RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR SKELLEFTEÅ KOMMUN

Transkript

1 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR SKELLEFTEÅ KOMMUN GÄLLER FR.O.M (24)

2 RISK-OCH SÅRBARHETSANALYS Innehåll Sida 1. Övergripande beskrivning av kommunen Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens 6 geografiska område. 4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens 8 geografiska område. 5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för 12 att hantera extraordinära händelser. 6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska 17 område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. 7. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan 20 leda till en extraordinär händelse. 8. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder 22 med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. 2 (24)

3 1. Övergripande beskrivning av Skellefteå. Storlek: Kommunens yta km 2, ca. 9 x 8 mil.. Klimat Norra Norrlands kustland och inland Natur och geografi Skogslandskap Naturtillgångar: Skog, vattendrag ( inkl. fallhöjder), malmer, jordbruksmark, naturmiljöer för rekreation och turism Kusten: Strandlinje ca 35 mil, kusten är huvudsakligen öppen och flack. Landhöjningen är nästan 1 cm per år. Älvar/älvdalar: Genom kommunen rinner i NO-SV riktning 5 älvar: Bureälven, Skellefteälven, Kågeälven, Åbyälven och Byskeälven. I dagsläget är Åbyälven och Byskeälven skyddade. Byskeälven är klassad som riksintresse. Skellefteälven är helt utbyggd med ca 15 kraftverk - varav 6 st inom kommunen. I Bureälven finns ett antal minikraftverk. Jordbruksområden: Finns i främst anslutning till de större sjöarna i söder samt längs älvdalarna och mindre vattendrag. Ödemarksområden: finns främst i de nordvästra och sydvästra delarna Befolkning Antal: Kommunens befolkning uppgår till ca invånare. Av dessa bor nästan hälften i centralorten Skellefteå. Vidare finns ett knappt tio-tal serviceorter med inv. Åldersstruktur: I genomsnitt något äldre än befolkningen i hela landet, medelåldern är 42,1 år jämfört med 40,8 år. Påtaglig äldrestruktur i de glesbefolkade områdena samt inom de perifera serviceorterna. Sysselsättning: Störst andel sysselsatta finns inom sektorn vård och omsorg med knappt 7 000, medan industrin kommer på en andra plats med drygt anställda. Andelen inom dessa sektorer är högre än för medelvärdet i landet. Arbetspendling är omfattande inom kommunen. Tendenser: Efter ett antal år av befolkningsminskning är trenden relativt stabil. Bebyggelse m m Centralorten; relativt tät stadskärna med fullt utbud av handel, service, sjukvård, utbildning, kommunikationer, kultur, nöje, idrott, parker, mm. Kommunen har en relativt stor andel småhus. Vid kusten och vattendrag främst i centralortens närhet finns omfattande fritidshusbebyggelse. Vattenförsörjning: Största vattenverket Abborren tar vatten ur Skellefteälven. Ett stort antal 3 (24)

4 (22 st) mindre vattenverk med grundvattentäkter. Uppvärmning: Fjärrvärmenät för staden och serviceorterna. Relativt stor andel - men minskande - av villor har direktverkande el men även många ved- och pellets-eldare finns. Avlopp: Ett större avloppsreningsverk - Tuvan, samt flera mindre anläggningar Infrastruktur och kommunikationer Centralorten har tät fordonstrafik inkl. pendlingstrafik. Busstrafiken är omfattande, dels inom staden dels skolskjutstrafiken främst morgnar och eftermiddagar. - Väg E 4 löper genom kommunen i NS-riktning relativt kustnära, mot Piteå respektive Umeå. - Väg i NV-SO riktning mot Arvidsjaur respektive Skelleftehamn - Stambanan skär igenom områdets västra delar, Tvärbana finns från Bastuträsk till Skelleftehamn, f.n. enbart med godstrafik - Hamnar med internationell fraktsjöfart finns i Skelleftehamn; Handelshamnen och Rönnskärsverkens hamn - Flygplats med inrikesflyg samt säsongsvis chartertrafik finns i Falmark ca. 2 mil från centralorten. Bredband: Utbyggt stadsnät med hög kapacitet och bra täckning. Bra kommunikation till samtliga service- och skolorter. Pågående utbyggnad i byar och landsbygd. Ett slinguppbyggt nät, AC-net, knyter ihop alla kommuners huvudorter i länet. Näringslivsstruktur Skellefteå är en utpräglad industriregion. Det lokala näringslivet har utvecklats i nära kontakt med skogsoch gruvnäringen. Parallellt finns en tradition av småföretagsamhet och uppfinnarrikedom som inte lika tydligt förekommit i andra norrländska städer. Rönnskärsverken med smältverk (koppar, bly, zink, ädelmetaller), syrgasverk, hamn mm Den industriella verksamhet som Boliden startade kring trettiotalet har fört med sig många andra industriella verksamheter. Här kan nämnas Alimak som gör bygghissar, gummidetaljtillverkarna Trelleborg Sealing och Metso Minerals samt ett stort antal mindre verkstadsföretag. Kuusakoski som arbetar med återvinning av metaller och elektronikkomponenter i stor skala, är ett annat exempel på en ursprunglig industri som växt upp kring Rönnskärsverken. Träindustri finns spridd inom hela kommunens område. Huvuddelen av produkterna - sågade eller bearbetade trävaror säljs på export. Kommunen och kommunens fastighetsbolag stöder den lokala träindustrin genom att utnyttja trä vid nybyggnation. Största företagen är Martinssons Trä och Norra Skogsägarna. Skellefteå Kraft AB - är ett kommunägt företag är en av landets fem största energiproducenter. Förutom elproduktion från vatten- värme- och vindkraft, levereras biobaserad fjärrvärme till centralorten och i de större serviceorterna. I energikombinatet på Hedensbyn framställs även träpellets. Turismen är en näring under god tillväxt. Tillgången till olika naturmiljöer kompletteras med anläggningar och verksamheter för olika aktiviteter. Satsningar på handel, i form av gallerior och köpcentra har också betydelse för turismen. Företagsfloran i Skellefteå kommun är sammantaget varierad, med verkstads-, gruv- och träindustri, IT, elektronik/optronik och mycket annat. 4 (24)

5 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Inventering och värdering av risker har genomförts tidigare som grupparbeten ( brain-storm ) med representation från kommunens förvaltningar (internt krisnätverk). Analys av konsekvenser och beroenden har därefter genomförts förvaltnings- och bolagsvis. Bedömningen av förmågan i samhällsviktig verksamhet har gjorts av ordinarie ansvariga för kommunens verksamheter och för icke-kommunala verksamheter genom representanter i kommunens lokala krissamverkansråd. Bedömning av kommunens krishanteringsförmåga har gjorts av kommunchefen. Kommunen har valt att inte sätta särskilda värden för sannolikhet respektive konsekvens för de identifierade hoten utan bedömer att händelserna är så sällsynta att det inte finns statistiskt underlag, för jämförelser hoten emellan. Vissa hot kan känslomässigt upplevas vara fullständigt osannolika och andra som mera möjliga. Vad gäller konsekvenser så förs ett liknande resonemang - att kvantifiera mängden skadade, döda och värde av skadad egendom/miljö i de uppräknade stor-konsevenshändelserna är inte meningsfullt. Sedan tidigare finns scenariobaserade detaljstudier för ett antal händelser, exv brand i äldreboende, avbrott i dricksvattenförsörjningen, elbrist, längre elavbrott, utsläpp av giftig gas, pandemi, m fl.. Erfarenheter från dessa har förts till analysens sårbarhetsdel och delen som avser planerade och önskade åtgärder. Avsnitt 1, 5 och 8 fanns till huvuddel redan i tidigare risk- och sårbarhetsanalys, medan avsnitt 4 delvis har omarbetats. Avsnitt 3 är anpassad från den influensapandemiplanering som kommunen genomförde 2009 och utifrån andra prioriteringsbehov som konstaterades 2011 vid StyrEl-planeringen och hantering av dricksvattenkris Bedömningsdelarna 6 och 7 är nya, utifrån MSB föreskrift. I avsnitt 6 så redovisas endast den sammanvägda förmågebedömningen för de samhällsviktiga verksamheterna. Bedömningen mot indikatorer har här utelämnats. Alla aktörer har ännu inte lämnat underlag. Resultatet av analysen ska vidare användas som underlag för planering: - fysisk planering - förebyggande arbete och räddningstjänst gentemot större olyckshändelser inom Handlingsprogram för skydd mot olyckor. - kommunens plan för hantering av extraordinära händelser och andra krisplaner - utbildnings- och övningsplanering För vardagsolyckor hänvisas till statistikbaserad analys i kommunens handlingsprogram för skydd mot olyckor. 5 (24)

6 3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. Nedanstående är en bruttolista över verksamheter som beroende på krisscenario bedöms kunna vara samhällsviktiga 3.1 Verksamhet inom Skellefteå kommunkoncern VERKSAMHET Skellefteå kommun Krisledning och information inkl fastighetsdrift av Stadshuset Eddahallen (sjukhärbärge, mottagning av utrymmande) Räddningstjänst (huvudstation samt 9 deltidskårer) Asylhem/grupphem AKTÖRER Kommunledningskontoret m fl Fastighets- resp. fritidskontoret Räddningstjänsten Socialkontoret Äldreboenden, gemensamhetsboenden Hemtjänst Gruppboenden Personliga assistenter Viss förskole-/fritids- lågstadieverksamhet Social-, skol-och kulturkontoret Skol-och kulturkontoret Korttidshem Tillagning och distribution av mat till boenden och hemtjänst Dricksvattenförsörjning inkl. kontroll Fastighetskontoret - måltidsavd Tekniska kontoret, VA-avd Vissa avloppsfunktioner Väghållning (vintertid) Smittspårning, kontroller; vatten, livsmedel, miljö Psykosocialt stöd - vid omfattande behov Kommunkoncernen Viss kollektivtrafik Elproduktion och leveranser och entreprenörer, Gata/park-avd Bygg- och miljökontoret, miljöavd POSOM-organisationen Skelleftebuss AB Skellefteå Kraft AB Fjärrvärmeproduktion och leveranser Pelletsproduktion, leveranser (främst vintertid) IT-kommunikation Flygtransporter Skellefteå City Airport AB 6 (24)

7 3.2 Annan samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område VERKSAMHET Sjuk- och hälsovård Ambulansverksamhet Förskolor och lågstadieskolor Viss social omsorg Läkemedelsdistribution Polisverksamhet Alarmering Bevakningsverksamhet Elproduktion Drivmedelsdistribution Livsmedelsdistribution Väghållning (främst vintertid) Radio-, TV-utsändningar Dagstidningar Telefoni, internet Begravningsverksamhet Flygtransporter Järnvägstransporter Finansiella tjänster Vissa underhålls-/servicetjänster för samhällsviktig infrastruktur AKTÖRER LOKALT Landstinget, privata vårdgivare Landstinget Privata skolaktörer Privata vårdgivare Apotek, inkl transportörer Skellefteå polisområde SOS Alarm AB Securitas, G 4 S Statkraft AB, Skellefteälvens vattenregleringsföretag Drivmedelsdistributörer, transportörer ICA, Coop, Willys, grossister Trafikverket, entreprenörer Teracom, SR, SVT, lokala kanaler Norra Västerbotten Västerbottens Folkblad Telia, AllTele, AC-net, m fl Svenska kyrkan, begravningsbyråer Flygoperatörer, Luftfartsverket Tågoperatörer, Trafikverket Banker, värdetransportörer Ex: Vissa transportörer och serviceföretag 7 (24)

8 4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område. 4.1 Inledning Här redovisas alltså endast risker med omfattande konsekvenser, medan vardagsolyckor avhandlas i kommunens handlingsprogram för skydd mot olyckor. Skellefteå kommun har valt att inte sätta värden på sannolikheter och konsekvenser för de hot som identifierats. Sådana värden kan inte verifieras för de omfattande sällan-händelser som det här blir fråga om. Kommunen ser inte någon intern användning för en sådan indelning/gruppering och avstår därför. Fokus ligger på att få mera konkret nytta för planering och andra förberedelser som t ex att identifiera vilka aktörer som har hanteringsansvar samt att ange sårbarheter och kritiska beroenden. Ett antal händelser berörs inte i den föreliggande analysen p g a att risken har bedömts som försumbar, eller kan rymmas inom ramen för likartade d:o, exv jordbävning, sjöolycka med passagerarfartyg, en mycket långvarig värmebölja m fl. Identifierade hot har kategoriserats inom 5 huvudområden: olycka innebär i regel räddningsinsats kriminellt agerande innebär i regel polisinsats sjukdomsspridning innebär i regel insatser av hälso- och sjukvårdande (inkl för djur) aktörer infrastruktursvikt innebär i regel insatser av infrastrukturansvariga aktörer social oro/obalans innebär i regel insatser av flera aktörer på olika nivåer En utlösande händelse kan skapa konsekvenser inom annat huvudområde. Om ett hot grenslar flera områden har huvudsakligen den utösande händelsen styrt inplaceringen. 8 (24)

9 4.2 Hotidentifiering, konsekvenser, hanteringsansvar och beroenden Hot Var Konsekvens 1 Konsekvens 2 Ansvar 1 * Ansvar 2 Beroenden 1 1 OLYCKOR Farligtgodsolycka på väg eller järnväg Kemolycka, inom Seveso 2-anläggning Främst vägarna E 4, 827, 372 resp. stambanan och banan Bastuträsk- Rönnskär Rönnskärsverken och anrikningsverket i Boliden, Air Liquide och Almer Oil i Ske-hamn Främst i större täkter/verk; Abborren, Slind, Bureå, Burträsk Många skadade och döda, skador på miljö Många skadade och döda, skador på miljö 9 (24) Inrymning Riskområden - utrymning och ev. inkvartering Inrymning Riskområden - utrymning Ev. inkvartering Avbrott i verksamheter Nödvattenförsörjning Saneringsbehov Räddntjänst Räddntjänst Landstinget Polisen Landstinget Polisen Trafikverket Resp. verksamhet Utsläpp av miljöfarligt ämne i vattentäkt /vattenverk Sjukdomar, dricksvattenbrist Skador på infrastruktur Räddntjänst Kommunen Laboratorier, expertis, nödvattenutrustning Oljeutsläpp till havs - oljepåslag stränder Kust och hamnområden Skador på naturmiljöer, djur Kustbevakn Kommunen Saneringsutrustning, expertis verksamheter, egendom Räddntjänst sanering Dammhaveri Inom kommunen: 6 st större Många skadade och döda Skador på egendom, Räddntjänst Polis Dammägare, (inkl domino-scenarier) kraftverksdammar, 2 gruvdammar infrastruktur och miljö Landstinget Vattenregleringsföretaget Stor trafikolycka - buss Främst väg E 4, 95, 372, 364 Många skadade och döda Behov av psykosoc stöd Räddntjänst Landstinget Bussbolag Flygolycka Falmark. Största risker vid start/landning Många skadade och döda Behov av psykosoc stöd Räddntjänst Landstinget Skellefteå flygplats Flygoperatör Tågolycka Stambanan. Störst risk vid plankorsningar Många skadade och döda Behov av psykosoc stöd Räddntjänst Landstinget Trafikverket Tågoperatör Brand i samlingslokaler Skekraft Arena, Nordanåteatern, Många skadade och döda Behov av psykosoc stöd Räddntjänst Landstinget Anderstorpsalen, Expolaris Center, restauranger m m Brand i flerbostadshus, vårdinrättningar, Speciellt vid boende med Många skadade och döda Behov av bostäder Räddntjänst Landstinget Alternativa lokaler hotell och motsv. funktionshinder Behov av psykosoc stöd Brand i industri/anläggning, fartygsbrand Industriområden, hamnområde. Ohälsosam rök, explosion etc Riskfylld räddningsinsats Räddntjänst Landstinget Verksamheten Skogsbrand Hela området Skador på egendom och infrastruktur Ev. avspärrningar och utrymning Räddntjänst Polis Brandmaterielutrustning, Hemvärnet Gruvolycka - ras, brand Renströmsgruvan, Björkdalsgruvan Många skadade och döda Riskfylld räddningsinsats Räddntjänst Landstinget Resp. verksamhet Behov av psykosoc stöd Radioaktivt nedfall Hela området Avbrott i verksamheter Åtkomst- och framkomlighetsproblem inom riskområden Restriktioner ex djurhålln. Brist på vissa livsmedel Strålskador Räddntjänst (Lsty) Kommunen (indikering, sanering) Översvämningar Skred, ras Främst oreglerade älvar. Skellefteå älv vid 100-årsflöden och större Skellefteå älvdal: 6 utpekade områden mellan Medle och Bergsbyn. Klintforsån: nedersta delen Kåge älvdal: Kåge samhälle Skador på egendom, infrastruktur och miljö Många skadade och döda Skador på egendom och infrastruktur 2 INFRASTRUKTURSVIKT Långvariga snöoväder Hela området - främst landsbygd Framkomlighetsproblem, bl.a. för blåljustransporter, hemtjänst, måltidsleveranser, reparationsresurser Storm/orkan - avbrott i elförsörjning Hela området Skador på egendom och infrastruktur. Framkomlighetsproblem, IT- teleavbrott, värme-, vatten-, drivmedelsförsörjning, betalnings- och trafiksystem kan upphöra att Avbrott i verksamheter Framkomlighetsproblem Ev. behov av bostäder Avbrott i verksamheter Behov av psykosoc stöd Avbrott i verksamheter Avbrott i verksamheter Ev. evakueringar Räddntjänst Försäkringsbolag Vattenregleringsföretaget Räddntjänst Kommunen Entreprenadföretag Kommunen Trafikverket Kommunen Fastighetsägare Entreprenörer Bandvagnstransporter - Hemvärnet och Trafikverket Drivmedel Ske-å Kraft Kommunen SR P4, Teracom Reservkraft Drivmedel för transporter och reservkraft

10 fungera Elbrist i Sverige Hela området Skador på egendom och infrastruktur Värme-, vatten, drivmedelsförsörjning, betalnings- och trafiksystem upphör periodvis att fungera Större haveri i dricksvattensystem Abborren, Slind, Bureå, Burträsk Dricksvattenbrist Ev. ransonering 10 (24) Avbrott i verksamheter Ev. evakueringar Sv. Kraftnät Ske-å Kraft Kommunen Prioriterade samhällsviktiga verksamheter (StyrEl) Avbrott i verksamheter Nödvattenförsörjning Kommunen Nödvattenutrustning, expertis Latrinmateriel, flaskvatten Avbrott av fjärrvärme Områden med fjärrvärme. Skador på egendom Avbrott i verksamheter Ske-å Kraft Kommunen Reservutrustning och reparationsresurser Avbrott i tele/it-försörjning Särskilt kommunikationer, alarmering, internet, kontantförsörjning, betalningssystem Informationsbrist Avbrott i verksamheter Operatörer Myndigheter Kommunen SR, SVT, Teracom 3 KRIMINELLT AGERANDE Gisslanhändelse (motsv.) Skolor, arbetsplatser m fl Många skadade och döda Behov av psykosoc stöd Polis Landstinget Verksamheten Bombhot/utpressning Myndighetsbyggnader, samlingslokaler Många skadade och döda Skador på egendom eller Polis Räddntjänst Verksamheten kommunikationer infrastruktur Landstinget Terroristbrott (politiska motiv) Mest sannolikt mot vissa utländska intressen Många skadade och döda Skador på egendom och infrastruktur Polis Räddntjänst Landstinget Verksamheten Sabotage Behov av psykosoc stöd Kommunikationer, Skador på egendom och Avbrott i verksamheter Polis Räddntjänst Verksamheten infrastruktur, livsmedel infrastruktur Lokala händelser Rädsla, oro, ev. motaktioner Informationsbehov Polis Media Seriebrott (mord, våldtäkter, mordbränder, gängrelaterat våld etc.) 4 SJUKDOMSSPRIDNING Influensapandemi, TBC, mfl. Hela samhället Många sjuka och döda Avbrott i verksamheter (samhällsviktiga) Förgiftning/smitta Legionella, EHEC, matförgiftning mfl. Förgiftning/smitta - dricksvatten (giardia, cryptosporidios mm) Mul- och klövsjuka, salmonella, fågelinfluensa m fl. Lokala smittkällor, storkök Lokala smittkällor Fekal påverkan - avlopp, gödsel Djurbesättningar, -stallar Många sjuka Oro Många sjuka Oro Restriktioner vattenanvändning Avspärrningar Kadaverhantering Avbrott i verksamheter Smittspårning Smittspårning Avbrott i verksamheter Nödvattenförsörjning Smittspårning Framkomlighetsproblem inom riskområden 5 SOCIAL ORO/-OBALANS Många drabbade och anhöriga Hela samhället Trauma, oro Informationsbehov Behov av psykosoc stöd Extremgruppers aktioner /upplopp/hatbrott Lokala händelser Rädsla, oro, ev. motaktioner Informationsbehov Behov av politiskt agerande Misstroende mot myndigheter/politiker Lokala händelser Demonstrationer, kampanjer, hot, smutskastning m m Brist på vissa råvaror, tjänster eller Hela samhället Hamstring, stölder, svartabörshandel produkter Informationsbehov Ransonering, prisreglering, exv oljeprodukter, vissa livsmedel Landstinget Socstyrelsen Kommunen: objektinriktat smittskydd** Kommunen: objektinriktat smittskydd** Länsveterinär Jordbruksv** Finansiell kris/kollaps Hela samhället - - Politiska ingrepp Regeringen 1 Generellt beroende föreligger av att SOS Alarm, VMA-systemet och RAKEL-systemet fungerar. *Där inte annat anges avses kommunal räddningsinsats **Objekt: djur, livsmedel, vattentäkter, avloppsvatten, ventilationsanläggningar och motsv. Kommunen Landstinget Landstinget Polis Laboratorier, läkemedel, vaccin. Personalplanering och extrapersonal. Laboratorier, expertis Livsmedelsföretag, handel Laboratorier, expertis Flaskvatten - dagligvaruh. Laboratorier, distriktsveterinärer Kommunen Utpekade myndigheter vid utomlandshändelser Polis Kommunen Media Kommunen: information Regeringen Kommunen Media

11 4.3 Sårbarheter 1. Otillräcklig beredskap för längre elavbrott 2. Brister i allmänhetens kunskap om VMA och utomhusalarmeringssystemet 3. Reservvattentäkter för större vattenverk och -täkter saknas 4. Brist på alternativa lokaler om stor vårdbyggnad (motsv.) blir obrukbar lägre tid 5. Brister i kommunikation och samverkan mellan krisaktörer 6. Beroendet av andra aktörers tjänster och produkter och eventuella brister i deras planering och förberedelser 7. Svårigheter att lämna stöd och information vid störda förhållanden 8. Svårighet att samverka lokalt med teleoperatörer Omfattande och långa strömavbrott; mer än 24 timmar (vinter) innebär risker för liv och hälsa. Enskilda elanvändare måste ha beredskap för att klara ett dygns avbrott i elförsörjningen. Lednings- och informationsfunktioner måste ha snabb tillgång till reservkraft. Kemolyckor i samband med farligt-godstransporter eller inom Seveso 2-verksamhet är en påtaglig daglig risk. Stöd av VAKA nödvattenutrustning är vital Stora svårigheter att lösa avloppsfunktionerna vid några dygns avbrott i vattenförsörjningen. Åtgärder för att skydda byggnader. Planering för omflyttning. Personalutbildning/övningar. Tex. avseende lägesuppfattning, koordinerat beslutsfattande och samordnad extern information. Tekniskt och personellt Inför omfattande händelser som tex. pandemi, utslagning av infrastruktur, stora elavbrott m.m. måste alla viktiga aktörer inklusive kommersiella verksamheter ha en planering och gjort förberedelser så att samhällsviktig verksamhet säkerställs. Erfarenhetsmässigt så är - vid omfattande utslagning av infrastruktur (exv. vägar, vatten och avlopp, el- och teleförbindelser som kan förorsakas av tex. oväder, dammhaverier och skred - vid sidan av akuta räddningsoch sjukvårdsinsatser, korrekt och återkommande information till de drabbade, av avgörande betydelse. Samverkan med nationella teleoperatörer kan initialt endast ske via Länsstyrelsen. Roaming-kort för mobiltelefoni genom Länsstyrelsen 4.4 Kritiska beroenden Verksamhet Funktion Anm Elförsörjning Energiform oundgänglig för all verksamhet i samhället Produktion och leveranser Dricksvattenförsörjning (inkl VAKAs resurser) Livsviktigt livsmedel och betydelsen för hygien VAKA-materiel och expertis Transporter för samhällsv. vsht. För represurser, driv-, livs- och läkemedel m m Drivmedelsförsörjningen För transporter och reservkraft Miniminivå SOS Alarm och VMA-systemet Säkerställa alarmering/larmning SR P4 Informera allmänheten. Mest verksamma mediet Teracom vid omfattande längre strömavbrott. Telekommunikationer, Internet Informationsöverföring Analyslaboratorier Vid smittspårning och ämnesbestämningar Inkl transporter till laboratorier Frivilliga Personalförstärkning vid omfattande eller långvariga händelser FRG, Hemvärn, spontana RAKEL-systemet Säkerställa kommunikation mellan krisaktörer 11 (24)

12 5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser. 5.1 Kommunledning mm Ledning och samordning Krisledningsnämnd med stab Aktör i WIS Information Kriswebb, upplysningscentral, presscenter Får utfärda VMA - informationsmeddelande Förstärkningsresurs Frivillig resursgrupp (FRG) ~ 20 personer Psykosocialt stöd POSOM Samordningsgrupp samt ca 100 stödpersoner Sanering (oljepåslag kust) Dricksvattenförsörjning Tekniska kontoret: Saneringsledare, -organisation Tekniska kontoret/va har jour och krisledningsorganisation Materiella förstärkningsresurser i depå, Umeå Resurser: Tankbilar, flyttbara tankar. Nödvattenutrustning (sommarresp. vintermtrl) i depåer; Luleå och Sundsvall Väghållning/snöröjning Tekniska kontoret har jour Se Trafikverket nedan Hantera omfattande matförgiftningar Måltidsavdelningen har beredskap/planering Stödgrupp för främst extern samverkan och information kan aktiveras Förberedelser finns för att snabbt kunna höja lednings- och informationsberedskapen. Eget täckande radiosamband finns genom tekniska kontorets och räddningstjänstens komradiosystem. RAKEL System för intern samordning och information vid vädervarning klass 3 (motsv). Organiserad samverkan (lokalt krissamverkansråd) finns med andra lokala krisaktörer. Förmåga att förstärka ordinarie verksamhet med frivilliga finns. Vid dricksvattenkriser kan expertstöd och nödresurser erhållas genom VAKA - nationell vattenkatastrofgrupp. Vid oljesanering, kan expertstöd erhållas genom Naturvårdsverkets oljejour Möjlighet att begära stöd av Försvarsmakten (mot kostnadstäckning). Lokalförberedelser för mottagning av utrymmande 12 (24)

13 5.2 Räddningstjänst Ledningsberedskap En heltidskår 9 deltidskårer Chefsberedskap dygnet runt (90 sek/20 min) Ledningsförstärkningsorganisation (bakre ledning) 1+6 dygnet runt (90 sek) Varav 6 kårer med rökdykningsförmåga inkl. 2 med kemdyknings-d:o Varning: Utomhusalarmering, VMA - varnings- och informationsmedd. - Miljöambulans - oljeskyddsmateriel för strömmande vatten - Skogsbrandmaterieldepå i Ske-å - Kemskyddsmaterieldepå i Luleå - Oljeskyddsmaterieldepå i Umeå - Översvämningsmaterieldepå i Ljung En bandvagn i Skellefteå Chef i beredskap fungerar som tjänsteman i beredskap för kommunen. Allmänt god kapacitet och möjlighet till god uthållighet genom deltidskårerna. Acceptabel primär insatsförmåga vid kemolyckor. Eget täckande komradiosystem., RAKEL Vid oljerräddningsinsats kan expertstöd erhållas genom Naturvårdsverkets oljejour. Möjlighet att vid räddningsinsatser begära stöd av Försvarsmakten (utan kostnad). Begränsningar vid insatser i väglös terräng, ex. vid järnvägsolyckor, skogsbränder, mm. Begränsningar i uthållighet vid behov av stor stabsorganisation (bakre ledning). 5.3 Andra verksamheters resurser Sjukvård Kris- och katastrofledning Ambulansverksamhet Tjänsteman i beredskap Central katastrofledning Skellefteå lasaretts katastroforg. inkl. PKL-beredskap Ske-å: 4 (6) st Länet: 16 (22) st Sambulans: 1 st Umeå Ambulanshelikopter närmast i Lycksele Akutsjukvård Tre lasarett Sjukvårdsgrupper vid vissa vårdcentraler (dagtid, vardagar) Smittskydd Smittskyddläkare beslutande Smittskyddsenheten, Umeå Infektionssjukvård Tre lasarett Pandemiplaner finns Sjukhärbärge utsett 13 (24)

14 Landstinget bedöms ha god beredskap. Skellefteå lasarett har god tillgång till reservkraft. Regionalt god tillgång till ambulanser samt akutsjukvårdsplatser p g a NUS kapacitet. Personliga kemskyddsutrustningar för vårdpersonal samt saneringslokal, finns lokalt. Begränsningar finns vid behov av vård för brännskadade. Polis Skellefteå polisområde Länskommunikationscentral, Umeå Regional förstärkningsstyrka Nationella insatsstyrkan ~115 polismän varav 40 st utryckningspoliser 8 st trafikpoliser Vakthavande befäl, dygnet runt polismän Yttre befäl, dygnet runt Polishelikopter närmast i Boden Beredskapspolis Ett 60-tal i länet (Ske-å ca 10) Civilplikt God beredskap genom länskommunikationscentralen samt vakthavande befäl Acceptabla resurser i Skellefteå centralort initialt. Förstärkning finns inom länet och nationellt. Utrustning för bombgrupp finns regionalt i Umeå men expertpersonal måste tilltansporteras. Länsledning Länsstyrelsen, Umeå Tjänsteman i beredskap (TIB), krisledningsorganisation Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor Länsveterinär Särskild ledningsorganisation vid radioaktivt nedfall Krissamverkan Djurskyddsinspektörer Har uppgiften att samordna statliga myndigheters åtgärder vid en lokal/regional krissituation. God beredskap. Särskilda ledningslokaler med goda sambandsmöjligheter. Har kontaktpersoner hos nationella teleoperatörer. Kan vid behov avropa roaming-kort för mobiltelefoni Länstyrelsen utser räddningsledare vid radioaktivt nedfall och ev. vid olyckor som berör flera kommuner. Leder även eventuellt efterföljande saneringsarbete efter radioaktivt nedfall. 14 (24)

15 Övriga aktörer Järnvägstransporter Flygtransporter Dammägare i skellefteälven Seveso 2-företag Verksamhet med risk för allvarliga kemikalieolyckor Busstransporter Trafikverket - väghållning samt stöd Försvarsmakten Trafikverket - Järnväg har central krisledningsorganisation Ske-å flygplats:flygplatsbrandkår och egen katastroforganisation Kontrollprogram. On-lineövervakning. Klass 1-dammar har viss egen beredskap Gemensam larmplan finns Har viss egen beredskap. Skelleftebuss har viss olycksberedskap Central och regional beredskap. Krisledningsorganisation i Luleå Driftentreprenörer har arbetsberedskap Central beredskap (ATK) Hemvärnet lokalt; ca 100 pers, 8 bandvagnar, m.m. Lokal driftledning i Boden SAS har nationell krisorganisation, samt viss beredskap lokalt Vattenregleringsföretaget tillämpar s k aktiv dämpning vid höga flöden i Skellefteälven Boliden-Rönnskärsverken har expertberedskap nationellt för vissa kemolyckor. Trafikledare i beredskap. Bussar - resurs för utrymning. - Eget komradiosystem. - Förråd i Byske med: bandvagnspool (8 st) reservkraftspool (16 st aggregat; 100 kva) reservbromateriel, m m Vakthavande befäl Flygklubbar/FFK Skogsbrandflygning sommartid Avtal genom länsstyrelsen El Skellefteå Kraft har driftcentral och jour för elproduktion. Företaget kan upprätta en elkraft-ö med lokala kraftverk och eget ledningsnät Dygnet-runtbemanning Elnät Skellefteå Kraft har egen störningsberedskap med bl.a. reparatörer, skogsarbetare. Resursförstärkning kan fås genom Samverkansområde 1 (ÖNL) och Svenska Kraftnät. Prioriteringsplan vid elbrist finns. Störningsinfo kan ges via SMS och hemsida MOLOS - Mobilt ledningsoch sambandssystem finns regionalt i Boden 15 (24)

16 Fjärrvärme Skellefteå Kraft: Oljepannor finns i reserv, för bortfall av fasta anläggningar Fjärrvärmesystemet kräver fungerande elförsörjning Drivmedel Pool-organisation Tankstationer kräver fungerande elförsörjning Tele IT Public service - radio/tv Sjöräddning Miljöräddning till sjöss SOS Alarm Större noder har reservelverk. Mindre noder har 4-24 tim batteribackup. Nationella operatörer har ej lokal krisledning/-organisation AC-net: redundanta förbindelser inom länet och angränsande län SR (lokalt P 4), SVT, Teracom. SR har central beredskap kväll/natt Sjöfartsverket är räddningsledare Lotsverksamhet finns lokalt. Sjöräddningssällskapet har station och räddningsbåt i Skelleftehamn maj - oktober Kustbevakningen är räddningsledare Sjöräddningssällskapet har utrustning för att lägga länsor Mobilnät har i regel låg uthållighet Noder kräver fungerande elförsörjning Rundradio blir enda verksamma mediet vid omfattande strömavbrott Räddningshelikopter vid Ske-å flygplats Har regional ledningsberedskap och egna resurser. Miljöräddningsfartyg finns närmast i Umeå Hög beredskap, redundans och kapacitet 16 (24)

17 6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade hot och risker som kan leda till en extraordinär händelse. 6.1 Definition Samhällsviktig verksamhet är en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: - Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. - Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 6.2 Indikatorer och bedömning INDIKATOR Informationssäkerhet - Det finns redundans och robusthet inom kommunens kommunikationssystem (IT, tele, radio). - Det finns tillräcklig förmåga hos kommunen att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur - Det finns redundans och robusthet i kommunens infrastruktur. Reservkraft - Det finns testad reservkraft med en uthållighet om minst en vecka. Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats - Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen. - Flytt av verksamheten till alternativ plats är övad. Materiella resurser - Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel efter att scenariot har inträffat och som har uthållighet om minst en vecka. - Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser. Personella resurser - Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. - Det finns möjlighet att omfördela personal inom kommunen respektive JA DELVIS NEJ FRÅGAN EJ RELEVANT 17 (24)

18 landstinget samt att ta emot förstärkningsresurser. Samverkan - Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda. Praktisk erfarenhet - Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. - Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. 6.3 Sammanvägd bedömning av förmågan Nivå Beskrivning av förmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Nedanstående förmågebedömning anknyter till analysens avsnitt 4.2. Verksamheterna har även bedömts mot indikatorerna i avsnitt 6.2 ovan, men redovisas inte här. VERKSAMHET HOT-/RISKOMRÅDE NIVÅ ANM. Räddningstjänst Sammanvägt för insatser vid alla omfattande olyckshändelser 2 Kemolyckor 2 Äldreboenden Översvämmning Flyg-/tågolyckor Stor brand i ett äldreboende Översvämningsmateriel måste tillföras 50% personalfrånvaro 1 vecka pga pandemi 3 Haveri i vattenledningsnätet - inget vatten i ledningarna under 2 dygn 3 Hemtjänst Omfattande teleavbrott (både fast och mobil) i större landsbygdsområde, ca 3 dygn, pga storm 4 50% personalfrånvaro 1 vecka pga pandemi 3 18 (24)

19 Gruppboenden Vatten och avlopp Måltidsförsörjning Objektsinriktad smittspårning POSOM Polisen 50% personalfrånvaro 1 vecka pga pandemi Haveri i vattenledningsnätet inom en stadsdel - inget vatten i ledningarna under 2 dygn 50% personalfrånvaro i Abborrens vattenverk under 1 vecka exv pga pandemi Haveri i Tuvans avloppsreningsverk under 2 dygn Stort haveri i ledningsnätet från Abborren vattenverk - inget vatten alls under 2 dygn 50% personalfrånvaro i 1 vecka pga pandemi Sammanvägd förmåga avseende smittspårning av luft- och livsmedel- och vattenburen smitta Händelser som kräver omfattande psykosocialt stöd Sammanvägt för insatser vid omfattande händelser avseende kriminellt agerande Tidsfaktorn avgörande. Omfattningen kan begränsa förmågan. SOS Alarm 112, alarmering, VMA 1 Väghållning (statlig och kommunal) Skellefteå lasarett Väghållning vid snöoväder Omledning av trafik Se förmågebedömning för landstinget Västerbotten (24)

20 7. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade hot och risker som kan leda till en extraordinär händelse. 7.1 Indikatorer och bedömning INDIKATOR JA DELVIS NEJ Ledning, samverkan och information Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen. X Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och X ledningsorganisation. Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form X av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid. Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänheten X och till media, samt för intern information. Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, X landsting eller näringsliv) för samverkan och att samverkansövningar genomförs regelbundet Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och X tillgodosedda. Informationssäkerhet Det finns tillräcklig förmåga hos kommunen att upprätthålla X informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Larm Det finns övade larmrutiner. X Omvärldsbevakning Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga X kriser som kan leda till extraordinära händelser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer. Materiella resurser Det finns materiella resurser för krishantering som kan tas i bruk X med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt X en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser. Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig X med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom kommunen samt X att ta emot extern personal som förstärkning. Praktisk erfarenhet Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna X scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. X 20 (24)