VUXENUTBILDNINGEN I LEKSAND. Kvalitetsredovisning läsåret 2011/2012

Transkript

1 Kvalitetsredovisning läsåret 2011/2012

2 Innehållsförteckning Leksands gymnasium 1. Presentation av skolan Beskrivning av läsårets verksamhet Gymnasiereform Vårt programutbud Förändringar inom vuxenutbildningen Strategisk plan för marknadsföring Nätbaserad språkundervisning inom Gysam Gymnasial särskola i lärlingsliknande form Utveckling av våra idrottsutbildningar Läsårets internationella arbete Förutsättningar för ökad måluppfyllelse Gymnasieskolan Ekonomi Skolans prioriterade mål läsåret 2011/ Måluppfyllelse Analys och bedömning Åtgärder för utveckling läsåret 12/ Läromedel och utrustning Åtgärder för utveckling läsåret 12/ Organisation och arbetsformer Elever i behov av särskilda stödinsatser Måluppfyllelse Analys och bedömning Åtgärder för utveckling Skolans styrning och ledning Skolans prioriterade mål läsåret 11/ Måluppfyllelse Analys och bedömning Åtgärder för utveckling läsåret 12/ Personalens kompetensutveckling Skolans prioriterade mål läsåret 11/ Måluppfyllelse Åtgärder för utveckling läsåret 12/ Resultat och måluppfyllelse Normer och värden Måluppfyllelse Analys och bedömning Åtgärder för utveckling Utveckling, lärande och kunskap Skolans prioriterade mål läsåret 11/ Måluppfyllelse, analys och bedömning Elevers närvaro Lärande och kunskap Åtgärder för utveckling läsåret 12/ Ungdomars ansvar och inflytande Måluppfyllelse

3 8.3.2 Åtgärder för utveckling läsåret 12/ Måluppfyllelse Analys och bedömning Åtgärder för utveckling läsåret 12/ Bedömning och betyg Skolans prioriterade mål läsåret 11/ Måluppfyllelse Analys och bedömning Åtgärder för utveckling läsåret 12/ Rektors ansvar Skolans prioriterade mål läsåret 11/ Måluppfyllelse Analys och bedömning Åtgärder för utveckling läsåret 12/ Likabehandlingsplan Skolans prioriterade mål läsåret 11/ Måluppfyllelse Analys och bedömning Åtgärder för utveckling läsåret 12/ Vuxenutbildningen i Leksand 1. Bakgrund till årets kvalitetsredovisning Förändringar och förutsättningar Vuxenutbildningen i Leksand verksamheter GRUV (Grundläggande vuxenutbildning) Prioriterade mål 2011/ Analys och uppföljning Framtida utmaningar/åtgärder för utveckling 2012/ SFI (Svenska för invandrare) Prioriterade mål 2011/ Analys och uppföljning Framtida utmaningar/åtgärder för utveckling 2012/ Särvux Prioriterade mål 2011/ Analys och uppföljning Framtida utmaningar/åtgärder för utveckling 2012/ Gymnasiala vux /NTI Prioriterade mål 2011/ Analys och uppföljning Framtida utmaningar /Åtgärder för utveckling 2012/ Yrkesvux Prioriterade mål 2011/ Analys och uppföljning Framtida utmaningar /Åtgärder för utveckling 2012/

4 Leksands gymnasium 1. Presentation av skolan Processen att anpassa vår organisation till minskade elevkullar fortsätter. Förra läsårets 650 elever har minskat till ca 580. Medieprogrammet avvecklas helt efter innevarande läsår och beslut fattades att inte göra något intag på det nya Vård- och omsorgsprogrammet. Som nästa steg blir att inför kommande läsår fatta beslut om ytterligare avveckling av program eller att genom ytterligare samläsningar kunna bibehålla antalet program med ett elevantal ner mot 550 elever. Aktuellt elevantal på resp. program och årskurs framgår av nedanstående tablå: För de utbildningar som har nya namn i GY2011-reformen anges dessa för åk 1 på rad 1 på resp. program; åk 2-3 anges på rad två. Program Antal elever ht 11 Antal elever vt - 12 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Barn- och fritidsprogrammet Ekonomiprogrammet Estetiska programmet, musik Handels- och administrationsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Hantverksprogrammet, inriktning finsnickeri Industriprogrammet Medieprogrammet 7 7 Naturvetenskapsprogrammet Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Hantverksprogrammet (lärlingsutbildning) Bygg- och anläggningsprogrammet 1 1 (lärlingsutbildning) Restaurang- och livsmedelsprogrammet 3 3 (lärlingsutbildning) VVS- och fastighetsprogrammet (lärlingsutbildning) 3 3 Introduktionsprogrammen Individuella programmet SUMMA SUMMA / TERMIN

