KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2014"

Transkript

1 KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 214

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommundirektörens översikt 1 Kommunens organisation 2 Allmän ekonomisk utveckling 3 Utveckling av verksamhet och ekonomi i Kyrkslätts kommun 6 Ordnande av kommunens interna kontroll 11 Räkenskapsperiodens resultat och finansiering av verksamheten 13 Sammanställning av de samfund som ingår i koncernbokslutet 18 Styrning av koncernens verksamhet 19 Behandling av räkenskapsperiodens resultat 19 BUDGETUTFALL 2 Förverkligande av de bindande målen uppställda för år Uppnående av målen för koncernsamfunden 28 Driftsekonomins utfall 29 Revisionsnämnden 3 Kommunstyrelsen 3 Vård- och omsorgsnämnden 36 Bildningsnämnden 51 Finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 57 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 63 Idrottsnämnden 68 Ungdomsnämnden 72 Samhällstekniska nämnden 75 Byggnads- och miljönämnden 8 Nämnden för serviceproduktion 83 Direktionen för Eriksgård 14 Resultaträkningsdelen 16 Investeringsdelen 17 BOKSLUTSKALKYLER 116 Resultaträkning 117 Finansieringsanalys 118 Kommunens balansräkning 119 Koncernens resultaträkning 121 Koncernens finansieringsanalys 122 Koncernens balansräkning 123 Vattenförsörjningsverkets resultaträkning 125 Vattenförsörjningsverkets finansieringsanalys 126 Vattenförsörjningsverkets balansräkning 127 NOTER TILL BOKSLUTET 128 Förteckning över använda bokföringsböcker 143 Kommunstyrelsens och kommundirektörens underskrifter Revisorernas revisionsanteckning

4

5 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT År 214 visade sig vara ett exceptionellt år på många sätt inom kommunvärlden. Många kommuner deltog antingen tvingade av statsmakten eller frivilligt i olika regionala kommunutredningar. Dessutom blev många kommuner som ansetts vara välbärgade tvungna att tillgripa samarbetsförfarande för att balansera sin ekonomi. Inte heller Kyrkslätt besparades från dessa åtgärder. I sina utlåtanden till Helsingforsregionens metropolförvaltning uttryckte vår kommun sin mycket reserverade ståndpunkt. Man ansåg att särskilt den planerade förvaltningsmodellen för att koordinera områdets markanvändning, boende och trafikfrågor var tungrodd och begränsar kommunens egen beslutandemakt. Metropolstadsutredningen som bereddes parallellt med metropolförvaltningen placerade Kyrkslätt tillsammans med Vichtis kommun utanför metropolområdets kärna som den s.k. västra dimensionen. Utredningen ledde inte till fortsatta åtgärder. Under år 214 genomfördes också den s.k. EKKV-utredningen där Esbo, Grankulla, Kyrkslätt och Vichits på eget initiativ jämförde sätt att genomföra sina kommunala tjänster och karlade eventuella möjligheter till samgång. Också beredningen av lagen om ordnande av social- och hälsovårdsservice och vår kommuns kritiska utlåtande till den samt godkännandet av avtalet mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen för stödjande av stora infraprojekt och befrämjande av boende hörde till de regionalt och riksomfattande betydande ärendena. Uppsägningarna som genomfördes av ekonomiska och produktionsmässiga orsaker samt p.g.a. omorganisering av verksamheten verkställdes under den första halvan av året. Till följd av arrangemang inom bl.a. förvaltningen och daghemmens kosthåll frigjordes totalt 26 personers arbetsinsats. Totalt uppgick personalstyrkan vid Kyrkslätts kommun till 2293 personer i slutet av året, dvs. ca hundra personer färre än året innan. Den minskade personalmängden i kombination med 1-2 veckors permittering som berörde personalen på ett omfattande sätt minskade personalkostnaderna med sammanlagt ca fyra miljoner euro i jämförelse med året innan. Permitteringarnas inverkan på serviceutbudet förblev mindre än befarat till följd av god planering men naturligtvis förutsatte de gemensamma ansträngningar av både arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Bedömt med nyckeltal som mäter kommunekonomin klarade sig Kyrkslätt lite bättre under bokslutsåret än den uppgjorda budgeten förutspådde. Räkenskapsperiodens resultat (-1,75 miljoner euro) förblev en knapp milon euro bättre än beräknat men uppvisade ändå fortsättningsvis för tredje året i rad en förlust. Särskilt tack vare just minskningen i personalkostnader samt lite överraskande ökningen i skatteintäkter var vår kommuns förmåga att reagera på nya situationer ändå starkare än året innan. Å andra sidan förutsätter de stora ackumulerade investeringsbehoven och finansieringen av dem oberoende av finansieringssätt en förstärkning av vår kommunekonomi från den nuvarande situationen. Ett år är en kort tidsperiod vid bedömningen av kommunens verksamhet och därför ska framtiden byggas planerat i enlighet med de riktlinjer man gemensamt kommit överens om. Sådana godkända strategiska handlingar som styr beslutsfattandet och den operativa verksamheten var under bokslutsåret bl.a. Kyrkslätts servicenätutredning ur fastighetsstrategins synvinkel, uppdateringen av gränsvärdena för programmet för balansering av ekonomin, personalstrategin, utvecklingsbilden för markanvändningen i Kyrkslätt, planläggningsprogrammet, det näringslivspolitiska programmet, välfärdsplanen för barn och unga samt planen enligt äldreomsorgslagen. Med tanke på framgången i Kyrkslätts kommun är det centralt att vi förbinder oss till dessa och andra beslut vi fattat. Jag vill tacka våra fullmäktigeledamöter och andra förtroendevalda som påverkar i de olika organen för deras aktiva insats för utvecklingen av Kyrkslätt till en ännu bättre plats att bo och verka i. Också kommunens personal har under bokslutsåret 214 uppvisat förmåga att vara flexibel i trängda situationer, ett särskilt tack för det! Härifrån är det gott att fortsätta - tillsammans och med sikte på en gemensam viljeyttring. TARMO AARNIO Kommundirektören

6 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 Bokslut 214 KOMMUNENS ORGANISATION 214 REVISIONSNÄMNDEN KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunfullmäktiges beredningskommitté Personalsektionen KOMMUNSTYRELSEN Koncernsektionen CENTRALVALNÄMNDEN KOMMUNDIREKTÖREN KONCERNFÖRVALTNINGEN Förvaltnings- och utvecklingsenheten Ekonomienheten Personalenheten VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Vård- och omsorgssektionen VÅRD- OCH OMSORGSVÄSENDET Förvaltningstjänster Socialtjänster Hälsotjänster Stödtjänster för funktionsförmågan Välfärdstjänster för de äldre BILDNINGSNÄMNDEN FINSKA FÖRSKOLEVERKSAMHETS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN SVENSKA FÖRSKOLEVERKSAMHETS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN BILDNINGSVÄSENDET Handlednings-, utvecklings- och förvaltningstjänster Finska utbildningstjänster Finska tjänster inom småbarnsfostran Svenska dagvårds- och utbildningstjänster Fritidstjänster IDROTTSNÄMNDEN UNGDOMSNÄMNDEN SAMHÄLLSTEKNISKA NÄMNDEN BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN NÄMNDEN FÖR SERVICEPRODUKTION SAMHÄLLSTEKNISKA VÄSENDET Förvaltningstjänster Kommunalteknik Vattenförsörjningsverket Resultatområdet markanvändning Resultatområdet myndighetsverksamhet Resultatområdet serviceproduktion Vägsektionen DIREKTIONEN FÖR ERIKSGÅRD

7 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE ALLMÄN EKONOMISK UTVECKLING Ekonomin som helhet och prognosutveckling Utvecklingen av den internationella ekonomin förutspås fortsätta svag på hela euroområdet förutom i Sverige. I Förenta Staterna och Stor-Britannien förväntas en tillväxt på ca tre procent år 215. Tillväxtprognosen i Tyskland har försvagats och torde förbli på ca 1,5 % under de kommande åren. Enligt Statistikcentralens preliminära siffror för nationalekonomin kvartalvis växte Finlands ekonomi under det tredje kvartalet 214 med,2 % från kvartalet innan. Den privata konsumtionen ökade med,3 % trots hushållens oförändrade realinkomster. Enligt finansministeriets nationalekonomiska avdelnings prognos uppgår tillväxten år 215 till,9 % och år 216 till 1,3 %. Den inhemska efterfrågans betydelse förblir större än tidigare år och ökningen i den privata konsumtionen försnabbas till en knapp procent tack vare sysselsättningsläget och hushållens förhöjda förtroende. Den officiella arbetslösheten kommer kanske länge att förbli hög även om antalet registrerade arbetslösa börjar minska då tillväxten kommer igång. Sysselsättningsförväntningarna är fortsättningsvis negativa även om antalet lediga arbetsplatser har vänt till en försiktig tillväxt under senare halvan av år 214. Sysselsättningsutvecklingen bedöms vara svag under de närmaste åren även om sysselsättningsläget enligt prognosen börjar förbättras år 215 med anspråkslösa,1 %. Tillväxtprognosen för år 216 beräknas bli,3 %. Minskningen i löntagarnas sammanräknade disponibla realinkomst, dvs. köpkraften beräknas vara,6 % år 214. Minskningen i köpkraften har påverkats av det försvagade sysselsättningsläget, långsammare förtjänstutveckling samt skattehöjningar. Köpkraften förväntas förbli på samma nivå år 215 till följd av den bromsande inflationen. Enligt Finansministeriets nationalekonomiska avdelnings prognos ökar inkomsterna med 1,2 % år 215, ökningen i konsumtionspriserna förutspås bli,8 %. CENTRALA PROGNOSSIFFROR 213* md * 213* 214** 215** 216** euro procentuell volymförändring Bruttonationalprodukt till marknadpris 21 2,6-1,5-1,2,1,9 1,3 Import av varor och tjänster 78 6, 1,3-3,2, 2,6 4, Totalutbud 289 3,5 -,7-1,8,1 1,4 2, Export av varor och tjänster 76 2, 1,2-2,3 1,7 3,3 4,2 konsumtion 161 2,,3,1,1,3,7 privat 111 2,9,1 -,7,,3,8 offentlig 5 -,1,7 1,5,3,2,6 Investeringar 43 4,1-2,5-4,8-4,4,9 3,2 privata 34 3,8-3,3-6,8-5,3 1, 3,9 offentliga 8 5,4 1,6 4,4 -,8,5,4 Totalefterfrågan 281 3,4 -,7-1,4 -,3 1,4 2, inhemsk efterfrågan 24 4, -1,4-1,1-1,1,6 1,2

8 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 4 Bokslut 214 Övriga centrala prognossiffror * 213* 214** 215** 216** Tjänster, volymförändring, % 2,8,5-1,1,7 1,3 1,8 Industri, volymförändring, % -,6-8,4-2, -,9 1,6 2,2 Arbetets produktivitet, förändring, % 1, -2,1,6,6,8 1,3 Sysselsatta, förändring, % 1,1,4-1,1 -,4,1,3 Sysselsättningsgrad, % 68,6 69, 68,5 68,4 68,6 68,9 Arbetslöshetsgrad, % 7,8 7,7 8,2 8,6 8,8 8,6 Konsumentprisindex, förändring, % 3,4 2,8 1,5 1,1,8 1,7 Förtjänstnivåindex, förändring, % 2,7 3,2 2,1 1,4 1,2 1,5 Bytesbalans, md euro -3,5-3,9-2,9-3,2-2,7-2,7 Bytesbalans, % av BNP -1,8-1,9-1,4-1,6-1,3-1,2 Korta räntor (3 mån, Euribor), % 1,4,6,2,3,1,2 Långa räntor (statens obligationer, 1 år), % 3, 1,9 1,9 1,5,8 1,2 Offentliga sektorns utgifter, % av BNP 54,4 56,3 57,8 58,5 58,5 58,1 Skattegrad, % av BNP 42,1 42,9 44, 44,5 44,7 44,7 Offentliga sektorns finansiella sparande, % av BNP -1-2,1-2,4-2,7-2,6-2,1 Statens finansiella sparande, % av BNP -3,2-3,7-3,5-3,2-2,5-2,3 Offentliga sektorns bruttoskuld, % av BNP 1) 48, ,9 61,1 62,3 Statens skuld, % av BNP 4,5 42,2 44,6 46, ,7 1) Den offentliga skulden är på grund av statistikreformen en prognos även för åren 211, 212 och 213. Källa: Finansministeriet Nationalekonomiska avdelningens ekonomiska publikationer Kommunernas ekonomi år 214 Lånestocken för kommuner i Fasta Finland uppgick i slutet av år 214 till 14,9 miljarder euro. Ökningen blev långsammare i jämförelse med året innan och var 7,9 procent. Kommunernas årsbidrag försvagades med 1,6 procent, vilket påverkades av bl.a. att statsandelarna minskade med 1,3 procent. Kommunernas verksamhetsutgifter ökade i jämförelse med föregående år med moderata 1, procent. Statsandelar, skatteintäkter, årsbidrag och lånestock år i kommuner i Fasta Finland* *Bokslutsprognoser Ökningen i kommunernas verksamhetsutgifter har blivit långsammare och verksamhetsbidragen försvagades med 1,5 procent. Kommunernas skattefinansiering, dvs. ökningen i statsandelar och skatteinkomster minskade med 1,4 procent från fjolåret. Kommunernas statsandelar minskade med 15 miljoner euro från fjolåret. Ökningen i skatteinkomster med 516 miljoner euro behöll utvecklingen i skattefinansieringen svagt positiv. Endast 14 kommuner beräknaar att årsbidraget förblir negativt år 214, då årsbidraget enligt bokslutsuppgifter för fjolåret var negativt i 28 kommuner. I sin helhet försvagades årsbidragen med 1,6 procent.

9 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommunernas sammanräknade lånestock uppgick i slutet av år 214 till 14,9 miljarder euro. Lånestocken ökade med 1,1 miljarder euro jämfört med föregående år. Ökningen i lånestocken blev långsammare jämfört med fjolåret och kommunernas lånestock räknat per invånare var euro, då motsvarande siffra föregående år var euro. År 214 påverkades kommunernas och samkommunernas bokslutsberäkningar av ändringen i kommunallagen som ålade kommunerna och samkommunerna att bolagisera sina affärsverk och andra enheter som verkar på marknaden före slutet av år 214. Till följd av bl.a. det mångdubblades räkenskapsperiodens resultat i kommunerna och samkommunerna i Fasta Finland från fjolåret till följd av bokföringsmässiga vinster som antecknats i slumpmässiga poster. Dessutom ökade kommunernas investeringsutgifter och -inkomster i brutto avsevärt från föregående år. Nettoinvesteringarna ökade ändå med endast 1, procent jämfört med föregående år. De slutgiltiga bokslutsinverkningarna av bolagiseringen preciseras i prognosen av kommunernas och samkommunernas ekonomiska statistik som publiceras i juni. Källa: Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, 4 kvartalet 214, Statistikcentralen.

10 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 6 Bokslut 214 UTVECKLING AV VERKSAMHET OCH EKONOMI I KYRKSLÄTTS KOMMUN Befolkningstillväxt Kommunens invånarantal växte under året med 322 personer (,9 %). År 213 var motsvarande ökning 332 personer (,9 %). Befolkningsökningen har hållit sig på fjolårets nivå och enligt statistikcentralens befolkningsprognos från år 212 kommer befolkningsökningen år att vara över 4 personer per år i Kyrkslätt. Flyttningsrörelsen mellan kommunerna har piggnat till en aning men invandringen har sjunkit från föregående år. Förändringar i befolkningen % 29 % 21 % 211 % 212 % 213 % 214* % -6 år ,3 % ,2 % ,1 % ,8 % ,5 % ,2 % ,7 % 7-15 år ,4 % ,4 % ,4 % ,5 % ,4 % ,5 % ,3 % år ,1 % ,2 % ,3 % ,3 % ,3 % ,2 % ,6 % 2-64 år ,4 % ,1 % ,5 % ,9 % ,5 % , % ,6 % år ,2 % ,5 % ,9 % ,5 % ,1 % ,6 % ,2 % år 1 6 2,8 % ,9 % , % ,1 % ,2 % ,5 % ,7 % 85- år 259,7 % % 317,9 % 318,9 % 333,9 % 357,9 % 378 1, % % % % % % % % förändring förändrings-% 2,39 % 1,47 % 1,19 %,68 % 1,1 %,88 %,85 % Källa: Statistikcentralen. Åldersklassificeringen för 214 års preliminära uppgifter är avvikande: -4 år, 5-14 år, år, 2-64 år, år, år och över 85 år Befolkningsökningens struktur Källa: Statistikcentralen / månadsuppgifter om befolkningsförändringar Kyrkslätt * Levande födda Avlidna Nativitetsöverskott Flyttning inom landet: inflyttning Flyttning inom landet: utflyttning Flyttning inom landet: netto Inflyttning till landet Utflyttning från landet Flyttning till landet: netto Förändringar totalt Folkmängden totalt Befolkningsförändring 2,5 % 2,4 % 2,2 % 2,4 % 1,5 % 1,2 %,7 % 1, %,9 %,8 % *Uppgifterna för år 214 är preliminära (befolkningsprognos i september för 214 var 38125) Sysselsättningens utveckling Enligt arbets- och näringslivsförvaltningens statistik var kommunens arbetslöshetsgrad i december 214 9,5 % (213: 8,2 %, 212: 6,5 %, 211: 5,5 %, 21: 6,2 %) och det totala antalet arbetslösa (213: 1561, 212: 1243, 211: 152, 21: 1179). Arbetslöshetsgraden i Nyland var i slutet av ,1 % och i hela landet 13,9 %. Av dem hade i december varit arbetslösa i över ett år (213: 51). Arbetslöshetsgraden bland unga var 1,8 % (213: 1,6 %). Arbetslösheten stiger fortfarande och antalet långtidsarbetslösa ökar både i Kyrkslätt och i hela landet.

11 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE Arbetslöshetsgraden åren

12 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 8 Bokslut 214 Kommunens näringslivsväsende Kommunen deltog år 214 i utvecklandet av företagstjänsterna genom att styra och finansiera YritysEspoos verksamhet (nyföretagscentral) i samarbete med Esbo stad och andra intressentgrupper. Företagsrådgivarens regelbundna mottagning i kommunhuset har tagits väl emot i Kyrkslätt och man känner bättre till servicen. Sammanlagt stod Kyrkslättborna för 135 kundbesök vid företagsrådgivningen i Otnäs servicekontor och kommunhuset. I slutet av året kom man inom Pääkaupunkiseudun Yrityskummit ry överens om att också deras service riktasomfattar Kyrkslätt och man inleder regelbunden mottagning i kommunhuset i början av år 215. Kyrkslätt har ökat sitt samarbete med Espoon Matkailu Oy och Kyrkslätt utnyttjar som köptjänst marknadsföringskanalen och marknadsföringspaket riktade till företag inom turism som utvecklats av Espoon Matkailu Oy. Under den nationella företagardagen genomfördes Kyrkslätts Business Forum i kommunhuset där 1 betydande anbudsgivare inom företagsservice presenterade sin verksamhet i kommunhusets nedre aula såsom på en mässa. Tillfället lockade fullmäktigesalen full av åhörare som lyssnade till de sakkunnigas presentationer om teman som intresserar företag. Responsen som man fick om tillfället var mycket positiv. Kyrkslätt deltog i KUUMA-kommunernas konkurrenskraftsarbetsgrupp med vars hjälp man riktade finansiering till viktiga utvecklingsprojekt för år 215 och t.ex. för POKAteknologiprojektets del för längre tid. Företagsfostrararbetsgruppen verkade på ett fungerande sätt år 214. Det är fråga om en koordinerande arbetsgrupp som drar upp riktlinjer och som stöder lärare och skolor i deras praktiska företagarutbildningsarbete. Konkurrenskraftsarbetsgruppen beredde och säkrade den fortsatta finansieringen för projektet YES - företagarfostran. Näringslivsväsendet deltog år 214 i styrningen för naturcentret Haltia via verksamhetsgrupparbete. För resultaten av kommunens interna samarbetes del är det viktigaste resultatet för näringslivsväsendets del principavtalet om överföring av det obebyggda företagsområdet i Kiilakallio med markbytesaffär från Lemminkäinen Oyj till kommunens ägo under år 215. Tomtärendena befrämjades också för Perälänjärvi i Veikkolas del eftersom företagsområdets kommunalteknik blev klar före slutet av året. Under år 214 såldes en företagstomt på Strömsby industriområde. De allmänt svaga ekonomiska utsikterna märktes i tomtaffärerna som brist på intresse och tillräcklig finansiering bland kunderna. Kommunens personalpolitik Genomförandet av resultaten av samarbetsförhandlingarna som inleddes i oktober 213 inleddes genast i januari 214. Samarbetsförfarandena berodde på ekonomiska orsaker, produktionsorsaker och orsaker som föranleddes av omorganiseringar. Kyrkslätts kommuns ekonomiska situation hade försvagats. Sparmålet var uppställt på sex miljoner euro och en minskning med 15 årsverken. Som resultat av samarbetsförhandlingarna meddelades besparingseffekter om ca hundra årsverken och ca fyra miljoner euro under år 214. Man uppnådde besparingar på 1,619 miljoner euro till följd av permitteringarna och 344 till följd av uppsägningarna år 214. Det totala antalet uppsagda var 37 personer. Inbesparingsbeloppet av de uppsagda träder till fullo i kraft år 215 och den kalkylerade besparingen är 787 euro. Alla ovanstående besparingar sammanlagt uppgår till 2,75 miljoner euro.

13 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE Dessutom gjordes strukturella förändringar inom sektorerna. Från bildningsväsendet flyttades 17 daghemsbiträden till samhällstekniken. Dessutom koncentrerades registraturerna till koncernförvaltningen. Från bildningsväsendet överfördes två personer och från vård- och omsorgsväsendet en person till den nya registraturen. Antalet anställda i Kyrkslätts kommun utan stödsysselsatta och timlärare i bisyssla uppgick vid utgången av 214 till personer, vilket var 74 personer färre än vid utgången av 213. Under året minskade antalet fast anställda med 41 personer, antalet visstidsanställda minskade med 44 och antalet anställda i bisyssla minskade med 14 personer (tabell 1). Orsaken var uppsägningarna enligt samarbetsförhandlingarna. Personalstyrkan åren * Förändring i % Antal personer ,14 % Fast anställda ,22 % Visstidsanställda ,3 % Anställda i bisyssla ,28 % *Siffrorna innehåller en mångdubbel bemanning då t.ex. en sjukledig anställd kan ha vikarie för viss tid. Sjukledigheternas genomsnitt minskade fortsättningsvis med,1 dagar till 13,4 dagar (år 213 var genomsnittet 13,5 sjukdagar). Nästan alla pengar som inriktats på personalens välmående ströks av besparingsorsaker. Det var ändå möjligt att på basis av ansökan skaffa redskap som förbättrar ergonomin inom ramen för anslagen. Målet för utvecklingen av kunnandet var tre utbildningsdagar per arbetstagare. Målet upnnåddes inte och man blev tvungen att inhibera många utbildningar till följd av lågt deltagarantal. Cheferna motiverade varför de inte skickar arbetstagare på utbildning med permitteringar och stor arbetsmängd. 7 utbildningar inhiberades och 13 genomfördes och bara den ena av esimiespassi-utbildningsserien. Genomsnittet för de genomförda utbildningarna var 3,85. Den första ansökan om utbildningsersättning har gjorts och sänts för år 214:s del. I ansökan hade man skrivit personalantal vid utbildningarna år 214. Det är oroande att över hälften av personalen inte har fått ens en dgas utbildning. Situationen är inte riktigt så här dålig eftersom man inte får ersättning för för utbildning kortare än 6 timmar och de har inte räknats med. Man fick tillbaka ett belopp på ,54 euro för utbildningsersättning. Det returnerades till år 214. Antal utbildningsdagar i ansökan om utbildningsersättning från år 214 Antal utbildningsdagar Antal personer Utbildningsdagar totalt Totalt Totalt antal personer Utan utbildning längre 6 timmar ,6 % År 214 genomfördes totalt 327 rekryteringar i kommunen (år 213 var antalet 371 år rekryteringar). Det fanns 47 lediga arbetsplatser (år ).

14 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 Bokslut 214 Antalet rekryteringar enligt sektor. Sektor Rekryteringar, antal Lediga jobb, antal Bildningsväsendet Vård- och omsorgsväsendet Samhällstekniska väsendet Koncernförvaltningen 2 2 TOTALT Kommunens personalstruktur Sektorernas personalantal och procentandelar (heltids- och deltidsanställd personal) Koncernförvaltningen Bildningsväsendet Samhällstekniska väsendet Värd- och omsårgsväsendet Verk HEL- OCH DELTIDSANSTÄLLDA I bi- Totalt utan Anställda anställda med Fast anställda Vikarier Visstidsanställda Totalt syssla sysselsättningsmedel med sysselsättningsmedel Koncernförvaltningen Grundskolor och gymnasier, lärare Dagvård Bildningsväsendet övriga Bildningsväsendet totalt Samhällstekniska väsendet Vård- och omsorgsväsendet Totalt ORDNANDE AV KOMMUNENS INTERNA KONTROLL Kommunstyrelsen i Kyrkslätt godkände den allmänna anvisningen för intern kontroll. Enligt den allmänna anvisningsn ska kommunens verksamheter ordnas och verksamheten ska ledas så att det finns en tillräcklig intern kontroll på alla organisationsnivåer och i all verksamhet. Med den interna kontrollen avses kommunens och kommunkoncernens interna förfarings- och verksamhetssätt med vars hjälp man eftersträvar att säkerställa uppnåendet av organisationens mål och verksamhetens laglighet. Intern kontroll är en del av lednings- och förvaltningssystemet med vars hjälp man eftersträvar att kommunens

15 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE ledning får organisationen att fungera på det sätt som den önskar och som producerar tillräckliga uppgifter om organisationens tillstånd och prestationer för ledningen. Faktorer inom den interna kontrollen är ledningssätt och organisationskultur, riskkontroll, rapportering och informationsspridning, tillsynsåtgärder samt uppföljning och bedömning. Ordnande av tillräcklig intern kontroll ligger i sektorerna på organens (nämnderna, direktionerna) ansvar. I direktiven för intern kontroll som godkänts av kommunstyrelsen finns mer detaljerade beskrivningar av hur den interna kontrollen ska ordnas. Anvisningarna för den interna tillsynen har uppdaterats. Kommunstyrelsen godkände i mars 213 de allmänna anvisningarna för intern tillsyn i Kyrkslätts kommunkoncern. Inarbetningen av anvisningen för den interna kontrollen inom sektorerna pågår. Iakttagande av stadgarna, bestämmelserna och besluten Med hjälp av förfarandet med rätten att ta ärenden till behandling som stadgas i 51 i kommunallagen övervakas att organens och tjänsteinnehavarnas beslut är fattade i enlighet med lagar och bestämmelser. I förvaltningsstadgan finns bestämmelser över användningen av rätten att ta ärenden till behandling. För andra besluts del är laglighetskontrollen på nämndernas ansvar. Riskhantering är en del av den interna kontrollen Med riskhantering identifierar, bedömer och kontrollerar man faktorer som äventyrar uppnåendet av målen. Ordnandet av den interna kontrollen och riskhanteringen är en del av ledningen av kommunen och kommunkoncernen. Målet för riskhanteringen är att säkerställa uppnåendet av de uppställda funktionella och ekonomiska målsättningarna. En risk är en eventuell händelse som kan äventyra uppnåendet av målen på kort eller lång sikt eller hota kommunens rykte. En risk är inte endast att något negativt eventuellt händer, utan kan även innehålla att något gott som möjliggörs av resurserna inte förverkligas. Risken kan hänföra sig till brister i uppnående av resultat, laglighet och god förvaltning eller till förlorande av tillgångar eller egendom samt till en ineffektiv användning av dem. Till riskhantering hör identifiering och utvärdering av riskerna samt iakttagande av dem vid planeringen av verksamheten och uppställandet av målen. Riskhanteringen ger också möjligheter att hitta nya verksamhetslösningar med vars hjälp målsättningarna kan nås. Riskerna ska identifieras på ett helhetsbetonat sätt ur så många synvinklar som möjligt. Senaste år har man betonat risker i anslutning till personalen och kunnandet, ledningskunnande, upprätthållande av ryktet, informationens kvalitet, datasystem, upprätthållande av infrastruktur, tillräcklig inkomstbildning och risker i anslutning till ekonomisk balans. Skyldigheten att ordna riskhantering ingår på ett ännu mer betonat sätt i den nya kommunallagen som riksdagen godkände i mars 215. Riskhantering, plan för ibruktagande De representanter för sektorerna som kommunens ledningsgrupp utsåg år 214 har uppgjort en plan för ibruktagande av riskhanteringen. Avsikten är att ta ibruk riskhanteringen vid uppgörandet av budgeten för år 216 dvs. under år 215. Riskhanteringen knyts till de bindande målen som berör hela kommunen och till sektorernas verksamhetsmål, dvs. mål som berör s.k. nyckelfunktioner. Sektorerna har nutnämnt sina nyckelfunktioner, vilka är: - vatten- och avloppsservice - primärvård - socialskydd och -vård - dagvård (verksamheten koncentreras vid behov till vissa daghem) - grundläggande utbildning (verksamheten koncentreras vid behov till vissa skolor) - kostservice till anstalter och skolor - underhåll av vissa byggnader (sjukhus, hälsocentral, vårdhem, centralkök, ovannämnda skolbyggnader, ovannämnda daghem)

16 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 12 Bokslut miljö- och hälsoskydd (avtal med Esbo) - avfallsservice (avtal med HRM) - tryggande av kommunens operativa ledning och förtroendeorganens beslutsfattande - kommunikation och tillgång till tillräcklig situationsinformation (inklusive tillräckliga informationsredskap) - löneutbetalning och ekonomiförvaltning i tid (fakturor och avgifter) Målsättningarna som berör nyckelfunktionerna tilläggs också i budgetboken. Man utnämner ansvarspersoner som genomför och rapporterar om målen och riskerna Man utnämner en ansvarsperson för målsättningarna som ansvarar för att målsättningarna uppfylls och uppgör utfallsuppgifter för delårsöversikterna. Kommunens ledningsgrupp behandlar delårsöversikterna och sänder dem till kommunstyrelsen för godkännande. I den nuvarande situationen tillställs uppföljningsuppgifterna kommunstyrelsen endast för kännedom. Målsättningens ansvarsperson bedömer också de risker som inriktas på uppfyllande av målet. För de mest betydande riskerna uppgörs en riskhanteringsplan och man utnämner en ansvarsperson för riskhanteringen. Riskhanteringens ansvarsperson följer med uppfyllandet av målsättningen och också risken i anslutning till det. Till uppföljningen av riskerna hör att ansvarspersonen förmedlar information som gäller utveckling av riskerna till målsättningens ansvarsperson. Uppföljningsinformation för riskerna tillställs kommunens ledningsgrupp och också kommunstyrelsen för kännedom. Kommunstyrelsen godkänner riskhanteringsplanen Kommunstyrelsen godkänner riskhanteringsplanen samtidigt samtidigt som med anvisningarna för uppgörande av driftsekonomiplanen. Beslutet innehåller också en anvisning till sektorerna om riskhantering. Uppföljningsuppgifter för utfallet av risker tillställs kommunstyrelsen i augusti i samband med delårsöversikten och bokslutet. Kommunstyrelsen godkänner uppföljningsuppgifterna. Vid riskhanteringen är det bra att använda ett omfattande riskbegrepp. I anvisningarna ingår en minneslista för bedömningen av risker som säkerställer att riskbedömningen görs tillräckligt mångsidigt. Riskbedömningen som verksamhet preciserar i bästa fall också kommunens mål. Målsättningarna ska vara betydelsefulla, motiverande och inom kommunens befogenheter. Kompletteringar i kommunens förvaltningsstadga Ibruktagning av riskhanteringen förutsätter att kommunens förvaltningsstadga kompletteras med anvisningar som berör riskhanteringens grunder. Fullmäktige godkänner grunderna som en del av förvaltningsstadgan. Med grunder avses definition av riskhanteringens uppgifter och ansvar, arbetsfördelning, verksamhetssätt samt rapporteringsplikter. Grunderna utgörs också av riskhanteringens verksamhetsprinciper: - hur risker klassificeras - hurudana risker man särskilt fäster vikt vid - hur man förhåller sig till konstaterade risker (godkänner, håller ett öga på, avlägsnar) - hur man rapporterar om riskerna Kommunstyrelsen ansvarar för handledningen av den interna kontrollen och riskhanteringen och för vederbörligt ordnande samt övervakning av verkställandet och resultaten i enlighet med de grunder fullmäktige har beslutat om. Riskhanteringen sak täcka hela kommunkoncernen. Ovan beskrivna plan för ibruktagande av riskhantering är avsedd att godkännas i kommunstyrelsen under våren 215 och kompletteringen i förvaltningsstadgan under innevarande år. Förvaltningsstadgan godkänns av fullmäktige. Planens detaljer kanske ännu preciseras.

17 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Resultaträkning och nyckeltal Kommunen och vatten (externa poster) Verksamhetsintäkter: Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönekostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga finansiella kostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finanseialla intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella kostnader Röntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperiodens resultat Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens Ökning (-) eller minskning (+) av fonder Räkenskapsperiodens overskott/underskott Verksamhetsintäkter/Verksamhetskostnader, % 13,9 % 14,6 % Årsbidrag i procent av avskrivningarna 87,4 % 51,1 % Årsbidrag, euro/invånare Invånarantal

18 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 14 Bokslut 214 Finansieringsanalys och dess nyckeltal Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Rättelseposter till internt tillförda medel Kasaflödet för investeringarnas del -Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar av utlåningen -Ökning av utlåningen -65 -Minskning av utlåningen -65 Förändringar av lånebeståndet +Ökning av långfristiga lån 1 1 -Minskning av långfristiga lån Förändringar av kortfristiga lån Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar -19 Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Förändring av kassamedel +Kassamedel Kassamedel Intern finansiering av investeringar, % 13,2 % 46,9 % Inkomstfinansiering av kapitalutgifter, % 53,2 % 29,3 % Låneskötselbidrag 1,1 %,9 % Kassamedel Likviditet, kassadagar Invånarantal

19 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommunens balansräkning och dess nyckeltal Kommunen och vatten (externa poster) 1 AKTIVA PASSIVA BESTÅENDE AKTIVA EGET KAPITAL Immateriella tillgångar Grundkapital Immateriella rättigheter Uppskrivningsfond Övriga utgifter med lång verkningstid Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott Materiella tillgångar Mark- och vattenområden AVSKRIVNINGSDIFFERENS Byggnader OCH RESERVER Fasta konstruktioner och anordningar Avskrivningsdifferens Maskiner och inventarier Reserver Övriga materiella tillgångar 6 6 Förskottsbetalningar och FÖRVALTAT KAPITAL pågående anskaffningar Statens uppdrag 2 2 Placeringar Donationsfondernas kapital Aktier och andelar Övrigt förvaltat kapital Övriga lånefordringar Övriga fordringar FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt FÖRVALTADE MEDEL Lån från finansiella institut och försäkringsinrättningar Statliga uppdrag 2 2 Lån från offentliga samfund Donationsfondernas särskilda täckning Erhållna förskott Övriga förvaltade medel Skulder till leverantörer RÖRLIGA AKTIVA Kortfristigt Omsättningstillgångar Lån från finansiella institut och försäkringsinrättningar Material och förnödenheter Lån från offentliga samfund Färdiga produkter 1 1 Erhållna förskott 8 Skulder till leverantörer Fordringar Övriga skulder Långfristiga fordringar Resultatregleringar Övriga fordringar PASSIVA TOTALT Kortfristiga fordringar Soliditetsgrad, % 38,6 % 39,6 % Kundfordringar Relativ skuldsättningsgrad, % 57, % 56, % Övriga fordringar Ackumulerat överskott, Resultatregleringar Ackumulerat överskott, /inv Lånestock , Finansiella värdepapper Lånestock , /inv Aktier och andelar Lånefordringar, Kassa och bank Invånarantal AKTIVA TOTALT

20 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 16 Bokslut 214 Resultaträkning och nyckeltal Verksamhetsinkomster och -utgifter Verksamhetsinkomsterna sjönk med 2,3 miljoner euro (-5,7 %) år 214 i jämförelse med föregående år. En sänkning i verksamhetsinkomsterna berodde på mindre försäljningsvinster från anläggningstillgångar samt minskade ersättningar för markanvändningsavtal. Vinster från anläggningstillgångar var ca 1,7 milj. euro mindre och ersättningarna för markanvändningavtal en knapp miljon mindre än föregående år. Budgeten för försäljningsvinster från anläggningstillgångar utföll inte enligt planerna delvis till följd av att markaffärerna i Tolls (värda 1,3 milj. euro) överfördes till år 215. Intäktsföringen för markanvändningsavtalens kostnader itföll inte heller som planerat år 214. Också verksamhetskostnaderna sjönk från år 213 med ca fem milj. euro (2,3 %). Den största enskilda faktorn för inbesparingar i kommunen var de uppsägningar och permitteringar som genomfördes i kommunen, tack vare vilka lönesumman sjönk med över fem milj. euro. Också i bidragen och material, förnödenheter och varor lyckades man spara, men kostnaderna för köp av tjänster ökade med knappa två milj. euro. Skatteinkomster och statsandelar Skatteintäkterna ökade från föregående år med 3,8 milj. euro (+2,2 %). Kommunens inkomstskatt ökade med ca två milj. euro, intäkterna av samfundsskatten med ca 1,3 milj. euro och fastighetsskatten med ca en halv miljon euro. Inkomstskattesatsen höjdes med,5 procentenheter från början av år 213 men fastighetsskattesatsen har förblivit desamma. Av statsandelarna inflöt 1,6 milj. euro mindre (-7 %) vilket är en direkt följd av statsandelsförnyelsen. Årets resultat Tack vare sparåtgärdena förbättrades verksamhetsbidraget (-183 milj. euro) med 2,7 milj. euro (1,5 %) och underskred också den målsättning som uppställdes i budgeten. Också årsbidraget (11,9 milj. euro) förbättrades så mycket som inbesparingen i verksamhetsutgifterna, även om försäljningsvinsterna från anläggningstillgångarna och avtalsersättningar från markanvändning minskade från föregående år. Årsbidraget var också ättre än i budgetprognosen. Årsbidraget räckte ändå inte riktigt till för att täcka de planenliga avskrivningarna (87,4 %). Bokslutsårets årsbidrag för år 214 var per invånare 312 euro (213: 184 euro och 212: 127 euro). Verksamhetsårets resultatet uppvisar ett underskott på -1,8 milj. euro. Finansieringsanalys och dess nyckeltal Verksamhetens och investeringarnas penningflöde berättar hur mycket man efter den egentliga verksamheten har behövt utomstående finansiering för att genomföra investeringarna. År 214 vände nyckeltalet till positivt och var knappt 4 euro. Dvs. de investeringar som genomfördes år 214 har kunnat finansieras med verksamhetsutgifter (investeringarnas inkomstfinansiering 13,2 %) då man föregående år behövde över 7 milj. euro utomstående finansiering för att genomföra investeringarna (investeringarnas inkomstfinansiering 46,9 %). Finansieringens penningfölde berättar om ändringar i lånestocken och betalningsbredskapen. Lånestocken har förändrats med ca en miljon euro, dvs. man har lyft 1 milj. euro i nytt lån och ca 1,8 milj. euro av de gamla lånen har betalats bort. Kommunens fordringar har minskat med 1,5 milj. euro vilket beror på överföring av vattnets balansenhets lån till interna. Låneskötselbidraget anger om kommunens inkomstfinansiering täcker räntor och amorteringar på främmande kapital. Nyckeltalet förbättrades från föregående år med två procentenheter (1,1 %) och anger att inkomstfinansieringen har räckt till för skötsel av lån förmågan att sköta lån har stigit från föregående år från svag (,9 %) till tillfredsställande.

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

EKONOMIPLAN

EKONOMIPLAN EKONOMIPLAN 2019 2021 Fastställd av kommunfullmäktige 46/12.12.2018 Innehåll INLEDNING... 3 C10 DRIFTSEKONOMIDEL... 4 C100 ALLMÄN ADMINISTRATION... 5 C200 SOCIALFÖRVALTNING... 6 C300 UNDERVISNING OCH KULTUR...

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi 5 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog år Den sammanräknade lånestocken för kommunerna i Fasta Finland var,9 miljarder

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi 6 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 5, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog ytterligare år 5 År 5 uppgick den sammanräknade lånestocken för kommunerna

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2014 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Förslag till behandling av resultatet

Förslag till behandling av resultatet Kommunstyrelsen 123 30.03.2015 Kommunfullmäktige 56 15.06.2015 Godkännande av bokslut 2014 Kommunstyrelsen 30.03.2015 123 Kommunstyrelsen skall enligt kommunallagen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden

Läs mer

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer Ekonomi och stadskoncern 4.10.2017 Gunilla Höglund Tf. stadskamrer gunilla.hoglund@jakobstad.fi Kommunens inkomster Statsandelar Skatter Försäljningsintäkter och avgifter Statsandelar Statsandelar milj.

Läs mer

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011 Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 VATD 4 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända budgeten

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Kommunernas bokslut 2017

Kommunernas bokslut 2017 Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:2 14.6.2018 Kommunernas bokslut 2017 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och något lägre intäkter Jämfört med 2016 ökade kommunernas

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Offentlig ekonomi 2010 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Kommunernas ekonomiska situation åtstramades mindre än väntat år 2009 Ökningen av kommunernas utgifter

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen

Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen Vanda stads bokslut 2018 Stadsstyrelsen 25.3.2019 Vanda stads resultaträkning Resultaträkning 2018 2017 2016 2015 2014 milj. milj. milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 243,0 252,0 298,7 274,4 249,1 Verksamhetskostnader

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2018 ISBN 978-952-293-603-5 (pdf) Femte reviderade

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser 2011

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser 2011 Offentlig ekonomi 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser Kommunernas ekonomiska situation försvagades år Enligt de prognosuppgifter som Statistikcentralen samlat in sjönk det sammanlagda

Läs mer

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt Kommunalekonomins utveckling till år 2021 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 19.9.2017 samt Kommunförbundets beräkningar I utvecklingsprognosen har man eftersträvat att beakta vård- och landskapsreformens

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

Kommunernas bokslut 2016

Kommunernas bokslut 2016 Elin Sagulin, statistiker E-post: elin.sagulin@asub.ax Offentlig ekonomi 2017:2 20.6.2017 Kommunernas bokslut 2016 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och intäkter Jämfört med 2015 ökade kommunernas

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Kenth Häggblom, statistikchef Offentliga sektorn 2004:1 Tel. 25497 11.2.2004 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Ökande investeringar Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras

Läs mer

Kommunernas bokslut 2015

Kommunernas bokslut 2015 ' Iris Åkerberg, statistiker E post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2016:2 28.6.2016 Kommunernas bokslut 2015 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och lägre intäkter Jämfört med 2014

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 25496 Offentliga sektorn 2006:1 25.1.2006 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Försämrat resultat Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras till

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2019:1 17.1.2019 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Högre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2018 års budget förväntar sig

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 ' Iris Åkerberg, statistiker Offentliga sektorn 2008:1 Tel 25496 28.1.2008 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 Högre verksamhetskostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Elin Sagulin, statistiker elin.sagulin@asub.ax Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:1 11.1.2018 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Lägre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2017 års

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md

Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel 1991-215, md 18 18 16 14 Lånestock Likvida medel 16 14 12 12 1 1 8 8 6 6 4 4 2 2 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15*

Läs mer

K O N C E R N D I R E K T I V

K O N C E R N D I R E K T I V K O N C ERNDIREKTIV KIMITOÖNS KOMMUN Godkänt av fullmäktige 7.12.2011 1. KONCERNDIREKTIVETS MÅL OCH SYFTE Koncerndirektivet har som mål att bilda ett gemensamt synsätt och att stöda uppnåendet av de gemensamma

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 213 1,7 % Verksamhetens kostnader 38,3 md : Löner och arvoden 16,39 md 3,6 %,7 % 1,6 %,2 % 1,3 % 3,8 % Lönebikostnader 4,96 md Köp av tjänster 9,78

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 18.05.2015 Sida 1 / 1 1402/02.02.02/2015 Stadsstyrelsen 112 30.3.2015 70 Behandling av 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 83 31.03.2016 Stadsfullmäktige 41 29.06.2016 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2015 STST 31.03.2016 83 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2011

KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2011 KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2011 Kommunfullmäktige 18.6.2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommundirektörens översikt 1 Kommunens organisation 2 Allmän ekonomisk utveckling 3 Utveckling av

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT

STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT 1936490-4 BALANSBOK 31.12.2013 Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse 1 Balansräkning 2 Resultaträkning 3 Noter och underskrifter 4-8 Balansräkningsspecifikation

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 Rörelseresultat 18,8 miljoner euro (17,5 milj. euro föregående år) Omsättning 214,1 miljoner euro (220,8 milj. euro) Affärsverksamheten genererade ett kassaflöde

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, :a kvartalet Kommunernas verksamhetskostnader ökade med,5 procent under januari-juni Kommunernas verksamhetskostnader ökade med,5 procent

Läs mer

Ekonomiska nyckeltal. Åland 2011 Källa: Finlands Kommunförbund

Ekonomiska nyckeltal. Åland 2011 Källa: Finlands Kommunförbund Ekonomiska nyckeltal Åland 2011 Källa: Finlands Kommunförbund 12.11.2012 1. Årsbidrag och avskrivningar i euro per inv. 2. Årsbidraget i % av avskrivningarna Kommun Årsbidrag / inv Avskrivningar / inv

Läs mer

Aktuellt inom kommunalekonomi

Aktuellt inom kommunalekonomi Aktuellt inom kommunalekonomi Kommunmarknaden 13.9.2017 Henrik Rainio Sakkunnig, Kommunalekonomi Finlands Kommunförbund Finlands BNP -ökning för år 2016 korrigerades uppåt på sommaren: 1,9 % Ändring i

Läs mer

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK 31.12.2013 FO-nummer 1785638-2 Hemort: Helsingfors FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Resultaträkning 1 Balansräkning,

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2012

KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2012 KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2012 Kommunfullmäktige 17.6.2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommundirektörens översikt 1 Kommunens organisation 2 Allmän ekonomisk utveckling 3 Utveckling av

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, 2:a kvartalet Kommunernas verksamhetsutgifter uppgick till 18,5 miljarder euro under januari-juni Under januari-juni uppgick kommunernas

Läs mer

Direktiv för intern kontroll

Direktiv för intern kontroll RANNIKKO-POHJANMAAN SOSIAALI- JA PERUSTERVEYDENHUOLLON KUNTAYHTYMÄ KUST-ÖSTERBOTTENS SAMKOMMUN FÖR SOCIAL- OCH PRIMÄRHÄLSOVÅRD Direktiv för intern kontroll Kust-Österbottens samkommun 0 INNEHÅLL 1. Definition

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen

De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen Onnistuva Suomi tehdään lähellä De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen Valkretsstämman Minna Punakallio Chefekonom Kommunförbundet Sanna Lehtonen Utvecklingschef Kommunförbundet Den ekonomiska

Läs mer

Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen

Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen 23.3.2015 Vanda stads resultaträkning Resultaträkning 2013 2012 2011 2010 milj. milj. milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 249,1 229,3 218,1 208,9 182,9 Tillverkning

Läs mer

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04)

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04) BALANSRÄKNING Aktiva BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgånger Materiella tillgånger Placeringar RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Kundfordringar /långfristiga Övriga fordringar /långfristiga Kundfordringar

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 Tillfredsställande resultat under stark omvärldspåverkan Omsättning 221,6 miljoner euro (181,3 milj. euro föregående år) Affärsverksamhetens kassaflöde 22,1 miljoner

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

Innehåll 1. Koncerndirektivets syfte och mål... 2

Innehåll 1. Koncerndirektivets syfte och mål... 2 Koncerndirektiv för Malax kommun Godkänd av kommunfullmäktige 29.6.2017 91 Innehåll 1. Koncerndirektivets syfte och mål... 2 2. Tillämpningsområde... 2 3. Behandling och godkännande av koncerndirektivet...

Läs mer

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen

Läs mer

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion 17.5.2010 1 (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen 1 Begäran om utlåtande X förvaltningsdomstol ber kommunsektionen

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2017

KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2017 KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2017 Kommunstyrelsens förslag 28.5.2018 till kommunfullmäktige INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommundirektörens översikt 1 Kommunens organisation 2 Allmän ekonomisk

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

Till kommunfullmäktige i Lappträsk

Till kommunfullmäktige i Lappträsk Lappträsk kommun Utvärderingsberättelse för år 2016 1 (5) Till kommunfullmäktige i Lappträsk REVISIONSNÄMNDENS I LAPPTRÄSK UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2016 1. s verksamhet skall i enlighet med 121 i

Läs mer

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 14 Finlands Universitetsfastigheter Ab KONCERNENS NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 1) Omsättning Hyror 139 199 578,93 137 267 442,47 Ersättningar för nyttjande 416 079,10

Läs mer

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26 Moderbolagets NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 1.1 31.12.2012 1) Omsättning Hyror 136 700 145,50 132 775 734,25 Ersättningar för nyttjande 205 697,92 128 612,96 Övrig avkastning på fastigheten 59

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 215 4,5 %, %,7 % 2, % 6,1 % 7,8 % 19,7 % 1,6 % 11, % 36,6 % Verksamhetens kostnader 36,75 md : Löner och arvoden 16,13 md Lönebikostnader 4,88 md

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING

KONCERNENS RESULTATRÄKNING Kort om Hypo År 2007 stärkte Hypo alltjämt sin profil som en innovativ aktör med särskild inriktning på bostadsfinansiering och boende. Vi anpassade oss till utvecklingen på bostadsmarknaden och såg över

Läs mer

Budget 2014 Ekonomiplan 2015 2016

Budget 2014 Ekonomiplan 2015 2016 Kyrkslätts kommun Budget 2014 Ekonomiplan 2015 2016 Av kommunfullmäktige 19.12.2013 godkänd BUDGET 2014 EKONOMIPLAN 2015-2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänna motiveringar 1 Driftsekonomidelen 25 Allmän förvaltning

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Statistik 2003:

Statistik 2003: Statistik 2003:6 Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet 2000-2001 Offentliga sektorn I serien Offentliga sektorn publiceras årligen statistik över de åländska kommunernas och kommunalförbundens

Läs mer

Ungdomsnämnden 9 28.01.2015. Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015. Ungdomsnämnden 9

Ungdomsnämnden 9 28.01.2015. Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015. Ungdomsnämnden 9 Ungdomsnämnden 9 28.01.2015 Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015 Ungdomsnämnden 9 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017. Enligt 65 i

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2010

KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2010 KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2010 Kommunfullmäktige 20.6.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommundirektörens översikt 1 Kommunens organisation 2 Allmän ekonomisk utveckling 3 Utveckling av

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2016

KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2016 KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2016 Kommunfullmäktige 29.5.2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommundirektörens översikt 1 Kommunens organisation 2 Allmän ekonomisk utveckling 3 Utveckling av

Läs mer

Företagets långsiktiga strategiska målsättningsprogram har kommit igång. På kvartalbasis är programmets effekter inte ännu synliga.

Företagets långsiktiga strategiska målsättningsprogram har kommit igång. På kvartalbasis är programmets effekter inte ännu synliga. Första halvåret 2016 Periodens omsättning uppgick till 48 470 T (47 992 T ) Periodens rörelseresultat uppgick till 1 365 T (1 204 T ) Periodens resultat uppgick till 1 035 T (863 T ) Resultat per aktie

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om Forststyrelsens bokföring, bokslut, särskilda bokföring och särskilda bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 33 4 mom., 41 och 43 i lagen om Forststyrelsen

Läs mer

Budget 2014 Ekonomiplan 2015 2016

Budget 2014 Ekonomiplan 2015 2016 Kyrkslätts kommun Budget 2014 Ekonomiplan 2015 2016 Av kommunfullmäktige 19.12.2013 godkänd BUDGET 2014 EKONOMIPLAN 2015-2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänna motiveringar 1 Driftsekonomidelen 25 Allmän förvaltning

Läs mer