Härjedalens kommun IT-infrastrukturprogram för VEMDALEN HEDE TÄNNÄS YTTERHOGDAL. LOFSDALEN Glöte ULVKÄLLA LILLHÄRDAL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Härjedalens kommun 2001-2005. IT-infrastrukturprogram för VEMDALEN HEDE TÄNNÄS YTTERHOGDAL. LOFSDALEN Glöte ULVKÄLLA LILLHÄRDAL"

Transkript

1 för Ramundberget Messlingen BRUKSVALLARNA Tänndalen FUNÄSDALEN Ljusnedal TÄNNÄS Långå Vemdalsskalet VEMDALEN HEDE Hedeviken Björnrike Vemhån Överhogdal LOFSDALEN Glöte Linsell Överberg Ytterberg SVEG Nilsvallen ÄLVROS Herrö Byvallen ULVKÄLLA YTTERHOGDAL LILLHÄRDAL Härjedalens kommun Antaget av kommunfullmäktige den 4:e februari

2 Härjedalens Kommun Förord Handläggare: Anders Huldén Det som antogs av Härjedalens kommunfullmäktige den 4:e februari 2002 har legat som grund både för upphandlingen och det nu pågående arbetet med bredbandsutbyggnaden. De faktauppgifter som finns i detta infrastrukturprogram var vid tidpunkten för fastställandet aktuella. I infrastrukturprogrammets 2:a kapitel fastställs att en årlig revidering av programmets innehåll skall utföras. En sådan revidering skulle, för läsaren, försvåra kopplingen mellan den pågående bredbandsutbyggnaden och kommunens strategi vid tidpunkten för upphandlingen. Jag har därför valt att publicera kommunens ursprungliga ITinfrastrukturprogram. Anders Huldén, IT-chef

3 för Härjedalens kommun 1. INLEDNING BAKGRUND PROGRAMMETS MÅLSÄTTNING/SYFTE REFERENSUNDERLAG KOMMUNENS ORGANISATION FÖR INFRASTRUKTURFRÅGOR FÖRUTSÄTTNINGAR INOM HELA KOMMUNEN FÖR OCH BEHOV AV IT- INFRASTRUKTUR BEFOLKNING NÄRINGSLIVSSTRUKTUR...7 Tjänstesektorn...8 Turismsektorn...8 Offentlig verksamhet TÄTORTER OCH BEBYGGELSER SOM INGÅR I KARTLÄGGNINGEN KOMMUNIKATIONSBEHOV BEFINTLIG OCH PLANERAD UTBYGGNAD AV IT-INFRASTRUKTUR OCH UTRYMME FÖR SÅDAN SAMT DESS TILLGÄNGLIGHET NATIONELL OCH REGIONAL BEFINTLIG UTBYGGNAD...13 Norrsken:...13 Regionsamarbete:...13 Banverket:...13 Telia:...14 Teracom:...15 HerjeNet:...15 Vattenfall: LOKAL BEFINTLIG INFRASTRUKTUR LOKALT PLANERAD UTBYGGNAD AV INFRASTRUKTUR MÅLET FÖR NÄTENS UTFORMNING PÅ LÅNG SIKT (10 ÅR) VILLKOR FÖR NÄTENS UTBREDNING, TIDSPERIOD FÖR UTBYGGNAD SAMT PRISSTRUKTUR NÄTENS UTBREDNING TIDSPERIOD FÖR UTBYGGNAD FINANSIERING OCH PRISSTRUKTUR UNDVIKA MONOPOLISERING OCH TILLHANDAHÅLLA NÄTKAPACITET PÅ SKÄLIGA ICKE-DISKRIMINERANDE VILLKOR SAMVERKAN MED NÄRBELÄGNA KOMMUNER OCH REGIONALT SAMARBETE BEAKTANDE AV TOTALFÖRSVARETS KRAV ORDLISTA OCH DEFINITIONER...25 BILAGOR...27 Bilaga 1 Härjedalens kommuns IT-ledningsgrupp...27 Bilaga 2 Prioriteringsordning för bredbandsutbyggnad...28 Bilaga 3 Telias täckning av fiberstam i kommunen...30 Bilaga 4 Herjenets utbyggda områdesnät...31 Bilaga 5 Landstingets befintliga IT-infrastruktur

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund. I januari 2000 beslöt regeringen att tillsätta en utredning om infrastrukturprogram för bredbandskommunikation. Utredningen skulle göra ett förslag till nationellt infrastrukturprogram, prioritera mellan vilka orter det bör finnas ledningsförbindelser som inte bedöms komma till stånd på kommersiella grunder m.m. Bredbandsutredningens huvuduppgift var således att formulera en ny statlig infrastrukturpolitik. Sveriges kommuner spelar en viktig roll för att säkerställa etablering av regional/kommunal IT-infrastruktur, speciellt i mindre orter och landsbygd. I propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86) reserverades därför 2,625 miljarder kr till ett statligt stöd för ortsammanbindande nät som bör prioriteras av regional- och näringspolitiska skäl och som inte bedöms komma till stånd före utgången av 2005 på helt kommersiella grunder. Vidare reserverades 3,2 miljarder kr till ett statligt stöd till de delar av områdesnät där en anslutning till fastigheter skulle bli avsevärt dyrare än i normala fall samt till skattelättnad till abonnenter för att stimulera anslutning till nät med hög överföringskapacitet i delar av landet där anslutningskostnaderna förväntas bli höga. Propositionen Ett informationssamhälle för alla (1999/2000:86) aviserade dessutom tilläggsdirektiv till utredningen. Utredning skulle ske dels av hur ett statligt stöd till kommunerna för att stimulera uppbyggandet av lokala nät och accessnät borde utformas, dels om förslag till fördelning inom en ram på 3,2 miljarder kronor av kommunstödet och en skattelättnad för abonnenters bredbandsanslutning. Bredbandsutredningens delbetänkande Kommunstöd till lokal IT-infrastruktur (SOU 2000:68) och slutbetänkande IT-infrastruktur för stad och land (SOU 2000:111) lämnar förslag till fördelning av stödpengarna till Sveriges kommuner samt ställer upp riktlinjer för nyttjande av stödpengarna. Följande förordningar har relevans till detta dokument: Förordning (2001:349) om stöd till kommuner för upprättande av. Förordning (2001:350) om stöd till kommuner för anläggande av ortssammanbindande telenät m.m. Förordning (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät. Förordning (2001:351) om ändring i förordningen (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av telenät. Ansvarig myndighet är Näringsdepartementet. Ett villkor för att få tillgång till de statliga stödpengarna specificerade i förordningarna 2001:350 och 2001:1469 är att kommunerna fastställer s k. 3

5 1.2 Programmets målsättning/syfte Följande huvudsakliga målsättningar finns för detta dokument: 1. met skall möjliggöra ansökan om de statliga stödpengar som finns tillgängliga för kommunen. 2. met skall bidra till det regionala såväl som det nationella ITinfrastrukturprogrammen. 3. met skall ge en möjlighet att skaffa sig en bättre bild av kommunens nuläge och förutsättningar. Kommunikationsbehovet i kommunen, befintlig och planerad IT-infrastruktur samt aktiviteter i gränsande kommuner skall kartläggas. 4. met skall utgöra beslutsunderlag för kommunen med avseende på kommunala investeringar i IT-infrastruktur. 5. met skall kunna fungera som underlag vid upphandling av ITinfrastruktur i kommunen. 1.3 Referensunderlag SOU 1999:85, "Bredband för tillväxt i hela landet", IT-infrastrukturutredningens betänkande IT-proposition, prop. 1999/2000:86, Ett informationssamhälle för alla SOU 2000:68, Kommunstöd till lokal IT-infrastruktur, Delbetänkande SOU 2000:111, IT-infrastruktur för stad och land, Slutbetänkande Förordning (2001:349) om stöd till kommuner för upprättande av. Förordning (2001:350) om stöd till kommuner för anläggande av ortssammanbindande telenät m.m. Förordning (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät. Förordning (2001:351) om ändring i förordningen (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av telenät. SWOT-analys över Härjedalens kommun, Lundgren & Daxberg, 1999 Länsstyrelsen i Jämtlands läns Riktlinjer. 2. Kommunens organisation för infrastrukturfrågor Kommunens utvecklingsledare ansvarar under kommunstyrelsen för att utredningsmaterial och riktlinjer, i form av ett i enlighet med förordning SFS 2001:349 tas fram. IT-infrastrukturplanen antas och fastställs av kommunens högst beslutande organ - kommunfullmäktige. Utvecklingsledaren svarar för en årlig revidering av ITinfrastrukturplanen, så den alltid är aktuell. Eventuella förändringar fastställs av kommunstyrelsen. Utvecklingsledaren svarar för att operatören får information om eventuella förändringar. Arbetet med bredbandsfrågor sker i ett nära samarbete mellan utvecklingsledaren och ITenheten. I bilaga 1 framgår vilka personer som ingår i ledningsgruppen för IT-frågor, vilken fungerar som remissgrupp. Övrig kompetens, intern likväl som extern nyttjas vid behov. För upphandling, avtalstecknande och uppföljning av utbyggnaden svarar tekniska kontoret tillsammans med IT-enheten och drätsel. Tekniska kontoret tillsammans med IT-enheten svarar även för ärendehanteringen om det visar sig att kommunen helt eller delvis själv väljer att anlägga och driva IT-infrastrukturen. 4

6 Kommunen kommer, i enlighet med förordningarna SFS 2000:1469, 2001:350 och 2001:351, att upphandla tillhandahållandet av IT-infrastruktur. Härjedalens kommuns ITinfrastrukturprogram utgör grunden i denna upphandling. Utvald nätoperatör ska utveckla kommunens IT-infrastruktur i enlighet med detta dokument. Nätoperatören ansvarar även att kommunens översiktsplan och dess innehåll beaktas vid planeringen av infrastrukturen samt gällande förordningar. Nätoperatören svarar för kontakten med allmänheten. 3. Förutsättningar inom hela kommunen för och behov av ITinfrastruktur 3.1 Befolkning Härjedalens kommun är en glest befolkad kommun, med en stor spridning av befolkningen. Det innebär relativt små orter med långa avstånd dem emellan. Antalet innevånare var personer. Befolkningstätheten är med detta cirka 1,0 innevånare per km 2, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet 1999 vilket var 21,6 innevånare per km 2. Under åren 1990 till 2000 minskade kommunens innevånarantal med 1076 personer. Befolkningsminskningen beror på ett underskott i födelsestatistiken och ett negativt flyttningsnetto under tidsperioden. Denna trend håller i sig. Vid halvårsskiftet 2001 var befolkningen personer i kommunen. Härjedalens kommun bedömer att populationen och Härjedalens geografi företagstätheten är för svag för att det ska ske en kommersiell utbyggnad i kommunen. Det är ändå av stor vikt att Härjedalen blir en del av den regionala såväl som den nationella IT-infrastrukturen, där ett öppet nät med hög kapacitet och säkerhet erbjuds företag, organisationer och privatpersoner. Det är en av anledningarna till den kommunala satsningen på utbyggnad av IT-infrastruktur. 5

7 Kommunens befolkningsstruktur, avseende åldersfördelning framgår i diagrammet nedan. Åldersfördelningen inom kommunen påvisar enligt statistik från SCB år1999 ett underskott i ålderskategori år och ett överskott i ålderskategori 45 år och äldre, jämfört med riket som helhet. Folkmängd fördelat i åldrar Antal år 5-9år 10-14år 15-19år 20-24år 25-29år 30-34år 35-39år 40-44år 45-49år 50-54år 55-59år 60-64år 65-69år 70-74år 75-79år 80-84år 85-89år 90-94år 95- Fördelningen 30/ är 20% av befolkningen upptill och med 20 år, 55% mellan 21 år upp till 65 år och 25% över 65 år, se bild nedan. I den kommunalekonomiska långsiktsplaneringen har en prognos gjorts där kommunen förväntas minska sitt invånarantal med 150 personer per år. Härjedalens kommun är intressent i länsprojektet Jämtlandsbilden / Härliga Härjedalen vars enda syfte är att öka inflyttningen till länet. Till detta kommer en rad andra inflyttningsfrämjande åtgärder att initieras från 2002, så förhoppningen är att flyttströmmen och befolkningsutvecklingen kan vändas till positiva siffror inom en snar framtid. 60% 55% 50% 40% 30% 20% 10% 20% 25% 0% 0-19 år år 65 och uppåt 6

8 Utifrån befolknings- och kommunperspektivet kommer en bra IT-infrastruktur bl.a. att främja: - Informationssökning och service på biblioteken - utbildningen vid kommunens skolor - distansutbildning - offentlig samhällsservice, t.ex. läkarrådgivning på distans - effektivare kommunal förvaltning - samhällsinformation, t.ex. myndighetsinformation dygnet runt - demokrati, t.ex. genom insyn i ärenden, rösta hemifrån vid val - social omsorg, övervakning, larm - bank och postärenden - Härjedalen blir en attraktivare arbetsmarknad med ökad möjlighet till nya etableringar och ökad möjlighet till distansarbete Detta skulle även främja mindre resande vilket skulle ge miljövinster. För en glesbygdskommun som Härjedalen kan en god IT-infrastruktur vara avgörande om människor ser en möjlighet att leva och utvecklas här hela livet. Befolkningens genomsnittsålder kommer att stiga framöver eftersom det inte föds tillräckligt med barn. Det kan innebära ett sämre intresse för IT och IT baserade tjänster bland allmänheten om inte särskilda insatser genomförs. Det kan komma att behövas riktade marknadsföringsinsatser såväl som utbildningsinsatser för att attrahera en bred uppslutning kring bredband. Här har operatören en viktig funktion att fylla, varför det är viktigt med ett lokalt engagemang och ett intresse för den lokala utvecklingen från operatören. Statistik visar att pendling in och ut från kommunen är relativt stor, inpendling till kommunen är mera omfattande än utpendlingen från kommunen. Bra IT-infrastruktur kan bidra till minskade arbetsresor (och därigenom mindre skatteavdrag i deklarationen = mer inbetald kommunalskatt) och en bättre trafikmiljö. 3.2 Näringslivsstruktur Härjedalen har med sin geografi och natur utvecklat ett näringsliv som består av turism, trä-, torv-, tillverkningsindustri och tjänsteföretag. Dessa branscher utgör styrkorna för kommunens näringsliv och utgör på samma sätt möjligheter för att i framtiden utveckla och skapa större förutsättningar för tillväxt. Under 90-talet har tjänstesektorn ökat kraftigt i Härjedalen med ITbranschen i spetsen. Härjedalens näringsliv präglas av småföretagare med färre än fem anställda. Större företag i kommunen finns bland annat lokaliserade i orterna Sveg, Hede och Vemdalen. Härjedalen har ett antal utlandsägda företag som behöver en väl fungerande och snabb överföringskapacitet för sin verksamhet och utveckling. I dagarna är det några företag som investerar i nya IT-system för att kunna sköta sina kontakter med bolag i andra länder. Bl.a. skickas ritningar och bilder över nätet. De största privata arbetsgivarna är bl.a.: SYKES Enterprises med ca. 330 anställda. SAS bokningskontor med ca. 70 anställda. Carlberg & son med ca. 50 anställda. Ramundberget, Vemdalsskalet och Björnrike med vardera ca. 50 tillsvidareanställda, men med en betydligt större personalstab under högsäsong. 7

9 Sysselsättningsfrekvensen inom olika branscher varierar. Den offentliga sektorn (vård och omsorg) sysselsätter cirka 20 % av arbetskraften (1998) vilket innebär att den är den största sektorn i kommunen och försörjer flest kommuninnevånare. Inom området handel och kommunikation vilken är den näst största sektorn kan inräknas cirka 16 % av den arbetsföra befolkningen (1998). Turismen är den enskilda näring vilken ökar mest i omsättning och sysselsättning. Tjänstesektorn Tjänstesektorn och IT-branschen är störst i centralorten Sveg, där merparten av de IT-intensiva företagen finns, t.ex. Sykes, Sas och Citymark. För denna typ av näringsliv är det avgörande att det finns goda data och telekommunikationer med omvärlden för att kunna verka och växa i Härjedalen. Det är också en avgörande faktor för att locka nyetableringar till kommunen. Det pågår diskussioner om att etablera en forsknings- och utvecklingsenhet i Sveg, med Mitthögskolan. Inriktningen av verksamheten syftar till att utveckla och bredda tjänsterna inom IT-branschen. Forskningen och utvecklingen kommer att ske i nära samarbete med det lokala näringslivet, Callcenterföreningen i Sverige, Vinnova och Invest in Sweden Agency. För att attrahera och möjliggöra en sådan satsning, samt visa branschen att Härjedalen är ett bra alternativ, behövs en snabb IT-infrastruktur till de större orterna i kommunen, och främst till Sveg. Turismsektorn Möjligheten att bedriva attraktiv turism inom Härjedalen såväl sommartid som vintertid är en styrka som är få kommuner förunnat. För framtidens tillväxtpolitik uppmålas turismen som en särskilt stor möjlighet att utveckla. Härigenom ligger inte bara ökade skatteintäkter för kommunen utan även sysselsättningsmöjligheter. Turismen gjorde sitt intåg i Härjedalsfjällen redan på 1880-talet men tog fart på riktigt under och 1980 talet. Antalet hus i fjällvärlden ökade kraftigt när stugbyar, andelshus och lägenheter med bostadsrätt uppfördes. Idag är det en bransch med stor betydelse och en bransch som kontinuerligt ökar sin andel. Turistföretagen har ett gemensamt bokningssystem i västra Härjedalen. Det kommer att öppnas för gäster och kunder så de kan boka sin övernattning via internet. För att detta ska vara möjligt behöver anläggningarna vara ständigt uppkopplade mot internet. Systemet bygger på att det alltid är den aktuellaste beläggningen som kunden ser. I annat fall riskerar anläggningarna att överbokas, vilket inte är en bra service. I dagsläget är det ett fåtal hotell som kan erbjuda bredband till sina kunder. Än färre nås i fritidshusområdena. För att turistnäringen ska kunna erbjuda tekniska alternativ samt att fjällhotellen ska kunna konkurrera med andra konferensanläggningar är det ett behov av att kunna förse hotell och stugområden med en snabb IT-infrastruktur. Kan kommunen, genom en god IT-infrastruktur, skapa förutsättningar för besökare att stanna några extra dagar och arbeta via data och telekommunikation, kan sektorn ytterligare öka sin andel. Utvecklingen av tekniska lösningar har hittills gått med en rask fart, varför det är svårt att sia om alternativa lösningar för distansarbete i framtiden och vilken utvecklingspotential det får för turismen i Härjedalen. 8

10 Offentlig service Kommun I Härjedalen finns kommunala skolor i Funäsdalen, Bruksvallarna, Hede, Vemdalen, Lofsdalen, Lillhärdal, Sveg, Älvros, och Ytterhogdal. I Tännäs finns det en friskola. Högstadieskolor finns i Sveg, Hede, Funäsdalen och Ytterhogdal. Utbildningsmöjligheter på gymnasienivå finns vid Härjulfskolan i Sveg och vid Wemerskolan i Hede. I Sveg finns det geografiskt fyra platser med skolverksamhet som bör beaktas vid byggandet av IT-infrastruktur, nämligen Norra skolan, Södra skolan med Härjulfgymnasiet och komvux, Bäckedals folkhögskola samt Kompetenscentrum i Ulvkälla. I Hede är utbildningen förlagd dels till Sonfjällsskolan i centrala Hede, dels till Wemerskolan i Norra Hede. Elevunderlaget ser ut att fortsätta minska framöver varför eventuella politiska beslut om nerläggning av skolor bör beaktas. Sådant beslut kan få följder för ortens placering i prioriteringskategorierna. Det förs i dagsläget ingen diskussion om nedläggning av någon skola i kommunen. Skolorna och biblioteken är viktiga punkter som behöver goda IT-förbindelser. För att vara delaktig i utvecklingen och kunna erbjuda kvalité i undervisningen och medieförsörjningen behöver skolorna och biblioteken ha tillgång till snabb IT-infrastruktur. Det är också genom snabba förbindelser som distansstudier kan användas som komplement till ordinarie verksamhet, där så är möjligt. Skolverket erbjuder kommunerna bidrag för att skapa en teknisk infrastruktur för distansundervisning. Detta arbete har inte startat i dagsläget, men kommer att få betydelse för framtida kapacitetsbehov och bör således beaktas. I regeringens proposition för regional tillväxt betonas vikten av vuxenutbildning och kommunernas roll för att skapa en studiemiljö för vuxna och det livslånga lärandet. Även bibliotekens roll poängteras i propositionen. Utbildningsnivån i kommunen vad det gäller eftergymnasiala studier är mindre god. Andelen av befolkningen vilken har någon form av eftergymnasial utbildning ligger procentuellt sett mycket lägre i jämförelse med både länet och riket som helhet 1. Härjedalen har Mitthögskolan i Östersund som närmsta högskola, med bl.a. turism och socionomutbildningar. Det finns ingen etablerad högskoleutbildning i Härjedalen, men viss eftergymnasial utbildning erbjuds vid behov på distans från orterna Sveg, Hede och Funäsdalen. Dessa utbildningar riktas i första hand mot Mitthögskolan i Östersund, högskolorna i Gävle / Sandviken, Universitetet i Karlstad och Sveriges lantbruksuniversitet. I Ulvkälla bedriver kommunen ett tvåårigt EU-projekt som heter Kompetenscentrum. Denna verksamhet syftar till att erbjuda utbildningsanordnare och företag som söker kompetensutveckling en arena att mötas i. Det har byggts en struktur för företagsutbildningar, med lokaler och utrustning, för att med kort varsel kunna skapa utbildningar, utan att företagen ska behöva rigga konferens- eller utbildningslokaler för egen del. De utbildningar som hittills genomförts är beroende av bra IT-infrastruktur. Syftet med projektet är att möjliggöra en permanentning av denna struktur och funktion. 1 Enligt statistik från SCB daterad

11 Inom den sociala servicen kan trygghetslarm, övervakningsfunktioner och annan kontakt komma att ske direkt via bredbandsuppkoppling med vårdtagare. Ett annat framtida behov kan bestå av virtuella patientjournaler via mobila datorer, så kommunens personal på plats får relevant information om patient eller vårdtagare. För socialtjänsten är det därför viktigt att verksamhetsplatser som t.ex. servicehus och gruppbostäder beaktas vid en utbyggnad av ITinfrastrukturen Tekniska förvaltningen arbetar med bl.a. kartprogram (GIS) som kräver bra kapacitet vid överföringen från servern till datorn. Även andra program som fastighetsregistret och befolkningsregistret används inom förvaltningen. För tekniska förvaltningen är det därför viktigt att en utbyggnad beaktar de platser som hanterar denna form av information i verksamheten. Annan kommunal verksamhet som behöver bra IT-infrastruktur är biblioteksverksamheten i Sveg, med sina lokala filialer i Funäsdalen, Hede, Vemdalen, Lillhärdal och Ytterhogdal. Landsting Hälsocentraler är en annan viktig offentlig inrättning som skall beaktas vid utbyggnad av ITinfrastruktur. I Härjedalen finns hälsocentraler med distriktsläkare i Sveg, Hede och Funäsdalen. På samma orter finns även distriktssköterskor som dessutom finns i Ytterhogdal och Vemdalen. Folktandvården bedriver verksamhet i anslutning till hälsocentralerna i Sveg, Hede och Funäsdalen. Landstinget har också en folkhögskola i kommunen som ligger i Sveg och heter Bäckedal. Nätoperatören ansvarar för att ha löpande kontakter med landstinget för att kunna tillgodose landstingets behov av data- och telekommunikation. Landstingets nuvarande IT-infrastruktur visas i bilaga 5. Stat De statliga myndigheterna i kommunen består av decentraliserade enheter från de största verken, t.ex. skatteförvaltning, polis, Arbetsförmedling och tingsrätt. Även Försäkringskassan har kontor i kommunen. Härjedalen saknar statliga myndigheter på verksnivå. Övrig verksamhet Utöver de offentliga aktörerna som nämnts finns det även behov av offentlig service i form av bl.a. byarnas samlingslokaler, post, bank, butik m.m. En framtida lösning kan vara att det erbjuds en snabb uppkoppling i de mindre orternas kärna, som oftast kan knytas till affären, bygdegården eller folkets hus. Det kan möjliggöra en struktur som innebär att alla kan komma i åtnjutande av myndighetsinformation och andra framtida nätbaserade tjänster, även de som inte vill ansluta sig eller där det inte finns ekonomi för en utbyggnad. 10