5 2. Beskrivning av läsårets verksamhet Förändringshastigheten har varit oförändrat hög på Leksands gymnasium under läsåret Vi har: - Sjösatt gymnasiereform Fortsatt vårt arbete med att anpassa vårt programutbud och vår organisation mot lägre elevkullar. - Genomfört flera förändringar inom vuxenutbildningen. - Fördjupat skolans IT-pedagogiska arbete, se avsnitt 7. - Tagit fram en strategisk plan för vårt marknadsföringsarbete. - Utvecklat en nätbaserad språkundervisning inom ramen för Gysam. - Genomfört förberedelser för årskurs 2-4 på gymnasiesärskolan. - Utveckling av våra idrottsutbildningar 2.1 Gymnasiereform 2011 Läsåret startade med en föreläsning av Mats Söderberg från SKL i syfte att ge samtlig personal en helhetsbild av den reform som nu sjösatts. Det är ett långsiktigt och mångfacetterat arbete som påbörjats och effekter av reformen kommer vi inte att se förrän den första kullen har kommit längre i sina studier. Viktigt att lösa i ett inledningsskede har varit att ta fram en modell för att ge grundläggande behörighet för eleverna på yrkesprogrammen och att redan från start ha ett fokus på betygsättning och bedömning utifrån den nya betygskalan. 2.2 Vårt programutbud I och med minskningen av elevkullarna nu blivit uppenbar har en analys av vårt programutbud varit en central frågeställning under läsåret. För att kunna bibehålla vårt breda programutbud har vi tvingats till nya samläsningar mellan program; en åtgärd som ställer stora krav på våra pedagoger och kräver både nytänkande och flexibilitet. Att klara denna förändring utan att tappa pedagogisk kvalité är den utmaning vi står inför och det finns en koncensus i vår utvecklingsgrupp att välja denna väg. Det program som vi inte fick möjlighet att starta, p.g.a. det svaga elevintresset, var det nya Vård- och omsorgsprogrammet i lärlingsform. 2.3 Förändringar inom vuxenutbildningen Inom vuxenutbildningen har det under läsåret skett flera viktiga förändringar i syfte att dels kunna erbjuda utbildning där vi har ett starkt söktryck, dels ha förutsättningar att klara den nya kravbilden i skollagen som stipuleras i Vux Genom omfördelningar i budget har vi kunnat utöka Studie- och yrkesvägledarfunktionen till 100% tjänst samt öka den kommunala SFI-resursen till ca två tjänster och med de statliga medel vi får för flyktingar kunna ha en bemanning på 2,85 tjänster. Beslut har också tagits om att utifrån nuvarande organisation och ekonomiska ramar i respektive kommun komma med förslag till en ny resurseffektiv organisation för vuxenutbildning i Rättvik, Leksand och Gagnef. Utredningens mål är att erbjuda en vuxenutbildning med hög kvalitet och god tillgänglighet i alla tre kommuner. Utredningens resultat kommer att presenteras under september månad. 5

6 2.4 Strategisk plan för marknadsföring Under läsåret har en arbetsgrupp med elev- och personalrepresentanter från skolan tillsammans med kommunens kommunikationschef tagit fram en strategisk plan för marknadsföring. Den befäster dels de gemensamma aktiviteter som skolan kommer att fokusera på, dels ge utrymme för de enskilda programmen att göra riktade insatser. Ledordet i allt är begreppet relationsmarknadsföring och att det handlar om att vårt bemötande, från både elever och personal, har en avgörande betydelse. Den nya aktivitet, som visade sig ha bra genomslag var den besöksdag för preliminärt antagna som genomfördes under april månad. 2.5 Nätbaserad språkundervisning inom Gysam Språkprojektet startade på allvar hösten Syftet med projektet är att erbjuda eleverna inom Gysam ett bredare utbud, dels när det gäller antal språk, dels när det gäller olika nivåer inom språken. De språk som kan erbjudas är franska, tyska, spanska, italienska, kinesiska, japanska, arabiska och ryska. Kvaliteten på språkundervisningen är också tänkt att öka genom en större samverkan skolorna emellan, men även genom kompetensutveckling anordnad av Högskolan Dalarna. För att eleverna ska kunna erbjudas språkundervisning på detta sätt krävs olika typer av digitala verktyg, t.ex. en gemensam lärplattform och ett konferenssystem, där ljud och bild kan distribueras. Leksand var en av de skolor som i stort sett från start fanns med som producerande skola med två aktiva lärare, medan det var få elever som deltog i projektet under 2011/2012. Inför hösten 2012 har ca 30 elever från Leksand valt att läsa språk på detta sätt. 2.6 Gymnasial särskola i lärlingsliknande form Den gymnasiala särskolan på Leksands gymnasium, som startade under hösten med två elever, är ett utvecklingsprojekt. Utbildningen har lagts upp som en lärlingsliknande utbildning där det första året utgjorts av ett introduktionsår. Utbildningen är integrerad i gymnasieskolan både lokal- och utbildningsmässigt och har lagts upp i nära samarbete med Introduktionsprogrammen. Syftet med utbildningen är att eleven, till stora delar, får genomföra sin utbildning på en arbetsplats i stället för på skolan. Den skall ha ett nära samarbete med i första hand den offentliga verksamheten som finns inom den egna kommunen men även med näringslivet. På arbetsplatsen skall det finnas en utbildad handledare som stöttar eleven i sitt lärande. Eleven kan också få möjlighet att delta i verksamheter på andra arbetsplatser. Inom den lärlingsliknande utbildningen kommer eleverna att ges möjlighet utveckla ett serviceinriktat förhållningssätt som kan komma att benämnas serviceassistenter. Tim- och kursplaner för läsår 1 till 4 har tagits fram under våren och de två berörda eleverna är väl förberedda för sitt andra studieår. 2.7 Utveckling av våra idrottsutbildningar Våra nationella idrottsutbildningar, RIG-utbildningen i baseball och softball samt NIUutbildningen i ishockey för pojkar och flickor, har hittat sina former utifrån det nya styrsystemet i GY 2011 och känns nu etablerade. För att följa upp och kvalitetssäkra utbildningarna har en särskild organisation skapats för resp. idrott med representanter från 6

7 både idrotten och skolan. Glädjande är att elevintresset är så starkt från både pojkar och flickor. Parallellt med detta arbete har under året förts diskussioner om hur vi kan utveckla vår idrottsprofil. Viktigt är att hitta möjligheter också för de elever som inte klarar nålsögat nationell och internationell elit, men ändå vill satsa seröst på att kombinera studier med sin idrott. Detta utvecklingsarbete kommer att fortgå under kommande läsår. 2.8 Läsårets internationella arbete Leksands gymnasium har ett omfattande internationellt samarbete, framför allt med två av kommunens vänorter i Japan respektive Uganda. Samarbetet med Japan innebär att två elever på Hantverksprogrammet, finsnickeri, kan genomföra APU/APL i Japan med hjälp av bidrag från Internationlla programkontoret. Skolan har även ett kultur- och språkprojekt tillsammans med Stiernhööksgymnasiet i Rättvik, där en lärare från Rättvik och tre elever från Leksand besökte Japan. Leksands gymnasium har också haft besök av lärare och elever från Japan under året. Språk- och kulturprojektet har också medfört att en elev från Stiernhööksgymnasiets trädgårdsutbildning har fått möjlighet att göra APU i Japan. Samarbetet med Soroti i Uganda är väletablerat på Leksands gymnasium. Hösten 2011 reste en stor grupp elever på det Samhällsvetenskapliga programmet åk 3, tillsammans med lärare och skolledare från Leksands gymnasium och Insjöns skola, på en studieresa till Uganda. På våren välkomnade vi tre lärare och fem elever från Soroti till Leksand. Resan är möjlig genom att extra medel för eleverna tillförs projektet. Mottagandet av lärare och elever från Soroti SS och Swaria primary school har hittills finansierats med hjälp av medel från Internationella programkontoret. Studieresan förbereds noggrant i de ämnen som eleverna läser på programmet. Vistelsen i Uganda medför sedan att teorin omsätts i verkliga intryck och erfarenheter. Elevernas projektarbete anknyter till Uganda på något sätt och eleverna samlar material under resan. En elevgrupp arbetar med Leksands gymnasiums årligt återkommande solidaritetsdag som projektarbete. Den grupp som hade valt detta område i år utnyttjade alla tänkbara möjligheter att sprida information/marknadsföra vårens solidaritetsdag, t.ex. genom att skriva artiklar i Magasinet som delas ut i alla hushåll i Leksand. Av de medel som arbetas ihop av personal och elever på Leksands gymnasium under solidaritetsdagen överförs minst hälften till Soroti SS. Ett Comeniusprojekt med temat Träd startade hösten Leksands gymnasium deltar tillsammans med skolor från Spanien, Italien och Tyskland. Medel från Internationella programkontoret är beviljade för åren 2011 till

8 3. Förutsättningar för ökad måluppfyllelse 3.1 Gymnasieskolan Personal 15/ Antal Antal årsarbetare Skolledare 4 3,5 Pedagoger Studie- och yrkesvägledare 3 2,5 Elevhälsan 2 1,75 Administration 3 2,7 Vaktmästare 1 1 Bibliotekarie 1 1 Institutionstekniker 1 0,5 Skolvärd 1 1 TOTALT Personaltäthet och behörighet HT-10 15/9 HT-11 15/9 Antal årsarbetare Antal lärare/ 100 elever 8,7 9,1 1 Andel behöriga lärare 91 % 94 85,5 2 Särskilt stöd 15/ Antal Antal årsarbetare Skolsköterska 1 0,75 Skolläkare Studie- och yrkesvägledare 3 2,5 Skolkurator 1 1 Skolpsykolog Specialpedagog/ speciallärare 2 1,5 TOTALT 7 5,75 4. Ekonomi 4.1 Skolans prioriterade mål läsåret 2011/2012 Att utveckla metoderna för uppföljning och utvärdering för att motverka att elever går 4 eller 5 år i gymnasieskolan. Att tillsammans med kommunens kommunikationschef utveckla och förbättra marknadsföringsstrategier för att få fler elever att välja Leksands gymnasium. Att genom både bredd och kvalitet bibehålla vår attraktivitet hos leksandseleverna och samtidigt ha utbildningar som är attraktiva för ungdomar i andra kommuner. 1 SIRIS Skolblad avseende Leksands gymnasium 2 SIRIS Skolblad avseende Leksands gymnasium 8

9 4.2 Måluppfyllelse Metodutveckling för uppföljning och utvärdering för att motverka att elever går 4 eller 5 år i gymnasieskolan har varit en fokusfråga; både lokalt hos oss, inom Gysam och på nationell nivå. Ännu är det dock för tidigt att kunna se några konkreta resultat. En genomlysning av vår marknadsföring har skett under läsåret och en strategisk plan för kommande år har tagits fram. Vi har, förutom Vård- och Omsorgsprogrammet, kunnat bibehålla vårt breda programutbud och likaså andelen leksandselever som väljer Leksands gymnasium. (65%) 4.3 Analys och bedömning En ökad genomströmning av eleverna är ett prioriterat mål i GY2011. Man sätter hopp till att den nya programstrukturen till dels ska kunna åstadkomma detta. Då berörda elever ännu enbart gått årskurs ett är det för tidigt att se något resultat av detta. Rektorerna har planerat en rigorös uppföljning av eleverna studieresultat efter åk 1 och åk 2 i syfte att kunna sätta in stödåtgärder i de kurser där eleverna har svårigheter. Detta bör kunna ge positiva effekter. Detta problemområde är också prioriterat i Gysams kvalitetsgrupp och åtgärder, som grundar sig på de framgångsfaktorer som SKL tagit fram kommer att konkretiseras. Dessa är: - bra bemötande, - tydliga mål och betoning på resultat, - att vara på rätt utbildning, - kvalitet genom samarbete och delaktighet, - förmåga att upptäcka och tillgodose elevers motivation. Vi bedömer det som att den plan för marknadsföring som tagits fram kommer att vara en bra grund för vårt fortsatta arbete. Den befäster dels de gemensamma aktiviteter som vi ska fokusera på, dels ger den utrymme för de enskilda programmen att göra riktade insatser. Till detta kommer det kontinuerliga arbete som görs för att upprätthålla attraktiviteten på vår hemsida. Planerade intressanta aktiviteter kommande läsår blir också en elevambassadörsutbildning, och en logotypetävling. Vi har lyckats bibehålla ett brett programutbud trots ett minskat elevunderlag på mer än 25% räknat från elevpuckelns topp. Detta har skett till pris av samläsningar som vi vet är en pedagogisk utmaning för berörda pedagoger. Inför kommande år måste vi noga följa upp de effekter som dessa samläsningar har och bli medvetna om var smärtgränsen går utifrån vårt prioriterade mål. Om resultatet inte längre blir - att genom både bredd och kvalitet bibehålla vår attraktivitet hos leksandseleverna och samtidigt ha utbildningar som är attraktiva för ungdomar i andra kommuner. måste vi pröva andra vägar. 9

10 4.4 Åtgärder för utveckling läsåret 12/13 Att fortsätta utveckla metoderna för uppföljning, särskilda stödinsatser och utvärdering för att motverka att elever går 4 eller 5 år i gymnasieskolan. Att följa upp våra samläsningsmodeller för att se att vi fortfarande uppnår målet att genom både bredd och kvalitet bibehålla vår attraktivitet hos leksandseleverna och samtidigt ha utbildningar som är attraktiva för ungdomar i andra kommuner. Om inte, måste vi pröva andra vägar. 5. Läromedel och utrustning Leksands gymnasium fördelade för budgetåret tkr och för budgetåret tkr ut till programlag och ämneslag för läromedelsinköp. Till läromedel räknas även programvaror till datorer, material för praktiskt och laborativt arbete och medel för studieresor, lägerskolor och programmens marknadsföringsinsatser. Varje program och ämne har haft ansvar för fördelning av den budget som programmet eller ämnet tilldelats. För bok- och läromedelsinköp till biblioteket avsattes för budgetåret tkr och för tkr. Under budgetåret 2011gjordes en satsning på 1-1-datorer, totalt 90 datorer, för åk 1-elever på följande program, Samhällsvetenskapsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet. Under våren 2012 köptes ytterligare en omgång datorer till elever på högskoleförberedande program, förutom det Estetiska programmet, samt till Handelsprogrammet. Eleverna får disponera en lap top för att använda under studietiden. De lärare som undervisar på de aktuella programmen har också fått en lap top att använda i undervisningen. I stort sett alla klassrum har under året utrustats med en internetansluten dator, en projektor och högtalare. Den stora utmaningen ligger nu i att ge lärarna den kompetens de behöver för att kunna utveckla IT-användningen i undervisningen så att de ökade satsningarna ger ett mervärde i ökad kvalitet och ökad effektivitet. 5.1 Åtgärder för utveckling läsåret 12/13 I genomförandet av GY2011 krävs en stor satsning för att införskaffa läromedel i de nya eller reviderade kurserna i samtliga ämnen Vi behöver utrusta institutionerna med delvis nytt material för laborationer och tekniska kurser Vi måste utveckla användandet av IT-baserade läromedel 10

11 6. Organisation och arbetsformer 6.1 Elever i behov av särskilda stödinsatser Måluppfyllelse Elevernas enkät Jag får extra hjälp när jag 3,2 3,25 3,45 har svårigheter Lärarnas enkät Eleverna får extra hjälp när de har svårigheter 3,6 4,0 3,85 Leksands gymnasium har utvecklat ett resurscentrum med undervisning för elever på individuella programmet och de fem introduktionsprogrammen inom GY2011. Vi erbjuder IMPRO, IMPRE, IMIND och IMSPR. Under året har strategier utarbetats och under kommande år kommer vi att arbeta vidare med att utveckla det femte programmet, IMYRK. För de ca 25 eleverna på Språkintroduktion IMSPR har anställts tre språkhandledar i persiska, somaliska och arabiska för att kunna ge eleverna stöd i sin kunskapsutveckling. Resurser sätts också in för att hjälpa eleverna på de nationella programmen att klara sina studier främst i engelska, matematik och svenska men också för studieteknik, minnesträning, läs- och skrivstöd och undervisning och metodik i att använda kompensatoriska hjälpmedel via olika programvaror i datorn. Vid Resurscentrum finns två specialpedagoger, lärare i engelska, matematik och svenska samt praktiksamordnare. Här finns också lärare i arbetsmiljö och säkerhet, träteknik, bild, grundskolans SO och NO-ämnen samt idrott och hälsa. För varje elev i behov av särskilt stöd upprättas ett åtgärdsprogram som utvärderas när insatsen avslutas. Under lå har 22 åtgärdsprogram upprättats. När ett nytt åtgärdsprogram upprättas ersätter det gamla åtgärdsprogrammet och nya mål formuleras utifrån utvärderingen. Förutom Resurscentrum har eleverna möjlighet att fritt använda sig av stöd i matematik genom att uppsöka Mattestugan. Lärare i svenska och engelska har också avdelats tid för att särskilt kunna ge eleverna stöd och hjälp, under ordinarie lektion eller på annan tid. Organiserat stöd av specialpedagogen ges till elever med koncentrationssvårigheter och neuropsykiatriska funktionshinder NPF Analys och bedömning Vi måste i större utsträckning än tidigare strukturerat hjälpa eleverna att nå målen innan kursen avslutas och betygen sätt. Stöd till elever måste alltid i första hand ges inom ramen för den ordinarie undervisningen, under ordinarie kurstid och av den undervisande läraren. Stöd för att uppnå målen, utöver detta, ges av den undervisande läraren på annan tid än lektionstid Särskilda stödinsatser, som ges av lärare på resurscentrum, vid annan tid och av annan lärare, skall som regel planeras i ett Åtgärdsprogram, ÅP. ÅP upprättas av rektor eller den rektor 11

12 utser. Stödinsatser i de behörighetsgivande ämnena ENG5, MAT1, SVE och SVA 1,2 och 3 prioriteras i relation till ex. individuellt val som tidsmässigt kan kollidera med undervisningen vid resurscentrum Åtgärder för utveckling För elever med diagnostiserade NPF ska vi bygga upp ett särskilt recurscentrum med en specialpedagog för att vid behov kunna erbjuda eleverna undervisning i enskildhet eller i liten grupp 6.2 Skolans styrning och ledning Skolans prioriterade mål läsåret 11/12 Att genomföra APT i två former, dels samordnade under resp. rektor, dels för varje arbetslag Att höja kvalitén på medarbetarsamtalen Att göra en kvantitativ och kvalitativ uppföljning av utvecklingssamtalen Måluppfyllelse Från personalenkäter Påstående Jag känner att jag har ett medinflytande på min arbetsplats 3,8 3,91 3,65 3,68 Jag har ett meningsfullt medarbetarsamtal med min chef minst en gång per år 4,7 3,96 3,32 3,76 I medarbetarsamtalet analyseras mitt behov av kompetensutveckling 3,9 3,55 3,32 3,59 APT är ett välfungerande forum för samverkan mellan programlag och ledning -- 3,68 3,18 2,88 Från personalenkäter samt elevenkät 2012 Påstående Elever 2012 Jag har utvecklingssamtal varje termin med mina elever/min klassansvarige lärare 4,8 4,63 4,68 4,59 3, Analys och bedömning Under läsåret har en ny form för APT prövats. Efter varje personalkonferens, som genomförs cirka sex gånger per läsår, genomförs en APT inom varje skepp, det vill säga rektor har en gemensam APT för alla medarbetare som han/hon ansvarar för. Totalt är det en grupp på ca 25 personer för respektive rektor. Vi kan konstatera att den nya formen inte har mottagits positivt. I personalenkäten syns en klar försämring när det gäller bedömningen av APT som samverkansforum. 12

13 Medarbetarna är något mer positiva till medarbetarsamtalen jämfört med föregående år, men här är det möjligt att göra ytterligare förbättringar. En mer detaljerad utvärdering av medarbetarsamtalen genomfördes i direkt anslutning till samtalen och där framkommer det att många är mindre nöjda med det underlag som har använts som utgångspunkt. En övervägande del av eleverna uppger att de har utvecklingssamtal med klassansvarig, vilket är positivt Åtgärder för utveckling läsåret 12/13 APT genomförs i respektive programlag, totalt ca sex gånger per läsår. En ny mötesform införs, verksamhetsmöten, där samtliga medarbetare inom ett skepp träffas. En ny mall för medarbetarsamtalen arbetas fram. Ett utvecklingsarbete bland annat genom kompetensutveckling gällande samtal med elever genomförs under läsåret. 7. Personalens kompetensutveckling 7.1 Skolans prioriterade mål läsåret 11/12 Stödja enskilda medarbetare, program- och arbetslag i fortbildningsinsatser för genomförandet av gymnasiereformen GY2011 och nya skollagen 2011 Genomföra PIM så att samtliga lärare genomgått utbildningen juni 2012 Fördjupa IT-kunskaperna och utveckla metodiken och pedagogiken i användningen av IT Öka kompetensen kring elever i behov av särskilt stöd Fortsätta arbetet med kompetensinventering och kompetensplanering på individnivå i medarbetarsamtalet Arbeta med kompetensinventering på programlags- och ämneslagsnivå På APT arbeta med kompetensinventering på organisationsnivå 7.1 Måluppfyllelse Av personalenkäten framgår att pedagogerna upplever att frågan kring den individuella kompetensutvecklingen får ett nödvändigt utrymme i medarbetarsamtalet. 85% av lärarna har fullföljd PIM Ett antal studiecirklar inom IT och GY-11 har genomförts under året. Alla i personalen på både gymnasieskola och vuxenutbildning har gjort en bedömning av sina kunskaper i IT och utifrån denna kartläggning har alla delats in i grupper som under lå kommer att delta i utbildningsinsatser genom projektet Dalakompetens - All personal har också genomgått utbildning i HLR 13

14 7.2 Analys och bedömning Fokus för all kompetensutveckling under det gångna året har legat på implementeringen av GY2011. Fortbildning har genomförts i programlag, ämneslag och i ämneslag tillsammans med Stiernhööksgymnsiets lärare. De olika programlagen har också deltagit i programinriktade fortbildningsinsatser på regional och nationell nivå. 7.3 Åtgärder för utveckling läsåret 12/13 Fortsätta arbetet med kompetensinventering på programlags- och organisationsnivå Fortbildningsinsatserna för det kommande läsåret koncentreras kring inriktningskurser och programfördjupningskurser inom GY2011 samt våra fokusområden: o Ökad måluppfyllelse Utvecklande samtal o IT-pedagogik Dalakompetens PIM Program- och ämnesspecifik kompetensutveckling o Integration och värdegrund 8. Resultat och måluppfyllelse 8.1 Normer och värden Måluppfyllelse Från elevenkäter Miljön vid gymnasieskolan Elever Personal Elever Personal Elever Personal Pojkar och flickor ges 3,84 4,42 3,96 4,33 4,01 4,31 samma chanser Skolan är bra på att 3,19 3,62 3,4 3,58 3,63 3,82 motverka kränkande behandling Skolan har lyckats 2,93 3,77 2,97 3,78 3,28 3,74 stärka mitt självförtroende Eleverna trivs totalt 3,78 4,17 3,71 4,14 3,32 4,16 sett med sin gymnasieutbildning Det är en lugn miljö i matsalen 2,84 2, ,29 3,46 4,21 14

15 Allmänt om gymnasieskolan Jag har ett för mig välfungerande schema 3,76 4,07 3,87 Jag fick bra information innan jag påbörjade min utbildning 3,46 3,61 3,68 Skolan serverar en variationsrik lunch 2,52 2,54 2,64 Jag fick bra information de första dagarna på min utbildning 3,61 3,81 3,84 Skolan har en bra cafeteria 3,85 4,20 4,23 Skolan har ett välfungerande skolbibliotek 4,06 4,25 4,27 Bemötandet från personalen vid skolan personalen vid expeditionen 3,48 3,75 3,82 studie- och yrkesvägledaren 4,16 4,20 4,20 skolledningen (rektor, gymnasiechef) 3,71 3,86 3,92 skolhälsovården 3,51 3,92 4,19 kurator 3,49 3,80 3,91 lärarna 3,84 3,94 3,94 vaktmästaren 3,84 3,92 3,88...lokalvårdarna 3,59 3,75 3,91...bibliotekarien 3,96 4,12 4,1...personalen vid cafeterian 3,62 3,75 3,63...personalen i skolmatsalen 3,24 3,36 3, Analys och bedömning Leksands gymnasium har en tilltalande miljö och personalen på skolan möter eleverna på ett bra sätt. Det är viktigt att vi fortsätter att värna om den goda miljö vi har men även arbeta för att förbättra både den fysiska och den psyko-sociala miljön Åtgärder för utveckling Vi har en grupp elever som är utsatta för kränkande behandling och/eller mobbning och inom detta område behöver vi hitta nya strategier, se avsnitt Utveckling, lärande och kunskap Skolans prioriterade mål läsåret 11/12 Tätare uppföljning och regelbunden återkoppling av frånvaron med gymnasiets handlingsplan som grund. Arbeta för att stärka samarbete över ämnesgränserna enligt intentionen i GY2011. Stärka användningen av IKT som pedagogiskt verktyg genom kompetensutveckling internt och externt. Arbete i PYS-gruppen enligt Arbetsplan för utveckling och förbättring av Leksands gymnasiums samarbete med yrkeslivet. 15

16 8.2.2 Måluppfyllelse, analys och bedömning Elevers närvaro Elevers frånvaro angiven i procent höstterminen 2011 och vårterminen 2012 hämtad från Skola 24. Program Total frånvaro ht 11 Total frånvaro vt 12 Icke anmäld frånvaro Ht 11 Icke anmäld frånvaro vt BF 7,6 12,8 17,4 7,7 11,9 15,2 1,5 1,9 5,4 1,2 2,9 4,9 HA/HP 10,9 16,2 12,4 12,1 18,8 14 1,2 8,4 3,8 2,2 8,8 3,1 RL/HR 10,1 16,4 27,7 15,7 17,4 29,4 1,7 4,6 7,7 2,7 5,2 18,5 HV/IP 13 14,2 11,9 16,4 17,8 17 3,7 2,8 3,2 3,3 4,1 3,1 L 9, ,7 14,6 18,4 11 0,6 0,6 1,7 0,8 0,6 1,5 OP 14,7 20,5 14,8 15,9 5,6 10 4,1 4 EK 9,6 12,5 2,6 2,1 SPEI 14, ,6 22,8 7 8,1 6,5 8,9 ES 9,3 10,5 13,6 11,8 16,3 18,4 2,1 5,2 5,6 2,5 6,6 5,8 NA/NV 4,2 7,5 11,7 7,2 9,3 11,6 1 1,8 5 2,2 2 4,1 SA/SPSP 12,7 13,2 14, ,4 6,4 3,5 5,8 5,5 4,5 15,2 3,9 TE 5,7 7 7,5 9,6 2,3 2 4,4 4,1 Min närvaro på lektionerna påverkar mina studieresultat ,91 3,95 Vid en analys av frånvarostatistiken framkommer nedanstående. Den totala frånvaron är högre i åk 2 och 3 och i allmänhet högre på yrkesprogrammen. Den totala frånvaron ökar också något under vårterminen. Den icke-anmälda frånvaron är i de flesta klasser anmärkningsvärt låg, men det finns undantag. Den icke-anmälda frånvaron återfinns framför allt på individnivå. Några program har utmärkande låg frånvaro, t.ex. Teknikprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet Den handlingsplan som finns gällande frånvaron kan ha haft viss effekt på den totala frånvaron. De skärpta kraven från CSN från och med vårterminen 2012 verkar inte ha nått fram till eleverna. Det kan vara intressant att fundera över vilka slutsatser vi kan dra av detta. En jämförelse mellan frånvaro och betyg är också något som är intressant att göra. Eleverna ser ett klart samband mellan närvaro och studieresultat. 16

17 Lärande och kunskap Jag ser en helhet i mina studier 3,59 3,75 3,8 Skolan har anpassat utbildningstakten så att den passar mig 3,27 3,25 3,25 Skolan har fått till stånd ett samarbete över ämnesgränserna 3,32 3,43 3,49 Skolan är bra på att lära mig använda datorn 3,22 3,18 3,08 Jag upplever att mina studier är meningsfulla 3,68 3,86 3,97 De schemabrytande aktiviteter som skolan erbjuder är meningsfulla (t.ex. mässor, studiebesök, föreläsningar, skolbio) 3,63 3,87 3,91 Utbildningen motsvarar mina förväntningar 3,55 3,64 3,72 Jag kan rekommendera utbildningen till andra 3,81 3,92 4,02 Jag planerar att studera vidare vid högskola eller universitet inom tre år efter det att jag slutat mina studier 3,78 3,89 3,93 Eleverna är i stort sett nöjda med den utbildning som de har valt och tycker att skolans innehåll är bra. Fler elever än tidigare år tycker dock att skolan har blivit sämre på att lära ut hur eleven ska använda datorn, trots att fler elever har tillgång till en egen dator. Vi behöver göra en djupare analys av detta. Jag har minst 15 veckors APU under min tid på Leksands gymnasium Skolan är bra på att samarbeta med arbetsplatser utanför skolan Under APU:n arbetar jag med mål från mina kurser ,77 3,4 3,48 3,57 4,38 3,24 Med utgångspunkt i Skolinspektionens tillsyn av Leksands gymnasium angående den arbetsplatsförlagda utbildningen, skapade PYS-gruppen, där programsamordnarna från yrkesprogrammen ingår samt ansvariga rektorer, en handlingsplan för läsårets arbete. De områden som har varit i fokus är programråd samt att ta fram en mall för bedömningen av det arbetsplatsförlagda lärandet inför den första APL-perioden i GY2011. Varje program har i dag en bedömningsmall som ska testas under hösten Åtgärder för utveckling läsåret 12/13 En särskild satsning på uppföljning av elevers frånvaro i enlighet med gymnasiets handlingsplan och med hjälp av Skola24 görs. Sambandet mellan hög frånvaro och måluppfyllelse ska analyseras. Kompetensutveckling inom pedagogisk IT-användning för att möta elevernas ökade krav. Uppföljning av bedömning i det arbetsplatsförlagda lärandet. 17

18 8.3 Ungdomars ansvar och inflytande Måluppfyllelse Resultat från elevenkäter samt personalenkäter Elever Personal Elever Personal Elever Personal Skolan är bra på att 3,57 3,77 3,53 3,8 3,66 3,75 lära mig arbeta självständigt Skolan är bra på lära 3,52 3,81 3,65 3,93 3,67 3,77 mig samarbeta Jag får vara med och 2,89 3,36 3,04 3,04 3,05 3,33 påverka kursernas uppläggning Jag upplever, totalt 3,53 X 3,67 X 3,82 X sett, att jag har inflytande över min egen inlärning Programgrupperna 3,53 2,92 3,67 3,03 3,82 3,17 ger eleverna ett reellt inflytande över det pedagogiska arbetet på skolan Vi har regelbundna 3,75 4,68 4,12 4,51 4,02 4,57 klassråd Elevrådet har 3,6 X 4 X X regelbundna möten Elever och lärare är i stort sett överens om att eleverna har inflytande över den egna studiesituationen. Eleverna upplever att deras förmåga att arbeta självständigt och att samarbeta stärks i skolan. De områden där elevers och lärares uppfattning fortfarande skiljer sig åt är dels möjligheten för eleverna att påverka kursernas upplägg, dels huruvida klassansvarig har utvecklingssamtal varje termin Åtgärder för utveckling läsåret 12/13 Kompetensutveckling gällande utvecklande samtal för att stärka personalens kompetens att möta eleverna i samtal på både individ- och gruppnivå. 18

19 8.4 Utbildningsval, arbete, samhällsliv och omvärlden Skolans prioriterade mål läsåret 11/12 Fortsatt marknadsföring av Teknik- och Industriprogrammet inom Teknikcollege Leksand för att kunna rekrytera elever till utbildningarna Fortsatt samverkan med företagen i närområdet för att öka engagemanget i Teknikcollegearbetet. Fortsatt arbete i den regionala processledargruppen för att stödja varandra i utvecklingsarbetet. Fortsatt samverkan med Högskolan Dalarna för att skapa naturliga kontakter och ingångar för eleverna fr.a. på teknikprogrammet. Marknadsföring av vård- och omsorgscollege med syfte att visa upp en attraktiv gymnasieutbildning i form av gymnasial lärlingsutbildning Måluppfyllelse Antalet sökande till teknikutbildningen har sjunkit i antal men ändå ökat procentuellt sett när elevantalet sjunkit. En aktiv marknadsföring har bidragit till detta. Vi anser ändå inte att vi nått målet med att öka rekryteringen och framför allt har vi inte lyckats öka andelen flickor på programmet. Vi har inte genom certifieringen av teknikcollege lyckats göra utbildningen så attraktiv att det fått genomslag i elevsiffrorna. Vi har under året startat upp ett arbete elevrepresentanter på teknikprogrammen i de olika college som ingår i TC Dalarna att utveckla den regionala hemsidan. Vi har haft ett aktivt arbete i processledargruppen. Vi har samverkat med Högskolan Dalarna både i processledargruppen och i styrgruppen. Inom ramen för Vård- och omsorgscollege Gagnef, Leksand, Rättvik, har ett utvecklingsarbete omkring lärlingsutbildning inom Vård- och omsorgsprogrammet. Vid flera tillfällen har bransch och skola tillsammans presenterat verksamheten inom Vård och omsorg i kommunerna samt vilka möjligheter till utbildning som finns Analys och bedömning Industriprogrammet/ Hantverksprogrammet och Teknikprogrammet ingår i Teknikcollege Leksand. Arbetet med att utveckla Teknikcollege Leksand har fortsatt under läsåret. Genom Region Dalarna - Teknikcollege Dalarna finns vi med i ett projekt där vi får ett ekonomiskt bidrag till en 20 % tjänst som processledare för Teknikcollege Leksand där uppdraget delas lika mellan en lärare och en skolledare för Teknikprogrammet. Processledarna ingår i en regional processledargrupp med representanter för samtliga teknikcollege i Dalarna. Under året har 2 programrådsmöten med Industriprogrammet och Teknikprogrammet hållits där företagen i närområdet mött skolans representanter. Vi har i programråden i första hand arbetat med frågeställningar kring APU/APL. Processledargruppen har träffats 7 gånger under året, vid ett tillfälle tillsammans med Styrgruppen för Teknikcollege Dalarna för att skapa en nytändning och ett nytt engagemang bland företagen som ingår i collegesamarbetet. Trots att Vård- och omsorgsprogrammet marknadsfördes på flera sätt med hjälp av personal från vård och omsorg och elever och lärare på Omvårdnadsprogrammet under hösten 2011 var det få sökande till ungdomsgymnasiets Vård- och omsorgsprogram, både i Leksand och Rättvik, vårterminen Detta fick till följd att inte någon av kommunerna startade 19

20 programmet. Det finns dock ett stort intresse för vuxenutbildningens vård- och omsorgsprogram Åtgärder för utveckling läsåret 12/13 Fortsatt arbete med marknadsföring för att öka rekryteringen av både pojkar och flickor. Fortsatt arbete med att utveckla den regionala hemsidan Stärka samarbetet i regionen genom processledargruppen Stärka samarbetet med företagen både lokalt och regional Satsning på vuxenutbildning på Vård och omsorgsprogrammet inom VO-college. 8.5 Bedömning och betyg Skolans prioriterade mål läsåret 11/12 En fördjupad analys ska göras i ämneslag och elevråd angående orsaker till den stora skillnaden i elevers och personals uppfattning om grunder för betygsättning och regelbunden information om betygsnivå under kursens gång. Utifrån resultatet av ovanstående analys vidtas åtgärder t.ex. i form av kompetensutveckling inom området Måluppfyllelse År Antal elever Genomsnittlig betygspoäng ,9 83, ,1 3 83,3 4 Källa: SIRIS Skolverket Resultat från elevenkäter samt personalenkäter 2010 till Andel behöriga till högskolan (%) Lärarna har redovisat för mig på vilka grunder betygen sätts Lärarna informerar regelbundet om vilken betygsnivå jag ligger på Elever Personal Elever Personal Elever Personal 2,89 3,92 3,04 3,98 3,52 3,98 2,61 3,62 2,67 3,65 2,76 3,66 Läsåret 11/12 har varit det första i GY2011. Lärarna har arbetat med att fördjupa sig i nya ämnesplaner och kurser och i de kunskapskrav som eleverna ska uppnå. Bedömning och betygsättning enligt en ny betygsskala har varit ett återkommande ämne på konferenser och i 3 SIRIS Skolblad avseende Leksands gymnasium 4 SIRIS Skolblad avseende Leksands gymnasium 20