TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden. Innehåll. Protokoll 1 (17)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden. Innehåll. Protokoll 1 (17)"

Transkript

1 TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll 1 (17) Mötesdatum Innehåll 45 Val av justerare 46 Information - Patientsäkerhetsberättelse Information - Socialnämndens verksamheter 48 Anmälningsärenden 49 Delegationsärenden 50 Vårdnadsöverflyttning 51 Vårdnadsöverflyttning 52 Detaljplan för östra delen av SKEGRIE 41:1, Skegrie öster. Skegrie, Trelleborgs kommun. 53 Vitesärende färdtjänst 54 Statsbidrag-utvecklingsmedel för 2015 för att kvalitetsutveckla socialtjänstens arbete för våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat/utsatts för våld och våldsutövare 55 Färdtjänsten - åtgärder kring avtalet 56 Budget förslag till nytt avgiftssystem 57 Revisorernas granskning av behörigheter 58 Övriga frågor

2 TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll 2 (17) Mötesdatum Plats och tid Socialförvaltningen, Ingerborgen kl Beslutande Lennart Höckert (S) Matilda Malmgren (M) Ben Benrabah (SÖS) Birgitta Sjögren (C) Anita Persson (SD) Caroline Paulsson (MP) Lizian Kyreus (S) Rikard Curre Nilsson (S) Catharina Blixen-Finecke (M) Tjänstgörande ersättare Ersättare Övriga Inger Persson (FP), Ersätter Jonas Bjunö (M) Inger Persson (M), Ersätter Gustaf Centervall (FP) Gun Tenggren (S) Ann-Cristin Dahlgren (SÖS) Christel Sund (C) Mattias Frithiof (SD), Linus Pernum (S) Annikki Tinmark Förvaltningschef Camilla Ahlin Socialförvaltningen Kenneth Johansson Socialförvaltningen Maria Rosenquist Avdelningschef Maria Staf Kvalitetsstrateg Justeringens plats och tid Sekreterare Socialförvaltningen den 7 april 2015 Camilla Ahlin Paragrafer Ordförande Justerare Lennart Höckert (S) Caroline Paulsson (MP) Catharina Blixen-Finecke (M)

3 TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll 3 (17) Mötesdatum Anslag/Bevis Justeringen har tillkännagivits genom anslag Socialnämnden den Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats Socialförvaltningen Underskrift Camilla Ahlin

4 TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll 4 (17) Datum Val av justerare Ärendebeskrivning Caroline Paulsson och Catharina Blixen-Finecke utses att jämte ordförande justera dagens protokoll. Justering sker på morgonen, tisdagen den 7 april. Justerares signatur Utdragsbestyrkan

5 TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll 5 (17) Datum Information - Patientsäkerhetsberättelse 2014 Dnr SN 2015/119 Ärendebeskrivning Föreligger Patientsäkerhetsberättelse för Bilaga Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) redovisar om sina uppdrag och om den årliga patientsäkerhetsberättelsen. Beslut Socialnämnden beslutar att godkänna upprättade Patientsäkerhetsberättelse för 2014 och lägga den till handlingarna. Justerares signatur Utdragsbestyrkan

6 TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll 6 (17) Datum Information - Socialnämndens verksamheter Ärendebeskrivning Individ- och familjeomsorgen (IFO) Avdelningschef Maria Rosenquist informerade om de olika verksamheterna inom IFO Äldreomsorg Avdelningschef Kenneth Johansson informerade om de olika verksamheterna inom äldreomsorgen. Avtal regionen Förvaltningschef Annikki Tinmark informerade nämnden om ett nytt avtal med Regionen, som kan bli en utmaning för kommunen. Tanken är att ett avtal ska tecknas innan sommaren. Nämnden kommer att informeras löpande om detta. Eventuella nya riktlinjer I betänkandet av utredningen om betalningsansvarslagen (SOU 2015:20), Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård föreslås antalet dagar innan kommunen tar över ansvaret för medicinskt färdigbehandlade att minska till 3 dagar, både avseende de äldre(idag 5 dagar) och de som är föremål för vård inom psykiatrin (idag 30 dagar). Kö till boende I dagsläget är kön till äldreboende 42 personer. Ombyggnaden av Borgvallen blir klar tidigast februari/mars Detta kan medföra viten för Socialnämnden Antal kunder med hemtjänst ökar. I dagsläget köps 4 platser för korttid externt Justerares signatur Utdragsbestyrkan

7 TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll 7 (17) Datum Anmälningsärenden Dnr SN 2015/2 Ärendebeskrivning Inkomna ärenden Socialnämndens arbetsutskott individärenden: Lex Sarahrapporter: 2015/84, 2015/95, 2015/ Domar inom Äldreomsorg och LSS 4. Domar inom IFO Beslut Socialnämnden beslutar att godkänna redovisningen av anmälningsärenden och lägga dessa till handlingarna. Justerares signatur Utdragsbestyrkan

8 TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll 8 (17) Datum Delegationsärenden Dnr SN 2015/3 Ärendebeskrivning Beslut fattade Listor över delegationsbeslut Bostadsanpassningsbidrag 2. Listor över delegationsbeslut Äldreomsorg, LSS, Färdtjänst, riksfärdtjänst 3. Listor över delegationsbeslut, Råd- och stödenheten, Familjerätt, familjehemsenhet, beroende, Mottag- och utredningsenhet 4. Listor över delegationsbeslut, Avgiftshandläggning 5.Ordförandebeslut / Beslut enligt särskilt förordnande: : Omedelbart omhändertagande jämlikt 13 LVM : Omplaceringsbeslut jämlikt 11 LVU : Omplaceringsbeslut jämlikt 11 LVU : Upphörande av omedelbart omhändertagande jämlikt 13 LVU 6. Tillståndsbeslut: Dnr 2015/68 Dnr 2015/115 Dnr 2015/22 Dnr 2014/ Yttranden inom IFO, (till Transportstyrelsen, Åklagarmyndigheten) Beslut Socialnämnden beslutar att godkänna redovisningen av delegationsbeslut och lägga dessa till handlingarna. Justerares signatur Utdragsbestyrkan

9 TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll 9 (17) Datum Vårdnadsöverflyttning Publiceras ej Justerares signatur Utdragsbestyrkan

10 TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll 10 (17) Datum Vårdnadsöverflyttning Publiceras ej Justerares signatur Utdragsbestyrkan

11 TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll 11 (17) Datum Detaljplan för östra delen av SKEGRIE 41:1, Skegrie öster. Skegrie, Trelleborgs kommun. Dnr SN 2015/101 Ärendebeskrivning Föreligger Samråd kring Detaljplan för östra delen av SKEGRIE 41:1, Skegrie öster. Skegrie, Trelleborgs kommun. Samhällsbyggnadsnämnden har sänt förslaget till nämnderna för yttrande. Syftet med detaljplanen är att stärka serviceunderlaget i Skegrie och möjliggöra för utbyggnad av skola och centrumfunktioner. Syftet är även att komplettera villabebyggelsen i Skegrie med flerbostadshus och radhus. Yttrande Socialnämnden har tittat på förslaget, och deltagit i samrådsmöte tillsammans med representanter från andra nämnder och förvaltningar och vill att följande tas med i planen: Kommunen har behov av ett LSS-boende utanför Trelleborgs tätort. 4-6 lägenheter bör därför lokaliseras i utkanten av planområdet och inte i anslutning till mötesplatser. Det bör Skapas möjligheter för alla åldersgrupper att bo i Skegrie, genom seniorboende med samlingslokaler eller öppen dagverksamhet. Beslut Socialnämnden beslutar att lämna ovanstående yttrande till Samhällsbyggnadsnämnden gällande Detaljplan för östra delen av SKEGRIE 41:1, Skegrie öster. Skegrie, Trelleborgs kommun Justerares signatur Utdragsbestyrkan

12 TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll 12 (17) Datum Vitesärende färdtjänst Dnr SN 2015/139 Ärendebeskrivning Föreligger anmälan om säkerhetsförseelse i samband med färdtjänstfärd. Ärende Den 23/1 inkommer klagomål via mail från samordnare inom dagverksamheten, där hon berättar att en dement man som skulle åka färdtjänst till sin dagverksamhet på Grindslanden istället blev avlämnad på Gröningen. Enligt henne har chauffören lämnat honom i allrummet där några besökande män spelade biljard. När personal från Gröningen kommer ut från personalrummet känner de inte igen mannen men ringer till Grindslanten som sedan ringer upp färdtjänst. Chauffören får komma tillbaka och hämta mannen för att köra honom till rätt adress. Klagomålet framfördes till Taxi Trelleborgs chef. Han medger att mannen blivit lämnat på fel destination men uppger att chauffören säger att han lämnat över mannen till någon kvinnlig personal på Gröningen. Beslut Socialnämnden beslutar att, i enlighet med gällande avtal, utkräva straffavgift av Taxi Trelleborg om kr för ovanstående förseelse. Justerares signatur Utdragsbestyrkan

13 TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll 13 (17) Datum Statsbidrag-utvecklingsmedel för 2015 för att kvalitetsutveckla socialtjänstens arbete för våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat/utsatts för våld och våldsutövare Dnr SN 2015/105 Ärendebeskrivning Föreligger redan insänd ansökan till Socialstyrelsen gällande utvecklingsmedel för 2015 för att kvalitetsutveckla socialtjänstens arbete för våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat/utsatts för våld och våldsutövare. Bilaga. Beslut Socialnämnden beslutar att godkänna den redan insända ansökan om utvecklingsmedel för 2015 för att kvalitetsutveckla socialtjänstens arbete för våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat/utsatts för våld och våldsutövare Justerares signatur Utdragsbestyrkan

14 TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll 14 (17) Datum Färdtjänsten - åtgärder kring avtalet Dnr SN 2015/13 Ärendebeskrivning Roger Granat informerade vid arbetsutskottet, kring färdtjänstavtalet och hur nämnden kan hantera detta. Arbetsutskottet beslutade vid sammanträde den 13 mars 2015 att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag på tilläggsbeställning för helgbeställning av färdtjänstresor, för nämnden att besluta om vid dagens sammanträde. En extern jurist har granskat avtalet och krav på helgbeställning kan i dess nuvarande form inte ställas. Det innebär att ett tilläggsavtal måste tecknas för beställning på helgen. Ett tilläggsavtal kommer att medföra en kostnad för nämnden, Beslut Socialnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att fortsätta dialogen med taxibolaget och ta fram ett förslag till avtal för helgbeställning till nämndens aprilsammanträde. Justerares signatur Utdragsbestyrkan

15 TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll 15 (17) Datum Budget förslag till nytt avgiftssystem Dnr SN 2015/156 Ärendebeskrivning Förvaltningschef Annikki Tinmark informerade nämnden om det nuvarande avgiftssystemet som inte varit föremål för någon översyn i sin helhet sedan Beslut Socialnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att efter fördjupad utredning ta fram förslag till nytt avgiftssystem och nya nivåer, och återkomma till nämnden för beslut, senast vid sammanträdet i maj. Justerares signatur Utdragsbestyrkan

16 TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll 16 (17) Datum Revisorernas granskning av behörigheter Dnr SN 2015/157 Ärendebeskrivning Föreligger revisionsrapport Behörigheter Där Pwc, på uppdrag av kommunens revisorer granskat om den interna kontrollen kring behörigheter i ekonomisystemen är tillräcklig. Pwc:s bedömning: Sammantaget görs bedömningen att den interna kontrollen är tillräcklig,vilket baseras på följande granskningsresultat: Det finns en aktuell attestförteckning Uppdateringen av enskild behörighet är skild från beslutet om tilldelning av behörighet. Samma person kan alltså inte både besluta och registrera behörighet Uppföljning av tilldelad behörighet sker två gånger per år, samt att automatisk avregistrering av behörighet sker vid tre månaders inaktivitet Logg sker av alla transaktioner, vilket möjliggör spårning av gjorda registreringar Slutlig bedömning i korthet: Rutinen är avgränsad och med spårbarhet. Logglistor gör det möjligt att följa verksamheten, både löpande och för särskilda ändamål. Ett fåtal personer är inblandade i rutinen. Återknytning till revisionsfrågan: Sammantaget bedöms rutinerna fungera bra och den interna kontrollen tillräcklig. Yttrande från Socialnämnden: Socialnämnden delar revisionsrapportens bedömningar och har inget övrigt att tillägga. Beslut Socialnämnden beslutar att svara revisionen med ovanstående yttrande. Justerares signatur Utdragsbestyrkan

17 TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll 17 (17) Datum Övriga frågor Ärendebeskrivning IVO-granskning Lennart Höckert och Matilda Malmgren informerade kort från ett dialogmöte med IVO, som gör en granskning av förhandsbedömningar. IVO var nöjda och rapporten kommer troligen inte att innehålla någon kritik. Justerares signatur Utdragsbestyrkan

18 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Marie Bergholtz medicinskt ansvarig sjuksköterska

19 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 6 Uppföljning genom egenkontroll 8 Samverkan för att förebygga vårdskador 10 Riskanalys 11 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 11 Hantering av klagomål och synpunkter 10 Sammanställning och analys 12 Samverkan med patienter och närstående 15 Resultat 16 Övergripande mål och strategier för kommande år 17 2

20 Sammanfattning Vårdgivaren, Socialnämnden i Trelleborgs kommun, ansvarar för god och säker vård inom den kommunala hälso- och sjukvården. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) ska på socialnämndens uppdrag se till att kvalitet och patientsäkerhet är hög inom ansvarsområdet. För att uppnå god och säker vård har verksamheten rutiner och metoder till hjälp som hålls uppdaterade av MAS och MAR. År 2014 har inneburit fortsatt arbete för att ha en god kommunal hälso-och sjukvård. Ny befattningshavare på tjänsten börjar i mars 2015 då den varit vakant sedan oktober Vi samarbetar med motsvarande tjänst inom Socialtjänst lagen,socialt ansvarig socionom, SAS. Samarbetet mellan MAS/MAR/SAS uppdragen har under året fortsatt. Syftet är att se på helheten utifrån patient/kund perspektiv då något inträffat samt att ge stöd till enheterna.både särskilda boende och hemvårdsområdena har under åter haft en omfattande kvalitetsuppföljning i samverkan mellan de olika lagrummen SOL och HSL. Resultaten har dels kommunicerats med varje enhet, samt även övergripande rapporterats till avdelningschef och enhetschefer. HSL- personal, d v s sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter samt delegerad omvårdnadspersonal ansvarar för omvårdnadsinsatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL).Detta arbete har fortgått som vanligt under året.det har funnits en del svårigheter att rekrytera legitimerad personal. Enhetscheferna för vård och omsorg, ansvarar för, och arbetar kontinuerligt med, utveckling och kvalitet inom sin enhet. I detta arbete ingår att arbeta i team med enhetens avvikelser.enheterna har på olika sätt arbetat med detta.kvalitersarbete inom de olika nationella kvalitetsregistren som finns har också fortgått. MAS/MAR har under året bevakat och utrett HSL avvikelser. Framför allt avvikelser av allvarligare karaktär har vid genomgång kunnat resultera i revidering av arbetssätt, rutinförändring, utbildning. Avvikelser: Ingen Lex Maria anmälan är inlämnad till Inspektionen för vård och omsor under Ett ärende har inkommit till patientnämnden. Totala antalet avvikelser var (4267 år 2013) Kvalitets och förbättringsarbete: Ledningskraft är en del av satsningen Bättre liv för sjuka äldre som kommunen i samverkan med Region Skåne arbetat med även under Ledningskraftsgrupp i Trelleborg, bestående avmas/mar, enhetschefer från kommunens HSL organisation,verksamhetschefer från primärvården i Trelleborg och Trelleborgs lasarett har regelbundet träffats och arbetat med förbättringsområden.deltagande i och utveckling av innehållet ide nationella kvalitetsregistren är ett av arbetsområdena som gruppen arbetat med. Nationell Patientöversikt ( NPÖ) har i samverkan med Region Skåne introducerats. NPÖ möjliggör för legitimerad personal som vårdar en patient att ta del av dokumentation från annan vårdgivare.syftet är att på ett effektivt sätt 3

21 kunna få information som är viktig för att bedriva en god vård mellan huvudmännen som vårdar patienten. I första skedet har komunen nu fått behörighet att läsa valda delar av Region Skånes journalföring, Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 I dessa författningar står att patienten inte ska komma till skada eller utsättas för risk för skada i vårdarbete. All personal som arbetar utifrån Hälso- och sjukvårdslagen ska: arbeta följsamt till utarbetade HSL-rutiner så att patienten är säker då vårdarbete utförs. arbeta preventivt i syfte att förebygga vårdskador. arbeta för att öka patientens och närståendes delaktighet i säkerhetsarbetet. För att uppnå ovan krävs att all personal använder rutinerna som ett levande dokument samt att rutiner kontinuerligt ses över och revideras.viktigt är att avvikelserapportering sker. Preventionsarbete ska ske dagligen i allt vårdarbete. Avvikelserapport ska alltid skrivas då något inträffat eller riskerat att inträffa. Systematiskt teamarbete ska genomföras per enhet för att identifiera, riskhantera och åtgärda avvikelser som inkommit. De särskilda boendeenheterna ska erbjuda patienten att delta i kvalitetsregister för att öka säkerhet och kvalitet för den enskilde. Dessa är Senior Alert, Palliativa registret, BPSD (beteende och psykiska symtom vid demens samt Swedem( Svenska demensregistret). Ansvariga för uppföljning av ovan är på enheterna enhetschefen. Respektive enhetschef har redogjort för hur dessa övergripande mål och strategier har uppföljts i sina patientsäkerhetsberättelser. Övergripande uppföljningsansvar har MAS/MAR. Resultatet visar på att teamarbete utvecklats. I dessa team har avvikelser analyserats. Se under rubrik Struktur för uppföljning. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Vårdgivaren, Socialnämnden i Trelleborgs kommun är ansvarig för patientsäkerhetsarbetet. Mål och strategier för det systematiska patientsäkerhetsarbetet ska fastställas och följas upp och utvärderas kontinuerligt. Vårdgivaren ansvarar för att det finns en stabsenhet som har uppdrag att arbeta med uppföljning och analys av händelser och avvikelser, fördjupade analyser inom patientsäkerhetsområdet, samt utvecklingsarbeten inom patientsäkerhetsområdet. I Trelleborgs kommun är detta delegerat enligt följande: Avdelningscheferna ansvarar för att medarbetare har rätt kompetens och befogenheter att bedriva en säker vård. De ansvarar också för att enheterna systematiskt arbetar med patientsäkerhet och följer rutiner. Alla enheter ska rapportera och systematiskt gå igenom sina respektive avvikelser. Medarbetarna ska delges resultatet och åtgärder ska vidtas utifrån avvikelsen. 4

22 Avdelningscheferna ansvarar också för att anmäla hälso- och sjukvårdspersonal som utgör en patientsäkerhetsrisk till MAS/MAR, socialförvaltningens ledning och Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Medicinskt ansvarig sjuksköterska och Medicinskt ansvarig för Rehabilitering bevakar att hälso- och sjukvårdens patientsäkerhet upprätthålls i hemsjukvården som bedrivs inom kommunens ansvarsområde. MAS/MAR ansvarar för att det finns rutiner för hög patientsäkerhet. MAS/MAR ansvar regleras i Hälso- och sjukvårdslagen. MAS/MAR har även delegering från nämnd på att göra anmälningar enligt Lex Maria till IVO samt anmäla felaktigheter på medicintekniska produkter till Läkemedelsverket och IVO Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Mätmetoder Eventuella vårdskador mäts genom uppföljning och kontroll av inkomna avvikelser ur verksamhetssystemet, granskning av dokumentation och vidtagna åtgärder. Enhetschefer och legitimerad personal har i teamen genomfört kontrollerna av avvikelserna. MAS har vid tillsyn sett att det ofta saknats reogörelse för hur åtgärder vidtagits och hur uppföljning skett. Genomgång av dessa konrtoller har skett på enhetschefsträffar. Uppföljning via de nationellakvalitetsregister är också en möjlighet till kontroll av hur enheterna arbetat med riskanalyser. Dessa kvalitetsregister är: Senior alert. I detta kvalitetsregister mäts risk för och befintliga trycksår, undernäring samt fall hos den enskilde patienten. Kopplat till detta finns en metodisk handlingsplan. Enheterna har i olika grad arbetat med metoden men genomgående har det inte skett i den omfattning som vore önskvärt.mas anser att orsakerna beror på avsaknad av tydlig förtståelse för att detta kvalitetsregister möjliggör preventionsarbete. Plan för hur registret ska bli mer spritt finns för år BPSD har alla demensboende infört. Även en del andra särskilda boende har infört metoden. Det är demenssjuksköterskan som genominformation,utbildning och fortlöpande handledning åstadkommit ett mycket gott resultat. Palliativa registret. Deltagande i palliativa registret ska garantera ökad kvalitet vid livets slutskede och innefattar flera delar i syfte att ge god kvalitet vid livets slut. Uppföljning sker via statistik. Enhetschefen för sjuksköterskorna har tagit som sitt ansvar att utveckla denna del då registrering inte varit fullständig.målnivån har uppnåtts. Swedem.Införande av Swedem har skett under 2014 också med mycket gott resulat Syftet är att förbättra kvaliteten på demensvården genom att samla in data och följa upp förändringar i patientgrupper, diagnoser och behandling. 5

23 Demenssjuksköterskan,i samverkan med sjuksköterska och enheten har under året registrerat samtliga med demensdiagnos i Svedem. Uppföljningar på 207 vårdtagare fördelade på 7 demensboende har genomförts Dokumentation. Journalgranskningar ska vara en del av verksamhetens kvalitetskontroll och genomförs alltid vid utredningar. MAS/MAR har vid tillsyner sett på hur dokumentationen skrivits i journalen.det är inte alltid så lätt att urskilja var innehållet i de olika händelserna dokumenterats. Sjuksköterskorna har bildat en arbetsgrupp för att utveckla kvaliteten i dokumentationen.de har påbörjat inventering av sökord med syfte att skapa verktyg som kan åstadkomma en enhetlighet i dokumetationen.arbetet fortsätter under MAS/MAR har granskat journaler utifrån avvikelser och då det förekommit granskningar kopplat till verksamhetsprogrammet fört dialog med systemansvarig.utveckling av verksamhetsprogrammet har skett. Statistik. Framtagande av statistik harskett cykliskt.syftet har varit att snabbt se om någon enhet har förändringar som behöver ses över. Statistik med möjlighet att jämföra avvikelser såväl över tid, som per enhet, har tagits fram per halvår. Enheterna har på detta sätt successivt kunnat arbeta med förbättringar. Mötesformer MAS/MAR har haft regelbundna träffar med legitimerad personal. På dessa möten har det bland annat diskuterats vilka förbättringsåtgärder som behövts utvecklas utifrån inrapporterade avvikelser.aktuella kvalitetsområdeområde har informerats och förts dialog kring hur genomförande ska ske inom verksamheten. Vidare tas nyheter inom området upp för upplysning och implementering. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1 Lex Maria. Alla allvarliga händelser ansvarar MAS/MAR för utredning och eventuell Lex Maria- anmälan till IVO. Ingen Lex Maria- anmälan har under året inrapporterats. Patientnämnden har rapporterat ett ärende som berör vård och omsorg.ärendet har avvikelsehanterats. En mer omfattande kvalitetsuppföljning har genomförts av MAS/MAR,SAS på såväl särskilda boende som hemvårdsområdena.medverkande på genomgången är från respektive enhet personal, enhetschef samt de legitimerade dvs sjuksköterska, arbetsterapeut samt sjukgymnast som arbetar mot enheten. Respektive enhet har sina resultat.övergripande redovisning av resultat som berör alla har skett till avdelningschef och enhetschefer på möte. 6

24 Enhetscheferna ansvarar för årlig verksamhetsrapportering HSL per enhet, som tillförs den samlade Patientsäkerhetsberättelsen. Här redogör enheterna för hur de arbetat med patientsäkerhet inklusive uppföljning/utvärdering. Förbättringsområde per enhet har respektive enhetschef ansvarat för att arbeta vidare med.dessa följs upp under nästa år av MAS/MAR och SAS. Övergripande för samtliga enheter ser vi behov av : - förbättrade rutiner för informationsöverföring internt med ökad samverkan mellan enheter samt framtagande av enhetliga rutiner -utveckling av preventivt arbetssätt mot patienten med riskanalyser - att göra patienten mer delaktig i vården -även personalens delaktighet i utvecklingsarbete behöver förbättras -Förbättring i teamarbetet gällande främst åtgärdsförslag och uppföljning avvikelser behöver utvecklas. -utbildningsbehov och plan för utveckling utifrån resultatet behöver tas fram Förutom kvalitetskontroller, tillsyner, avvikelsekontroller har följande skett: Införandet av beslutsstöd, som är en kvalitetssäkringsmetod, har fortsatt under året för rehab personal och har även införts i verksamhetssystemet. Hjälpmedel registreras successivt med ID-märkning i vårt verksamhetssystem som därmed ger bra spårbarhet av hjälpmedlet. När information kommer från leverantörer om bristande kvalitet på hjälpmedel som rör patientsäkerheten så spåras dessa därigenom snabbt i systemet och åtgärdas av kommunens hjälpmedelstekniker. En del hjälpmedel på kommunernas boende uppvisade ett flertal brister. Samtliga hjälpmedelgår numera via kommunens Hjälpmedelscentral. Läkemedelsgenomgångar har utvecklats i samverkan med primärvården. Apotekare har till viss del anställts av primärvården. Därmed har arbetet med att genomföra tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar utvecklats. Läkemedelsgenomgångar under året erbjudits alla på särskilda boende. Sjuksköterskorna genomför innan en skatting som ligger till grund för genomgången. Plan att fortsätta att erbjuda även patienter i ordinärt boende som omfattas av hemsjukvård finns från primärvården sida. Utbildningsinsatser. Utveckling av kunskaper om demenssjukdomar och handledning till personal inom detta område har fortsatt. 7

25 Under året har kvalitetsregistret BPSD fortsatt att implementeras på särskilda boende enheter främst demensenheter men även vissa andra särskilda boende. BPSD registret är en metod för att öka kvaliteten vid omsorg av personer med speciella demenssymtom. Resultatet har blivit att personalen nu mer tänker på varför ett BPSD uppstår och försöker hitta olika om vårdnadsåtgärder för att lösa detta. Användningen av lugnande medel har minskat, vårdtyngden har minskat och användning av smärtstillande läkemedel har ökat. Personcentrerade aktiviteter har ökat med denna metod. Swedem är ett register som har till syfte att förbättra kvaliteten på demensvården genom att samla in data och följa upp förändringar i patientgrupper, diagnoser och behandling.legitimerad personal har utbildats i genomförande av demenssjuksköterska och ska överta ansvar för detta 2015 på enheterna. Legitimerad personal har i samverkan med lasarettet i Trelleborg och primärvården Trelleborg fått fortbildning om olika hälsoproblem. Utbildning i olämpliga läkemedel för äldre har varit i fokus. Utbildningsinsatser har genomförts för omvårdnadspersonal kring lyftutbildning/lyftkörkort. En utbildning i förflyttning för all rehabpersonal á två dagar per behandlande personal har också genomförts Målsättningen med denna utbildning var att samtliga i rehabgruppen skulle få god kunskap i manuella förflyttningar, en frågeställning de ofta möts av i arbetet. Sjuksköterskor har genomfört utbildningstillfällen för nyanställda eller ej tidigare delegerade hemvårdare i läkemedelsutbildning och diabetesvård. Kompetensutveckling om syn- och hörselhandikapp har fortsatt. Utbildning i Nationell patientöversikt, NPÖ har införts under Detta är ett sätt att via patientens journal se över vårdgivargränser. Antal utbildad personal är i kommunens hemvård hög. Interna HSL- utbildningar genomförs regelbundet så enhetscheferna, utifrån patienternas behov kan fortbilda sin personal. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Enheterna ansvarar för egenkontroll av sin verksamhet. Detta sker bland annat genom avvikelsegenomgång i team. Upplevelsen av hälso- och sjukvårdens insatser ingår i årliga brukarundersökningar. 8

26 MAS/MAR ansvarar för kontroll av kvaliteten, både bokade och icke föranmälda,förutom bokad kvalitetsuppföljning som redogjorts för i tidigare kapitel har spontana tillsyner skett på särskilda boende. Personal har intervjuats och fått redogöra för hur HSL fungerar på enheten.besök och genomgångar har också skett vid behov på enheter där kvaliteten varit bristande eller behov av stöd framförts. Åtgärdsförslag och uppföljningar har skett. Behov av rehabilitering är ofta anledning till att patienten är på korttidsenheten. MAR rollen hade fått i uppdrag att på olika sätt se över och följa upp att rehabiliterings möjligheten förstärkts för patienten. Fler personalresurser tillskapades.detta uppdrag har inte slutförts då MAR tjänsten varit vakant sedan slutet av september.plan läggs att detta genomförs 2015 av ny befattningshavare. Öppna jämförelser, Resultatet speglar år dvs resultaten gäller inte år 2014.Nämnas kan emellertid: Trender som finns var att fler brytpunktssamtal genomförts men färre efterlevande samtal.smärtskattning har utökats.kring detta register samverkar kommunen med primärvårdens läkare. Palliativa registret är till stöd, och registreringar i detta register har utökats under Registrering i kvalitetsregistret Senior Alert var inte tillräckligt bra.registret speglar registrerade åtgärder mot fall,trycksår och undernäring för patienter som lagts in i systemet Senior Alert.Observera att detta inte innebär att man inte arbetat med områdena.t ex har fallskador personer 80 år och äldre minskat.tillgodosedda rehabiliteringsbehov och funktionsförmåga 12 månader efter stroke har också ökat. Systematik och möjlighet att följa upp åtgärder är dock viktig och detta kan följas via Senior Alert.Plan finns för utveckling under Förskrivning av läkemedel ligger under primärvårdens ansvar därför är resultaten kopplar till läkemedel inte i huvudsak ett kommunat ansvar, men samverkan sker om patienter är inskrivna i hemsjukvården. Under 2014 har en stor satsning gjort genomatt genomföra läkemedelsgångar med såväl apotekare, läkare och kommunens sjuksköteska. Då ser man både på antal och lämplighet. Vidare har sjuksköterskorna fått utbildning i olämpliga läkemedel för äldre. På detta sätt kan de signalera då en patient har något av dessa läkemedel så att läkaren kan se över behovet. Samverkan med omvårdnadpersonalen är god 9

27 Trelleborgs lasarett har även genomfört tvärprofessionell genomgång då patient läggs in på vissa avdelningar. I övrigt ansvarar enhetscheferna för egenkontroller.mas/mar har ställt frågor om hygien som svarats på i form av egenkontroll. Egenkontroll sker även till legitimerad personal som fått redovisa olika områden utifrån sitt ansvarsområde.frågorna har gällt olika HSL område. Utifrån svaren har rutiner setts över av MAS/MAR. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 3 p 3 Etablerade samverkansformer: Samverkan med Region Skåne Regelbundna möten med företrädare för primärvård. Gemensamma MAS- möten mellan Svedala, Vellinge och Trelleborgs kommun. Samverkan med Trelleborgs lasarett och kranskommunerna har försämrats och i stort sett upphört under senare del av året.orsak är omorganisation på lasarettet - Ledningskraft Ledningskraft är en del av satsningen Bättre liv för sjuka äldre som kommunen tillsammans med Regionen arbetat med. Ledningskraft är en överenskommelse mellan regeringen och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och tanken är att en långsiktig hållbar utveckling formas, i samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård, för att förbättra vård och omsorg i den nationella satsningen bättre liv för sjuka äldre. Ledningskraft ska ge stöd och verktyg till cheferna att skapa förutsättningar för en god och säker vård för de mest sjuka äldre. Ledningskraftsgrupp med MAS/MAR. chef från kommun, verksamhetschefer primärvården i Trelleborg och Trelleborgs lasarett har regelbundet träffats och arbetat med förbättringsområden. Deltagande i de nationella kvalitetsregistren är ett av arbetsområdena som Ledningskraft arbetat med. Gruppen har arbetat med områden som behöver förbättras enligt fastställd modell: God vård i livets slutskede Preventivt arbetssätt God vård vid demenssjukdom God läkemedelsbehandling för äldre Sammanhållen vård och omsorg. Samverkan internt Tvärprofessionellt teamarbete med de yrkesgrupper som arbetar inom vård och omsorg på våra kommunala enheter finns. Legitimerad personal har genomgång på sina egna arbetsplatsträffar kring 10

28 ärende och åtgärder som all legitimerad personal kan ta lärdom av. På enheternas arbetsplatsträffar ingår som stående punkt att enhetschef kommunicerar kring avvikelser och hur de olika avdelningarna kan dra nytta av varandras förbättringsåtgärder. MAS/MAR har regelbundna träffar med enhetscheferna för sjuksköterskorna och rehabiliteringspersonalen MAS/MAR och SAS har regelbundna träffar. MAS/MAR möten med legitimerad personal sker regelbundet. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Genom Patientsäkerhetslagen har ett förtydligande skett på vikten av preventionsarbete dvs. inte bara omhändertagande av redan uppkomna fel. Fortlöpande ska det göras bedömningar om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra fara eller risk för fara. Detta har skett genom teamarbete,framtagande av statistik, riskanalyser inom olika områden. Riskanalysgenomgångar hardock inte varit tillräckliga och behöver utvecklas. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Rutin finns på att inkomna klagomål och synpunkter ska registreras, omhändertas, analyseras och återkopplas. Detta gäller alla inkomna klagomål och synpunkter oavsett varifrån de kommer.hsl klagomål och synpunkter ska registreras som avvikelser. SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 p 5 Avvikelser: Hela avvikelsesystemet är gemensamt för de lagrum som vård och omsorg arbetar utifrån dvs. SoL, HSL och LSS. Avvikelserna omhändertas av olika yrkesgrupper utifrån dess innehåll. Rutin finns sedan lång tid att alla avvikelser ska rapporteras och omhändertas.enhetschef sammanställer årligen i en patiensäkerhetsberättelse. 11

29 Sammanställning och analys av avvikelser SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Enheterna ansvarar för att regelbundet sammanställa, analysera och åtgärda enhetens avvikelser samt rapportera vidare i verksamhetssystemet.årligen skriver enhetscheferna en patientsäkerhetsberättelse som MAS/MAR analyserar.resultaten ingår som del i denna patientsäkerhetsberättelse. Statistik på avvikelser,inkomna mätresultat tas fram och analyseras två gånger per år. MAS/MAR ansvarar fortlöpande för analys av avvikelser, förslag till åtgärder samt uppföljning av händelser av allvarligare slag. MAS/MAR kommunicerar med avdelningschefer, enhetschefer och legitimerad personal utifrån resultaten. Synpunkter från anhöriga och närstående utreds och följs upp såväl av enheterna som av MAS/MAR om vi kontaktats. Risk för, och händelser av allvarligare art ska Lex Maria- anmälas av MAS/MAR. Under året har ingen Lex Maria anmälan skickats till Inspektionen för vård och omsorg. 12

30 Statistik på inkomna avvikelser: Bemötande *Dokumentation Fallrapport Br. Info. överföring *Br. Info. Överföring Extern *Br. Info. Överföring Intern Medicinsk teknisk utrustning Larm/ Sökarsytem Läkemedel Omvårdnadshändelse *Utebliven insats Övrigt, ange vad x x x x 4368 Totalt Be-mötande *Dokument-ation Fall-rapport Br. Info. över-föring *Br. Info. Över-föring Extern *Br. Info. Över-föring Intern Larm/ Sökar-sytem Läke-medel Medicinsk teknisk utrustning Om-vårdnads-händelse *Ute-bliven insats Övrigt, ange vad *I samband med byte av verksamhetssystem under2013 ändrades avvikelsetyperna. Dokumentation tillkom, Brister i Informationsöverföring delades i intern och extern. Övrigt togs bort. 13

31 Sammanfattning av avvikelser Avvikelser inom HSL är de som rapporteras mest. Fall- och läkemedelsavvikelser stod för 89,8% av de rapporterade händelserna. Även om det kan ses att övriga avvikelser ses öka något, vid jämförelse mot föregående år. Av de totalt 4368 avvikelser som rapporterades under 2014 har 3614 av dem avslutats, vilket motsvarar 82,7 %, året innan hade 84,7 % av avvikelserna avslutats. Fallavvikelser Totalt har fallavvikelserna ökat med 1,5 % från föregående år. Från 2880 till 2922 fallolyckor.på Särskilda boende, korttids- och växelvårdsenheten har dock fallen minskat med 5,3%. Inom ordinärt boende har fallen däremot ökat med 5 %. Den största ökningen av rapporterade fallolyckor finns procentuellt inom LSS och assistansenheten, där de ökat från 27 till 84 fall, vilket motsvarar en ökning i procent med 210 %, men med tanke på det låga antalet fall inom dessa verksamheter bör det inte fästas allt för stor vikt vid den stora procentökningen. Andelen skador som rapporterats efter fallolyckor var 8,2 % av de totalt fallolyckorna. Följande skador rapporterades: 0,4% höftfrakturer,0,4% övriga frakturer, 2,4%sårskada,1,6% övrig sårskada och 3,5% övriga skador. Som övrig skada anges smärta, blåmärke, svullnad, men i ett stort antal avvikelser finns det inte angivit vad som avses med övrig skada. 1,3 % av fallolyckorna resulterade i läkarkontakt, 1,8 % i sjukhusvård, 3,2 % i observation/övervakning och i 11,2 % gjordes det en bedömning/undersökning av sjuksköterska, detta enligt hur avvikelserna fyllts i av leg. Personal i fliken ytterligare uppgifter. Vid 95,4% av fallolyckorna uppgav omvårdnadspersonalen att de tagit kontakt med tjänstgörande sjuksköterska. Riskbedömning har gjorts vid teamträff i 15,3% av fallen och i 6,2 % har det ej gjorts någon riskbedömning. I 78,4% av fallrapporterna har man inte alls uppgivit om riskbedömning gjorts eller ej. Fallolyckorna inträffar vanligast mellan kl.23:00-07:00, då 32,4% av fallen sker. Minst fall sker på kvällen då 15,8%av fallen äger rum. 07:00-11:00 sker 18,2%av fallen, 11:00-15:00 sker 17,7% och mellan 15:00-19:00 sker 16,4 % av fallen. Läkemedelsavvikelser Läkemedelsavvikelserna minskade med 4,8 % från föregående år. Den största minskningen kan ses inom LSS och assistansenheten där avvikelserna minskat med 21,3%, från 61 till 48 avvikelser, samt inom ordinärt boende där de minskat med 18 % från 524 till 430 läkemedelsavvikelser. En ökning av antalet läkemedelsavvikelser kan dock ses inom Särskilda boende där de ökat med 11,5 % från 459 till 512 avvikelser. Det som vanligast anges om vad som hänt i läkemedelsavvikelsen, är utebliven dos/läkemedel, vilket stod för 74 % av de rapporterade avvikelserna. Detta inträffar i 70,8 % av avvikelserna i samband med överlämnandet. Tidpunkten när flest läkemedelsavvikelser rapporteras inom Särskilda boende är mellan kl. 07:00-11:00, då 31,6 % av händelserna äger rum. Även inom LSS och assistansenheten är det vid denna tidpunkt flest läkemedels avvikelser sker 47,9 % av avvikelserna. Inom ordinärt boende ses det däremot en annan tidpunkt 11:00-15:00, då det rapporteras flest läkemedelsavvikelser, vid den tidpunkten det rapporterades 14

32 32 % av läkemedelsavvikelserna. Mellan kl :00 rapporterades det 23,9 % av avvikelserna. Vanligaste orsaken till avvikelsen uppges vara personalens glömska. Inom u Särskilda boende uppgavs det i 58,2 %, inom ordinärt boende 57,8% och inom LSS och assistansenheten 39,5% i avvikelsen som orsaken. På frågeställnigen hur bemanningen varit på enheten när händelsen inträffade uppges det inom att vid Särskilda boende 76,8 % av avvikelserna att det varit bemanning enligt schema. Motsvarande siffra inom ordinärt boende är 74,5% och LSS och assistansenheten 89,6 %. I avvikelserna uppgavs det att 6,4 % inom Särskilda boende,7,2 inom ordinärt boende och 4,2 % inom LSS och assistansenheten, att den enskilde drabbats av omedelbara konsekvenser av händelsen. På frågeställningen om direkta åtgärder har vidtagits uppgavs det följande (fylls i av leg. personal) Av de totalt 999 läkemedelsavvikelserna hade 11 (1.1%) resulterat i läkarkontakt, 22 (2,2 %) i observation/övervakning, 1 (0,01 %) i sjukhusvård och 55 (5,6 %) i bedömning/undersökning av sjuksköterska. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 En individuell genomförandeplan ska finnas.finns behov av HSL insatser ska även detta framgå i genomförandeplanen. HSL- personal har också träff med patient och närstående vid inflyttning till särskilt boende samt vid samordnad vårdplanering gällande HSL- insatser och vårdplanering. Detta arbetssätt har fungerat. Patientens läkare ansvarar för erbjudande om årlig hälsokontroll. Dessa sker i samverkan med HSL- personalen och patienten avgör om anhörigas medverkan. I ordinärt boende sker information mellan patient, HSL- personal samt närstående, utifrån patientens önskemål. SIP = Samordnad individuell plan. Denna långsiktiga plan ska erbjudas till alla multisjuka patienter där det är möjligt. Patient, närstående och berörda professioner är grunden för att det ska ske. Under året har SIP genomförts med olika mängd utifrån vårdcentral. I Ledningskraft finns framtagen blankett för SIP. Under kommande år finns mål inom primärvården att antal SIP ska öka. Vid all palliativ vård ska en tydlig planering genomföras i samverkan med patient, närstående, primärvård och kommunal HSL- personal. Det är ytterst viktig att god framförhållning i vården sker i livets slutskede. Då personen avlidit ska sedan Palliativa registret fyllas i. Utvärdering ska sedan visa på förbättringsområden inför framtida palliativa patienter. Detta har varit väl känt och arbetat utefter under flera år. Behov av samverkan med primärvård gällande brytpunktssamtal har påtalats. I Ledningskraft har det under året lyfts fram förbättringsförslag. 15

33 Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Fortsatt arbete i Ledningskraft och inom verksamheten med områdena: God vård i livets slutskede- Palliativa registret Preventivt arbetssätt- Senior Alert God vård vid demenssjukdom-bpsd, Swedem God läkemedelsbehandling för äldre, Sammanhållen vård och omsorg -Detta har genomförts enligt plan. Fortsatt utveckling av kvaliteten i dokumentation. - Har under året arbetats med men är i behov av fortsatt utveckling. Ta fram nya rutiner för journalgranskning. -Detta har inte blivit klart utan arbetas med i grupp. Implementera NPÖ. -Har genomförts utbildningar samt uppföljning. Det är endast enstaka som använder NPÖ. Orsak anges som att det inte fullt ut är genomfört inom Primärvård. Påbörja projekt Hemrehabilitering. - Har inte skett. Ledningen har istället valt att satsa på ergonomi utbildning till personal via rehab enheten. Detta medför att de inte har möjlighet att arbeta med införande av hemrehabilitering. Utveckling av enheternas teamarbete och att de därmed förbättrar arbetet med riskanalyser och uppföljning/utvärdering av avvikelser. -Enhetlig rutin för teamarbete har under slutet av året beslutats för hemvården. Förbättring av riskanalyser har endast skett i liten skala. Fortsatt utveckling av preventionsarbete med riskanalyser i teamarbetet behöver förankras och förbättras. Detta ingår i Senior Alert som enheterna arbetat med i olika grad under året.tyvärr kan konstateras att Senior Alert inte heller detta år har nått större genombrott. Enstaka enheter arbetar med det så som det är tänkt. Plan för 2015 finns. Ny kvalitetsgenomgång på alla enheter i samverkan med SAS. -Detta har skett under året. Resultat har visat på lite olika förbättringsområden per enhet.övergripande resultat samt förslag på förbättringar har redovisats för enhetscheferna samt avdelningschef. Uppföljng såväl per enhet som övergripande kommer att genomföras

34 Avvikelserna skulle separeras från Socialtjänstlagen. - Detta har varit planerat men ej genomförts eftersom programlösning ej är inköpt. Dock har SAS tjänsten inneburit att avvikelserna har granskats ur de olika lagrummen. Antal Lex sarah anmälningar har ökat. I många av dessa har samverkan med SAS skett då avvikelserna ibland berör säväl Sol som HSL Deltagande i Ledningskraft har fortsatt under året. -Samverkan med lasarettet i Trelleborg har inte genomförts under hösten. Trolig orsak är omorganisation inom Region Skåne. Detta har medfört att de medarbetare vi samverkat med försvunnit och inga nya ersättare är på plats. Detta gäller enbart slutenvården. Däremot att vi fått mycket bättre samarbete med primärvården inklusive den palliativa enheten som nu tillhör primärvården. Läkemedelsöversyn -Har ökat via läkemedelsgenomgångar av ansvarig läkare i samverkan med kommunens HSL personal. Kommunal rehabilitering. -Korttidsenheten har under året fått i uppdrag att utveckla ett rehabiliterande synsätt.personalstyrkan har utökats. Övergripande mål och stategier för år Fortsatt arbete i Ledningskraft och inom verksamheten med områdena: -God vård i livets slutskede- Palliativa registret -Preventivt arbetssätt- Senior Alert.Utveckla Senior Alert med utökning av riskanalyser. MAR samt äldrelots kommer att arbeta med detta under året. -God vård vid demenssjukdom-bpsd, Swedem. Fortsatt arbete på enheterna ska ske. -God läkemedelsbehandling för äldre. Tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar planeras i ordinärt boende. -Sammanhållen vård och omsorg. Fortsatt arbete med att hitta möjligheter kring arbetet att förbättra kvalitet och undvika återinläggning. Samordnad individuell plan (SIP) ska genomföras på fler patienter i behov av planering. Nytt område inom Ledningskraft som påbörjas under 2015 är: 17

35 - Äldres psykiska Hälsa -Fortsatt arbete med att få enheternas team att arbeta med riskanalyser och uppföljning av avvikelse. -Fortsatt arbete med att utveckla HSLdokumentation och journalgranskning. -Utarbeta möjlighet till att i NPÖ bli procucenter dvs att vår journalföring kan läsas av andra vårdgivare. -Uppföljning av kvalitetsgenomgång som gjordes 2014 av MAS,MAR,SAS. -Under året kommer beslutsstöd för sjuksköterskor att införas. I detta ingår utbildning i klinisk bedömning. -Nytt samverkansavtal ska träda ikraft 2016.Utifrån tankar i det nya samverkansavtalet ska det under året analyseras och påbörjas åtgärder för att möta dess innehåll. Avtalet kommer att vara ett utvecklingsavtal och successivt formas. Olika arbetsgrupper håller med SKL och Region Skåne på att tydliggöra innehållet.vård och omsorg kommer utifrån innehållet att behöva ta fram nya rutiner och arbetssätt. -MAR hade fått i uppdrag under 2014 att på olika sätt se över och följa upp den planerade utvecklingen av ett rehabiliterande synsätt på korttidsenheten. Detta mål läggs på Trelleborg Marie Bergholtz Medicinskt ansvarig sjuksköterska 18

36 Blankett kommuner/stadsdelsförvaltningar Bilaga Dnr /2014 1(21) Ansökan om utvecklingsmedel för 2015 för att kvalitetsutveckla socialtjänstens arbete för våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat/utsatts för våld och våldsutövare Så här använder du den elektroniska blanketten: Spara blanketten i datorn (namnge filen med kommunens/stadsdelsförvaltningens namn följt av ansökan utvecklingsmedel våld 2015). Fyll i de gråmarkerade fälten i blanketten (klicka dig fram med musen eller tabbtangenten). Undvik semikolon och retur (Enter) när du skriver in texten. Uppgifter om antal och belopp ska skrivas med siffror. Spara den ifyllda blanketten. Skicka den ifyllda blanketten med e-post som bifogad fil till: Ange dnr /2014 i mejlet Skriv ut blanketten, låt behörig person signera den och skicka till: Socialstyrelsen, Dnr /2014, Stockholm. Ansökan (både den elektroniska och den postade ansökan) ska ha kommit in till Socialstyrelsen senast den 18 februari Man kan endast skicka in en ansökan per kommun/stadsdelsförvaltning. För närmare anvisningar och information om detta statsbidrag, villkor och prioriteringar, se Anvisningar - utvecklingsmedel 2015 för kommuner och stadsdelsförvaltningar Kontaktuppgifter Namn på sökande kommun/stadsdelsförvaltning: Trelleborgs kommun Utdelningsadress: Box 63 Postnr: Org.nr: Postort: Trelleborg E-post till kommun/stadsdelsförvaltning: Namn på kontaktperson: Helene Hardenstedt eller Pernille Miller E-postadress till kontaktperson: Kommunen/stadsdelsförvaltningen ligger i län: Skåne Befattning: kvalitetsutvecklare/socialsekreterare Telefon-nr till kontaktperson: alt SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax

37 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 2(21) Sökt belopp Sökt belopp för 2015 från Socialstyrelsen: Kontouppgifter Välj ett av två alternativ Plusgironummer: Bankgironummer: Betalningsreferens för sökandes bokföring (max. 10 tecken): Sammanfattande beskrivning av ansökan, max 250 ord - övergripande syfte och mål med ansökan - beskrivning av målgrupper som arbetet avser - kort beskrivning av vilka aktiviteter som ska genomföras inom ramen för ansökan - förväntade resultat av arbetet Om ansökan är gemensam ansvarar den huvudsökande kommunen/sdf för att fylla i sammanfattningen. Tips! Fyll gärna i sammanfattningen sist. 2

38 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 3(21) Sammanfattande beskrivning av ansökan max 250 ord Övergripande syfte och mål med ansökan Att utvärdera barngruppsverksamhet Systematisk uppföljning av insatser till barn som deltar i barngruppsverksamhet (i samverkan med forskare från Linneuniversitet) Ett utvecklingsarbete som ska bidra till en hållbar bas för kunskapsproduktion och kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte. Beskrivning av målgrupper som arbetet avser Barn som bevittnat eller själv varit utsatta för våld Personal som arbetar med våldsfrågor Kort beskrivning av vilka aktiviteter som ska genomföras inom ramen för ansökan Workshops, fokusgrupper och tvärprofessionella arbetsgrupper Utvidgning av insatser som är riktade mot barn Utbildning av personal som arbetar med barn, fler uppföljningsmöten med föräldrar, kvalitetssäkra med fler utbildad personal Utbildningsinsatser till kollegor, medarbetare inklusive externa aktörer Stödinsatser Uppföljningsmått och metoder för uppföljning och utvärdering skapas och förfinas Administrativa aktiviteter Förväntat resultat av arbetet Fler barn kan erbjudas ändamålsenligt stöd Kunskapsproduktion, kunskapsspridning OBS! Socialstyrelsen hämtar från och med 2015 uppgifter från Öppna jämförelser 2014 Stöd till brottsoffer för att få en uppfattning om nuläget i kommunens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat/utsatts för våld samt våldsutövare. 1. Prestationskrav 2015 Socialstyrelsens prestationskrav är formulerade utifrån SOSFS 2014:4 samt övrig normering på området. Kraven ska synliggöra de viktiga grundförutsättningar som krävs för att bedriva ett långsiktigt utvecklingsarbete. För att kunna beviljas medel för 2015 måste sökande kommun/sdf uppfylla samtliga prestationskrav som följer nedan. Om ansökan är gemensam ska alla kommuner/sdf som ingår i ansökan uppfylla kraven. Medsökande kommuner/sdf använder bilaga 1 för att fylla i huruvida de uppfyller kraven. Kommuner/sdf som inte uppfyller prestationskraven kan ändå ansöka om utvecklingsmedel men då endast för arbete som syftar till att uppnå prestationskraven. Detta gör man under punkt 3.1 i blanketten. 3

39 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 4(21) Vår bedömning om ni uppfyller prestationskraven baseras på den information som ni lämnar i denna ansökan. Alla uppgifter nedan är obligatoriska att besvara. Prestationskrav 1 - Kunskap om omfattningen av våld i nära relationer Socialnämnden bör fortlöpande kartlägga förekomsten i kommunen av våldsutsatta vuxna och barn som bevittnat/utsatts för våld (se mer i SOSFS 2014:4, 3 kap 7 ). Har ni kartlagt antalet våldsutsatta kvinnor, barn som utsatts/bevittnat våld i nära relation och våldsutövare i kommunen under något av de tre senaste åren? ja nej för 2012 ja nej för 2013 ja nej för 2014 Om ja, fyll i de uppgifter ni har och för vilken period de avser (de senast uppdaterade siffrorna): Antalet våldsutsatta kvinnor: 263 för perioden: 2014 Antalet barn som har bevittnat våld: 90 för perioden: 2014 Antalet barn som själva har utsatts för våld: 75 för perioden: 2014 Antalet våldsutövare: 52 för perioden: 2014 Beskriv kort hur ni gjorde er kartläggning? Trelleborg kartlägger fortlöpande och regelbundet förekomst över: antal våldsutsatta kvinnor i kommunen, barn som bevittnat eller varit utsatta för våld samt antal våldsutövare. Dels har vi ett eget verksamhetssystem vilket redovisar i vilken omfattning personer varit i kontakt med den kommunala verksamheten, dels erhåller vi fortlöpande statistik från externa aktörer exempelvis såsom polis och den ideella kvinnojouren på orten. En gång om året sammanställs de uppgifterna, varefter de analyseras och vid behov justeras därefter verksamhetens stöd och insatser för målgruppen. Har er kommun ett verksamhetssystem med möjlighet att ta fram uppgifter om antalet våldsutsatta kvinnor, barn som utsatts/bevittnat våld och våldsutövare? ja nej - för våldsutsatta kvinnor ja nej - för barn som utsatts/bevittnat våld ja nej - för våldsutövare Om ja, fyll i de uppgifter ni har och för vilken period de avser (de senast uppdaterade siffrorna): Antalet våldsutsatta kvinnor: 60 för perioden: 2014 Antalet barn som har bevittnat våld: 39 för perioden: 2014 Antalet barn som själva har utsatts för våld: 75 för perioden: 2014 Antalet våldsutövare: 52 för perioden: 2014 Prestationskrav 2 Mål och ansvarsfördelning inom socialnämnden Socialnämnden ska ha fastställda mål för arbetet med våldsutsatta vuxna och barn som bevittnat/utsatts för våld samt kunna beskriva när och hur målen ska uppnås (se mer i SOSFS 2014:4, 3 kap). 4

40 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 5(21) Har ni i er kommun fastställda mål för arbetet med: Våldsutsatta kvinnor ja nej Barn som bevittnat/utsatts för våld ja nej Våldsutövare ja nej Om ni har kryssat ja för någon/några av grupperna, på vilken nivå i er organisation har dessa mål beslutats: Socialnämden och vilket år: 2014 Finns det i er kommun dokument som beskriver hur och när dessa mål ska uppnås? ja nej Om ja, namnge det eller de dokument där man kan hitta denna beskrivning: Handlingsplan för Familjefrid, Socialförvaltningen Trelleborg Prestationskrav 3 Process och rutiner för verksamhet som överlämnats Om socialnämnden har lämnat över genomförandet av insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453) till någon annan, ska det finnas fastställt hur kontroll och uppföljning av sådan verksamhet ska gå till (se mer i SOSFS 2014:4, 3 kap). Har ni processer och rutiner för att följa upp socialtjänstinsatser på verksamhetsnivå som överlämnats till annan utförare, t.ex. insatsen skyddat boende på kvinnojour? ja nej Om ja, beskriv kort hur processen och/eller rutinen ser ut: Eftersom socialtjänsten i Trelleborgs kommun Familjefridsverksamhet omfattar både våldsutsatta och våldsutövande personer (inkluderande egen verksamhet med boende- och öppenvård samt samverkan med annan kommun om sådan säkerhetsaspekt föreligger) är det ytterst sällan som insats behöver överlämnas till annan aktör. I de enstaka och enskilda fall som förevarit under årens lopp, har uppföljning skett i processform, företrädesvis genom dialog, möten och överenskommelser mellan klient och den personal som arbetar i den reguljära verksamheten, i förekommande fall även med representant från annan aktör. Uppföljning av sådan statistik förs och inkluderas systematiskt som en del av den övriga verksamhetens statistik. Om nej, beskriv hur ni arbetar idag med överlämning av insats: Prestationskrav 4 - Påbörjat utvecklingsarbetet enligt tidigare beslut om utvecklingsmedel (kravet gäller endast för de kommuner/sdf som beviljats utvecklingsmedel för 2013 och/eller 5

41 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 6(21) 2014). Har ni påbörjat det planerade utvecklingsarbetet enligt beslut om utvecklingsmedel 2013 och/eller 2014? ja nej Om nej, varför har arbetet inte påbörjats: OBS! Kommunen/sdf redovisar sitt arbete för 2014 i en återrapporteringsenkät som ni skickar in till Socialstyrelsen. Denna begärs in i januari 2015 och inte förrän denna har skickats in kan nya medel för 2015 beviljas. 2. Gemensam verksamhet Denna del fyller ni i om ni avser ansöka om en gemensam verksamhet tillsammans med en eller flera andra kommuner/sdf. Den som står som huvudsökande kommun/sdf kan ansöka om både gemensam verksamhet och enskild verksamhet i samma ansökan. En medsökande kommun kan också skicka in en egen ansökan. Samtliga medsökande kommuner/sdf i en gemensam ansökan måste uppfylla prestationskraven. Använd bilaga 1 för medsökande kommuner/sdf (mer information finns i anvisningarna på sid 3). A. Vi ansöker gemensamt med en eller flera andra kommuner/sdf för hela den verksamhet som ansökan avser? ja nej Om ja, se fråga C. B. Vi ansöker gemensamt med en eller flera andra kommuner/sdf för delar av den verksamhet som ansökan avser? ja nej Om ja, specificera vilka delar som är gemensamma: C. Vilka ska ni samverka med (uppge kommunens/sdf namn samt kontaktperson): D. Beskriv kort syftet med samverkan: 6

42 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 7(21) 3. Ansökan om åtgärder Det finns fyra utvecklingsområden att söka medel för: 1. Arbete för att uppnå prestationskraven. 2. Socialnämndens arbete med att planera sin verksamhet. 3. Socialtjänstens arbete med utredningar. 4. Socialtjänstens arbete med insatser. Det finns också möjlighet att ansöka om andra åtgärder men de måste fortfarande ligga inom ramen för syftet med dessa utvecklingsmedel. 3.1 Arbete för att uppnå prestationskraven Socialstyrelsens prestationskrav är formulerade utifrån SOSFS 2014:4 samt övrig normering på området. Kraven ska synliggöra några av de viktiga grundförutsättningar som krävs för att bedriva ett långsiktigt utvecklingsarbete. Åtgärd Arbete med prestationskraven A. Beskriv hur ni tänker arbeta för att uppnå prestationskraven: B. Är det något/några av prestationskraven som ni kommer att fokusera särskilt på? Sätt ett eller flera kryss. kunskap om omfattningen av våld i nära relation i er kommun/sdf mål och ansvarsfördelning inom socialnämnden process och rutiner för verksamhet som överlämnats C. Inkluderar sökt belopp kostnader för utbildningar som är nödvändiga för att ni ska kunna uppnå prestationskraven? ja nej Om ja, namnge utbildningsgivare och vilka (funktioner) som ska ta del av utbildningen: D. Vad är ert förväntade resultat för 2015 i arbetet med prestationskraven? 7

43 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 8(21) 3.2 Socialnämndens arbete med att planera sin verksamhet Den som bedriver socialtjänst ska ansvara för att det ledningssystem som ska finnas innehåller de processer och rutiner som behövs för att säkerhetsställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs enligt SOSFS 2014:4 (läs mer i SOSFS 2014:4, kap 2 och 3 och i SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.) För att våldsutsatta och barn som bevittnat våld ska få det stöd de behöver fordras att socialnämnden har en planering med uppföljningsbara mål, tydligt ansvar och fastlagda rutiner för hur ärenden om våldsutsatthet ska handläggas. Det ska också finnas en tydlig ingång till socialnämnden för dessa ärenden. Nämnden bör också avgöra när och hur personalen i verksamheterna ska ställa frågor om våld för att kunna identifiera våldsutsatta och deras behov av stöd och hjälp (läs mer i SOSFS 2014:4, kap 3). Åtgärd Systematiskt kvalitetsarbete i kommunen A. Beskriv kortfattat hur ni planerar att bedriva systematiskt kvalitetsarbete inom området våld i nära relation i er kommun (t.ex. arbete med processer, rutiner, kompetensförsörjning): - Systematisk uppföljning. Socialtjänsten i Trelleborgs kommun har för avsikt att inleda ett samarbete med Linneuniversitetet samt projekt Barn som anhöriga, som drivs vid Nationellt kunskapscenter anhöriga, i syfte om deltagande i utvecklings- och forskningsprojektet Systematiskt uppföljning av insatser till barn. - Kvalitets- och utvecklingsarbetet ska konkret planeras och genomföras tillsammans med personal från socialtjänsten i Trelleborgs kommun och forskare från Linneuniversitet. Dels i form av fokusgrupp, workshops, dokumentation mm och bidra till en hållbar och långsiktig hållbar bas för utvärdering, kunskapsproduktion, kunskapsspridning och erfarenhetsspridning. - Stödjande och bärande strukturer för långsiktigt hållbarhet. De erfarenheter orginsationen erhållit i arbetet med tidigare barnverksamhet (exempelvis Cap-verksamhet) ska överföras, implementeras och vidmakthållas i arbetet med ny barnverksamhet 2015, i form av metoden Trappan. B. Kommer ni att mer specifikt arbeta med något av nedanstående områden? ja nej Om ja, kryssa för vilket område och beskriv kort hur ni avser arbeta: Planering Beskriv kort ert arbete: Vunna erfarenheter i form av stödjande och bärande processer och rutiner från tidigare etablerad stödgruppsverksamhet för barn (Cap) ska överföras och implementeras vad gäller nystartad barnverksamhet (Trappan). Konkret planerar vi arbeta med metoder såsom; tvärprofessionella arbetsmöten, fokusgrupper och workshops. 8

44 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 9(21) I samverkan med Linneuniversitetet medföljer möten för planering och förberedelser, aktivitet i fokusgrupp mm. Även senare av projektet exempelvis vid genomförande av uppföljning, analys och bearbetning av resultatet. Ledning Beskriv kort ert arbete: Genom barnsamordnare. Kontroll Beskriv kort ert arbete: Uppföljning Beskriv kort ert arbete: Kortfattat innebär Trelleborgs kommuns samarbete att Linneuniversitet bistår med sakkunnigt stöd med kompetensutveckling och stöd vad gäller att dokumentera insatsernas syfte, mål, innehåll och resultat för att kontinuerligt kunna följa upp om de enskilda barnen får ett behovsanpassat stöd, behöver utökat stöd eller om det finns behov av annat stöd. Det handlar även om att kunna följa upp resultaten och effekterna av aktuella insatser på individnivå, men även på gruppnivå, vilket ger möjlighet till kontinuerlig verksamhetsutveckling. I det konkreta arbetet ingår exempelvis framtagande av verktyg och instrument för uppföljning, konkret genomförande av uppföljningen, en viss administration medföljer i form av hantering av blanketter för samtycke till föräldrar, återkoppling till barn och föräldrar mm Utvärdering Beskriv kort ert arbete: Inom ramen för samverkan med Linneuniversitet (se ovan) planerar vi även att arbeta med utvärdering av stödgruppsverksamheten. Detta kommer främst ske genom utvärdering av verksamehetens måluppfyllelse. C. Innefattar ert arbete någon av nedanstående grupper för att säkra att särskilda behov beaktas? ja nej Om ja, sätt ett eller flera kryss: våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem kvinnor som drabbas av hedersrelaterat våld våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund våldsutsatta äldre kvinnor, över 65 år våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer Beskriv kort hur särskilda behov kommer att beaktas: 9

45 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) D. Innefattar ert arbete rutiner/planering för att identifiera våldsutsatthet? ja nej Om ja, beskriv kort hur ni ska arbeta: E. Söker ni medel för några kompetensutvecklingsinsatser inom ert systematiska kvalitetsarbete för 2015? ja nej Om ja, beskriv vilken/vilka samt vilka (funktioner) som ska ta del av dem: Utifrån de inledande dialoger vi haft med Linneunniversitet kommer de medarbetare som arbetar nära frågorna vara de som berörs i första ledet, exempelvis barngruppsledare och medarbetare som arbetar med barnsamtal. I ett andra led berörs även andra funktioner, exempelvis medarbetare (företrädelsevis socialsekreterare) och kollegor som arbetar med insatser, myndighetsutövning, Beroende- och vuxenenheten etcetera att ta del av kompetensutvecklingsinsatserna. E. Vad är ert förväntade resultat för ert systematiska kvalitetsarbete för 2015? Dels förväntar vi oss att öka kompetensen vad gäller att dokumentera insatsernas syfte, mål, innehåll och resultat för att kontinuerligt kunna följa upp om de enskilda barnen får ett behovsanpassat stöd, behöver utökat stöd eller om det finns behov av annat stöd. Dels förväntar vi oss att kunna följa upp resultaten av aktuella insatser på individnivå, men även på gruppnivå, även att öka kompetensen vad gäller kartläggning av förekomst av våld. Åtgärd Samverkan A. Beskriv kort hur ni samverkar idag i enskilda ärenden, både internt (inom socialtjänst) och externt (t.ex. med polis, hälso- sjukvård, kvinnojour): Internt: Inom socialtjänstens indidivd- och familjeomsorg sker samverkan med avdelningens Familjefridsteam, barnteam, ungdomsteam, familjeteam, utredningsgrupp, vuxen.- och missbruksenhet, socialpsykiatri. Utöver detta sker på Socialförvaltningen samverkan med LSS, Äldreomsorgen, Myndighetsenheten samt med Arbetsmarknadsförvaltningen. Konkret intern samverkan innebär exempelvis att varje enskilt ärende kan mötas och tas emot utifrån principen "En ingång", kortare handläggninstider vid utredningar, smidig övergång för den enskilde vad gäller möjlighet till insatser. Exempel på konkret samverkan med externa aktörer är: Externt: Extern samverkan sker med näraliggande kommuner, polis, åklagare, hälso- och sjukvård, ideel kvinnojour, ungdomsmottagning med återkommande möten, gemensamma utbildningsdagar, ett "ansikte och ett namn" på externa funktioner, kunskap om externa aktörers arbete och uppdrag, korta kontakt- 10

46 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) och beslutsvägar. B. Beskriv hur ni vill utveckla ert arbete med samverkan: Fortsatta vidareutbildning av externa aktörer, samt fortsätta utvecklandet vad gäller kartläggning av våldets omfattning. En ökad samverkan medför en ökad tillströmning av målgruppen barn, ett incitament som vi vill fortsätta utveckla. C. Söker ni medel för en samordningsfunktion för våld i nära relationer i er kommun/sdf: ja nej Om ja, vad har, eller ska, denna funktion ha för uppdrag och uppgifter? Att organisera, planera, sammanställa och dokumentera utvecklingsarbetet. Att hålla samman, samordna och vara kontakperson för såväl interna som externa samverkansaktörer, att genom upprättandet av processer och flödesscheman tillse att bärande och stödjandande strukturer implementeras och vidmakthålls, ha huvudansvar för löpande information till brukare, klienter och externa samverkansaktörer samt rekrytering till barngrupperna. Ta initiativ och vara en ambassadör för frågan i sin helhet.. D. På vilken nivå i organisationen är eller kommer samordningsfunktionen vara placerad? Samordningsfunktionen kommer vara direkt underställd enhetschef. E. Om funktionen redan finns idag, hur finansierar ni den? Funktionen finns idag, dock inte i önskvärd omfattning. Funktionen finansieras genom kommunala medel (egen finansiering). F. Hur planerar ni att på lång sikt finansiera denna funktion? Vår bedömning är att funktionen, på längre sikt, kan bli en del av den reguljära verksamheten G. Vad är ert förväntade resultat med samordning och samverkan för 2015? Att bärande och stödjande processer och rutiner ska utgöra en stabil bas för att upprätthålla nödvändiga och värdefulla strukturer för god samverkan. Möjligheter till fler gemensamma arenor att arbeta på. Att arbetet med frågorna ska bli kända av fler aktörer som kommer i kontakt med personer som varit utsatta för våld, exempelvis skola och förskola. Informationsspridning om utbud av insatser mm 3.3. Socialtjänstens arbete med utredningar Om en person vänder sig till kommunen för att söka stöd och hjälp och det framkommer att hon eller han är våldsutsatt har socialnämnden ett ansvar för att personen får det stöd och den hjälp hon eller han behöver. Den våldsutsatta behöver uppmärksammas på sin rätt att få sina behov utredda, att erbjudas insatser till stöd 11

47 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) och hjälp och att få ett beslut som kan överklagas (läs mer i kap 5 och 6 i SOSFS 2014:4). Åtgärd Socialtjänstens arbete med utredning av våldsutsatta kvinnor A. Hur arbetar ni idag med utredningar som gäller våldsutsatta kvinnor? B. Beskriv hur ni avser utveckla ert arbete med utredningar av våldsutsatta kvinnor? C. Innefattar ert utvecklingsarbete någon av nedanstående grupper för att säkra att särskilda behov beaktas? ja nej Om ja, sätt ett eller flera kryss: våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem kvinnor som drabbas av hedersrelaterat våld våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund våldsutsatta äldre kvinnor, över 65 år våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer Beskriv kort hur ni arbetar för att beakta behoven: D. Söker ni medel för några kompetensutvecklingsinsatser inom ert arbete med utredningar för våldsutsatta kvinnor under 2015? ja nej Om ja, beskriv vilken/vilka samt vilka (funktioner) som ska ta del av dem: E. Vad är ert förväntade resultat för 2015 i arbetet med utredningar för våldsutsatta kvinnor? Åtgärd Socialtjänstens arbete med utredning av barn som bevittnat och/eller utsatts för våld A. Hur arbetar ni idag med utredningar som gäller barn som bevittnat och/eller utsatts för våld? B. Beskriv hur ni avser utveckla ert arbete med utredningar som gäller barn som bevittnat 12

48 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) och/eller utsatts för våld? C. Söker ni medel för några kompetensutvecklingsinsatser inom ert arbete med utredningar som gäller barn som bevittnat och/eller utsatts för våld under 2015? ja nej Om ja, beskriv vilken/vilka samt vilka (funktioner) som ska ta del av dem: D. Vad är ert förväntade resultat för 2015 i arbetet med utredningar som gäller barn som bevittnat och/eller utsatts för våld? Åtgärd Standardiserade bedömningsmetoder i arbetet med att upptäcka och utreda inom området våld i nära relationer A. Vilken standardiserad bedömningsmetod avser ni att arbeta med: B. Beskriv kort syftet med ert arbete och hur ni avser att arbeta med den standardiserade bedömningsmetoden: C. Inkluderar sökt belopp kostnader för utbildningar som är nödvändiga för att använda dessa metoder? ja ange vilken/vilka: nej Om ja, namnge utbildningsgivare, vilka (funktioner) som ska ta del av utbildningen samt när i tid utbildningen kommer att äga rum: D. Vad är ert förväntade resultat i arbetet med att använda standardiserade bedömningsmetoder för att upptäcka, bedöma, utreda och följa upp inom området våld i nära relationer för 2015? 3.4 Socialtjänstens arbete med insatser Socialnämnden har ansvar för att den som utsatts för brott och dennes närstående får det stöd och den hjälp som personen behöver. Insatser ska erbjudas som mot- 13

49 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) svarar den enskildes behov. Det är även viktigt med insatser som riktar sig till personer som utövat våld då det är en del i arbetet med att bekämpa och förebygga mäns våld mot kvinnor. Socialnämnden bör därför kunna erbjuda insatser till våldsutövare. Socialtjänsten har ett ansvar för att ta ett helhetsgrepp om frågan och se till att hela familjen får den hjälp och det stöd som respektive person behöver (7 kap. SOSFS 2014:4). Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet och ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Åtgärd Utvecklingsarbete med skyddat boende och/eller andra lämpliga tillfälliga boendeplatser (här kan man inte söka medel för drift av ett skyddat boende/eller annan lämplig tillfällig boendeplats) A. Har kommunen/sdf idag egna skyddade boenden och/eller andra lämpliga tillfälliga boendeplatser att erbjuda? ja nej Om ja, hur många platser kan kommunen/sdf erbjuda: B. Beskriv hur ni vill utveckla ert arbete med insatsen skyddat boende och/eller med andra lämpliga tillfälliga boendeplatser: C. I ert arbete med skyddade boenden och/eller andra lämpliga tillfälliga boendeplatser, planerar ni att särskilt rikta er till någon av nedan grupper? Sätt ett eller flera kryss. våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem kvinnor som drabbas av hedersrelaterat våld våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund våldsutsatta äldre kvinnor, över 65 år våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer nej, arbetet är inte specifikt riktat till någon särskilt utsatt grupp D. Planerar ni att genomföra insatser som stödjer vägen ut från ett skyddat boende? ja nej Om, ja beskriv kort detta arbete: E. Vad är ert förväntade resultat i utvecklingsarbetet med insatsen skyddat boende och/eller 14

50 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) andra lämpliga tillfälliga boendeplatser för 2015? Åtgärd Arbete med insatser för våldsutsatta kvinnor A. Vilka insatser avser ni att arbeta med? B. Beskriv kort hur ni avser utveckla ert arbete med insatsen/insatserna som nämns ovan: C. Kommer insatserna rikta sig till någon särskilt utsatt grupp? Sätt ett eller flera kryss. våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem kvinnor som drabbas av hedersrelaterat våld våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund våldsutsatta äldre kvinnor, över 65 år våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer nej, stödinsatserna är inte specifikt avsedda för någon av ovan nämnda särskilt utsatta grupper. D. Omfattar ovanstående insats/insatser någon metod (strukturerad och replikerbar)? ja ange vilken: nej Om nej, beskriv kort ert arbetssätt: E. Inkluderar sökt belopp kostnader för utbildningar som är nödvändiga för att använda dessa metoder? ja ange vilken/vilka: nej Om ja, namnge utbildningsgivare och vilka (funktioner) som ska ta del av utbildningen: F. Omfattar insatserna råd och stöd till föräldrar och andra närstående utifrån barnets behov? ja nej Om ja, beskriv kort hur arbetet ser ut: 15

51 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) G. Vad är ert förväntade resultat i arbetet med insatser för våldsutsatta kvinnor under 2015? Åtgärd Arbete med insatser för barn som bevittnat/utsatts för våld A. Vilka insatser avser ni att arbeta med? Barnsamtal och Stödgruppsverksamhet för barn som bevittnat och/eller varit utsatta för våld. B. Beskriv kort hur ni avser utveckla ert arbete med insatsen/insatserna: Idag finns en etablerad stödgruppsverksamhet för barn (Cap). Vår ambition är att under 2015 utvidga och utveckla barnverksamheten. C. Omfattar ovanstående insatser någon metod (strukturerad och replikerbar)? ja ange vilken Cap och Trappan nej Om nej, beskriv kort ert arbetssätt: D. Inkluderar sökt belopp kostnader för utbildningar som är nödvändiga för att använda dessa metoder? ja ange vilken/vilka: Två personal utbildas i metoden Trappan nej Om ja, namnge utbildningsgivare, vilka (funktioner) som ska ta del av utbildningen och när utbildningen kommer att äga rum: Inger Ekbom är utbildare. Funktioner som ska utbildas är socialsekreterare som arbetar i verksamheten, i Familjefridsteamet, utbildningen kommer äga rum under E. Vad är ert förväntade resultat för 2015 i arbetet med insatser för barn som bevittnat/utsatts för våld? Att säkerställa att fler barn inom målgruppen kan erbjudas ändamålsenligt stöd. Att kunna utvidga stödet till barn som varit utsatta och/eller bevittnat våld, samt att kunna följa upp insatsernas utfall samt att utvärdera verksamhetens måluppfyllelse. Åtgärd Arbete med insatser till personer som utövar våld 16

52 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) A. Vilka insatser avser ni att arbeta med? B. Beskriv kort hur ni avser utveckla ert arbete med insatsen/insatserna: C. Omfattar ovanstående insatser någon metod (strukturerad och replikerbar)? ja ange vilken: nej Om nej, beskriv kort ert arbetssätt: D. Inkluderar sökt belopp kostnader för utbildningar som är nödvändiga för att använda dessa metoder? ja ange vilken/vilka: nej Om ja, namnge utbildningsgivare och vilka (funktioner) som ska ta del av utbildningen: E. Omfattar insatserna råd och stöd till föräldrar och andra närstående utifrån barnets behov? ja nej Om ja, beskriv kort hur arbetet ser ut: F. Vad är ert förväntade resultat för 2015 i arbetet med insatser till personer som utövar våld? Åtgärd Arbete med att följa upp insatser Det är viktigt att insatser som ges till våldsutsatta, barn som bevittnat våld eller våldsutövare följs upp för att nämnden systematiskt ska kunna undersöka om insatser leder till förbättringar för den enskilde. Uppföljning av socialnämndens insatser har flera syften. Förutom att ge struktur, kontinuitet och delaktighet i insatsen skapar uppföljningen ett värdefullt och nödvändigt underlag för kunskaps- och metodutveckling. Med systematisk uppföljning menas att kommunen sammanställer resultaten från enskilda uppföljningar på gruppnivå. (Läs gärna mer i Socialstyrelsens publikation Systematisk uppföljning - beskrivning och exempel, artikelnummer ). 17

53 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) A. Hur arbetar ni idag med att följa upp insatser i individärenden? Uppföljningssamtal sker i de flesta ärenden, dock utan att systematiseras. B. Beskriv hur ni avser utveckla ert arbete med uppföljning av insatser i individärenden? Som tidigare beskrivits har vi haft inledande samtal med Linneuniversitet om samverkan, bland annat vad gäller att utveckla verktyg för uppföljning, stöd i uppföljningen mm. C. Arbetar ni idag med systematisk uppföljning: ja nej Om ja, specificera vilka insatser ni gör systematisk uppföljning av: Om familjer erhåller bistånd i form av familjestödjande insatser, samt genom ett system vid namn JD (journal digital). D. Inkluderar sökt belopp kostnader för utbildningar? ja ange vilken/vilka: 2 st utbildning i metoden Trappan nej Om ja, namnge utbildningsgivare och vilka (funktioner) som ska ta del av utbildningen: E. Vad är ert förväntade resultat för 2015 i arbetet med att följa upp insatser? Att tillse att barn får ändamålsenligt stöd och att det stöd som ges är av hög kvalitet och ger önskvärda effekter. 3.5 Andra åtgärder Om man vill ansöka om åtgärder som inte ryms inom ramen för ovan utvecklingsområden kan man göra det här. Åtgärderna måste vara kopplade till syfte, mål och prioriteringar för detta statsbidrag. Åtgärd Arbete med andra åtgärder A. Beskriv kort åtgärden (syfte, behov och hur ni avser arbeta/arbetar med föreslagen åtgärd): B. Kommer åtgärden att rikta sig till någon särskilt utsatt grupp? Sätt ett eller flera kryss. våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem 18

54 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) kvinnor som drabbas av hedersrelaterat våld våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund våldsutsatta äldre kvinnor, över 65 år våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer nej, åtgärden är inte specifikt avsedd för någon särskilt utsatt grupp. C. Inkluderar sökt belopp kostnader för utbildningar som är nödvändiga för att arbeta med åtgärden som ni föreslår under punkt A? ja ange vilken/vilka: nej Om ja, namnge utbildningsgivare och vilka (funktioner) som ska ta del av utbildningen: D. Vad är ert förväntade resultat för 2015 med ovan beskrivna åtgärd? 4. Ekonomi Om ni ansöker tillsammans med andra kommuner eller stadsdelsförvaltningar ska ni ange den totala gemensamma kostnaden. Icke förbrukade utvecklingsmedel från 2014 (fylls bara i om ni beviljades medel för 2014) Beviljade utvecklingsmedel Icke förbrukade utvecklingsmedel den 31 december 2014 från Socialstyrelsen 2014 (gör en uppskattning) - Budget för 2015 (endast för de medel ni ansöker om) Totalt (kr) Lönekostnader :- Lokalhyra Resor Köpta tjänster, material, hyrd utrustning (utbildning) Annonsering och marknadsföring 19

55 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) Kost och logi Kontorsmaterial, telefon etc. Utrustning Trycksaker Summa beräknade kostnader Specificerad budget för lönekostnader 2015 Funktion/ arbetsuppgift Tjänstgöringsgrad Heltidslön/mån exkl. soc. avg barnsamordnare 50% :/mån/heltid ( per.mån /halvtid) Summa Sociala avgifter mm /mån/heltid (7135:- per månad/halvtid) :- /mån/heltid (24.635;./per månad/halvtid) Kommunens/stadsdelsförvaltningens finansiering till ideella föreningar inom området våld i nära relation Namn på ideell förening Belopp 5. Regionalt kompetens- och metodstöd Länsstyrelserna erbjuder regionalt kompetens- och metodstöd till kommuner och ideella organisationer inom ramen för att kvalitetsutveckla arbetet för våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat/utsatts för våld och våldsutövare. 20

56 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) Tog er kommun/sdf del av något kompetens- och metodstöd från er länsstyrelse under 2014? ja nej Om ja, beskriv kort vad kompetens- och metodstödet bestod av: Utbildningsdagar, nätverksträff Planerar ni att ta del av det kompetens- och metodstöd som kommer att erbjudas av länsstyrelserna under 2015? ja nej 6. Övrig information till Socialstyrelsen 7. Underskrift Behörig företrädare för kommun/stadsdelsförvaltning intygar härmed att uppgifterna som lämnas i denna ansökan är riktiga och att frågan om att ansöka har behandlats av ansvarig nämnd eller annan i enlighet med beslutad delegationsordning. Ort och datum Trelleborg Befattning Tf Socialchef Underskrift Namnförtydligande Roger Granat 21

57 Bilaga 57 Revisionsrapport Behörigheter Trelleborgs kommun Bengt-Åke Hägg Godkänd revisor mars månad 2015

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Marie Bergholtz medicinskt ansvarig sjuksköterska Ann-lis Rohlwin medicinskt ansvarig för rehabilitering Mallen

Läs mer

Plats och tid Socialförvaltningen, Ingerborgen klockan 15.00-17.50 Beslutande

Plats och tid Socialförvaltningen, Ingerborgen klockan 15.00-17.50 Beslutande Protokollsutdrag 1 (5) Mötesdatum Socialnämnden 2015-05-26 Plats och tid Socialförvaltningen, Ingerborgen klockan 15.00-17.50 Beslutande Lennart Höckert (S) Matilda Malmgren (M) Ben Benrabah (SÖS) Birgitta

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Susanna Wahlman-Sjöbring, Verksamhetschef Inger Andersson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 120401 Inger Andersson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Susanna Wahlman-Sjöbring Verksamhetschef stöd och omsorg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 2012-02-27 Tina Forsgren, Verksamhetschef Vård och Omsorg Elisabeth Sjöberg, Verksamhetschef Funktionshinder Mallen är framtagen

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-05-10 Gunnel Svensson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: 2012 206 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder 1(10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder År 2012 2(10) Innehållsförteckning Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Perstorps kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Perstorps kommun Patientsäkerhetsberättelse för Perstorps kommun 2012 2013 02 25 Eva Björk Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehåll: Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen Sid 1 (5) Socialtjänsten Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Medicinskt ansvarig Hemvård och sjuksköterska Avvikelsegrupp handikappomsorg 2010-12-21 Dokumentnamn Rutin för avvikelsehantering

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vård- och omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse 2013 2014-02-17 Sammanställd av medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Perry 1 Organisation för patientsäkerhetsarbetet, patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS Datum och ansvarig för innehållet Ulrika Hansson Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg Stadsområdesnämnd Innerstaden Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: 2015-03-24 1.0 Avdelningschef Stadsområdesförvaltning

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad 2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad Datum och ansvarig för innehållet 20150126 Susann Nilsson Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg Hjo kommun Styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg 1. Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 2. Fastställande/upprättad 2012-01-18

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Rutin för lex Sarah 2014-11-01

Rutin för lex Sarah 2014-11-01 RUTIN FÖR LEX SARAH Rutin för lex Sarah 2014-11-01 Bakgrund och syfte Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om lex Sarah i kraft. De nya bestämmelserna ska tillämpas inom hela socialtjänsten. Det innebär

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten Elisabeth Rubin MAS 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Kvarngatans gruppboende ligger

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-22 Beslutad av 1(8) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Riktlinjer Fastställt av: Vård och äldreomsorgsnämnden Fastställelsedatum: 11 11 22 Dokumentansvarig:

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-29 SN-2014/1132.715 1 (2) HANDLÄGGARE Berntsson Nilsson, Judith Judith.BerntssonNilsson@huddinge.se Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 2012 02 29 Ylva Larsson Områdeschef Sammanfattning Under 2011 har division vård och omsorg samverkat med andra vårdgivare: Samarbete med framtagande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Sammanställt av Karin Stenmark, MAS Vännäs kommun Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo Datum och ansvarig för innehållet Maria Westling 2015-03-01 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN

2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN 2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-27 Patrik Sjösten Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO 130625

Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO 130625 1 Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO 130625 Dokumentnamn Hantering av utgången rutin Lex Sarah rutin.doc Sparas i 10 år.

Läs mer

1(8) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se

1(8) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se 1(8) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Patientsäkerhetsberättelse år 2013 Enligt 3 kap. 10 Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS Fruktvägens Gruppboende Målargränds Serviceboende Långgatans Gruppboende Varpvägens Gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 15/2-2015 Verksamhetschef

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden

TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokollsutdrag 1 (8) Mötesdatum Plats och tid Socialförvaltningen, Ingerborgen kl. 15.00-17.20 Beslutande Marianne Ohrlander (M) Marianne Pettersson (S) Gustaf Centervall (FP) Lizian Kyreus (S) Anita

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-15 Per-Olov Strid, Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan

Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan 2015-02-20 Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 20 februari 2015 Helene Yxhammar Verksamhetschef Vardaga äldreomsorg Sveagatan Mallen är anpassad av Vardaga

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Patientsäkerhetsberättelse 2012 Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Version: 3 Ansvarig: Patientsäkerhetsberättelse 2(13) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2012-12-04 Nyutgåva

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 584-2012-1.1 2012-07-05. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten Beslutad av stadsdelsnämnden 2012-08-23 SID 2(18) 1 Inledning... 3 2 Stockholms

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Götene Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Götene Kommun Patientsäkerhetsberättelse för Götene Kommun 2012 Datum Ansvarig för innehållet Angela Olausson MAS/Verksamhetschef HSL Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011

MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011 MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011 AVVIKELSEHANTERING En del i kvalitetssystemet i hälso- och sjukvård (se Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal www.vårdhandboken.se) handlar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Söndagsgården

Patientsäkerhetsberättelse för Söndagsgården Patientsäkerhetsberättelse för Söndagsgården År 2013 Mia Matthed 2014-01-31 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2013-11-28 Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Perstorps kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Perstorps kommun PERSTORPS KOMMUN Patientsäkerhetsberättelse för Perstorps kommun 2013 2014-02-10 Eva Björk Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehåll: Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26

SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26 SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26 Rutin lex Sarah BAKGRUND Lex Sarah är de bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL) och i lagen om stödoch service till vissa funktionshindrade (LSS) som

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen. sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Läs mer