ESF Östra Mellansverige : Mervärden i ett regionalt tillväxtperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ESF Östra Mellansverige 2007-2013: Mervärden i ett regionalt tillväxtperspektiv"

Transkript

1 ESF Östra Mellansverige : Mervärden i ett regionalt tillväxtperspektiv Slutrapport Kan inte kvinnor bidra till tillväxt? Ett projekt är väl ett projekt, med en början och ett slut eller? Måste alla projekt vara innovativa? Erik Jakobsson, APeL Andreas Eriksson, APeL Mattias Dyrvik, Svenska ESF-rådet

2 2

3 Innehåll Inledning... 4 Centrala slutsatser och frågor för fortsatt diskussion... 4 Den regionala planens strategiska utmaningar... 5 Syfte... 6 Metod... 7 Del 1: Projektens fördelning över de olika utmaningarna... 8 Diskussion och analys utifrån översikten... 9 Frågor till partnerskapet och myndigheten Del 2: Projektexempel som underlag för diskussion och analys NUEVO (Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro) Reflektioner L4U (Enköping) Reflektioner Tillväxt Trosa Reflektioner Hallstahammar Promotion Reflektioner Gottsunda Factory (Uppsala) Reflektioner Samklang 2 (Uppsala) Reflektioner Kompetensutveckling för strategiskt viktiga företag i Örebro län Reflektioner Jobb i sikte (Örebro) Reflektioner Frågor till partnerskapet och myndigheten Vad kan vi lära för framtiden?

4 Inledning Halva programperioden har passerat och för det fortsatta arbetet är det viktigt att ge feedback till strukturfondspartnerskapet kring utfallet av beviljade projekt i förhållande till de s.k. strategiska utmaningar som anges i den regionala planen. Europeiska socialfonden har för nuvarande period ca 1.1 miljarder kronor att fördela i region Östra Mellansverige. Av dessa medel går 70 procent till programområde 2 och 30 procent till programområde 1. Fram till mars 2010 har ca 530 miljoner kronor beviljats och fördelats på 91 genomförandeprojekt och ca 40 miljoner på 84 förprojekt. Arbetet med Socialfonden i Östra Mellansverige förväntas ge ett mervärde och bidra till regional utveckling och tillväxt. Visionen i den regionala planen är ett hållbart arbetsliv för alla i Östra Mellansverige. Planen baserar sig på en SWOT-analys för regionen. Utifrån denna analys har de sex strategiska utmaningarna för regionen mejslats fram, vilka vi återkommer till nedan. Det sätt på vilket Socialfonden bidrar till ökad tillväxt är genom god kompetensförsörjning och ett ökat arbetskraftsutbud. Denna tvåfaldiga ambition kommer till uttryck i programområde 1 respektive 2, i fortsättningen benämnda PO1 respektive PO2. SPeL har fått i uppdrag att genomföra en översiktlig kartläggning av hittills beviljade genomförandeprojekt utifrån de sex strategiska utmaningarna och att beskriva och analysera några utvalda projekt som kan tjäna som lärande exempel, vare sig de kan sägas ha lyckats väl eller inte. En arbetsgrupp för uppföljningen bildades under våren, med representation från Strukturfondpartnerskapet Östra Mellansverige, Regionkontoret ESF och APeL (SPeL). Harry Leiman, huvudsekreterare i Strukturfondspartnerskapet, och AnnKatrin Malmnäs, regionchef Östra Mellansverige, har kontinuerligt deltagit i arbetsgruppens möten och diskuterat uppföljningen. Uppdraget har resulterat i föreliggande slutrapport. Centrala slutsatser och frågor för fortsatt diskussion Uppföljningen har genererat några reflektioner och kritiska frågor som vi menar förtjänar särskild uppmärksamhet. Våra frågor kan formuleras enligt följande: Hur kan de strategiska utmaningarna i den regionala planen levandegöras i utlysningar och prioriteringar? Måste alla projekt vara utvecklingsinriktade och innovativa, eller är det befogat med volymprojekt, som uppvisar goda resultat på individnivå men som inte nödvändigtvis påverkar organisationer, system och strukturer? Är det inte lika angeläget i ett regionalt tillväxtperspektiv med PO1-projekt inom den offentliga sektorn som inom näringsliv och industri? 4

5 Vad kan partnerskapet och myndigheten göra för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att nya metoder och organiseringar som i projekt visat sig framgångsrika kan implementeras och övergå i ordinarie verksamhet hos berörda huvudmän? Den regionala planens strategiska utmaningar Den regionala planen innehåller en analys av regionens förutsättningar för ett hållbart arbetsliv för alla. Analysen går bl.a. igenom demografi, utbildningsnivåer, näringsliv, arbetslöshet, m.m. och mynnar ut i en SWOT-analys och sammanfattning av vilka strukturella utmaningar som regionen står inför. Det är dessa strukturella utmaningar som sedan i kort form uttrycks som de sex strategiska utmaningarna nedan. Att sortera på de sex utmaningarna kan ifrågasättas eftersom de inte verkar vara levande vare sig i ESF-samordnarnas handläggning eller i partnerskapets prioritering. Vår motivering till att trots allt använda utmaningarna är att den regionala planen formellt sett är den grund som utlysningar och prioritering av projekt ska ske utifrån. I regionala planen finns en SWOT-analys där de behov som Socialfonden kan bemöta anges. Dessa sammanfattas i de sex strategiska utmaningarna. Vi anser därför att utmaningarna pekar på vad som behöver utvecklas genom socialfondsprojekt och att de därför lämpar sig som sorteringsgrund. Vidare ser vi utmaningarnas formulering som en tydlig indikation på att det är utvecklingsinriktade projekt som behövs. Med utvecklingsinriktade menar vi inom PO1 att det utöver kortsiktiga resultat som att tillfredsställa behov av kompetensutveckling hos individer i ett företag också ska uppstå mer långsiktiga effekter som handlar om organisationens lärande. Vidare att det i PO2 utöver att deltagare blir mer anställningsbara och kommer i arbete eller studier även ska utvecklas nya metoder, verktyg, samverkansformer, m.m. som kan implementeras och spridas. Vi anger nedan dels hur utmaningarna formuleras i den regionala planen, dels hur vi har tolkat utmaningarna i den sortering av projekt som har genomförts. I den regionala planen finns mer utförliga beskrivningar av vad man lägger in i de sex utmaningarna. 1. Förbättrad kompetensförsörjning genom ökat strategiskt tänkande och mer kontinuerligt lärande på arbetsplatser Det bör finnas något mer än att bara genomföra utbildningar ett strategiskt tänk om lärande på arbetsplatsen och/eller strategier för lärande och utveckling i organisationen. 2. Ökad samverkan och effektivare strukturer kring individen för att få fler i arbete Förutsätter medverkan av minst två myndigheter där fokus är samverkan för att hitta arbetsformer som mer effektivt ger fler i arbete. 3. Ökat entreprenörskap 5

6 Projekt som särskilt jobbar med att stimulera till entreprenörskap, inklusive socialt företagande, generationsskiften och avknoppningar. 4. Effektivare matchning av arbetskraftsutbud arbetskraftsefterfrågan Handlar om att sammanföra befintlig arbetskraft med befintliga arbetstillfällen. Behovet av fortbildning är låg, det handlar mer om att de två enklare ska finna varandra. Praktik, validering, nätverk kan vara ingående inslag i projektet. 5. Bättre anpassning av utbildningsutbud marknadens behov Här ligger fokus mer på strukturer i utbildningssystemet och en vilja att reformera någon del i det. Nya arbetssätt för hur utbildningarna bättre kan följa behoven på arbetsmarknaden. 6. Insatser för att möta den strukturella omställning som regionen drabbas av i lågkonjunkturens och finanskrisens spår Denna utmaning lades till i samband med finanskrisen hösten 2008 då behoven av strukturell omställning ökade markant. Främst handlar det om kompetensutveckling för att bredda befintliga, eller finna nya arbetsuppgifter för personer som riskerar att förlora sitt jobb. Syfte Syftet med rapporten är att ge ett underlag för en strategisk, utvecklingsinriktad diskussion om det mervärde som ESF Östra Mellansverige kan ge i ett regionalt tillväxtperspektiv under resten av programperioden. Underlaget består av två delar dels en översiktlig bild av inriktningen på alla regionala genomförandeprojekt i Östra Mellansverige som hittills beviljats under programperioden, dels ett mer beskrivande och analyserande nedslag i åtta av projekten. Vi undersöker inte om projektexemplen är lyckade, uppfyller sina mål och kan tjäna som best practice. Den uppgiften lämnar vi till respektive projekts utvärdering och myndighetens uppföljning av genomförandet. Vi vill istället lyfta frågor om vad partnerskapet och myndigheten kan göra för att i kommande utlysningar, och i bedömningar och prioriteringar av projekt, möta de dilemman och utmaningar som både vår översikt över genomförandeprojekten och våra exempelprojekt aktualiserar. För att kunna göra det behöver vi också något diskutera de olika sätt på vilka projekt inom PO1 och PO2 kan tänkas ge mervärden som bidrar till tillväxt i regionen. De sex strategiska utmaningarna i den regionala planen har, som framgått, sprungit fram ur en analys av styrkor och svagheter när det gäller att skapa ett hållbart arbetsliv och tillväxt i regionen. Därför bör en angelägen uppgift vara att undersöka såväl hela projektstocken som ett antal exempelprojekt i förhållande till dessa strategiska utmaningar, vilket sker i rapporten. 6

7 Rapporten avslutas med att vi både redovisar och reflekterar över en gemensam framåtsyftande diskussion med Strukturfondspartnerskapet, som ägde rum som en del av partnerskapets möte i oktober. Metod Samtliga 91 beviljade regionala genomförandeprojekt har översiktligt gåtts igenom och grupperats utifrån projektens angivna syften, i förhållande till de strategiska utmaningarna i den regionala planen. Tyngdpunkten i projektbeskrivningarna har avgjort i vilken kategori projektet hamnat. I ett nästa steg har vi bland projekten sökt efter några intressanta exempel som vi kan dra erfarenheter och lära av. APeL, tillsammans med samordnarna vid regionkontoret, har gått igenom varje samordnares projektstock för att finna projekt som kan användas som relevanta exempel utifrån de strategiska utmaningarna och syftet med undersökningen. Vi ville vaska fram projekt som hade en utvecklingsinriktning, d.v.s. projekt som kunde tänkas generera även mer långsiktiga effekter, exempelvis genom strategier för lärande eller effektivare samverkansstrukturer. I undersökningen har intervjuer skett med projektledaren och i de allra flesta fall minst en ytterligare person, exempelvis myndighetsrepresentant i ledningsgrupp eller upphandlad utvärderare. Totalt har 18 intervjuer genomförts. Intervjuerna, som i vissa fall skett vid fysiska besök och i andra fall per telefon, har haft karaktären av informella samtal, men ändå strukturerade i den meningen att ett antal på förhand formulerade frågor eller frågeområden områden har behandlats i varierande omfattning. Vid Strukturfondspartnerskapets möte i oktober 2010 presenterades ett utkast till rapport och då fick partnerskapets ledamöter möjlighet att i mindre grupper och i helgrupp diskutera de kritiska frågor som presenterats ovan. Anteckningar från dessa diskussioner bildar underlag för det analytiska och framåtsyftande avsnitt som avslutar rapporten. 7

8 Del 1: Projektens fördelning över de olika utmaningarna Vid vår sortering av de 91 genomförandeprojekten hade man kunnat tänka sig en strikt tolkning av utmaningarna, som medförde att vissa projekt faktiskt hamnade utanför alla utmaningarna. Vi valde däremot att ha en generös tolkning där alla projekt har placerats inom en utmaning. Däremot kan man se det som att urvalsprocessen tillsammans med ESF-samordnarna sökte de mer utvecklingsinriktade projekten, d.v.s. de som verkligen lever upp till att tydligt bemöta utmaningen eller utmaningarna i fråga. Det ska sägas att sorteringen av projekt på de sex utmaningarna inte var enkel eftersom projekten i flera fall har inslag av flera utmaningar. Svårigheten är då att avgöra vilken som är den dominerande. Innan vi presenterar resultaten ska vi säga att utmaning 1 i princip är detsamma som programområde 1. På samma sätt är utmaning 2 en beskrivning av innehållet i programområde 2. I vår sortering har vi därför klassificerat projekten efter den dominerande inriktningen på verksamheten. Om ett projekt t.ex. jobbade med kompetensförsörjning utan någon speciell inriktning klassades det som en 1:a (förbättrad kompetensförsörjning). Om ett projekt däremot bedrev kompetensförsörjning med tydligt fokus på entreprenörskap så klassades det istället som en 3:a (ökat entreprenörskap). I praktiken innebär det t.ex. att sex projekt klassades som entreprenörskapsprojekt, men det finns fler projekt med entreprenöriella inslag i mindre omfattning där någon av de andra utmaningarna är mer tongivande. Tabell 1. Antal projekt, deras ESF-stöd samt antal deltagare inom programområde 1 respektive 2. PO 1 PO 2 Strategisk utmaning Antal projekt ESF-stöd (kr) Antal deltagare Antal projekt ESF-stöd (kr) Antal deltagare 1. Förbättrad kompetensförsörjning Ökad samverkan och effektivare strukturer Ökat entreprenörskap Effektivare matchning Utbildningsutbud och marknadsbehov Strukturell omställning SUMMA

9 Diskussion och analys utifrån översikten Av tabell 1 framgår att 110 Mkr (49 procent) av ESF-stödet inom PO 1 har gått till Strukturell omställning. Jämför man stödet till dessa s.k. varselprojekt 1 med vanliga kompetensförsörjningsprojekt så har varselprojekten 15 procent högre kostnad per deltagare. Man kan fråga sig om detta är en motiverad merkostnad, men samtidigt är det kanske svårt att bedöma om ett projekt är dyrt när ansökan kommer in. Vad ska man jämföra mot? Projekt med liknande inriktning och ambitioner är sannolikt svårt att hitta och att jämföra kostnader mellan projekt med olika inriktning blir inte rättvisande. Möjligen kan ESF-samordnarna vara mer vaksamma på enskilda budgetposter om de ser att kostnaden totalt per deltagare är hög. Vidare har varselprojekten främst gått till mansdominerade industriföretag. Detta avspeglas tydligt i de deltagarna i Strukturell omställning där 75 procent är män. Även inom Förbättrad kompetensförsörjning finns en avsevärd snedfördelning mellan könen (68 procent män). Detta är unikt för Östra Mellansverige då övriga regioner har procent män inom PO1, utom i Västsverige där kvinnor dominerar markant (38 procent män) 2. Man kan tycka att en jämn könsfördelning är svår att uppnå eftersom varselutlysningen gällde företag i akut behov av kompetensutveckling för att övervintra krisen. Om nu de företag som var i störst behov, alternativt tillhör de mest strategiska, råkar ha flest män bland de anställda, ska de då inte ges stöd? Å andra sidan lyckas andra regioner uppnå en bättre balans, trots att även har haft varselutlysningar och att könsfördelningen på företagen sannolikt är densamma där. En förklaring kan vara att projekten inte bara berör företag utan även offentlig sektor, men i Östra Mellansverige är det jämförelsevis få projekt i kvinnodominerade branscher som skola, vård och omsorg. Vidare har Östra Mellansverige en stark snedfördelning allmänt i PO1, d.v.s. även utanför varselprojekten. Då pratar vi inte om företag i kris vilket borde ge möjligheter att sålla bland ansökningarna med avseende på könsfördelning. Denna fråga har redan tagits upp i partnerskapet och i de två senaste utlysningarna ges projekt med kvinnor som deltagare prioritetshöjande status. Underlaget är dock för litet för att vi ska kunna dra några slutsatser om effekten av detta. Utifrån ett tillväxtsperspektiv kan man fundera på om den sneda könsfördelningen kan påverka utvecklingen i regionen och i sådana fall på vilket sätt. Befolkningen i regionen består, i stort sett, av lika många kvinnor som män och rimligtvis bör resurserna fördelas jämnt, om vi ponerar att behoven är någorlunda lika. Att män i högre grad än kvinnor återfinns inom det privata näringslivet och inom tillverkningsindustrin och att kvinnor i högre grad än män återfinns inom offentlig sektor är ingen nyhet. Bidrar inte kompetensutveckling av personal inom den offentliga sektorn till tillväxt? I ett vidare resonemang skulle en satsning på offentlig sektor kunna verka positivt också för integrationen, då personer med annan etnisk bakgrund ofta återfinns inom den offentliga sektorn. De positiva effekterna av kompetensutveckling, metodutveckling för individ och organisation inom PO1 och offentlig sektor torde också spilla över på de målgrupper som ofta återfinns inom PO2. Genom att skapa möjligheter för kompetensutveckling av personal inom offentlig sektor ges bättre möjligheter att ge ett adekvat stöd till målgrupperna för PO2. Den Europeiska socialfondens projekt bör användas 1 Här ingår projekt vars ansökningshandlingar har en tydlig beskrivning av omställning kopplat till lågkonjunktur, d.v.s. även vissa projekt som inte ingick i den särskilda varselutlysningen. 2 Socialfonden i siffror, Svenska ESF-rådet & SPeL

10 som strategiska verktyg för samhällsekonomiska besparingar som kan frigöra resurser för andra satsningar i regionen och även därigenom bidra till ett hållbart arbetsliv och tillväxt i regionen. Andelen projekt som av ESF-samordnarna ansågs värda att lyfta fram som utvecklingsinriktade blev 29 procent. Är det en bra nivå? Å ena sidan kan man läsa det nationella Socialfondsprogrammet strikt och tycka att ambitionen för alla projekt i Socialfonden måste vara utveckling och förändring av system. Å andra sidan kan man ha perspektivet att en viss mängd pengar ska fördelas och att de allra flesta Socialfondsprojekt har ett stort värde för deltagarna (t.ex. bättre självförtroende, ökad anställbarhet) även om de inte har som ambition att förändra något på en mer strukturell nivå. Att ha för hårda krav på utvecklingsinriktning och innovativitet skulle kanske medföra att medel inte utnyttjas och att färre personer ges möjlighet att ta del av välbehövlig kompetensutveckling. Frågan är om det går att fördela alla medel, och samtidigt höja andelen innovativa projekt? Om man accepterar att alla projekt inte kan vara innovativa, uppstår en följdfråga: Vad ska syftet vara för de projekt som synbarligen inte tillför något nytt i form av påverkan, nya metoder eller liknande? Vilka värden ska prioriteras för denna typ av projekt? Handlar det då om att få stor volym (många deltagare) och arbeta med kända metoder som man vet ger bra resultat? Även volymprojekt kan emellertid visa sig ha stor betydelse för ett förändringsarbete i de företag och verksamheter som deltar. Vilka krav ställer sådana resonemang på beredning, prioritering, utvärdering och återföring av projektresultat? I de närmast ovanstående två styckena diskuteras frågor som kan sägas vara kopplade till Socialfondsprogrammets additionalitetskrav och diskussionen om mervärde. Frågorna bör därför inte diskuteras utan att man tar till hänsyn till dessa krav och riktlinjer. 10

11 Figur 1. Fördelning av projekt på de sex utmaningarna. Mer utvecklingsinriktade projekt (samordnarnas urval) är underrepresenterade i utmaning 1 och överrepresenterade i utmaning 5. Figur 1 visar att 23 av 57 PO1-projekt som tillhör den allmänna utmaningen Förbättrad kompetensförsörjning och saknar en tydlig inriktning. Av dessa allmänna projekt är det endast 9 procent som bedöms vara intressanta. Av hela projektmassan bedömdes 29 procent vara intressanta. Det är alltså få kompetensförsörjningsprojekt som anses vara utvecklingsinriktade. Är det bara fria pengar för att genomföra kurser? För att nyansera denna bild något så kan underrepresentationen förklaras av att de PO1-projekt som är lite vassare kanske har en tydlig inriktning och återfinns under någon av de andra utmaningarna? Man kan ändå fråga sig om det inte är för mycket att 21 projekt i utmaning 1 inte anses utvecklingsinriktade. Forskning visar på att kurser som inte är knutna till någon förändring i organisationen får begränsad effekt 3. Kompetensutvecklingen bör t.ex. stödja utvecklingen av nya affärsområden, bättre kvalitet, eller användningen av ny teknik för att stärka konkurrenskraften. En annan möjlig förklaring till att så många projekt inom Förbättrad kompetensförsörjning anses ointressanta kan vara att projekten har en tydlig koppling till förändringar i verksamheten men bara berör ett enskilt företag. Med hänvisning till resonemanget ovan är det intressant att en så pass hög andel av varselprojekten (27 procent) lyfts fram. Det råder olika syn på huruvida varselutlysningen var en bra satsning eller inte. Fem av dessa sju projekt tillhör den särskilda varselutlysningen. Beror detta på att det i dessa projekt var eller är en väldigt allvarlig situation i de berörda företagen? Medför detta att de har ett starkare stöd från ledningen och ett aktivt ägarskap i genomförandet? Har det gett en tydligare 3 Se t.ex. Kock, H., (red.), (2010), Arbetsplatslärande att leda och organisera kompetensutveckling. Lund: Studentlitteratur. 11

12 koppling till faktiska behov i verksamheten än i övriga projekt inom kompetensförsörjning? Har krisen tvingat fram nya samverkanskonstellationer? Vi har inte svaren på dessa frågor, men det kan vara intressant att reflektera kring vad vi kan lära om svaret på ovanstående frågor är ja. Om det är en underrepresentation av intressanta projekt inom Förbättrad kompetensförsörjning så är det tvärtom inom Utbildningsutbud och marknadsbehov. Här bedöms fem av sex projekt vara utvecklingsinriktade. Möjligen kommer sig detta av att det är en inriktning där projektet nästan nödvändigtvis behöver jobba med att påverka system. Men vad innebär det i praktiken när nästan allt inom denna utmaning som beviljas medel bedöms som intressant? Vill vi ha ännu fler sådana projekt? Utifrån figur 1 kan man också fundera över antalet entreprenörskapsprojekt. Entreprenörskap lyfts ofta fram starkt i texter och tal, men vad händer i praktiken? Är tre PO1 och tre PO2 en bra nivå? Det låga antalet kan ha förklaringar som vi inte sett i vår undersökning. Kanske har det varit relativt få ansökningar av god kvalitet på området? Kanske har partnerskapet inte prioriterat så många ansökningar? Frågor till partnerskapet och myndigheten Slarvigt uttryckt uppfattar vi partnerskapets uppgift som att fördela medlen dit de gör mest samhällsnytta och har bäst förutsättningar att göra skillnad. Som stöd för att fördela medlen finns den regionala planen, som identifierar behoven i regionen och sammanfattar dem i de sex strategiska utmaningarna. Skulle en tydligare koppling mellan å ena sidan regionens behov (utmaningarna) och å andra sidan utlysningar och prioriteringar kunna öka projektens bidrag till den regionala tillväxten? Som stöd för att fördela medlen dit de har bäst förutsättningar att göra skillnad finns partnerskapets s.k. prioriteringsgrunder. Dessa är motivering, förankring och mervärde och ska bidra till en slags kvalitetssäkring. Vi anser att detta är en bra utgångspunkt, men fungerar beslutskedjan i praktiken så att de ansökningar som bäst uppfyller prioriteringsgrunderna beviljas medel? Som en tredje nivå i prioriteringen finns även s.k. prioritetshöjande faktorer. Exempel på sådana faktorer är att projekt har en tydlig koppling till både PO1 och PO2, till Regionalfondens program eller till andra EU-program. Här hänvisas till andra EU-program, men samtidigt ska Socialfonden ge mervärden och långsiktiga effekter i förhållande till organisationer som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner och regionförbund. Vore det inte naturligt att projektens koppling till andra utvecklingssatsningar och identifierade behov i relevanta regionala styrdokument (RUP, RUS etc.) fungerade prioritetshöjande? Måste alla projekt vara innovativa? Finns det ett värde med volymprojekt med bra resultat på individnivå, men utan organisatoriska effekter? Partnerskapets prioriteringsgrunder 12

13 beskriver viktiga faktorer för ett utvecklingsinriktat projekt, men alla projekt som beviljas verkar inte uppfylla dessa kriterier. Om inte alla projekt förväntas vara utvecklingsinriktade, vad är då prioriteringsgrunderna för de övriga projekten? Behövs det en parallell lista för volymprojekten? Hur tas volymprojekten tillvara på bästa sätt? Vad är det som gör varselprojekten mer intressanta än de vanliga PO1-projekten? Har den akuta situationen tvingat fram en högre medvetenhet om kritiska faktorer för ett hållbart utvecklingsarbete, exempelvis betydelsen av ett aktivt ägarskap och en öppenhet för samverkan? Kan partnerskapet och myndigheten lära något från varselprojekten inför framtida utlysningar och prioriteringar? Av de 91 beviljade genomförandeprojekten jobbar sex huvudsakligen med entreprenörskap. Är det en rimlig andel eller bör insatser göras för att höja denna andel? Östra Mellansverige utmärker sig negativt med att betydligt fler män än kvinnor fått del av PO1-projekt. Orsaken är sannolikt att det i regionen bedrivs relativt få PO1-projekt inom den kvinnodominerade offentliga sektorn. Kan inte kompetensförsörjning inom offentlig sektor stimulera tillväxt, t.ex. genom ökad effektivisering, förbättrad utbildning, bättre service, bättre samordning, mer fokus på entreprenörskap? 13

14 Del 2: Projektexempel som underlag för diskussion och analys Av de 26 utvecklingsinriktade projekten har vi sedan gjort ett urval som vi har stämt av med arbetsgruppen. Vi landade i åtta projekt som vi har genomfört intervjuer med. Detta urval grundades på hur lång tid projekten hade pågått, vad som var orsaken till att de lyftes fram av samordnarna (hur spännande deras utvecklingsarbete verkade), samt i viss mån om projektet i fråga studerades i andra sammanhang. I detta avsnitt kommer vi att mycket översiktligt beskriva de åtta exempelprojekten vi valt ut. För mer uttömmande beskrivningar av projekten hänvisas till projektansökningar, lägesrapporter, utvärderingsrapporter och eventuell ytterligare dokumentation kring projekten som finns vid myndigheten (ESF-rådet Östra Mellansverige). På lite olika sätt kan dessa åtta projekt tjäna som lärande exempel utifrån ett regionalt tillväxtperspektiv och utifrån de strategiska utmaningarna i den regionala planen. Viktiga frågor är då bl.a: På vilket sätt är projekten utvecklingsinriktade? Vilka mer långsiktiga effekter kan väntas? På vilka sätt bidrar projekten till regional utveckling och tillväxt? Vilken strategisk utmaning är det främst som projektet arbetar med? Vilka problem eller dilemman kan vi se i projektet med avseende på ovanstående? NUEVO (Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro) NUEVO är ett PO2-projekt som riktar sig till ungdomar år med försörjningsstöd. Målet är att ungdomarna ska nå egen försörjning eller påbörja studier. Många i målgruppen har haft en knackig skolgång med luckor i betygen och dålig självkänsla. De kan ha svårt med grundläggande rutiner såsom att sova tillräckligt och komma i tid. Ofta saknar de även basala kunskaper i hur samhället fungerar. NUEVO stärker dessa bitar och det tar olika lång tid för olika personer att komma på banan. Därför har projektet en mycket individuell inriktning där det får ta den tid det tar för respektive individ. Organisatoriskt leds arbetet av kommunerna där arbetsmarknadsenhet och socialtjänst deltar i samverkan med Arbetsförmedlingen och i viss mån Försäkringskassan. NUEVO är ett exempel på att ta sig an utmaningen nummer två, d.v.s. Ökad samverkan och effektivare strukturer. Det som projektet uppfattar som nytt med NUEVO är den utökade åldern för ett ungdomsprojekt (normalt år), att det är fem kommuner i samarbete, att det inte finns någon tidsbegränsning hur länge deltagarna kan få stöd, samt att man jobbar individuellt och i grupp med mycket fokus på självkänsla. Det finns en grundbemanning i varje kommun och en grundidé för projektet, men de fem kommunerna har valt lite olika inriktning (t.ex. friskvård, samhällskunskap) utifrån sina möten med deltagarna. Hur mycket den lokala budgeten avviker från ordinarie verksamhet varierar också mellan kommunerna. Projektet gör nu en socioekonomisk skuggbudget för att se om projektets arbetssätt går att räkna hem. Vice ordförande i berörd nämnd i Örebro tycker det är en viktig åtgärd eftersom denna typ av arbetsmarknadsåtgärder alltid upplevs som väldigt dyra, men inte behöver vara det i ett helhetsperspektiv. 14

15 NUEVO jobbar mycket med spridning, bl.a. genom studiebesök, talare på olika konferenser, nämndmöten, och halvtidskonferenser i varje kommun. Nästa steg är kanske regionala samordningsorgan tror projektkoordinatorn som märker ett ökat intresse från politiker ju mer NUEVO syns och visar bra resultat. NUEVO arbetar medvetet med en lärprocess i projektet. Främst genom de månatliga träffar mellan lokala projektledare där de arbetar med reflektions-pm, men också regelbunden information om resultat, metoder och lärdomar till sina politiker. Man konstaterar dock att projektet kräver samverkan med organisationer som är utanför projektet (t.ex. Arbetsförmedlingen) och som inte deltar i lärprocessen, vilket försvårar hållbara lösningar. De samverkande kommunerna gjorde en förprojektering med egna medel under ett års tid personer från fem kommuner träffades ett tiotal gånger. De började med arbetsmarknadsenheterna i respektive kommun och gick vidare till försörjningsstödet och hade teman på sina träffar där de tog in den kompetens som behövdes vid respektive tillfälle. De hade grupparbeten utifrån skrivargruppens förslag. De la den tiden, utan att veta om de skulle få några projektmedel, för att de hade ett gemensamt problem och drivkraften att göra något tillsammans som var för svårt att lösa var för sig. Personer från denna förprojektering ingår idag i de lokala styrgrupperna och kan därmed överföra denna lärprocess till genomförandet. Projektet tror att arbetssättet kan implementeras i ordinarie verksamhet, men att man alltid behöver extra medel för utbytet och samordningen mellan kommunerna, som man inte vill tappa. Även i berörd politisk nämnd (intervju i en av kommunerna) tror man att verksamheten kan fortsätta, men det förutsätter alternativ finansiering, fortsatt samarbete mellan kommunerna och ett tydligare beslutsunderlag. Läs mer om NUEVO på Reflektioner NUEVO jobbar med ungdomar långt ifrån arbetsmarknaden. Det är en svår målgrupp som tar tid att arbeta med och den får sällan del av meningsfulla ordinarie åtgärder eftersom det alltid finns personer närmare arbetsmarknaden som prioriteras. Grundidén har därför en stor tillväxtpotential om projektet lyckas få ut dem i arbete eller studier. En av de mest intressanta och hoppfulla delarna av NUEVO är det systematiska lärandeperspektivet hos projektledning och styrgrupp. Lokala projektledare och vägledare deltar i en kontinuerlig lärprocess som ger förutsättningar för klokare insatser framöver, oavsett om arbetssätten lever vidare eller inte. Men här ligger också en del av utmaningarna. Ännu fler behöver involveras i lärprocessen, t.ex. Arbetsförmedlingen, för att projektets erfarenheter ska kunna ge starkare avtryck även där. Samtidigt som projektet uttrycker att erfarenhetsutbytet är en av projektets största mervärde så säger de också att det blir svårt att vidhålla detta utan externa medel. 15

16 L4U (Enköping) L4U (LifeLong Learning Lean Ungdom) är ett ungdomsprojekt i PO 2 där varje deltagare får praktisera på tre företag i samma bransch, sju veckor per företag. Under praktiken får företaget möjligheten att bedöma vad praktikanten saknar för att kunna anställas. Denna utbildning står projektägaren, Enköpings kommun, för. Med i projektet är även Arbetsförmedlingen som dels finansierar, dels gör urval av ungdomar som varit arbetslösa längre än tre månader och har lämplig bakgrund för branscherna i fråga. L4U exemplifierar utmaning nummer fyra, d.v.s. Effektivare matchning. Projektet bygger på Enköpingsmodellen och testades redan för fem år sedan, men då utan utbildning och bara inom tillverkningsbranschen. Modellen är ursprungligen inspirerad av Vaggerydsmodellen, men är i övrigt en egen idé. Enköpings kommun har alltså utsatts för lyckad påverkan. Det var dåvarande utvecklingschef som på ett seminarium på SKL hörde en presentation av modellen. Han bjöd sedan in talaren från Vaggeryd till kommunfullmäktige i Enköping. Därefter har de utvecklat modellen själva. Initiativtagare är kommunen, där man konstaterar att förra gången modellen provades så dog den ut när en person fick andra arbetsuppgifter. Arbetsförmedlingen ingår i styrgruppen och hävdar att projektet är inget som egentligen kostar, vi sammanför bara de verktyg vi har för våra kunder. De behöver dock ESF-medel initialt för att hitta dessa samverkansformer. Kommunen bekräftar bilden med att de nu har en merkostnad för utbildning, utvärdering och en särskild person som i ett uppbyggnadsskede jobbar med att hitta företag. Arbetsförmedlingen har dock bilden att förra gången modellen användes fick de begränsningar i hur deras åtgärdsmedel fick användas och därmed föll en del av finansieringen. Förra gången finansierade de hela projektet själva. Projektet har pågått ett halvår och jobbar inte så mycket med spridning än, men nämner region Uppsala där de känner till metoden och att man kan lyfta den där igen. De nämner en tanke på att skapa ett register för praktikplatser som samordnas mellan Lernia, kommunen, Arbetsförmedlingen och skolor. Det skulle undvika att flera aktörer kontaktar samma företag med förfrågningar om praktikplats. Detta är ett exempel på utvecklingstankar som har fötts på vägen och som inte har planerats i förväg. Arbetsförmedlingen fick frågan varför så få projekt lever vidare inom deras ordinarie verksamhet. Svaret var att de som faller har mer resurser än vad som finns i ordinarie verksamhet. Det kan också bero på att vissa projekt utgår från behov som finns just när man söker, men som sedan avtar. Läs mer om L4U på projektbanken hos Reflektioner Projektidén är i grunden lika enkel som genial. Ungdomar som har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden får praktisera och visa vad de går för hos tre företag. Företagsledningen får i sin tur utan kostnad möjligheten att bekanta sig med flera kandidater till ett jobb och se vad de behöver komplettera upp för att bli anställningsbara. Enkelheten gör också att idén inte är så beroende av 16

17 lokala förutsättningar. Den tidigare utvecklingschefen uttrycker det som att de snodde 75 procent och utvecklade resten själva. Till skillnad från många andra PO2-projekt kan projektet faktiskt kopieras till andra kommuner och ge ytterligare tillväxt. Tillväxt Trosa Projektet Tillväxt Trosa inom PO1 ska underlätta för småföretag att utveckla affärsmässighet och är ett exempel på arbete med utmaning nummer ett, d.v.s. Förbättrad kompetensförsörjning. Trosa kommun är projektägare, men initiativet kom från några enskilda företagare som kontaktade en konsult som arbetar med företagsutveckling. Konsulten kontaktade i sin tur Trosa kommun för att höra om de ville delta i rollen att vara bollplank, eller mer formellt vara projektägare och styrgrupp. I sin förprojektering har de kartlagt utmaningar för att växa, varför man inte kompetensutvecklar och, om man gör det, varför oftast bara inom sitt sakområde. Projektet jobbar med tre lärnivåer: Utbildning för företagets överlevnad (t.ex. affärsplanering, styrning) Lära i samarbete (några företag skriver en gemensam projektplan inom ett av fem arbetsområden och utser en processledare) Individuell utbildning (t.ex. IT, ledarskap, kommunikation) Kommunen utgjorde stöd i ansökningsprocessen. Man tyckte att den regionala planen stämde väl med deras projektidé och de behövde inte anpassa sig efter den. Däremot anser de att ESForganisationen i övrigt inte är anpassad till småföretag. De har fått stryka sina ursprungliga planer på att fylla på med företag efterhand samt att anlita företagen själva som utbildare. Man hoppas att metoden, att som företag gå ihop och lära tillsammans, ska leva vidare och kanske kan Företagarna hålla ihop det hela, men inget sådant är uttalat i dagsläget. Man betonar att drivkraften underifrån, så som projektet startade, är centralt och att det inte kan styras, bara stödjas. Klart är dock att det inte kan fungera som i projektet, företagen skulle inte ha råd att betala en utbildningssamordning utan måste kanske söka finansiering på annat håll. Men projektet har redan lett till nya samverkansformer och företagsidéer. Projektet vill att deras utvärderare ska kolla kurskvaliteten och utvärderingen har redan påverkat till att justera en kurs. Utvärderaren ska även ge styrgruppen frågor att titta djupare på, vilket ger en verklighetskontakt för dem. Projektet är nystartat och spridning har de inte funderat så mycket på än, men kommunen nämner att de kan informera om projektet till Nyföretagarcentrum, ALMI, lokala föreningar och Stockholm Business Alliance. Läs mer om Tillväxt Trosa på 17

18 Reflektioner Även om projektet ännu är i sin linda så verkar det svårt att se hur resultaten ska kunna implementeras i ordinarie verksamhet. Projektet har svårt att ange hur arbetssättet ska kunna leva vidare och det beror mycket på att det inte finns någon tydlig mottagare av resultat. Organisationen Företagarna nämns, men de har ännu ingen tydlig roll i projektet. Kommunen vill bara stödja, inte driva, och det bedöms svårt för företagen själva att finansiera en samordning av utbildningarna framöver. Det finns dock en stark underifrånkraft där en stor del av poängen är att företagarna hittar varandras kompetenser och lär sig dra nytta av dem tillsammans. Det stimulerar kreativitet, nya samverkansformer och affärsidéer, vilket borde ha en stark tillväxtpotential. Hallstahammar Promotion 1-5 Hallstahammar Promotion är en ekonomisk förening som är projektägare för fem genomförandeprojekt inom PO1. Samtliga projekt handlar om utmaningen nummer sex, d.v.s. Strukturell omställning. I styrelsen för föreningen sitter representanter för sju lokala företagsnätverk och föreningens syfte är att skapa Sveriges bästa företagsklimat, vilket handlar mycket om strukturell omställning i industritunga Hallstahammar. Idén med nuvarande projekt är att kartlägga vilka kompetensbehov som finns för att åstadkomma detta och upphandla dessa utbildningar. Föreningen växte fram under ett tidigare projekt som ledde fram till att en näringslivsenhet i kommunen bildades. Föreningen bildades som svar på vissa behov som denna näringslivsenhet inte kunde lösa såsom webb-lösningar och utbildningar. Från detta tidigare Växtkraft Mål 3-projekt fanns en efterfrågan från företagen att delta i fler projekt. Kommunen, som är adjungerad i styrgruppen, såg 2008 att projektidén stämde väl med kommunens nya vision och ville stödja arbetet. Kommunen har dock främst påverkat projektet genom att lämna en checkkredit till Hallstahammar promotion för att kunna hantera projektet rent ekonomiskt. Det var också kommunens initiativ med HP4 som omfattar större företag i kommunen som drabbades av varsel under finanskrisen. I övrigt har projektet främst formats av Hallstahammar Promotion som har ett arbetsutskott där delar av styrelsen är med, men även kommunrepresentanter är adjungerade. Här tas projektens svårigheter och hur de ska hanteras upp. Projektet anser definitivt att programstrukturen har påverkat projektets utformning. På den negativa sidan ligger begränsningen i projekttid som blir väl kort när man ska jobba med attityder. Negativt är också att man inte har fått någon återkoppling på varför de har beviljats medel, vilket man skulle vilja ha fått från partnerskapet. På pluskontot står fokus på större projekt vilket har skapat större möjligheter till samverkan än vad som annars hade varit fallet. Projekten tillhör tre olika utlysningar och projektledningen ser ett värde i detta genom att de har kunnat ha ett lärande från de tidiga projekten som har förbättrat de följande. I de senare projekten lägger de mer fokus på spridning lokalt, t.ex. genom ett nyhetsbrev till alla företag i kommunen. Projektet tycker sig se ett lärande som pågår i tre nivåer och som inte fanns tidigare. Deltagare som breddar och fördjupar sina kunskaper i mötet med andra företag, företag vars ledningar träffas och 18

19 delar problem och erfarenheter, samt styrelsen där nätverksrepresentanter diskuterar problem, mål och effekter av projekten. Mötena mellan företag har gjort att de har lärt känna varandra och redan lånat administrativ personal av varandra. Utöver det uppenbara resultatet med kompetensutveckling i företag, som annars sällan får möjlighet att ordna det, så är kanske denna samverkan det viktigaste resultatet? Man ser också en framtida möjlighet i den databas som har byggts upp i projektet där alla deltagare och deras kompetens finns inlagd. Denna kan användas för att företag med tillfälliga arbetstoppar kan låna personal av varandra, tänker man. Projektet tror att överlevnad är företagens drivkraft att delta. Vissa företags frustration över att inte kunna delta förrän nästa projekt vittnar om det anser man. Handeln, som hittills inte har deltagit säger att man nu vill delta. Frågan är vilka förutsättningar arbetssättet har att överleva? Kommunen bedömer att finansieringen är den svaga länken är företagen villiga att själva betala för att någon samordnar kompetensutvecklingen framöver? Projektledningen har börjat rigga en organisationsstruktur för att jobba med andra finansiärer, vilket de verkar anse nödvändigt till viss del. När man i projektet talar om spridning så är det i första hand lokal spridning för att locka fler företag till samverkan och att delta i Hallsta-andan. Däremot har man redan haft en påverkan på grannkommunen Surahammar som vill starta en samverkan som går ut på att använda Hallstahammar Promotion som projektägare för att komma igång med något liknande. I övrigt deltar Länsstyrelsen i vissa av projektets öppna aktiviteter och använder dem som positivt exempel i olika sammanhang. Läs mer om HP-projekten på Reflektioner Hallstahammar Promotions projektidé, såväl som grundidé, är att skapa ett bra företagsklimat. Det handlar till stor del om attityder hos medborgare, företagare och offentligt anställda. Attityder tar som bekant lång tid att påverka och tillväxtpotentialen i detta projekt ligger starkt i att det finner en långsiktig arbetsform, vilket projektledningen nyligen har börjat titta på. Det är också intressant att ställa sig frågan om detta arbetssätt kan spridas till andra kommuner såsom modellen i L4U har gjort? Det är då viktigt att erinra sig att förutsättningar för Hallstahammar Promotion startade redan 2003 då samarbetet mellan kommun och näringsliv tog en positiv vändning genom projektet En väg in. Hallstahammar har således haft en lång resa där förtroende och samverkan successivt har stärkts för att komma fram till dagens arbete. Det reser frågan vad av HP-projekten som egentligen kan spridas och hur? Gottsunda Factory (Uppsala) Tanken bakom projektet Gottsunda Factory, med finansiering inom PO2, är att få till mer verkstad och mindre snack i arbetet med att få människor i stadsdelen Gottsunda i Uppsala in i arbete och 19

20 eget företagande. Gottsunda Factory är ett samarbetsprojekt mellan Företagarna Uppsala, kommunen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Uppsala föreningsråd och det lokala föreningslivet i Gottsunda. Arbetslösheten i stadsdelen ligger skyhögt över snittet för Uppsala och invandrare utgör en stor del av de arbetslösa. Projektet, som startade i augusti 2008 och avslutades i september 2010, har arbetat med matchningsprocessen individ-kompetens-jobb och med en idésmedja för eget företagande. Målgruppen är långtidsarbetslösa, försörjningsstödstagare och personer med sjukersättning. Fokus är mycket tydligt på jobb samt att aktivt verka för ökat företagande och entreprenörskap. Syftet är, kortfattat, att motverka utanförskap utifrån ett medborgarperspektiv och samtidigt strategiskt utveckla stadsdelen Gottsunda. Projektet är en avknoppning från och en uppskalning av ett tidigare projekt i stadsdelen, nämligen Lärarena Gottsunda, som syftade till att få ut långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden och göra Gottsunda mer attraktivt. Gottsunda Factory är ett exempel på projekt som vi bedömer främst angriper den strategiska utmaningen nummer tre, d.v.s. Ökat entreprenörskap. En vägledande tanke med projektet är att förena det privata entreprenörskapets effektivitet, den offentliga sektorns trygghet och den ideella sektorns engagemang, för att skapa drivkrafter för en hållbar utveckling och tillväxt. Samhällsentreprenörskap är ett nyckelord och Företagarnas kompetens och erfarenheter inom entreprenörskap ska, enligt intentionerna med projektet, stimulera utvecklingen av ett samhällsentreprenörskap, så att förvaltningsinstitutioner utvecklas till att bli förnyelseinstitutioner. Den underliggande logiken är att förnyelse och entreprenörskap att få saker gjorda blir allt viktigare i en globaliserad värld. Projektet utgår från ett synsätt där Gottsunda ses som en plats för hållbar tillväxt, inte som ett problemområde, och där individer, oavsett bakgrund och ursprung, ses som resurser för den svenska ekonomin. Projektet har utvecklat ett s.k. IPOP Ideellt-Privat-Offentligt-Partnerskap där de offentliga aktörerna (Uppsala Kommun, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan) bett Företagarna att vara projektägare. Inom projektet ser man IPOP som en nydanande organisationsprincip. Aktiviteterna i projektet är dels inriktade mot deltagare som ännu inte kommit ut på arbetsplatser för praktik, arbetsplatsförlagt lärande eller placeringar på arbetsplatser och dels mot deltagare som befinner sig på arbetsplatser i form av praktik och lärande i olika former. För den förstnämnda kategorin kan det exempelvis handla om omvärldsanalys, personlig marknadsföring, språkträning eller datakunskap. För den sistnämnda kategorin handlar det om att på arbetsplatsen få kontinuerlig stöttning och coachning och för en betydande grupp deltagare om att gå utbildning för att starta eget företag. Projektet, med stöd av upphandlad följeforskare, redovisar att per 31 maj 2010 hade 253 av projektets totalt 300 deltagare kommit i arbete, startat eget eller gått vidare till studier. Intresset för att starta eget har visat sig stort och idéerna till företag många. 53 personer från gruppen av deltagare uppges, vid nämnda tidpunkt, ha startat egna företag. Från projektet och följeforskningen redovisas vidare att IPOP/Gottsunda Factory-metoden, som innebär en mer sammanhållen process kring individen, högst väsentligt reducerar ledtiden, d.v.s. den tid en person är bidragsberoende, jämfört med ordinarie verksamheter. Detta, menar man, leder till stora kostnadsbesparingar. Man menar från projektet att framgångarna beror på att tjänstemännen som arbetat med det vågat gå utanför ramarna och regelverket. Man upplever dock att somliga politiker och tjänstemän i berörda offentliga organisationer har svårt att ta till sig detta och se potentialen i att mer permanent arbeta med målgruppen på det sätt som skett i projektet. Det är 20

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-01 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Ökat

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2009-02-13 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Kompetensförsörjning

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden 1(5) Beslut 2008-09-15 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i hela Sverige. Namn: Beskrivning: Kompetensförsörjning

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-04-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Förstudie Europeiska socialfonden 2014

Förstudie Europeiska socialfonden 2014 Förstudie Europeiska socialfonden 2014 Hur använder vi Socialfondens resurser på ett bättre sätt än tidigare för att öka sysselsättningen i Västmanland? Länsstyrelsen genomför, med stöd av ESF-rådet och

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2010-04-12 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Entreprenörskap.

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning?

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Erfarenheter Socialfonden 2007-2013 - Goda resultat på deltagarnivå - Mindre goda resultat på organisations-

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (7) Beslutsdatum 2008-10-07 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: PO2 Förprojektering

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-10-30 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2009-11-03 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Mellersta Norrland Namn på utlysning: Förprojektering,

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt "Pilotverksamhet för utformningen av ett regionalt yrkesvux Utlysning Nationellt

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden 1(6) Beslut 2009-02-05 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i hela Sverige. Namn: Beskrivning: Kompetensutveckling

Läs mer

Vivi Jacobson-Libietis. Enheten för tillväxt och regional utveckling

Vivi Jacobson-Libietis. Enheten för tillväxt och regional utveckling Cirkulärnr: 2000:89 Diarienr: 2000/1973 P-cirknr: 2000:20 Nyckelord: Växtkraft mål 3 Handläggare: Sektion/Enhet: Hans Granqvist Vivi Jacobson-Libietis Datum: 2000-08-18 Mottagare: Rubrik: Arbetsgivarpolitiska

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Programkriterierna i Socialfondsprogrammet

Programkriterierna i Socialfondsprogrammet Programkriterierna i Socialfondsprogrammet Mervärden i projekten genom lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet och strategisk påverkan Författare: Svenska ESF-rådet med stöd av processtödet för

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

Sida 2009-03-23 1 (18)

Sida 2009-03-23 1 (18) 2009-03-23 1 (18) Tid Måndagen den 23 mars kl 9.00 11.00 Beslutande Ledamöter Övriga deltagande Utses att justera Justering Underskrifter Marie-Louise Hilmersson, ordförande (ej 12) Leif Larsson (ordförande

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun VOK AB Delrapport ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Mars 2010 VOK AB Nygatan 24 52330 Ulricehamn Tel: 0321 12105 www.vok.se

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020.

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020 Örebro 2014-10-13 Ny programperiod! Nya förutsättningar! Börjar med program och plan ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ERUF

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-17 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Möte Strukturfondpartnerskapet Västsverige 19 december 2012. Elisabeth Kastman Krantz

Möte Strukturfondpartnerskapet Västsverige 19 december 2012. Elisabeth Kastman Krantz Möte Strukturfondpartnerskapet Västsverige 19 december 2012 Tid att skörda! Elisabeth Kastman Krantz Information 19 december 2012 Uppgraderingar Aktiviteter i Västsverige Fokus 2013 Resultat, erfarenheter

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

Workshop om det nya Socialfondsprogrammet. Svenska ESF-rådet

Workshop om det nya Socialfondsprogrammet. Svenska ESF-rådet Workshop om det nya Socialfondsprogrammet Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat från 2007-2013 Stärkt fokus på resultat och

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Uppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå

Uppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå Samordningsförbundet Skellefteå 2008-02-07 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå 1 Parter Mellan Samordningsförbundet Skellefteå (nedan kallad uppdragsgivaren) å ena sidan

Läs mer

TVÄRSEKTORIELL HEARING OM STRUKTURFONDERNA 2014-2020

TVÄRSEKTORIELL HEARING OM STRUKTURFONDERNA 2014-2020 VÄLKOMMEN TILL TVÄRSEKTORIELL HEARING OM STRUKTURFONDERNA 2014-2020 16 maj 2014 PROGRAM 8.00 8.30 Registrering och kaffe med smörgås 8.30 Välkommen och inledning Mats Hedenström - Länsstyrelsen 9.20 Paneldialog

Läs mer

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(8) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning):mars 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Utlysning för Sydsverige

Utlysning för Sydsverige 1 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Sydsverige Nu kan ni söka stöd för projekt inom Programområde 3 Sysselsättningsinitiativet

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en

Läs mer

Strukturfondspartnerskapet 2009-12-22 1(5) 158 miljoner i EU-stöd till 33 projekt i Östra Mellansverige

Strukturfondspartnerskapet 2009-12-22 1(5) 158 miljoner i EU-stöd till 33 projekt i Östra Mellansverige Strukturfondspartnerskapet 2009-12-22 1(5) Östra Mellansverige PRESSINFORMATION och Europeiska socialfonden Till media i länen Uppsala, Örebro, Södermanland, Västmanland och Östergötland 158 miljoner i

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018

VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018 VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2015:14 / 7) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Diarienummer 2017/ Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Diarienummer 2017/ Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt Kompetensutveckling i relation till samhällsorientering och etablering av

Läs mer

Samverkan utan gränser

Samverkan utan gränser Hässleholm, 2011-11-07 Samverkan utan gränser Enligt en nyligen publicerad rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, bodde 5,5 procent av befolkningen 16 64 år i ett hushåll

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Program. Strukturfondspartnerskapet Stockholm 2

Program. Strukturfondspartnerskapet Stockholm 2 Välkommen! Program 13.10 Resultat av förstudierna, en axplock Urban Innovation/Länsstyrelsen FIA Funktionsnedsatta i anställning genom CSR/Social Venture Network Sweden Yrkesinriktning av vuxna invandrares

Läs mer

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Processtödet SPeL för strategisk påverkan och lärande Nätverk av forskare och erfarna konsulter över hela landet. Metodstöd

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.

Läs mer

Europeiska socialfonden samt. inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden

Europeiska socialfonden samt. inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden Kort om Europeiska socialfonden 2014-2020 samt inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur och erfarenhet från

Läs mer

Vägledning inför utlysning för projekt inom Europeiska Socialfonden för elever som inte fullföljer gymnasiet

Vägledning inför utlysning för projekt inom Europeiska Socialfonden för elever som inte fullföljer gymnasiet Vägledning inför utlysning för projekt inom Europeiska Socialfonden för elever som inte fullföljer gymnasiet Mars-april 2015 1 2 Innehåll Inledning 4 Utlysning unga 15-24 år 4 Nationellt 4 Östra Mellansverige

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN INLEDNING Skolchef, ansvarig projektledare inom PRIOPOL och näringslivsrepresentant från Bjurholms kommun har haft i uppdrag att under

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Regional satsning på vuxnas lärande

Regional satsning på vuxnas lärande PM 2008-11-18 Förslag till Regional satsning på vuxnas lärande Bakgrund och motiv Den arbetsgrupp som tillsatts för att på Utbildningsgruppens uppdrag ta fram ett underlag som ger möjlighet för Utbildningsgruppen

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Hela personalen på Westerqvarns

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven

Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven ESF10feb/ E Ramel Tematiska mål Mål 10 Investera i yrkesutbildning och livslångt lärande 1626 Mål

Läs mer

Måldokument. för utskottet för Arbete och Försörjning,

Måldokument. för utskottet för Arbete och Försörjning, Måldokument för utskottet för Arbete och Försörjning, 2007 2010 Kommunfullmäktige antog 2006-12-18 Mål för Eslövs kommun 2007 2010. Dessa skall, som en grund, vara styrande för såväl utskottet som förvaltningen

Läs mer

Handledning till projektorganisation

Handledning till projektorganisation 2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun 101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20140903 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 6mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2014-07-31 Projekt för matchning

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): augusti 2012 1. Verksamheten

Läs mer