12 3.3 Tätorter och bebyggelser som ingår i kartläggningen I kartläggningen över de orter som ingår i IT-infrastrukturplanen har alla orter beaktats varav en prioritering har gjorts inom ramen för detta program. Arbetet med utbyggnaden koncentreras under perioden till de orter som ingår i den prioritering som finns i bilaga 2. Programmet och kategoriindelningen gäller främst fram till och med utgången av 2005 men kan under denna period behöva revideras beroende på framtida förändringar som påkallar revidering. 3.4 Kommunikationsbehov Behovet av kostnadseffektiv data- och telekommunikation i Härjedalens kommun är stort. Inom kommunen verkar ett antal expansiva företag som inom en snar framtid har tillgången till bandbredd som en väsentlig flaskhals för sin fortsatta verksamhet. Ett flertal företagsetableringar har skett de senaste åren och fler är troligen att vänta. Kommunen bedriver en verksamhet som idag omfattar ett stort antal enheter vilka är geografiskt utspridda och i hög grad beroende av en snabb och tillförlitlig IT-infrastruktur. Det faktum att IT-användningen och internationaliseringen inom skolan de senaste åren ökat medför att kraven på bandbredd och utrustning ökar i en snabb takt. Den accelererande IT-utvecklingen på biblioteken med ökade krav på snabba uppkopplingar mot både svenska och internationella databaser medför att även biblioteken måste ha en snabb ITinfrastruktur Medborgare i kommunen ställer i en ökande omfattning krav på kommunen att få tillgång till en effektiv och snabb Internetaccess. En god IT-infrastruktur skulle möjligen kunna medverka till att dagspendlingen minskade. Trenden bland flertalet tjänsteproducerande företag är entydig och pekar mot en ökad användning av datakommunikation i syfte att underlätta och förenkla arbetet för de anställda. Ett flertal projekt som planeras eller redan är igång kräver eller kommer att kräva en väl utbyggd IT-infrastruktur. Exempel på projekt är bland annat: Elektronisk handel 24-timmarsmyndigheten Kompetenscentrum Infrastruktur för vuxnas lärande Trafikvolymen, antalet anslutna datorer och antalet användare på Internet fördubblas med nuvarande tillströmning var 9:e månad 2. Samtidigt medför utvecklingen att Internetbaserad trafik inom en snar framtid kommer att vara bärare av mera avancerade tjänster vilka i flertalet fall kan sägas vara realtidsberoende, exempel på sådana tjänster är telefoni och videokonferens. Kapacitetsbehovet kommer med ett tidsperspektiv på några år att mångdubblas, detta åskådliggörs tydligt i infrastrukturutredningen "Bredband för tillväxt i hela landet" via följande räkneexempel : 2 Källa Hans Wallberg ( ledamot i IT-kommissionen ). 11

13 Uppgifter som ligger till grund för beräkningen är hämtade från 1995-års statistik. Befolkningsuppgifter, antal skolor och arbetsplatser antas inte förändras. Utifrån detta redovisas följande antagande om bandbreddsbehovet för att få tillgång till olika typer av tjänster. År Utan realtidskrav Med realtidskrav Skolor kbit/s per elevdator kbit/s per elevdator 4096 kbit/s per elevdator kbit/s per elevdator 8192 kbit/s per elevdator Företag kbit/s per anställd med dator kbit/s per anställd med dator 4096 kbit/s per anställd med dator 8192 kbit/s per anställd med dator kbit/s per anställd med dator Hushåll kbit/s per hushåll med dator kbit/s per hushåll med dator 4096 kbit/s per hushåll med dator kbit/s per hushåll med dator 8192 kbit/s per hushåll med dator Kapacitetsberäkningar för att inom Härjedalens kommun försöka skönja dagens och framtidens behov är ej genomförda inom ramen för denna utredning. I kommunens referensgrupp, vilken arbetat med bredbandsfrågor inom ramen för detta program så har en prioriteringsordning arbetats fram där man tydliggör vilka insatser som är aktuella att genomföra under den närmaste framtiden. Det finns inget som säger att kapacitetsbehovet kommer att vara lägre i Härjedalens kommun än övriga delar av landet. Om de visioner som utmålats, där IT spelar rollen som en möjlighet för distansarbete och övrig distansöverbryggande teknik, skall vara relevanta borde tillgången till snabb kommunikation vara viktigare i glesbygd än i övriga mer tätbefolkade delar av landet. Kommunikationsbehoven är redan idag påtagliga i flertalet orter där främst näringsliv, turism, skolor och olika typer av samhällsservice är vägledande. I det Regionala tillväxtavtalet likväl som Programkomplementet Mål 1 för södra skogslänsregionen inom åtgärden 4.2 Informationsteknisk infrastruktur beskriver att satsningar inom området IT-infrastruktur är av vikt för regionen. Statens engagemang i bredbandsutbyggnaden och de styrdokument som förknippats med detta tydliggör strategiska områden där utvecklingen är beroende av en bra IT-infrastruktur. Bland de områden som beskrivs återfinns bland annat regionens utveckling, avstånd till marknader, arbetstillfällen och service med mera. Målsättningen från staten är att skapa kostnadsneutrala och konkurrenskraftiga förutsättningar för datakommunikation oavsett var behovet finns inom landets gränser. 12

14 4. Befintlig och planerad utbyggnad av IT-infrastruktur och utrymme för sådan samt dess tillgänglighet 4.1 Nationell och regional befintlig utbyggnad Norrsken: Svenska Kraftnät kommer under år 2001 att färdigställa fiberförbindelse i kraftledningar i sträckningen Stockholm - Enköping - Gävle - Sundsvall - Sollefteå - Östersund Ånge - Borlänge Örebro Enköping - Stockholm. Infrastrukturen med en nod placerad i Ånge och Östersund utgör en möjlighet för kommunen att kostnadeseffektivt etablera Östersund kraftfulla förbindelser med övriga anslutna orter. Sollefteå Norrsken är en konsortium av kommuner och stadsnätsägare i aktuella städer som tillsammans har tecknat rätt till nyttjande av ett fiberpar i Svenska Kraftnäts infrastruktur. Borlänge Sundsvall I ett gemensamt bolag kommer det att vara möjligt att erbjuda t.ex. privat näringsliv transport- och transmissionskapacitet inom och mellan länen eller Örebro Enköping till tjänsteleverantörer / operatörer anslutna till STOKAB:s nät i Stockholm. Syftet är att minska det avståndshandikapp som verksamhet i vår region har idag. En annan effekt av Norrsken är en ökad samverkan mellan aktörerna i projektet, gemensamma upphandlingar samt teknisk samverkan. Ånge Gävle Stockholm Regionsamarbete: I Jämtlands län har sedan några år tillbaka inletts ett fördjupat samarbete mellan kommunerna och Landstinget bland annat i syfte att koordinera IT-infrastrukturprojekt i länet och samordna länsprojekt med nationella IT-infrastrukturprojekt. Detta samarbete konkretiseras bland annat av den gemensamma lösning för telefoni och tjänster knutna till detta som i dagsläget nyttjas av Landstinget och samtliga kommuner undantaget Östersund. Inom länet har genomförts ett flertal förstudier med syfte att undersöka de tekniska och organisatoriska möjligheterna för etablering av bredbandskommunikation i ett regionalt perspektiv. Ett sådant regionnät skulle sedan kunna nyttjas för att länka samman länet med t.ex. Norrsken vilket skulle innebära kraftfulla accessmöjligheter mot Mälardalen och dess breda utbud av tjänsteleverantörer. Banverket: Banverket uppgraderar för närvarande sitt nät från PDH till en nyare teknik vid namn SDH för att öka tillgänglighet och säkerhet. Banvallens sträckning genom Härjedalens kommun tangerar ett fåtal av de prioriterade orterna. Enligt uppgift kan Banverket erbjuda punkt till punkt access baserad på transmissionstekniken SDH, till nod placerad i Sveg. 13

15 Telia: I Härjedalen likväl som i de övriga av länets kommuner så finns Telias fiberinfrastruktur tillgänglig i varierande omfattning. En redovisning över fibersträckningen har erhållits och redovisas i bilaga 1. Detta torde innebära att Telia kan erbjuda kapacitet på utvalda sträckor i paritet med Banverket. I Telias IT-infrastruktur är följande av Härjedalens kommun prioriterade stationsområden fiberanslutna den 31/1-01: Stationsnamn Omr. Kat SVEG Glesbygd HEDE Glesbygd FUNÄSDALEN Glesbygd YTTERHOGDAL Glesbygd VEMDALEN Glesbygd LILLHÄRDAL Glesbygd TÄNNDALEN Glesbygd TÄNNÄS Glesbygd HERRÖ Glesbygd ÄLVROS Glesbygd FJÄLLNÄS Glesbygd BRUKSVALLARNA Glesbygd LÅNGÅ Glesbygd HEDEVIKEN Glesbygd BJÖRNRIKE Glesbygd LINSELL Glesbygd ÖVERBERG Glesbygd VEMDALSSKALET Glesbygd GLISSJÖBERG Glesbygd BYVALLEN Glesbygd KOLSÄTT Glesbygd VÄNSJÖ Glesbygd ÄNGERSJÖ Glesbygd FLOR Glesbygd Fiberanslutna stationer är en förutsättning för att snabbt kunna etablera nya stora kapaciteter (mer än ett par 2 Mbit/s). Även stationer anslutna med radiolänk kan uppgraderas relativt snabbt liksom stationer som är anslutna via kablage på stolplinje där även fiberkablage kan förläggas vid behov. Villkoren för utbyggnad av stationer är i de flesta fall unika beroende på befintlig konfiguration. Telia dimensionerar sitt nät utifrån aktuellt behov och med en prognostiserad tillväxt som kan variera från 0% per år för flertalet områden i glesbygd till 100- tals % i tillväxtområden. Fiber till telestationer är dock inget krav för att kunna driftsätta tekniker som ADSL. Dock begränsas antalet kundanslutningar till ca st om telestationen inte är fiberoptiskt ansluten. 14

16 Övriga begränsningar för en icke fiberansluten station är att leveranstiden kan förlängas och priset blir högre för företagstjänster med behov av hög bandbredd. Enligt uppgifter från Telia finns stationer till vilka transmissionskapaciteten måste förstärkas för att kunna etablera bredband. Det kommer också senare att behövas förstärkningar då nya tjänster och förhoppningsvis mer intresse för bredband ökar bandbreddsbehovet. I bilaga 3 framgår täckningen av Telias fiberstam i kommunen grafiskt. Telia planerar inom kort att driftsätta eller har driftsatt ADSL i Sveg, Ulvkälla och Tänndalen. Eventuellt kommer flera orter att byggas ut tidplanen för detta är idag inte klarlagd. Teracom: I Teracoms stamnät erbjuds SDH och ATM tjänster. Främst förknippas företaget med luftburen kommunikation över mikrovågslänkar eller satellit via dotterbolaget NSAB. I paketerade tjänster kan även markbaserad teknik användas. Främsta styrkan med Teracom är att en etablering av högkapacitetsförbindelser går snabbt samt att täckningen är i det närmaste total. Maximal erbjuden kapacitet torde vara i linje med andra operatörer. HerjeNet: HerjeNet AB är ett helägt dotterbolag till Härjeåns Kraft AB vilket är ett lokalt energibolag som ägs till 36 % av kommunen. Inom ramen för HerjeNets verksamhet har bolaget under de senaste åren byggt upp en IT-infrastruktur och ett koncept omkring detta vilket kallas HerjeNet. Denna infrastruktur finns idag tillgänglig för några orter inom kommunen. Infrastrukturen har byggts ut i relativt raskt tempo och erbjuds till de största orterna inom kommunen. HerjeNet kan redan idag erbjuda sitt koncept till Ytterhogdal, Sveg, Ulvkälla, Herrö, Vemdalen, Hede, Funäsdalen och Ramundberget, se bilaga 4. Främst förknippas företaget med luftburen kommunikation över radiolänkar vilka används som spridningsnät inom olika orter. Det skall tilläggas att företaget liksom övriga aktörer anpassar tekniken efter behovet, detta innebär att kombinationslösningar med luft och markbunden kommunikation är vanlig. I dagsläget sker ingen fortsatt utbyggnad i nya tätorter utan Herjenet inväntar kommunens beredning och beslut angående IT-infrastrukturutbyggnad, genom detta dokument. 15

17 Vattenfall: Vattenfall har inga anläggningar inom kommunens gränser, detta medför att bolaget i nuläget visar lite intresse av att etablera en infrastruktur inom kommunen, Vattenfall via bolaget Vattenfall Connections arbetar på övriga orter tillsammans med bl.a. Svenska Kraftnät. Vattenfall ser sig själva i första hand som en leverantör av kommunikationskapacitet mellan orter (ortssammanbindande nät). Företaget förknippas främst med fiberkablage vilket hängs upp i stolpar. Tack vare den egna infrastrukturen så har bolaget möjlighet att gå fram med fiberkablage till de flesta orter. Vattenfall äger 53% av tjänsteföretaget Arrowhead vilket finns representerat i Östersund. 4.2 Lokal befintlig infrastruktur Inom Sveg tätort finns en fiberförbindelse mellan medborgarhuset och Härjeåns Kraft vilken idag nyttjas av både kommunen och kraftbolaget. I Ytterhogdal tätort finns en fibersträckning med cirka en kilometers längd mellan kommunhuset och skolan. 4.3 Lokalt planerad utbyggnad av infrastruktur I samband med grävningar för fjärrvärme i Sveg kommer Härjeåns kraft att lägga ner kanalisation för att sedan erbjuda möjlighet till uthyrning av fiber. 5. Målet för nätens utformning på lång sikt (10 år) Detta dokument är ett strategi- och styrdokument som innebär stora investeringar i ITinfrastrukturen i Härjedalen. För att sådana stora investeringsprojekt ska vara genomförbara krävs det att det är politiskt förankrat och beslutat, så inte investeringar och inriktningar ändras efter ett eventuellt politiskt maktskifte vid ett val. I detta kapitel redovisas vilka mål som finns på lång sikt i Härjedalen. Regeringen har uttalat ett starkt önskemål att Sverige ska ha en bra IT-infrastruktur, för att vara konkurrenskraftig och ha förutsättningar för en dynamisk utveckling av samhällsekonomin. Helst ska utbyggnaden ske på marknadsmässiga villkor, men regeringen inser att det inte kommer att ske så i hela landet. För att ge alla delar av landet möjlighet att skapa en bra IT-infrastruktur har regeringen avsatt medel för de regioner där man inte bedömer att det sker en utbyggnad på marknadsmässiga villkor, vilket omfattar Härjedalens kommun. Som tidigare nämnts bedömer Härjedalens kommun att populationen och företagstätheten är för svag för att det ska ske en kommersiell utbyggnad i kommunen. Det är ändå av stor vikt att Härjedalen blir en del av den regionala såväl som den nationella IT-infrastrukturen, där ett öppet nät med hög kapacitet och säkerhet erbjuds företag, organisationer och privatpersoner. Det är en av anledningarna till den kommunala satsningen på utbyggnad av IT-infrastruktur. 16

18 Målet med nätstrukturen är att den lokala infrastrukturen ska sammankopplas med den regionala och nationella infrastrukturen. Säkerheten i näten ska säkerställa så långt det är rimligt. I ett så glest befolkat område är det inte rimligt att ha fler huvudnoder än 1. Det kan till och med vara så att Härjedalen tillsammans med en annan kommun delar på en huvudnod. Vad gäller områdesnoderna så sammankopplar de olika delnät i områdesnätet. Det kan bestå av olika fastighetsnät som knyts samman via områdesnoden. Så långt det är möjligt ska det eftersträvas att områdesnoden sammankopplas med två huvudnoder. På samma sätt bör fastighetsnoderna och fastighetsnäten hanteras. Bilden av Härjedalens framtida IT-infrastruktur kan ses som följande: En operatör anlägger ett ortssammanbindande nät och/eller ett områdesnät vilket kan ses som ett vägnät. Operatören bjuder in tjänsteleverantörer att verka i nätet, vilka kan ses som lastbilar. Slutkunderna får via tjänsteleverantörerna sina produkter, vilket kan ses som lasten, hem till bostaden. Vägarna är öppna för alla fordon, vilka levererar allehanda produkter till slutkunden. Här finns inga vägtullar för vissa lastbilar m.m. Då råder öppna och konkurrensneutrala förutsättningar. Det riktigt långsiktiga målet (bortom 2012) är att de invånare som så önskar ska ha möjlighet att ansluta sig till ett snabbt nät. Om 10 år ska alla invånare i Härjedalens kommun, bosatta i orter med mer än 100 invånare, kunna ansluta sig till ett kommunikationsnät, där datakommunikation med hög hastighet är möjlig. Invånare i orter med färre än 100 invånare ska erbjudas samma möjlighet till uppkoppling, så långt det är rimligt. Rimligt är att ansluta mindre orter om de ligger vid en fibersträckning. I de fall detta är orimligt kostsamt görs en avvägning bland andra alternativ, t.ex. xdsl eller radiolänk. Det är också viktigt med graden av engagemang i de små orterna för att realisera en utbyggnad. Vid en utbyggnad av kategori 1 och 2 (se bil. 2) kommer merparten av invånarna att kunna ansluta sig till det byggda nätet. Vid en fortsatt utbyggnad till de orter som har mer än 50 invånare kommer ännu fler att kunna erbjudas en anslutning. För de orter som har färre än 50 invånare kvarstår ca 5-10% av kommunens invånare. Det är troligt att anta att flera av dessa byar med mindre än femtio invånare har ett lokalt engagemang som stimulerar utbyggnad på orten. Därför är antalet som får tillgång till den utbyggda IT-infrastrukturen majoriteten av Härjedalens invånare. 17

19 6. Villkor för nätens utbredning, tidsperiod för utbyggnad samt prisstruktur 6.1 Nätens utbredning Avsikten med det statliga stödet är att IT-infrastruktur ska möjliggöras till orter där en utbyggnad inte kommer tillstånd på kommersiell grund. I första hand ska kommunen upphandla tillhandahållandet av infrastrukturen. Skulle det inte komma in godtagbara offerter kan kommunen välja att anlägga infrastrukturen själv. Sådant ställningstagande sker enligt gängse politiska former i kommunen. Upphandlingen ska ske så att slutkunderna får den maximala nyttan för kostnaden. Skulle det ske genom ett upphandlingsförfarande tillsammans med andra kommuner bör en sådan lösning eftersträvas. Är det mest fördelaktigt att kommunen själv upphandlar kapaciteten bör kommunen göra det. Ramundberget Messlingen BRUKSVALLARNA Tänndalen FUNÄSDALEN Ljusnedal TÄNNÄS Långå Vemdalsskalet VEMDALEN HEDE Hedeviken Björnrike Prioriterade orter för utbyggnad av IT-infrastruktur: - KATEGORI 1 - kategori 2 Vemhån Överhogdal LOFSDALEN Glöte Linsell Överberg Ytterberg SVEG Nilsvallen ÄLVROS Herrö Byvallen ULVKÄLLA YTTERHOGDAL LILLHÄRDAL Utgångspunkten för utbredningen är den ortsprioriteringen som gjorts enligt bilaga 2. I första hand sker en utbyggnad till kategori 1 orter. Dessa orter bedöms vara av så pass viktig natur att en utbyggnad genomförs omgående. Både skolor, näringsliv och offentlig service gör att det finns behov av ett utbyggt nät. 18

20 Innan utbyggnaden fortsätter genomförs en marknadsundersökning för att rangordna orterna inbördes i kategori två. Den fortsatta utbyggnaden prioritetsstyrs av det lokala intresset. De orter med företag som är beroende av bredband för sin överlevnad eller har stort privat intresse prioriteras före övriga orter. Inbördes rangordning sker således efter storleken på intresset för en anslutning på respektive ort. Skulle ett starkt lokalt intresse och engagemang visa sig bland någon av de orter som inte ingår i prioriteringen får frågan väckas politiskt och särskilt utredas. Planen gäller främst fram till och med utgången av 2005 men bilagan kan under denna period behöva revideras beroende på framtida förändringar som påkallar revidering. Härjedalens kommun har huvudansvaret för IT-infrastrukturen vilket innebär att operatören ska följa de direktiv kommunen anger. För att exemplifiera hur förhållanden kan komma att se ut visas nedanstående figur. 19

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Lokalt ITinfrastrukturprogram

Lokalt ITinfrastrukturprogram Lokalt ITinfrastrukturprogram 2007 2012 BILAGA 4 Ordlista och definitioner Version: 0.99 (2010-05-17) - ARBETSMATERIAL - IT-KONTORET IT-INFRASTRUKTURPLAN 2007-2012 Sida 2 av 8 ORDLISTA OCH DEFINITIONER

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40)

Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Datum Beteckning 2008-06-13 Dnr 08-1-30 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Näringsdepartementet har remitterat betänkandet Bredband 2013 Bredband

Läs mer

Björn Björk IT strateg/projektledare

Björn Björk IT strateg/projektledare www.lf.svekom.se/it Björn Björk, IT-enheten nr 1 Björn Björk IT strateg/projektledare Svenska kommunförbundet / Landstingsförbundet tel: 08-452 74 25 mobil: 0703-25 51 25 epost: bjorn.bjork@svekom.se Projekt

Läs mer

IT-infrastrukturprogram. för Ånge kommun 2004-2008

IT-infrastrukturprogram. för Ånge kommun 2004-2008 ÅNGE KOMMUN för Ånge kommun 2004-2008 Version 3.2 Fastställd av kommunfullmäktige 2005-05-16, 25 Innehållsförteckning 1 NULÄGE... 3 2 IT-INFRASTRUKTURPROGRAMMET... 3 2.1 TIDIGARE UTGÅVA... 3 2.2 SYFTE...

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

IT-infrastrukturplan

IT-infrastrukturplan IT-infrastrukturplan Version: 002 IT Strategiskt Centrum IT-infrastrukturplan för Lomma kommun Antagen av kommunstyrelsen 2007-10-03 IT-infrastrukturplan Peter Nisula 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm Fibernät? Varför? Dagens samhälle har nyttjat de s.k. kopparledningarna i ca 100 år. En teknik som börjar fasas ur. Tekniskt så blir det en flaskhals med tanke på morgondagens behov. Idag Detta är vad

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige

Läs mer

IT-infrastrukturprogram. för Ånge kommun 2002-2006

IT-infrastrukturprogram. för Ånge kommun 2002-2006 ÅNGE KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2001-11-26, 87 IT-infrastrukturprogram för Ånge kommun 2002-2006 Version 2.1 Innehållsförteckning 1. UPPDRAGSBESKRIVNING... 4 1.1. UPPDRAGSGIVARE... 4 1.2. MÅLSÄTTNING/SYFTE

Läs mer

Sammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016

Sammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016 Sammanfattad version Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband 2.0

10 frågor och svar om. bredband 2.0 10 frågor och svar om bredband 2.0 Bredband var för ett par år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. Sedan en tid pågår dock bredbandsuppkopplingen av hushåll och företag för fullt.

Läs mer

Frågor kring Bredbandet

Frågor kring Bredbandet Frågor kring Bredbandet Bredband åt alla..hur länge ska man behöva vänta..? Det ska väl inte kosta mer än 200 kr? Sysslar kommunen med bredbandoch hur ska det gå till? Kommunen ordnar visst ADSL Hur kan

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband

10 frågor och svar om. bredband 10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll

Läs mer

Vad vet vi om nutiden?

Vad vet vi om nutiden? Vad vet vi om nutiden? Niklas Zandelin 4tune Fakta i målet IT-politiken Informationssamhälle för alla Statens bredbandssatsningar 250 milj i senaste regeringsförklaringen EU direktiv Kommunala infrastrukturplaner

Läs mer

Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING

Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING Peter Dahlström, projektledare Länssamverkan Bredband Samverkan mellan länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

När fibern kom till byn

När fibern kom till byn När fibern kom till byn 1 Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet samt en nödvändighet

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län 1 Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsträff för framtidens bredband Västerås 2011-12-12 2 Upplägg Utgångspunkter

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm Fiber i Höje - Välkomnande - Kommunen informerar (Göran Eriksson) -Varför fiber (Fibergruppen) - Kaffe paus - Erfarenheter från Årjängs fiberförening (Peter Lustig) - Frågestund, Vad gör vi nu! - Intresseanmälan

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Bredbandsstrategi. Eda kommun

Bredbandsstrategi. Eda kommun Bredbandsstrategi 2012 2020 Eda kommun Innehållsförteckning Vision / Mål 3 Definitioner 4 Inledning 5 Bakgrund Syfte Näringslivets behov av bredband 6 Nulägesbeskrivning 7 Utbyggnadsstrategi 9 Nättyper

Läs mer

IT-INFRASTRUKTURPROGRAM

IT-INFRASTRUKTURPROGRAM IT-INFRASTRUKTURPROGRAM Olofströms plan gällande tillgång till bredband inom kommunens geografiska område O l o f s t r ö m s k o m m u n INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... SAMMANFATTNING...

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Bredband via fiber i byn. framtiden är här

Bredband via fiber i byn. framtiden är här Bredband via fiber i byn framtiden är här 1 När fibern kom till byn... Ett modernt landsbygdsboende, att ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor

Läs mer

Bredband - resultat av samverkan

Bredband - resultat av samverkan Kulturriket i Bergslagen Bredband - resultat av samverkan Internetuppkoppling har blivit allt viktigare för medborgare och företagare Kraven Kraven på att kunna ta del av information, ha kontakt med myndigheter

Läs mer

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT ERFARENHETER UR VERKLIGHETEN CHRISTER LANNESTAM SSNF Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Urban Network Association www.ssnf.org

Läs mer

2001-08-15 01-8703. IT-infrastrukturen i Sverige Utbyggnad, tillgänglighet och måluppfyllelse

2001-08-15 01-8703. IT-infrastrukturen i Sverige Utbyggnad, tillgänglighet och måluppfyllelse DATUM DIARIENUMMER 2001-08-15 01-8703 IT-infrastrukturen i Sverige Utbyggnad, tillgänglighet och måluppfyllelse Augusti 2001 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.1 Uppdrag... 5 2.2 Tidigare

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

levererar bredband direkt hem till dig

levererar bredband direkt hem till dig levererar bredband direkt hem till dig Bredbandsutbyggnaden 2007 i Jokkmokks centralort Jokkmokks kommun har nu projekterat utbyggnadsområdet för 2007. Området består av det ej utbyggda området inom centralorten.

Läs mer

Bredbandsstrategi Högsby kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi Högsby kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Högsby kommun 2013-2020 Antagen av KF 2013-05-06, 68 Övergripande principer I Högsby kommuns översiktsplan från 2012 framgår bl a att: Kommunen ska verka för att de bredbandsnät som byggs

Läs mer

Lokalt ITinfrastrukturprogram

Lokalt ITinfrastrukturprogram Lokalt ITinfrastrukturprogram 2007 2012 BILAGA 5 Översikt av tekniska lösningar Version: 0.99 (2010-05-17) - ARBETSMATERIAL - IT-KONTORET IT-INFRASTRUKTURPLAN 2007-2012 Sida 2 av 6 ÖVERSIKT AV OLIKA TEKNIKER

Läs mer

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 1.Kommunalt vatten och avlopp? 2.Mobilt bredband, affärsmodell och kostnader 3.Anslutningar och teknik 4.Handlingsplan Kommunalt vatten och avlopp? JESSICA RYTTER

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2014:03 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Bredbandsplan för Heby kommun Kommunfullmäktige beslutade 12 februari

Läs mer

e-strategi IT på Höglandet

e-strategi IT på Höglandet 2003-10-17, rev 2004-01-30 e-strategi IT på Höglandet Vision år 2010 Utbyggnaden av IT-infrastruktur på Höglandet har väsentligt bidragit till Höglandets tillväxt och attraktionskraft. Genom IT-nätets

Läs mer

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 Detaljerad information Bakgrund En av bostadsrättsföreningens viktigaste uppgifter är att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. De boende

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Bredbandsstrategi. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-06-21, 176

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Bredbandsstrategi. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-06-21, 176 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bredbandsstrategi Antaget av Kommunfullmäktige 2011-06-21, 176 STnÖMSTA[)S KOMMUN ~ tele Kommunledningsförvaltningen Kommunchef N iels Bredberg Niels.bredberg@stromstad.se

Läs mer

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.

Läs mer

Handlingsplan Bredband

Handlingsplan Bredband Handlingsplan Bredband för Trosa kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-04-09, 47 Dnr KS 2014/61 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Handlingsplan Bakgrund Sverige har som mål att 90 % av samtliga

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15.

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. BREDBANDSSTRATEGI Gnosjö kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. Innehållsförteckning Bredbandsstrategins syfte... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Nulägesbeskrivning... 6 Optofibernät...

Läs mer

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 2014-09-21 H. Stomberg/Vilket bredband?/bilaga 4 1 Vilket bredband? Hastigheten mäts i megabit per sekund (Mb/s). Fler

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

Ett öppet nät som erbjuder en modern infrastruktur för TV, telefoni och bredband i Härjedalen.

Ett öppet nät som erbjuder en modern infrastruktur för TV, telefoni och bredband i Härjedalen. Ett öppet nät som erbjuder en modern infrastruktur för TV, telefoni och bredband i Härjedalen. Ett öppet fibernät som ger dig full frihet. Välkommen till stadsnätet i fjällvärlden. Härjeåns Fibernät är

Läs mer

Kramnet Networks & ICT

Kramnet Networks & ICT Kramnet Networks & ICT Hur ser samarbetet ut mellan ITC och Kramnet Networks? I dagsläget har ICT ett väl utbyggt fiber nät som sträcker sig runt om i Sverige. Kramnet Networks har en komplett portfölj

Läs mer

Hela landsbygden ska med!

Hela landsbygden ska med! Hela landsbygden ska med! När elen drogs in i stugorna på 50-talet var det ingen som kunde förutse hur mycket den kan användas till...... och idag vet vi att nya tjänster och användningsområden är på väg!

Läs mer

Program för bredband i Höörs kommun

Program för bredband i Höörs kommun 1 (7) SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR Program för bredband i Höörs kommun 2014-05-07 2 (7) Bakgrund Medborgares, företags och organisationers möjligheter att få tillgång till framtidssäkert bredband är viktiga

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

Kraftfullt bredband genom skapande av fiberföreningar

Kraftfullt bredband genom skapande av fiberföreningar Kraftfullt bredband genom skapande av fiberföreningar September 2010 Page 1 Innehåll fiberföreningskväll Välkomna till detta informationsmöte Bredbandsläget i området Finansieringsmöjligheter Fördelar/erfarenheter

Läs mer

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Erik Evestam, LRF Västra Sverige Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Fler, mer, oftare... 89% hade tillgång till internet hemma 83% har tillgång

Läs mer

IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun

IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun Sammanfattning Bakgrund Detta dokument utgör Alingsås kommuns IT-infrastrukturprogram. Detta avsnitt består av en bakgrundbeskrivning

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10 Bredband Gotland sockenmodellen Version 2011-05-10 Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i

Läs mer

Bolmsö fibergrupp HÅRINGE SKEDA HORN KYRKBYN PERSTORP SJÖALT ÖSTERÅS HOV HJÄRTSTORP NÄSET BOLLSTA LIDA TJUST BAKAREBO HUSABY TORP

Bolmsö fibergrupp HÅRINGE SKEDA HORN KYRKBYN PERSTORP SJÖALT ÖSTERÅS HOV HJÄRTSTORP NÄSET BOLLSTA LIDA TJUST BAKAREBO HUSABY TORP www.bolmso.se Bolmsö fibergrupp Februari 2014 startades en studiecirkel för att utreda möjligheten till bredband, telefon och TV via fiber på Bolmsö Gruppen har samlat in fakta för att kunna ge en aktuell

Läs mer

Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur

Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur Sida 1(4) Datum 2015-06-26 Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur Behovskartläggningens syfte och

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel Bredband via fiber i byn -framtiden är här tingsryd.se bild: Scanpix foto: Sofia Sabel När fibern kom till byn Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Stora IT-dagen. Lund, 20 November 2002. Bredband När då? Hans Wallberg SUNET/UMDAC Umeå universitet Hans.Wallberg@umdac.umu.se

Stora IT-dagen. Lund, 20 November 2002. Bredband När då? Hans Wallberg SUNET/UMDAC Umeå universitet Hans.Wallberg@umdac.umu.se Stora IT-dagen Lund, 20 November 2002 Bredband När då? Hans Wallberg SUNET/UMDAC Umeå universitet Hans.Wallberg@umdac.umu.se Dagens Internet i Sverige Karaktär: Spridda bredbandsöar Fragmentarisk uppbyggnad

Läs mer

Fastställd av Kommunfullmäktige 2013-06-17

Fastställd av Kommunfullmäktige 2013-06-17 Fastställd av Kommunfullmäktige 2013-06-17 Bredbandsutbyggnad i Aneby kommun 1. Bakgrund Under flera år har en bredbandsutbyggnad pågått i landet. Framförallt har det handlat om att förlägga optofibernät.

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Sjuhärad 29 september 2014 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

Sista ansökningsdag: 30 juni 2015. Vill du bli medlem? Läs mer på din föreningssida.

Sista ansökningsdag: 30 juni 2015. Vill du bli medlem? Läs mer på din föreningssida. Sista ansökningsdag: 30 juni 2015 Vill du bli medlem? Läs mer på din föreningssida. Medlemsskapet betyder INTE att du maste tacka JA till fiber, bara att du kommer att fa ett forslag att ta stallning till.

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun 1 IT- och regionminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun Sänder er detta brev som ett försök att beskriva den frustration

Läs mer

Diskussion angående prioritering och kostnader.

Diskussion angående prioritering och kostnader. Diskussion angående prioritering och kostnader. Fram tills vi har fått en offert och bestämt oss för att börja fiberdragning så är kostnaderna enligt sidan medlemmar på hemsidan. Innan vi fattar ett beslut

Läs mer

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Silvana Enelo-Jansson 1 (1) 2014-09-24 DIARIENR: 2014/ 987 MISSIV SALA KOMMUN s förvaltning Ink. 2014-09- 2 4 Oiarienr 2 0 J4 JOJfJ"J_

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun 1 IT- och regionminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun Sänder er detta brev som ett försök att beskriva den frustration

Läs mer

Snabbare på webben. Finland upp till 100 Mbit/s

Snabbare på webben. Finland upp till 100 Mbit/s Snabbare på webben Finland upp till 100 Mbit/s 1 Innehåll 1. Vad är bredband på 100 Mbit/s? s. 2-3 4. Vad allt ger fiberoptiken? s. 6 2. Gör en investering för framtiden s. 4 5. Beställ ett snabbt bredband

Läs mer

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör:

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör: 1 Inledning Bilaga 7, Verksamhetsdirektiv, är kommunens direktiv till den enhet som har hand om bredbandsnät och samordning av bredbandsnät i kommunen. Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan Byalag och Bredband En fråga om samverkan på många plan Bredband till alla Det övergripande syftet med den svenska bredbandspolitiken har varit att Sverige som första land ska bli ett informationssamhälle

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Dnr: 341-5076-14 Dnr: 341-5076-14 Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Tillgång till bredband och internet är en förutsättning för ekonomisk, hållbar och social utveckling. Västernorrlands handlingsplan

Läs mer

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten.

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten. Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten. STADSNÄTEN OCH POLITIKEN LOKALT REGIONALT Yvonne Stålnacke, kommunalråd Luleå kommun Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten ANTALET INVÅNARE

Läs mer

Bredbandsstrategi för Osby kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Osby kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Osby kommun 2013-2020 Innehållsförteckning Inledning...3 Uppdraget...3 Varför en bredbandsstrategi?...3 Bakgrund...3 Övergripande mål och strategier Bredbandsstrategi för Sverige...3

Läs mer

Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019

Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019 Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen Datum 2014-05-26 Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019 Dokumentnamn Bredbandspolicy Dokumenttyp Fastställd/upprättad av Kommunfullmäktige Datum Dokumentansvarig/

Läs mer

Nulägesrapport om Telefoni och Bredband i Härjedalens kommun

Nulägesrapport om Telefoni och Bredband i Härjedalens kommun Nulägesrapport om Telefoni och Bredband i Härjedalens kommun Efter insamling av information via möten och e-post har vi nu tillräckligt med nulägesfakta för att kunna publicera en nulägesrapport. Sammanfattningsvis

Läs mer

Bredbandsstrategi för Karlshamns kommun

Bredbandsstrategi för Karlshamns kommun Bredbandsstrategi för 1(6) 2010-04-09 Bredbandsstrategi för mot en konkurrenskraftig och framtidssäker kommunikationsplattform Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Kansli Rådhuset 374 81 Karlshamn

Läs mer

Med IP-telefoni ringer man både betydligt billigare och säkrare än genom dagens koppar- och luftburna ledningar. IP står för internetprotokoll.

Med IP-telefoni ringer man både betydligt billigare och säkrare än genom dagens koppar- och luftburna ledningar. IP står för internetprotokoll. Värt att veta om fiber Används till telefon, tv och Internet Det går fortfarande att använda sitt gamla telefonnummer även om man byter till fiberuppkoppling.för att koppla upp sig till fibernätverket

Läs mer

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30 l SALA KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-09-30 13 (36) 177 Dnr 2014/987 INLEDNING i Sala kommun redogör för kommunstyrelsens strategi och handlingsplan för bredbandsfrågor.

Läs mer

Bilaga 14. Bredband och Byanät

Bilaga 14. Bredband och Byanät 1 Bilaga 14 Bredband och Byanät Bredband Bredband är idag ett samlingsnamn för olika tekniker som erbjuder snabb överföring av digital information. Detta innebär att det finns olika typer av bredband som

Läs mer

Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Fiber för bredband Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet. Ludvika framtidens, tillväxtens

Läs mer

IT-infrastrukturprogram för Älvkarleby kommun

IT-infrastrukturprogram för Älvkarleby kommun IT-infrastrukturprogram för Älvkarleby kommun Innehållsförteckning IT-infrastrukturprogram för Älvkarleby kommun Inledning... 2 Bakgrund... 2 Älvkarleby kommuns policy för IT-frågor... 3 Kommunens roller...

Läs mer

Frågor och svar om bredband

Frågor och svar om bredband Frågor och svar om bredband Vad är accessnät? Anslutningen mellan ett tele- eller datanät och kundens/abonnentens anslutningspunkt, till exempel telefonjacket. Kallas ibland för "de sista hundra metrarna"

Läs mer

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel Bredband via fiber i byn -framtiden är här tingsryd.se bild: Scanpix foto: Sofia Sabel När fibern kom till byn Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till

Läs mer