handlarna Hundraprocentig driftsäkerhet och tillgänglighet Kvalitetspolicy garanterar kvalitet och ökar trovärdighet

Transkript

1 TIDNINGEN FOR MEDARBETARE INOM ICA-KONCERNEN handlarna ÅRGÅNG 31 Nr IJ»1996 FOTO LENNART REHNMAN Nya telefonnummer inom IC A-nätet Sidan 3 Hundraprocentig driftsäkerhet och tillgänglighet Det är målet för medarbetarna i Datahuset i Kungälv, som bland annat ansvarar för övervakningen av stordatorerna i Kungälv och Årsta - dygnet runt, året om. Sidorna 8-9 Kvalitetspolicy garanterar kvalitet och ökar trovärdighet Läs i sammandrag den nya fastställda policyn, som ska följas vid all varuhantering och fram tagning av egna märkesvaror. Sidan 6

2 Kunderna flyttar från Obs till ICA! ICA-handlamas drygt butiker har under årets nio första månader sålt för närmare 45 miljarder kronor. Det är i volym räknat, 2,7 procent mer än vid samma tid i fjol. (Att beräkna försäljningen i volym innebär att man räknar bort prisförändringar, exempelvis sänkningen av momsen vid årsskiftet.) Under september månad sjönk livsmedelspriserna med drygt en procent. Samtidigt var det många som fick sin skatteåterbäring. I hela livsmedelshandeln (de fyra största säljgrupperna, ICA, KF, D-gruppen och Axel Johnson) blev det därför en försäljningsökning (räknat i volym) med över två procent i september. ICA-handlarna ökade sin försäljning med 2,7 procent. Alltså exakt lika mycket som man ökat försäljningen hittills i år. ICA-handlarna har ju många olika typer och storlekar på butiker. Den bästa försäljningen i år har stormarknaderna (MAXI ICA Stormarknad) och storbutikerna (exempelvis Kvantum, Magnum etc.) De flesta ICA-butikerna är s.k. områdesbutiker. Det finns över stycken som varit igång både i fjol och i år. Dessa butiker kallas då "identiska" och de har ökat sin försäljning hittills i år med 2,5 procent. Faktum är att sammantaget har alla olika typer av ICA-butiker, stormarknader, storbutiker, områdesbutiker, service/jourbutiker, landsbygdsbutiker och lågprisbutiker, hittills i år haft volymökning för identiska butiker, alltså sådana som varit igång minst ett helt år. Att ICA-handlarna just nu har en bättre försäljningsutveckling i identiska butiker jämfört med alla butiker beror främst på att det läggs ner fler butiker än det byggs nya. Som exempel kan nämnas att de drygt 400 butikerna i region Mellansverige hittills i år haft en total försäljningsökning (i volym) med bara 0,1 procent, medan regionens identiska butiker ökat försäljningen med 2,4 procent. Konkurrensen är mycket hård bland livsmedelsbutikerna i Sverige. Ett bevis för det är att OBS- och B&W-varuhusen inte någon månad i år haft försäljningsökningar jämfört med i fjol. Vissa av kooperationens stormarknader har t.o.m. tappat över 10 procent av försäljningen jämfört med i fjol. Ett exempel är OBSvaruhuset i Fittja, söder om Stockholm, som i våras fick konkurrens av MAXI ICA Stormarknad i Botkyrka. Många kunder som tidigare handlat i OBS har nu istället flyttat sina inköp till MAXI ICA Stormarknad. Bonus även på Lufthansa H ICA Handlarnas AB har ett reseavtal med SAS. Avtalet förnyades i somras och gäller fram till den 30 juni Nytt är att ICA-resenärer inte längre bara får bonus på SAS, utan även på flygningar med Lufthansa. Detta som resultat av den allians som SAS och Lufthansa ingick Startdatum för bonus på Lufthansaflyg var den 2 oktober i år. Så kom ihåg när du bokar nästa tjänsteresa att du nu kan resa förmånligt också med Lufthansa. EKAB inleder samarbete med Ernst & Young om butiksrevision ICA Handlarnas AB har ingått ett avtal tillsammans med Ernst & Young AB, som är en av Sveriges ledande revisionsbyråer. Avtalet innebär att verksamheten inom ICA Butiksrevision helt övertas av Ernst & Young. Det betyder också att ett 20-tal medarbetare vid Butiksrevisions arbetsplatser i Göteborg och Västerås övergår till Ernst & Youngs kontor på dessa orter. Ett mindre antal medarbetare kvarstår i tjänst inom ICA. Uppgörelsen innebär starten av ett långsiktigt samarbete mellan ICA Ekonomibyrå AB (EKAB) och Ernst & Young. Revisionen av ICA-butiker kommer successivt att flyttas till Ernst & Youngs kontor på de orter där EKAB finns. Avtalet garanterar maximal effektivitet, vilket ger låga revisionskostnader för kunderna, dvs ICA-handlarna. Goda utvecklingsmöjligheter En viktig anledning vid valet av samarbetspartner var att Ernst & Young kan erbjuda goda utvecklingsmöjligheter för samtliga ICA-medarbetare som flyttar över. Dessutom finns Ernst & Young över hela landet, vilket innebär att samarbetet kan hanteras lokalt. Företaget har också bred erfarenhet av revisionsupplägg liknande det för ICAbutikerna. Beträffande det framtida samarbetet med Ernst & Young säger EKABs VD Leif Olsson: - Vi har i nuläget linjerna klara för hur detta ska utvecklas. Själva samarbetsprodukten ska vi jobba fram under hösten. Det som ska understrykas som positivt för alla är att vi har hittat lösningar för alla medarbetare som berörs av förändringen. ICA Handlarnas AB Marknad Eva Holmström har tillträtt en tjänst som Färskvarucontroller. Hon var tidigare Varugruppsassistent. PerJonsén har börjat som Säljplanerare. Han var tidigare Inrikestransportansvarig vid Logistikavdelningen. IT och Logistik Lars Brenckert är ny ansvarig för Inrikestransporter. Han kommer närmast från ICA Handlarna Öst AB. Frukt och Grönt Helsingborg Mats Brafors har tillträtt som ny Produktionschef för packeriet i Jonstorp. Han jobbade tidigare som lagerchef på ett järnvaruföretag. ICA Handlarna Norr AB Försäljning Erik Sandemo har tillträtt som Försäljningschef. Han efterträder Håkan Lundgren, som övertagit Eriks arbete som Distriktschef för säljdistrikt Umeå. ICA Handlarna Mellansverige AB Detaljhandel Ola Thunell har anställts som Etableringskonsult. Han har tidigare arbetat inom ICA men har de senaste åren varit egenföretagare. ICA Handlarna Öst AB Försäljning Suzanne Elms är ny Projektledare för Reklamservice. ICA Handlarna Sydost AB Försäljning Göran Johansson har tillträtt som ny Försäljningschef. Han kommer närmast från Detaljhandel och befattningen som Chef Butikskonsult. Leif Rydén har ansvaret för samordningen av projekt Kanalmarknadsföring. Till projektfunktionen knyts samtliga Coacher och Reklamavdelningen. Camilla Johansson har utsetts till ny ansvarig för Reklamavdelningen. Linköping Hans Westerberg har tillträtt tjänsten som Säljkonsulent. RIMI Svenska AB Jessica Svensson har anställts som Projektledare. Hon är byggnadsingenjör med erfarenhet från byggnation och arkitektbyrå. Närmast kommer hon från H&M, där hon ritat och inrett butiker. Henrik Olsson har anställts som Drift- och säljledare. Han var tidigare butikschef i ICA Rudbodahallen, Lidingö. Lars Andreasson har börjat som Drift- och säljledare. Han kommer närmast från ICA HK Detaljhandel. Tidigare arbetade han med sortiments-, pris- och butiksdatafrågor på ICA Öst. Tommy Lindberg har anställts som Marknadscontroller. Han börjar senast den 1 december. ICA Butiksfinans AB Till gruppchef för avsnittet ICA Konto Service har utsetts Veronica Wennergren. En nyinrättad tjänst som ansvarig för kvalitet- och säkerhetsfrågor inom ICA Konto Service har Stefan Liden tillträtt. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Lars-Åke Pettersson, tel: , Memoid: H20LAP Västeråsredaktion: Asta Linnaeus, teknisk redaktör: tel: Memoid: H20ALI Postadress: ICA Handlarnas AB, ICA Kontakten, Västerås Telefax: Stockholmsredaktion: Leif Johansson tel: Memoid: H20UO Postadress: ICA Handlarnas AB, ICA Kontakten, Solna Telefax: Utgivningsschema 1996: Nr 14 Utk 28/11 Manusstopp 15/11 Nr 15 12/12 29/11 ICA Kontakten utges av ICA Handlarnas AB, Solna

3 Nya telefonnummer sparar två mkr per år "Vad var det nu till Kungälv - 206,207..? Äh, jag slår Nisses vanliga telefonnummer i stället". Låter det bekant? Situationen är inte ovanlig, och därför ska det nu bli enklare att ringa internt. Glöm alla prefix - från måndagen den 18 november är ett femsiffngt anknytningsnummer allt du behöver kunna för att nå en kollega inom ICA. Det interna telefonnätet utnyttjas helt enkelt för dåligt, vilket kostar ICA cirka två miljoner kronor extra varje år. För att göra det lättare att använda nätet kommer en del nyheter att införas. De olika prefixen (nätnumren) till ICAs växlar försvinner. Istället får samtliga medarbetare femsiffriga anknytningsnummer. De som redan har fem siffror behåller sina nummer. Övriga får en eller två nya siffror i början på sina gamla anknytningar. Förändringarna märks bara internt och påverkar inte samtal som kommer utifrån. Gäller interna telenätet Observera att det nya bara gäller arbetsplatser anslutna till det interna telefonnätet. En del faller fortfarande utanför, till exempel DE Uppsala, vissa dotterbolag samt lokala säljkontor. "Gemensam nummerplan och ekonomivägval" kallas det på fackspråk. Vad det innebär är att alla samtal inom ICA blir närsamtal. Det sker automatiskt både per telefon och fax, oavsett om man bara slår en anknytning eller hela numret inklusive riktnummer. Samma sak gäller även för externa samtal, växeln är "smart" och letar fram den billigaste vägen för samtalet. Men först gäller det förstås att komma ut på linjen, och nu blir standard inom ICA att slå två nollor före ett utgående samtal. 18 november är allt klart Arbetet med att byta nummer kommer att ske i två etapper. Först ut är Helsingborg, Malmö, Västerås, ICA Förlaget och Provköket i Stockholm, Växjö samt Örebro, som helgen 8-10 november får besök av Telia-personal. Fredagen den 8:e klockan stänger växlarna för att öppna igen senast måndag morgon, den ll:e. Etapp två följer helgen därpå i Östersund, Umeå, Arsta, Järva, Kungälv och Kallebäck. Samma sak gäller där, växlarna stängs fredagen den 15:e kl Måndagen den 18 november ska allt vara klart och de nya telefonnumren börjar fungera i hela koncernen. Prefixen gäller ända fram tills dess Det betyder att vecka 46, mellan etapp ett och två, måste man fortfarande slå både prefix och anknytning för att komma fram. Observera att många då hunnit få nya femsiffriga nummer, och att det är dessa som ska användas. Uppdatera din Memo-profil Alla nya växel- och anknytningsnummer finns i den uppdaterade upplagan av Lilla Blå som kommer vecka 47. Ett bra tips är också att alla som fått nya nummer ändrar sina Memo-profiler. Det skulle underlätta mycket, eftersom många letar efter telefonnummer just i Memo. Glöm inte heller att ändra eventuella personliga kortnummer som du knappat in på telefoner och faxar. Anknytningar till ICAs växlar från 18 november 1996 Helsingborg. Frukt cv grönt 890» Stockholm. HK Kallebäck 3500' Kungälv, RB Väst + DE Matatö. RB Syd t DE 825(1' Stockholm - ICA Förlaget ICA Provkök 8240 Umeå. RB Norr + DE 560(1 \ ästcrus RB Mellansverige, DE ICA Förlaget Köpmannatjänst 9951 Växjö, RB Sydosl + DE 6430 Arsta. RB Ost - DE 2100 Örebro DE 963(1 Östersund, DE 515(1 Funderingar eller problem? Vänd dig då till växelansvarig på din arbetsplats, eller ring Urban Nilsson i Järva på telefon Eva Buren CocaCola hyresgäst i ICA Huset, Kallebäck Coca Colas lager och distriktskontor för västra Sverige kommer attfinnasi ICA Huset i Kallebäck, Göteborg! Det amerikanska dryckesföretaget har sedan etableringen i Sverige på 1950-talet haft ett nära samarbete med Pripps. Men till kommande årsskifte tar man själv över både tillverkning och distribution i Sverige. Sedan 1990, efter genomförandet av ICA 90-organisationen, har stora kontorsutrymmen stått tomma i Kallebäck. ICA Specialvaror AB använder än så länge lagret, men det ska flyttas till Västerås under våren Hyresavtalet med Coca Cola är därför en bra lösning för ICA Fastighets AB. Eftersom avtalet blev klart först den 25 oktober och hyresgästen ska flytta in under vintern och våren med början den 1 januari måste ombyggnaden av kontorsytorna komma igång redan i början av november. Det innebär att några av de nuvarande hyresgästerna i huset, ICA Butiksfinans AB (BUFAB) med ICA Konto och ICA Fastighets ABs förvaltningsområde Göteborg, med mycket kort varsel kommer att få ny lokalisering i ICA Huset. Totalt kommer Coca Cola att disponera kvm kontorsyta och ungefär kvm lageryta. Marknadsdag med sikte på 1997 för Frukt & Gröntmedarbetama Hela marknadsenheten på Frukt och Grönt i Helsingborg var lördagen den 26 oktober samlade på Marina Plaza Hotell. På programmet stod information om budgetarbetet, genomgång av arbetssätt och organisation samt vad som ska hända nästa år. För huvudparten av den inledande informationen svarade chefen Roger Johnsson. Man delades sedan in i arbetsgrupper och jobbade avdelningsvis för att försöka hitta nya, bra sätt att klara nästa års arbete. Maria Hall Persson, chef marknadsutveckling, informerade om hela marknadsföringsupplägget för nästa år; med teman, RTVA, GSP osv. Teman är det tunga som ligger i botten. Året delas in i 12 perioder Roger Johnsson och Maria Hall Persson svarade för informationen på Frukt och Grönts marknadsdag och gladde sig åt ett starkt gensvar från medarbetarna. FOTO: JOHN ÖHRNBERG med olika teman, exempelvis inleds året med "Vinterspelen", följt av "Ett skepp kommer lastat". Alltsammans ordentligt presenterat på marknadsdagen. Sammanfattningsvis tyckte alla som var med att det var en mycket lyckad och givande dags som avslutades under trivsamma former med en matbit, bowling, pilkastning och biljard.

4 Detaljhandelsfinansiering: Finansiering av den enskilda butiken och vår gemensamma butiksstruktur 94 kvinnor sökte de 20 platserna - det blev slutligen 22 - till "Karriärutvecklingsprogram för fler kvinnliga chefer inom ICA". - Vi är överväldigade av det stora intresset och framför allt av de flesta sökandes meriter och goda vitsord från sina närmaste chefer, kommenterar Bo Carlsson, operativt ansvarig för ICAs ledarutveckling. Butiker som fungerar bra är en förutsättning för en fortsatt positiv utveckling för den samlade IC A-handeln. Läge, sortiment, prisnivå, marknadsföring, servicekänsla, duktiga handlare och medarbetare - allt har sin betydelse i sammanhanget. Men minst lika viktigt är att butikerna har de rätta förutsättningarna ekonomiskt och juridiskt. Inom HK-funktionen Detaljhandel i Järva finns fyra avdelningar, som på olika sätt ska verka för en bra ICA-butiksutveckling. En av dessa, Detaljhandelsfinansiering, har till uppgift att vara ett stöd och en resurs för regionerna och i första hand butiksekonomerna. V i ska se till så att ICA-handlarna har de finansiella förutsättningarna att upprätthålla det bästa butiksbeståndet av samtliga aktörer på den svenska marknaden, säger Christer Östholm, chef för Detaljhandelsfinansiering. Tillsammans med regionerna kan vi ställa upp med bra ekonomiska lös- ningar för våra ICA-handlare. Inte minst viktigt i samband med nyetableringar och förnyelser av befintliga butiker. Christer Östholm berättar att frågan om ICA-butikernas finansiering utvecklats från ett läge på 1970-talet, då ICA-avtalet skapades som ett rent finansiellt instrument, till situationen idag med allt större etableringar och med en konkurrenssituation där hälften av ICA-handlarna upplever en annan ICA-handlare som sin allvarligaste konkurrent. Nytt synsätt nödvändigt - I det läget håller inte de gamla måttstockarna längre, säger Christer Östholm. Det blir allt svårare att hålla ihop en verksamhet med enskilda företagare i samverkan när vi har butiker som omsätter alltifrån tre till över 300 mkr. Och det är också stora skillnader i risk och möjligheter att tjäna pengar. - Vår stora utmaning, om vi fortsatt vill leva i ett företag med enskilda företagare i samverkan, är hur vi skapar sådana finansieringsformer och avtal m m som möjliggör enskilt företagande även i de allra största enheterna inom ICA-systemet. Christer Östholm sticker inte under stol med att det ibland kan vara svårt att få handlare att förstå och acceptera detta. Man upplever senare års åtgärder som införande av differentierad royalty och vinstdelning som ett intrång i egenföretagandet. Systemskifte - Men man måste inse och anamma att vi gått från ett finansieringsavtal till ett avtal som mer bygger på partnerskap mellan våra båda ICA-led, säger Christer Östholm. Det är också en process, som vi är inne i sedan några år tillbaka. Den började egentligen när vi inom ramen för nya ICA-organisationen -90 bestämde oss för att utveckla en detaljhandel som står på sina egna ben. Det var ett systemskifte i sig att vi i den hårdnande konkurrensen inte längre kunde lägga detaljhandelskostnaderna i den gemensamma potten genom att belasta varu- priserna. Den handlare som idag har möjligheten att bli egen företagare i en storbutik i ett attraktivt läge måste acceptera att den butiken med de ekonomiska konsekvenser det får för befintlig butiksstruktur och med sina förutsättningar till stora framtida vinster naturligtvis även ska bära hem pengar till kärnverksamheten för en fortsatt positiv ICA-utveckling. Tvåpartsförhållande - Givetvis ska handlarna vara sina egna företagare, men samtidigt måste de ställa upp på samverkan för att vi på sikt ska klara oss i konkurrensen. Det är livsviktigt för hela ICA-idén att de största butikerna är med på detta, säger Christer Östholm. Alternativet - vilket våra kollegor på kontinenten följt - är helintegrerat ägande av de största butikerna. Slutsatsen blir att avtalen för våra större butiker har skapats för fortsatt möjlighet till egenföretagande inom ramen för ICA-idén och inte som en klåfingrighet på väg från våra grundläggande idéer. - Det ska bygga på ett tvåpartsförhållande hela vägen och inte bara när vi startar upp butiken för att sedan släppa ut den i ett egenföretagande. Partnerskap upphör inte Detaljhandelsfinansiering stöttar regionerna i deras kontakter med handlama. Här besöker Christer Ostholm, t v, Anders Linderberg, ansvarig för butiksekonomi på region Mellansverige i Västerås. FOTO PER G NORÉN när butiken går ut i egenföretagande utan det gäller under hela avtalstiden. Skillnad på handlare ICA-handlaren är en egenföretagare och entreprenör, som fungerar i samverkan med alla andra ICA-handlare. Det är det som är skillnaden mellan "vanliga" handlare och ICA-handlare, enligt Christer Östholm. - Som ICA-handlare har man accepterat för sig själv och inför andra att man är beredd på samverkan. Det är viktigt att vi ser till att hålla ihop det här. För kan vi inte det i samverkan, då kommer vi att tappa fart, ja kanske blir vi rätt och slätt utslagna! Sådan är konkurrensen idag och på sikt. - Utmaningen för ICA-verksamheten ligger i att vi lyckas bibehålla entreprenörskapet i form av egenföretagande på olika sätt. Samtidigt som vi måste ha den helintregrerade kedjans styrka i de bakomliggande leden. Lars-Åke Pettersson EFK och kreditbevakning två av huvuduppgifterna Inom avdelning Detaljhandelsfinansiering har Christer Östholm själv hand om avtalsbitarna. Det handlar inte minst om att utveckla nya tekniker och komma med förslag på nya lösningar, så att regionerna i sina kontakter med handlarna har de rätta instrumenten till sitt förfogande. - När de jobbar med de här sakerna behöver de råd och stöd och hjälp i värderingar och synsätt. Då bollar vi mot varandra, anhåkan Westerberg, t v, ansvarar inom Detaljhandelsfinansering bland annatför kreditbe- nars är det regionerna som med vissa enstavakningen, medan Lars Brättemark bland annat håller i det ekonomiska och är sekrete- ka undantag har de direkta handlarkontakrare i EFK (Etablerings- och finansieringskommittén). FOTO PER ÅKE PERSSON terna. Det är så vi fungerar som matrisorga- nisation, säger Christer Östholm. Att låna ut pengar till butik är en uppgift i finansieringsverksamheten. (Fast det är ICA Butiksfinans AB, BUFAB, som betalar ut pengar till butik sedan besluten väl har fattats). Upp till en viss nivå fattas beslut i regionbolaget. När det blir fråga om större ärenden bollar regionerna emot ett beslutsorgan inom Detaljhandelsfunktionen som heter Etablerings- och finansieringskommittén (EFK). De allra största ärendena går därefter till region- eller ICA-styrelsen för formellt beslut. Administrationen av EKF ligger inom Detaljhandelsfinansiering med Lars Brättemark som sekreterare. Inom avdelningen är det också Lars som Klart vilka som far genomgå det kvinnliga utvecklingsprogrammet har ansvaret för det ekonomiska. Han har exempelvis bra koll på vad detaljhandelsresultatet är på de olika regionerna och vad det samlade resultatet är för detaljhandelsutvecklingen inom koncernen. Administrationen av alla förekommande avtal har Håkan Westerberg hand om. Dessutom ansvarar han för kreditbevakningen. Han är den som följer utvecklingen på regionerna och ska se till så att vi inte förlorar för mycket pengar, bland annat med hjälp av ett nytt, fint kreditbevakningssystem. - Butikernas ekonomiska engagemang finns nu samlade så att man på regionerna på ett helt annat sätt än tidigare kan vara med och följa de känsligaste butikerna i ett tidigt skede. Därför har vi idag väldigt lite kredit- förluster. Sedan början på 90-talet har nivån halverats till mkr i förluster per år av en omsättning i partiledet på ca 30 miljarder kr, säger Christer Östholm. Utöver butiksfinansiering, avtal, EFK och kreditbevakning har Detaljhandelsfinansiering också i samarbete med ICA Ekonomibyrå AB, EKAB, ansvar för uppföljning på butiksnivå, dvs nyckeltal, utveckling av bruttovinster, personalkostnader osv. - EKAB rapporterar till sina kunder hur det går butiksindividuellt, men nu försöker vi integrera så att man också ska kunna se hur utvecklingen är bland liknande butiker, säger Christer Östholm. Med hjälp av EKABs grunddata ska vi kunna dra ut och se på olika trender inom butiksutvecklingen. - Så egentligen borde ytterligare ett antal sökanden beretts plats, men av praktiska skäl måste vi tyvärr sätta en gräns för antalet deltagare. Nu utökade vi ändå deltagarantalet från 20 till 22. Egentligen var karriärutvecklingsprogrammet bara avsett för medarbetare i bakomliggande ICA-led, men ICAhandlaren Marita Andersson i Vessigebro i Halland hade till exempel sett informationen i ICA Kontakten och hörde av sig till Bo Carlsson och fick då först samma besked, "Enbart ICA-medarbetare", men hon stod på sig och skickade in sina ansökningshandlingar, som tydligen var så kvalificerade att hon blev antagen. Det blev senare också Jeanette Stenebäck, kassaledare på ICA Supermarket i Upplands Väsby. - Vi ser det som mycket positivt att få med kvinnor från butiksledet, vilket ger en värdefull mixad kompetens hos deltagarna samtidigt som det stärker banden med butiksledet, motiverar personalchefen på HK Janne Andersson, som tillsammans med Bo Carlsson och Sylvia Bjöklund, utbildningsledare på ICA-skolan, är ansvariga för karriärprogrammets uppläggning och genomförande. "Fruktansvärt glad" Totalt hade alltså 94 kvinnor sökt utbildningen, som sträcker sig över två år uppdelat på åtta utbildningsblock å tre dagar. Bland de antagna finns medarbetare från moderbolaget, alla regioner, och dotterbolag. Från Region Sydost antogs bland annat Jenny Danielsson, fältsäljare: - Jag blev fruktansvärt glad när min närmaste chef Valter Sandberg berättade för mig att jag blivit antagen. Tidigare har jag gått igenom Kickutbildning enoch jag försöker hela tiden vidareutbilda mig för att avancera inom ICA, berättar Jenny med sex års ICA-erfarenhet bakom sig. Jennys kommentar att "det var den närmaste chefen" som berättade den glada nyheten ligger i linje med programmuppläggets grundfilosofi, att de närmaste cheferna skulle vara med i hela urvalsprocessen och även följa upp och vara ett stöd åt de som sedan blivit antagna. - På cheferna vilar också ett stort ansvar att entusiasmera och driva på de kvinnor som sökt utbildningen men inte kommit med, betonar Bo Carlsson. "Möjlighet att utveckla sig själv" Anna-Karin Emilsson, redovisningsassistent, på Region Norr, är en annan som fått plats i det kvinnligautvecklingsprogrammet, som startar den 2 de- cember i Stockholm. - Jag ser det som en möjlighet att utveckla mig själv i arbetet och få en bredare kunskapsbas om den samlade ICA-verksamhet, menar Anna-Karin, som två(!) gånger uppmanades av regionens vice VD Karin Nilsson att sända in sina ansökningshandlingar. "Bredda sina kunskaper" var också ett av skälen till att Ulrica Persson, telefonsäljare på Wickmans, sökte. Även Ulrica fick "påstötning" från chefen, vd Per Bergman, att ta den här chansen till att utveckla sig i arbetet och i förlängningen kanske hamna i en chefsposition. - För oss inom ICA Menyföretagen, med nästan enbart kvinnliga kunder, måste vi helt enkelt se till att få fram kvinnliga chefer, understryker också Per Bergman. Här är hela listan Följande 22 kvinnor har valts ut att genomgå det första karriärutvecklingsprogrammet. Efter utvärdering 1998, bestäms om eventuell fortsättning. Region Norr Lotta Björnehall, inköpschef, Anna-Karin Emilsson, redovisningsassistent Region Mellansverige: Annika Fernström, miljöledare Region Öst: Agneta Cottin, säljledare, Elizabeth Åkesson, aktivitetsplanerare Region Väst: Ann-Catrine Boldyn, miljöledare Region Sydost: Susanne Tancred, säljservice, Jenny Danielsson, fältsäljare Region Syd: Annika Svensson, prischef Ekonomibyrån: Kerstin Helgegren, redovisningskonsult RIMI: Eva Tottie, redovisningsekonom Special: Kerstin Hansson, säljledare ICA Servicehandel: Anita Duverell, marknadsassistent Wickmans: Ulrica Persson, telefonsäljare Olegruppen: Cristine Callgard, säljare Stab: Anita Gustavsson, miljösamordnare Detaljhandel: Elisabeth Stoltz Fredriksson, sekreterare Marknad: Eva Schierwagen Kindstrand, marknadsassistent IT och Logistik: Gunilla Ternstrand Darrell, systemerare Ekonomi och Personal: Lena Persson, personalassistent Centrallagret: Mia Törnblom, redovisningsassistent Frukt och Grönt: Eva-Lotta Friberg, ekonomiassistent Leif Johansson

5 ICAs kvalitetspol icy klar ICAs kvalitetspolicy har blivit fastställd i IC A-sty relsen. Den ska säkra kvaliteten och säkerheten på ICAs produkter och öka trovärdigheten gentemot kunder och handlare. Den är ett hjälpmedel och ska alltid följas vid inköp av varor, vid all varuhantering och även när ICA tar fram egna märkesvaror. Här kommer ett sammandrag. En stor del av policyn handlar om kvalitetssäkring. I varje led i en varas hantering ska det finnas effektiv kvalitetskontroll som innebär bland annat att varje inköpare ska ha kunskap om gällande inköpsoch kvalitetssäkringsrutiner och ansvara för att de efterlevs. ICA-handlarna ska bara handla med leverantörer som tillämpar seriös kvalitetssäkring och dessa leverantörer ska i sin tur ställa samma krav på sina underleverantörer (Med ICA-handlarna menas för övrigt ICA-handlarnas gemensamt ägda företag, ICA Handlarnas AB med dotterbolag och ICA-handlarnas individuellt ägda buti : ker). Stränga regler Reglerna i policyn är ganska strängt hållna så förutom de kontroller som myndigheterna gör vad gäller bekämpnings- medel och sjukdomsframkallande organismer, gör ICA egna kompletterande kontroller. Det finns också en speciell regel för djuromsorg. Innan en ny leverantör accepteras ska programmet för djuromsorg kontrolleras. Vad gäller hormoner och antibiotika så ska vi ha så pass god kontroll över egna märkesvaror och egen import att vi är säkra på att inte kunder drabbas av varor med otillåtna substanser. ICA prioriterar producenter som inte använder antibiotika i förebyggande syfte. Över huvud taget ska nyttan med olika tillsatser kunna dokumenteras. Genmodifierade produkter Produktutveckling av livsmedel med hjälp av genmodifierade organismer är ännu inte tillräckligt klarlagd, så därför intar ICA en mycket restriktiv hållning till genmodifierade livsmedel, vilket innebär att varugruppsansvarig inom ICA inte kan fatta sortimentsbeslut om en produkt som framställts med hjälp av denna teknik. I alla sådana frågor ska ICAs kvalitetsgrupp rådfrågas. Märkning och förpackningar Märkning är till för att underlätta för kunden. Exempel på vad produkten ska märkas med är näringsvärde, allergiframkallande ämnen, ursprungsmärkning och förpackningsdag. Policyn tar också upp förpackningar. / varje led i en varas hantering ska detfinnas effektiv kvalitetskontroll. Här kontrolleras köttets kvalitet hos Lithells AB i Sköllersta som sedan flera år är leverantör till ICA Handlarna. En speciell regel för djuromsorg ingår i kvalitetspolicyn, vilken innebär att innan en ny leverantör accepteras ska programmet för djuromsorgen kontrolleras. PVC-förpackningar är inte tillåtna och samtliga förpackningsmaterial som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel ska vara godkända enligt den så kallade Normpacknormen. Samtliga leverantörer ska också kunna intyga att deras förpackningsmaterial omhändertas på godtagbart sätt. Vad gäller reklamationer ska kunderna känna sig väl bemötta och produktfel ska snabbt åtgärdas. Alla enheter inom ICA Handlarnas AB ska ha fungerande rutiner vid återkallelse av produkter som är exempelvis skadliga. Anna Gidgård Jeppssons, Olegruppen och Sandys under samma tak i Stockholms city Om drygt en månad öppnar Jeppsson & Co AB en permanent utställning på Grev Turegatan 27 i centrala Stockholm för att visa upp sitt produktsortiment. Någon månad senare kommer även Olegruppen AB att flytta sin nuvarande utställning på Dalagatan med inriktning på utrustningssortiment för storkök till samma adress. En tredje part som tar plats i lokalerna på Grev Turegatan blir Sandys-gruppen inom ICA Menyföretagen.. -Vi räknar med att flytta in kring Lu- cia, säger Bengt Eliasson, projektledare för Sandys. Han motiverar flytten med utrymmesbrist på ICA Handlarnas huvudkontor i Järva. Tillsammans kommer Jeppssons, Olegruppen och Sandys att disponera en lokalyta på 700 kvm. Samordningseffekter -Att vi kommer att finnas sida vid sida med Jeppssons ger givetvis också positiva samordningseffekter. Vi kan tillsammans presentera ett heltäckande restaurangutbud för våra kunder, säger Jan Jutestrand, marknadschef köksutrustningar hos Olegruppen. -Ja, vi räknar definitivt med att utställningen i samma lokaler som Olegruppen ska ge oss nya kunder. Även läget, mitt i centrala Stockholm, bör vara attraktivt för presumtiva kunder, menar Håkan Göransson, marknadschef hos Jeppssons. -Vi ska finnas där krögarna finns och merparten finns i centrala Stockholm. Av Stockholms bortåt krogar har vi idag cirka 750 som kunder, så visst finns det en potentiell marknad för oss, säger Håkan Göransson. Hollingworth har inrett De ändamålsenliga, moderna lokalerna har inretts av en "utställningsguru" för restaurangmenyer och tillbehör, Frank Hollingworth. Två medarbetare vardera från Jepps- sons och Olegruppen kommer att ombesörja så att besökarna tas om hand på bästa sätt. Kontorsutrymmena finns på övervåningen och utställningsdelen för respektive bolag har inretts på nedre planet. Sandys verksamhet, omfattande fem personer, kommer att bedrivas i ett stort rum, modell "kontorslandskap". Kontoret ligger för övrigt bara ett hundratal meter från närmaste Sandys-enhet vid Stureplan. För Sandys-staben har hösten även i övrigt varit intensiv. Just idag, den 7 november, invigs till exempel den sjätte Sandys-butiken i Lund. Leif Johansson

6 ICA-chefer tränas möta pressen Nu ska IC A-cheferna tränas för att bättre kunna svara på massmedias frågor och också förstå journalisternas sätt att arbeta. - Att överhuvudtaget skapa bra relationer med media, är en av målsättningarna med utbildningen, som sker regionvis, berättar Elisabeth Lundberg, presschef på ICA Handlarnas informationsavdelning i Järva massmediaträffen för Region Mellansverige hade 11 ICA-chefer mött upp samt styrelserepresententerna och ICA-handlarna Sven-Erik Jernemyr, Sandviken och Hasse Wilhetmsson, Säffle. Den sistnämnde sade sig bara ha goda erfarenheter av journalister. - Med tanke på att Hasse Wilhelmsson verkar på en mindre ort inom en lokal tidnings spridningsområde, uppstår ofta naturligt goda massmediarelationer, vidimerade också kursföreläsarna från informationskonsultföretaget Rinfo, Ann Askenberger och Susanne Jönsson Kall. En som däremot innan kursstart hade negativa erfarenheter av media, var personalchefen på Region Mellansverige Gun- Marie Lidström: - Jag har upplevt både förvanskningar av uttalanden och direkta återgivna felaktigheter. Det ska poängteras att Gun-Maries erfarenheter inte grundar sig på hennes hittills korta anställning inom ICA. Tips for telefonkommentarer Kursdeltagarna fick konkret information om hur man bäst ska hantera ett telefonsamtal från en journalist som snabbt Ronald Åberg blir intervjuad framför bländande ljus och TV-kamera. -Glöm allt vad manus heter i TV-sändningar, säger Susanne Jönsson Kall. Var klar över din roll och vad du vill säga och blir det fel, be journalisten backa och ta om, för även journalister vill göra ett bra jobb, förklarar hon. vill ha en kommentar till en branschaktuell nyhet: - Då bör man direkt be att få återkomma om minuter till journalisten ifråga. Allt i syfte att först bedöma vem i organsationen som är lämpligast att svara i ämnet och om man är det själv kanske rådgöra med någon vilka uttalanden som bör göras, var Ann Askenbergers råd. - Men det är viktigt att man återkommer inom avtalad tid. Under kursdagen fick också deltagarna fejkade telefonsamtal och TV-frågor om både högaktuella- och kontroversiella frågor som en ICA-chef kan ställas inför. - Det upplevde jag som mycket lärorikt och framför allt jordnära, kommenterade Olof Persson, VD för Region Mellansverige. Kursdeltagarna fick också rådet att ha i åtanke hur den stora ICA-kundkretsen reagerar på uttalandena och inte tänka på eventuella kommentarer från kollegor. Bli mer offensiva I kursmålsättningen att ha bra relationer med massmedia ligger också att företagen själva kan "vända sig" till media när man har någon nyhet; helt enkelt att bli "offensiva" i sitt förhållande till tidningarna. Då kan det vara bra att ta personlig kontakt med en journalist, till exempel på den lokala tidningen. - Men det gäller naturligtvis också att förstå vad som verkligen är en nyhet i journalistens ögon, upplyste Susanne Jönsson Kall, själv tidigare reporter på TV 2 Rapport. - Med de här pressträffarna försöker vi visa att det finns stora möjligheter för oss inom ICA att själva agera och presentera våra nyheter för journalisterna, sammanfattar Elisabeth Lundberg inför förberedelserna för nästa massmediaträff; på Region Sydost nu på måndag den 11 november. Hade kursdagen då ändrat Gun-Marie Lidströms syn på journalister? - Kanske inte direkt, men visst var det en givande dag och mycket intressant att närmare få en inblick i journalisternas arbetsvillkor. Jag läser helt enkelt tidningen på ett annorlunda sätt nu än tidigare.. Leif Johansson Foto: Lasse Blom, Lena Lidsell Vad står det i tidningen idag? Utnyttja nyhetstorkan och bli en branschföreträdare. Dan Hagström, försäljningschef och Gun-Marie Lidström, personalchef,försökerhitta någon artikel i dagens tidning där ICA kan delta i debatten. - Det är väl bekant att dagens tidning blir morgondagens blomsterpapper, säger Ann Askenberger, Rinfo. Bjud frikostigt på dina kunskaper men försök hitta något unikt i de nyheter du vill förmedla till pressen, är det handfasta råd hon ger tillsammans med Elisabeth Lundberg, ICAs pressansvariga.

7 8 9 Datahuset i Kungälv - e n väsentlig del a v ICAs t o t a l a IT-verksamhet Ekonomisystem, Kungälv: Sittande fr v Helena Kristensson, Malin Andersson och Sven-Åke Petersson. Därbakom Joakim Sandgren och Mats Nordell. Övervakningen av stordatorerna i Kungälv och Årsta görs från Datahuset i Kungälv. Ulf Wikensten och hans åtta medarbetare ser till att maskinerna fungerar och arbetar kontinuerligt, samt att alla de system som används i verksamheten är tillgängliga. Mellan klockan fem på morgonen och elva på kvällen pågår verksamhet ute i landet från terminal eller PC direkt mot olika system. På natten körs intern maskinbearbetning för att förbereda nästa dags arbete. - Vi har alltså ansvaret för att maskinerna alltid går, säger Ulf Wikensten. I dagsläget finns alltid någon på plats - dygnet runt, året runt - och vi känner alla ett mycket stort och stimulerande ansvar. Hundraprocentig driftsäkerhet och tillgänglighet är hela tiden målet som vi vill leva upp till. Maskinernas sammanlagda kapacitet är mycket stor. Här är några siffror: Processorkraft ca 300 Mips (miljoner instruktioner per sekund) och 4 Gb (gigabyte) Några från Handelssystem, Kungälv: Stående fr v Ole Jensen, Lotta Gillen, Lars Orthag, Michael Jacobsen och Lars Gustafson. Sittande fr v Ewa Backlund och Gunilla Darreli. Husgruppen: Fr v Anders Gjöthlén, Mats Nordell, Anita Larsson, Lars Gustafson och UlfWikensten. minne. Hårddiskarna rymmer drygt 900 Gb miljarder tecken, vilket motsvarar ca 200 miljoner A4-sidor. Under en vecka tar maskinerna emot och bearbetar upp till två miljoner orderrader. På måndagar, som är den "största" dagen, görs ca 1,9 miljoner transaktioner (grovt översatt till Enter-tryckningar) i systemen och som mest upp till 100 per sekund. *r%sw+%,a, ^ M f ^ w n ' Anders Gjöthlén har tillsammans med Stig Abrahamsson och Olof Ternesten det tekniska ansvaret för de Unix-maskiner som huvudsakligen finns i Kungälv och Årsta. För närvarande läggs mycket resurser på den nya stora Unix-datorn som bland annat kommer att innehålla funktioner för optisk lagring av fakturor och beslutstödsystem (information warehouse). En annan viktig del som handhas av den här gruppen är att se till miljön för kommunikation och mottagare (Unix-maskiner) så Fullt ös med husets eget databand på tioårsfesten Från Datahuset i Kungälv underhålls och utvecklas en stor del av ICAs datasystem. För närvarande arbetar drygt 40 personer i huset. Antalet kommer att öka något efter årsskiftet. I huset finns ingen platschef, utan gemensamma frågor sköts av en arbetsgrupp bestående av Anders Gjöthlén, Unix-gruppen, Lars Gustafsson, handelssystem, UlfWikensten, stordatordrift, Mats Nordell, ekonomisystem och Anita Larsson, som ansvarar för den gemensamma administrationen i huset. att orderinsändning från butikens handterminaler fungerar felfritt. Även vissa delar i andra specialsystem ingår i gruppens arbete, exempelvis mot ALS (automatiskt höglager), BARMAN (streckkodsexpediering) och automatiskt pallager på samlastningsterminalen (ST) i Helsingborg. L a r s G u s t a fmed son m f ö r närvarande Lars Gustafson före d närvarande 18 medarbetare och fem konsulter har ansvaret för försäljnings- och marknadssystemen för hela landet. Verksamheten inom gruppen är uppdelad i fyra avsnitt: Försäljning, orderingång, prishantering och marknadsföring (t ex extrapriser, mässor och TV-annonsering). Skillnaden mellan försäljning och orderingång är att med försäljning menar man "öra mot öra", dvs när regionernas telefonsäljare knappar in butikens order och "öga mot öga" när fältsäljarna gör samma sak, fast då i butiken. För tio år sedan, den 1 september 1986, skedde den första inflyttningen i det ny uppförda Datahuset Initiativtagare till huset var Henry Johansson, som då var driftsansvarig på ICA Eols ADB-avdelning. - En anledning till nybygget var att vi inte tyckte att vi hade tillräcklig datasäkerhet på ICA Eol, säger Henry Johansson, pensionär sedan flera år. Vi hade våra maskiner på huvudkontoret i Kallebäck och om något skulle hända kunde följderna bli katastrofala. - Här vid DE <Kungälv fanns gott om mark och vi hittade en lämplig tomt. Dessutom såg vi möjligheten att få ett specialbyggt hus att utvecklas i med tanke på framtiden. Henry Johansson var chef för Datahuset fram till Han efterträddes av Rolf Ahlqvist, som hade ansvaret Det interna Databandet "Gig-a-bit" (liten spelning: Gig - musikerslang för en spel- fram till Han flyttade ning, bit - minsta delen i ett system). Fr v Lars Hansson, Björn Granlund, Ulf Wi- då till HK Järva, där han arkensten, Ole Jensen och Olof Ternesten. 1 Orderingång är när butikerna beställer varor via modem och när leverantörernas representanter säljer direkt till butiken; de kan nämligen också föra över sina order på samma sätt. En förutsättning för sådana här beställningar är ju att hyllkantsetiketterna är "up to date" och därför ligger ansvaret för dessa på detta avsnitt. Prishanteringen omfattar kalkylsystem. prissättning från DE till butiken och konsumentpriserna - butiken meddelar sitt konsumentpris och systemet ser till att det priset kommer på hyllkantsetiketterna. Med marknadsföring menar man i detta sammanhang t ex säsongskampanjer, extrapriser, mässor och TV-annonsering. Systemet ser exempelvis till att varorna får rätt pris och att de kommer på rätt kampanjtid. - Tills i våras hade vi bara försäljningssys- temet här i Kungälv, men nu har vi också fått ansvar för marknadsdelarna, säger Lars Gustafson. Vi upplever det som mycket positivt och tycker att det är ett gott betyg på oss. Vi kan därmed bibehålla och vidareutveckla kompetensen här i huset. IKES, ICA-koncernens gemensamma ekonomisystem, utvecklas och underhålls av Mats Nordell och hans fem medarbetare. IKES är ett avancerat system med funktioner som ger god kontroll över ekonomin. Systemet innehåller bland annat modeller för kund- och leverantörsreskontra samt anläggningsregister som är helt integrerade med den ekonomiska redovisningen. En av IKES fördelar är dess effektiva kopplingar mot olika system. Exempelvis skickas uppgifter om butiksfakturor från handelssystemet till IKES som bokför och vidarebefordrar betalningsuppdrag till ICA Konto. I IKES hanteras årligen ca 1,2 miljoner kundfakturor och leverantörsfakturor. * Före ICA 90 hade varje regionbolag sina egna datasystem, säger Mats Nordell. När Ekonomisystemet togs i bruk 1991 blev det ett av de första ICA-gemensamma någonsin. Det gäller alltså att hålla igång maskiner, program och system. Dessutom kommer ofta förslag om förbättringar, förändringar och anpassningar till nya system. Då och då uppkommer fel på såväl maskiner som på program och system. Är det akuta problem gäller det att lösa dem snabbt så att eventuell påverkan blir så liten som möjligt. Säkerheten i huset är väl anpassad för den verksamhet som bedrivs, bland annat finns ett eget reservelverk som träder in i händelse av elavbrott. Anita Larsson är ansvarig för administration i huset, vilket innebär att hon har hand om kontering av fakturor, tidsredovisning, löner och administration av projektstyrningsverktyget Silberplan. Dessutom olika slags personalfrågor och bokning av resor för alla som arbetar i Datahuset. För närvarande håller man på att anställa folk till huset. En ombyggnad är precis genomförd; tidigare lager- och förrådsutrymmen har gjorts om till kontor. Samordnare för ombyggnaden och omflyttningar är Rolf Nordlund, ansvarig för husets skötsel och det omfattande säkerhetssystem som finns där. Reportage: Lasse Rehnström Foto: Lasse Rehnström, Anders Gjöthlén betar med säkerhetsfrågor. Tioårsjubileet firades fredagen den 18 oktober med en trevlig fest i huset. I samband därmed invigdes även de nya lokalerna. Naturligtvis var både Henry och Rolf med som hedersgäster. Det bjöds på god mat och dryck. Stämningen var på topp. För underhållningen svarade bland annat husets eget databand "GIG-A-BIT" bestående av Lars Hansson, Björn Granlund, Ulf Wikensten, Ole Jensen och Olof Ternesten. Initiativtagaren till Datahuset Henry Johansson och hans efterträdare Rolf Ahlqvist. UlfWikensten inspekterar dieselaggregatet som driver reservelverket som träder in i händelse av elavbrott. Kontrollrummet: Övervakning av driften av maskinerna i Årsta och Kungälv. Fr v Jan Andersson, Pertti Leino, Anders Wass och UlfWikensten. Rolf Nordlund som är ansvarigför husets skötsel och omfattande säkerhetssystem, var även samordnare för ombyggnaden och de omflyttningar som krävs.

8 10 Elektronisk handel skapar nya möjligheter för ICA Menyföretagen Rationellare, effektivare, säkrare. Så skulle man kunna sammanfatta fördelarna med att använda elektronisk handel. ICA Menyföretagen, som förbereder sig inför en explosion på den marknaden, vet redan nu att de ligger bra till. Om man ska kunna vara med i fortsättningen och konkurrera om att få sälja varor till storkök, restauranger och offentlig sektor är det omöjligt att köra på med de gamla hederliga verktygen telefon och papper och penna. Det har de som arbetar på ICA Menyföretagen förstått, och ligger nu långt fram vad gäller elektronisk handel. För det är just det som är framtidens handelssätt. Elektronisk handel kan gå till så att personalen i exempelvis ett storkök använder en handterminal när de vill beställa varor. I en pärm har de ett antal streckkoder som de drar handterminalen mot och även knappar in antal med mera. Beställningen går sedan iväg per modem till leverantören. Faktura direkt till datorn Men orden elektronisk handel rymmer mer än så. Menyföretagens egen elektroniska uppfinning heter Menyplan och är ett matplaneringssystem för Windows. Med Menyplan kan kunden få artikelinformation och göra sina beställningar vilken tid på dygnet som helst, dessutom inventera lagret och göra varukalkyler. Inom en ganska snar framtid kommer nog de flesta även att få sina fakturor skickade direkt till sin dator och kunna titta på dem på skärmen. Fördelarna med elektronisk handel brukar sammanfattas med snabbare informationsflöde, ökad tillgänglighet av information, minskad felfrekvens, kortare ledtider och sist, men sannerligen inte minst, så är det kostnadsbesparande. Bara i Stockholm har ICA Menyföretagen nästan 2000 leveransställen och det säger sig ju självt att ännu säkrare leveranser är ett bra konkurrensmedel. Sändas blixtsnabbt Om man vill utveckla det hela lite så kan man säga att det som tidigare tagit dagar att överföra via pappershantering nu kan sändas blixtsnabbt mellan datorer. Man kan göra uppdateringar direkt för samtliga användare. Och eftersom informationen blir tillgänglig i samma stund som den registreras kan ledtiderna kortas avsevärt och lager minskas. Zdenko Topolovec som är business controller på ICA Menyföretagen vill också framhålla att en stor fördel med införandet av elektronisk handel är möjligheten till medarbetarutveckling inom ICA Menyföretagen. -1 och med att säljarnas arbetsuppgifter förändras genom att stora delar av registreringsarbetet försvinner kan de nu i stället få utvecklade arbetsuppgifter, jobba med nya idéer och vara med och utveckla branschen. Offentliga företag står för ungefär 50 procent av ICA Menyföretagens omsättning och där är elektronisk handel ett måste. För några år sedan beslutade en utredning med näringsminister Jan Nygren i spetsen att all handel med offentlig förvaltning ska ske elektroniskt från och med Ett antal dataföretag lämnade in anbud för att visa att de kunde klara av detta och de tre företagen Pebs, Tradebase och WM-data fick uppdraget att bygga upp möjligheten att kommunicera elektroniskt. Kompetens inom ICA-koncernen ICA Menyföretagen lever upp till de krav som ställs för att få bedriva elektronisk handel och klarar bland annat av att använda den speciella standard som krävs för att man ska kunna sköta fakturering och liknande elektroniskt (Edifact). ICA Menyföretagen har inlett ett samarbete med ICA Handlarnas IT-avdelning vad gäller elektronisk dataöverföring och Zdenko Topolovec berättar att de är mycket nöjda med samarbetet. - Eftersom ICA ligger så långt framme vad gäller IT har vi haft stor nytta av den kompetens som redan finns inom ICAkoncernen. När den stora mässan Elektronisk Handel -96 hölls i Sollentuna utanför Stockholm hade ICA Menyföretagen en stor, fin monter för att visa upp sig och sin verksamhet. Zdenko Topolovec var en av dem som fanns på plats. - Den stora anledningen till att ICA Menyföretagen är med på den elektroniska mässan är att vi vet att vi ligger långt framme i branschen, och det är dags att tala om det. Anna Gidgård ICA Menyföretagen tycker att det är dags att tala om att de kan elektronisk handel. Deras broschyrer tar upp elektronisk dataöverföring, handterminal och deras egen uppfinning Meny plan. ICA-reklam för EMV-färskvaror på bingolotterna Bingolotto-brickorna har blivit ett kraftfullt marknadsföringsinstrument för ICA Handlarnas satsning på EMVfärskvaror. Till höstens fyra första Bingolotto-kvällar i TV4 såldes miljoner brickor försedda med reklam för ICA Handlarnas grillkorv. Därefter görs även reklam för ICA Handlarnas falukorv och köttbullar på Bingolotto-brickorna. Fortfarande vinner också personer varje vecka presentkort värda kr hos ICA-handlarna. Vilket bör ge ICA-butikerna minst 500 nya kunder i veckan, dvs besök av kunder som normalt inte handlar i ICA-butikerna. Publikt fortsätter programmet att vara en publiksuccé. Mer än 6,6 miljoner tittare såg exempelvis de inledande ICA Menyföretagen tillhör enligt marknadsundersökningsföretaget Rinfo Research ny tänkarna inom sin bransch, restauranger och storkök. Inte minst vad gäller elektronisk handel, där man var ett naturligt inslag med en framträdande monter på elektronikmässan i Sollentuna nyligen. FOTO: fyra programmen i höst. MÄSSFOTOGRAFERNA

9 11 Intressanta projektjobb från årets HLU-grupper Inge Svensson, ICA-handlare i småländska Ryssby, är även samhällets apotekare, postmästare, systembolagsexpedit och tipsombud. Svenskt rekord i korthandel? I Ryssby betalar nio av tio hushåll med ICA Kundkort! Ryssby, en liten småländsk tätort, är i det närmaste unikt vad det gäller köptroheten i ortens butik. Av de ca 350 hushållen är 310 utrustade med ICA Kundkort. Och de använder det. Medelinköpet per hushall ligger på ca 700 kronor i veckan och de flesta transaktioner går via kort. - Det skulle kunna vara ännu bättre, säger Inge Svensson, handlare på I-Köp. Men jag hinner inte riktigt att utnyttja kortet maximalt och ta tillvara alla dess möjligheter. Det är inte svårt att förstå att tid är en bristvara för Inge Svensson. Förutom den traditionella handlarrollen är han byns apotekare, postmästare, systembolagsexpedit och tipsombud. Lägg till detta ett stort engagemang i samhällsföreningen och ortens idrottsförening. - För tillfället är det mest samhällsföreningen som gäller, berättar han. Där tycker jag vi visat att aktivt arbete ger resultat. Tack vare påtryckningar och uppvaktningar hos de styrande i Ljungby har vi nu fått klart med nybyggnation på ett attraktivt tomtområde vid Ryssbysjöns strand. Utflyttningen kommer att följas av inflyttning. En kämpe På fotbollsplanen gjorde Inge Svensson sig känd som en renodlad kämpe och innan fotbollsskorna hamnade på hyllan hade han hunnit med 600 A-lagsmatcher. En hel del av dem som spelande både tränare och ordförande. Kämpatakterna har han tagit med sig in i butiken. Allt eftersom de allmänna serviceinrättningarna lagts ned i byn har Inge Svensson rumsterat om bland butikens 230 kvm och tagit över verksamheten. - Jag ger mig tusan på att om de lägger ned skolan så tar Inge hand om det också, säger en kund uppskattande. - Det vore väl att ta i, menar han själv. Men visst ser jag det som en uppgift att hålla den här bygden levande. - Dessutom är det inte på något sätt en uppoffring från min sida. Det är en väl genomtänkt affärsidé som håller liv i både bygden och butiken. Att den lyckats tycker jag ryssbybornas köptrohet bevisar. Ulf Andersson Årets utbildning i HLU (Högre Ledarutveckling) avslutades med ett tre dagars seminarium på Fröbergs herrgård där deltagarna presenterade sina projektarbeten för projektvärdarna och delar av ICA Handlarnas ABs direktion. HLU-deltagarna har under hela året arbetat med sina projekt som till utformning och innehåll är relaterade till kärnverksamheten. De fyra projekt som presenterades av årets projektgrupper hade rubrikerna: * ICA Express - en profil för service/jourbutiker inom ICA * ICA Kundkort i framtiden * Delaktighet återskapar ICA-andan * Kvalitetssäkring i butik Projektgrupperna har lagt ner ett omfattande arbete på sina projekt, som samtliga har aktualitet i dagens ICAverksamhet. - Rera av projekten som gjorts av tidigare års HLU-deltagare har utvecklats och använts i den ordinarie utvecklingsverksamheten, berättar kursledaren Lars Andersson på ICA Utbildningar. Mycket talar också för att årets fyra projekt direkt kommer att inlemmas i det dagliga arbetet. - Samtliga fyra projektgrupper har gjort en fantastisk insats vid sidan av sina ordinarie jobb inom ICA, poängterade också Lars Persson, vice VD och chef Detaljhandel. - Det projekt, som ligger min verksamhet närmast, ICA Express, har vi redan satt i händerna på den avdelning inom Affärsutveckling som just nu arbetar med att ta fram en enhetligare profil för just service/jour-butiker. Deltagare i de olika projekten i HLU-utbildningen har varit: Kvalitetssäkring i butik: Anders Kjellander, Norr, Claes Lövgren, Sydost, Peter Nilsson, HK IT/logistik, Ann Näslund, Ekonomibyrån, Lars Östling, Mellansverige. Delaktighet återskapar ICA-andan: Fredrik Hultstrand, HK Ekonomi, Håkan Filipsson, Special, PjaFIadiberg, Information, Hans Björkvall, Mellansverige och ICA-handlareri' Tony Oscarsson, ICA Cityhallen, Örebro. ICA Kundkort i framtiden: Christina Sjödahl, HK Marknad, Peter Brandt, Förlaget, Torbjörn Kennerfalk, Ekonomibyrån, Jan Oldebring, Öst, Mats Stenberg, Frukt&Grönt. ICA Express: Carina Pettersson, Öst, Per Bjerner, HK Marknad, Mats Herner, Väst, Bernt-Olof Nilsson, HK IT/logistik, Anders Olsson, Fastighets AB. Per Bjerner i redovisningstagen. Gruppen som jobbat med Service/Jourbutiksprojektetfr v Bernt-Olof Nilsson, HK IT och Logistik, Per Bjerner, HK Marknad, Mats Herner, Detaljhandel region Väst, Anders Olsson, ICA Fastighets AB och Carina Pettersson, Försäljning region Öst. Ellos öppnar callcenter i Estland Ellos AB, ICA-ägt till 25 procent, har fått allt fler kunder i Estland. Exempelvis under vecka 41 skickades över paket från Ellos i Borås (Viared) via Finland till kunder i Estland. För att möta efterfrågan på ett ännu bättre sätt framöver har Ellos sedan mitten av oktober öppnat ett så kallat callcenter för telefonorder i Tallinn. Elva personer från Estland har dessförinnan besökt Ellos i Kerava, Finland, för att utbilda sig i försäljningssystemet. ICA och norska Hakon Gruppen bildar nordiskt inköpsbolag ICA Handlarnas AB och Hakon Gruppen A/S i Norge ska stärka inköpssamarbetet och bildar ett gemensamt bolag. Arbetsnamnet är ICA Hakon Nordic AB. Syftet är att eftersträva samverkansfördelar med en nordisk marknad som bas. Utöver inköp berörs sortiment, aktiviteter och produktnylanseringar i respektive länder. ICA Servicehandel igång i Linköping En invigningsfest med 250 personer utgjorde upptakten till öppnandet av ICA Servicehandels nya enhet i Linköping, där man samsas om utrymmet i samma hus som DE Linköping. Det är ICA Servicehandels elfte enhet och den enda som är upplagd som en renodlad distributionsverksamhet utan inslag av snabbgross. Lokaliseringen av verksamheten till DE Linköping ger givetvis samordningseffekter, framför allt på lager- och transportsidan, där även sortiment från Jeppsons ofta finns med på ICA-bilarna. -Det innbär att vi även får möjlighet att nå Jeppssons kunder, säger Håkan Nilsson, enhetschef på ICA Servicehandel i Linköping. Håkan Nilsson kalkylerar med ett 10-tal fasta kunder de första veckorna och runt 50 vid årsskiftet. Kundunderlaget finns inom ett område med Trosa i norr, Motala i väster, Gränna i söder och Västervik i öster. Leif Johansson

10 12 Spara eiier slösa - vilken typ av kund är du? Är du trygghetssökande eller risktagande, pr ismed vet en eller statusorienterad? Sådana egenskaper avgör nämligen hur du fungerar som konsument. En viss typ gillar till exempel direktreklam och rabattkuponger, andra tycker sådant bara är till besvär. att omvandla kunskapen om konsumenterna till praktisk nytta för ICA-handlare och kunder. - Nu ska vi ut med information till berörda avdelningar. Marknadsavdelningen och många fler borde kunna ha stor fördel av att utnyttja den här kunskapen, säger Mikael Jarleskog. Eva Buren Därför gäller det att veta vilka kunder man vänder sig till, och att anpassa budskapet efter det. Något att tänka på inte minst för ICA, som är det företag i Sverige som har flest kundkontakter - över 4,1 miljoner varje vecka! I syfte att ta reda på mer om hur kunderna ser ut utnyttjar ICA nu för första gången en värderingsstudie från SIFO. Studien, som man prenumererar på årsvis, går under namnet SIFOs Konsument Monitor och bygger på cirka intervjuer om året. Med utgångspunkt från intervjusvaren har fyra målgrupper, eller konsumentkulturer, definierats - alla med sitt sätt att se på livet och konsumtionen. ICA-anställda får pröva För att sprida intresse för den här typen av undersökning har 178 personer vid HK i Järva, slumpvis utvalda, fått fylla i en förkortad variant av SIFOs frågeformulär. Resultatet kommer snart i retur från SIFO och var och en får då besked om var man hamnat på värderingskartan. - Vi har fått bra gensvar, folk tycker det är kul att svara på frågorna och är nyfikna på vilken värderingskategori de tillhör, säger Mikael Jarleskog på avdelningen för Marknadsutveckling. Han tror det är en fördel att medarbetare på olika avdelningar fått pröva på undersökningen när resultatet från den "riktiga" SIFO-monitorn börjar spridas ut i koncernen. - Jag ser det som ett roligt sätt att få ut kunskap om vad det här handlar om. Det gör mitt jobb enklare sedan, jag slipper förklara allt i detalj. För det viktigaste arbetet återstår ännu, Titta på bilderna hår intill Man skulle kunna tro att de fyra kvinnorna tillhör samma målgrupp - de är ungefår lika gamla, av samma kön och bor i samma stad. Men beter de sig likadant när det gäller att välja bostad, bil eller dagligvaror? Troligen inte, beroende på att de har olika värderingar. De fyra kvinnorna representerar enligt SIFOs Konsument Monitor fyra olika konsumentkulturer. De till vänster går under rubrikerna "Balans & Rättvisa" samt "Trygghet & Tradition". Generellt sett är de misstänksamma mot marknadskrafter och reklam. "Balans & Rättvisa värderar gärna kvalitet före pris och "Trygghet & Tradition" pris före kvalitet. På den högra sidan hittar vi individualisterna, konsumentkulturema "Självuttryck & Risktagande" samt "Materialism & Bekvämlighet". Här återfinns personer som uppskattar trender, reklam och starka varumärken. De betalar gärna för kvalitet men "Materialism & Bekvämlighet" värdesätter hellre varumärken före kvalitet. Mediekonsumtionen skiljer sig också mellan grupperna, från dagstidningar till Bingolotto - spännvidden är stor. För att nå kunder med så olika önskemål behöver budskapet anpassas efter mottagaren. Både när det gäller vad man säger och var man går ut med informationen/reklamen. Bilderna är hämtade ur SIFOs broschyr "Människor är olika", foto: Tony Landberg Guldmedalj till Ragliar efter tredje "klassikern"!? När Ragnar Steen som en av ca startande den 6 oktober genomförde Lidingöloppet i strålande väder satte han punkt för sin tredje "klassiker". Dvs han hade under samma år klarat av Vasaloppet (90 km skidåkning), Vätternrundan (300 km på cykel), Vansbrosimningen (3 km simning motströms i Vanan och Västerdalälven) samt Lidingöloppet (30 km terränglöpning)! Ragnar Steen, till vardags chef för Ekonomi/personal/data på Frukt och Grönt i Helsingborg, är en av ett fåtal som presterat tre "klassiker". Därför belönades han särskilt med en exklusiv medalj i guld. - Men det är jobbigt att klara alla fyra kraftproven inom ett år, säger Ragnar Steen. Hans favoritgrenar är Vasaloppet och Vansbrosimningen, som han säkert kommer att delta i fler gånger. Till dem som känner för att pröva på "klassikern" eller något av kraftproven som ingår säger Ragnar att han gärna ställer upp med råd och tips. Vem vet, kanske kan han utmanas till en ny "klassiker" nästa år... Ragnar Steen, Frukt och Grönt i Helsingborg, med guldmedaljen som han fick efter att tre gånger ha genomfört "klassikern", svensk idrotts stora kraftprov.

11 13 Daglig rutin för kundservice: Leta rätt på gods som "gått snett" Den personliga kontakten är mycket viktig, säger både Marina Dahlin och May Borgenstrand, som i genomsnitt får ett SO-tal telefonsamtal per dag. Mest handlar samtalen omförsvunna eller felexpedierade varor och pallar. "Ingen dag är den andra lik" och "Butikskontakterna är nyttiga, men de behöver utökas". Omdömena om sina arbetsuppgifter på ICA Östs kundservice i Årsta är samstämmiga från Marina Dahlin och May Borgenstrand, som varit i företaget 23 - respektive 7 år. Både Marina Dahlin och May Borgenstrand har erfarenheter från flera avdelningar på ICA Öst, där kundkontakter varit vanligt förekommande. Något som givetvis gör dem till högst lämpade krafter i den viktiga kundserviceavdelningen, där även Erika Nordqvist och Olle Andersson ingår. 50 samtal per dag Telefonen är Marina Dahlins och May Borgenstrands viktigaste arbetsredskap när det gäller att betjäna kunderna. -1 genomsnitt får vi ett 50-tal samtal per dag och då gäller det nästan alltid försvunna varor eller pallar samt felexpedierat, berättar May. - Vi gör då en snabb efterforskning via sälj-, lager- eller transportavdelningarna och oftast kan vi snabbt rätta till problemet, säger Marina. Som också poängterar vikten av att ha arbetat på andra avdelningar inom företaget och då lärt känna såväl medarbetare som arbetsrutiner. Kan de saknade beställda varorna inte återfinnas via de nämnda avdelningarna kan man med hjälp av lastbärare eller kontakt med andra butiker få reda på om levereransen gått till fel butik. Oavsett vilket fel som gjorts kan May och Marina för det mesta ombesörja så att butiken samma dag ändå får de önskade varorna. Avdelningen heter ju kundservice med betoning på service... Ute i butik Både May Borgenstrand och Marina Dahlin betonar också vikten av att butikerna direkt slår larm när man inte fått korrekta leveranser. - Det finns butiker som inte kontrollerar leveranserna. Vi ser alltså helst att den kontrollen görs direkt, eller senast två dagar efter det att man tagit emot varorna. - Det händer att vissa butiker väntar till efter en vecka innan man hör av sig till oss om felleveranser, förklarar May Borgenstrand. Som dock snabbt tillägger att butikerna överlag blivit betydligt bättre på att omedelbart gå igenom de ankomna varorna. Kanske beror denna "bättring" på att både May och Marina försöker få en så bra personlig kontakt som möjligt med butikerna. Något som bland annat betyder att May oftast gör ett personligt butiksbesök i veckan: "Målsättningen är dock att hinna med två butiker i veckan". - För att vårt arbete ska bli ännu mer effektivt ser vi gärna att handlarna och butiksmedarbetarna besöker oss i Årsta och på plats får ta del av våra arbetsrutiner här på kundservice, slutar May Borgenstrand och Marina Dahlin, som säger sig trivas jättebra med sina arbetsuppgifter: "Ingen arbetsdag är den andra lik, även om det ibland kan bli lite för stressigt, inte minst då på fredagarna, men lyckas man då hjälpa kunderna så står man ut med att telefonen ringer mer eller mindre konstant". Som sagt, kundersive är namnet på avdelningen... Leif Johansson Avancerad returhantering på Maxi i Botkyrka Det mesta i toppmodern butiksutrustning finns hos Maxi ICA Stormarknad i Botkyrka. En butik med kvm totalyta. Ett exempel är en avancerad anläggning för omhändertagande av dryckesförpackningar. - Jag vet bara en butik, Obs i Haninge, som har den här typen av returhantering, säger Maxi ICA Stormarknads handlare Ulf Holmström, när han demonstrerar anläggningen för returburkar, där grundprincipen är att alla burkar via en röranläggning först plattas till och sedan skickas till en container med plats för burkar. De direkta konkreta fördelarna är att man inte behöver transportera bort burkar så ofta; cirka en månad dröjer det innan containern blir helt fylld. - Då körs den direkt till ett returåtervinningslager i Finspång. Vid "konventionell" borttransportering av burkar blir det flera körningar i veckan. Så där har vi ju direkt en miljövinst, menar Ulf Holmström. Den andra är mer arbetsmiljömässigt förknippad, då den hypermoderna returhanteringen gör att personalen nästan aldrig behöver gripa in och på så sätt nedbringas tunga lyft till ett minimum. Det gör också att personalen kan ägna mer tid åt andra uppgifter, vilket i förlängningen minskar kostnader liksom att lagerkapaciteten utökas: - Den plats de tillplattade burkarna tar i containern motsvarar 60 Europapallar, säger Ulf Holmström. Investeringen i returhanteringsanläggningen på Maxi ICA Stormarknad i Botkyrka ligger på nivån kronor. Leif Johansson Anläggningen för returhantering sköter sig i stort sett själv. Personalen slipper härigenom en hel del tunga lyft. Här kan kunderna lämna in sina tomflaskor och burkar.

12 14 Annorlunda personalaktivitet: Travresa med besök i stallarna Kungälvs "travexperter" Ulf Larsson, t v, och Roland Jacobsson bekantar sig med hingsten Meller. I mitten Halmstadtravets vice ordförande Peter Adler, som ställde upp som ciceron vid besöket på stallbacken. Att personalföreningen arrangerar en travresa hör inte till vanligheterna, men det var precis vad den livaktiga föreningen i Kungälv gjorde härom sistens. En mycket regnig söndag, den 20 oktober, begav sig ett 30-tal entusiaster, mer eller mindre hästkunniga, till Halmstad för att se på travet och kanske också vinna en slant. Resan företogs i en äldre, nyrenoverad och mycket bekväm buss. Stämningen var redan från början hög i bussen; likaså var förväntningarna på en givande dag. Johnny Danielsson, ordförande i Kungälvs personalförening, var som värdigt primus motor. Han hade ordnat med allt som behövdes - kaffe på termos och många, goda mackor, spelprogram och biljetter samt expertguidning på stallbacken. Så småningom kom förstås frågan upp om gemensamt spel. Ja, det var alla med på. En andel fick kosta 50 kr och det blev inalles 33 andelar fördelat på ett litet, chansartat V5-system, och ett större, säkert - eller kanske rättare uttryckt säkrare... Två av deltagarna, Roland Jacobsson och Ulf Larsson, kan mycket om trav och de övertalades att konstruera de två V5-systemen. Ulf tog hand om det stora och Roland det lilla. Eftersom alla hade fått var sitt program att studera fick Ulf och Roland massor av mer eller mindre goda råda. Sakkunnig guidning Efter en fikapaus i Varberg, då även regnet tog det lugnt ett tag, gick färden till travbanan i Halmstad, där Peter Adler mötte upp. Han är vice ordförande i Hallands Travsällskap och dessutom amatörkusk. Han berättade att det i Sverige finns 330 proffskuskar (varav ett fåtal kvinnor) och ca amatörkuskar. Inte så många kvinnor bland dem heller, men man ska ha klart för sig att det är mycket tungt att sitta i sulkyn och köra, förklarade Peter Adler. - Tonen på stallbacken och ute på banan är minst sagt grabbig, varför de flesta intresserade tjejer brukar dra sig tillbaka ganska så snart. Vilken ska vi satsa på i nästa lopp? Funderar gör fr v Marianne Larsson, Gunnel Johansson, Maja Henriksson och Yvonne Maracsko. Fick träffa Meller De flesta hästarna var ute på värmning när ICA-gruppen besökte stallarna. Vi fick i alla fäll "hälsa" på nummer 11 i tionde loppet, Meller, en mörkbrun hingst, som det gått bra för på sistone. Han vann förresten sitt lopp den här dagen. Efter att ha tittat på hjälpmedel av olika slag, som betsel, öronskydd, vikter och annat, var det dags för lunch på Travrestaurangen. Där vankades den klassiska söndagsrätten skinkstek med gräddsås, grönsaker och kokt potatis, och som avslutning kaffe och havrekaka(!). Systemen sprack Se'n blev det trav för hela slanten. Ulf och Roger smet iväg och lämnade in våra V5-system. Undrar om de tagit intryck av alla tips som Peter Adler försett oss med? Lopp 2 var som vanligt första avdelningen i V5. Häst nr 10 vann, men den var inte med på det "säkra" systemet. Däremot hade vi den på chans-systemet. I andra avdelningen vann nr 12 och då var det "kört" för vår del. De flesta småspelade på egen hand och det är nog inte omöjligt att en och annan hade lite mer i plånboken när vi for hem än när vi kom till Halmstadtravet. Lasse Rehnström Lika bra att riva bongarna. "Experterna" Ulf Larsson och Roland Jacobsson hade inte lyckan med sig denna dag men var glada ändå efter en trevlig travresa. Pension efter 37 "banan-år " Guldklockor till "25-åringar" Sju medarbetare inom ICA Handlarnas ABs huvudkontor har uppvaktats med anledning av att man varit anställda i mer än 25 år. VD Roland Fahlin, i mitten på bilden, överlämnade minnesgåvor i form av guldklocka alternativt stor ljuskrona från Skultuna Messingsbruk. Jubilarerna är fr v Curt Forsman och Göran Holmgren, IT, Lennart Ekberg, C- lagret, Stefan Gideskog, Marknad, Curt Walter, C-lagret och Lennart Sandell, Spedition. Siwert Eriksson, ST Göteborg, hade ej möjlighet att närvara vid uppvaktningen på HK Järva och den därpå följande middagen på nöjesetablissemanget Wallmans Salonger. "25-åringar" på ICA Förlaget En kvintett medarbetare på ICA Förlaget har i höst uppvaktats med minnesgåvor efter att ha varit anställda mer än 25 år i företaget. Jubilarerna är Britt- Marie Anegrund, ICA-kuriren upplaga, Christina Berglund, Storhushåll, Kerstin Danielsson, Facktidningarna annons, Sten Andersson, Kontorsservice och Kerstin Degerbeck, ICA-kurirens redaktion. Därutöver uppvaktades en lång rad medarbetare efter att ha varit anställda i mer än tio år. Efter 37 år på ICA Banan avtackades Lennart Johnsson, tvåa fr h, i samband med sin pensionering bland annat av fr v Erik Törnqvist, Hans Blomqvist och Roger Johnsson. Efter att ha jobbat 37 år med bananer har Lennart Johnsson på ICA Banan gått i pension. Lennart anställdes den 16 januari 1959, fast på den tiden hette företag Rico. Det var först 1969, som ICA Banan bildades. Följaktligen har Lennart varit med ända sedan den tid då bananerna kom på stock. Det var först i början av 60-talet som dagens kartonger kom till användning. Lennart Johnsson har även arbetat fackligt både för sin lokala fackklubb på ICA Banan och centralt i olika styrelsesammanhang.

13 15 Silja erbjuder alla IC A-anställ da: Kryssa till Helsingfors och Åbo för Kalva priset! Du missar väl inte erbjudandet att åka båt till Finland för halva priset, som vi berättade om i förra numret av ICA Kontakten?! Antingen Du väljer att åka till Åbo eller Helsingfors erbjuder Silja Line alla ICA-anställda rejäla prisrabatter på sina kryssningar fram till jul. Detta som ett erkännande för att man på olika sätt har ett väl etablerat samarbete med ICA och då i första hand ICAkuriren. Martin Elford, försäljningschef Silja Line Skandinavien, berättar att mycket händer ombord så här års när julen närmar sig. Julgatan är en attraktion från den 13 november fram till jul. Här finns många erbjudanden till låga sjöpriser. Man kan dessutom njuta av delikatesserna på ett magnifikt julbord och dansa till live-orkester i nattklubben Atlantis. Följande gällen Erbjudandet är 50% rabatt på resa till Helsingfors med utresa lördagonsdag (pris från 150 kr/person eller till Åbo (Dag/Natt-kryssning från 63 kr/person eller Natt/Dag-kryssning från 100 kr/person) med utresa söndag-onsdag till och med den 22 december. Bokning ska göras hos Silja Line eller via resebyrå. Vid bokning ska kod "ICA" uppges. Trevlig resa! Tack Lars, för 45 förlags-år! Vad Lars Carlsson inte vet om ICA-förlagets lagerhållning är knappast värt att veta. I drygt 45 år har han i med- och motgång bidragit till utvecklingen av det nuvarande lagret på Stenby i Västerås. Allt har emellertid ett slut och i torsdags var det dags att avtacka Lars på hans sista arbetsdag. Det var alltså redan 1951 som Lars Carlsson startade sin karrär som vaktmästare. Sedan 1967 är han bofast på Stenby, de senaste 20 åren som lagerchef. - Det har aldrig varit aktuellt att byta jobb, säger han mitt under avskedshyllningarna. Vi har hjälpts åt att skapa trivsel och många idéer har blivit verklighet. Min första chef brukade säga att "om du kan litet om mycket klarar du dig alltid" och den grundregeln har jag hållt mig till.. Den sista arbetsdagen blev egentligen ett enda långt firande. Tf VD Hans Rinkeborn inledde uppvaktningarna och sedan hände det saker slag i slag. Kaffe, tårtor och cider gick åt som smör och Lars fick många bevis på uppskattning från både arbetskamrater och leverantörer. Så småningom kunde den avtackade ICA Handtema Väst AB söker LAGERSCHEF Lagret, Kungar* isökdatum8/ll ICA Handtema Väst AB söker KÖTTANSVÄRJG Farskvarutagret, Kungälv 17/11 Lars Carlsson tillfälligt återvända till villan i Hallstahammar, dock för att senare fortsätta festandet på okänd plats. Närmast på programmet står en resa till Gran Canaria och sedan tänker Lars ta en sak i sänder. Har man en villa brukar sällan sysselsättningsproblem uppstå och det gör det säkert inte den här gången heller. - För säkerhets skull har jag både motorcykel och Vespa och så snart vädret tillåter ger frugan och jag oss ut på vift både hit och dit, säger Lars Carlsson till eftermiddagens sista kaffeskvätt. Sven Wesström ICA Ekonorrärjyra AB söker EKONOM ICA Ekonorrabyra, Umeå Sista sökdatum 8/11 ICA Ekonorrabyra AB söker EKONOM Sista sökdatum 20/11 ICA Ekonomibyrå AB söker EKONOM KAEkonomfcyi Sista sökdatum 15/11 Ljubomir "Juggo" Vranjes, RIK från Göteborg, och Thomas Sievertsson, Drott från Halmstad, spelar båda med tröja nr 80 i årets elitserie. FOTO: LENNART REHNMAN Tröja 80 för ICA När RIK hemma i Göteborg i förra veckan tog emot Drott från Halmstad i en tidig seriefinal förekom tröjor med den ovanliga siffran 80 i bägge lagen. Många frågar sig naturligtvis vad som ligger bakom detta. Bada klubbarna är sedan flera år samarbetspartners med ICA-handlarna och har följaktligen ICAs logotyp på sina kläder. Som en extra markering att ICA-rörelsen härnäst fyller 80 år - det startade som bekant med Hakonbolaget i Gävle har spelare i ett antal av "ICA-lagen" försetts med tröja nr 80. Nystartat bryggeri efter ICA i Gävle Den 22 oktober gästade ett 30-tal ICA-pensionärer i Gävle sin före detta arbetsplats på Näringen. Där ICAverksamheten tidigare bedrevs finns idag ett expanderande bryggeriföretag, Gefleborgs Bryggeri AB. Chefen, Anders Hermansson, tog emot och guidade på ett förnämligt sätt. Alla imponerades över hur ett företag som detta på kort tid etablerat sig med kunder såväl på hemmaplan i Gävle som på längre distans. Visst kände vi en viss nostalgi att åter få vandra i lokalerna som givit så många av oss sin utkomst och ett fast jobb under många år. Enligt uppgift äger ICA nu hälften av fastigheten. På en lekman verkade bryggeriet imponerande med alla finesser och en utrustning och inredning, som till stor del härrör från Tyskland. Personal därifrån har svarat för allt monteringsarbete. Efter starten med handbollen står bandyn nu på tur och till våren blir det fortsättning med 80-tröjor inom fotbollen. Vem var det då som vann matchen i Göteborg? Jo, det var gästande Drott som gick ifrån till seger med efter i halvtid. Matchen i matchen mellan RIKs "Juggo" Vranjes och Drotts Thomas Sievertsson vanns av den senare med 6 inprickade målskott mot 4 för hemmaspelaren. Avslutningsvis kan vi berätta att siffran 80 på "Juggos" tröja även markerar att RIK passar på att fira 80-årsjubileum. Lasse Rehnström Med all befintlig datateknik klarar sig det nya Gefle-bryggeriet med för närvarande nio anställda. Då det går åt ansenliga mängder vatten har en särskild ledning dragits från Stålhammars källa strax intill. Kvalitet på allt är företagets paroll, och ett friskt och rent vatten är en viktig grund för all hantering. Det går åt liter vatten per brygd och det görs sju brygder i veckan. Flera andra företag är också inhysta i det gamla ICA-huset, så det sjuder av liv på Näringen. Gävle-pensionärernas ordförande Egon Eliasson tackade för gästvänligt emottagande och visningen innan det blev dags för avsmakning av bryggeriets produkter, öl och vatten efter tycke och smak. Rapportör Harry Eriksson

14 NÄSTA NUMMER 28/11 Rauno blev kvar i Sverige efter kriget - Jag kommer ihåg hur barkbröd smakar Rauno Kakko, 60, är något av "allt i allo" på ICA Öst i Årsta: Rauno sköter klädförrådet på Årsta II, har hand om viss postsortering och utskick till butiker samt ser med hjälp av skurmaskin till att det varje vecka hålls rent och snyggt på golvet i mejeriavdelningen. Att Rauno Kakko började på ICA Öst för 11 år sedan var en tillfällighet. Tillfälligheter, eller snarare öden, har också kantat hans liv sedan han som finländskt krigsbarn kom till den på sin tid riksbekante fader Gunnar i Osby Det var meningen att jag skulle åka tillbaka till hemstaden Viborg efter krigsslutet, men mamma bad att jag skulle få stanna i Sverige. Att mamma inte ville ha hem sin, då åttaårige, son berodde inte på hjärtlöshet, utan mer på omtanke om sonen. - Vi hade det så fattigt hemma att mamma tyckte det var bättre att jag fick stanna ytterligare några år hos mina fosterföräldrar i Sverige, där jag kunde äta mig mätt varje dag. Bara en sådan sak, det kunde jag inte alltid innan jag kom till Sverige. Jag vet fortfarande hur barkbröd smakar.., minns Rauno Kakko. "Det blev inte bara några år.." Det som skulle bli "ytterligare några år i Sverige", har hittills blivit 50 och Rauno Kakko känner sig sedan flera år tillbaka som svensk. - Ja, jag kommer till exempel inte ihåg finska språket längre. Därför blev också kontakten sämre och sämre med mina syskon, som bara kunde finska. "Femtioårsperioden" i Sverige fortsatte från fader Gunnar till en bondgård i Glimåkra, i Göingetrakten, där Rauno stannade tills han fyllde 18 år. Då var det dags för arbete på en mekanisk verkstad, också i Osby, med en timlön på 1,88 kronor. Nästa anhalt i yrkeslivet för Rauno Kakko blev Broby Industrier, utanför Kristianstad, specialister på tillverkning av spånskivor, där Rauno nu verkade i en befattning som maskinoperatör. - Nu kände jag att jag hade lärt mig ett yrke. Tyvärr gick företaget i konkurs och hemtrakten var det ont om arbeten. Så jag styrde nu kosan mot Göteborg, där jag snabbt fick arbete på Röhms AB i Mölndal, tillverkare av plasttak, även här fick jag nytta av mina kunskaper som maskinoperatör, berättar Rauno Kakko och ger en så detaljerad beskrivning av sina arbetsuppgifter, att man ännu idag förstår att han trivdes mycket bra. Kärleken drog Ändå blev det ett nytt uppbrott. Efter Göteborgsejouren blev det nu en 50 mila-tripp upp i landet, närmare bestämt till Södertäl je- Vilket företag kom Du då till, är intervjuarens spontana och direkta fråga? - Jag hade inget klart med något arbete. Jag ville bara upp till Södertälje, Rauno Kakko, initiativtagare till den första Tjejsjuan, tillsammans med fleifaldige VM-vinnaren i gång för veteraner Anne-Marie Björkman, kommunfullmäktiges ordförande Signe Andersson och funktionären Axel Thuresson. svarar Rauno Kakko med en antydan till glimt i de stålgrå ögonen och en viss upphissning av mungiporna, innan han svarar på en förmodad outtalad fråga: -1 Göteborg hade jag träffat en kvinna, som var från Södertälje. Den här gången hade alltså kärleken drivit Rauno Kakko till en ny anhalt i livet; till ett liv med sambon Martina och snart också till ett arbete på ICA Öst. Rauno Kakkos första arbetsuppgifter på ICA Öst var som kontrollant på frukt och grönt och därefter på avdelningens returhantering. Idag arbetar Rauno Kakko fyra dagar i veckan -"men jag gör 10 timmar om dagen så det blir en full arbetsvecka"- som något av allt i allo på Årsta II, eller i klartext följande uppgifter: - tisdagar, utskick av skyltmaterial och viss post till butiker - onsdagar, arbete i klädförrådet - klädbyten, tvätt och inköp - och etikettutskick - torsdagar, speciellt torsdagsutskick till butiker och tvätten för klädförrådet - skurning på mejeriavdelningen och arbete i klädförrådet. Rauno Kakko är något av "allt i allo" på Årsta II; postsortering och vissa butiksutskick ingår bland annat i arbetsuppgifterna liksom ansvar för klädförrådet tre dagar i veckan Gång- stora fritidsintresset De lediga måndagarna då, hur disponerar Rauno Kakko dom? - En stor del av tiden är jag på Sveriges Gång- och Vandrarförbunds kansli och utför viss pappersexercis- och planeringsarbete för min stora hobby, gångsporten, berättar Rauno, som började med gång redan under Skånetiden, men på allvar kom i kontakt med sporten när han flyttade till Södertälje. -1 Södertälje träffade jag Bertil Lundin, bland initierade en mycket välkänd person inom gångsporten, som lockade mig till Enhörna gångklubb. I Enhörna tävlade Rauno Kakko som veteran och har från den tiden på prishyllan bland annat en tredjeplats i SM. Den aktiva perioden följdes av domaruppdrag: "Jag har varit domare vid flera SM och Nordiska mästerskap", och sedermera innehaft styrelseuppdrag, bland annat ordförande i Södermanlands Gång och Vandrarförbund. "Tjej-sjuan" I den egenskapen har Rauno Kakko initierat tävlingar, som till exempel Tjejsjuan, som arrangerades i Södertälje för någon månad sedan och där överskottet tillfördes barncancerfonden. - Det var premiär för tävlingen. Dåligt väder och att vi inte hade nått ut så bra med information gjorde att deltagarantalet blev lite lägre än beräknat. Men jag har redan börjat planera för nästa års tävling, som kommer att anordnas på 20 platser runt om i Sverige, liksom för den massiva kvinnliga gångmanifestationen "Tjejgoing 1997", där jag är med i funktionärskommittén, berättar Rauno Kakko, som dock inte låter sina åtaganden inom favorithobbyn ta så stor tid, att sambon Martina försummas, för vars skull han blev Södertäljebo och i dess förlängning hamnade på ICA Öst. Leif Johansson