Är depression en klassfråga?
|
|
- Astrid Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Är depression en klassfråga? En systematisk litteraturöversikt över kopplingen mellan social klass och depression Lilly Eriksson, Sofia Ljungdahl och Sven Bremberg
2 Är depression en klassfråga? En systematisk litteraturöversikt över kopplingen mellan social klass och depression Lilly Eriksson, Sofia Ljungdahl och Sven Bremberg
3 statens folkhälsoinstitut r 2008:05 issn: isbn: redaktör: lilly eriksson omslagsfotografi: photos.com grafisk design: pangea design grafisk produktion: ab typoform tryck: strömberg, stockholm 2008
4 Innehåll Förord 4 Sammanfattning 5 Summary 6 Bakgrund 7 Syfte 7 Metod 8 Resultat 9 Diskussion 11 Referenser 12 Appendix 1 13
5 4 är depression en klassfråga? Förord Den nationella folkhälsoenkäten visar att det finns en tydlig social skiktning av relativt lindriga psykiska besvär. Personer med kortare utbildning och lägre inkomster har en ökad risk för sömnlöshet, sämre psykiskt välmående och huvudvärk. Det är möjligt att det finns en social skiktning även för allvarligare psykiska problem såsom depressioner. Avsikten med denna rapport är att klargöra denna fråga. Denna kunskapsöversikt vänder sig främst till beslutsfattare och yrkesverksamma inom kommuner, landsting, frivilligorganisationer, företag och statliga myndigheter som arbetar med att försöka minska den psykiska ohälsan. Lilly Eriksson, Statens folkhälsoinstitut, har skrivit rapporten. Sven Bremberg och Sofia Ljungdahl, Statens folkhälsoinstitut, har lämnat värdefulla synpunkter. gunnar ågren generaldirektör lilly eriksson utredare
6 är depression en klassfråga? 5 Sammanfattning Psykiska problem är vanliga. Många hälsoproblem är vanligare i socialt mindre gynnade grupper. Depression är ett betydande psykiskt problem med konsekvenser både för individen och för samhället. Syftet med denna översikt är att klargöra om personer med låg social position har högre risk att drabbas av depression än personer med hög position. För att mäta position användes fyra olika markörer: utbildning, typ av arbete, inkomst samt förmögenhet. Vid en systematisk sökning i databasen PubMed, som indexerar forskningsartiklar inom det biomedicinska fältet, påvisades studier av denna fråga. Sju studier uppfyllde uppställda kriterier som bland annat innefattade att studien avsåg personer bosatta i Västeuropa. Översikten visade att personer med låg social position har en ökad risk för depression. De mest påtagliga skillnaderna gällde familjeförmögenhet, där avsaknad av förmögenhet för män medförde en 3,3 gånger ökad risk för depression. Enligt Statens folkhälsoinstituts gradering av evidens har det vetenskapliga stödet för samband mellan låg position och risk för depression god säkerhet.
7 6 är depression en klassfråga? Summary Different psychiatric symptoms are common. Many of the health related problems are more common in socially less favoured groups. Depression is a more severe psychiatric problem with consequences for the individual and for society. The aim of this review was to clarify if low social class increases the risk of being afflicted by depression. Social class was defined with three social markers, education, type of work, and income or wealth. Doing a systematic search in the database PubMed, a database of biomedical research articles, a total of studies were found. Seven studies upheld the wanted criteria, including a West European population. The survey showed that persons with a low social position had an increased risk for depression, The most noticeable differences concerned family wealth, there men lacking capital hade a 3,3 times higher risk for depression. According to the evidence grade system used by the Swedish National Institute of Public Health, there is high scientific evidence.
8 är depression en klassfråga? 7 Bakgrund I Sverige är psykisk ohälsa en av de vanligaste orsakerna till sjuklighet (1). För ett flertal hälsoproblem finns det en ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper, exempelvis utifrån social position. Social gradering kan ske på olika sätt. Vanliga mått på social position är till exempel längden på utbildningen, arbetsstatus och inkomst. Dessa markörer hänger ofta ihop, individer med högre utbildning har oftare tjänstemannayrken, mer beslutanderätt på jobbet och mer betalt. Folkhälsoenkäten 2007 (2) visar på en social skiktning när det gällde psykiska besvär. Personer med lägre social position skattar att de lider av flera symtom än personer med högre social position, exempelvis led 9 procent av kvinnorna med kort utbildning av svår oro och ängslan mot 5 procent av kvinnorna med lång utbildning. Detsamma gällde för nedsatt psykiskt välbefinnande där 22 procent av kvinnorna och 15 procent av männen som var arbetareskattade att de led av nedsatt välbefinnande mot 15 procent av kvinnorna och 11 procent av männen i medel- och övre tjänstemannaklass. Personer med lägre inkomst (27 procent kvinnor och 22 procent män) skattade även de sitt psykiska välbefinnande som sämre än de med hög inkomst (14 procent kvinnor och 11 procent män). Folkhälsoenkäten visar således att det finns en ojämlikhet i psykisk hälsa utifrån social position. Dock fokuserar folkhälsoenkäten på relativt lindriga psykiska symtom såsom nedsatt välbefinnande, oro, huvudvärk och sömnbesvär. Finns samma ojämlikhet kvar för mer allvarliga psykiska symtom? Depression är en psykiatrisk diagnos och innefattar mer allvarliga psykiska symtom med flera konsekvenser för individen och samhället. I Sverige är depression relativt vanligt och kostnaderna för samhället beror främst på nedsatt arbetsförmåga, ökade behov av somatisk vård och ökad sjuklighet (3). Utgår vi från en hypotes om social kausalitet av depression bör insatser på samhällsnivå kunna förebygga detta hälsoproblem. Syfte Att genom en systematisk genomgång av vetenskaplig litteratur klargöra om det finns en relation mellan social position och klinisk depression. Är depression en klassfråga? Har personer med lägre social klass högre risk för depression?
9 8 är depression en klassfråga? Metod Litteratur identifierades genom databassökningar under september 2007 i databasen PubMed. Så kallade Mesh-termer användes för att identifiera studier, och fyra söksträngar användes: Antal träffar Depressive Disorder [Mesh] AND ( Social Class [Mesh] OR Educational Status [Mesh]) AND Europe [Mesh] 62 3 Socioeconomic Factors [Mesh] AND Depressive Disorder [Mesh] AND Europe [Mesh] Socioeconomic Factors [Mesh] AND Depression/epidemiology [Mesh] AND Europe [Mesh] AND cohort studies [Mesh] 60 1 Socioeconomic Factors [Mesh] AND mental disorders/epidemiology [Mesh] AND Europe [Mesh] AND cohort studies [Mesh] Antal inkluderade studier Kriterier för inkludering 1 Klinisk depression var utfall i studien. 2 Sociala gradienterna utbildning, typ av arbete, inkomst eller förmögenhet var bestämningsfaktorer i studien. 3 Studien fokuserar på vuxna individer. 4 Studien var publicerad i engelskspråkiga vetenskapliga artiklar och sökbar i PubMed. 5 Urvalet i studien var representativt för befolkningen som helhet. 6 Studien var utformad som en så kallad kohortstudie. En studie med förmögenhet som bestämningsfaktor var utformad som en tvärsnittsstudie. 7 Studierna var utförda på en västeuropeisk population. 8 Depression mäts med validerade instrument eller genom kliniska intervjuer. 9 Resultatet beskrevs som relativ risk (RR), oddskvot (OR), hazard ratio (HR) eller som relativt ojämlikhetsindex (RII). 10 Studien publicerad 1998 eller senare. Lilly Eriksson, med handledning av Sven Bremberg, genomförde litteratursökning och genomläsning av utvalda studier. Sofia Ljungdahl upprepade databassökningen med angivna söksträngar och kontrollerade om samtliga studier som uppfyllde kriterierna var inkluderade. Sofia Ljungdahl kontrollerade även riktigheten av de uppgifter som presenterades i tabellerna. Vid behov genomfördes korrektioner i samråd med Sven Bremberg.
10 är depression en klassfråga? 9 Resultat Söksträngarna genererade träffar. Efter genomläsning av träffarna valdes 65 studier ut för vidare granskning. Av dessa uppfyllde 7 studier de 10 kriterierna för inklusion. I de 7 studierna fanns 9 analyser som kunde användas. Analyserna presenteras komprimerat med social gradient beskriven efter utbildning, se tabell 1, efter arbete, se tabell 2 och efter inkomst, se tabell 3. Mer fullständiga uppgifter om studierna presenteras i bilaga 1. Tabell 1. Relationen utbildningsnivå och depression. Studie Population Utbildningsmått Depressionsmått Utfall Utfall Utfall män kvinnor båda könen Smit et al. N = steg: hög/låg Intervju RR = 1,41 (2006) år utbildning Holland Sundquist N = 4,4 3 steg av Sjukvård för HR = 1,30 HR = 1,45 et al. (2004) miljoner utbildningsnivån depression år Sverige Marmot N = steg: ålder när Egenskattning Ns Ns et al. (2001) år de slutade skolan England Koster N = steg av Intervju HR = 1,52 et al. (2006) år utbildningsnivån Holland Sammanlagt fyra analyser av relationen mellan utbildning och depression föreligger (se tabell 1). Tre av analyserna tyder på att kort utbildning ökar risken för depression.
11 10 är depression en klassfråga? Tabell 2. Relationen mellan typ av arbete och depression. Studie Population Mått på Depressionsmått Utfall Utfall Utfall arbetsstatus män kvinnor båda könen Marmot N = steg utifrån Självskattning OR = 1,5 Ns et al. (2001) år typ av arbete England och inkomst Stansfeld N = steg utifrån Självskattning OR = et al. (2003) år typ av arbete 2,44 England och inkomst Två analyser behandlade relationen mellan typ av arbete och depression (4, 5) (se tabell 2). Låg yrkesstatus ökar risken för depression, främst för män. Tabell 3. Inkomst, förmögenhet och depression. Studie, Population Inkomst Depressionsmått Utfall Utfall Utfall studietyp män kvinnor båda könen Koster N = grupper Intervju HR = et al. (2006) år utifrån 1,48 Kohortstudie Holland årsinkomst Westman N = 4,4 miljoner 3 grupper Inskrivning OR = 2,23 OR = 2,21 et al. (2006) år utifrån sjukhus för Kohortstudie Sverige årsinkomst depression Martikainen N = Hushållets Självskattning RII = 3,26 RII = 2,20 et al. (2003) år förmögenhet Tvärsnittsstudie England Förhållandet mellan inkomst och depression behandlades i två studier och relationen till förmögenhet i en studie (se tabell 3). Samtliga analyser visar att personer med de lägsta inkomsterna eller den lägsta förmögenheten har ökad risk för att bli deprimerade (6 8).
12 är depression en klassfråga? 11 Diskussion Att vara lågutbildad, ha arbete med låg status, låg inkomst eller liten förmögenhet ökar risken för depression. Personer med kortare utbildning var procent oftare deprimerade än personer med längre utbildning (6, 9, 10). Personer med låg inkomst var dubbelt så ofta deprimerade jämfört med personer med hög inkomst (7, 8) och låg familjeförmögenhet tredubblade risken. Effekten av låg social position varierar mellan de olika studierna. En förklaring kan vara att de olika sociala markörer som analyseras olika väl fångar den sociala skiktning som finns i samhället. Vidare kan storleken på skillnaden hänga samman med hur många grupper materialet analyserats i. Det går därför inte att enkelt säkerställa om riskökningen för den mindre gynnande grupper är 50 procent högre eller 3 gånger högre. Dock förefaller mönstret entydigt. Låg position resulterar genomgående i ökad risk. Sammanställningen gäller västeuropeiska studier publicerade de senaste tio åren och som indexerats i databasen PubMed. Forskning från andra delar av världen, exempelvis USA, visar på samma trend. Det finns en social stratifiering för psykisk sjukdom (11, 12). Att studier fokuserande på sociala ojämlikheter från andra delar av världen finner samma mönster, stärker denna sammanställnings slutsatser. En studie som mätte effekten av utbildning på depression var inte signifikant (4). En orsak till detta var homogeniteten av studiens urvalsgrupp. Studien är genomförd på statliga tjänstemän, det vill säga det finns inga arbetare i denna studie, inte heller sjuka eller arbetslösa. Det kan vara så att inom gruppen tjänstemän är utbildning inte ett lika effektivt mått för att mäta social klass som typ av arbete i sig eller inkomst och förmögenhet. Depression verkar vara en klassfråga. Personer med låg social position har en ökad risk för depression i relation till personer med hög social position. Dessutom kan hälsoeffekterna av låg social position, exempelvis att ha låg utbildning, låg inkomst och bo i ett socialt utsatt område, ha större effekt på hälsan än var och en av dessa aspekter för sig. Att ha hög social klass betyder att utbildning, bättre ekonomiska tillgångar och arbetsgraden kan leda till ekonomiskt oberoende, social status och fler valmöjligheter, något som kan stödja en positiv psykisk hälsa.
13 12 är depression en klassfråga? Referenser 1. SBU. Behandling av depressionssjukdomar. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering; Folkhälsoinstitut. Resultat från nationella folkhälsoenkäten 2007 psykisk hälsa. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; SBU. Behandling av ångestsyndrom. En systematiskt litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering; Marmot M, Shipley M, Brunner E, Hemingway H. Relative contribution of early life and adult socioeconomic factors to adult morbidity in the Whitehall II study. J Epidemiol Community Health 2001;55(5): Stansfeld SA, Head J, Fuhrer R, Wardle J, Cattell V. Social inequalities in depressive symptoms and physical functioning in the Whitehall II study. Exploring a common cause explanation. J Epidemiol Community Health 2003;57(5): Koster A, Bosma H, Kempen GI, Penninx BW, Beekman AT, Deeg DJ, et al. Socioeconomic differences in incident depression in older adults. The role of psychosocial factors, physical health status, and behavioral factors. J Psychosom Res 2006;61(5): Martikainen P, Adda J, Ferrie JE, Davey Smith G, Marmot M. Effects of income and wealth on GHQ depression and poor self rated health in white collar women and men in the Whitehall II study. J Epidemiol Community Health 2003;57(9): Westman J, Johansson LM, Sundquist K. Country of birth and hospital admission rates for mental disorders. A cohort study of 4.5 million men and women in Sweden. Eur Psychiatry 2006;21(5): Smit F, Ederveen A, Cuijpers P, Deeg D, Beekman A. Opportunities for cost-effective prevention of late-life depression. An epidemiological approach. Arch Gen Psychiatry 2006;63(3): Sundquist K, Frank G, Sundquist J. Urbanisation and incidence of psychosis and depression. Follow-up study of 4.4 million women and men in Sweden. Br J Psychiatry 2004;184: Lorant V, Deliege D, Eaton W, Robert A, Philippot P, Ansseau M. Socioeconomic inequalities in depression: a meta-analysis. Am J Epidemiol 2003;157(2): Muntaner C, Eaton WW, Miech R, O Campo P. Socioeconomic position and major mental disorders. Epidemiol Rev 2004;26:53-62.
14 är depression en klassfråga? 13 Appendix 1 Författare Design Population information Koster et al. (2006) Typ av design Kohortstudie Längd över 9 år Antal N = Ålder år Land Holland Bortfall 37,7 % initialt, 32 % mellan omgångarna. Baseline 1992 Marmot et al. (2001) Typ av design Kohortstudie Längd 5,3 år i medeluppföljning. 3 tillfällen, snittid 5,3 år mellan mätningar. Antal N (t1) = , N = deltog i alla 3 faserna män, kvinnor vid baseline. Ålder år Land England Bortfall 17 % bortfall initialt. Uppföljningsmaterial saknas för 21 %. Baseline Påverkans-faktorer Depressionsutfall Utbildning i 3 nivåer Hög: universitet Medel: gymnasium Låg: grundskola Inkomst i 3 nivåer Indelning utifrån årsinkomst. Depression mättes genom CES-D. Individerna intervjuades. Utbildning 3 grupper. När utbildning på heltid avslutades 16 år år 19 år Arbetsstatus Delades in i 3 steg utifrån grad samt inkomst. Ursprungligen var det 6 steg. Hög: UG1-6, UG7, SEO, HEO och EO Låg: Clerical De två högsta blev grad 1. Medel: 3 grad 2, och den lägsta grad 3. Självskattning användande GHQ-skala. Åldersanpassad (age adjusted) Mått Utfall män Utfall kvinnor Utfall män och kvinnor HR Utbildning Låg = 1,52 (1,17 1,99) Medel = 1,30 (0,98 1,72) Hög = 1 Inkomst Låg = 1,48 (1,13 1,94) Medel =1,44 (1,11 1,85) Hög = 1 OR Utbildning < 16 år = 0, år = 0,81 19 år = 1,0 Trend 0,91 (08 1,0) (p = 0,14) Utbildning 16 år = 0, år = 0,69 19 år = 1,0 Trend 0,87 (0,7 1,0) (p = 0,08) Arbetstatus Hög = 1 Medel = 1,17 Låg = 1,50 Trend 1,20 (1,1 1,4), p = (0,009) Arbetstatus Hög = 1 Medel = 1,03 Låg = 0,94 Trend 0,96 (08 1,1) p = 0,58) Kommentarer Tittar på depression hos äldre. Tittar ej på genusskillnader. Sned fördelning, 2/3 män. Enbart tjänstemän, inga arbetare, vilket kan ge en skev bild speciellt för kvinnor. Ett problem med denna studie är att tjänstemän kanske inte kan motsvara normal population. Data är hämtat från Whitehall II-studien.
