RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR SKELLEFTEÅ KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR SKELLEFTEÅ KOMMUN"

Transkript

1 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR SKELLEFTEÅ KOMMUN GÄLLER FR.O.M (24)

2 RISK-OCH SÅRBARHETSANALYS Innehåll Sida 1. Övergripande beskrivning av kommunen Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens 6 geografiska område. 4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens 8 geografiska område. 5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för 12 att hantera extraordinära händelser. 6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska 17 område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. 7. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan 20 leda till en extraordinär händelse. 8. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder 22 med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. 2 (24)

3 1. Övergripande beskrivning av Skellefteå. Storlek: Kommunens yta km 2, ca. 9 x 8 mil.. Klimat Norra Norrlands kustland och inland Natur och geografi Skogslandskap Naturtillgångar: Skog, vattendrag ( inkl. fallhöjder), malmer, jordbruksmark, naturmiljöer för rekreation och turism Kusten: Strandlinje ca 35 mil, kusten är huvudsakligen öppen och flack. Landhöjningen är nästan 1 cm per år. Älvar/älvdalar: Genom kommunen rinner i NO-SV riktning 5 älvar: Bureälven, Skellefteälven, Kågeälven, Åbyälven och Byskeälven. I dagsläget är Åbyälven och Byskeälven skyddade. Byskeälven är klassad som riksintresse. Skellefteälven är helt utbyggd med ca 15 kraftverk - varav 6 st inom kommunen. I Bureälven finns ett antal minikraftverk. Jordbruksområden: Finns i främst anslutning till de större sjöarna i söder samt längs älvdalarna och mindre vattendrag. Ödemarksområden: finns främst i de nordvästra och sydvästra delarna Befolkning Antal: Kommunens befolkning uppgår till ca invånare. Av dessa bor nästan hälften i centralorten Skellefteå. Vidare finns ett knappt tio-tal serviceorter med inv. Åldersstruktur: I genomsnitt något äldre än befolkningen i hela landet, medelåldern är 42,1 år jämfört med 40,8 år. Påtaglig äldrestruktur i de glesbefolkade områdena samt inom de perifera serviceorterna. Sysselsättning: Störst andel sysselsatta finns inom sektorn vård och omsorg med knappt 7 000, medan industrin kommer på en andra plats med drygt anställda. Andelen inom dessa sektorer är högre än för medelvärdet i landet. Arbetspendling är omfattande inom kommunen. Tendenser: Efter ett antal år av befolkningsminskning är trenden relativt stabil. Bebyggelse m m Centralorten; relativt tät stadskärna med fullt utbud av handel, service, sjukvård, utbildning, kommunikationer, kultur, nöje, idrott, parker, mm. Kommunen har en relativt stor andel småhus. Vid kusten och vattendrag främst i centralortens närhet finns omfattande fritidshusbebyggelse. Vattenförsörjning: Största vattenverket Abborren tar vatten ur Skellefteälven. Ett stort antal 3 (24)

4 (22 st) mindre vattenverk med grundvattentäkter. Uppvärmning: Fjärrvärmenät för staden och serviceorterna. Relativt stor andel - men minskande - av villor har direktverkande el men även många ved- och pellets-eldare finns. Avlopp: Ett större avloppsreningsverk - Tuvan, samt flera mindre anläggningar Infrastruktur och kommunikationer Centralorten har tät fordonstrafik inkl. pendlingstrafik. Busstrafiken är omfattande, dels inom staden dels skolskjutstrafiken främst morgnar och eftermiddagar. - Väg E 4 löper genom kommunen i NS-riktning relativt kustnära, mot Piteå respektive Umeå. - Väg i NV-SO riktning mot Arvidsjaur respektive Skelleftehamn - Stambanan skär igenom områdets västra delar, Tvärbana finns från Bastuträsk till Skelleftehamn, f.n. enbart med godstrafik - Hamnar med internationell fraktsjöfart finns i Skelleftehamn; Handelshamnen och Rönnskärsverkens hamn - Flygplats med inrikesflyg samt säsongsvis chartertrafik finns i Falmark ca. 2 mil från centralorten. Bredband: Utbyggt stadsnät med hög kapacitet och bra täckning. Bra kommunikation till samtliga service- och skolorter. Pågående utbyggnad i byar och landsbygd. Ett slinguppbyggt nät, AC-net, knyter ihop alla kommuners huvudorter i länet. Näringslivsstruktur Skellefteå är en utpräglad industriregion. Det lokala näringslivet har utvecklats i nära kontakt med skogsoch gruvnäringen. Parallellt finns en tradition av småföretagsamhet och uppfinnarrikedom som inte lika tydligt förekommit i andra norrländska städer. Rönnskärsverken med smältverk (koppar, bly, zink, ädelmetaller), syrgasverk, hamn mm Den industriella verksamhet som Boliden startade kring trettiotalet har fört med sig många andra industriella verksamheter. Här kan nämnas Alimak som gör bygghissar, gummidetaljtillverkarna Trelleborg Sealing och Metso Minerals samt ett stort antal mindre verkstadsföretag. Kuusakoski som arbetar med återvinning av metaller och elektronikkomponenter i stor skala, är ett annat exempel på en ursprunglig industri som växt upp kring Rönnskärsverken. Träindustri finns spridd inom hela kommunens område. Huvuddelen av produkterna - sågade eller bearbetade trävaror säljs på export. Kommunen och kommunens fastighetsbolag stöder den lokala träindustrin genom att utnyttja trä vid nybyggnation. Största företagen är Martinssons Trä och Norra Skogsägarna. Skellefteå Kraft AB - är ett kommunägt företag är en av landets fem största energiproducenter. Förutom elproduktion från vatten- värme- och vindkraft, levereras biobaserad fjärrvärme till centralorten och i de större serviceorterna. I energikombinatet på Hedensbyn framställs även träpellets. Turismen är en näring under god tillväxt. Tillgången till olika naturmiljöer kompletteras med anläggningar och verksamheter för olika aktiviteter. Satsningar på handel, i form av gallerior och köpcentra har också betydelse för turismen. Företagsfloran i Skellefteå kommun är sammantaget varierad, med verkstads-, gruv- och träindustri, IT, elektronik/optronik och mycket annat. 4 (24)

5 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Inventering och värdering av risker har genomförts tidigare som grupparbeten ( brain-storm ) med representation från kommunens förvaltningar (internt krisnätverk). Analys av konsekvenser och beroenden har därefter genomförts förvaltnings- och bolagsvis. Bedömningen av förmågan i samhällsviktig verksamhet har gjorts av ordinarie ansvariga för kommunens verksamheter och för icke-kommunala verksamheter genom representanter i kommunens lokala krissamverkansråd. Bedömning av kommunens krishanteringsförmåga har gjorts av kommunchefen. Kommunen har valt att inte sätta särskilda värden för sannolikhet respektive konsekvens för de identifierade hoten utan bedömer att händelserna är så sällsynta att det inte finns statistiskt underlag, för jämförelser hoten emellan. Vissa hot kan känslomässigt upplevas vara fullständigt osannolika och andra som mera möjliga. Vad gäller konsekvenser så förs ett liknande resonemang - att kvantifiera mängden skadade, döda och värde av skadad egendom/miljö i de uppräknade stor-konsevenshändelserna är inte meningsfullt. Sedan tidigare finns scenariobaserade detaljstudier för ett antal händelser, exv brand i äldreboende, avbrott i dricksvattenförsörjningen, elbrist, längre elavbrott, utsläpp av giftig gas, pandemi, m fl.. Erfarenheter från dessa har förts till analysens sårbarhetsdel och delen som avser planerade och önskade åtgärder. Avsnitt 1, 5 och 8 fanns till huvuddel redan i tidigare risk- och sårbarhetsanalys, medan avsnitt 4 delvis har omarbetats. Avsnitt 3 är anpassad från den influensapandemiplanering som kommunen genomförde 2009 och utifrån andra prioriteringsbehov som konstaterades 2011 vid StyrEl-planeringen och hantering av dricksvattenkris Bedömningsdelarna 6 och 7 är nya, utifrån MSB föreskrift. I avsnitt 6 så redovisas endast den sammanvägda förmågebedömningen för de samhällsviktiga verksamheterna. Bedömningen mot indikatorer har här utelämnats. Alla aktörer har ännu inte lämnat underlag. Resultatet av analysen ska vidare användas som underlag för planering: - fysisk planering - förebyggande arbete och räddningstjänst gentemot större olyckshändelser inom Handlingsprogram för skydd mot olyckor. - kommunens plan för hantering av extraordinära händelser och andra krisplaner - utbildnings- och övningsplanering För vardagsolyckor hänvisas till statistikbaserad analys i kommunens handlingsprogram för skydd mot olyckor. 5 (24)

6 3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. Nedanstående är en bruttolista över verksamheter som beroende på krisscenario bedöms kunna vara samhällsviktiga 3.1 Verksamhet inom Skellefteå kommunkoncern VERKSAMHET Skellefteå kommun Krisledning och information inkl fastighetsdrift av Stadshuset Eddahallen (sjukhärbärge, mottagning av utrymmande) Räddningstjänst (huvudstation samt 9 deltidskårer) Asylhem/grupphem AKTÖRER Kommunledningskontoret m fl Fastighets- resp. fritidskontoret Räddningstjänsten Socialkontoret Äldreboenden, gemensamhetsboenden Hemtjänst Gruppboenden Personliga assistenter Viss förskole-/fritids- lågstadieverksamhet Social-, skol-och kulturkontoret Skol-och kulturkontoret Korttidshem Tillagning och distribution av mat till boenden och hemtjänst Dricksvattenförsörjning inkl. kontroll Fastighetskontoret - måltidsavd Tekniska kontoret, VA-avd Vissa avloppsfunktioner Väghållning (vintertid) Smittspårning, kontroller; vatten, livsmedel, miljö Psykosocialt stöd - vid omfattande behov Kommunkoncernen Viss kollektivtrafik Elproduktion och leveranser och entreprenörer, Gata/park-avd Bygg- och miljökontoret, miljöavd POSOM-organisationen Skelleftebuss AB Skellefteå Kraft AB Fjärrvärmeproduktion och leveranser Pelletsproduktion, leveranser (främst vintertid) IT-kommunikation Flygtransporter Skellefteå City Airport AB 6 (24)

7 3.2 Annan samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område VERKSAMHET Sjuk- och hälsovård Ambulansverksamhet Förskolor och lågstadieskolor Viss social omsorg Läkemedelsdistribution Polisverksamhet Alarmering Bevakningsverksamhet Elproduktion Drivmedelsdistribution Livsmedelsdistribution Väghållning (främst vintertid) Radio-, TV-utsändningar Dagstidningar Telefoni, internet Begravningsverksamhet Flygtransporter Järnvägstransporter Finansiella tjänster Vissa underhålls-/servicetjänster för samhällsviktig infrastruktur AKTÖRER LOKALT Landstinget, privata vårdgivare Landstinget Privata skolaktörer Privata vårdgivare Apotek, inkl transportörer Skellefteå polisområde SOS Alarm AB Securitas, G 4 S Statkraft AB, Skellefteälvens vattenregleringsföretag Drivmedelsdistributörer, transportörer ICA, Coop, Willys, grossister Trafikverket, entreprenörer Teracom, SR, SVT, lokala kanaler Norra Västerbotten Västerbottens Folkblad Telia, AllTele, AC-net, m fl Svenska kyrkan, begravningsbyråer Flygoperatörer, Luftfartsverket Tågoperatörer, Trafikverket Banker, värdetransportörer Ex: Vissa transportörer och serviceföretag 7 (24)

8 4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område. 4.1 Inledning Här redovisas alltså endast risker med omfattande konsekvenser, medan vardagsolyckor avhandlas i kommunens handlingsprogram för skydd mot olyckor. Skellefteå kommun har valt att inte sätta värden på sannolikheter och konsekvenser för de hot som identifierats. Sådana värden kan inte verifieras för de omfattande sällan-händelser som det här blir fråga om. Kommunen ser inte någon intern användning för en sådan indelning/gruppering och avstår därför. Fokus ligger på att få mera konkret nytta för planering och andra förberedelser som t ex att identifiera vilka aktörer som har hanteringsansvar samt att ange sårbarheter och kritiska beroenden. Ett antal händelser berörs inte i den föreliggande analysen p g a att risken har bedömts som försumbar, eller kan rymmas inom ramen för likartade d:o, exv jordbävning, sjöolycka med passagerarfartyg, en mycket långvarig värmebölja m fl. Identifierade hot har kategoriserats inom 5 huvudområden: olycka innebär i regel räddningsinsats kriminellt agerande innebär i regel polisinsats sjukdomsspridning innebär i regel insatser av hälso- och sjukvårdande (inkl för djur) aktörer infrastruktursvikt innebär i regel insatser av infrastrukturansvariga aktörer social oro/obalans innebär i regel insatser av flera aktörer på olika nivåer En utlösande händelse kan skapa konsekvenser inom annat huvudområde. Om ett hot grenslar flera områden har huvudsakligen den utösande händelsen styrt inplaceringen. 8 (24)

9 4.2 Hotidentifiering, konsekvenser, hanteringsansvar och beroenden Hot Var Konsekvens 1 Konsekvens 2 Ansvar 1 * Ansvar 2 Beroenden 1 1 OLYCKOR Farligtgodsolycka på väg eller järnväg Kemolycka, inom Seveso 2-anläggning Främst vägarna E 4, 827, 372 resp. stambanan och banan Bastuträsk- Rönnskär Rönnskärsverken och anrikningsverket i Boliden, Air Liquide och Almer Oil i Ske-hamn Främst i större täkter/verk; Abborren, Slind, Bureå, Burträsk Många skadade och döda, skador på miljö Många skadade och döda, skador på miljö 9 (24) Inrymning Riskområden - utrymning och ev. inkvartering Inrymning Riskområden - utrymning Ev. inkvartering Avbrott i verksamheter Nödvattenförsörjning Saneringsbehov Räddntjänst Räddntjänst Landstinget Polisen Landstinget Polisen Trafikverket Resp. verksamhet Utsläpp av miljöfarligt ämne i vattentäkt /vattenverk Sjukdomar, dricksvattenbrist Skador på infrastruktur Räddntjänst Kommunen Laboratorier, expertis, nödvattenutrustning Oljeutsläpp till havs - oljepåslag stränder Kust och hamnområden Skador på naturmiljöer, djur Kustbevakn Kommunen Saneringsutrustning, expertis verksamheter, egendom Räddntjänst sanering Dammhaveri Inom kommunen: 6 st större Många skadade och döda Skador på egendom, Räddntjänst Polis Dammägare, (inkl domino-scenarier) kraftverksdammar, 2 gruvdammar infrastruktur och miljö Landstinget Vattenregleringsföretaget Stor trafikolycka - buss Främst väg E 4, 95, 372, 364 Många skadade och döda Behov av psykosoc stöd Räddntjänst Landstinget Bussbolag Flygolycka Falmark. Största risker vid start/landning Många skadade och döda Behov av psykosoc stöd Räddntjänst Landstinget Skellefteå flygplats Flygoperatör Tågolycka Stambanan. Störst risk vid plankorsningar Många skadade och döda Behov av psykosoc stöd Räddntjänst Landstinget Trafikverket Tågoperatör Brand i samlingslokaler Skekraft Arena, Nordanåteatern, Många skadade och döda Behov av psykosoc stöd Räddntjänst Landstinget Anderstorpsalen, Expolaris Center, restauranger m m Brand i flerbostadshus, vårdinrättningar, Speciellt vid boende med Många skadade och döda Behov av bostäder Räddntjänst Landstinget Alternativa lokaler hotell och motsv. funktionshinder Behov av psykosoc stöd Brand i industri/anläggning, fartygsbrand Industriområden, hamnområde. Ohälsosam rök, explosion etc Riskfylld räddningsinsats Räddntjänst Landstinget Verksamheten Skogsbrand Hela området Skador på egendom och infrastruktur Ev. avspärrningar och utrymning Räddntjänst Polis Brandmaterielutrustning, Hemvärnet Gruvolycka - ras, brand Renströmsgruvan, Björkdalsgruvan Många skadade och döda Riskfylld räddningsinsats Räddntjänst Landstinget Resp. verksamhet Behov av psykosoc stöd Radioaktivt nedfall Hela området Avbrott i verksamheter Åtkomst- och framkomlighetsproblem inom riskområden Restriktioner ex djurhålln. Brist på vissa livsmedel Strålskador Räddntjänst (Lsty) Kommunen (indikering, sanering) Översvämningar Skred, ras Främst oreglerade älvar. Skellefteå älv vid 100-årsflöden och större Skellefteå älvdal: 6 utpekade områden mellan Medle och Bergsbyn. Klintforsån: nedersta delen Kåge älvdal: Kåge samhälle Skador på egendom, infrastruktur och miljö Många skadade och döda Skador på egendom och infrastruktur 2 INFRASTRUKTURSVIKT Långvariga snöoväder Hela området - främst landsbygd Framkomlighetsproblem, bl.a. för blåljustransporter, hemtjänst, måltidsleveranser, reparationsresurser Storm/orkan - avbrott i elförsörjning Hela området Skador på egendom och infrastruktur. Framkomlighetsproblem, IT- teleavbrott, värme-, vatten-, drivmedelsförsörjning, betalnings- och trafiksystem kan upphöra att Avbrott i verksamheter Framkomlighetsproblem Ev. behov av bostäder Avbrott i verksamheter Behov av psykosoc stöd Avbrott i verksamheter Avbrott i verksamheter Ev. evakueringar Räddntjänst Försäkringsbolag Vattenregleringsföretaget Räddntjänst Kommunen Entreprenadföretag Kommunen Trafikverket Kommunen Fastighetsägare Entreprenörer Bandvagnstransporter - Hemvärnet och Trafikverket Drivmedel Ske-å Kraft Kommunen SR P4, Teracom Reservkraft Drivmedel för transporter och reservkraft

10 fungera Elbrist i Sverige Hela området Skador på egendom och infrastruktur Värme-, vatten, drivmedelsförsörjning, betalnings- och trafiksystem upphör periodvis att fungera Större haveri i dricksvattensystem Abborren, Slind, Bureå, Burträsk Dricksvattenbrist Ev. ransonering 10 (24) Avbrott i verksamheter Ev. evakueringar Sv. Kraftnät Ske-å Kraft Kommunen Prioriterade samhällsviktiga verksamheter (StyrEl) Avbrott i verksamheter Nödvattenförsörjning Kommunen Nödvattenutrustning, expertis Latrinmateriel, flaskvatten Avbrott av fjärrvärme Områden med fjärrvärme. Skador på egendom Avbrott i verksamheter Ske-å Kraft Kommunen Reservutrustning och reparationsresurser Avbrott i tele/it-försörjning Särskilt kommunikationer, alarmering, internet, kontantförsörjning, betalningssystem Informationsbrist Avbrott i verksamheter Operatörer Myndigheter Kommunen SR, SVT, Teracom 3 KRIMINELLT AGERANDE Gisslanhändelse (motsv.) Skolor, arbetsplatser m fl Många skadade och döda Behov av psykosoc stöd Polis Landstinget Verksamheten Bombhot/utpressning Myndighetsbyggnader, samlingslokaler Många skadade och döda Skador på egendom eller Polis Räddntjänst Verksamheten kommunikationer infrastruktur Landstinget Terroristbrott (politiska motiv) Mest sannolikt mot vissa utländska intressen Många skadade och döda Skador på egendom och infrastruktur Polis Räddntjänst Landstinget Verksamheten Sabotage Behov av psykosoc stöd Kommunikationer, Skador på egendom och Avbrott i verksamheter Polis Räddntjänst Verksamheten infrastruktur, livsmedel infrastruktur Lokala händelser Rädsla, oro, ev. motaktioner Informationsbehov Polis Media Seriebrott (mord, våldtäkter, mordbränder, gängrelaterat våld etc.) 4 SJUKDOMSSPRIDNING Influensapandemi, TBC, mfl. Hela samhället Många sjuka och döda Avbrott i verksamheter (samhällsviktiga) Förgiftning/smitta Legionella, EHEC, matförgiftning mfl. Förgiftning/smitta - dricksvatten (giardia, cryptosporidios mm) Mul- och klövsjuka, salmonella, fågelinfluensa m fl. Lokala smittkällor, storkök Lokala smittkällor Fekal påverkan - avlopp, gödsel Djurbesättningar, -stallar Många sjuka Oro Många sjuka Oro Restriktioner vattenanvändning Avspärrningar Kadaverhantering Avbrott i verksamheter Smittspårning Smittspårning Avbrott i verksamheter Nödvattenförsörjning Smittspårning Framkomlighetsproblem inom riskområden 5 SOCIAL ORO/-OBALANS Många drabbade och anhöriga Hela samhället Trauma, oro Informationsbehov Behov av psykosoc stöd Extremgruppers aktioner /upplopp/hatbrott Lokala händelser Rädsla, oro, ev. motaktioner Informationsbehov Behov av politiskt agerande Misstroende mot myndigheter/politiker Lokala händelser Demonstrationer, kampanjer, hot, smutskastning m m Brist på vissa råvaror, tjänster eller Hela samhället Hamstring, stölder, svartabörshandel produkter Informationsbehov Ransonering, prisreglering, exv oljeprodukter, vissa livsmedel Landstinget Socstyrelsen Kommunen: objektinriktat smittskydd** Kommunen: objektinriktat smittskydd** Länsveterinär Jordbruksv** Finansiell kris/kollaps Hela samhället - - Politiska ingrepp Regeringen 1 Generellt beroende föreligger av att SOS Alarm, VMA-systemet och RAKEL-systemet fungerar. *Där inte annat anges avses kommunal räddningsinsats **Objekt: djur, livsmedel, vattentäkter, avloppsvatten, ventilationsanläggningar och motsv. Kommunen Landstinget Landstinget Polis Laboratorier, läkemedel, vaccin. Personalplanering och extrapersonal. Laboratorier, expertis Livsmedelsföretag, handel Laboratorier, expertis Flaskvatten - dagligvaruh. Laboratorier, distriktsveterinärer Kommunen Utpekade myndigheter vid utomlandshändelser Polis Kommunen Media Kommunen: information Regeringen Kommunen Media

11 4.3 Sårbarheter 1. Otillräcklig beredskap för längre elavbrott 2. Brister i allmänhetens kunskap om VMA och utomhusalarmeringssystemet 3. Reservvattentäkter för större vattenverk och -täkter saknas 4. Brist på alternativa lokaler om stor vårdbyggnad (motsv.) blir obrukbar lägre tid 5. Brister i kommunikation och samverkan mellan krisaktörer 6. Beroendet av andra aktörers tjänster och produkter och eventuella brister i deras planering och förberedelser 7. Svårigheter att lämna stöd och information vid störda förhållanden 8. Svårighet att samverka lokalt med teleoperatörer Omfattande och långa strömavbrott; mer än 24 timmar (vinter) innebär risker för liv och hälsa. Enskilda elanvändare måste ha beredskap för att klara ett dygns avbrott i elförsörjningen. Lednings- och informationsfunktioner måste ha snabb tillgång till reservkraft. Kemolyckor i samband med farligt-godstransporter eller inom Seveso 2-verksamhet är en påtaglig daglig risk. Stöd av VAKA nödvattenutrustning är vital Stora svårigheter att lösa avloppsfunktionerna vid några dygns avbrott i vattenförsörjningen. Åtgärder för att skydda byggnader. Planering för omflyttning. Personalutbildning/övningar. Tex. avseende lägesuppfattning, koordinerat beslutsfattande och samordnad extern information. Tekniskt och personellt Inför omfattande händelser som tex. pandemi, utslagning av infrastruktur, stora elavbrott m.m. måste alla viktiga aktörer inklusive kommersiella verksamheter ha en planering och gjort förberedelser så att samhällsviktig verksamhet säkerställs. Erfarenhetsmässigt så är - vid omfattande utslagning av infrastruktur (exv. vägar, vatten och avlopp, el- och teleförbindelser som kan förorsakas av tex. oväder, dammhaverier och skred - vid sidan av akuta räddningsoch sjukvårdsinsatser, korrekt och återkommande information till de drabbade, av avgörande betydelse. Samverkan med nationella teleoperatörer kan initialt endast ske via Länsstyrelsen. Roaming-kort för mobiltelefoni genom Länsstyrelsen 4.4 Kritiska beroenden Verksamhet Funktion Anm Elförsörjning Energiform oundgänglig för all verksamhet i samhället Produktion och leveranser Dricksvattenförsörjning (inkl VAKAs resurser) Livsviktigt livsmedel och betydelsen för hygien VAKA-materiel och expertis Transporter för samhällsv. vsht. För represurser, driv-, livs- och läkemedel m m Drivmedelsförsörjningen För transporter och reservkraft Miniminivå SOS Alarm och VMA-systemet Säkerställa alarmering/larmning SR P4 Informera allmänheten. Mest verksamma mediet Teracom vid omfattande längre strömavbrott. Telekommunikationer, Internet Informationsöverföring Analyslaboratorier Vid smittspårning och ämnesbestämningar Inkl transporter till laboratorier Frivilliga Personalförstärkning vid omfattande eller långvariga händelser FRG, Hemvärn, spontana RAKEL-systemet Säkerställa kommunikation mellan krisaktörer 11 (24)

12 5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser. 5.1 Kommunledning mm Ledning och samordning Krisledningsnämnd med stab Aktör i WIS Information Kriswebb, upplysningscentral, presscenter Får utfärda VMA - informationsmeddelande Förstärkningsresurs Frivillig resursgrupp (FRG) ~ 20 personer Psykosocialt stöd POSOM Samordningsgrupp samt ca 100 stödpersoner Sanering (oljepåslag kust) Dricksvattenförsörjning Tekniska kontoret: Saneringsledare, -organisation Tekniska kontoret/va har jour och krisledningsorganisation Materiella förstärkningsresurser i depå, Umeå Resurser: Tankbilar, flyttbara tankar. Nödvattenutrustning (sommarresp. vintermtrl) i depåer; Luleå och Sundsvall Väghållning/snöröjning Tekniska kontoret har jour Se Trafikverket nedan Hantera omfattande matförgiftningar Måltidsavdelningen har beredskap/planering Stödgrupp för främst extern samverkan och information kan aktiveras Förberedelser finns för att snabbt kunna höja lednings- och informationsberedskapen. Eget täckande radiosamband finns genom tekniska kontorets och räddningstjänstens komradiosystem. RAKEL System för intern samordning och information vid vädervarning klass 3 (motsv). Organiserad samverkan (lokalt krissamverkansråd) finns med andra lokala krisaktörer. Förmåga att förstärka ordinarie verksamhet med frivilliga finns. Vid dricksvattenkriser kan expertstöd och nödresurser erhållas genom VAKA - nationell vattenkatastrofgrupp. Vid oljesanering, kan expertstöd erhållas genom Naturvårdsverkets oljejour Möjlighet att begära stöd av Försvarsmakten (mot kostnadstäckning). Lokalförberedelser för mottagning av utrymmande 12 (24)

13 5.2 Räddningstjänst Ledningsberedskap En heltidskår 9 deltidskårer Chefsberedskap dygnet runt (90 sek/20 min) Ledningsförstärkningsorganisation (bakre ledning) 1+6 dygnet runt (90 sek) Varav 6 kårer med rökdykningsförmåga inkl. 2 med kemdyknings-d:o Varning: Utomhusalarmering, VMA - varnings- och informationsmedd. - Miljöambulans - oljeskyddsmateriel för strömmande vatten - Skogsbrandmaterieldepå i Ske-å - Kemskyddsmaterieldepå i Luleå - Oljeskyddsmaterieldepå i Umeå - Översvämningsmaterieldepå i Ljung En bandvagn i Skellefteå Chef i beredskap fungerar som tjänsteman i beredskap för kommunen. Allmänt god kapacitet och möjlighet till god uthållighet genom deltidskårerna. Acceptabel primär insatsförmåga vid kemolyckor. Eget täckande komradiosystem., RAKEL Vid oljerräddningsinsats kan expertstöd erhållas genom Naturvårdsverkets oljejour. Möjlighet att vid räddningsinsatser begära stöd av Försvarsmakten (utan kostnad). Begränsningar vid insatser i väglös terräng, ex. vid järnvägsolyckor, skogsbränder, mm. Begränsningar i uthållighet vid behov av stor stabsorganisation (bakre ledning). 5.3 Andra verksamheters resurser Sjukvård Kris- och katastrofledning Ambulansverksamhet Tjänsteman i beredskap Central katastrofledning Skellefteå lasaretts katastroforg. inkl. PKL-beredskap Ske-å: 4 (6) st Länet: 16 (22) st Sambulans: 1 st Umeå Ambulanshelikopter närmast i Lycksele Akutsjukvård Tre lasarett Sjukvårdsgrupper vid vissa vårdcentraler (dagtid, vardagar) Smittskydd Smittskyddläkare beslutande Smittskyddsenheten, Umeå Infektionssjukvård Tre lasarett Pandemiplaner finns Sjukhärbärge utsett 13 (24)

14 Landstinget bedöms ha god beredskap. Skellefteå lasarett har god tillgång till reservkraft. Regionalt god tillgång till ambulanser samt akutsjukvårdsplatser p g a NUS kapacitet. Personliga kemskyddsutrustningar för vårdpersonal samt saneringslokal, finns lokalt. Begränsningar finns vid behov av vård för brännskadade. Polis Skellefteå polisområde Länskommunikationscentral, Umeå Regional förstärkningsstyrka Nationella insatsstyrkan ~115 polismän varav 40 st utryckningspoliser 8 st trafikpoliser Vakthavande befäl, dygnet runt polismän Yttre befäl, dygnet runt Polishelikopter närmast i Boden Beredskapspolis Ett 60-tal i länet (Ske-å ca 10) Civilplikt God beredskap genom länskommunikationscentralen samt vakthavande befäl Acceptabla resurser i Skellefteå centralort initialt. Förstärkning finns inom länet och nationellt. Utrustning för bombgrupp finns regionalt i Umeå men expertpersonal måste tilltansporteras. Länsledning Länsstyrelsen, Umeå Tjänsteman i beredskap (TIB), krisledningsorganisation Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor Länsveterinär Särskild ledningsorganisation vid radioaktivt nedfall Krissamverkan Djurskyddsinspektörer Har uppgiften att samordna statliga myndigheters åtgärder vid en lokal/regional krissituation. God beredskap. Särskilda ledningslokaler med goda sambandsmöjligheter. Har kontaktpersoner hos nationella teleoperatörer. Kan vid behov avropa roaming-kort för mobiltelefoni Länstyrelsen utser räddningsledare vid radioaktivt nedfall och ev. vid olyckor som berör flera kommuner. Leder även eventuellt efterföljande saneringsarbete efter radioaktivt nedfall. 14 (24)

15 Övriga aktörer Järnvägstransporter Flygtransporter Dammägare i skellefteälven Seveso 2-företag Verksamhet med risk för allvarliga kemikalieolyckor Busstransporter Trafikverket - väghållning samt stöd Försvarsmakten Trafikverket - Järnväg har central krisledningsorganisation Ske-å flygplats:flygplatsbrandkår och egen katastroforganisation Kontrollprogram. On-lineövervakning. Klass 1-dammar har viss egen beredskap Gemensam larmplan finns Har viss egen beredskap. Skelleftebuss har viss olycksberedskap Central och regional beredskap. Krisledningsorganisation i Luleå Driftentreprenörer har arbetsberedskap Central beredskap (ATK) Hemvärnet lokalt; ca 100 pers, 8 bandvagnar, m.m. Lokal driftledning i Boden SAS har nationell krisorganisation, samt viss beredskap lokalt Vattenregleringsföretaget tillämpar s k aktiv dämpning vid höga flöden i Skellefteälven Boliden-Rönnskärsverken har expertberedskap nationellt för vissa kemolyckor. Trafikledare i beredskap. Bussar - resurs för utrymning. - Eget komradiosystem. - Förråd i Byske med: bandvagnspool (8 st) reservkraftspool (16 st aggregat; 100 kva) reservbromateriel, m m Vakthavande befäl Flygklubbar/FFK Skogsbrandflygning sommartid Avtal genom länsstyrelsen El Skellefteå Kraft har driftcentral och jour för elproduktion. Företaget kan upprätta en elkraft-ö med lokala kraftverk och eget ledningsnät Dygnet-runtbemanning Elnät Skellefteå Kraft har egen störningsberedskap med bl.a. reparatörer, skogsarbetare. Resursförstärkning kan fås genom Samverkansområde 1 (ÖNL) och Svenska Kraftnät. Prioriteringsplan vid elbrist finns. Störningsinfo kan ges via SMS och hemsida MOLOS - Mobilt ledningsoch sambandssystem finns regionalt i Boden 15 (24)

16 Fjärrvärme Skellefteå Kraft: Oljepannor finns i reserv, för bortfall av fasta anläggningar Fjärrvärmesystemet kräver fungerande elförsörjning Drivmedel Pool-organisation Tankstationer kräver fungerande elförsörjning Tele IT Public service - radio/tv Sjöräddning Miljöräddning till sjöss SOS Alarm Större noder har reservelverk. Mindre noder har 4-24 tim batteribackup. Nationella operatörer har ej lokal krisledning/-organisation AC-net: redundanta förbindelser inom länet och angränsande län SR (lokalt P 4), SVT, Teracom. SR har central beredskap kväll/natt Sjöfartsverket är räddningsledare Lotsverksamhet finns lokalt. Sjöräddningssällskapet har station och räddningsbåt i Skelleftehamn maj - oktober Kustbevakningen är räddningsledare Sjöräddningssällskapet har utrustning för att lägga länsor Mobilnät har i regel låg uthållighet Noder kräver fungerande elförsörjning Rundradio blir enda verksamma mediet vid omfattande strömavbrott Räddningshelikopter vid Ske-å flygplats Har regional ledningsberedskap och egna resurser. Miljöräddningsfartyg finns närmast i Umeå Hög beredskap, redundans och kapacitet 16 (24)

Särskild förmågebedömning 2011

Särskild förmågebedömning 2011 Särskild förmågebedömning 2011 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Sektorns förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett oberoende av händelse

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 1. Övergripande beskrivning av kommunen. Borgholms kommun har 10 654 invånare (1/7 2011) och ligger på den norra delen

Läs mer

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente.

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. KS14-281 003 Krisledningsplan Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13 41 Innehållsförteckning

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier

Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier Förord Syftet med enhetliga larmrutiner för de stora reglerade älvarna är att möjliggöra snabb och effektiv utalarmering

Läs mer

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet De största hoten och riskerna i vårt län En folder om det svenska krishanteringssystemet Omslagsbild Översvämning i Brattforsen 2013. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/björn Olofsson. Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. I vardag och kris. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. I vardag och kris. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. I vardag och kris. Vad är speciellt med Rakel? Den politiska förankringen Robustheten Täckning som kan förstärkas vid behov

Läs mer

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun UPOS Växjö Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun Säkerhetschef Bo Tenland www.vaxjo.se/upos 1 (7) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress

Läs mer

BEREDSKAP. När samhället hotas av kris krävs engagemang från alla för att vi ska hitta de bästa lösningarna

BEREDSKAP. När samhället hotas av kris krävs engagemang från alla för att vi ska hitta de bästa lösningarna KRIS BEREDSKAP När samhället hotas av kris krävs engagemang från alla för att vi ska hitta de bästa lösningarna Innehåll Kända politiker dog av viruset 3 Tingsrydsbor ihjälfrusna i hemmet När hemtjänsten

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN FÖR SKELLEFTEÅ KOMMUN

KRISLEDNINGSPLAN FÖR SKELLEFTEÅ KOMMUN FÖR SKELLEFTEÅ KOMMUN KRISLEDNINGSORGANISATIONEN GÄLLER FR.O.M. 2007-07-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Allmänt... 3 2 Övergripande målsättning för operativ krishantering - enligt kommunens plan för extraordinära

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Indikatorer på krisberedskapsförmåga Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Anna Wolrath 2007-09-27 0433/2007 Titel: Indikatorer på krisberedskapsförmåga Utgiven

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

händelse av dammbrott

händelse av dammbrott 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2014-03-12 Mottagande av utrymda från Jokkmokks kommun i händelse av dammbrott Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Mottagande av utrymda

Läs mer

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Extraordinära händelser

Extraordinära händelser Plan för hantering av Extraordinära händelser Eslövs kommun Kemikalieolycka Klimatförändringar BILLINGE Skred STOCKAMÖLLAN Smitta Brand STEHAG El-avbrott MARIEHOLM ESLÖV KUNGSHULT Snöoväder Ö STRÖ Våld

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU FÖRSLAG

Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU FÖRSLAG Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU Historiska betydande översvämningar 1900-2010 Framtida betydande översvämningar När ska data samlas in Initieras av MSB. Vem gör vad? MSB ansvarar

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun 2008-02-10 Sid 2 (8) Plan för Syftet med denna plan är att ge vägledning i hur Sala kommun ska ledas under s.k. extraordinära händelser. Definitionen

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Informationsbrist vid elavbrott

Informationsbrist vid elavbrott Informationsbrist vid elavbrott Kommunikationsutmaningar vid omfattande elavbrott svenska erfarenheter från stormarna Gudrun och Per Mikael Toll Chef enheten för trygg energiförsörjning Energimyndigheten,

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

Pandemiplanering Kalmar kommun 2009

Pandemiplanering Kalmar kommun 2009 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunstyrelsen Paul Brehmer 1 (9) Pandemiplanering Kalmar kommun 2009 2 (9) Innehållsförteckning Inledning 3 Influensa pandemi 3

Läs mer

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Strategi för krisberedskap inom F-samverkan Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Version 1.0 (2015-01-28) Strategi för krisberedskap inom F-samverkan - Lokal och regional nivå i Jönköpings

Läs mer

Kommunalt Rakelforum

Kommunalt Rakelforum Kommunalt Rakelforum Samling & genomgång av praktikaliteter Lunch Inledning Presentation av respektive deltagare, - Namn och Roll - Nuläge Rakelanslutning - Planer framöver - Förväntningar Forum/nätverk

Läs mer

Länsstyrelsen undersöker sommarens telestörningar

Länsstyrelsen undersöker sommarens telestörningar Arkivbeteckning 1(10) Enligt sändlista Länsstyrelsen undersöker sommarens telestörningar Under de sommaren och hösten har Länsstyrelsen vid ett flertal tillfällen uppmärksammats på störningar inom fast

Läs mer

Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö. Jan-Peter Stål

Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö. Jan-Peter Stål Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö Jan-Peter Stål Beredskap Tänkbara händelser Konsekvenser Normala fel i det lokala elnätet Små Större fel i det lokala elnätet Lindriga-stora Driftstörningar

Läs mer

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten IHR - Malmö hamn som karantänshamn (CMP) Malmö stad involverade 2011

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Dnr: 2015/715 Datum: 2015-04-16. Nationella rutiner för varning och information vid dammhaverier

Dnr: 2015/715 Datum: 2015-04-16. Nationella rutiner för varning och information vid dammhaverier Dnr: 2015/715 Datum: 2015-04-16 Nationella rutiner för varning och information vid dammhaverier Förord Syftet med enhetliga rutiner för varning och information är att möjliggöra snabb och effektiv varning

Läs mer

Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun

Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun Inledning Under slutet av januari till mitten av februari 010 fick medborgarpanelen i Gnosjö kommun svara på en enkät om krisberedskap. Inga alternativ

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS AGENDA Om Kronoberg RSA-arbetet i länet Goda exempel RSA 2012-2013 Upplägg och innehåll Kartläggning av samhällsviktiga verksamheter och beroenden Framtida RSA OM

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Vi hjälper andra att fungera och agera

Vi hjälper andra att fungera och agera Vi hjälper andra att fungera och agera MSB:s operativa uppdrag Vi möjliggör och stödjer 1 MSB:s vision När det händer Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Plats och tid Brandstationen, Trelleborg kl. 14.00-16.00

Plats och tid Brandstationen, Trelleborg kl. 14.00-16.00 TRELLEBORGS KOMMUN Protokollsutdrag 1 (3) Mötesdatum Räddningstjänstutskottet 2015-03-30 Plats och tid Brandstationen, Trelleborg kl. 14.00-16.00 Beslutande Patrik Holmberg (C) Kerstin Fredriksson (S)

Läs mer

Före. 25 oktober 2005

Före. 25 oktober 2005 Före. ..och efter Gudrun! Ibland händer det oförutsedda Erfarenheter från stormen Post- och telestyrelsen, PTS Gudrun och övning Samvete 2005 Avdelningen för nätsäkerhet Robusthet i elektroniska kommunikationer

Läs mer

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK Datum 1(10) Krisledningsplan för Villa Lidköping BK 2(10) 1 Inledning 1.1 Målgrupp Krisledningsplanen vänder sig till alla inom föreningen såväl spelare, ledare, styrelse, funktionärer, publikvärdar eller

Läs mer

Växjö - Europas grönaste stad!

Växjö - Europas grönaste stad! Växjö - Europas grönaste stad! En klimatsmart kommun Klimatsäker? EU-projektet CLIPART 1. Mitigation 2. Adaptation Växjös budget: 52 000 Euro Påbörjades höst 2011 Antagen i fullmäktige april 2013 Klimatanpassningsplan

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2011

Risk- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2011 Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 1 (63) Risk- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2011 Analys av risker och sårbarheter ur ett krisberedskapsperspektiv Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11

Läs mer

RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010

RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010 RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010 Innehållsförteckning Förord 1. Övergripande beskrivning av kommunen 2. Övergripande beskrivning av identifierad samhällviktig verksamhet inom kommunens geografiska

Läs mer

13.1 Mål... 2 Nationella mål... 2 Regionala mål... 2 Kommunala mål... 2 Inriktningsmål:... 2 Effektmål:... 3

13.1 Mål... 2 Nationella mål... 2 Regionala mål... 2 Kommunala mål... 2 Inriktningsmål:... 2 Effektmål:... 3 KAPITEL 13 TOTALFÖRSVAR SID 1/6 13. Totalförsvar 13.1 Mål... 2 Nationella mål... 2 Regionala mål... 2 Kommunala mål... 2 Inriktningsmål:... 2 Effektmål:... 3 13.2 Verksamhet... 4 Beredskapsplanläggning...

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

Samhällets krisberedskapsförmåga vid isstorm

Samhällets krisberedskapsförmåga vid isstorm Samhällets krisberedskapsförmåga vid isstorm Kontaktpersoner: Enheten för planerings- och analysstöd Björn Andersson 010-240 54 16 bjorn.andersson@msb.se Enheten för strategisk analys CG Erixon 010-240

Läs mer

Klimatförändringar. Samverkan. Hälsa. Regional risk- och sårbarhetsanalys år 2013. Diarienummer: 451-11688-12

Klimatförändringar. Samverkan. Hälsa. Regional risk- och sårbarhetsanalys år 2013. Diarienummer: 451-11688-12 Klimatförändringar Samverkan Hälsa Regional risk- och sårbarhetsanalys år 2013 Diarienummer: 451-11688-12 Titel Regional risk- och sårbarhetsanalys år 2013. Länsstyrelsens rapportserie nr 17/2013. Författare:

Läs mer

MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till

MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Insatsverksamheten Layout: Advant Produktionsbyrå AB Tryck: DanagårdLiTHO

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011. Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar

Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011. Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011 Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar 72000 inv i kommunen 36000 inv i centralorten 7200 kvkm (Sveriges största kustkommun) 1 500 sjöar, 5 älvar och 36 mil kust

Läs mer

Pandemiplan Vännäs kommun. Antagen Ks 2009 05 04, 81

Pandemiplan Vännäs kommun. Antagen Ks 2009 05 04, 81 Pandemiplan Vännäs kommun Antagen Ks 2009 05 04, 81 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...3 1.1 Lagstiftning Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd

Läs mer

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Om larmet går Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Almer Oil & Chemical Storage AB Statoil Fuel & Retail Sverige AB Boliden Mineral AB St1 Energy AB OK-Q8 AB Vopak Sweden

Läs mer

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Regional krissamverkan i Jönköpings län Regional krissamverkan i Jönköpings län Innehållsansvarig: Daniel Lilja, hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstingets kansli, daniel.lilja@lj.se. Produktion: Informationsavdelningen, Landstingets kansli,

Läs mer

Risk- och Sårbarhetsanalys 2015 Ragunda kommun. KS beslutad 2015-XX-XX

Risk- och Sårbarhetsanalys 2015 Ragunda kommun. KS beslutad 2015-XX-XX Risk- och Sårbarhetsanalys 2015 Ragunda kommun KS beslutad 2015-XX-XX Inledning... 3 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område.... 3 1.1 Kommunens ansvarsområde och uppgifter Samhällsskydd

Läs mer

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014. Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014. Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014 Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Organisationen och dess ansvar, verksamhet och geografi Borås Stads organisation Stadshuskoncernen,

Läs mer

Per-Erik Nyström Livsmedelsverket Per-Erik.Nystrom@slv.se. Twitter:PerErikN. Samhällets sårbarhet och behov av dricksvatten

Per-Erik Nyström Livsmedelsverket Per-Erik.Nystrom@slv.se. Twitter:PerErikN. Samhällets sårbarhet och behov av dricksvatten Människans och samhällets behov av vatten Per-Erik Nyström Livsmedelsverket Per-Erik.Nystrom@slv.se Twitter:PerErikN Disposition Samhällets sårbarhet och behov av dricksvatten Samhällets resultatmål och

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN 2013-2014 1 (2) 2013-10-25 Innehållsförteckning 1. Inledning..........................................2 1.1 Grundprinciper 2 1.2 Riskbild Hultsfreds kommun 2 1.3

Läs mer

Arbetsbeskrivning för. Skåne Nordvästs. Kommunikatör i Beredskap (KiB)

Arbetsbeskrivning för. Skåne Nordvästs. Kommunikatör i Beredskap (KiB) Arbetsbeskrivning för Skåne Nordvästs Kommunikatör i Beredskap (KiB) 0 Detta dokument utgör slutrapport på projektet Kriskommunikation Skåne Nordväst. Dokumentet utgör ett förslag på beredskapsorganisation

Läs mer

För krisledningen. Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning

För krisledningen. Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning För krisledningen Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning Livsmedelsverket, juni 2011 Projektledare: Christina Nordensten, statsinspektör, projektledare VAKA Projektgrupp: Peter Norberg och Eva-Marie

Läs mer

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun.

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Antagen av räddningschefen 2014-12-22 Information till allmänheten Inledning Lag

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2010:6 2011-04-18

Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2010:6 2011-04-18 Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2010:6 2011-04-18 1 Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2010:6 Förord I lagen om kommuners och landstings åtgärder inför

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

Nödläge utan näten! - hot, risker och beroenden av El och Tele

Nödläge utan näten! - hot, risker och beroenden av El och Tele Nödläge utan näten! - hot, risker och beroenden av El och Tele PTS arbete med nätsäkerhet i fredstid Joakim Aspengren Nätsäkerhetsavdelningen Post- och telestyrelsen Agenda - Hur beroende är samhällsviktiga

Läs mer

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Antagen av kommunstyrelsen i Tranås 2010-12-20, 196. SB Kommunens plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Farlig verksamhet Då Carpenter

Läs mer

Post- och telestyrelsen

Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen Joakim Aspengren Nätsäkerhetsavdelningen Post- och telestyrelsen Saker du kanske inte visste om PTS våra brevdetektiver hittar avsändare eller adressat till 70 000 brev per år som

Läs mer

Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2014:22. Risk- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2014

Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2014:22. Risk- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2014 Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2014:22 Risk- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2014 Länsstyrelsen Västernorrlands publikationsserie Rapport nr 2014:22 ISSN 1403-624 Denna rapport går att

Läs mer

Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Lena Tilly, Tyréns

Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Lena Tilly, Tyréns Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen Lena Tilly, Tyréns Samarbetsforum för strategiska VA-frågor i Stockholms län Politisk förankring kommunalt och regionalt KSL administrativ hemvist

Läs mer

Malung-Sälens kommuns plan för att kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred.

Malung-Sälens kommuns plan för att kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Malung-Sälens kommuns plan för att kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Fejmån våren 2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-09-26.

Läs mer

Välkomna till möte om Elprio och Styrel

Välkomna till möte om Elprio och Styrel Välkomna till möte om Elprio och Styrel 18 augusti 2014 Syfte och mål med dagens möte Syfte: Redovisa utvärdering av samverkansövning El Prio 2013 Information och samtal kring den andra planeringsomgången

Läs mer

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Kontaktmøte om beredskap i kraftforsyningen 29. oktober 2008 Anna Fridén Energimyndigheten anna.friden@energimyndigheten.se Erfarenheter från stormarna Gudrun

Läs mer

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga Enkätundersökning av Livsmedelsverket livsmedelssektorns Rådgivningsavdelningen krisberedskapsförmåga Rådgivningsenheten 2013 Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Läs mer

Årsplan för säkerhetsarbetet 2015

Årsplan för säkerhetsarbetet 2015 Årsplan för säkerhetsarbetet 2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Årsplan för säkerhetsarbetet Plan/Program Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys. Sundsvalls Kommun

Risk- och sårbarhetsanalys. Sundsvalls Kommun Risk- och sårbarhetsanalys Sundsvalls Kommun Enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2010-10-21 uppdaterad 2011-07-05

Läs mer

Frivilliga Radioorganisationen. Uppdrag inom samhällets krisberedskap

Frivilliga Radioorganisationen. Uppdrag inom samhällets krisberedskap Frivilliga Radioorganisationen Uppdrag inom samhällets krisberedskap Uppdrag i samhällets krisberedskap NSE, Nationella Sambandsenheter MOLOS, Mobilt Lednings- och Sambandsstöd Trafikverket Lokala avtal

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys 2013

Risk- och sårbarhetsanalys 2013 2013 Antagen av kommunfullmäktige 2013-11-06 94 Innehållsförteckning 1 Inledning... 6 1.1 Bakgrund... 6 1.2 Syfte... 6 1.3 Mål... 6 1.4 Avgränsningar... 6 1.5 Metod... 7 1.5.1 MVA- metoden... 7 1.6 Uppföljning

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Krisledningsplan - Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Plan Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2014-05-12, Kf 30/2014 Ansvar Säkerhetschef Krisledningsplan

Läs mer

Citat ur några tidningsartiklar.

Citat ur några tidningsartiklar. Syftet Vi vill med denna konferens skapa en dialog för att vi tillsammans ska kunna förebygga samt hantera konsekvenserna vid en eventuell olycka eller sjukdomsutbrott. Citat ur några tidningsartiklar.

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun

Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun Enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Godkänd av säkerhetsgruppen den

Läs mer

Rakel. Statusrapport K-sam 7 oktober 2011

Rakel. Statusrapport K-sam 7 oktober 2011 Rakel Statusrapport K-sam 7 oktober 2011 Agenda MSB Rakels fokus: Vara samhällets sambandssystem för ledning och kris Få ordning på ekonomin Rakel ska vara självfinansierande Fler betalande kunder ger

Läs mer

Stormen Per. Erfarenheter

Stormen Per. Erfarenheter Stormen Per Erfarenheter Foto: Denny Josefsson, Banverket 2007-03-05 Agneta Carlsson Innehållsförteckning Inledning 2 Händelseutveckling 3 Hur påverkades de olika verksamheterna av händelsen 5 Fortsatta

Läs mer

Informationsplan vid större samhällsstörning, vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun

Informationsplan vid större samhällsstörning, vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret Anna Sandström, 0531-52 60 25 anna.sandstrom@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige Rev av styrelsen 1(6) 29/2011. rev Informationsplan vid större samhällsstörning, vid

Läs mer

Krishanteringsplan för extraordinära händelser Härjedalens kommun

Krishanteringsplan för extraordinära händelser Härjedalens kommun H Ä R J E D A L E N S K O M M U N Krishanteringsplan för extraordinära händelser Härjedalens kommun Upprättad 2006-06-13 Fastställd av kommunfullmäktige 2006-08-28 KRISHANTERINGSPLAN 2006-06-13 1(14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Erfarenheter från genomförda scenariospel

Erfarenheter från genomförda scenariospel Brandeffekt hjullastare 12,0 Brandeffekt (MW) 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 0 50 100 150 200 250 300 tid (min) Erfarenheter från genomförda scenariospel Arne Brodin Erfarenheter från genomförda scenariospel

Läs mer

Bara skog som brinner?

Bara skog som brinner? Bara skog som brinner? Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Fredrik Bynander & Viktoria Asp Vad hände? 31 juli 2014 Branden startar 4 augusti Stor brandspridning 5 augusti

Läs mer

Rapport observatörsgruppen Telö 11 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation

Rapport observatörsgruppen Telö 11 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation Rapport observatörsgruppen Telö 11 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation I årets övning Telö 11 har fått i uppdrag av PTS att medverka med en observationsgrupp bestående av representanter

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Agenda Risk- och sårbarhetsanalyser och föreskrifter Förmågebedömning Frågor angående föreskrifter för RSA Diskussionsfrågor Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer