Är depression en klassfråga?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Är depression en klassfråga?"

Transkript

1 Är depression en klassfråga? En systematisk litteraturöversikt över kopplingen mellan social klass och depression Lilly Eriksson, Sofia Ljungdahl och Sven Bremberg

2 Är depression en klassfråga? En systematisk litteraturöversikt över kopplingen mellan social klass och depression Lilly Eriksson, Sofia Ljungdahl och Sven Bremberg

3 statens folkhälsoinstitut r 2008:05 issn: isbn: redaktör: lilly eriksson omslagsfotografi: photos.com grafisk design: pangea design grafisk produktion: ab typoform tryck: strömberg, stockholm 2008

4 Innehåll Förord 4 Sammanfattning 5 Summary 6 Bakgrund 7 Syfte 7 Metod 8 Resultat 9 Diskussion 11 Referenser 12 Appendix 1 13

5 4 är depression en klassfråga? Förord Den nationella folkhälsoenkäten visar att det finns en tydlig social skiktning av relativt lindriga psykiska besvär. Personer med kortare utbildning och lägre inkomster har en ökad risk för sömnlöshet, sämre psykiskt välmående och huvudvärk. Det är möjligt att det finns en social skiktning även för allvarligare psykiska problem såsom depressioner. Avsikten med denna rapport är att klargöra denna fråga. Denna kunskapsöversikt vänder sig främst till beslutsfattare och yrkesverksamma inom kommuner, landsting, frivilligorganisationer, företag och statliga myndigheter som arbetar med att försöka minska den psykiska ohälsan. Lilly Eriksson, Statens folkhälsoinstitut, har skrivit rapporten. Sven Bremberg och Sofia Ljungdahl, Statens folkhälsoinstitut, har lämnat värdefulla synpunkter. gunnar ågren generaldirektör lilly eriksson utredare

6 är depression en klassfråga? 5 Sammanfattning Psykiska problem är vanliga. Många hälsoproblem är vanligare i socialt mindre gynnade grupper. Depression är ett betydande psykiskt problem med konsekvenser både för individen och för samhället. Syftet med denna översikt är att klargöra om personer med låg social position har högre risk att drabbas av depression än personer med hög position. För att mäta position användes fyra olika markörer: utbildning, typ av arbete, inkomst samt förmögenhet. Vid en systematisk sökning i databasen PubMed, som indexerar forskningsartiklar inom det biomedicinska fältet, påvisades studier av denna fråga. Sju studier uppfyllde uppställda kriterier som bland annat innefattade att studien avsåg personer bosatta i Västeuropa. Översikten visade att personer med låg social position har en ökad risk för depression. De mest påtagliga skillnaderna gällde familjeförmögenhet, där avsaknad av förmögenhet för män medförde en 3,3 gånger ökad risk för depression. Enligt Statens folkhälsoinstituts gradering av evidens har det vetenskapliga stödet för samband mellan låg position och risk för depression god säkerhet.

7 6 är depression en klassfråga? Summary Different psychiatric symptoms are common. Many of the health related problems are more common in socially less favoured groups. Depression is a more severe psychiatric problem with consequences for the individual and for society. The aim of this review was to clarify if low social class increases the risk of being afflicted by depression. Social class was defined with three social markers, education, type of work, and income or wealth. Doing a systematic search in the database PubMed, a database of biomedical research articles, a total of studies were found. Seven studies upheld the wanted criteria, including a West European population. The survey showed that persons with a low social position had an increased risk for depression, The most noticeable differences concerned family wealth, there men lacking capital hade a 3,3 times higher risk for depression. According to the evidence grade system used by the Swedish National Institute of Public Health, there is high scientific evidence.

8 är depression en klassfråga? 7 Bakgrund I Sverige är psykisk ohälsa en av de vanligaste orsakerna till sjuklighet (1). För ett flertal hälsoproblem finns det en ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper, exempelvis utifrån social position. Social gradering kan ske på olika sätt. Vanliga mått på social position är till exempel längden på utbildningen, arbetsstatus och inkomst. Dessa markörer hänger ofta ihop, individer med högre utbildning har oftare tjänstemannayrken, mer beslutanderätt på jobbet och mer betalt. Folkhälsoenkäten 2007 (2) visar på en social skiktning när det gällde psykiska besvär. Personer med lägre social position skattar att de lider av flera symtom än personer med högre social position, exempelvis led 9 procent av kvinnorna med kort utbildning av svår oro och ängslan mot 5 procent av kvinnorna med lång utbildning. Detsamma gällde för nedsatt psykiskt välbefinnande där 22 procent av kvinnorna och 15 procent av männen som var arbetareskattade att de led av nedsatt välbefinnande mot 15 procent av kvinnorna och 11 procent av männen i medel- och övre tjänstemannaklass. Personer med lägre inkomst (27 procent kvinnor och 22 procent män) skattade även de sitt psykiska välbefinnande som sämre än de med hög inkomst (14 procent kvinnor och 11 procent män). Folkhälsoenkäten visar således att det finns en ojämlikhet i psykisk hälsa utifrån social position. Dock fokuserar folkhälsoenkäten på relativt lindriga psykiska symtom såsom nedsatt välbefinnande, oro, huvudvärk och sömnbesvär. Finns samma ojämlikhet kvar för mer allvarliga psykiska symtom? Depression är en psykiatrisk diagnos och innefattar mer allvarliga psykiska symtom med flera konsekvenser för individen och samhället. I Sverige är depression relativt vanligt och kostnaderna för samhället beror främst på nedsatt arbetsförmåga, ökade behov av somatisk vård och ökad sjuklighet (3). Utgår vi från en hypotes om social kausalitet av depression bör insatser på samhällsnivå kunna förebygga detta hälsoproblem. Syfte Att genom en systematisk genomgång av vetenskaplig litteratur klargöra om det finns en relation mellan social position och klinisk depression. Är depression en klassfråga? Har personer med lägre social klass högre risk för depression?

9 8 är depression en klassfråga? Metod Litteratur identifierades genom databassökningar under september 2007 i databasen PubMed. Så kallade Mesh-termer användes för att identifiera studier, och fyra söksträngar användes: Antal träffar Depressive Disorder [Mesh] AND ( Social Class [Mesh] OR Educational Status [Mesh]) AND Europe [Mesh] 62 3 Socioeconomic Factors [Mesh] AND Depressive Disorder [Mesh] AND Europe [Mesh] Socioeconomic Factors [Mesh] AND Depression/epidemiology [Mesh] AND Europe [Mesh] AND cohort studies [Mesh] 60 1 Socioeconomic Factors [Mesh] AND mental disorders/epidemiology [Mesh] AND Europe [Mesh] AND cohort studies [Mesh] Antal inkluderade studier Kriterier för inkludering 1 Klinisk depression var utfall i studien. 2 Sociala gradienterna utbildning, typ av arbete, inkomst eller förmögenhet var bestämningsfaktorer i studien. 3 Studien fokuserar på vuxna individer. 4 Studien var publicerad i engelskspråkiga vetenskapliga artiklar och sökbar i PubMed. 5 Urvalet i studien var representativt för befolkningen som helhet. 6 Studien var utformad som en så kallad kohortstudie. En studie med förmögenhet som bestämningsfaktor var utformad som en tvärsnittsstudie. 7 Studierna var utförda på en västeuropeisk population. 8 Depression mäts med validerade instrument eller genom kliniska intervjuer. 9 Resultatet beskrevs som relativ risk (RR), oddskvot (OR), hazard ratio (HR) eller som relativt ojämlikhetsindex (RII). 10 Studien publicerad 1998 eller senare. Lilly Eriksson, med handledning av Sven Bremberg, genomförde litteratursökning och genomläsning av utvalda studier. Sofia Ljungdahl upprepade databassökningen med angivna söksträngar och kontrollerade om samtliga studier som uppfyllde kriterierna var inkluderade. Sofia Ljungdahl kontrollerade även riktigheten av de uppgifter som presenterades i tabellerna. Vid behov genomfördes korrektioner i samråd med Sven Bremberg.

10 är depression en klassfråga? 9 Resultat Söksträngarna genererade träffar. Efter genomläsning av träffarna valdes 65 studier ut för vidare granskning. Av dessa uppfyllde 7 studier de 10 kriterierna för inklusion. I de 7 studierna fanns 9 analyser som kunde användas. Analyserna presenteras komprimerat med social gradient beskriven efter utbildning, se tabell 1, efter arbete, se tabell 2 och efter inkomst, se tabell 3. Mer fullständiga uppgifter om studierna presenteras i bilaga 1. Tabell 1. Relationen utbildningsnivå och depression. Studie Population Utbildningsmått Depressionsmått Utfall Utfall Utfall män kvinnor båda könen Smit et al. N = steg: hög/låg Intervju RR = 1,41 (2006) år utbildning Holland Sundquist N = 4,4 3 steg av Sjukvård för HR = 1,30 HR = 1,45 et al. (2004) miljoner utbildningsnivån depression år Sverige Marmot N = steg: ålder när Egenskattning Ns Ns et al. (2001) år de slutade skolan England Koster N = steg av Intervju HR = 1,52 et al. (2006) år utbildningsnivån Holland Sammanlagt fyra analyser av relationen mellan utbildning och depression föreligger (se tabell 1). Tre av analyserna tyder på att kort utbildning ökar risken för depression.

11 10 är depression en klassfråga? Tabell 2. Relationen mellan typ av arbete och depression. Studie Population Mått på Depressionsmått Utfall Utfall Utfall arbetsstatus män kvinnor båda könen Marmot N = steg utifrån Självskattning OR = 1,5 Ns et al. (2001) år typ av arbete England och inkomst Stansfeld N = steg utifrån Självskattning OR = et al. (2003) år typ av arbete 2,44 England och inkomst Två analyser behandlade relationen mellan typ av arbete och depression (4, 5) (se tabell 2). Låg yrkesstatus ökar risken för depression, främst för män. Tabell 3. Inkomst, förmögenhet och depression. Studie, Population Inkomst Depressionsmått Utfall Utfall Utfall studietyp män kvinnor båda könen Koster N = grupper Intervju HR = et al. (2006) år utifrån 1,48 Kohortstudie Holland årsinkomst Westman N = 4,4 miljoner 3 grupper Inskrivning OR = 2,23 OR = 2,21 et al. (2006) år utifrån sjukhus för Kohortstudie Sverige årsinkomst depression Martikainen N = Hushållets Självskattning RII = 3,26 RII = 2,20 et al. (2003) år förmögenhet Tvärsnittsstudie England Förhållandet mellan inkomst och depression behandlades i två studier och relationen till förmögenhet i en studie (se tabell 3). Samtliga analyser visar att personer med de lägsta inkomsterna eller den lägsta förmögenheten har ökad risk för att bli deprimerade (6 8).

12 är depression en klassfråga? 11 Diskussion Att vara lågutbildad, ha arbete med låg status, låg inkomst eller liten förmögenhet ökar risken för depression. Personer med kortare utbildning var procent oftare deprimerade än personer med längre utbildning (6, 9, 10). Personer med låg inkomst var dubbelt så ofta deprimerade jämfört med personer med hög inkomst (7, 8) och låg familjeförmögenhet tredubblade risken. Effekten av låg social position varierar mellan de olika studierna. En förklaring kan vara att de olika sociala markörer som analyseras olika väl fångar den sociala skiktning som finns i samhället. Vidare kan storleken på skillnaden hänga samman med hur många grupper materialet analyserats i. Det går därför inte att enkelt säkerställa om riskökningen för den mindre gynnande grupper är 50 procent högre eller 3 gånger högre. Dock förefaller mönstret entydigt. Låg position resulterar genomgående i ökad risk. Sammanställningen gäller västeuropeiska studier publicerade de senaste tio åren och som indexerats i databasen PubMed. Forskning från andra delar av världen, exempelvis USA, visar på samma trend. Det finns en social stratifiering för psykisk sjukdom (11, 12). Att studier fokuserande på sociala ojämlikheter från andra delar av världen finner samma mönster, stärker denna sammanställnings slutsatser. En studie som mätte effekten av utbildning på depression var inte signifikant (4). En orsak till detta var homogeniteten av studiens urvalsgrupp. Studien är genomförd på statliga tjänstemän, det vill säga det finns inga arbetare i denna studie, inte heller sjuka eller arbetslösa. Det kan vara så att inom gruppen tjänstemän är utbildning inte ett lika effektivt mått för att mäta social klass som typ av arbete i sig eller inkomst och förmögenhet. Depression verkar vara en klassfråga. Personer med låg social position har en ökad risk för depression i relation till personer med hög social position. Dessutom kan hälsoeffekterna av låg social position, exempelvis att ha låg utbildning, låg inkomst och bo i ett socialt utsatt område, ha större effekt på hälsan än var och en av dessa aspekter för sig. Att ha hög social klass betyder att utbildning, bättre ekonomiska tillgångar och arbetsgraden kan leda till ekonomiskt oberoende, social status och fler valmöjligheter, något som kan stödja en positiv psykisk hälsa.

13 12 är depression en klassfråga? Referenser 1. SBU. Behandling av depressionssjukdomar. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering; Folkhälsoinstitut. Resultat från nationella folkhälsoenkäten 2007 psykisk hälsa. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; SBU. Behandling av ångestsyndrom. En systematiskt litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering; Marmot M, Shipley M, Brunner E, Hemingway H. Relative contribution of early life and adult socioeconomic factors to adult morbidity in the Whitehall II study. J Epidemiol Community Health 2001;55(5): Stansfeld SA, Head J, Fuhrer R, Wardle J, Cattell V. Social inequalities in depressive symptoms and physical functioning in the Whitehall II study. Exploring a common cause explanation. J Epidemiol Community Health 2003;57(5): Koster A, Bosma H, Kempen GI, Penninx BW, Beekman AT, Deeg DJ, et al. Socioeconomic differences in incident depression in older adults. The role of psychosocial factors, physical health status, and behavioral factors. J Psychosom Res 2006;61(5): Martikainen P, Adda J, Ferrie JE, Davey Smith G, Marmot M. Effects of income and wealth on GHQ depression and poor self rated health in white collar women and men in the Whitehall II study. J Epidemiol Community Health 2003;57(9): Westman J, Johansson LM, Sundquist K. Country of birth and hospital admission rates for mental disorders. A cohort study of 4.5 million men and women in Sweden. Eur Psychiatry 2006;21(5): Smit F, Ederveen A, Cuijpers P, Deeg D, Beekman A. Opportunities for cost-effective prevention of late-life depression. An epidemiological approach. Arch Gen Psychiatry 2006;63(3): Sundquist K, Frank G, Sundquist J. Urbanisation and incidence of psychosis and depression. Follow-up study of 4.4 million women and men in Sweden. Br J Psychiatry 2004;184: Lorant V, Deliege D, Eaton W, Robert A, Philippot P, Ansseau M. Socioeconomic inequalities in depression: a meta-analysis. Am J Epidemiol 2003;157(2): Muntaner C, Eaton WW, Miech R, O Campo P. Socioeconomic position and major mental disorders. Epidemiol Rev 2004;26:53-62.

14 är depression en klassfråga? 13 Appendix 1 Författare Design Population information Koster et al. (2006) Typ av design Kohortstudie Längd över 9 år Antal N = Ålder år Land Holland Bortfall 37,7 % initialt, 32 % mellan omgångarna. Baseline 1992 Marmot et al. (2001) Typ av design Kohortstudie Längd 5,3 år i medeluppföljning. 3 tillfällen, snittid 5,3 år mellan mätningar. Antal N (t1) = , N = deltog i alla 3 faserna män, kvinnor vid baseline. Ålder år Land England Bortfall 17 % bortfall initialt. Uppföljningsmaterial saknas för 21 %. Baseline Påverkans-faktorer Depressionsutfall Utbildning i 3 nivåer Hög: universitet Medel: gymnasium Låg: grundskola Inkomst i 3 nivåer Indelning utifrån årsinkomst. Depression mättes genom CES-D. Individerna intervjuades. Utbildning 3 grupper. När utbildning på heltid avslutades 16 år år 19 år Arbetsstatus Delades in i 3 steg utifrån grad samt inkomst. Ursprungligen var det 6 steg. Hög: UG1-6, UG7, SEO, HEO och EO Låg: Clerical De två högsta blev grad 1. Medel: 3 grad 2, och den lägsta grad 3. Självskattning användande GHQ-skala. Åldersanpassad (age adjusted) Mått Utfall män Utfall kvinnor Utfall män och kvinnor HR Utbildning Låg = 1,52 (1,17 1,99) Medel = 1,30 (0,98 1,72) Hög = 1 Inkomst Låg = 1,48 (1,13 1,94) Medel =1,44 (1,11 1,85) Hög = 1 OR Utbildning < 16 år = 0, år = 0,81 19 år = 1,0 Trend 0,91 (08 1,0) (p = 0,14) Utbildning 16 år = 0, år = 0,69 19 år = 1,0 Trend 0,87 (0,7 1,0) (p = 0,08) Arbetstatus Hög = 1 Medel = 1,17 Låg = 1,50 Trend 1,20 (1,1 1,4), p = (0,009) Arbetstatus Hög = 1 Medel = 1,03 Låg = 0,94 Trend 0,96 (08 1,1) p = 0,58) Kommentarer Tittar på depression hos äldre. Tittar ej på genusskillnader. Sned fördelning, 2/3 män. Enbart tjänstemän, inga arbetare, vilket kan ge en skev bild speciellt för kvinnor. Ett problem med denna studie är att tjänstemän kanske inte kan motsvara normal population. Data är hämtat från Whitehall II-studien.

15 14 är depression en klassfråga? Författare Design Population information Martikainen et al. (2003) Typ av design Tvärsnitt från kohortmaterial. Kontrollerar för psykisk hälsa vid baseline. Längd Material från t5 ur Whitehall II-materialet. Antal N = Ålder vid baseline Data är hämtat vid t , så N vid t5 = Land England Bortfall Bortfall vid baseline 28 %. Vid t5 24 %. Baseline vid baseline Data är hämtat vid t Smit et al. (2006) Typ av design Kohortstudie Längd 3 år, 2 tidpunkter. Antal N = deltagare. N t1 = Ålder år Land Holland Bortfall 28 % Påverkans-faktorer Depressionsutfall Inkomst mäts som årsinkomsten vid t5. Personlig inkomst delades in i 7 steg men RII-måttet är redovisat i ett värde. Mäts genom självskattning GHQ depression. Högre än tre ger depression. Hushållets inkomst är den sammanlagda inkomsten i hus-hållet. Hushållets förmögenhet är hur mycket pengar de skulle ha om de sålda alla sina ägodelar och betalade av alla skulder. Utbildning delades in i låg och hög utbildning. Depression mäts med skalan CES-D. Kontrollerade för baselinedepression. Personer med baseline depression exkluderades. Data samlas in genom intervjuer. Kontroll för kön, kroniska sjukdomar, funktionsnedsättningar, depressiva symtom och små sociala nätverk. Mått Utfall män Utfall kvinnor Utfall män och kvinnor RII Personlig inkomst = 1,45 (1,06 1,99). Personlig inkomst = 1,66 (1,02 2,69). Hushållets inkomst = 1,57 (1,11 2,22). Hushållets inkomst = 2,86 (1,65 4,93). Hushållets förmögenhet = 3,26 (2,36 4,49). Hushållets förmögenhet = 2,20 (21,44 3,37). RR Utbildning 1,41 (1,03 1,92). AF % = 16,6 (1,5 29,4). Kommentarer Denna studie tittar enbart på tjänstemän vilket gör att det inte är generaliserbart. Enbart medelålders individer. Kontrollerar hälsa vid basline. Ett problem med denna studie är att tjänstemän kanske inte kan motsvara normal population. Data är hämtat från Whitehall II-studien. Viktade data. Tittar på depression hos äldre. CES-D är inte ett diagnostiskt instrument men har god reliabilitet. Signifikant när de gjorde Parsimonimodellen. När de hade med alla faktorer den kompletta multivariatmodellen var det inte signifikant.

16 är depression en klassfråga? 15 Författare Design Population information Stansfeld et al. (2003) Typ av design Kohortstudie Längd Baseline samt 4 uppföljningar. Antal N = T5: , N(t5) = Ålder vid baseline. Land England Bortfall 24 % Baseline Sundquist et al. (2004) Typ av design Kohortstudie Längd 2 år. Följdes från 1 januari 1997 till 31 december Antal 4,45 miljoner Ålder år Land Sverige Bortfall 0,16 % Baseline 4,4 miljoner Påverkans-faktorer Depressionsutfall Anställningsgrad Grupperades i 6 grupper. Hög: UG1-6 UG7 SEO HEO EO Låg: Clerical Mättes med GHQ självskattades. Skalan dikotomiserades i hög och låg. Utbildning 3 steg. Låg: grundskola. Medel: gymnasium. Max 2 års universitetsstudier. Hög: högskola. Min 3 års universitetsstudier. Sjukhusvård för depression. Individer med tidigare inskrivning ( ) på psykiatri för depression eller psykos uteslöts ur studien. Mått Utfall män Utfall kvinnor Utfall män och kvinnor OR Kontrollerat för ålder. Hög: UG1-6 = 1 UG7 = 1,06 (0,9 1,4) SEO = 0,96 (0,7 1,3) Hög: UG1-7 = 1 SEO/HEO = 1,18 (0,8 1,8) EO = 1,77 (1,1 2,8) HEO = 1,08 (0,8 1,5) Låg: Clerical = 1,79 (1,2 2,7) EO = 2,12 (1,5 2,9) Låg: Clerical = 2,44 (1,7 3,5) HR Utbildning Låg = 1,31 (1,18 1,45) Medel = 1,10 (1,0 1,21) Utbildning Låg = 1,45 (1,33 1,58) Medel = 1,12 (1,04 1,22) Kommentarer Sned fördelning, 2/3 män. Enbart tjänstemän inga arbetare. Hälsa kontrollerades vid baseline. Att de har färre kvinnor gör det svårt att göra uträkningar för denna grupp. Data är hämtat från Whitehall II-studien. Ett problem med denna studie är att tjänstemän kanske inte kan motsvara normal population. Registerstudie. Kopplat samman olika register. Finns en risk för skev fördelning, antal vårdplatser kan skilja sig åt beroende på område. Inte fånga alla deprimerade.

17 16 är depression en klassfråga? Författare Design Population information Westman et al. (2006) Typ av design Kohortstudie Längd 2 år. Följdes från 1 januari 1997 till 31 december Antal 4,5 miljoner N(t1) = män, kvinnor Ålder år Land Sverige Bortfall 0,16 % Baseline 1 januari 1997 Påverkans-faktorer Depressionsutfall Inkomst 3 grupper. Tas från regiter över taxerad inkomst. Delades in så att de med 25 % lägst lön skattades som låg inkomst, 50 % som medel och de med 25 % högsta lönerna skattades som hög inkomst. Sjukhusvård för depression. Sjukhusvård för affektiv sjukdom ICD-10 F30-39 (dvs. inklusive, men inte enbart depression studerades som utfall). Mått Utfall män Utfall kvinnor Utfall män och kvinnor OR Inkomst Hög = 1 Medel =1,64 (1,50 1,79) Låg = 3,23 (2,95 3,53) Inkomst Hög = 1 Medel = 1,52 (1,42 1,62) Låg = 2,21 (2,06 2,37) Kommentarer Registerstudie. Kopplat samman olika register. Den här studien fokuserar på födelseland och etnicitet. Inkomst är mera av en kontrollvariabel.

18 Det finns i dag en tydlig social skiktning när det gäller psykisk ohälsa. Personer med kortare utbildning och lägre inkomster har en ökad risk för sömnlöshet, sämre psykiskt välmående och huvudvärk. Dessa symtom är relativt lindriga men detta kan tyda på att det finns en social skiktning även för allvarligare psykiska problem så som depression. Denna rapport innehåller en översikt av vetenskapliga undersökningar inom området och vänder sig främst till beslutsfattare och yrkesverksamma inom kommuner, landsting, frivilligorganisationer, företag och statliga myndigheter. Rapporten är skriven av Lilly Eriksson, utredare på Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut Distributionstjänst Stockholm Fax Rapport R 2008:05 ISSN ISBN

Statussyndromet. Sir Michael Marmot. Statussyndromet: hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden

Statussyndromet. Sir Michael Marmot. Statussyndromet: hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden Statussyndromet Sir Michael Marmot Statussyndromet: hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden Statussyndromet Sociala skillnader i hälsa Sir Marmot startade studier i Storbritannien 1976

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Bostadsområden och hälsa

Bostadsområden och hälsa Bostadsområden och hälsa Kristina Sundquist, Distriktsläkare, Professor i allmänmedicin Granens vårdcentral Centrum för Primärvårdsforskning (CPF) 1 Varför studera bostadsområden och hälsa? Tidigare studier

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare Hälsoproblem hos skiftarbetare Anders Knutsson Arbets- och miljömedicin, Sundsvall Umeå 17 februari 2014 Hälsoproblem Sömnproblem, trötthet, olycksfall Graviditetsstörning Magtarmbesvär Hjärt-kärl sjukdom

Läs mer

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa Vad händer nu? Nästa steg för 50+ i Europa är att lägga till människors livshistoria till den existerande SHARE-databasen. Genom att koppla samman

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings)

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings) ELIB study 19911992 (domestic buildings) Upplevt inomhusklimat ELIBstudien Ofta torr luft Ofta hög rumstemperatur 22 6, 18 5,5 16 5, 14 4,5 12 4, 8 3,5 Ofta instängd "dålig" luft Ofta obehaglig lukt 13,

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll?

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Rapport: Artikel: Margareta Lindén-Boström and Carina Persson A selective follow-up study on a public health survey Eur J Public Health ckr193 first published

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Författare: Daley, van der Oord, Ferrin, Danckaerts, Doepfner, Cortese, Sonuga-Barke Ur Journal of American Academy

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd

Barnets rätt till hälsa och välfärd Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen

Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen Olle Lundberg, professor Eskilstuna 2013-05-31 Abraham Bäck 1713-1795 - många Farsoter härja grufveligen ibland sämre hopen, däruti

Läs mer

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur kan vi förklara hälsoklyftorna? Medellivslängden år Sid 2. Sjukdomsutfall

Läs mer

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Abstract till presentationerna den 22 oktober. Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Många föräldrar i stadsdelen Angered i Göteborg har i kontakt med förskolan uttryckt osäkerhet

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

SD-BERA vid diagnostik av

SD-BERA vid diagnostik av Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013 Jämlikhetsparadoxen Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Olle Lundberg, professor Örebro 1 februari 2013 Livslängd och social utveckling Livslängd används som en viktig indikator

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

När ändrar jag till en ny behandlingsform? Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

Presentation av studiegruppen från baslinjemätning

Presentation av studiegruppen från baslinjemätning Presentation av studiegruppen från baslinjemätning Presentation av studiegruppen från baslinjemätning Det här är en sammanställning av de data som samlades in vid deltagarnas och kontrollernas första besök.

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen. 16 maj 2014

Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen. 16 maj 2014 Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen 16 maj 2014 Vårdgivarguiden http://www.vardgivarguiden.se/far Stöd till vårdgivare www.viss.nu Information till allmänheten www.1177.se Affischer och broschyrer

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

Invandrare och pensioner

Invandrare och pensioner Invandrare och pensioner Ålderpension för invandrare från länder utanför OECD-området, Lennart Flood & Andrea Mitrut, SOU 2010:105 http://www.sou.gov.se/socialaradet/rapporter.htm Umeå 19 januari 2012

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Schizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007

Schizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007 Schizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007 En 5-årsuppföljning av psykospatienter: Behandlingseffekt, tolerabilitet, funktionsnivå Femårsstudien

Läs mer

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? Cochrane-bibliotekets syfte är att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane-biblioteket

Läs mer

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Alkoholens konsekvenser Dryckesmönster Skadliga effekter Förgiftning Beroende Kronisk sjukdom

Läs mer

Psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion hur hänger det ihop? En systematisk kunskapsöversikt över sambanden och förslag till förebyggande insatser

Psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion hur hänger det ihop? En systematisk kunskapsöversikt över sambanden och förslag till förebyggande insatser Psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion hur hänger det ihop? En systematisk kunskapsöversikt över sambanden och förslag till förebyggande insatser Louise Malmgren, Sofia Ljungdahl och Sven Bremberg Louise

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa

Läs mer

Social stöd och socialt nätverk. Janne Agerholm

Social stöd och socialt nätverk. Janne Agerholm Social stöd och socialt nätverk Janne Agerholm Sociala relationer Struktur Formella relationer Informella relationer/socialt nätverk Funktion Social stöd Relationella belastningar Socialt nätverk De sociala

Läs mer

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Årets australiensare 2010 Tidig intervention DUP: Duration of Untreated Psychosis Det mesta av funktionsnedsättningen grundläggs under de första

Läs mer

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM SAMT NEW WAYS

Läs mer

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ - KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren

Läs mer

Folksjukdomar och dödsorsaker i den svenska samebefolkningen

Folksjukdomar och dödsorsaker i den svenska samebefolkningen Folksjukdomar och dödsorsaker i den svenska samebefolkningen Per Sjölander, professor Akademi Norr Per Sjölander, professor Akademi Norr, Vilhelmina Per Sjölander, projektledare och professor Innehåll

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Socialt kapital och psykisk hälsa

Socialt kapital och psykisk hälsa Socialt kapital och psykisk hälsa Per Carlson www.fhi.se Rapport nr A 2007:05 Kontakter mellan människor utgör en central del i allas liv, men också ett viktigt kitt för att hålla ihop grupper och samhällen.

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERVENTIONER FÖR ATT FÖRÄNDRA OTILLRÄCKLIG FYSISK AKTIVITET, OHÄLSOSAMMA MATVANOR, TOBAKSBRUK SAMT MISSBRUK/BEROENDE AV ALKOHOL VID SCHIZOFRENI. Mats Berglund

Läs mer

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion - en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken

Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken Kenneth Svensson Trafikverket kenneth.svensson@trafikverket.se Anna-Lena Andersson Västra Götalandsregionen anna-lena.andersson@vgregion.se

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg HÄLSODEKLARATIONEN Har du ADHD, ADD, DAMP, autismspektrumtillstånd (till exempel

Läs mer

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?

Läs mer

Webbaserade hälsoinsatser till unga vuxna, närstående till personer med psykisk ohälsa/sjukdom

Webbaserade hälsoinsatser till unga vuxna, närstående till personer med psykisk ohälsa/sjukdom Göteborg den 7 september 2007 Webbaserade hälsoinsatser till unga vuxna, närstående till personer med psykisk ohälsa/sjukdom Lilas Ali Leg.Sjuksköterska Sahlgrenska Psykiatri Resursenheten- AIR Kronhusgatan

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

FYSISK AKTIVITET OCH PSYKISK HA LSA - Hur ha lsofra mjande fysisk aktivitet kan fo rebygga och behandla psykisk oha lsa

FYSISK AKTIVITET OCH PSYKISK HA LSA - Hur ha lsofra mjande fysisk aktivitet kan fo rebygga och behandla psykisk oha lsa Pausgympa! FYSISK AKTIVITET OCH PSYKISK HA LSA - Hur ha lsofra mjande fysisk aktivitet kan fo rebygga och behandla psykisk oha lsa Nödvändigheten i att dansa Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa och

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

ADHD hos äldre. Taina Guldberg-Kjär. Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

ADHD hos äldre. Taina Guldberg-Kjär. Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ADHD hos äldre Taina Guldberg-Kjär Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Leg psykolog, Specialist i Neuropsykolog Neuropsykologkonsult Taina Guldberg- Kjär Picture Inge Löök Post doc

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser

Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser Generation 1 Generation 2 Generation 3 1920 1970 1970 2010 På gång i Sverige, finns i USA Rubrik: Frisksport Hälsopedagogik Hälsoutveckling Fokus: Kul Aktiviteter

Läs mer

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 Recent advances in depression across the generations Weissman et al, Arch Gen Psychiatry 2007;62,

Läs mer

DSM-5, nyheter, möjligheter, risker

DSM-5, nyheter, möjligheter, risker DSM-5, nyheter, möjligheter, risker Årsmöteskonferens SPF 13 mars 2013 Jörgen Herlofson Leg. läkare, leg. psykoterapeut Akademiska sjukhuset, Uppsala Några viktiga allmänna begränsningar med DSM Ett symtombaserat

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer