 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för datavetenskap / Matematiska institutionen TTIT33 Scenario för Tema 3 i Termin 3 Du befinner dig vid företaget Posten Data AB, där man löpande uppmärksammar behov

Läs mer

2014-09-17. Ruttoptimering

2014-09-17. Ruttoptimering 2014-09-17 Ruttoptimering 11,8 MILJARDER SEK OMSÄTTNING 1,1 MILJARDER SEK RÖRELSERESULTAT 14 500 MEDARBETARE I VÄRLDEN Godstransporter och Logistik Hjälp med extern finansiering EU-projekt och Forskning

Läs mer

Inledning. Vilken väg skall jag gå? Beror på vart Du skall. Det vet jag inte! Då spelar det ingen roll vilken väg Du tar!

Inledning. Vilken väg skall jag gå? Beror på vart Du skall. Det vet jag inte! Då spelar det ingen roll vilken väg Du tar! Inledning Vilken väg skall jag gå? Beror på vart Du skall. Det vet jag inte! Då spelar det ingen roll vilken väg Du tar! Bilpoolslösning något för din organisation Bakgrund -Nyttor Bilpool vad är det Organisationens

Läs mer

Över Trafikverkets yttrande över förslag till detaljplan för MAXI ICA m.fl. vid Ubbarp 2013-11-07 UNITED BY OUR DIFFERENCE BEF. VÄG NY GC-VÄG RIDHUS

Över Trafikverkets yttrande över förslag till detaljplan för MAXI ICA m.fl. vid Ubbarp 2013-11-07 UNITED BY OUR DIFFERENCE BEF. VÄG NY GC-VÄG RIDHUS BEF. VÄG NY GC-VÄG RIDHUS GODA GRANNAR MÖJLIG TILLB. UNITED BY OUR DIFFERENCE PM Över Trafikverkets yttrande över förslag till detaljplan för MAXI ICA m.fl. vid Ubbarp 2013-11-07 Medverkande MAXI ICA:

Läs mer

PM Trafik. 1. Förutsättningar. Trafikutredning detaljplan ETERN 3, Umeå

PM Trafik. 1. Förutsättningar. Trafikutredning detaljplan ETERN 3, Umeå Trafik Datum 2014-06-04 Uppdrag Planförfattare Från Till nummer Trafikutredning detaljplan ETERN 3, Umeå Planavdelningen Umeå kommun Mats Burström, Gustav Edvinsson, Ramböll Sv AB Anders Dieter Aubry,

Läs mer

Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones

Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones Jörgen Jones 201 6-06 - 16 Luftkvalitetsberäkningar Djurgårdsstaden för nytt parkeringsgarage i Norra 1 Sammanfattning Ett nytt garage planeras att byggas i norra Djurgårdsstaden vid Hjorthagen. I samband

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer