ÅRETS RESULTAT. TEMA: Det dagliga arbetet. Bra utvecklingssamtal guld värt Performance culture Skapa engagemang efter uppsägningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅRETS RESULTAT. TEMA: Det dagliga arbetet. Bra utvecklingssamtal guld värt Performance culture Skapa engagemang efter uppsägningar"

Transkript

1 Sverige Årgång 10 ÅRETS RESULTAT TEMA: Det dagliga arbetet Bra utvecklingssamtal guld värt Performance culture Skapa engagemang efter uppsägningar

2 Ledare Engagerade medarbetare hjälper Sverige ut ur krisen. Följer ditt företag med? Förändringens vindar blåser Det svenska samhället - och därmed de flesta företag och organisationer - står inför ett antal utmaningar som kommer att dominera den offentliga debatten under flera år framåt: minskande produktivitet, större försörjningsbörda och offentlig skuldsättning. Det kommer att finnas många och varierande lösningar, men de kommer alla att ha en gemensam nämnare: Engagerade och kompetenta medarbetare. 2 Kunskap och insikt visar vägen Med resultaten från European Employee Index 2010 bidrar Ennova för 10:e året i rad med faktisk kunskap om svenskarnas arbetsglädje och ett perspektiv av resultaten i förhållande till ett antal aktuella ämnen inom HR området. Det är glädjande att vi kan konstatera att den ekonomiska krisen inte har fått svenskarna att mista arbetsglädjen. Det är framför allt glädjande att undersökningen avslöjar ett antal metoder och verktyg för att öka arbetsglädjen. Det finns möjligheter för alla. Följ med! Henrik D. Sørensen, VD, Ennova

3 Innehåll Ljus i sikte för den svenska arbetsmarknaden... 5 arbetsliv Fokus på ett meningsfullt arbete... 6 Tydliga chefer belönas av medarbetarna... 9 Bra utvecklingssamtal guld värt strategi Skapa engagemang efter uppsägningar Vad är Performance culture? Svensk arbetsglädje på femte plats Visste du att Om undersökningen... 19

4 4 Årets undersökning visar att svenskarna klamrar sig fast vid sina jobb. Inte av vilja, utan för att de menar att de inte har några attraktiva alternativ.

5 Ljus i sikte för den svenska arbetsmarknaden Under 2009 fylldes medierna med historier om bristande orderingångar, personalnedskärningar och fabriksnedläggningar. I början av 2010 ser vi den reella effekten av krisen och dess verkningar på en arbetsmarknad som har historisk hög arbetslöshet. Men det är inte bara uppförsbacke. Det finns också ljuspunkter på den svenska arbetsmarknaden. Färre jobbalternativ Medarbetarna i Sverige känner sig osäkra på om de kan byta jobb. I årets mätning ser vi en tydlig minskning när det gäller medarbetarnas upplevelse av tillgången på reella jobbalternativ på den svenska arbetsmarknaden. Resultatet har en tydlig koppling till arbetslösheten, som ökat betydligt under senare år. En ytterligare analys Fortsatt arbetsglädje Som enda land i Norden visar Sverige faktiskt en marginellt stigande arbetsglädje. Denna ökning av arbetsglädje om än marginell står i kontrast till både Danmark, Norge och Finland som visar minskande resultat för arbetsglädjen. För Sveriges del drivs den positiva utvecklingen av den offentliga sektorn. Arbetslöshet och svenskarnas tro på alternativa jobbmöjligheter 68 Svenskarnas tro på alternativa jobbmöjligheter Arbetslöshet januari månad (Källa: SCB, AKU) 10% ,4% 64 8% 62 7,3% 60 6,4% 58 6% % % 0% Bedömningen av tillgång till alternativa jobb på den svenska arbetsmarknaden minskar kraftigt i årets undersökning. bland åldersgrupperna visar att det särskilt är personer i åldersgruppen år, som upplever en väsentlig försämring när det gäller deras alternativa jobbmöjligheter. Värsta delen av krisen över? Trots att det ser ut som om tillgången på alternativa jobb minskar, är det positivt att svenska medarbetare fortfarande känner sig trygga i sina anställningar. Resultaten visar nämligen att medarbetarnas bedömning av anställningstryggheten ligger på en hög nivå. Det kan vara ett tecken på att man anser att den värsta delen av krisen är över och att det nu handlar om att blicka framåt. Tätare dialog med medarbetarna När krisen vänder, kan man förvänta sig en markant ökande personalomsättning som kan bli dyrbar för verksamheten. Utmaningen är därför att verksamheterna för en tät dialog med sina anställda, fokuserar på medarbetarnas trivsel och därmed kommer stärkta ut ur krisen. Och med ljusare framtidsutsikter för den svenska arbetsmarknaden är det idag inte imorgon som den dialogen ska påbörjas.

6 Arbetsliv Fokus på ett meningsfullt arbete Ett meningsfullt arbete och inflytande är nyckeln till svenskarnas arbetsglädje. Därför ska fokus sättas på utveckling av arbetsuppgifterna, tillsammans med medarbetaren. 6 Under det ekonomiska uppsvinget lockade flera företag med lönetillägg och stora budgetar för utbildning mm för att locka till sig och behålla de kvalificerade medarbetarna. Efter att krisen slog till har många företag dragit ned på sådana resurser. Nu finns det behov av att tänka i andra banor för att attrahera och behålla de kvalificerade medarbetarna. Arbetsglädje skapas i vardagen Faktum är att lön och kurser inte skapar motivation och engagemang. I varje fall inte på längre sikt. Spännande arbetsuppgifter och hur de utförs är utan tvekan avgörande för den enskilda medarbetarens arbetsglädje, och framgår tydligt av resultaten från årets EEI-undersökning. Hur skapas arbetsglädje? 45% Detta gäller, oavsett om du är ung eller äldre, ingenjör eller snickare, chef eller medarbetare, har en lång eftergymnasial utbildning eller inte har någon utbildning alls. Det är ingen överraskning att det är själva innehållet i arbetet och de meningsfulla arbetsuppgifterna som har störst betydelse. Det är de spännande arbetsuppgifterna och de intressanta sammanhangen man berättar om när någon frågar vad man gör, oavsett vilket jobb man har. Det positiva är att det som skapar motivation för medarbetarna också är det som arbetsgivarna efterfrågar nämligen utförande av arbetsuppgifter. 14% 14% 10% 8% 5% 4% Det dagliga arbetet Anseende Yrkesmässig och personlig utveckling Överordnad ledning Samarbete Närmaste chef Lön och anställningsförhållanden Arbetsglädjen skapas främst av Det dagliga arbetet som innefattar de dagliga arbetsuppgifterna och innehållet i arbetet. Det är ingen överraskning. Det positiva är att det som skapar motivation för medarbetarna också är det som arbetsgivarna efterfrågar nämligen utförande av arbetsuppgifter.

7 Medarbetarna vill känna att deras arbete är meningsfullt. Det ställer stora krav på cheferna att tydliggöra vad den enskilde medarbetaren bidrar med till helheten. 7 Vad är ett spännande jobb? Tyvärr är inte alla arbetsuppgifter lika motiverande. Medarbetare ställer vissa krav på arbetsuppgifterna och hur de utförs, för att de ska skapa motivation. Några väsentliga aspekter är: Inflytande på hur arbetsuppgifterna ska utföras. Inflytande har man när man själv kan planera sitt arbete och välja hur man vill utföra det samt kan påverka vad som sker i den egna avdelningen. Generellt är nivån på inflytande hög i Sverige, dock ligger branscherna Transport, Post & Telekommunikation samt Livsmedel lågt. Meningsfulla arbetsuppgifter handlar om att man som medarbetare kan se syftet med sina arbetsuppgifter och generellt är nöjd med det arbete man utför. Det upplevs särskilt på arbetsplatser inom den offentliga sektorn. I varje fall anser de offentligt anställda att deras arbetsuppgifter känns mer meningsfulla jämfört med anställda inom den privata sektorn. Arbetsprocesser och verktyg är de redskap som står till förfogande när arbetsuppgifterna ska utföras. Det är särskilt Post & Telekommunikation, Tillverkningsindustri, Livsmedel samt Offentlig myndighet, härunder Försvar & Polis som får lägre resultat här. Kunskaper och färdigheter är medarbetarens bedömning av om hon eller han har vad som krävs för att kunna utföra arbetsuppgifterna. Det är inte förvånande att de yngsta medarbetarna, med kort tid på arbetsmarknaden, är mer återhållsamma i värderingen av sina egna kunskaper och färdigheter än vad äldre medarbetare är. Avdelningen Avdelningens betydelse är den kollektiva aspekten i själva arbetet. Det handlar om den rådande arbetskulturen och om hur samarbetet fungerar mellan kollegerna inom avdelningen. Arbetar man tillsammans för att nå gemensamma mål? Får man feedback på sitt arbete från kolleger, såväl på goda som på mindre goda insatser? Detta värderas högre inom den privata sektorn än inom den offentliga.

8 8 Sverige långt framme De nordiska länderna har under många år förknippats med möjlighet till demokratiskt medbestämmande på arbetsplatsen och fokus på meningsfulla arbetsuppgifter och samarbete. Detta kan tydligt ses i resultaten från årets undersökning, där Sverige, Danmark och Norge är bland de länder där innehållet i arbetet och arbetsuppgifterna har störst betydelse för arbetsglädjen. Resultaten är i stort sett positiva inom alla branscher i Sverige. Det är ingen överraskning att det är själva innehållet i arbetet och de meningsfulla arbetsuppgifterna som har störst betydelse. Det är de spännande arbetsuppgifterna och de intressanta sammanhangen man berättar om när någon frågar vad man gör, oavsett vilket jobb man har. Om man som företag eller chef inte förmår att skapa ett arbetsinnehåll med meningsfulla uppgifter leder det till låg motivation och svagt engagemang hos medarbetaren. Ett sätt att skapa mer mening och innehåll i arbetet är att öka inflytandet. Genom att erbjuda bredare ramar får man större ägarskap och nya sätt att genomföra arbetsuppgifterna på. Att delegera ansvar till medarbetarna eller grupper av medarbetare har stått i centrum under många år och kommer framöver också att vara betydelsefullt. Tydliggör innehållet i arbetet Medarbetare och chefer ska tillsammans och löpande ha fokus på arbetets innehåll och arbetsuppgifter. Tydliga ramar ska sättas där medarbetaren får inflytande över att skapa ett spännande jobb som känns meningsfullt naturligtvis med effektivitet som förutsättning. Fördelarna blir markanta. Förutom ett ökat engagemang leder det också till en framtida säkring av medarbetaren och jobbet. Medarbetaren kommer framöver att självständigt kunna hantera flera arbetsuppgifter. Dessutom kommer medarbetaren också att stå bättre rustad inför den tilltagande förändringsprocess som är en av de viktigaste parametrarna i dagens kunskapssamhälle.

9 Tydliga chefer belönas av medarbetarna Chefer som ger medarbetarna inflytande och tydliga ramar belönas med engagemang, tillit och lojalitet. Ett recept på hur man kan behålla talangfulla medarbetare när konjunkturen vänder. Arbetsliv Inflytande över det egna arbetet är nyckeln till att skapa ett spännande och meningsfullt arbete för medarbetarna. Chefer som visar stor tillit till medarbetarna och ger dem möjlighet att påverka såväl sitt eget som avdelningens arbete, blir belönade med medarbetare som är mer engagerade och mer benägna att vara organisationen trogen, än medarbetare som inte ges motsvarande inflytande. Chefen är den som i praktiken ger inflytande till medarbetaren och till avdelningen. Därför har hon eller han en nyckelroll. Men avgörande för chefens möjligheter att ge inflytande är de ramar som företagsledningen sätter upp. Därför spelar den högsta ledningen också en central roll. Inflytande skapar lojalitet Litet medinflytande Ju större inflytande medarbetare har på sitt arbete, desto högre lojalitet mot arbetsplatsen. Lojalitet är ett samlingsbegrepp för engagemang och viljan att stanna kvar i verksamheten. Intressanta skillnader Årets undersökning visar intressanta skillnader på hur stort inflytande medarbetare har. Generellt har högutbildade och medarbetare i mindre verksamheter stort inflytande på hur de planerar och utför sitt arbete, samt vad som sker i avdelningen. Ett stort inflytande kräver att medarbetarna har tydliga mandat. Att de vet vad vad de ska leverera och vad som förväntas av dem. En av vägarna till det är att löpande ge 71 Medelstort medinflytande 81 Stort medinflytande medarbetarna konstruktiv feedback på utfört arbete och ha en öppen dialog om hur den enskilde medarbetaren och avdelningen kan förbättra sin insats. Undersökningens resultat visar att ju färre medarbetare en chef har under sig, desto större medinflytande har medarbetarna. Chefer med mindre avdelningar har större möjlighet att ge inflytande och dessutom ha tillräckligt med resurser för att aktivt följa upp att gemensamma mål uppnås. Manliga chefer ger större inflytande till sina medarbetare än sina kvinnliga kollegor. I gengäld ger kvinnliga chefer bättre konstruktiv feedback på utfört arbete och är skickligare på att utveckla medarbetarens styrkor. Anpassa inflytande efter situationen Vissa arbetsbeskrivningar är snävt definierade och svåra att få inflytande över. Hur och när arbetet ska utföras kan i vissa fall styras av externa faktorer, som medarbetarna och närmsta chefen endast kan påverka till liten del. Det gäller därför att anpassa sitt ledarskap efter de behov och den grad av inflytande, som varje medarbetare har och kan få. Är det inte möjligt att ge medarbetarna inflytande, handlar det om att ge arbetet betydelse och sätta in det i ett sammanhang som skapar mening för den enskilda medarbetaren. Det handlar också om att ge konstruktiv feedback på utfört arbete och att ha en öppen dialog om hur egna och enhetens insatser kan förbättras. Ska genomsyra hela företaget Om verksamheten vill skapa mer inflytande och fria tyglar till medarbetarna kräver det att företagsledningen står bakom. Företagsledningen skapar den ledarskapskultur som ska genomsyra organisationen. Om inflytandet ökar, ger det i retur ökad tillit till ledningen. Medarbetare med stort inflytande har nämligen en betydligt större tillit till ledningen, än medarbetare med mindre inflytande. Inflytande och fokus på utveckling i vardagen bör därför placeras högt på chefernas prioriteringslista för att skapa det extra engagemang och den lojalitet, som krävs för att hålla kvar talangfulla medarbetare när konjunkturen vänder. 9

10 Arbetsliv Bra utvecklingssamtal guld värt Ett bra utvecklingssamtal är värdefullt både för medarbetaren och för verksamheten. Ett dåligt utvecklingssamtal däremot är inte bara bortkastad tid, det är till och med sämre än inget utvecklingssamtal alls. 10 Många svenska medarbetare har varje år utvecklingssamtal med sin chef. Men kvaliteten och utbytet av samtalet varierar. Det visar resultaten av årets EEI-undersökning. Flera chefer och medarbetare har upplevt utvecklingssamtalet som ett ostrukturerat och intetsägande samtal om trivsel och samarbete, där de avslutningsvis har enats om vilka kurser medarbetaren ska delta i det kommande året. Den sortens samtal tar tid och energi och skapar inga goda resultat. Det gör däremot ett bra utvecklingssamtal, såväl för medarbetaren som för verksamheten. Påverkar resultatraden positivt Medarbetare som har haft ett bra utvecklingssamtal känner markant större arbetsglädje och är betydligt mer engagerade i sitt arbete än övriga medarbetare. Bra utvecklingssamtal gör också medarbetarna mer lojala och mer positivt inställda till sin arbetsplats än de med inget eller dåligt utvecklingssamtal. Stor arbetsglädje ger positiva resultat på resultatraden. Medarbetare med stor arbetsglädje har nämligen färre sjukdagar, är mer produktiva, levererar högre kvalitet i arbetet och ger en högre kund- och brukarnöjdhet. Så ett bra utvecklingssamtal betalar sig. Fokus hela året Sex av sju medarbetare som har fått ett bra utbyte av utvecklingssamtalet upplever också att samtalet har följts upp. Det tyder på att medarbetarna inte skiljer på själva samtalet och uppföljningen. Samtalet upplevs med andra ord som bra om det också följs upp. Därför kräver ett utvecklingssamtal inte bara förberedelse och närvaro i själva samtalet. Det kräver också uppföljning hela året. Ett dåligt utvecklingssamtal är sämre än inget alls 100 Arbetglädje Yrkesmässig och personlig utveckling Inget samtal Dåligt samtal Medel samtal Bra samtal Inget samtal Dåligt samtal Medel samtal Bra samtal Medarbetare, som har haft ett dåligt utvecklingssamtal har lägre arbetsglädje än medarbetare som inte har haft utvecklingssamtal. Primärt fokus i utvecklingssamtalen är medarbetarnas yrkesmässiga och personliga utveckling. Det är i värderingen av detta område som skillnaderna är störst mellan medarbetare som har haft ett bra utvecklingssamtal och de som har haft ett dåligt eller inget utvecklingssamtal.

11 Ett bra utvecklingssamtal skapar arbetsglädje och engagerade medarbetare, som är lojala till sin arbetsplats. Skillnad mellan branscher och medarbetare Sju av tio svenska medarbetare har haft ett utvecklingssamtal under det senaste året. Siffran är lite lägre inom den privata sektorn än inom det offentliga. Men det finns stora skillnader mellan branscher. Utvecklingssamtal förekommer mest inom Forskning & Utveckling, där fler än åtta av tio medarbetare haft utvecklingssamtal under det senaste året. Det är också den bransch där medarbetarna är mest positiva till sin yrkesmässiga och personliga utveckling. Även inom följande branscher har åtta av tio medarbetare haft utvecklingssamtal under det senaste året, nämligen Post & Telekommunikation, Social verksamhet, Hälsa & Friskvård, Offentlig myndighet samt Finans & Försäkring. När utvecklingssamtalet lyckas Medarbetare med goda erfarenheter av utvecklingssamtal upplever långsiktigt fokus på sin yrkesmässiga och personliga utveckling där de erbjuds relevanta utvecklingsvägar. Dessa medarbetare berömmer särskilt sina chefer för att de: Hjälper dem att utveckla sina starka sidor Bidrar till att de utvecklas i vardagen Diskuterar med dem hur de ökar sin prestation Ger konstruktiv feedback på deras arbete De upplever också att goda prestationer får uppskattning inom avdelningen. Resultaten tyder också på att i de goda utvecklingssamtalen klargörs medarbetarnas och chefernas förväntningar på varandra. Medarbetarna presenteras för de mål de förväntas att infria och får en realistisk bild av vad de ska bidra med samt en uppskattning av hur det värdesätts i organisationen. Medarbetare med bra utvecklingssamtal är också mer positiva till sin lön och till företagsledningen än de medarbetare med inget eller dåligt utvecklingssamtal. Närmsta chefen klandras Ett bra utvecklingssamtal är alltså en bra investering. I gengäld är ett dåligt utvecklingssamtal sämre än inget utvecklingssamtal alls. Årets resultat visar att medarbetare som har haft dåliga utvecklingssamtal upplever mindre arbetsglädje och är mindre engagerade i sitt arbete, än medarbetare som inte har haft något utvecklingssamtal alls. När utvecklingssamtalen inte blir bra, klandras närmsta chefen eftersom den största skillnaden mellan ett bra och ett dåligt utvecklingssamtal är medarbetarens upplevelse av sin närmsta chef. Medarbetare med dåliga utvecklingssamtal är i alla dimensioner mycket kritiska gentemot närmsta chefen. Vad är orsaken till att många utvecklingssamtal inte lyckas? Det finns indikationer på att utvecklingssamtalen är utformade efter den självgående medarbetaren, det vill säga den medarbetare som har stort inflytande över att planera och utföra sina arbetsuppgifter samt över vad som sker inom enheten. Det är särskilt bland de minst självgående medarbetarna som utvecklingssamtal inte är någon succé.

12 Strategi Skapa engagemang efter uppsägningar En trovärdig företagsledning och meningsfulla arbetsuppgifter är viktiga ingredienser när engagemanget, viljan att stanna kvar och tilliten till ledningen ska återuppbyggas efter en uppsägningsrunda. 12 De flesta företag förmår att hantera personalnedskärningar på ett rättvist och korrekt sätt, men fokus på processen före, under och efter uppsägningarna räcker inte. De uppsagda medarbetarna är nämligen inte de enda som berörs av uppsägningarna. De medarbetare som är kvar ska plötsligt förhålla sig till en ny och mer osäker jobbsituation. Det går ut över deras motivation, trofasthet och engagemang. Dessutom blir medarbetarna väsentligt mer kritiska i sin värdering av företagsledningen. Det framgår av årets EEI-undersökning, som också visar att 35 procent av medarbetarna har upplevt en eller flera uppsägningsrundor under det senaste året. Det är främst i den privata sektorn, men 30 procent av de medarbetare som har upplevt uppsägningsrundor är anställda i den offentliga sektorn. Effekten syns även på resultatraden Det är kostsamt för företagen om medarbetarnas motivation, trofasthet och engagemang inte snabbt hittar tillbaka till sitt tidigare läge efter uppsägningarna. Orsaken är att det finns ett tydligt samband mellan medarbetarnas motivation och engagemang och deras produktivitet, antal frånvaroperioder och den generella kvaliteten på arbetet. Utöver det finns det en potentiell merkostnad kopplad till att trofastheten minskar, då det resulterar i högre personalomsättning. Meningsfullt arbete värdesätts högt En rad faktorer har betydelse för medarbetarnas engagemang och vilja att stanna kvar på företaget efter en uppsägningsrunda. Årets undersökning ger tydliga rekommendationer om hur företagen kan minska konsekvenserna. Meningsfulla och väsentliga arbetsuppgifter betyder mest för de kvarvarande medarbetarna. Medarbetare med sådana arbetsuppgifter upplever mindre risk att bli utpekade vid nästa personalnedskärning om den kommer. De visar därför ett större engagemang och är villiga att göra en extra insats. De medarbetare som är kvar efter en uppsägningsrunda måste tas om hand Det meningsfulla arbetet uppnås när medarbetarna vet exakt vad de kan bidra med till företaget och varför deras insats är både meningsfull och väsentlig. Företagen kan med fördel också intressera sig för med- Faktorer som betyder mest för engagemanget efter uppsägningar Meningsfulla arbetsuppgifter 35% Företagsledningens trovärdighet 24% Tillräcklig kompetens 14% Inflytande på arbetsuppgifterna 10% Närmaste chefs trovärdighet Omsorg från verksamheten 6% 7% Saklig och rättvis uppsägningsprocess 4% Meningsfulla arbetsuppgifter och företagsledningens trovärdighet betyder mest för medarbetarnas trofasthet och engagemang efter uppsägningsrundor

13 Strategi Närmaste chefs trovärdighet Den närmsta chefen ska upprätthålla trovärdighet före, under och efter en uppsägningsrunda. Medarbetarna ska ha förtroende för deras närmsta chef och inte känna sig mer utsatta än de redan är. Anser medarbetarna att deras chef är ärlig och överlag fattar de rätta besluten? Har chefen det nödvändiga förtroendet? Engagemang Engagemang handlar om att få medarbetarna att ta egna initiativ. Medarbetare med ett högt engagemang upplever att de har kontroll över sitt arbetsliv. Årets undersökning belyser förhållanden kring engagemang. Arbetsuppgifter Har medarbetarna meningsfulla arbetsuppgifter som har betydelse för medarbetaren själv och omgivningen? Kompetens Har medarbetarna nödvändiga kunskaper och färdigheter för att kunna utföra sina arbetsuppgifter? Inflytande Har medarbetarna stort inflytande på sina egna arbetsuppgifter, planering och andra förhållanden på avdelningen? Företagsledningens trovärdighet En trovärdig företagsledning ökar tryggheten hos medarbetarna, så att de i högre grad vågar stanna kvar i en osäker jobbsituation efter en uppsägningsrunda. Anser medarbetarna att företagsledningen är ärlig och överlag fattar de rätta besluten? Har företagsledningen det nödvändiga förtroendet? Omsorg och rättvisa Medarbetarnas upplevelse av rättvisa vid uppsägningar påverkar hur medarbetarna värderar möjligheterna att få vara kvar i verksamheten. Processen Upplevde medarbetarna att varsel och uppsägningar genomfördes på saklig och rättvis grund? Omsorg Upplevde medarbetarna att de kvarvarande och de uppsagda medarbetarna blev omhändertagna på rätt sätt? Blev de erbjudna rimliga villkor och hjälp att komma vidare? 13 I årets EEI-undersökning har Ennova undersökt en rad faktorer som har betydelse för hur medarbetaren reagerar efter en uppsägningsrunda. Det är främst ledningens trovärdighet, rättvisan under uppsägningsprocessen och medarbetarnas egna möjligheter efteråt som påverkar dem. arbetarnas bedömning av sin egen kompetens och sina möjligheter att få inflytande över sin egen jobbsituation. Stort ansvar hos företagsledningen Det vilar ett stort ansvar på företagsledningen när det gäller att ta hand om den otrygghet som medarbetarna som jobbar kvar upplever. Undersökningen visar att det primärt är en ärlig och rationell ledning, som kan upprätthålla tilliten. Upplever medarbetaren en trovärdig företagsledning, vågar de i högre utsträckning stanna i den nya, osäkra jobbsituationen. Undersökningen visar också att det speciellt är omsorgen om de uppsagda och om de som jobbar kvar, som är avgörande för hur medarbetarna på sikt uppfattar företagsledningens trovärdighet. Företagsledningens trovärdighet betyder mer än trovärdigheten för närmsta chefen. Det är inte överraskande eftersom det är företagsledningen som har beslutat om nedskärningarna. En duktig och trovärdig närmsta chef kan inte ensam återställa trovärdigheten hos medarbetarna, men är däremot en viktig medspelare i en öppen dialog. Viljan att stanna kvar i företaget Det finns åtskilliga insatser som skapar engagemang hos medarbetarna och ger dem lust att stanna kvar i företaget. Engagemanget påverkas av hur medarbetarna värderar sina egna kompetenser och hur de upplever sina möjligheter att påverka, medan ledningen såväl företagsledningen som närmsta chefen särskilt påverkar önskan om att stanna kvar i företaget. Meningsfulla och väsentliga arbetsuppgifter är dock fortfarande den faktor som betyder mest för medarbetarnas engagemang och trofasthet.

14 Strategi Vad är Performance culture? Just nu talar många företag om att komma först ut ur krisen och att dra långsiktiga fördelar av det. För att detta ska bli möjligt är det nödvändigt att alla medarbetare aktivt bidrar till att både uppnå och överträffa företagets mål. I detta sammanhang växer begreppet performance culture mer och mer fram som ett centralt koncept för att driva företagets prestationer och resultat framåt. Performance culture varför? Företagen står idag inför vitt skilda utmaningar. För vissa företag handlar det om att utnyttja de förändrade förhållanden som krisen medfört och vinna konkurrenternas marknadsandelar. För andra handlar det om ren överlevnad och att även framöver kunna existera på marknaden. Oavsett vilken situation man befinner sig i är det väsentliga här att man med hjälp av medarbetarnas prestationer lyckas nå sina mål i en tid när resurserna i de flesta fall blir mindre och mindre och målen ofta större. Ett strategiskt såväl som operationellt fokus på performance culture kan vara nyckeln till att lösa denna motsättning. Centrala dimensioner i en performance culture Idag definieras performance culture på många olika sätt i såväl teoretiska som praktiska sammanhang. Ennova definierar en performance culture som en verksamhetskultur innehållande följande dimensioner: 14 Möjlighet att påverka Medarbetarens möjlighet att kunna påverka resultat och bidra positivt i avdelningen/företaget Belöning En motiverande balans mellan personlig insats och belöning Fokus på prestation Medarbetarens personliga drivkraft för att nå uppsatta mål Företagets värderingar Stärka verksamhetens värderingar som fundamentet i företagskulturen Uppföljning av prestation Systematisk uppföljning av prestation mellan medarbetare och chef Feedback kan främja performance culture 100 Litet utbyte av utvecklingssamtal Stort utbyte av utvecklingssamtal Möjlighet att påverka Fokus på prestation Uppföljning av prestation Belöning Företagets värderingar Systematisk feedback är avgörande för en stark performance culture och utvecklingssamtalet är ett av de verktyg som chefer använder för att ge feedback. Medarbetare som har haft ett bra utvecklingssamtal har en klart mer positiv bild av dimensioner som är avgörande för en välfungerande performance culture än medarbetare som har haft ett dåligt samtal. Medarbetarens utbyte av utvecklingssamtalet är därför betydelsefull när det gäller att skapa förutsättningar för en resultatskapande kultur.

15 Performance culture kan vara nyckeln till att lösa motsättningen mellan högre mål och färre resurser 15 Gammalt vin på nya flaskor? Som utgångspunkt är dessa dimensioner, var för sig, på inget vis nya i förhållande till att arbeta systematiskt med prestationsförbättringar och generell medarbetarutveckling. När nu performance culture trots detta stadigt får mer uppmärksamhet, beror det förmodligen i högre grad på att det nya just består i att man kopplar ihop existerande faktorer och förstärker fokus på den systematiska uppföljningen totalt sett. Samtidigt är en viktig poäng också att effekten av en organisatorisk performance culture ska vara större än exempelvis effekten av ostrukturerade återkopplingar på den enskilde medarbetarens prestation under löpet av året. Detta gagnar såväl företaget som den enskilde medarbetaren. Feedback ett viktigt redskap i performance culture Ett av chefens centrala ansvarsområden i en performance culture är att göra det möjligt för medarbetarna att leverera de resultat som förväntas av dem. Med andra ord, att säkra att ramarna för att göra ett bra arbete finns där. I det sammanhanget är dialogen mellan chef och medarbetare och feedback ett viktigt redskap, eftersom en gemensam förståelse och engagemang för de individuella avtalen som ingås är avgörande för att kunna lyckas med en performance culture. Utvecklingssamtalet är ett viktigt verktyg för både chefer och medarbetare att stämma av förväntningar, fastställa mål, diskutera ramar med mera. Medarbetarnas upplevda utbyte av utvecklingssamtalet har stor betydelse för hennes eller hans bedömning av de centrala dimensionerna i en performance culture. Man ser tydligt att medarbetare som har haft ett bra utbyte av sitt utvecklingssamtal också har en betydligt positivare uppfattning av de dimensioner som är avgörande för en välfungerande performance culture. Därmed har medarbetaren också i högre utsträckning större möjlighet att skapa goda resultat.

16 Svensk arbetsglädje på femte plats Sverige har klättrat upp två steg på den globala listan över arbetsglädje och intar nu femte plats. 16 Årets internationella EEI-undersökning visar att arbetsglädjen är hög i Sverige och ligger på samma nivå som året innan. Undersökningen som jämför 23 länder från hela världen visar att status quo är ett bra resultat. Det innebär nämligen att Sverige klättrar upp två steg på listan och nu intar plats nummer fem. Svenskarnas arbetsglädje fortsätter därmed den positiva utveckling som har pågått de senaste fyra åren. Nordiska topplaceringar De fyra nordiska länderna, Sverige, Danmark, Norge och Finland hamnar alla bland de sex främsta på årets lista över arbetsglädje. Det är därför frestande att uppfatta de fyra länderna som homogena, men det skulle vara en grov generalisering. Länderna uppvisar nämligen skillnader inom en rad områden. Det är till exempel stora skillnader på hur lön och anställningsförhållanden upplevs och även medarbetarnas bedömning av företagets anseende och ledning. Det innebär exempelvis att det för en organisation inte är relevant att jämföra två avdelningar rakt av utan även att väga in att den ena ligger i Sverige och den andra i Finland. Danmark och Norge behåller sina topplaceringar i årets undersökning. Danmark ligger fortfarande i toppen, men Norge som knappt märkt av krisen knappar in på Danmark. De skandinaviska länderna uppvisar stora skillnader trots att de är nära grannar Finland upplever i likhet med Danmark en motgång i arbetsglädjen och är nu passerad av Sverige. En minskning med två indexpoäng gör att Finland rasar hela tre platser ner på listan, från en tredje till en sjätte plats. Arbetsglädjen är oförändrad det senaste året i Norge och Sverige och länderna kan som de enda skandinaviska länderna se tillbaka på en fyraårsperiod utan tillbakagång i arbetsglädjen. För Sveriges del drivs den positiva utvecklingen av den offentliga sektorn. Stora skillnader i Europa Resultaten för enskilda länder i Europa visar en mosaik av kulturella skillnader. Fluktuationerna mellan de enskilda länderna är på mer än 20 indexpoäng på en skala från 0 till 100. De lägsta nivåerna ser man i de östeuropeiska länderna, såsom Ungern, Tjeckien och Polen. I Nordeuropa ligger de skandinaviska länderna på en markant högre nivå än Irland och Storbritannien. I Sydeuropa är trivseln medelmåttlig på en europeisk skala, men området visar uteslutande positiv utvecklingstakt i årets mätning. Sundhetstecken hos Europas sjuke man Spanien är enligt The Economist Europas sjuke man. Den krisbenämningen gäller dock inte arbetsglädjen. De spanjorer som är i arbete, glädjer sig av allt att döma så mycket över vardagen på jobbet, att arbetsglädjen i år stiger markant i Spanien. Mexiko ny i toppen Årets toppaktörer är Mexiko, Kina och Spanien som rycker fram två till tre platser på listan. Mexiko är ny på tredjeplatsen, endast omkörd av Danmark och Norge. Irland, Finland, Ungern och Ryssland backar alla på listan och upplever de kraftigaste försämringarna. Ungern, som är bland de EU-länder som har tvåsiffrig arbetslöshet, intar för första gången bottenplaceringen. På en global skala skiljer Indien i år ut sig som det enda landet utanför Europa, som upplever en markant tillbakagång på arbetsglädjen. Som nytt EEI-land i Sydamerika lägger Chile sig i årets mätning tätt inpå grannlandet Brasiliens nivå för arbetsglädje. Kina tar ett tigersprång På samtliga kontinenter finns exempel på länder som utvecklar sig antingen i positiv eller i negativ riktning. Årets resultat avspeglar i hög grad de globala ekonomiska villkoren. Högkonjunkturen knuffade fram tills för fyra år sedan fram tillväxten i BRIK-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina). I dag visar EEI-undersökningen att den ekonomiska avmattningen i BRIK-länderna har

17 Arbetsglädje jorden runt Skandinavien Amerika Europa Asien Placering Utveckling 1 Danmark 2 Norge 3 Mexiko 4 Holland 5 Sverige 6 Finland 7 USA 8 Indien 9 Brasilien Chile Frankrike Ny Estland Tyskland 14 Spanien 15 Kina Italien Polen 18 Irland Storbritannien Tjeckien Ryssland Japan Ungern I ett internationellt perspektiv har Sverige klättrat upp två platser och ligger nu på en femteplats när det gäller arbetsglädje. Kina tar ett tigersprång och landar på samma nivå som för fyra år sedan. slagit igenom på medarbetarnivå. Sedan högkonjunkturen vände har just dessa länder utvecklats påfallande negativt. Utvecklingen är markant i förhållande till fluktuationerna hos de övriga länderna i undersökningen. Kina är det enda BRIK-landet som inte utvecklas negativt, när det gäller arbetsglädje. Landets tillväxt på hemmamarknaden bryter mönstret. Kina är därmed det enda landet i fyrklövern som tar ett tigersprång och landar på den nivå, som landet befann sig på för fyra år sedan. I Nordamerika visar Mexiko framåtanda och ökar avståndet ännu mer till grannlandet USA. Årets resultat visar att arbetsglädjen i de enskilda länderna varierar från år till år och avspeglar bland annat de ekonomiska villkoren. Undersökningen visar också att det finns stora kulturella skillnader mellan länderna. 17

18 Visste du att... Offentliga sektorn har landets bästa arbetsplatser Arbetsglädjen på de svenska arbetsplatserna är hög. Den ligger på femte plats bland 23 länder i undersökningen. Inom landets gränser har de offentliga arbetsplatserna den högsta arbetsglädjen. Liksom förra året är arbetsglädjen störst i landsting och kommun. Kommunerna är på stark uppgång medan landstingen ligger kvar på samma nivå som förra året. Både privat och statlig sektor bibehåller samma arbetsglädje som förra året. Arbetsglädje inom olika sektorer i Sverige Privat sektor Landsting Sverige Statlig sektor Kommun Sverige har samarbete av yppersta världsklass I ett internationellt perspektiv är samarbete en av svenskarnas starka sidor. Bland 23 länder världen över ligger Sverige på delad andra plats, tillsammans med sina nordiska grannar Danmark och Finland. Endast norrmännen har ett bättre samarbete på sina arbetsplatser. I den motsatta delen av skalan hittar vi Japan, Irland och Storbritannien. Å andra sidan har de svenska medarbetarna en betydligt lägre uppfattning om företagsledningen. Svenskarnas värdering av de som leder högsta ledningen hamnar först på trettonde plats bland de 23 länderna. Här är USA i topp. Äldre medarbetare är nöjdare än yngre Medarbetare under 30 år har lägst arbetsglädje, är mindre lojala och mer kritiska mot den högsta ledningen än sina äldre kolleger. Äldre medarbetare anser att de har mer att säga till om och ser också syftet med sitt arbete i högre grad än den yngsta åldersgruppen. Anställningstryggheten ökar inte oväntat med stigande ålder och det är en markant skillnad mellan medarbetare under 30 år och de som är 60 år eller äldre. Vi har många fler intressanta resultat. Kontakta oss om du vill veta mer.

19 Om undersökningen European Employee Index (EEI) 2010 För att bistå med perspektiv och inspiration har Ennova etablerat ett European Employee Index Advisory Board. Gruppen består av en blandning av erfarna HR-personer från olika branscher. Uppgiften består i att fastlägga teman för undersökningen samt tolkning av resultaten från en praktisk vinkel. Arbetsglädje - hur mäts det? Ennovas modell ger svar på vad det innebär att vara motiverad och nöjd på arbetet och hur detta påverkar vårt beteende. Medarbetarens arbetsglädje, som Ennova definierar som summan av motivation och nöjdhet, är resultatet av en rad faktorer kopplat till medarbetarens uppfattning av sitt arbete och arbetsplatsen. Som modellen visar är dessa faktorer grupperade i sju fokusområden baserat på vedertagen HR-teori och över tio års omfattande globala analyser. Fokusområdena fungerar som de»kranar«som organisationen och den enskilde chefen kan vrida på för att förbättra arbetsglädjen i organisationen. Ennova har genomfört undersökningen årligen i Sverige sedan 2000, vilket innebär en unik historik över de centrala aspekter som blir belyst i undersöknigen år efter år. Vi förnyar oss varje år och ställer temafrågor, som matchar den aktuella debatten. I år har vi samlat in data i 23 länder världen över. Länderna är utvalda efter deras viktigthet för globala verksamheter med säte i Nordeuropa. I Sverige har vi samlat in svar från personer. Det ger oss underlag till att bryta ned svar på branscher, befattningar, utbildningsinriktningar och många andra undergrupper. Läs mer på Anseende 19 Överordnad ledning Närmaste chef Samarbete Motivation Arbetsglädje Nöjdhet Det dagliga arbetet Lön och anställningsförhållanden Yrkesmässig och personlig utveckling Engagemang Lojalitet Trofasthet FOKUSOMRÅDEN RESULTAT Utgivare Ansvarig för EEI 2010 Tryck Ennova AB Östermalmsgatan 87 b, Stockholm T +46 (0) E Agneta Saxeby Project Manager Ennova AB Ecco Print A/S Upplaga Ennova A/S Alla rättigheter till resultat, metoder och samlade resultat förbehålles. Det är tillåtet att citera från publikationen om Ennova A/S tydligt anges som källa.

20 Ennova genomför några av de mest avancerade medarbetarundersökningarna i världen, och med en gedigen referenslista är vi ledande inom vårt område i Skandinavien. Under de senaste 20 åren har vi utvecklat vår expertis inom medarbetarundersökningar och rådgivning till våra kunder. Utöver att genomföra medarbetarundersökningar för några av de största verksamheterna i Nordeuropa, genomför Ennova årligen den globala benchmarkundersökningen European Employee Index. Kompetenta advisory boards, som består av ledande forskare och HR-ledare från olika branscher, bidrar varje år med att välja de teman som undersökningen ska fokusera på. CHR. HANSEN DANFOSS DANSKE BANK DONG ENERGY FINANSDEPARTEMENTET FLSMIDTH GRUNDFOS INTRUM JUSTITIA KOMMUNAL- OG REGIONALDEPARTEMENTET THE LEGO GROUP LUNDBECK MORSØ KOMMUNE NCC NORDEA NOVOZYMES NSG GROUP RIGSREVISIONEN SAS SIEMENS TV2 UDENRIGSMINISTERIET VESTAS Ennova AB Stockholm Köpenhamn Aarhus Oslo Östermalmsgatan 87 b, 1 St. Kongensgade 81 Daugbjergvej 26 Rådhusgaten etg Stockholm DK-1264 Köpenhamn DK-8000 Århus C N-0151 Oslo Tel. +46 (0) Tel Tel Tel Sverige Danmark Danmark Norge

European Employee Index

European Employee Index European Employee Index Sverige 2011 - Årgång 11 Vägen till arbetsglädje Sverige håller greppet om arbetsglädjen Ledningen under hård press Duktiga er är mångsidiga Starka värderingar attraherar talanger

Läs mer

European Employee Index. Vägen till högre arbetsglädje. Läs om svenska medarbetares syn på arbetsglädje, organisationskultur och ledarskap

European Employee Index. Vägen till högre arbetsglädje. Läs om svenska medarbetares syn på arbetsglädje, organisationskultur och ledarskap European Employee Index Sverige 2012 - Årgång 12 Vägen till högre arbetsglädje Läs om svenska medarbetares syn på arbetsglädje, organisationskultur och ledarskap Ledare Sverige har klarat de senaste årens

Läs mer

Nytt från Ennovas ERFA. Svarsfrekvensen avslöjar engagemanget. Case: NCC. HR-resultat skapar värde på ledningsnivå. Case: Tryg.

Nytt från Ennovas ERFA. Svarsfrekvensen avslöjar engagemanget. Case: NCC. HR-resultat skapar värde på ledningsnivå. Case: Tryg. Act upon knowledge April 2011 / No 3 Sverige Nytt från Ennovas ERFA SAS, NCC och Lantmännen sätter uppföljningen i fokus / s. 3 Svarsfrekvensen avslöjar engagemanget Sju tips för en hög svarsfrekvens /

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

European Employee Index 2014. Sverige 2014 - Årgång 15

European Employee Index 2014. Sverige 2014 - Årgång 15 European Employee Index 2014 Sverige 2014 - Årgång 15 Innehåll 04 06 08 10 Sveriges arbetsglädje är fortsatt i topp 10 Ledarskapskvalitet utan styrfart Svensk prestationskulturs styrkor och svagheter Världen

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Hur du skapar medarbetarengagemang i små och mellanstora företag

Hur du skapar medarbetarengagemang i små och mellanstora företag Hur du skapar medarbetarengagemang i små och mellanstora Dale Carnegie Training Whitepaper www.dalecarnegie.se Copyright 2014 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. small_business_101414_wp_sw

Läs mer

Riksbanken Medarbetarundersökning 2015

Riksbanken Medarbetarundersökning 2015 Riksbanken Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Riksbanken, Medarbetarundersökning 2015, sida 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna

Läs mer

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Rapport Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Innehållsförteckning Sida Sammanfattning och Åtgärdsarbete 3-4 Bakgrund och Syfte 5 Metod och Svarsfrekvens 5-7 Information

Läs mer

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Senior_Leadership_062513_wp_EMEA Varför anses en

Läs mer

European Employee Index 2013. Sverige 2013 - Årgång 13

European Employee Index 2013. Sverige 2013 - Årgång 13 European Employee Index 2013 Sverige 2013 - Årgång 13 INNEHÅLL 04 06 08 10 Svenska medarbetare ser återigen möjligheterna Svenska prestationer håller inte måttet Arbetsglädje & prestationskultur Sverige

Läs mer

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011 Gävle kommun Medarbetarundersökning 2011 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅ 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 ARBETSRELATERAD

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Utvecklings- och lönesamtal för ett

Utvecklings- och lönesamtal för ett Utvecklings- och lönesamtal för ett För chefer som leder samtal bra ledarskap För chefer som leder samtal Även en ledare kan behöva ledning. Som chef och medlem i Vision har du tillgång till Chef Direkt:

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 3. Jakten på cheferna till välfärdssektorn

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 3. Jakten på cheferna till välfärdssektorn Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 3 Jakten på cheferna till välfärdssektorn Ledarnas Chefsbarometer 2008 Delrapport 3: Jakten på cheferna till välfärdssektorn Chefer i offentlig sektor upplever

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

2012-09-14. Dagens tema. Scenarier för morgondagens talanger

2012-09-14. Dagens tema. Scenarier för morgondagens talanger Dagens tema Scenarier för morgondagens talanger 2 1 En definition Individ som är bedöms ha förmåga, organisatoriskt engagemang och motivation att klättra och lyckas i mer seniora positioner i organisationen

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower Q3 2 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige Innehåll Q3/ Sverige 4 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt Internationella

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN

GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN Innehåll INLEDNING DIN ROLL SOM CHEF SÄTT ORD PÅ DITT UPPDRAG ANSVAR OCH BEFOGENHET ANVÄND MÖJLIGHETERNA

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012 Nacka kommun - medarbetarenkät rapport - Oktober 2012 Antal svar på Modersmålet 2012: 34 av 39 (87%) Antal svar på Modersmålet 2011: 21 Antal svar på Vilans skola och förskola 2012: 78 av 92 (85%) Antal

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

PRESSINFO BANKER 2012 Datum: 2012-10-01 Release: Kl. 05.00

PRESSINFO BANKER 2012 Datum: 2012-10-01 Release: Kl. 05.00 PRESSINFO BANKER 2012 Datum: 2012-10-01 Release: Kl. 05.00 PRESSMEDDELANDE BANKER 2012 SKI Svenskt Kvalitetsindex Vi visar vad som driver kunder att bli och förbli kunder. www.kvalitetsindex.se OM SKI

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Samhällsservice 2014 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Kerstin Fredriksson Projektledare

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Anställdskap en trivselkultur

Anställdskap en trivselkultur Anställdskap en trivselkultur Anställdas engagemang i företag och organisationer är drivkraften i verksamheten. Ett företag består inte av produkter och pengar utan av människor som jobbar med produkter

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Medarbetarundersökning Sept. 2010

Medarbetarundersökning Sept. 2010 Medarbetarundersökning Sept.. BAKGRUNDSFAKTA Besvarad av: Ej besvarad av: Vilken avdelning arbetar du på? Telefonsälj Kalmar (%) Telefonsälj/Fältsälj Stockholm Utvecklingsavdelningen Teknik (%) CR (%)

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Linköpings Universitet Medicin och hälsa (IMH) ÖVERSIKT 07 Arbetsplatsindikator Övrigt Förutsättningar i organisationen Medarbetarsamtal och lönesamtal

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Skapa en effektivare organisation genom att avskaffa de årliga medarbetarsamtalen - Adobes Norden-vd Stefan Dahlgren berättar hur

Skapa en effektivare organisation genom att avskaffa de årliga medarbetarsamtalen - Adobes Norden-vd Stefan Dahlgren berättar hur Skapa en effektivare organisation genom att avskaffa de årliga medarbetarsamtalen - Adobes Norden-vd Stefan Dahlgren berättar hur Stefan Dahlgren, VD Adobe Nordic Operations, berättar om hur check-ins

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

I det offentligas tjänst: Tuffa chefsvillkor värdefulla uppdrag. Chefsbarometer 2007 delrapport 2. I det offentligas tjänst

I det offentligas tjänst: Tuffa chefsvillkor värdefulla uppdrag. Chefsbarometer 2007 delrapport 2. I det offentligas tjänst : Tuffa chefsvillkor värdefulla uppdrag Chefsbarometer 2007 delrapport 2 Våga välja offentlig sektor! Under min karriär har jag träffat på några av de mest hängivna och kompetenta medarbetarna under mina

Läs mer

Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete

Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Här presenteras resultatet av ett partsgemensamt arbete mellan SKL/Pacta och AkademikerAlliansen om chefens

Läs mer

Utvecklingssamtal inom Fackförbundet ST

Utvecklingssamtal inom Fackförbundet ST 2013-04-05 Utvecklingssamtal inom Fackförbundet ST Utvecklingssamtalen är en del av HR-året på ST. Samtalen är en viktig del i dialogen kring mål och arbetsresultat samt verksamhetsplanering och personalutveckling.

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Svenskar bortskämda men missnöjda semesterfirare Mexikaner och sydkoreaner är mest nöjda

Svenskar bortskämda men missnöjda semesterfirare Mexikaner och sydkoreaner är mest nöjda Pressmeddelande 2014-11-20 Global undersökning av världens ledande nätresebyrå Expedia Svenskar bortskämda men missnöjda semesterfirare Mexikaner och sydkoreaner är mest nöjda 7 av 10 svenskar upplever

Läs mer

PEOPLE TEST 360. Ett testverktyg för att värdera ledarprestationen från alla vinklar

PEOPLE TEST 360. Ett testverktyg för att värdera ledarprestationen från alla vinklar PEOPLE TEST 360 Ett testverktyg för att värdera ledarprestationen från alla vinklar Prestanda PT360 mäter fokuspersonens prestanda på fem ledningsmässiga ansvarsområden. ens resultat jämförs med egen prestanda

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa?

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Innehållsförteckning Förord... 2 Rapporten i korthet... 4 Hur mår konjunkturen?... 5 Rekrytering... 6 Stannar chefen kvar?... 10

Läs mer

Vässa och förbered lönedialogen

Vässa och förbered lönedialogen Vässa och förbered lönedialogen Ett verktyg för att dokumentera och följa upp Att vässa dialogen Med det här arbetsmaterialet vill vi ge, både lönesättande chef och den som blir lönesatt, ett verktyg för

Läs mer

CUSTOMER EXPERIENCE MANAGEMENT. Den stora frågan är: HUR KAN VI HJÄLPA DIG I DITT ARBETE MED KUNDERNA?

CUSTOMER EXPERIENCE MANAGEMENT. Den stora frågan är: HUR KAN VI HJÄLPA DIG I DITT ARBETE MED KUNDERNA? CUSTOMER EXPERIENCE MANAGEMENT Den stora frågan är: HUR KAN VI HJÄLPA DIG I DITT ARBETE MED KUNDERNA? ANALYS När 99,999 % inte är bra nog! UNDERSÖKNING 2 ipads eller 20.000 digitala frågeformulär? LÖSNINGAR

Läs mer

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat Ledarskap för mångfald och ett inkluderande arbetsklimat KompoBib2020 Eva Löfgren Diversity AB eva.lofgren@diversity.se 070 211 98 68 Dagens program 8.30 12.00 Våra referensramar/ glasögon g och hur de

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal (Key Performance Indicators (KPI)) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

PERSONA 80-90-TALIST Att leda den unga generationen: Generation Ordning

PERSONA 80-90-TALIST Att leda den unga generationen: Generation Ordning 1 PERSONA 80-90-TALIST Att leda den unga generationen: Företaget måste förtjäna lojalitet Ifrågasätter auktoriteter Frågar varför Kräver insyn och transparens Förväntar sig tillit Vill ha varierande arbetsuppgifter

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

Sanningen är den att många företag inte når större framgång än deras anställda vill. Där- för beror framgången på de anställdas vilja

Sanningen är den att många företag inte når större framgång än deras anställda vill. Där- för beror framgången på de anställdas vilja Framgång Framgång kommer alltid inifrån. Allt ett företag gör och förmedlar påverkar hur framgångsrikt företaget är. Inget företag är framgångsrikt utan sina kunder. Så vad gör företaget för sina kunder

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Inledning Nästa år fyller den svenska välfärdspolitiken hundra år. Den första riktiga socialförsäkringen kom 1913, då infördes folkpensionen. Men

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer