Kl Sammanträdets öppnande och eventuella frågor. Ekonomichef Veronica Hedlund Lundgren och budgetchef Agneta Gustavsson

Transkript

1 Sekretariat FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (2) LANDSTINGSSTYRELSEN LK/ Plats Galaxen Landstingshuset Tid Kl Sammanträdets öppnande och eventuella frågor Föredragningar -Fördelning av ramar för divisioner och övriga verksamheter 2016 Ekonomichef Veronica Hedlund Lundgren och budgetchef Agneta Gustavsson -Redovisning av effekter av intensifierade åtgärder med fokus på kompetens- och anställningseffektivitet för att komma i ekonomisk balans 2015 Hälso- och sjukvårdschef Tobias Kjellberg -Samlad månadsrapport Landstingsdirektör Gunilla Andersson m.fl. Ajournering för partiernas gruppmöten inkl. lunch Ärendebehandling Justering Förslag till justerare: Ulric Andersson (Monica Gundahl) ÄRENDEN LK/ Samlad månadsrapport (utsänds senare) 2. LK/ Fördelning av ramar för divisioner och övriga verksamheter LK/ Svar på remiss Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård (SOU 2015:20) 4. LK/ Svar på remiss För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (2) 5. LK/ Svar på remiss Landstingens faktiska kostnader för Försäkringskassans beställningar 6. LK/ Svar på remiss För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) 7. LK/ Svar på remiss Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18) 8. LK/ Uppdrag till arbetsutskottet att svara på remisser sommaren LK/ Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk - från upptäckt till behandling 10. LK/ m.fl. Ärenden för kännedom

3 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Utvecklingsenheten Ida Lundblad Kullgren Dnr LK/ Svar på remiss Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) Landstinget har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerade remiss../. Sammanfattning av remissen bifogas. Landstinget i Värmland är positivt till förslag som syftar till en mera strukturerad utskrivningsprocess med fokus på samarbete och samverkan mellan huvudmän och ställer sig därför i stort positiv till den föreslagna lagen och instämmer i att lösningarna i första hand ska vara lokala och lokalt anpassade. Landstinget delar den bild som beskrivs i utredningen gällande behovet av en lagstiftning som är bättre anpassad till nuvarande och framtidens behov. Landstinget i Värmland tror att man med den nya lagstiftningen i högre grad kan undvika de oönskade effekter som skapas vid tillämpningen av dagens lagstiftning, så som överbeläggningar och undvikbara återinskrivningar. Landstinget anser dock att det kommer att kräva ett omfattande utvecklingsarbete i flera olika delar, till exempel gällande arbetssätt, kommunikation, systemkrav och så vidare, för att den föreslagna lagen ska få avsedd effekt. Det bör skapas övergångsbestämmelser som innebär att lagen träder i kraft som planerat men att bestämmelsen om antalet fristdagar inte ska börja tilllämpas förrän senare. Landstinget anser också att en del förtydliganden behöver göras i den föreslagna lagen så att landstinget skyldighet i flera delar framgår på ett tydligare sätt. Förslag till beslut att godkänna upprättat förslag till svar på remiss, samt att förklara denna paragraf omedelbart justerad. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Kjersti Berg Marthinsen Chef staben för verksamhets- och ledningsstöd

4 Datum Vår beteckning Utvecklingsenheten LK/ Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Ida Kullgren S2015/1650/FS Regeringskansliet Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Svar på remiss Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) Landstinget i Värmland har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss och vill lämna följande synpunkter. Allmänna synpunkter Landstinget i Värmland är positivt till förslag som syftar till en mera strukturerad utskrivningsprocess och som har fokus på samarbete och samverkan mellan huvudmän. Landstinget är även positivt till att utgångspunkten är att lösningarna i första hand ska vara lokala och lokalt anpassade. Landstinget delar den bild som beskrivs i utredningen gällande behovet av en lagstiftning som är bättre anpassad till nuvarande och framtidens behov. Sjukvården har sedan nuvarande lagstiftnings utformande utvecklats mycket och bland annat är vårdtiderna kortare. Landstinget tror att man med den nya lagstiftningen i högre grad kan undvika de oönskade effekter som skapas vid tillämpningen av dagens lagstiftning, så som överbeläggningar och undvikbara återinskrivningar. Landstinget anser dock att det kommer att kräva ett omfattande utvecklingsarbete i flera olika delar, till exempel gällande arbetssätt, kommunikation, systemkrav och så vidare, för att den föreslagna lagen ska få avsedd effekt. Särskilda synpunkter på delar i betänkandet Allmänna utgångspunkter för förslagen Landstinget ser positivt på resonemangen kring god vård och kvalitet i socialtjänsten. Det är viktigt att förflytta perspektivet från organisation och tids- Postadress Besöksadress Telefon (växel) E-postadress Telefax Org.nr

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2 (3) frister till patient- och brukarperspektiv och tidsvinster för patienten/brukaren Lagen och dess tillämpningsområden Landstinget anser det klokt att exkludera patienter som vårdas enl. LRV. Det finns dock brister och staten borde överväga ett förtydligande i LRV kring kommunernas ansvar att samverka vid upprättandet av en SIP Landstinget ser positivt på att genomföra en särskild uppföljning och bevaka att dessa patienter inte blir kvar onödigt länge inom rättspsykiatrin En modern och mer flexibel planering av patientens vård och omsorg Landstinget anser att det måste framgå i lagtexten att inskrivningsmeddelande alltid ska skickas även till landstingets öppna vård om utredningen avser att det ska ske, vilket anges i utredningen på s Om den fasta vårdkontakten ska kunna kalla till SIP förutsätter det att landstingets öppna vård har kännedom om patienten. Landstinget ställer sig dock frågande till om landstingets öppna vård ska ansvara för kallelse till SIP även i de fall då insatser från landstingets öppna vård inte är aktuellt Landstinget menar, till skillnad från utredningen, att när ett behov av insatser från socialtjänst och öppen hälso- och sjukvård upptäcks senare i vårdförloppet ska 24 timmarsregeln för inskrivningsmeddelande gälla från denna tidpunkt Landstinget anser att det tvingande kravet att i inskrivningsmeddelandet ange beräknat utskrivningsdatum torde kunna ha samma undantag som gällande 24 timmarsregeln, alltså att det kan anges senare i vårdförloppet. Att skapa en ökad kommunikation mellan landstingets slutna vård och landstingets öppna vård och dessutom i ett tidigt skede kommer att kräva ett förändrat arbetssätt och därmed ett utvecklingsarbete, de stödinsatser som föreslås i utredningen är därför centrala Huvudmännen ska lokalt definiera vilka enheter som ska vara mottagare av inskrivningsmeddelanden m.m. Landstinget ser positivt på detta men det handlar snarare om att i varje individuellt fall klarlägga vem som ska vara mottagare. Landstinget ser även utmaningar med tanke på den utvidgade patientrörligheten och valfriheten. Här krävs en god kommunikation och lyhördhet för patientens önskemål Av utredningen framgår att sekretesslättnaden endast avser själva inskrivningsmeddelandet. Om detta är utredarens avsikt menar landstinget att det bör framgå tydligare av lagtexten. Landstinget ser positivt på möjligheten till fast vårdkontakt men menar att det måste vara möjligt för patienten att avstå. Viktigt att tydligt klargöra hur samverkan kring vårdplaneringen ska organiseras då. Det saknas tydliga resonemang kring hur detta ska gå till. Landstinget anser dock att detta är en fråga som bör regleras i de lokala överenskommelserna mellan huvudmännen. Generella bestämmelser om fast vårdkontakt finns i patientlagen och i hälso- och sjukvårdslagen. Landstinget menar att det är där som ett förtydlagande bör göras i stället för i den här aktuella lagstiftningen

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND 3 (3) Den fasta vårdkontakten ska inom tre dagar efter att patienten bedömts som utskrivningsklar kalla till SIP. Landstinget menar att dagens resurssituation både gällande läkar- och sjuksköterskeresurser i landstinget öppna vård kan komma att skapa ett hinder för att denna bestämmelse får avsedd effekt Kommunens betalningsansvar Enligt förslaget krävs inskrivningsmeddelande och kallelse till vårdplanering. Utredaren har övervägt alternativ. T.ex. att den kommunala hälso- och sjukvården ska ha tillgång till läkarkonsultationer dygnet runt, korrekta läkemedelslistor, klart med vilken läkare som ta över det medicinska ansvaret. Landstinget delar utredarens bedömning att sådana krav skulle skapa ett svårhanterligt tolkningsutrymme och att det är tveksamt om lagstiftning är rätt väg. Dessa frågor är dock centrala förutsättningar för ett framgångsrikt genomförande av utredningens förslag och blir därför med all sannolikhet viktiga i de lokala överenskommelserna Lagen ska reglera vad som ska gälla ifall huvudmännen inte har kommit överens Huvudspåret ska vara överenskommelser mellan huvudmännen. Att gå från 5 till 3 (30 till 3 för psykiatrin) fristdagar och där även helgdagar räknas är en stor förändring. Landstinget menar att huvudmännen måste ges god tid till både utvecklingsarbete och att förhandla för att skapa förutsättningar till korrekt utformade och väl förankrade överenskommelser. Det bör därför skapas övergångsbestämmelser som innebär att lagen träder i kraft som planerat men att bestämmelsen om tre fristdagar inte ska börja tillämpas förrän senare. Det skulle då innebära att gällande frister i betalningsansvarslagen skulle gälla under övergångstiden. 7.7 Förslag på övriga åtgärder Landstinget välkomnar många av de stödinsatser som föreslås. Många av uppdragen riktas till Socialstyrelsen, samtidigt sägs det att Socialstyrelsen bör kunna klara det inom befintlig ram. Detta signalerar att insatserna blir blygsamma. Reformen kommer att ställa krav på ett stort utvecklingsarbete , 10.1 Landstingsstyrelsen Fredrik Larsson Ordförande Gunilla Andersson Landstingsdirektör

7 Remiss REGERINGSKANSLIET S2015/1650/FS Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Dnr RT7- SOU 2015:20 Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård Remissinstanser: 1. Riksdagens ombudsmän (J0) 2. Datainspektionen 3. Socialstyrelsen 4. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) 5. Myndigheten för vårdanalys 6. Statskontoret 7. Uppsala universitet 8. Göteborgs universitet 9. Arjeplogs kommun 10. Arvika kommun 11. Borgholms kommun 12. Borås kommun 13. Botkyrka kommun 14. Eskilstuna kommun 15. Eslövs kommun 16. Falköpings kommun 17. Gotlands kommun 18. Göteborgs kommun 19. Helsingborgs kommun 20. Hudiksvalls kommun 21. Härjedalens kommun 22. Jönköpings kommun 23. Kalmar kommun 24. Kiruna kommun 25. Kristianstads kommun 26. Kungälvs kommun 27. Leksands kommun 28. Lindesbergs kommun 29. Linköpings kommun 30. Ljungby kommun 31. Ljusdals kommun Postadress Telefonvaxel Stockholm E-post: iet. se Sesöksadress Telefax Fredsgatan

8 32. Ludvika kommun 33. Malmö kommun 34. Markaryds kommun 35. Munkedals kommun 36. Nora kommun 37. Norrtälje kommun 38. Nyköpings kommun 39. Nässjö kommun 40. Ovanåkers kommun 41. Piteå kommun 42. Sigtuna kommun 43. Simrishamns kommun 44. Skövde kommun 45. Sollefteå kommun 46. Stockholms kommun 47. Strömsunds kommun 48. Sundsvalls kommun 49. Torsby kommun 50. Umeå kommun 51. Uppsala kommun 52. Vilhelmina kommun 53. Västerviks kommun 54. Västerås kommun 55. Åre kommun 56. Åtvidabergs kommun 57. Älvdalens kommun 58. Örebro kommun 59. Övertorneå kommun 60. Stockholms läns landsting 61. Uppsala läns landsting 62. Södermanlands läns landsting 63. Östergötlands läns landsting 64. Jönköpings läns landsting 65. Kronobergs läns landsting 66. Kalmar läns landsting 67. Blekinge läns landsting 68. Skåne läns landsting 69. Hallands läns lands ting 70. Västra Götalands läns landsting 71. Värmlands läns landsting 72. Örebro läns landsting 73. Västmanlands läns landsting 74. Dalarnas läns landsting 75. Gävleborgs läns landsting 76. Västernorrlands läns landsting 77. Jämtlands läns landsting 78. Västerbottens läns landsting 79. Norrbottens läns landsting 2

9 3 80. Sveriges läkarförbund 81. Vårdförbundet 82. Akademikerförbundet (SSR) 83. Kommunal 84. Vision 85. Handikappförbunden 86. Lika Unika 87. Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) 88. Sveriges Kommuner och Landsting 89. PRO Pensionärernas Riksorganisation 90. Sveriges Pensionärsförbund (SPF) 91. Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF) 92. Vårdföretagarna 93. Praktikertjänst 94. Capio Remissvaren ska ha inkommit till Socialdepartementet senast den 30 juni Vi ser helst att ni endast skickar dem i elektronisk form och då både i wordformat och pdf-format. Remissvaren ska skickas till följande e-postadresser: s.re istrator re erin skansliet.seoch s.fs re erin skansliet.se I remissvaren ska Socialdepartementets diarienummer2015/1650/fs åberopas. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i betänkandet. Om remissen är begränsad till en viss del av betänkandet, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte att remissinstansen lämnar synpunkter också på övriga delar. Myndigheter under regeringenär skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanserinnebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svarapå remiss hur och valför (SB PM 2003:2). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats Torkel Nyman Departementsråd

10 Kopia till Fritzes kundservice, Stockholm 4

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten Anders Andrén LK/ Svar på remiss För kvalitet Med gemensamt ansvar (S0U 2015:17) Landstinget har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerade remiss. Sammanfattning bifogas. Syftet med rubricerad utredning är att pröva möjligheten och lämpligheten av att tillgodose behovet av försäkringsmedicinska utredningar via landstingen. I ärenden som rör sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning finns tre olika försäkringsmedicinska utredningar som Försäkringskassan kan beställa: särskilt läkarutlåtande (SLU), teambaserad medicinsk utredning (TMU) och aktivitetsförmågeutredning (AFU). Landstinget i Värmland ställer sig genomgående bakom förslaget. Det ska vara landstingens ansvar att utföra försäkringsmedicinska utredningar och att detta ansvar regleras i lag. Via avtal ges möjlighet till samarbete mellan landsting. Det ska vara legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som gör utredningarna. Landstingen får ersättning från Försäkringskassan för de försäkringsmedicinska utredningarna. Landstinget föreslår månadsvis utbetalning per levererad utredning. Fast ersättning utgår för administration. Förslag till remissvar bifogas. Förslag till beslut att godkänna upprättat förslag till svar på remiss, samt att förklara denna paragraf omedelbart justerad. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Eva Stjernström Divisionschef

23 Datum Vår beteckning Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten LK/ Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Anders Andrén S2015/1590/SF Socialdepartementet Stockholm Svar på remiss gällande För kvalitet Med gemensamt ansvar (S0U 2015:17) Landstinget har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade remiss och vill lämna följande synpunkter. Sammanfattande synpunkter Landstinget i Värmland ställer sig genomgående bakom förslaget. Det ska vara landstingens ansvar att utföra försäkringsmedicinska utredningar och att detta ansvar regleras i lag. Via avtal ges möjlighet till samarbete mellan landsting. Det ska vara legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som gör utredningarna. Landstingen får ersättning från Försäkringskassan för de försäkringsmedicinska utredningarna. Landstinget föreslår månadsvis utbetalning per levererad utredning. Fast ersättning utgår för administration. Kapitel 3 7 Kapitlen föranleder inga specifika kommentarer men landstinget vill ändå framhålla att texten är informativ och ger en bra sammanfattning gällande försäkringsmedicinska utredningar. 8.2 Landstingen ska ha det övergripande ansvaret Förslag: Landstingen ska på begäran av Försäkringskassan utföra försäkringsmedicinska utredningar och utfärda försäkringsmedicinska utlåtanden efter genomförd utredning. Landstinget stödjer förslaget att det är ett landsting som har det övergripande ansvaret för försäkringsmedicinska utredningar. Remissvar Värmland SOU För landstinget är det angeläget att det skapas en tydlig, långsiktig och stabil lösning gällande de försäkringsmedicinska utredningarna. Detta ger dels bättre förutsättningar för planering och dels en grund för möjligheter att bygga upp adekvat kompetens hos berörd personal som ska utföra utredningarna. Postadress Besöksadress Telefon (växel) E-postadress Landstinget i Värmland Rosenborgsgatan Anders.Andren@liv.se Karlstad Telefax Org.nr

24 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) Vi delar också bedömningen att landstinget ska göra medicinska utredningar men att landstingen också kan samverka med varandra. Detta mot bakgrund av de förutsättningar som gäller för glesbygdslän med begränsad tillgång till personer som har kompetens att göra utredningarna dels kanske bara ha en extern leverantör att förlita sig till. Om landstinget ensam står som utförare av utredningar finns risk för sårbarhet att kunna hantera variationer i antalet beställningar. Med tillgång till fler leverantörer ges också möjlighet till en second opinion av det aktuella ärendet. 8.3 Landstingens ansvar att göra försäkringsmedicinska utredningar ska regleras i lag Förslag: Landstingens ansvar att utföra försäkringsmedicinska utredningar ska regleras i lag. Landstinget instämmer i att försäkringsmedicinska utredningar inte är hälsooch sjukvård men att hälso- och sjukvårdspersonal med sin medicinska kompetens är bäst lämpade i att göra utredningarna. 8.4 Det behövs en ny lag om försäkringsmedicinska utredningar Förslag: Bestämmelserna om ansvaret för försäkringsmedicinska utredningar och vad som gäller vid utförandet av de försäkringsmedicinska utredningarna samlas i en ny lag. Landstinget instämmer i att försäkringsmedicinska utredningar inte är att betrakta som hälso- och sjukvård. Landstinget stödjer förslaget att bestämmelser om ansvaret för försäkringsmedicinska utredningar och vad som gäller vid utförandet av dessa samlas i en ny lag. En lag ger tydlighet och skapar förutsättningar för landstinget att underlätta planering för att genomföra utredningarna. En lag bidrar också till ökad rättssäkerhet för den enskilde. 9.4 Tillämpningsområe Förslag: Lagen ska innehålla bestämmelser om försäkringsmedicinska utredningar som Försäkringskassan kan begära med stöd av 110 kap och 4 Socialförsäkringsbalken (2010:110). Regeringen får i föreskrifter specificera vilka försäkringsmedicinska utredningar som ska omfattas av lagen. Landstinget ser det som positivt att förtydliganden görs via föreskrifter från regeringen om vilka ytterligare utredningar som ett landsting kan förväntas göra. Utformningen av föreskrifter ger möjlighet att diskutera framtida nya behov av utredningar för att undvika undanträngningar i vårdutbudet.

25 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) 9.5 Ett gemensamt ansvar Förslag: Det införs en bestämmelse i lagen om att Försäkringskassan och landstingen ska samverka för att verksamheten med försäkringsmedicinska utredningar ska bedrivas effektivt. Landstinget instämmer med remissförslaget om värdet av att ha ett nära samarbete och gemensam planering mellan Försäkringskassan och landsting. Skulle något inte fungera återkopplar parterna till varandra. Detta sker redan idag och fungerar väl, bland annat via försäkringsmedicinsk kommitté och särskilt tillsatt Samverkansgrupp mellan Landstinget i Värmland och Försäkringskassan. Landstinget anser inte att det behövs en specifik lagreglering avseende samverkan med Försäkringskassan. 9.6 Möjlighet att samarbeta mellan landsting Förslag: Det införs en bestämmelse i lagen som ger landstingen möjlighet att sluta avtal med annat landsting eller någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt den föreslagna lagen. Genom ett sådant avtal för ett landsting utföra de uppgifter som ett annat landsting ansvarar för. Landstinget instämmer helt med förslaget Metoder Förslag: Försäkringskassan ska i samarbete med Socialstyrelsen och i samråd med landstingen fastställa de metoder som ska användas i de försäkringsmedicinska utredningarna. Metoderna ska överensstämma med vetenskap och beprövad erfarenhet. Landstinget ställer sig positiv till förslaget att samråd ska ske med landstingen. 9.8 Krav på kompetens hos den personal som ska utföra den försäkringsmedicinska utredningen Förslag: I lagen anges att försäkringsmedicinska utredningar får göras endast av den som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården samt har den kompetens och utbildning som krävs för att utföra den försäkringsmedicinska utredningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka krav på utbildningen som gäller vid de olika försäkringsmedicinska utredningarna. Landstinget i Värmland anser att det ska vara legitimerad personal som utför de försäkringsmedicinska utredningarna. Samtidigt är det bra att det inte görs någon ytterligare precisering av krav på kompetens. Ingen detaljstyrning önskas av kompetens i lagtext utan bara i föreskrift. 9.9 Krav på objektivitet och undvikande av jäv Förslag: Den personal som gör den försäkringsmedicinska utredningen och utfärdar läkarutlåtande ska iaktta saklighet och opartiskhet vid utförandet

26 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) samt tillämpa bestämmelserna om jäv i 11 och 12 förvaltningslagen (1986:223) Landstinget anser att kravet på objektivitet och undvikande av jäv är viktigt. Detta talar till förmån för tillgång till flera utförare av försäkringsmedicinska utförare Försäkringsmedicinskt utlåtande Förslag: Av lagen ska det framgå att ett försäkringsmedicinskt utlåtande ska utfärdas av behörig personal efter en försäkringsmedicinsk utredning. Den försäkrade har rätt att ta del av det försäkringsmedicinska utlåtandet. Det försäkringsmedicinska utlåtandet ska vara Försäkringskassan tillhanda inom fastställd tid efter det att komplett underlag kommit in till utföraren från Försäkringskassan. Regeringen får meddela föreskrifter om inom vilken tid utlåtandet ska vara Försäkringskassan tillhanda. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om behörighet, vad det försäkringsmedicinska utlåtandet ska innehålla och övriga rutiner. Landstinget instämmer med förslaget med betoning på att regeringen genom utfärdande av föreskrifter reglerar tidskraven och möjlighet till anstånd. Samma gäller om behörighet, vad det försäkringsmedicinska utlåtandet ska innehålla och övriga rutiner kopplade till utredningsmomentet Ersättning till landstingen Förslag: Det är Försäkringskassan som ska ersätta landstingen för de försäkringsmedicinska utredningar som landstingen utför. Försäkringskassan ska ansvara för uppföljning, beräkning och beslut om utbetalning av ersättning. Regeringen får meddela föreskrifter om ersättningsnivåerna. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de villkor och förutsättningar som ska gälla för utbetalning av ersättning. Landstinget i Värmland föreslår månadsvis utbetalning. Detta underlättar kontroll, uppföljning och minskar problem vid årsskiften. Landstinget stödjer också förslaget med fast ersättning för administration utöver ersättning per levererad utredning - styckeersättning. Även tolkkostnader ska ersättas av Försäkringskassan. Vidare ska ersättningsnivåerna vara så rimligt satta så att de täcker fluktuationer i antalet beställningar Ikraftträdande m.m. Förslag: Denna lag ska träda ikraft den 1 januari 2016 och gäller för de försäkringsmedicinska utredningar som Försäkringskassan begär efter detta datum.

27 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) De tidigare rutinerna och ersättningsnivåerna gäller för de försäkringsmedicinska utredningar som Försäkringskassan begärt av landsting före ikraftträdandet. Landstinget ställer sig bakom förslaget men vill samtidigt betona vikten av rimliga ersättningsnivåer och smidiga rutiner som underlättar övergången till den nya lagstiftningen Information till den försäkrade och samtycke Förslag: Av lagen ska det framgå att Försäkringskassan ska informera den försäkrade om vad en försäkringsmedicinsk utredning innebär, vad den ska användas till och vilka underlag Försäkringskassan kommer att bifoga beställningen. En försäkringsmedicinsk utredning får endast utföras med den försäkrades samtycke. Utredningen nämner vuxna försäkrade som brister i beslutsförmåga ska information om samtycke lämnas till någon behörig legal ställföreträdare, t.ex. en god man. Den gode mannen kan därmed samtycka till den försäkringsmedicinska utredningen. Försäkringsmedicinska utredningar är inte att betrakta som hälso- och sjukvård samtidigt som utredningarna utförs inom en hälso- och sjukvårdsorganisation. Det är tveksamt att införa en sådan lösning som är främmande för hälso- och sjukvårdsverksamhet i övrigt. Landstingsstyrelsen Fredrik Larsson Ordförande Gunilla Andersson Landstingsdirektör

28 Jr-tn Remiss REGERINGSKANSLIET S2015/ 1590/SF Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Eva Stina Lönngren Telefon Dnr I VA;.!GUT R6,:') SOU 2015:17 För kvalitet - Med gemensamt ansvar Remissinstanser: 1. Riksdagens ombudsmän (J0) 2. Riksrevisionen 3. Kammarrätten i Göteborg 4. Förvaltningsrätten i Malmö 5. Justitiekanslern (JK) 6. Domstolsverket 7, Brottsförebyggande rådet (BRÅ) 8. Rättsmedicinalverket 9. Datainspektionen 10. Försäkringskassan 11. Socialstyrelsen 12. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) 13. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) 14. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) 15. Myndigheten för delaktighet 16. Barnombudsmannen 17. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) 18. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) 19. Statskontoret 20. Karolinska Institutet 21. Uppsala universitet 22. Linköpings universitet 23. Göteborgs universitet 24. Umeå universitet 25. Konkurrensverket 26. Regelrådet 27. Arbetsförmedlingen 28. Diskrimineringsombudsmannen (DO) 29. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Postadress Telefonväxel Stockholm E-post: s.registrator@regeringskansl iet. se Besöksadress Telefax Fredsgatan

29 2 30. Stockholms läns landsting 31. Uppsala läns landsting 32. Södermanlands läns landsting 33. Östergötlands läns landsting 34. Jönköpings läns landsting 35. Kronobergs läns landsting 36. Kalmar läns landsting 37. Blekinge Iäns landsting 38. Skåne läns landsting 39. Hallands läns landsting 40. Västra Götalands läns landsting 41. Värmlands läns landsting 42. Örebro läns landsting 43. Västmanlands läns landsting 44. Dalarnas läns landsting 45. Gävleborgs läns landsting 46. Västernorrlands läns landsting 47. Jämtlands läns landsting 48. Västerbottens läns landsting 49. Norrbottens läns landsting 50. Gotlands kommun 51. Rädda barnen 52. Handikappförbunden (HSO) 53. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 54. Svenska Läkaresällskapet 55. Svenskt Näringsliv 56. Företagarna 57. Kommunala Företagens Samorganisation - KFS 58. Arbetsgivarföreningen - KFO 59. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) 60. Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) 61. Landsorganisationen i Sverige (LO) 62. Akademikerförbundet (SSR) 63. Sveriges läkarförbund 64. Svensk Sjuksköterskeförening (SSF) 65. Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF) 66. Sveriges Psykologförbund 67. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter 68. Fysioterapeuterna 69. Kommunal 70. Sveriges Företagshälsor 71. Vårdförbundet 72. Vision 73. Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) 74. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) 75. Reumatikerförbundet 76. Lika Unika 77. Personskadeförbundet RTP

30 3 78. Nätverket Unga för tillgänglighet (NUFT) 79. De handikappades Riskförbund DHR 80. Neurologiskt Handikappades Riksförbund 81. Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar 82. FUB för barn och unga och vuxna med utvecklingsstörning 83. Intressegruppen för Assistansberättigade (Ifa) 84. Föreningen JAG 85. STIL 86. Inera AB 87. Vårdföretagarna Almega 88. FAMNA 89. Manpower Hälsopartner 90. Svenska Rygginstitutet AB Remissvaren ska ha kommit in till Socialdepartementet senast fredagen den 26 juni 2015 per e-post (både word och pdf-format) till s.re istrator cure erin skansliet.se och s.sf ctre erin skansliet.se. Remissvaren ska hänvisa till det diarienummer som detta beslut har. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i betänkandet. Om remissen är begränsad till en viss del av betänkandet, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte att remissinstansen lämnar synpunkter också på övriga delar. Myndigheter under regeringenär skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanserinnebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svarapå remiss hur och va7för(sb PM 2003:2). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats Maria Hemström Hemmingsson Departementsråd Kopia till Fritzes kundservice, Stockholm