15 14 är depression en klassfråga? Författare Design Population information Martikainen et al. (2003) Typ av design Tvärsnitt från kohortmaterial. Kontrollerar för psykisk hälsa vid baseline. Längd Material från t5 ur Whitehall II-materialet. Antal N = Ålder vid baseline Data är hämtat vid t , så N vid t5 = Land England Bortfall Bortfall vid baseline 28 %. Vid t5 24 %. Baseline vid baseline Data är hämtat vid t Smit et al. (2006) Typ av design Kohortstudie Längd 3 år, 2 tidpunkter. Antal N = deltagare. N t1 = Ålder år Land Holland Bortfall 28 % Påverkans-faktorer Depressionsutfall Inkomst mäts som årsinkomsten vid t5. Personlig inkomst delades in i 7 steg men RII-måttet är redovisat i ett värde. Mäts genom självskattning GHQ depression. Högre än tre ger depression. Hushållets inkomst är den sammanlagda inkomsten i hus-hållet. Hushållets förmögenhet är hur mycket pengar de skulle ha om de sålda alla sina ägodelar och betalade av alla skulder. Utbildning delades in i låg och hög utbildning. Depression mäts med skalan CES-D. Kontrollerade för baselinedepression. Personer med baseline depression exkluderades. Data samlas in genom intervjuer. Kontroll för kön, kroniska sjukdomar, funktionsnedsättningar, depressiva symtom och små sociala nätverk. Mått Utfall män Utfall kvinnor Utfall män och kvinnor RII Personlig inkomst = 1,45 (1,06 1,99). Personlig inkomst = 1,66 (1,02 2,69). Hushållets inkomst = 1,57 (1,11 2,22). Hushållets inkomst = 2,86 (1,65 4,93). Hushållets förmögenhet = 3,26 (2,36 4,49). Hushållets förmögenhet = 2,20 (21,44 3,37). RR Utbildning 1,41 (1,03 1,92). AF % = 16,6 (1,5 29,4). Kommentarer Denna studie tittar enbart på tjänstemän vilket gör att det inte är generaliserbart. Enbart medelålders individer. Kontrollerar hälsa vid basline. Ett problem med denna studie är att tjänstemän kanske inte kan motsvara normal population. Data är hämtat från Whitehall II-studien. Viktade data. Tittar på depression hos äldre. CES-D är inte ett diagnostiskt instrument men har god reliabilitet. Signifikant när de gjorde Parsimonimodellen. När de hade med alla faktorer den kompletta multivariatmodellen var det inte signifikant.
16 är depression en klassfråga? 15 Författare Design Population information Stansfeld et al. (2003) Typ av design Kohortstudie Längd Baseline samt 4 uppföljningar. Antal N = T5: , N(t5) = Ålder vid baseline. Land England Bortfall 24 % Baseline Sundquist et al. (2004) Typ av design Kohortstudie Längd 2 år. Följdes från 1 januari 1997 till 31 december Antal 4,45 miljoner Ålder år Land Sverige Bortfall 0,16 % Baseline 4,4 miljoner Påverkans-faktorer Depressionsutfall Anställningsgrad Grupperades i 6 grupper. Hög: UG1-6 UG7 SEO HEO EO Låg: Clerical Mättes med GHQ självskattades. Skalan dikotomiserades i hög och låg. Utbildning 3 steg. Låg: grundskola. Medel: gymnasium. Max 2 års universitetsstudier. Hög: högskola. Min 3 års universitetsstudier. Sjukhusvård för depression. Individer med tidigare inskrivning ( ) på psykiatri för depression eller psykos uteslöts ur studien. Mått Utfall män Utfall kvinnor Utfall män och kvinnor OR Kontrollerat för ålder. Hög: UG1-6 = 1 UG7 = 1,06 (0,9 1,4) SEO = 0,96 (0,7 1,3) Hög: UG1-7 = 1 SEO/HEO = 1,18 (0,8 1,8) EO = 1,77 (1,1 2,8) HEO = 1,08 (0,8 1,5) Låg: Clerical = 1,79 (1,2 2,7) EO = 2,12 (1,5 2,9) Låg: Clerical = 2,44 (1,7 3,5) HR Utbildning Låg = 1,31 (1,18 1,45) Medel = 1,10 (1,0 1,21) Utbildning Låg = 1,45 (1,33 1,58) Medel = 1,12 (1,04 1,22) Kommentarer Sned fördelning, 2/3 män. Enbart tjänstemän inga arbetare. Hälsa kontrollerades vid baseline. Att de har färre kvinnor gör det svårt att göra uträkningar för denna grupp. Data är hämtat från Whitehall II-studien. Ett problem med denna studie är att tjänstemän kanske inte kan motsvara normal population. Registerstudie. Kopplat samman olika register. Finns en risk för skev fördelning, antal vårdplatser kan skilja sig åt beroende på område. Inte fånga alla deprimerade.
17 16 är depression en klassfråga? Författare Design Population information Westman et al. (2006) Typ av design Kohortstudie Längd 2 år. Följdes från 1 januari 1997 till 31 december Antal 4,5 miljoner N(t1) = män, kvinnor Ålder år Land Sverige Bortfall 0,16 % Baseline 1 januari 1997 Påverkans-faktorer Depressionsutfall Inkomst 3 grupper. Tas från regiter över taxerad inkomst. Delades in så att de med 25 % lägst lön skattades som låg inkomst, 50 % som medel och de med 25 % högsta lönerna skattades som hög inkomst. Sjukhusvård för depression. Sjukhusvård för affektiv sjukdom ICD-10 F30-39 (dvs. inklusive, men inte enbart depression studerades som utfall). Mått Utfall män Utfall kvinnor Utfall män och kvinnor OR Inkomst Hög = 1 Medel =1,64 (1,50 1,79) Låg = 3,23 (2,95 3,53) Inkomst Hög = 1 Medel = 1,52 (1,42 1,62) Låg = 2,21 (2,06 2,37) Kommentarer Registerstudie. Kopplat samman olika register. Den här studien fokuserar på födelseland och etnicitet. Inkomst är mera av en kontrollvariabel.
18 Det finns i dag en tydlig social skiktning när det gäller psykisk ohälsa. Personer med kortare utbildning och lägre inkomster har en ökad risk för sömnlöshet, sämre psykiskt välmående och huvudvärk. Dessa symtom är relativt lindriga men detta kan tyda på att det finns en social skiktning även för allvarligare psykiska problem så som depression. Denna rapport innehåller en översikt av vetenskapliga undersökningar inom området och vänder sig främst till beslutsfattare och yrkesverksamma inom kommuner, landsting, frivilligorganisationer, företag och statliga myndigheter. Rapporten är skriven av Lilly Eriksson, utredare på Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut Distributionstjänst Stockholm Fax fhi@strd.se Rapport R 2008:05 ISSN ISBN
Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merSkillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst
Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Karin Melinder Folkhälsovetare. Med dr. Statens Folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund. E-post: karin.melinder@fhi.se. www.folkhalsatillitjamlikhet.se.
Läs merStatussyndromet. Sir Michael Marmot. Statussyndromet: hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden
Statussyndromet Sir Michael Marmot Statussyndromet: hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden Statussyndromet Sociala skillnader i hälsa Sir Marmot startade studier i Storbritannien 1976
Läs merPatienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid
Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens
Läs merGHQ-12 General Health Questionnaire-12
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Den ursprungliga versionen av GHQ (General Health Questionnaire) utvecklades som ett instrument för screening av psykiatriska störningar. Den har
Läs merSociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer
Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Olle Lundberg Professor och föreståndare CHESS Den ojämlika ohälsan Ojämlikhet i hälsa handlar om Systematiska skillnader i hälsa och överlevnad
Läs merPatientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Läs merFörekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se
1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra
Läs merSocioekonomiska skillnader
Kort rapport Socioekonomiska skillnader Livsförloppsperspektiv på socioekonomiska skillnader i dödlighet Forskargruppen Socialepidemiologi Lunds Universitet, Region Skåne Författare: Maria Rosvall, Martin
Läs merPsykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och
Läs merPsykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)
Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer
Läs merBeslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag
Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.
Läs merKönsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF
Läs merPsykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD
Sjukskrivning (SA) och RTW Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD Lars Goyeryd FMR VO Nord Sid 1 Februari 2018 CMD / Frukostseminarium Region Jämtland-Härjedalen Cirka 90 procent av alla som sjukskrivs
Läs merwww.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa
www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa Vad händer nu? Nästa steg för 50+ i Europa är att lägga till människors livshistoria till den existerande SHARE-databasen. Genom att koppla samman
Läs mer2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar
5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda
Läs merDet var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren.
Resultat från nationella folkhälsoenkäten - psykisk hälsa Katarina Paulsson, Statens folkhälsoinstitut Lätta eller svåra besvär av huvudvärk Andel med besvär av huvudvärk (%) 3 3 3 3 3 1 1 1 Figur 1. Andel
Läs merEPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman
EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman
Läs merFysisk aktivitet och hjärnan
1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merFaR-nätverk VC. 9 oktober
FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merUngdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv
Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv Katrin Häggström Westberg Leg. Sjuksköterska i psykiatri Doktorand Hälsa och Livsstil, Högskolan i Halmstad Att vara ung!!! 75 % av all psykisk sjukdom
Läs merPsykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Läs merLisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se
Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merSF 36 Dimensionerna och tolkning
SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merSocial position och hälsa. Sara Fritzell och Janne Agerholm
Social position och hälsa Sara Fritzell och Janne Agerholm Vad vi ska gå igenom idag: Varför är social position intressant? Vad är social position? Hur mäts det? Social position och hälsa, exempel Varför
Läs merXIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Mona Schlyter, Malmö Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt SECAMI The Secondary prevention and Compliance
Läs merMalmö Kost Cancer undersökningen
Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi,
Läs merÄr trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig
Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier
Läs merCancersmärta ett folkhälsoproblem?
Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
Läs merAnders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merOnödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning
Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa
Läs merInstrument för bedömning av suicidrisk
Instrument för bedömning av suicidrisk En systematisk litteraturöversikt September 2015 SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment
Läs merFrämjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp
Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp Anna K. Forsman Docent med inriktning psykisk hälsa under livsloppet Åbo Akademi, hälsovetenskaper,
Läs merSocialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare
Socialt kapital i Österbotten Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare Innehåll Vad är socialt kapital? Det sociala kapitalet i Finland Enkät om mental hälsa GERDA-studien Deltagande
Läs merEvidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane
Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt
Läs merThe impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction
The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction Mona Schlyter Kardiologiska klinken SUS Malmö ingen intressekonflikt Malmö Högskola Kardiologiska kliniken
Läs merFamiljeterapi som behandling av barn som utsatts för trauma
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merEvidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Läs merMed åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni
Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni SNAC-Kungsholmen Åldersgrupp 60 B F1 F2 Åldersgrupp 66 B F1 F2 F3 Åldersgrupp 72 B F1 F2 F3 F4 Åldersgrupp 78 B F1 F2 F3 F4 F5 Äldre
Läs merOrkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent
Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merLång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning
Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan
Läs merMateriella och strukturella faktorers roll för att förklara skillnader i psykosociala faktorer mellan grupper med olika utbildningsnivå
Materiella och strukturella faktorers roll för att förklara skillnader i psykosociala faktorer mellan grupper med olika utbildningsnivå Fredrik Granström, Linköping University & Centre for Clinical Research
Läs merKOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier
Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier
Läs merMetodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.
Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se
Läs merTidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd efter tsunamikatastrofen
Uppsala Universitet Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Projektarbete inom läkarutbildningen, 7.5hp Vt 2009 Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd
Läs merVårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?
Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård
Läs merDesign av kliniska studier Johan Sundström
Design av kliniska studier Johan Sundström Kraschkurs i klinisk vetenskapsmetodik Orsak och verkan? Tvärsnittsstudie Oexponerade Exponerade Orsak och verkan? Tvärsnittsstudie Oexponerade* Exponerade*
Läs merKvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet
Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Huvudbudskap Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion Få studier, stor variation
Läs merAborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
Läs merRutiner vid användande av
Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum
Läs merHälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare
Hälsoproblem hos skiftarbetare Anders Knutsson Arbets- och miljömedicin, Sundsvall Umeå 17 februari 2014 Hälsoproblem Sömnproblem, trötthet, olycksfall Graviditetsstörning Magtarmbesvär Hjärt-kärl sjukdom
Läs merPsykisk hälsa - främja och förebygga i skolan
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)
Läs merStudiedesign och effektmått
Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst
Läs merFetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv
Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv Ett temanummer av Scandinavian Journal of Work, Environment & Health 2013;39(3):221-294. Fetma ökar i hela världen och i USA anses var tredje person vara sjukligt
Läs merFysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet
Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet
Läs merJämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv
Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv Utveckling, förklaringar och Kommissionens arbete Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86%
Läs merÄtstörningar vid fetma
Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik
Läs merOhälsa vad är påverkbart?
Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning
Läs merStudiedesign: Observationsstudier
Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie
Läs merSCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET
SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET RFMA 12/3 2015 CARL GYLLENHAMMAR PSYKIATER, LEG. PSYKOTERAPEUT, CERTIFIERAD SCHEMATERAPEUT AGENDA Samsjuklighet Diagnosperspektivet Vad kan schematerapi bidra med Vad är
Läs merBortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll?
Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Rapport: Artikel: Margareta Lindén-Boström and Carina Persson A selective follow-up study on a public health survey Eur J Public Health ckr193 first published
Läs merMultisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället
SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merArbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten
Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring
Läs merFolkhälsa Fakta i korthet
Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft
Läs merLjusterapi vid depression
Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2
Läs merPsykisk hälsa och ohälsa i ungdomen
1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad
Läs merRedovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016
Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merD-vitamin. Näringsrekommendationer
THE SAHLGRENSKA ACADEMY UNIVERSITY OF GOTHENBURG D-vitamin Näringsrekommendationer Elisabet Rothenberg, docent, dietist adjungerad lektor avdelningen för klinisk näringslära, Sahlgrenska universitetssjukhuset,
Läs merHur beräknas värdet av sociala investeringar? Hälsoekonomiskt beslutstöd -så fungerar det!
Hur beräknas värdet av sociala investeringar? Hälsoekonomiskt beslutstöd -så fungerar det! Inna Feldman, docent i hälsoekonomi CHAP, Uppsala universitet Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många
Läs merBarn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Läs merSjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän
Sammanfattning 017 av rapport om Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän Kristin Farrants Arvid Sondén Kerstin Nilsson Kristina Alexanderson Avdelningen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk
Läs merUpplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings)
ELIB study 19911992 (domestic buildings) Upplevt inomhusklimat ELIBstudien Ofta torr luft Ofta hög rumstemperatur 22 6, 18 5,5 16 5, 14 4,5 12 4, 8 3,5 Ofta instängd "dålig" luft Ofta obehaglig lukt 13,
Läs merPsykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
Läs merLivsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre
Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet
Läs merBostadsområden och hälsa
Bostadsområden och hälsa Kristina Sundquist, Distriktsläkare, Professor i allmänmedicin Granens vårdcentral Centrum för Primärvårdsforskning (CPF) 1 Varför studera bostadsområden och hälsa? Tidigare studier
Läs merHur mår personer som överlevt hjärtstopp?
Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Johan Israelsson, Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp Svenska rådet för HLR johan.israelsson@regionkalmar.se Inga ekonomiska intressekonflikter Svenska rådet för
Läs merSpelproblem påverkar både spelare och närstående negativt
Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem kan medföra allvarliga konsekvenser, inte bara för personen med spelproblem
Läs mer& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee
ATT SÖKA SANNINGEN & 3 & report Leading Health Care nr 7 2012 Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee Vad kan vi lära av att studera
Läs merI länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.
Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens
Läs merMaria Fransson. Handledare: Daniel Jönsson, Odont. Dr
Klassificering av allvarlig kronisk parodontit: En jämförelse av fem olika klassificeringar utifrån prevalensen av allvarlig kronisk parodontit i en population från Kalmar län Maria Fransson Handledare:
Läs merSociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv
Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Olof Bäckman och Anders Nilsson Statistikfrämjandets dagar 2014 Brottslighet, missbruk och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Läs merFriska verksamheter - vilka leder oss dit?
Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09
Läs merRetrospektiv journalgranskning av patienter som suiciderat
Retrospektiv journalgranskning av patienter som suiciderat Självmord i Kalmar Län 1997-2012 Guo-Xin Jiang MD, PhD Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Institutionen
Läs merPsykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier
Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Linda Magnusson Hanson Med dr, Docent, Forskare Enheten för epidemiologi, Stressforskningsinstitutet,
Läs merGeografiska skillnader i psykisk hälsa
Psykisk hälsa ur ett socialmedicinskt perspektiv Geografiska skillnader i psykisk hälsa samband med socioekonomisk position Lena Andersson Sociala faktorer såsom uppväxtmiljö, inkomstnivå och utbildning
Läs merFokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merReal life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merEPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)
EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen
Läs mer