Future Transport. Nordiska länder väljer olika spår. Torrhamnar svensk framgångssaga. Fraktkorridor Kina USA via Norden kan bli verklighet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Future Transport. Nordiska länder väljer olika spår. Torrhamnar svensk framgångssaga. Fraktkorridor Kina USA via Norden kan bli verklighet"

Transkript

1 Kundtidning för Elmia Nordic Rail och Elmia Nr Torrhamnar svensk framgångssaga Fraktkorridor Kina USA via Norden kan bli verklighet Nordiska länder väljer olika spår

2 LEDARE Allt ryms inte i en ekonomisk kalkyl Elmia Nordic Rail och Elmia ligger nu bakom oss. Jag vill rikta ett stor tack till både utställare, medverkande och besökare för tre mycket inspirerande dagar! Det är också roligt att kunna konstatera att nya mässan Elmia nu har börjat etableras som en viktig mötesplats för transport- och logistikbranschen. Nu ser vi framåt! En titt i backspegeln och jag kan också konstatera att 2009 varit ett spännande år sett ur ett infrastrukturperspektiv. Många bra förslag har tagits fram, exempelvis trafikverkens gemensamma transportplan, avregleringen av persontrafiken och Höghastighetsutredningen. Vissa förslag är redan genomförda, andra under utredning. Nu handlar det om att få en bred uppslutning kring sådant som kan lyfta stora delar av transportnätet. Modiga beslutsfattare efterlyses. Det gäller inte minst en eventuell satsning på svenska höghastighetsbanor. Kommer det att bli det stora lyft som många tror? En delikat fråga för regeringen att sätta tänderna i. I det här sammanhanget måste Spanien lyftas fram som ett bra exempel. Här vågade beslutsfattarna dra igång en mycket offensiv satsning på höghastighetståg. Det är särskilt intressant eftersom tåg som färdmedel tidigare knappast var det folk i första hand valde. Inte ens i andra hand. Nu är läget annorlunda och efterfrågan har varit mycket större än vad man från början kalkylerade med. De dynamiska effekterna, alltså höghastighetstågen som ett samhällsbygge, har också blivit långt större än vad man trodde. Det kanske kan vara en tydlig vink till våra politiker i riksdagen. Allt ryms inte i en ekonomisk kalkyl. Trevlig läsning! Jörgen Nyström, projektledare Elmia Nordic Rail och Elmia Nordic Rail News Nr ges ut av Elmia och är en registrerad posttidning för mässorna Elmia Nordic Rail och Elmia. Ansvarig utgivare: Jörgen Nyström. Produktion: Mediaspjuth AB, Foto förstasidan: Valentina Petrova, shutterstock.com. Tryck: Trydells, Laholm. Distribueras till kundregister via post. Upplaga:

3 Innehåll Nordiska grannar väljer olika spår inför framtiden 8 Stora frågor återstår kring höghastighetsbanor 10 SAS och SJ samarbetar 1 1 Tio nya höghastighetskorridorer i USA 14 Railport Scandinavia ger effektivare transporter Tightare planeringsprocess 18 ITS viktig fråga under EU-ordförandeskapet 17 Framtidens transportbehov 20 Transportkorridor mellan Kina USA 22 Gästkrönika: Anders Karlsson, Transport idag 3

4 HÖGHASTIGHETSTÅG Många tyckte mycket och olika under huvudseminariets paneldebatt i samband med Elmia Nordic Rail och Elmia. De nordiska ländernas olika förutsättningar gör att inställningarna till höghastighetståg varierar, något som flera påpekade kan bli ett problem i framtiden. Nordiska grannar väljer Höghastighetstågens vara eller icke vara är ett splittrat kapitel i de nordiska länderna. Sverige och Norge utreder och har siktet inställt på snabba tåg i framtiden. Finland och Danmark säger nej. Vi måste skapa möjligheter och förståelse för att vi behöver höghastighetsbanor även i Danmark, säger Minoo Akhtarzand, generaldirektör för Banverket i Sverige. Danmark har för korta avstånd och Finland för liten befolkning. Därför väljer de att inte satsa på höghastighetsbanor. Norge och Sverige har däremot ganska långt gångna planer på framtida höghastighetståg. För dem är det viktigt att få med nejsägarna för att få smidiga internationella transporter i framtiden. Jag tycker att det är en nödvändighet. Med hjälp av höghastighetståg kommer vi att få ett välfungerande transportsystem. Dessutom växer regionerna när människor kan bo och jobba på längre avstånd. Jag tror absolut att vi behöver ta detta steg, säger Minoo Akhtarzand. Under huvudseminariet på Elmia Nordic Rail och Elmia diskuterades ämnet i en paneldebatt. De medverkande var nyckelpersoner inom järnväg och godstransport från de nordiska länderna, samt internationella rådgivare inom infrastruktur och finans. På remiss i Sverige I Sverige har Gunnar Malm, vd på Arlandabanan Infrastructure, lett Höghastighetsutredningen på uppdrag av regeringen. Enligt denna bör höghastighetsbanor byggas på sträckorna Stockholm Göteborg och Stockholm Malmö. Ett förslag som under hösten är ute på remiss. Det betyder mycket för samhällets utbyggnad att det blir höghastighetståg på dessa sträckor, med förkortad restid som en viktig punkt. Vi har levt med ett laga och lappa -system i många år och behöver lösa dagens problem med fortsatt kraft, säger Gunnar Malm och fortsätter: men det är också nödvändigt att tänka framåt och ta ett nytt steg i svensk järnvägsutbyggnad. Jag anser att man ska bygga den modernaste tekniken som finns tillgänglig. SJ:s vd Jan Forsberg håller med och hänvisar till studier som visar att när restiden krymper med tåget väljer fler att åka. Han menar att det är något som kalkylerna ofta inte tar hänsyn till. Med bland annat resvanorna i de länder som redan har höghastighetståg som bakgrund, tror vi att persontrafiken kan öka med 100 till 200 procent på de sträckor man bygger höghastighetsbanor. Och siffran för godstrafiken är densamma, säger Forsberg. Stor investering De föreslagna sträckningarna i Sverige beräknas kosta 125 miljarder kronor. Flera av paneldeltagarna pekar på vikten av att pengarna till höghastighetsbygget inte tas ifrån det konventionella spårnätets plånbok. Hur ska det då finansieras? Höghastighetsbanor är dyrt och kräver en stor investering från regeringen. För att det ska lyckas behövs en nationell vision och stöd över partigränserna, säger Charles Johnson-Ferguson, chef för Corporate Finance, PricewaterhouseCoopers. I Norge har man tittat på operatörernas bedömda lönsamhet och kommit fram till att knappt hälften av kostnaderna kan betalas med operatörsintäkter. Däremot har man inte bestämt om man ska bjuda in privata investerare eller låta staten stå som ensam finansiär. 4

5 HÖGHASTIGHETSTÅG olika spår För framtiden Det innebär en merkostnad och större risker att blanda in privata banbyggare och operatörer. Samtidigt har operatörerna en stor roll i finansieringen då vi bedömer att knappt hälften av kostnaderna kan betalas av operatörsintäkter, säger Terje Bulling, vd på norska Cargolink. Politikerstöd viktigt Charles Johnson-Ferguson tycker att det är värt att fortsätta leta efter privata investeringar. Ju mer pengar man kan visa upp, desto lättare är det att få med sig politikerna och få dem att investera, menar han. Jonathan Beckitt, partner på Infrastructure & Project Finance Group, CMS Cameron McKenna, håller med, men påpekar att det inte bara handlar om pengar. Det stora problemet är att det är svårt för politikerna att se vilka de ekonomiska vinsterna kommer att bli. De är alldeles för långsiktiga för att man ska kunna mäta dem idag. Man måste bara tro på det, säger Beckitt. Mats Hollander, informationsdirektör på Green Cargo, föreslår att operatörerna och näringslivet går ihop. Diskussionen om höghastighetståg har klättrat upp på dagordningen väldigt snabbt. Kan vi och näringslivet stå samlade tror jag att det snart kommer att kliva fram politiker som vill vara med på tåget. Det handlar om vårt framtida samhälle. Danmark och Finland säger nej Finland väljer att inte vara med på detta tåg. Kostnaderna för en sådan uppbyggnad anses för höga i förhållande till folkmängden. Vi diskuterar att bygga ut det befintliga nätet, men vi gör ingen satsning på höghastighetsbanor. Det skulle inte vara realistiskt ur ett ekonomiskt perspektiv, säger Ossi Niemimuukko, generaldirektör på Banförvaltningscentralen Finland. Även Danmark säger nej till höghastighetsbanor och arbetar i stället efter en annan vision. De fem största städerna som vi har i Danmark ligger på så pass korta avstånd att vi inte ser något behov av högre hastigheter än 200 kilometer i timmen, säger Banedanmarks vd Jesper Hansen. Visionen man arbetar efter har fokus på persontransporter, eftersom godstransporterna bara utgör en procent av landets samlade transporter på järnväg. Planen har målet inställt på år 2050 och innefattar alltså inte höghastighetståg. Mestadels gick diskussionen under paneldebatten om denna framtida satsning i Sverige och Norge i positiva ordalag. Flera av paneldeltagarna drog paralleller till tidigare lyckade satsningar och den skepsis som fanns innan. När man skulle bygga tunnelbanan i Stockholm kom man fram till att det inte skulle finnas någon lönsamhet i det, berättar Minoo Akhtarzand. När Svealandsbanan byggdes gick huspriserna upp och inflyttningen ökade i Eskilstuna. Om man kan ta sig snabbare från A till B blir allting mer tillgängligt, säger Lars Kleppe, Sverigechef på Alstom. Vi bygger inte för oss själva utan för våra barn och barnbarn. Nu är det dags att sluta snacka och börja bygga, menar Klas Wåhlberg, vd för Bombardier Transportation Sweden. Slutsatsen man kan dra av paneldebatten under huvudseminariet på mässan är att det finns stora skillnader i hur de nordiska länderna väljer att satsa när det gäller höghastighetståg och att det allt mer handlar om att få en bred uppslutning kring idén. Text: Karin Marks Foto: Bengt Spjuth 5

6 HÖGHASTIGHETSTÅG Klas Wåhlberg, vd för Bombardier Transportation Sweden, berättade om företagets jätteleveranser av höghastighetståg till Kina i samband med Elmia och Elmia Nordic Rail. Tiden är rätt för höghastighetståg Parollen ovan gick inte att ta miste på när företrädare för höghastighetståg i flera länder talade på huvudseminariet under Elmia Nordic Rail och Elmia. De senaste åren har många länder visat intresse och gjort stora investeringar för detta snabba färdsätt. Jose Capel Ferrer, Director, European Affairs på ADIF, berättade om Spaniens storsatsning på höghastighetståg under huvudseminariet på mässan. Först ut på seminariet var Michael Robson, Secretary-General, European Rail Infrastructure Managers, EIM. Han pratade övergripande om utvecklandet av ett höghastighetsnät i Europa och menade att tågen har varit en lyckad satsning i alla länder som byggt detta system. I Europa tar höghastighetstågen idag över 50 miljoner passagerare varje år. En siffra som ökar hela tiden. Givetvis är snabbheten en orsak, men även miljöaspekten lockar många till tåget. Nya vanor i Spanien Spanien har de senaste åren satsat stort på höghastighetsbanor, vilket helt har förändrat spanjorernas resvanor. Varje öppning av en ny sträckning har ökat efterfrågan. När vi började köra höghastighetståg mellan Madrid och Barcelona ökade tågresandet på sträckan med 195 procent på ett år, berättade Jose Capel Ferrer, Director, European Affairs på ADIF, Spanien. I Frankrike har höghastighetstågen funnits i snart trettio år. Där väljer idag 54 procent av de som åker till eller från Paris att ta tåget. På sträckan mellan Paris och Bryssel har tågen till och med konkurrerat ut flyget. Vi har sett att gränsen går vid tre timmar. Om tåget kan ta dig från A till B under den tiden kan det konkurrera ut flyget, sa Yannick Legay, Product Policy Manager High Speed Group, Alstom Transport i Frankrike. Det senaste hastighetsrekordet slogs i Frankrike i april 2007 då man kom upp i 574,8 km/h. Och det är viktigt, menar Legay, att sträva efter högre hastigheter. Varje gång vi höjer farten på tåget slår vi passagerar rekord. Kina storsatsar Det är inte bara i Europa man satsar på höghastighetsbanor. I Kina sker just nu en storsatsning med 35 sträckor på vardera cirka mil, planerad att vara klar år Tågtillverkaren Bombardier fick nyligen beställning på en större leverans till detta projekt och delar av tillverkningen kommer att förläggas till Bombardiers anläggning i Västerås. Klas Wåhlberg, vd för Bombardier Transportation Sweden, berättade i sin föreläsning att det går fort när man bestämt sig för något i Kina. I Europa pratar man om en snabb leverans när man har 24 månader på sig. Till Kina handlar det om 18 månader. Första leveransen är planerad till 2012 och bland annat kommer de att få världens snabbaste nattåg. I framtiden tror Michael Robson att det blir allt viktigare att samordna systemen mellan olika länder. Höghastighetsnätet måste bli ett internationellt nät med kompatibel teknik. Man ska inte behöva stanna vid landsgränserna. Text: Karin Marks Foto: Bengt Spjuth 6

7 NOTERAT Ny förening jobbar för höghastighetsbanor I nya ideella föreningen Future Rail Sweden hittar man ett flertal framstående politiker och företagsledare. Föreningen bildades tidigare i höstas och har som syfte att stärka Sveriges utveckling genom satsningar på den svenska järnvägen, med höghastighetsbanor i fokus. Höghastighetsbanor binder ihop regioner, förkortar restider och frigör kapacitet på befintliga spår. Att arbeta för detta är en av frågorna som föreningen engagerar sig i. Dessutom ska man arbeta för: En utbyggd kapacitet, som möjliggör mer persontrafik och ökade godstransporter på järnväg. En hög och jämn standard på järnvägsnätet, med ökad säkerhet, tillförlitlighet och pålitlighet. Det har aldrig rest så många människor med tåg och det har aldrig transporterats så mycket gods som under de senaste åren. Därför behövs mer kapacitet, nya höghastighetsbanor och förbättrad punktlighet säger Sören Belin, f.d. vd för Green Cargo och föreningens koordinator, i ett pressmeddelande. Ordförande är förre näringsministern Björn Rosengren. I styrelsen ingår även Lars Leijonborg, f.d. forskningsminister, Ulla hamilton, borgarråd i Stockholm, Göran Sören Belin, koordinator för nybildade föreningen Future Rail Sweden. Johansson, ordförande i Europakorridoren, Håkan Bryngelsson, f.d. vd för Vasakronan samt Per-Håkan Westin, f.d. vd för AP Fastigheter. Höghastighetståg från Bombardier levereras till Kina En stor affär mellan Bombardier Transportation och Kina är nu klar. Bombardier ska leverera höghastighetståg, sammanlagt vagnar, till ett värde motsvarande 1,3 miljarder euro. Orden fördelas på 20 stycken 8-vagnarståg och 60 stycken 16-vagnarståg av modellen Zefiro 380. Kina gör för närvarande stora satsningar på järnväg, inte minst höghastighetsbanor. Redan 2012 ska de första tågen börja levereras från Bombardier och 2014 ska det sista tåget rulla in. Till viss del är tillverkningen förlagd till Bombardier i Västerås. Det är oerhört glädjande att vi har fått den här prestigeordern, inte minst med tanke på att den också ger ett mycket bra bidrag till beläggningen i Västerås. Bombardiers nya framgång är till stor del ett resultat av Bombardier Västerås långa engagemang i Kina. Först med X2000, sedan med CHE (Regina för Kina), CRH (Zefiro 250) och nu Zefiro 380, säger Klas Wåhlberg, vd för Bombardier Transportation Sverige till branschnyheter.se. Bombardiers Zefiro 380 är på väg till Kina.. SWERIG Swedish Rail Industry Group The Swedish National Team of Rail Competence SWERIG is an umbrella organization for the promotion of Swedish suppliers of advanced products and services to the international railway sector. 7

8 HÖGHASTIGHETSTÅG I den svenska Höghastighetsutredningen föreslås att höghastighetstågen även ska kunna köra på det konventionella nätet. Höghastighetsbanor ett samhällsbyggnadsprojekt Diskussionerna om och när Sverige ska bygga höghastighetsbanor är heta. Samtidigt återstår många frågor att besvara: Går det till exempel att köra fort i snöstorm? Och vad är lämpligast: att bygga en integrerad järnväg eller att hålla spåren separata? Markus Gunnervall, trafikanalytiker på Banverket, lyfter problematiken kring Malm utredningen om ett integrerat trafiksystem. Risken är att kapacitetsbristen blir för stor, säger Gunnervall. Som det tidigare har skrivits om diskuterar Sverige som så många andra länder i Europa att satsa på banor för höghastighetståg, det vill säga tåg för hastigheter upp till 320 kilometer i timmen. Regeringens utredare Gunnar Malm föreslår att två banor ska byggas: Götalandsbanan och Europabanan. Kostnaden för banorna beräknas bli 125 miljarder kronor och vinsterna med höghastighetsbanor är framför allt två, enligt Gunnar Malm: För det första frigörs kapacitet för godstågen på det konventionella järnvägsnätet, vilket är centralt för näringslivet. För det andra handlar det om stora vinster i restid för resenärerna, vilket i sin tur ger en regionsförstoring, tillväxt och jobb. Och för att få ett samlat grepp på alla utmaningar föreslår Gunnar Malm att staten bör bilda ett projektbolag. Projektbolaget ska samordna de statliga insatserna och svara för planering, projektering, upphandling och framtida förvaltning av banorna, säger Gunnar Malm. Större spridning av störningar I utredningen finns även ett förslag på att höghastighetstågen ska kunna köra på det konventionella nätet. Problemet, säger Markus Gunnervall, är att ett integrerat trafiksystem skulle innebära stor kapacitetsbrist, särskilt på vissa delsträckor. Trafiksystemet i sin helhet bör vara integrerat för att resenärerna snabbt ska kunna byta tåg på plats. Men detta fungerar lika bra om spåren hålls separata, men byggs nära varandra, säger Markus Gunnervall och fortsätter: Konsekvenserna av ett integrerat trafiksystem är att det till slut blir en propp. Man får en större spridning av störningar och att kapaciteten blir ojämnt fördelad. Jag tycker man ska belysa problemet i förslaget och fundera på vad som är viktigast för varje enskild station. Resenärerna ställer krav Frågorna kring höghastighetstågen är många och även samhället har en rad olika önskemål om tågtrafiken på banan. Det viktigaste för resenärerna, säger Gunnervall, är punktligheten. Problemet är inte att få för få resenärer när vi inför höghastighetståg, det finns till och med risk för kapacitetsbrist. Men vi måste se över resenärernas krav om kortare restider, hög turtäthet, hög tillgänglighet, prisvärda resor och god komfort. Det måste göras en tidtabellsanalys och en simulering för att se hur vi kan maximera nyttan, säger Gunnervall. På Elmia Nordic Rail och Elmia diskuterade Pär Olofsson och Sam Berggren, också de från Banverket, olika järnvägssystem och tog upp Japan som ett bra exempel på smarta lösningar. Om vi ska bygga tunnlar för höghastighetstågen måste vi fundera på vilka fordon vi ska tillåta på de banorna. Dessutom ökar gångmotståndet i tunnlar, vilket gör att det förbrukas mer energi. Vi måste noggrant överväga vad som lämpar sig bäst för just Sverige, säger Pär Olofsson och fortsätter: Vi måste även fundera på klimatfrågan. Går det till exempel att köra fort i snöstorm? Den situationen är faktiskt inte orealistisk i Sverige. Våra fordon måste anpassas och vi måste utforma tekniken så att den klarar Sveriges klimat. Att hålla spåren varma För att hålla spåren varma använder Japan varmvattensprinklers och det tycker Sam Berggren är ett bra exempel på hur man kan lösa frågan i Sverige. I Malm-utredningen diskuteras även hur stadspassagerna på varje knutpunkt bör vara: funktionella, tillgängliga, attraktiva och med hög kapacitet. Och det är här kommunerna och fastighetsägarna kommer in i bilden. Planeringsprocessen är igång. Vi befinner oss i tidigt skede och måste förbereda oss så mycket vi kan. Det här är ett samhällsbyggnadsprojekt och i projektet ingår investeringar och genomförande av spår, plattformar, plattformförberedelser och informationssystem. Även kommuner och fastighetsägare är involverade. De ansvarar för planeringen och finansieringen av resterminalerna. Men när tar regeringen beslutet om Sverige ska få höghastighetsbanor? Infrastrukturminister Åsa Torstenssons pressekreterare Kenneth Hultgren svarar på frågan: Just nu tittar vi på utredningen vi har fått. Samtidigt arbetar vi även med andra projekt om olika satsningar på infrastrukturen, så jag kan inte säga när beslutet om höghastighetsbanor kommer. Jag gissar i början av 2010, men det kan hända att vi behöver längre tid på oss än så. Text: Qithara Inal Foto: Qithara Inal, Shi Yali 8

9 HÖGHASTIGHETSTÅG Vad tror du om utvecklingen av höghastighetsbanor i Sverige? Jan Du Rietz, trafik- och biljournalist: För mig är det givet att kommuner och andra intressenter kan diskutera sönder höghastighetsfrågan och att inget blir av. Sverige behöver både Götalandsbanan och Europabanan, men diskussionerna om vad de ska heta och var de ska gå tär på planeringen. Kommuner strider med varandra, det är helt fel. Alla borde samarbeta med varandra istället. Det här är ett mycket lönsamt projekt, och vi är redan 40 år försenade. Lars Spångberg, chef för strategi och utveckling på Banverket: Jag vet att vi kommer att ha någon form av snabba tåg i framtiden, men hur det kommer att bli vet jag inte. Det är upp till politikerna. Men självklart är jag nyfiken och vill höra hur diskussionen går. Höghastighetståg behövs, det är viktigt att vi tar tag i det nu och inte skjuter det längre fram. Anders Strandberg, biträdande divisionschef Banverket: Det kommer att införas höghastighetståg och det ska bli intressant att se om Götalandsbanan blir av. Götalandsbanan skulle frigöra kapacitet från andra banor. När man diskuterar beslutet är detta ett starkt alternativ som lyfts fram. Höghastighetsbanor behövs för framtiden och för samhällets utveckling, för att inte tala om hur det kommer att öka Sveriges konkurrenskraft. Det skulle även knyta ihop storstadsregionerna. Jag tycker processen går åt rätt håll, nu är vi en bra bit på väg. 9

10 HÖGHASTIGHETSTÅG Samarbetet mellan konkurrenterna SAS och SJ ökar valfriheten för resenärerna. Nyligen presenterade bolagen ett gemensamt årskort för resenärer som reser ofta. Men frågan är om de kommer att klara sig lika bra när höghastighetståg införs i Sverige. SAS och SJ kopplar ihop flyget med tåget men höghastighetstågen riskerar slå ut inrikesflyget Tidigt i våras blev konkurrenterna SAS och SJ samarbetspartners. Nu presenterar de nya gemensamma årskort för resenärer som reser ofta. Dessutom erbjuder bolagen alla resenärer en resegaranti vid anslutningar mellan flyg och tåg på Arlanda. Men om höghastighetståg införs är det mycket som talar för att flera tågsträckor kommer att konkurrera ut flyget. Sedan i våras samarbetar SAS och SJ på fyra områden: en gemensam resegaranti, förbättrad transfer på Arlanda, nya affärsprodukter och nya möjligheter att boka. Genom samarbetet kopplar bolagen ihop den regionala kollektivtrafiken med den globala på den gemensamma knutpunkten Stockholm Arlanda Airport och garanterar resan hela vägen från start till mål. Jan Olsson, chef för SJ:s affärsutveckling, och Anders Signell, ansvarig för online-försäljning på SAS, är glada åt samarbetet mellan de konkurrerande bolagen SAS och SJ. Det viktigaste är att våra kunder kommer fram i tid. Skulle flyget eller tåget vara försenat blir resenären ombokad och omhändertagen. Och om resenären skulle missa ett möte på grund av ett inställt tåg eller flyg får resenären en resa tillgodo. Genom att vi tillsammans garanterar resan hela vägen blir det enkelt och tryggt att ta tåget till flyget, säger Anders Signell, ansvarig för online-försäljningen på SAS. Gemensam webbsida Att konkurrenterna SAS och SJ samarbetar ökar valfriheten för resenärerna eftersom det sammanlagda utbudet av resealternativ blir större och mera attraktivt, menar Signell. Incheckningsautomater finns placerade på perrongen på Arlanda Central för att bytet ska kunna ske så snabbt som möjligt. Under året ska vi även lansera en gemensam webbsida där resenärerna själva kan boka kombinationsresor med SJ och SAS, säger Signell. Men hur blir det med flygets framtid om höghastighetståg införs i Sverige? Bo-Lennart Nelldal från Järnsvägsgruppen på Kungliga tekniska högskolan säger att det är restiden som styr resenärens val och att det är det som avgör flygets framtid. Tåget har bättre punktlighet än flyget då det åker på egna banor. Höghastighetståget kommer att bli mer likvärdigt flyget. En restid på 2 2,5 timmar med tåg innebär att tåget ersätter flyget i stora delar av södra Sverige. Men jag ser många fördelar i ett samarbete mellan flyg och tåg, säger Nelldal. Tidsvinsten inte tillräcklig Under de senaste tio åren har tåget ökat marknadsandelarna gentemot flyget på långa inrikesresor. Men med höghastighetståg riskerar inrikesflyget mellan till exempel Stockholm Göteborg och Stockholm Malmö att slås ut. Erfarenheterna utomlands talar mot flyg på sträckor kortare än cirka 60 mil. För att flyget och tåget inte ska konkurrera ut varandra tycker jag att tåg och flyg ska samverka vid matartransporter och affärsresor. Tåget bör också samarbeta med flyget på Arlanda, Kastrup, Skavsta och Landvetter, säger Nelldal. Staffan Hultén och Gunnar Alexandersson från Handelshögskolan i Stockholm har tillsammans skrivit en rapport om långsiktiga utvecklingsfrågor för järnvägen i Sverige. I rapporten har Hultén och Alexandersson bland annat visat att en argumentation som ensidigt fokuserar på tidsvinster för byggandet av Götalandsbanan och Europabanan inte är tillräcklig, eftersom tidsvinsterna per investerad krona blir väldigt liten jämfört med andra höghastighetsprojekt i Europa. Mellan Stockholm och Göteborg kommer det att bli en relativt liten tidsvinst. Den största vinsten görs på sträckan Stockholm Jönköping, säger Hultén. Text: Qithara Inal foto: Qithara Inal, SAS Group, Kasper Dudzik 10

11 HÖGHASTIGHETSTÅG 13 miljarder dollar ska lyfta amerikansk järnväg 29 miljoner amerikaner reser med tåg varje år, men utvecklingen av tågtrafiken ligger långt efter resten av världen. Det hoppas president Obama ändra på med hjälp av tio nya höghastighetskorridorer. Det är nödvändigt för att minska trafikstockningar, minska oljeberoendet och förbättra miljön, säger han. Min vision kommer att förändra resandet i Amerika. Vi måste börja utveckla rena, energisnåla transportmedel som kan stärka våra regioner i en hållbar framtid. Det sade president Barack Obama tidigare i våras när han presenterade sina planer på utbyggda höghastighetsbanor i USA. Det amerikanska transportdepartementet har anslagit federala medel motsvarande 13 miljarder dollar för att förbättra tågtrafiken i landet. Av dessa anslag ska 5 miljarder användas de närmaste fem åren för att påbörja studier av nya snabbtågskorridorer i USA. Det är den största investeringen i persontåg på decennier på en kontinent där överfulla motorvägar och tungt trafikerade flygplatser försvårar den ekonomiska tillväxten. Tio Nya korridorer Obama ser möjligheterna i Ett smart trafiksystem som är värdigt 2000-talet. Ett system som minskar restid och ökar rörligheten, ett system som minskar överbelastning och gynnar tillväxten, ett system som minskar destruktiva utsläpp och skapar jobb.. Den enda snabbtågssträckan USA kan visa upp som exempel idag är den nordöstra korridoren mellan Washington DC och Boston. Staten har nu lagt ett förslag på tio nya korridorer som har stor potential när det gäller utveckling av snabbtåg. Det handlar bland annat om en New England-linje, en korridor från öst till väst i New York State, en korridor genom Pennsylvania, ett nätverk runt Chicago, en Texas Oklahoma-linje och ett sydostligt nätverk som binder samman District of Columbia, Florida och Gulfkusten. Dessutom en Gulfkustlinje som sträcker sig från östra Texas till västra Alabama och en korridor i centrala och södra Florida. I Kalifornien har väljarna sagt ja till en höghastighetsförbindelse som gör det möjligt att resa mellan San Francisco och Los Angeles på 2,5 timmar. Sträckorna på de föreslagna linjerna ligger mellan 160 och 960 kilometer och som högst beräknas maxhastigheten till cirka 240 km/h. Den befintliga nordöstra korridoren kommer att konkurrera med de tio nya för uppgradering till högre hastighet. EFTERSATT UNDERHÅLL USA ligger långt tillbaka i utvecklingen när det gäller tågtrafik. Men Obama är hoppfull inför framtiden. Jag ser ingen anledning till att vi inte skulle kunna genomföra detta. Det händer just nu, det har hänt i decennier. Problemet är att det har hänt på andra platser, inte här, säger Barack i amerikansk press. Den amerikanska definitionen på höghastighetståg är tåg som färdas 144 km/h eller snabbare. Amtraks Acela Express har kapacitet att komma upp i ca 240 km/h men bristande underhåll på banorna samt annan tågtrafik gör att genomsnittshastigheten bara kommer upp i dryga hälften. Det första steget mot höghastighetstrafik kommer troligtvis bli just detta, en upprustning i samarbete med spårägarna så att man kan höja hastigheterna längs befintliga banor. Tungt lastade godståg Trots allt upptar persontrafiken en försvinnande liten del av den totala tågtrafiken i USA. Godstågstrafikens dominans är påtaglig, likaså användandet av diesellok för att klara de extremt tungt lastade godstågen. Ett snittgodståg i Europa väger cirka ton medan President Barack Obama vill satsa på tio nya höghastighetskorridorer för att effektivisera tågtrafiken i USA. Svenska Banverkets definition på höghastighetståg är tåg för hastigheter upp till 320 kilometer i timmen. I USA kommer, om planerna förverkligas, höghastighetstågen att nå en högsta maxhastighet på 240 km/h. genomsnittet i USA ligger på cirka ton och ibland det dubbla. Ett problem med elektrifiering av banor i USA är just den tunga lasten, att matningen av kontaktledningar försvåras. Många godståg lastas dessutom med dubbla rader containers vilket innebär att kontaktledningen skulle hamna för högt i förhållande till vanliga tåg. Därför sätter man vissa förhoppningar till den fortsatta utvecklingen av diesel-elektriska lok. Det intressanta är att folk ändå åker tåg i USA trots att det är så underinvesterat. Om satsningen nu går igenom kan antalet resenärer mångdubblas, säger Ove Ljunghammer, med mångårig erfarenhet som järnvägskonsult i Europa och Nordamerika. TEXT: Gabriella Mellergårdh FOTO: Pete Souza 11

12 Tack till alla er som besökte vår monter under Nordic Rail-mässan. Vi är Nordens ledande järnvägsentreprenör; 150 års erfarenhet, 2500 specialister och 450 specialfordon gör at det mesta. Till exempel kan vi lägga 25 kilometer järnväg per dygn. Det innebär att vi på ett år skulle kunna transsibirisk järnväg. Vi kan alltså åta oss väldigt stora projekt. Men vi är också duktiga i det lilla: vår stora bas ger oss möjlighet att med en väldigt vass spets. Vi kan upprätthålla unik spetskompetens eftersom den alltid efterfrågas. Vi kan snabbt ställa om till krishantering. När ett godståg spårade ur och rev delar av Västra Stambanan vid kom trafiken igång igen efter 12 timmar. Därefter bytte vi 6000 sliprar på 36 timmar. På rekordtid fick vi igång på en av Sveriges mest belastade järnvägslinjer. Våra kunder litar på oss och vet att vi kan ställa upp med folk och maskiner på kort varsel var som helst i lande etablerade från Abisko i norr till Malmö i söder. Banverket Produktion har en bredd och ett djup som är unikt i järnvägsbranschen.

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Aktuellt om höghastighetsbanor

Aktuellt om höghastighetsbanor Aktuellt om höghastighetsbanor Stadskontoret Foto Bombardier Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008-09-15 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling 1. Inledning Idag

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft Datum Beteckning 2009-11-11 Dnr 09-1-11 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft Skånsk

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Botniska korridoren Botniabanan och Norrbotniabanan Nationell godsstrategi Norrtåg Framgångsfaktorer Vision & substans Kunskap

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Nästa station: Framtiden!

Nästa station: Framtiden! Vi möter framtiden Nästa station: Framtiden! Hur föreställer du dig framtidens transporter? En vanlig bild är svävande fordon som rör sig med ljusets hastighet. Än är vi inte där men vi satsar stort för

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn Alvesta Växjö För en bättre regional utveckling SYDOSTLÄNKEN Älmhult Hökön y Lönsboda Vilshult Olofström K Kristianstad Bromölla Sölvesborg Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn med

Läs mer

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken/Götalandsbanan Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken Planeringsprocess med funktionen i fokus Marknad Trafik Infrastruktur Var i processen dimensioneras kapaciteten? Götalandsbanans

Läs mer

Att kommunisera i en politisk miljö. Bo Krogvig Springtime / Six Year Plan AB

Att kommunisera i en politisk miljö. Bo Krogvig Springtime / Six Year Plan AB Att kommunisera i en politisk miljö Bo Krogvig Springtime / Six Year Plan AB Eller where did we go right? http://www.youtube.com/watch?v=o n46ctew8r0 Från särintresse till allmänintresse VännerAmbassadörer

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

EN MÖTESPLATS MILJARDER MÖJLIGHETER

EN MÖTESPLATS MILJARDER MÖJLIGHETER EN MÖTESPLATS MILJARDER MÖJLIGHETER TISDAG TID 09.00-12.00 MÄNNISKAN I CENTRUM Bättre järnväg för resenärer och godstrafik mellan Göteborg och Oslo en presentation av Jernbaneverkets utredning Så integreras

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi

Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi Adj. Professor Bo-Lennart Nelldal Järnvägsgruppen KTH Stockholm 2003-08-27 Bakgrund Banverkets/Scandiakonsults

Läs mer

Projekt Göteborg-Borås. Stefan Paterson Projektledare Bollebygd-Borås. Film om projektet

Projekt Göteborg-Borås. Stefan Paterson Projektledare Bollebygd-Borås. Film om projektet Projekt Göteborg-Borås Stefan Paterson Projektledare Bollebygd-Borås Sex mil dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Västsveriges två största städer. Film om projektet VAR: Göteborg Borås VAD: 6 mil dubbelspårig

Läs mer

Remiss av betänkandet Framtidens flygplatser utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70) (Dnr N2007/8184/IR)

Remiss av betänkandet Framtidens flygplatser utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70) (Dnr N2007/8184/IR) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Sida Den tillgängliga regionen 2007-12-14 Remissyttrande 1(6) Harry Wiesel Dnr: 07-459 Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av betänkandet Framtidens

Läs mer

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige Bild: Kasper Dudzik Nyckelstråket för högre fart på Sverige Satsa på det som ger mest och snabbast resultat! Nyckelstråket*, med Västra Stambanan, Mälarbanan och Svealandsbanan, är Sveriges viktigaste

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster 2013-05-22 Per-Henrik Evebring Stormen Gudrun 2005 ställde Skogsindustrin inför nya utmaningar. Varför en järnvägsterminal i Stockaryd?

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Resenärernas rättigheter - ingår i en av EUs fyra grundpelare. Persontrafik 2010 (27 okt) Kurt Hultgren generalsekreterare Resenärsforum

Resenärernas rättigheter - ingår i en av EUs fyra grundpelare. Persontrafik 2010 (27 okt) Kurt Hultgren generalsekreterare Resenärsforum Resenärernas rättigheter - ingår i en av EUs fyra grundpelare Persontrafik 2010 (27 okt) Kurt Hultgren generalsekreterare Resenärsforum Resenärsforum medlem i Sveriges Konsumenter EPF European Passengers

Läs mer

Dubbelekipage: Skara-Falköping (Jula)

Dubbelekipage: Skara-Falköping (Jula) Dubbelekipage: Skara-Falköping (Jula) Rickard Bergqvist Professor i Logistik och Transportekonomi Industriell och Finansiell ekonomi & Logistik Företagseknomiska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Bo-Lennart Nelldal, adj prof RAILWAY GROUP KTH Center for Research and Education In Railway Engineering Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Sammanfatting av

Läs mer

FRÅN TÅGKAOS TILL ORDNING OCH REDA

FRÅN TÅGKAOS TILL ORDNING OCH REDA FRÅN TÅGKAOS TILL ORDNING OCH REDA Miljöpartiets förslag till åtgärder för ett effektivt och robust järnvägssystem Miljöpartiet de Gröna Sidan 2 av 6 NIO PUNKTER FÖR ETT ROBUST JÄRNVÄGSSYSTEM De senaste

Läs mer

Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår

Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-10-29 1 40 35 Långväga gods per transportmedel Lastbil Miljarder tonkilometer 30 25 20 15 10 5

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Logistik som utvecklingsstrategi

Logistik som utvecklingsstrategi Logistik som utvecklingsstrategi Umeå, Västerbotten och regionen i en ny situation: transportinfrastruktur som verktyg! Botniabanan Terminalutbyggnader Umeå hamn omstruktureras och kapacitetförstärks Tvärbanans

Läs mer

Lyntog Ett paradigmskifte i internasjonal samferdseltenkning

Lyntog Ett paradigmskifte i internasjonal samferdseltenkning Lyntog Ett paradigmskifte i internasjonal samferdseltenkning Professor Bo-Lennart Nelldal KTH Järnvägsgrupp 2012-05-11 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Säkerhet Lönsamhet Intäkt Konkurrens/ samverkan

Läs mer

DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020

DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020 DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020 Stockholm 5 Mars Ylva Öhrnell Miljö- och Kvalitetschef DHL TRANSPORTER PÅ JÄRNVÄG Viktigt för att nå vårt miljömål

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Dialog om utbyggnad av sträckan Tomteboda Kallhäll hösten 2004 Om Mälarbanan Järnvägssträckan som går norr om

Läs mer

FRÅN SUNDSVALL TILL VÄRLDEN. Snabbt, säkert och klimatsmart med Göteborgs Hamn och Railport

FRÅN SUNDSVALL TILL VÄRLDEN. Snabbt, säkert och klimatsmart med Göteborgs Hamn och Railport FRÅN SUNDSVALL TILL VÄRLDEN Snabbt, säkert och klimatsmart med Göteborgs Hamn och Railport LEDARE Världen nästa! Sundsvallsregionen är utan tvekan på gång. Med jämna mellanrum kan vi läsa om hur näringslivet

Läs mer

Jan Lillieborg. Badhusvägen 11 165 72 Hässelby. Mob 0768 123441

Jan Lillieborg. Badhusvägen 11 165 72 Hässelby. Mob 0768 123441 Jan Lillieborg Badhusvägen 11 165 72 Hässelby Mob 0768 123441 @ adress jan.lillieborg@origoab.se (Origo Företagsutveckling AB) @ adress jan.lillieborg@telia.com PROFIL Jan Lillieborg, en senior ledare

Läs mer

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag. PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Nordisk infrastruktur

Nordisk infrastruktur Nordisk infrastruktur Anteckningar från konferensen i Helsingborg, 23 september 2009 Inledning och välkomsthälsning Jerker Swanstein, regionstyrelsens ordförande, Region Skåne Jerker Swanstein inledde

Läs mer

En ny öppning. Nu vänder vi på begreppen. Detta är den nya framsidan.

En ny öppning. Nu vänder vi på begreppen. Detta är den nya framsidan. En ny öppning. Nu vänder vi på begreppen. Detta är den nya framsidan. LOGISTIKPOSITION K ARLSHAMN Öst är det nya Väst! Effektiv logistik handlar till stor del om att minimera förflyttning av gods både

Läs mer

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Blandad trafikering Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Disposition Svårigheter med blandad trafik Kapacitetssituationen 2008 Planeringsförutsättningar Fördefinierad trafikstruktur Kapacitetssituation

Läs mer

Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet

Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2010-05-04 KTH Järnvägsgruppen Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik 1 KTH Järnvägsgruppen

Läs mer

Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter

Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter AB Stelacon 2012-11-21 Agenda Stelacons uppdrag Måluppfyllelse med försöket Samhällsekonomiska effekter

Läs mer

Policydokument för Den Skandinaviska Arenan

Policydokument för Den Skandinaviska Arenan Policydokument för Den Skandinaviska Arenan Den Skandinaviska Arenan Den Skandinaviska Arenan är ett politiskt samarbete för att knyta samman Öresundsregionen, Halland, Göteborg-Osloregionen*. Initiativet

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Jörgen Lindahl, Paul van Doninck & Andreas Meyer

Jörgen Lindahl, Paul van Doninck & Andreas Meyer Jörgen Lindahl, Paul van Doninck & Andreas Meyer Vision Jernhusen gör skillnad för människor och miljö. Affärsidé På kommersiella villkor utvecklar Jernhusen stationsområden, underhållsdepåer och godsterminaler

Läs mer

The No.1 port in Scandinavia

The No.1 port in Scandinavia THE PORT OF SCANDINAVIA 57 42 N 11 56 E The No.1 port in Scandinavia Porten mot världen Göteborgs Hamn är Skandinaviens största hamn med direktlinjer till 140 destinationer globalt. Det gör oss till Skandinaviens

Läs mer

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 Kort Historia 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar som på ett politiskt plan drivit tågfrågan i Norrland vidare.

Läs mer

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft Ett gemensamt gränsöverskridande trafikstyrningssystem för järnvägen Europa ska få en gemensam och konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade

Läs mer

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman 2012-03-22 KS 2012/0261 0480-45 01 24 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

Stockholm Årsta Kombiterminal

Stockholm Årsta Kombiterminal Stockholm Årsta Kombiterminal Jernhusen Stockholm Årsta Kombiterminal Sveriges modernaste logistikcenter Strategiskt läge. Centralt i Stockholm Jernhusen Stockholm Årsta Kombiterminal Gods vill helst åka

Läs mer

EU-projekt COINCO North II

EU-projekt COINCO North II 01054 1(6) TJÄNSTESKRIVELSE Josefin Selander, utvecklingsledare infrastruktur 035-179825 Datum Diarienummer 2011-08-31 RS110354 Regionstyrelsen EU-projekt COINCO North II Förslag till beslut Regionstyrelsen

Läs mer

Stora investeringar i ny järnväg i närtid

Stora investeringar i ny järnväg i närtid Stora investeringar i ny järnväg i närtid Under nästa mandatperiod kommer en socialdemokratiskt ledd regering fatta beslut om omfattande investeringar i ny svensk järnväg. Nyinvesteringarna i järnväg uppgår

Läs mer

Flygfraktens betydelse för näringslivet

Flygfraktens betydelse för näringslivet Frukostseminarier med tema: Att förbättra Stockholmsregionens internationella tillgänglighet för att främja regionens långsiktiga utveckling - ekonomiskt, socialt och kulturellt Tema för frukostseminarium

Läs mer

Trafikverkets höghastighets- projekt

Trafikverkets höghastighets- projekt Trafikverkets höghastighetsprojekt Förändringar inom Stockholm Göteborg/Malmö efter genomförd nationell plan 2010-2021 Kapacitetsförbättring i Stockholm (2017), Göteborg (2026) och Malmö (2018) Samma restider

Läs mer

Baltic-Link är en viktig länk i det framtida europeiska transportnätet TEN-T i Östersjöregionen

Baltic-Link är en viktig länk i det framtida europeiska transportnätet TEN-T i Östersjöregionen Norway Moscow Belarus, Ukraine Odessa Italy Athens är en viktig länk i det framtida europeiska transportnätet TEN-T i Östersjöregionen korridoren Slutresultat Initiativet till en korridor togs 1998 i ett

Läs mer

Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid

Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid Oskar Fröidh Forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Järnvägsgruppen Oslo, 27 januari 2014 Från vision till framtid Vision Verklighet

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013 HANDELSKAMMAREN VÄRMLAND SERVICE AB HANDELSKAMMARÅRET 2013 Handelskammaren Värmland är en regional och oberoende medlemsorganisation. Vi arbetar för att utveckla

Läs mer

Vi antar utmaningen! Är du också med?

Vi antar utmaningen! Är du också med? Vi antar utmaningen! Är du också med? Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbete för ett bättre klimat Preem Petroleum AB x Schenker AB x Volvo Lastvagnar AB x Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-07-02 Sverigebygget: Fler jobb och mer tillväxt, höghastighetståg och 100 000 nya bostäder Alliansen

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. Miljöpolicy

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. örnsköldsvik

Läs mer

Kinas snabbtågsnätverk

Kinas snabbtågsnätverk 1 (5) 2015-03-27 Rapporten är skriven av Christer Ljungwall, Daniel Ekström och Felix Nyström Tillväxtanalys kontor i Peking christer.ljungwall@growthanalysis.se Kinas snabbtågsnätverk Kina har numera

Läs mer

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper Uppdrag och struktur Samverkansformer och Överenskommelser Avtal och finansieringsprinciper Sverigeförhandlingens roll och betydelse för finansieringsfrågor Vårt övergripande uppdrag Fyra transportslag

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Gröna Korridorer Nov 2011

Gröna Korridorer Nov 2011 Gröna Korridorer Nov 2011 Gröna Korridorer är ett initiativ från EU Kommissionen som syftar till att stärka näringslivets konkurrenskraft och skapa hållbara lösningar. 2 2011-11-07 3 2011-11-07 Gröna Korridorer

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen Lennart Lennefors Projektledare och transportanalytiker Planeringsavdelningen Snabbfakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm. Huvudkontor i Borlänge. Regionkontor i Eskilstuna, Gävle, Göteborg,

Läs mer

Europakorridoren ett samhällsbyggnadsprojekt för framtidens Sverige

Europakorridoren ett samhällsbyggnadsprojekt för framtidens Sverige Europakorridoren ett samhällsbyggnadsprojekt för framtidens Sverige Oslo Landvetter Göteborg Vårgårda Borås Ulricehamn Høje Taastrup Köpenhamn Helsingör Helsingborg Örkelljunga Åstorp Värnamo Ljungby Vaggeryd

Läs mer

PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall

PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN STRATEGISK SAMHÄLLSUTVECKLING ENHETEN FÖR INFRASTRUKTURPLANERING PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall En fast förbindelse Helsingborg-Helsingör Projektbeskrivning

Läs mer

Trafikverkets godsstrategi

Trafikverkets godsstrategi Trafikverkets godsstrategi Varför en (långsiktig) godsstrategi? Intern och extern tydlighet Stärkt konkurrenskraft Reducera negativa effekter Bidra till största möjliga nytta av resursanvändandet givet

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Stockholm Connectivity Study

Stockholm Connectivity Study Stockholm Connectivity Study Analys av utvalda företag och myndigheters långväga internationella resande Satsa ll Stockholms Länsstyrelse september Bakgrund Razormind tog under fram ett av de underlag

Läs mer

Bygger för framtiden. INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun. www.infrastrukturiumea.se

Bygger för framtiden. INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun. www.infrastrukturiumea.se Bygger för framtiden INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun www.infrastrukturiumea.se MED UPPDRAG ATT UTVECKLA Infrastruktur i Umeå AB är ett kommunalt bolag med uppgift

Läs mer

7. Trafik och kommunikationer. december 2004

7. Trafik och kommunikationer. december 2004 december 2004 7. Trafik och kommunikationer 1 Innehåll Vägar och motortrafi k...3 Trafi ksäkerhet och olyckor Parkeringar Planerade åtgärder Järnvägen...6 Hamn, sjötransport, fl ygplats, fl ygtransport...7

Läs mer