MTmedlemstidningen. Kommunalare PROFFS på jobbet sid 14. nr Kommunal. Stockholms län. sidan 4. sid 3.

Transkript

1 MT MTmedlemstidningen Kommunal. Stockholms län Gunilla tvingas byta arbete när avdelningen stängs 34 års erfarenhet av psykvård slängs ut sidan 4 sid 3. nr Kommunalare PROFFS på jobbet sid 14

2 Om Vårdförbundets konflikt bryter ut den 21 april... Inför den stundande konflikten mellan Vårdförbundet och arbetsgivarna lämnar Kommunal här besked om hur detta omfattar våra medlemmar. Listan på vad kommunals medlemmar får göra och hur arbetsgivaren kan kommendera dem till tjänstgöringar måste dock hanteras med viss försiktighet. För att inte skapa onödiga konfliktsituationer på arbetsplatser som berörs av Vårdförbundets varsel uppmanas kommunals medlemmar att kontakta sin lokala sektion för tydliga besked om hur regelverket skall tillämpas. Konfliktinformation Vårdförbundet 1. Konflikt Vårdförbundet har varslat om konflikt inom hälso- och sjukvårdsområdet. Varslet träder i kraft den 21 april klockan 12:00 om inte parterna enas om nytt avtal. Konflikten omfattar kommuner, landsting och regioner samt vissa företag som tillhör Pacta AB. 2. Neutralitet Förbundets medlemmar ska hålla sig neutrala i konflikten. Endast de arbetsuppgifter som medlemmarna i normala fall utför ska de fortsätta att utföra. En undersköterska ska till exempel inte under konflikten utföra arbetsuppgifter som hon eller han skulle kunna göra men det är i normala fall en sjuksköterska som utför arbetsuppgifterna. 3. Omplacering Förbundets medlemmar deltar inte i konflikten och kan av den anledningen inte åläggas att utföra konfliktdrabbat arbete, såvida det inte handlar om skyddsarbete. Arbetsgivaren kan dock begära att medlemmar ska utföra annat inte konfliktdrabbat arbete om det ligger inom medlemmarnas arbetsskyldighet I de fall medlemmar inte kan arbeta på sin ordinarie arbetsplats på grund av konflikten kan tillfällig omplacering bli aktuell. Före beslut om tillfällig omplacering ska förhandlingar föras enligt MBL Sjuksköterskor som är medlemmar i Kommunal Ett antal av förbundets medlemmar är sjuksköterskor. I första hand är rekommendationen till dessa medlemmar att bli medlemmar i Vårdförbundet. Kontakta Vårdförbundet lokalt så att de också kan vara behjälpliga att byta förbund. Om någon av medlemmarna inte vill byta fackförbund ska kontakt tas med avdelningen, i varje enskilt fall. OBS!!! Tänk på att alltid kontakta din lokala sektion i Kommunal om det uppstår frågor i ditt arbete som du är osäker på hur du ska hantera! Josefine Waern, lokförare Jag tänker inte på mina EARfoon hörselskydd förrän jag glömt dom hemma, då saknar jag dom. Man känner knappt att man har dom i öronen, fläktar och buller dämpas, men jag hör tal och signalljud. Mina EARfoon är dessutom kopplade till min komradio, så den hör jag perfekt. Klart smidigt och bekvämt, rekommenderas. Hörselskador kan förebyggas aldrig botas! UMEC/EARfoon AB Siktgatan 5, Vällingby Tel: Fax: Extremt bekväma tack vare den personliga utformningen (vi gör ett avtryck av hörselgången) Garanterat inga obehag av värme eller tryck Filter som gör att man hör tal, men dämpar buller Små och nästan osynliga eller färgade och synliga EARfoon Sound kan kopplas till telefon eller radio Lång livslängd, allergibehandlade och CE-märkta Återförsäljare finns över hela landet. Ansvarig utgivare för MT:Elisabeth Hammarstedt Chefredaktör MT: Kerstin Ridderstedt,telefon / Redaktionen: Göte Axelsson,telefon / Redaktionen tar tacksamt emot tips,uppslag,insändare m.m,för insänt icke beställt material ansvaras ej. Telefax: Adress:MT - Kommunal Stockholms län,box , Stockholm. mail: mt.stockholm@kommunal.se För annonsering i MT kontakta d.a.media telefon: MT trycks i Vällingby av STC, upplaga ex 2 MT nummer

3 INNEHÅLLET Omslagsbilden: Utländskt företag erbjuder billig arbetskraft Flera företag som arbetar med trädgårds- och anläggningsarbeten har fått ett erbjudande som kan liknas vid slavkontrakt. sidan 5 Ny på jobbet Catharina Elmsäter-Svärd är nytt finanslandstingsråd i Stockholms län.mt har träffat henne för att få svar på några angelägna frågor. sidan 6 Anställda får inte sin lön Problemen med företaget Bismilahi fortsätter, nu får inte personalen sin lön.trots allt som hänt får dock företaget fortsätta sin verksamhet. sidan 7 Våldet ökar i takt med alkoholintaget Akuten på Södertälje sjukhus blir stökig när helgfyllorna slår till med misshandel och annat våld. sidan 8 Heltid skapar trygghet i vardagslivet Efter ett halvår med heltid har personalen på äldreboendet Lotsen i Nynäshamn sett flera fördelar. sidan 10 Kunskaper för djur och natur På Berga naturbruksgymnasie får eleverna lära sig om lantbruk och djurskötsel. Utbildningen är populär och alla elever stortrivs och Jennie blev kvar även efter utbildningen. sidan 12 Friskvårdscheck Ett nytt system för friskvården har skapat nya förutsättningar för de anställda i Sigtuna kommun sidan 17 Och mycket mer att läsa Gunilla Carlsson har arbetat på psykiatriska akutmottagningen på Huddinge sjukhus sedan den startade. Nu duger inte hennes kunskaper längre, verksamheten skapar inga intäkter. Det oförutsedda borde förutses Det gäller att vara stark och pigg om man ska orka med arbetet inom äldreomsorgen idag. Jag kan se det som ett träningspass, sa min arbetskamrat när vi hade mycket att göra på jobbet en dag. Jag tänker ofta på det hon sa. Birgitta har en positiv attityd och är en proffsig hjälpare. Skulle jag behöva hjälp någon gång i framtiden vill jag ha någon som hon, som omvårdnadspersonal. Den senaste tiden har Birgittas arbetspass ständigt blivit till träningspass. Jag undrar hur länge det ska kunna fortgå? Nu för tiden infaller det inte arbetstoppar då och då. Topparna har blivit till vardag. Så Birgittas arbetspass, förlåt träningspass, infaller numera åtta timmar om dagen fem dagar i veckan. Det begriper ju var och en, i alla fall en kommunalare, att man inte orkar hålla på i detta tempo hur länge som helst. Dessutom är det omänskligt mot våra sjuka åldringar. Vi rusar in till dem och stressar på, för att vi ska hinna till nästa person. Hur Birgitta klarade av sitt träningspass när det oförutsedda inträffade en kväll, är för mig en gåta. Det händer faktiskt att de sjuka åldringarna inte fungerar som de borde, enligt vårt arbetsschema. Det sker dagligen oförutsedda händelser. En åldring som inte skulle dö hamnade i läge döende boende en kväll. Hos en annan boende kom oförutsedd händelse nummer två fall med lårbensfraktur. Under tiden dessa olägenheter uppstod larmade Svea för att hon behövde gå på toaletten. Allt detta händer när Birgitta egentligen borde sitta hos Arvid och ge honom kvällsmat! Här kan vi tala om konststycket att vända ut och in på sig själv, trolla med knäna eller helt enkelt - dessa fantastiska kommunalare! Detta är sant och hämtat från svensk äldreomsorg i dag. Jag vet inte hur Birgitta klarade av detta men det gick med nöd och näppe. Att Birgitta var helt slut, och då menar jag verkligen helt slut, när hon kom hem är ingen överdrift. Nu några månader senare läser jag ett av många politiska dokument om sjukfrånvaron och personalpolitiken i Stockholm stad. Analyser visar att sjukfrånvaron fortfarande är hög, särskilt för kvinnor i yrkesgrupperna inom äldreomsorg och barnomsorg. Jag är inte förvånad, däremot lite förundrad att inte siffrorna är högre. Jag vet hur vi kommunalare sliter i omsorgsyrkena. År 2007 var sjukfrånvaron för kvinnor i Stockholm stad 9,3 procent och för män 5,2 procent. Vi har friskvård på arbetstid om arbetet så tillåter men det finns aldrig tid över till någon friskvård. Och det är inte någon större skillnad på kommunerna i länet, vågar jag påstå. Som Medlemstidning har vi besökt många äldreboenden i olika kommuner och det vi sett är samma sak. Kommunalarna i omsorgsyrkena har det oftast som i fallet Birgitta här ovan. Händer något oförutsett, det kan räcka med en dålig mage, så är schemat sprucket. Intentionerna till en god personalpolitik finns ändå hos de flesta politiska partier men politiker och tjänstemän förstår inte hur det faktiskt förhåller sig på de olika boendena. För att få insikten om hur det står till inom dessa verksamheter idag måste man själv praktiskt arbeta och uppleva stressen och pressen. Möjlighet till återhämtning och reflektion finns överhuvudtaget inte. Det är märkligt att det inte är fler sjuka och större omsättning på personal än vad det faktiskt är. Personaltätheten är på minimum på de allra flesta ställen - oavsett vilken politisk färg som regerar. I Nynäshamn är den politiska viljan god, viljan att förändra till det bättre finns, där har man bland annat infört rätt till heltid. Nu vill man även dela ut bonus till dem som håller sig friska. Men man borde först titta på hur arbetsmiljön och bemanningen ser ut. För vad hjälper det att kommunen vill införa en bonus på fyra tusen kronor, friskvård och heltid om personalen sliter ut sig på grund av för låg grundbemanning. Löser man det problemet kommer många automatiskt att bli friskare och orka längre. KERSTIN RIDDERSTEDT CHEFREDAKTÖR MT MT nummer Ledaren

4 Personalingången har efter förändringar av de ekonomiska fördelningsprinciperna blivit en återvändsgränd som bara leder ut för Gunilla. Ekonomi går före behoven Åtta skötare tvingas sluta vid den psykiatriska jourverksamheten vid Huddinge sjukhus eftersom de inte anses ha den formella kompetensen. Jag har arbetat med psykiskt akutsjuka i 34 år och har terapiutbildning. Har jag inte kompetens nog att göra mitt jobb? Det undrar Gunilla Carlsson, mentalskötare och fackligt förtroendevald. Jourverksamheten har funnits i tolv år och Gunilla Carlsson var med att bygga upp den. Här finns mottagningsrum, men mycket av arbetet handlar om att slussa patienterna rätt i vården per telefon. När de ringer bedömer vi vart de ska vända sig eller så ordnar vi en kontakt till patienten. Idag arbetar 18 personer vid jourmottagningen - sjuksköterskor, mentalskötare, två överläkare 4 MT nummer och två jourläkare, säger Gunilla Carlsson. Jourmottagningen ska nu stängas nattetid och hembesöken minska. Eftersom telefonrådgivning inte ger någon ersättning från beställarna brådskar förändringarna. Skötarna ska bort före semestrarna och har fått höra att de ska erbjudas liknande jobb. Problemet är att det inte finns liknade jobb. Vi är många som har arbetat i år. Vi gör exakt samma jobb som sjuksköterskorna. Den enda skillnaden är att de har medicinskåpsnyckeln. Mentalskötarna besitter stor kunskap i att bedöma patienterna. Debattartikel Det bor invånare över 18 år i upptagningsområdet för den psykiatriska jourverksamheten sydöst. Jag har svårt att se hur det ska gå ihop med att bara hjälpa psykisk sjuka mellan Nedskärningarna har inget med verkligheten att göra. Det är bara ekonomi. Alltid när det ska skäras ned är det mentalskötarnas arbeten som påverkas. Trots att det är vi som jobbar närmast patienterna från morgon till kväll. Gunilla Carlsson förstår inte varför beställarna inte ger ersättning för telefonrådgivning. Det sparar ju pengar, annars måste patienterna komma in till klinikerna. I en debattartikel i Svenska Dagbladet beskriver skötare och fackliga ombud i Kommunal Stockholms län psykiatrin som en förlorad sektor. De skriver att personalen får trolla med knäna för att få verksamheten att gå ihop. I Stockholms södra sjukvårdsdistrikt har antalet patienter inom den öppna vården ökat med 50 procent medan antalet anställda är obetydligt fler. Förra året var beläggningen 120 procent. Personalen känner att de inte längre kan göra ett bra jobb. Det ökade trycket på psykiatrin är en följd av urholkade resurser för missbruksvård, Valfråga De senaste åren har psykiatrin diskuterats och var en av de stora valfrågorna. Men personalen har inte märkt av mer resurser, snarare tvärtom. Samverkan mellan facket och ledningen är också obefintlig. Här är vi helt överkörda i samverkansavtalet. Det har bara varit tuta och kör från ledningens sida. Först informerades personalen och därefter Kommunal. Sedan informeras samverkansgruppen, säger Pär Bergström, huvudskyddsombud. Innan den stora samverkansgruppen skulle träffas satt arbetsgivaren och intervjuade våra medlemmar om vilka nya arbeten de skulle vilja ha. Det är för jäkligt att man struntar i samverkansprocessen. I Stockholm vill den borgerliga majoriteten privatisera den öppna psykiatriska vården. Vi tycker inte psykvården behöver fler aktörer, utan mer resurser, säger Pär Bergström. JOHANNA STJERNA

5 Företag erbjuder arbetare från 59 kronor i timmen Billig arbetskraft från öst skapar obalans och problem på svensk arbetsmarknad. Det framställs ofta som att facken reagerar för att det hotar våra kollektivavtal. Sanningen har fler bottnar än så. Den mest otäcka sanningen är hur företag cyniskt utnyttjar människor i en modern form av slavarbete. Svensk och internationell lagstiftning förbjuder trafficking, handel med prostitution, men när det gäller bygg-, anläggnings- eller trädgårdsarbetare får man profitera på andra människor hur man vill. För Kommunal Stockholms län har det varit känt sedan länge att lågavlönade gästarbetare tvingats verka i Stockholmstrakten utanför både kollektivavtalsvillkor och samhällssystemet. Vid ett flertal tillfällen har representanter för Kommunal träffat Bakom matjordshögen kan det finnas utnyttjade människor från öst. på människor som varit inhysta i baracker, källarutrymmen och till och med pannrum. Villiga till arbete Nu tar förslagna företagare utnyttjandet av arbetskraft från öst till nya nivåer. Företaget Arvidsson & Sundling i Riga erbjuder personal som är villig att arbeta inom ett flertal olika områden. För det osannolikt låga priset 59 kronor i timmen kan man via företaget hyra en lettisk arbetare. Att erbjuda sina tjänster till lågt pris är en del av konkurrensen i ett marknadsekonomiskt system. Men att konkurrera med arbetskraft som inte får en lön som är anpassad till villkoren i det land där de jobbar är oseriöst. Uthyraren blir rik Av de 59 kronorna kanske den uthyrda arbetaren får 30, säger Jaddi Dalawi som träffar på flera av dessa gästarbetare i sitt jobb som lönegranskare i Kommunal. Den enda som blir rik på den här typen av verksamhet är den som står för uthyrandet. Dessutom skapar utnyttjandet av lågavlönade en oseriös konkurrens som slår ut de seriösa företagen som betalar skatt och följer lagar och avtal. Att Jaddi är upprörd är lätt att förstå, hans jobb är att se till att avtalen följs. Nu har han även börjat få stöd från flera företag inom anläggningsbranschen för jakten på den här typen av utnyttjande av människor. Jag får tips från företag hela tiden när de upptäcker skumraskarbeten, säger Jaddi. GÖTE AXELSSON Kör-själv Semester för dig som läser Kommunal Stockholm Sommarsemester på Högfjället 5 övernattningar Sälens Högfjällshotell Sälens Högfjällshotell ligger i praktfulla omgivningar på högfjället - här kan du verkligen njuta av Dalarnas vackra natur! Lägenheterna är välutrustade och bekväma. I området kan du paddla kanot, vandra, rida eller bara slappna av. Besök Orsa Björnpark, Nils Olsson Hemslöjd,där dalahästarna tillverkas,och Falu Koppargruva.Till Sälens centrum är det ca 9 km. Exkl.Slutstädning Ankomst 2008: Juni: 23, 28. Juli: 3, 8, 13, 27. Aug.: 1, 6, 11, 16, dagar 1.499:- per lägenhet Sommarsemester på Fyn 5 övernattningar 5 frukostar Sinatur Gl. Avernæs i Ebberup, Danmark Med en park och havet precis utanför dörren, ligger Sinatur Gl. Avernæs mycket vackert. I parken kan ni spela sällskapsspel som t.ex. krocket och boccia, eller träna på en 9-håls golfbana. En fin badstrand finns några hundra meter från hotellet. Utflyktstips: Egeskov slott (44 km), Faaborg Konstmuseum (20 km), Assens (15 km) och Odense (35 km). Bra barnrabatter: 1 barn upp till 6 år gratis i föräldrars säng. 2 barn upp till 15 år halva priset i eget rum. Ankomst 2008: Juni: 29. Juli: 6, 13, 20, 27. Aug.: dagar 1.999:- per person i minidubbelrum Expeditionsavgift max 99:- Beställ på Internet och spara 10:-. Med reservation för tryckfel och utsålda datum. Barnrabatter: Vid två fullt betalande vuxna. Beställ nu till specialpris! DTF travel tfn eller Din annonskod: Kommunal Stockholm MT nummer

6 foto: Peter Knutsson Catharina Elmsäter-Svärd, moderat finanslandstingsråd, är en öppen person och presenterar sig själv som Cattis. Catharina Elmsäter-Svärd (m), finanslandstingsråd: Att fånga in nöjdheten är ett av I mitten av januari tog Catharina Elmsäter-Svärd över som finanslandstingsråd. MT ställde tio frågor till henne om hur hon ser på sin roll som arbetsgivare i landstinget. Catharina Elmsäter-Svärd har de suttit i riksdagen för moderaterna mellan Hon satt bland annat i arbetsmarknadsutskottet. Dessförinnan var hon engagerar i kommuunalpolitik. Catharina Elmsäter-Svärd hade bara hunnit vara finanslandstingsråd i en dag när en kvinna klappade henne på axeln och frågade vad hon tänkte göra åt psykiatrin. Efter tio år i riksdagen märktes klivet tillbaka till lokalpolitiken på ett handfast sätt. Catharina stod nämligen i duschen i Södertälje badhus och plötsligt var närheten till väljarna påtaglig. Det var hands-on direkt, säger hon och skrattar. MT ställde tio frågor till henne som berör Kommunals medlemmar. 6 MT nummer Du vill vara en god arbetsgivare. Hur är en sådan? Jag ska försöka se frågor från olika perspektiv och ha en dialog med de fackliga organisationerna som är en part. När vi talar om mångfald och många olika aktörer innebär det inte att vi bara har fokus på detta, utan att vi har ett ansvar för de som arbetar i våra verksamheter. Det tar inte ut varandra. Vi måste som arbetsgivare veta hur personalen håller sig frisk, hur vi får tillbaka de som är sjuka. Vi har lite mindre än anställda. Det kostar att ha sjukfrånvaro. Vi tittar också på hur vi ska lyfta kvinnor i chef- och ledarperspektiv. 2. Landstinget är en stor organisation. Hur kan du veta att dina intentioner efterlevs? Jag kan skicka en signal om ett förhållningssätt, som det sedan ligger på verksamheterna att utföra. Det är jättesvårt, men man kan inte ge upp. Du kan inte se en förändring från ena dagen till den andra. Vi tittar på nöjdheten hos dem som jobbar och signaler om missnöjdhet. Om en anställd inte känner sig bekräftad, sedd och behövd är det svårt att vara tillfredställd. Att fånga in nöjdhet hos patienter, trafikanter och andra, men även som arbetsgivare är ett av våra mål. 3. Du har idéer om hur man ska påverka anställningarna som arbetsgivare? Många kvinnor inom offentlig sektor arbetar deltid. Som arbetsgivare har jag tittat på hur det ser ut med deltidsarbetslösheten i landstinget och den är inte stor. Vid anställningar måste vi tänka smartare. Jag såg en kommun som sökte personal. De ville ha en person på 50 procent och två på 25 procent. Tänk smartare när du anställer. Anställer du en på 75 procent kanske den personen kan arbeta 25 procent i en pool. Det går att hitta andra former. 4. Varför får inte personalorganisationerna delta på produktionsutskottets möten? Landstingsstyrelsen som har valt att arbeta med underutskott. Produktionsutskottet hanterar ägarfrågor där finns det enbart personer som är valda i landstingsstyrelsen. Det handlar om ett arbetssätt. Det går inte att jämföra med en nämnd i en kommun. I stället har landstingsrådet Maria Wallhager (fp) som ansvarar för personalfrågor träffar med fackrepresentanter en gång i månaden. 5. Psykiatrin i länet kämpar med en pressad ekonomi? Regeringen har sagt att de ska skjuta till pengar. Vi har tittat på fördelningen av resurser i länet och sett att det måste mer till den norra sidan. Vi har på gång att det ska finnas fler aktörer för att förbättra tillgängigheten. Idag är det långa väntetider. Finns det fler att välja emellan finns det fler som tar emot. Vi arbetar också på att hitta ett ersättningssystem där pengarna följer den enskilda. 6. Fungerar Vårdval Stockholm bra? Förr kunde folk vara frustrerade för att du bara fick gå till vårdcentralen där hemma. Nu kan du välja en som passar dig bra t ex nära jobbet eller om du är somalier och vet att det finns en somalisk läkare i city kan du välja att gå dit. Det är ett större fokus på att den enskilde kan göra val av vårdcentral. Vi vill öka tillgängligheten. I Vårdval finns det fri etableringsrätt. Det har ba-

7 våra mål ra gått två månader så jag tycker att det är lite tidigt att döma ut det innan det har hunnit sätta sig. 7. Är det så att vården flyttar från utsatta områden? Det startar hela tiden nya vårdcentraler och det kommer fler i ytterområdena. Hur kan man vara så tvärsäker på alla problem och lösningar när det bara har varit igång under två månader? Låt saker och ting ha lite tid att sätta sig. Efter ett halvår gör vi en uppföljning över hur det går. Då kan vi se de första barnsjukdomarna. Vissa vårdcentraler har haft problem länge. De har haft svårt att få tag på läkare. 8. Det har riktats kritik mot hur ersättningssystemet i Vårdval? Kommer det många besökare får vårdcentralen en högre ersättning. Behövs det tolk ger det en extra ersättning. Det finns alltid de som känner sig som förlorare eller vinnare. Vårt perspektiv är från medborgarna patienterna struntar i vem som betalar, bara vården fungerar. 9. Vid nedskärningar varför är det alltid kommunalarna som drabbas? När förändringar sker upplevs det nog alltid som att det är enbart hos en själv - för att du själv blir berörd eller en arbetskamrat - och är inte alltid lika medveten om vad som händer andra. Är du då kommunalare kan det upplevas som att det är enbart kommunalare som berörs. I tider av förändringar berörs många fler, men förhoppningsvis ska förändring på sikt leda till förbättring. I detta behöver alla en god beredskap och möjlighet att ställa om. En trygghet behöver inte vara knuten till en speciell anställning, däremot till en fortsatt chans på arbetsmarknaden. 10. Vilka relationer har du själv till landstinget? Ingen alls. Jag har varit hotellchef. När jag satt i kommunfullmäktige tyckte jag att landstinget verkade vara stort och otympligt. I riksdagen arbetare jag med ett nationellt perspektiv, så nu tycker jag att landstinget känns lokalt och kul. JOHANNA STJERNA Anställda får lönebesked men ingen lön Det råder stor förvirring hos de anställda vid förskolorna Bismilahi. I mars fick de lönespecifikationer, men inga pengar. Kommunal har hållit ett informationsmöte med de anställda om hur facket kan hjälpa dem, men just nu är det ovisst om förskolans framtid. Rättegången mot föreståndaren och hennes medhjälpare pågår. De misstänks för grov ekonomisk brottslighet. Åklagaren anser sig kunna bevisa att 18,5 miljoner har plockats ut i svart lön till förskolechefen och att minst 14 av miljonerna förts utomlands. Försöker stoppa Mellan mars 2005 till januari 2008, har bolagen fått sammantaget 73 miljoner av Stockholm stad för att bedriva förskoleverksamhet. Nu försöker Stockholm stad stoppa bidragen till förskolorna. De har vänt sig till regeringsrätten efter att kammarrätten tidigare gett bolaget rätt att fortsätta bedriva verksamheten till dess att sakfrågan är prövad. Vi vet inte om någon annan tar över verksamheten eller vad som ska Vänsterpartiet och Ung Vänsters 1 maj Samling på Medborgarplatsen med tal och underhållning Avmarsch mot Kungsträdgården där Miss Universum, Catti Brandelius, presenterar Ann-Margerethe Livh (v), Seluah Alsaati (Ung Vänster) och Anna-Karin Eklund från Vårdförbundet Arbetarrörelsens fest på Street! ske, säger Anita Möller, fackligt förtroendevald. Till de medlemmar som ringer ber Anita Möller att de ska skicka in lönespecifikationer och anställningsbevis. Rutinerna för facket när Anita Möller företag utan kollektivavtal inte betalar ut någon lön är tydliga. Kommunal skickar krav Kommunal skickar ut kravbrev med specificerade lönekrav till arbetsgivaren. Därefter skickas en förhandlingsframställan med specificerade lönekrav. Är det sannolikt att arbetsgivaren måste försättas i konkurs ska en betalningsuppmaning med specificerade lönekrav skickas till företaget. Om arbetsgivaren inte hör av sig ska ärendet drivas vidare. Till sist skickas ärendet till LO-TCO Rättsskydd för att finna en lösning på löneskulden. JS MT nummer

8 Notiser KOMMUNAL SEKTION 87, Södersjukhuset har med hjälp av ombudsman fått rätt! Det har visat sig att de engångsbelopp som betalades ut under 2007, 1800 kr i juni och 3600 kr i december för den som jobbade heltid, utbetalades till en del av de sjukskrivna, men inte alla. Vi har under senaste tiden förhandlat med arbetsgivaren om detta och har nu fått rätt. Följande gäller: Engångsbeloppet betalas ut till alla som inte har annan frånvaro än vad som anges i Allmänna Bestämmelser 28 mom 1 (inkl. skrivning om föräldraledighet). KOMMUNAL sluter nytt avtal inom hushållsnära tjänster cirka 100 medlemmar som är anställda av Arbetsgivarföreningen KFO och arbetar med hushållsnära tjänster har fått ett nytt avtal. Kommunal har inte haft något rikstäckande kollektivavtal på det här området tidigare. Det är bra att vi har fått ett avtal för medlemmarna inom det här avtalsområdet. Det är helt klart ett steg i rätt riktning mot bra och rättvisa löner och goda arbetsvillkor dem som arbetar med hushållsnära tjänster, säger Håkan Pettersson, Kommunals andre vice ordförande och avtalsansvarig. REGERINGENS FÖRSLAG om en obligatoriska a-kassa kan bli en dyr affär för löntagarna. Den som inte är medlem i någon a-kassa kan i framtiden tvingas betala minst kronor per år i avgift. Den nya a-kasseavgiften föreslås bli minst 433 kronor i månaden, alltså den dyraste avgift som betalas i dag. Systemet med fristående a-kassor ska få finnas kvar. Men alla måste nu vara med och betala till arbetslöshetsförsäkringen. Systemet planeras eventuellt att införas i januari 2010, dock är både statministern Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg tveksamma till förslaget. Källa: Dagens Arbete REVISORERNA RIKTAR skarp kritik till Täby kommun för hantering vid avknoppningen av Tibble gymnasium förra året. Kommunen har en kultur med en informell styrning i Täby, säger rapporten från revisorerna. Uppdrag ges muntligen från kommunstyrelse till tjänstemän vilket leder till oklarheter och missförstånd. Kommunen har nu tagit fram en policy för hur man ska hantera framtida avknoppningar. 8 MT nummer Mikael Söderqvist vet att det är extra stökigt och våldsamt under helgerna. Många som besöker akuten har druckit eller utsatts för våld i samband med alkohol. Helgfyllan ökar a Kommunalare & Hot och våld är en del av vardagens för personalen vid akuten på Södertälje sjukhus och är en viktig arbetsmiljöfråga. Vi utsätts ständigt för labila, besvikna, provocerande och aggressiva patienter och anhöriga, säger Mikael Söderqvist, underskötare. Det är en tidig lördagsförmiddag och lugnet råder på akuten. Inga patienter sitter i väntrummet och skillnaden är stor mot när det är fullsatt här med oroliga och emellanåt stökiga personer. Mikael Söderqvist arbetar endast nätter och beskriver hur det kan vara med en otålig missbrukare, som vankar av och an, eller anhöriga som hela tiden tycker att andra patienter får gå före. Värst är det på kvällar, helger och nätter. Väntetiden kan bli lång ibland. Söker du för att du har haft hosta i tre veckor blir du ingen akut patient för oss. Vi prioriterar de som exempelvis kommer in med bröstsmärtor. Tålamodet brister När den hostiga patienten i väntrummet ser hur den ena efter den andra får gå före brister till slut tålamodet. För de som väntar är ingen sjukare än just deras anhöriga. De blir arga, frustrerade, tycker att det här är ett skitsjukhus, de ska gå till tidningen och de är hotfulla, säger Mikael Söderqvist. Vid sådana tillfällen får vakten som annars sitter en våning upp vid huvudentrén, komma ned till akuten. - Han får hålla ett öga på aggressiva patienter och anhöriga. Knivar, skruvmejslar och hammare är tillhyggen som personalen har tagit ifrån våldsamma personer. En missbrukare möblerade om hela väntrummet. Han slängde omkring de tunga stolarna. Det var väldigt obehagligt och det gällde att bara hålla sig undan. Våldet förekommer i regel vid helgerna när vi möter många medtagna, ledsna och arga patienter. De flesta har druckit. Personalen har möjlighet att träffa en kurator vid behov. Vi vänder oss i första hand till våra chefer, som kan samordna med våran avdelningsbundna kurator. Så du är aldrig ensam. Otympligt personskydd Mikael Söderqvist visar en tavla med överfallslarm i receptionen. Personalen kan om de vill ha på sig ett sådant,

9 Larmtelefonerna sitter på rad, den personliga säkerheten är viktig för dem som arbetar på akuten. ntalet hot på akuten men eftersom det är stort och otympligt struntar många i det. Det fyller sin funktion och jag tycker inte att det är jobbigt att använda det. Sjukhuset har ett bra samarbete med polisen. De har en röd larmtelefon i receptionen med en direktlinje till SOS alarm. Det händer att vi måste använda den. Sedan i vintras kommer polisen förbi oss vid sina patrulleringar och det känns oerhört tryggt. De tittar in här lite då och då. Det är väldigt bra. Akuten är sliten och till hösten inleds en stor renovering. Just säkerhetsfrågorna diskuteras mycket i samband med detta. Ombyggnationen leder förhoppningsvis till att säkerhet blir bättre. Rotande missbrukare Idag finns det ingen låst dörr mellan väntrum och övriga akuten. En sådan skulle öka säkerheten. Då slipper vi ha missbrukare som rotar bland våra saker. De vill åt våra nålar och sprutor, som finns i vagnarna i korridorerna. Nyligen blev en dator i ett rum bakom receptionen stulen. Det blir också skönt att inte ha patienter ståendes omkring dig i korridorerna när du jobbar. Mikael Söderqvist hoppas också att de får övervakningskameror efter ombyggnaden. Vi skulle få en helt annan kontroll om hur det ser ut bland dem som väntar och då kan vi även veta vad som försiggår utanför entrén. Personalen har inte gått någon kurs om hot och våld. Vi har sökt, men vi har fått avslag att gå dessa kurser. Vi klarar oss trots det ganska bra, men det har hänt att personalen fått ta emot såväl slag som sparkar. Sedan i höstas har kontanterna tagits bort från akuten. Det kostar 260 kronor per besök och det kunde finnas stora summor i kassan. Idag betalar patienter med faktura eller kort. Ett önskemål, som diskuteras, är att vakten borde finnas på akuten i stället för i huvudentrén. Det ger en ökad trygghet och lugn. Patienterna tänker sig för en extra gång innan de höjer rösten när vakten är här, säger Mikael Söderqvist. JOHANNA STJERNA Arbetet på akuten är inte bara patientkontakt, även dokumentation ingår. MT nummer

10 För Bodiel och Asmeron har heltidsarbete skapat bättre villkor rent ekonomiskt och även i livet när de slipper jaga extratimmar. Heltid skapar bättre trygghet Det är stor skillnad ekonomiskt att få arbeta heltid, säger undersköterskorna Asmeron Wezenet och Bodiel Engström. Det har även blivit bättre kontinuitet för våra boenden sen fler av oss har fått chansen att arbeta heltid. I Nynäshamn har man sedan ett halvår tillbaka drivit heltidsprojektet, vilket innebär att de som vill får arbeta heltid. Att ha rätt att arbeta heltid har med hälsa, jämställdhet och försörjning att göra, kommunalare arbetar ofrivilligt deltid och 9 av 10 är kvinnor. Det är vanligen kvinnor i låglöneyrken som har ofrivillig deltid, inom de manligt dominerande yrkena och de akademiska yrkesgrupperna är de flesta anställningar heltider. Jagade extratimmar ta deltid som de gjorde tidigare. Då fick de jaga extratimmar för att nå upp till en anständig inkomst. Med heltid tycker de att det har fått det bättre även om arbetet är tungt. Innan projektet började i höstas var det många timanställningar på deras arbetsplats. Det har minskat och nu har man har infört en vikariepool som hela äldreomsorgen använder sig av. Att arbeta deltid innebär förutom lägre inkomst även mer slit då man hela tiden måste vara på jakt efter mer arbetstid för att kunna försörja sig, säger Asmeron. Nu när vi har heltid behöver vi inte jaga timmar längre för att dryga ut vår inkomst, det är skönt och ger en helt annan trygghet. Skapar trygghet Heltidsarbetet påverkar även föräldraoch sjukpenningen och den framtida pensionen, vilket också ger en trygghet den dagen dessa ersättningarna kan behövas. För sjuka tror både Bodiel och Asmeron att de kommer att bli. Med heltidslönen som mått får de betydligt bättre villkor om de drabbas av sjukskrivning. Vi har alla ont någonstans - i våra axlar, knän eller rygg - som arbetar här, säger Bodiel. Det är bara en tidsfråga hur länge man ska orka. Även om de är glada över att ha fått heltidstjänster skuggas glädjen av att de i dagarna fått reda på att deras äldreboende ska dra in på personaltätheten. Idag är de tre på varje avdelning vilket kommer att kortas till två personer. Det sliter oerhört på kroppen att arbeta inom äldreomsorgen, vi sitter i praktiken aldrig, säger Asmeron. Det är hela tiden någon person som behöver vår uppmärksamhet. Tid för eftertanke och reflektion finns inte, det är knappt vi hinner dokumentera. Lugnare tempo krävs Bodiel och Asmeron tycker att det är bra att kommunen erbjuder heltidstjänster men man glömmer bort arbetsmiljön och stressen som finns inom äldreomsorgen. För att orka arbeta fram till pensionen är det lika viktigt att man kan arbeta i lugnare tempo - det är en förutsättning för att man ska hålla sig frisk. Rätten till heltid är en fråga som Kommunal även driver centralt. Heltid ska vara normen där deltid är en möjlighet. Tryggare anställningar med heltider som grund gör att vi kan utföra ett bättre jobb, vilket ökar kvalitén och är bra för brukarna. Man måste kunna leva på sin arbetsinkomst därför är rätten till heltider viktigt för Kommunals medlemmar. KERSTIN RIDDERSTEDT Heltidsprojektet i Nynäshamn får stöd från folkhälsosatsningen som kommunen gör. 46 procent av den tillfrågade personalen önskade öka sysselsättningsgraden. Hälften av de som ville arbeta mer är beredda att ha fler olika arbetsplatser för att få önskad sysselsättningsgrad. För att täcka upp vikariatbehov och öppna för fler timmar för de som nu får heltidsanställning inrättas ett bemanningscentrum. De som ingår där lägger in när de kan arbeta i TimePool-systemet. Därifrån beställer sedan arbetsplatserna vikarier. Hela projektet ska utvärderas ur ekonomisk aspekt efter ett år. Både Asmeron och Bodiel arbetar på äldreboendet Lotsen i Nynäshamn, de tycker att det var mer slitsamt att arbe- 10 MT nummer

11 Regionala skyddsombud förebygger olyckor De regionala skyddsombuden (RSO) i Kommunal Stockholms län genomförde 660 skyddsronder hos privata arbetsgivare under Förslaget till meddelarskydd för privatanställda röstades ned i riksdagen, men i landstinget säger man ja. Äntligen. Det är på tiden, säger Lilian Karlsson, ordförande i sektion 9. De anställda mister sin grundlagsskyddade meddelarfrihet när en offentligt finansierad verksamhet övergår i privat drift. Kommunal har påpekat problemet med detta och har i årtal krävt att meddelarskyddet ska skrivas in vid upphandlingar. Nu kommer det att ske i landstinget, men inte i Stockholms kommun. Totalt finns det privata arbetsgivare inom Kommunals verksamhetsområde, en ökning med omkring 500 stycken sedan De 11 förtroendevalda som arbetar som RSO gör det på halvtid, de planerar in två arbetsplatsbesök per dag. Vi arbetar i förebyggande syfte, säger Ingegerd Spiik som är samordnare för verksamheten. En uppgift som blir allt viktigare då många arbetsplatser saknar skyddsombud och skyddskommitté. RSO-verksamheten bygger på verksamhetsplanen som skyddsombuden skapat. Huvudpunkterna i är att alla privatanställda inom Kommunals avtalsområden ska ha en sund, säker och välfungerande arbetsmiljö. RSO:na ska dessutom besöka varje arbetsplats minst en gång om året och även försöka värva skyddsombud på de lokala arbetsplatserna som har fler än fem anställda. De samarbetar även med de regionala fackliga ombuden (RFO) för att skapa en helhet för arbetsplatserna när det gäller lagarna och avtal. Meddelarskydd åt privatanställda Utbildning i Stockholm till DIPLOMERAD MASSAGETERAPEUT Anatomi, fysiologi, patologi, klassisk massage, funktionstester och muskeltöjning enligt PNF. Föreläsning och praktik lörd/sönd eller vardagar. Utbildningen är godkänd av Branschrådet Svensk Massage samt Kroppsterapeuternas Yrkesförbund Kursstart Begränsat deltagarantal. För kostnadsfritt prospekt ring GA Det är dubbla vinster med att det sker. De anställda slipper osäkerheten och för medborgarna ökar det säkerheten eftersom nu vågar de anställda anmäla vanvård, säger Lilian Karlsson. Stockholm vägrar Stockholms kommun har alltid vägrat skriva in meddelarfrihet. Det kan vara tufft hos en privat arbetsgivare där du som anställd ska vara lojal mot arbetsgivarna. Man ska anmäla missförhållanden, men det kan leda till uppsägning vare sig det är rätt eller fel, säger Gunnar Buhre, representant för Kommunal i den centrala samverkansgruppen i Stockholm stad. JS KÖR-SJÄLV-RESOR Som läsare av MT Kommunal får du detta speciella läsar erbjud ande. Uppge reskoden MT vid beställ ning - så får du automatiskt rabattpriset. Sommar i Kalmar och Öland 3 dagars semester på 3-stjärnigt hotell i Kalmar 2 övernattningar 2 x frukostbuffé BESTÄLL NU PÅ: ring: Öppet vardagar kl Pris per pers. i dubbelrum Brofästet Hotell & Konferens Kalmar Kalmar är en stad som är mest känd för sin historiska betydelse men som överraskar med en personlig, gemytlig stämning: Atmosfären i de kullerstensbelagda medeltidskvarteren och det imponerande Kalmar Slott blandas med en livlig café- och restaurangkultur i centrum, där hamnkvarteret och det stora torget vid domkyrkan är några av de mest populära platserna. Brofästet Hotell ligger mitt mellan centrum (1 km) och Ölandsbron. Därför är det perfekt om ni vill ge er ut på en upptäcktsresa genom den gamla hansastadens nutidscharm samt Smålands och Ölands sommaridyll. Ankomstdatum: Valfri ankomst i perioden Enkelrum kr :-. Inkluderar endast slutstädning. Brofästet Hotell & konferens Kalmar Slottet i Passow am See 4 dagars semester på 4-stjärnigt slottshotell i Nordtyskland Enkelrum och avbeställningsskydd kan köpas till. Expeditionsavgift kr. 60:-. Barnrabatt är vid 2 betalande vuxna. 899:- 3 övernattningar 3 x frukostbuffé 1 x 3-rätters middag 1 x grillbuffé/3-rätters middag 1 x 4-rätters middag 1.749:- 1 x välkomstdrink i baren 1 x slottsrundvisning 1 x häst och vagntur til Passower See 1 x gratis entré till veteranbilmuséet inkl. tur i veteranbil med chaufför 1 x gratis entré till bryggeriet Lübzer Pils Schloss Passow Landskapet i Mecklenburg-Vorpommern präglas av stora skogsområden, sjöar och öppet landskap med små byar. I dessa idylliska omgivningar ända nere vid Passower See ligger Hotel Schloss Passow. Slottshotellet är synnerligen stämningsfullt med imponerande väggmålningar, hallen med vackra takmålningar och takkupol, det gemytliga biblioteket samt restaurangen med en skön utsikt över sjön. Ankomstdatum: Apr: Mai: Se flere datoer på Holiday Inn Caen Enkelrum kr :-. Schloss i Passow BARNRABATT! Max. 1 barn 0-5 år gratis i förälders säng. Pris per pers. i dubbelrum BARNRABATT: Max. 1 barn 0-5 år gratis i förälders säng. Max. 1 barn 6-14 år ½ pris i förälders rum. Teknisk arrangör: Kom ihåg reskoden: MT MT nummer

12 Berga naturbruksgymnasie Lantbruk, djur och n Jennie Andersson är Kommunals arbetsplatsombud på Berga Louise Bäck Crossler är elev på Berga 12 MT nummer

13 atur för framtiden Att köra traktor och syssla med djur och natur är både Jennie Anderssons och Louise Bäck Crosslers intressen. Louise är elev på Berga naturbruksgymnasium och vill helst arbeta med stora maskiner eller bli djurskötare när hon är färdig med sin utbildning. Jennie har efter avslutade studier på Berga återkommit och blivit köksbiträde på skolan. Det är en bra gemenskap på skolan mellan eleverna, men också mellan elever och personal, säger Jennie. Man längtar faktiskt tillbaka hit när man har slutat. Eftersom hon själv har gått på skolan kan hon ibland hoppa in och göra andra uppgifter om det skulle behövas på skolan. Driva en liten gård Jennie har en tanke på att någon gång i framtiden kunna driva en egen liten gård men tanken på att bli ridande polis finns också. Men än så länge trivs hon bra i köket på skolan där hon även har uppdraget som arbetsplatsombud. Det ger en personlig mognad och utveckling att gå här, säger Louise, det innebär stort ansvar att sköta om djuren och alla maskiner. Det är en bra utbildning som också kräver att man studerar och får sina betyg, vilket en del tror att man inte behöver. gillar stora maskiner Louise hoppar vant upp i den stora traktorn med harven som släp och kör ut på den lilla vägen. Hon styr traktorn säkert ut mot åkern och vänder hela maskinen med lätta rörelser. Både Louise och Jennie ger ett tryggt och säkert intryck och de tycker båda om att köra traktor, ju större dess bättre. Redan första året får vi ta traktorkort och lära oss säkerhet med maskinerna, säger Louise. Och säkerhet och en viss utbildning i arbetsmiljö ingår i undervisningen. Louise har under året även tagit a b- kort för motorsåg vilket betyder att hon kan arbeta i skogen också. Längre fram vill hon ta c-körkort också. Det är båda unga företagsamma tjejer med många drömmar och idéer framför sig, de lär inte ha några svårigheter att få jobb i framtiden. KERSTIN RIDDERSTEDT MT nummer

14 14 MT nummer Namn: Lisa Karlstedt Yrke: ekonomibiträde, kök Bor: Ljusterö Familj: maken Are, barnen Alicia 12 och Andres 13 Det roligaste med mitt jobb: vi har just haft barnens önskevecka och igår klarade vi av att servera pizza till 200 barn. Så idag är jag trött, men glad. Därför är vi proffs: För att vi fixar och ordnar till bra skolmat fast än det kan vara svåra förutsättningar.

15 Lisa lagar mat över generationsgränserna Kokkonst för unga och äldre Vissa dagar är en större utmaning än andra. När barnens önskevecka i Ljusterö skola pågår betyder det en veckas meny med populär mat som inte alltid passar för storkök. Gårdagens pizzaäventyr var slitsamt, men samtidigt känner vi oss nöjda. Det är klart att vi klarar av även detta, säger Lisa Karlstedt, ekonomibiträde i Österåkers kommun. Lisa Karlstedt bor på Ljusterö där det bara finns ett kommunalt kök som serverar mat till kommunens olika verksamheter som förskolan, hemtjänsten och skolan. Men det är svårt att göra såväl unga som gamla smaklökar nöjda. Det som är populärt hos barnen uppskattas inte alltid av de äldre och omvänt. Pizza är ett exempel på något som är ovanligt bökigt att servera. Vi har bara en ugn, pizzorna ska skäras i bitar och läggas upp innan det är dags för nästa att åka in i ugnen, berättar Lisa Karlstedt. Arbetet underlättas inte av att de äldre inte gillar pizza. De fick ärtsoppa och pannkakor. Nu gillar inte heller alla gamla ärtsoppa så vi gör alltid två olika soppor. Plus alla specialkoster som vi också tilllagar. Önskemenyer Förutom pizza består barnens önskemeny av hamburgare, ugnstekt lax, chickenbits med sötsur sås och tacos. Förklaringen till att inte spagetti med köttfärssås fanns med under favoritveckan är att det serveras i den vanliga menyn. Pizza däremot får de bara under önskeveckor. Det talas om att all skolmat borde lagas från grunden och inte bara värmas upp. Det är en bra ambition, men utrustningen i köket sätter stopp för det. På Lisas arbetsplats finns bara ett stekbord och där går det inte alltid att göra 250 portioner. Pannkakor funkar inte att göra på plats. Vi måste köpa fabriksgjorda. Detsamma gäller pannbiffar och köttbullar. En del mat passar helt enkelt inte heller att tillredas i storkök. Jag älskar pizza, men den ska ätas Lisa Karlstedt lagar mat för många olika smakinriktningar, från ung till gammal i sitt kök på Ljusterö skola.ß på en pizzeria. I storkök blir det mer som en varm smörgås. När du serverar tacos är köttfärsen mer kokt än stekt, eftersom vi bryner tre kilo i taget. Allt som görs i ugn och grytor är perfekt för storkök. Jag vill påstå att vi serverar god, näringsriktig och varierad mat. Elevernas gnäll tar hon med ro. Alla elever klagar men vi ser ju att de äter. Det handlar lite om attityd. Det är inget ballt att säga att maten är god. Speciellt tonåringar kan utbrista vad äckligt när de står framför maten, men sedan äter de tre portioner i alla fall. Vi ser det vi är proffs och tar det inte personligt. Certifierad matlagning Av landets 5000 skolor har endast ett hundratal skolor fått måltidsverksamheten certifierad. I Österåker, är samtliga skolor certifierade. För att bli det måste skolan klara av minst 31 av 38 kontrollpunkter som bygger på Livsmedelsverkets lista Råd för bra mat i skolan. På vårt diplom står det att exempelvis att vi har god miljö för barnen, vi serverar inte mat före klockan elva, barnen får äta den tid de behöver utan att bli stressade, det finns alternativrätter och en salladsbuffé med minst fem olika sorters grönsaker. Ett av kriterierna för certifiering är att det ska serveras två rätter till eleverna. För en del skolkök blir det stökigt att kunna erbjuda detta. Lisa Karlstedt är fackligt aktiv och har en grundtro på att allt går att förändra. Det är drivkraften i hennes fackliga engagemang. Jag har en förvissning om att visst kan jag göra skillnad, men inte själv. Privatisering oroar Hon känner stor oro för privatiseringarna av storköken. Den är på väg med stormsteg och jag fruktar att vi blir som städbranschen. Snart har vi bara privata företag, med ständiga upphandlingar som följd. Den som begär minst får uppdraget. Jag är rädd att löner, arbetsvillkor och kvaliteten på skolmaten är i riskzonen. Sedan blir vi, precis som i städbranschen, konkurrenter till varandra. Lisa tror inte att mångfalden av entreprenörer är en möjlighet för kommunalare att få bättre arbetsvillkor. Det är vi som i slutändan betalar. Vi konkurrerar med varandra. Jag vill att det vid upphandlingar ska finnas med en kvalitetsaspekt och att arbetsvillkoren är desamma oberoende för vilket företag du jobbar för. Då kan jag tänka mig att hålla med att konkurrensen kan vara positiv. Skolmåltidspersonalen är en yrkesgrupp som lätt hamnar utanför i skolan. Vi tillhör en helt egen enhet och ingår inte i skolan arbetslag. Lönen för ekonomibiträden är låg. Vill man ha proffs i skolköken måste arbetsgivarna betala vad det kostar. Vi lagar ett par hundra portioner, dessutom har vi koll på all specialmat och vi har kunskap om hur du exempelvis gör en god lunch till en glutenallergiker. Eller hur vi löser det för mjölkallergikern som måste få pizza utan ost. Du måste kunna detta och du ska veta vad du ska fråga efter. På vilket sätt blir du allergisk Får du fläckar på kinden eller är det livshotande Personen ifråga kanske inte ens kan vara i matsalen när det serveras fisk. Vad äter hon då helst själv av det som serveras skolköket? Alla sorter fiskrätter, jag älskar vårt salladsbord och pastarätterna, säger Lisa Karlstedt. JOHANNA STJERNA Laga Lisas recept: Prova en typisk skollunch: Kokt potatis, fiskpanett och kall sås. 4 port: 1/2 dl gurka, 1/2 dl majonäs, 1 dl gräddfil, 1 msk senap Blanda grillgurka (Bostongurka) med en del majonäs och två delar gräddfil. Smaksätt med senap. Låt gärna såsen stå en stund före servering. God pastarätt, ej skolmat. 4 port: 500g räkor, 1 burk tomatkross, 1 buljongtärning, 3 dl grädde, 1 vitlöksklyfta, 1 msk olivolja+pasta Skala räkor och koka skalen i buljong. Skiva en vitlöksklyfta och svetta den i någon matsked olivolja. Slå en burk tomatkross över löken. Späd med buljongen från de avsilade räkskalen. Låt koka ordentligt till ungefär halva mängden, länge alltså. Såsen redes av med grädde. Under tiden kokas pasta. När pastan är klar läggs räkorna i såsen, servera. MT nummer

16 HBT oc h KommK unal Behöver Kommunal ett nätverk för att kunna behandla HBT- frågor på ett bättre sätt för sina medlemmar? Är du intresserad av frågorna eller har du erfarenheter av särbehandling? Kom och diskutera frågan med oss! Föranmälan till Johan Olsson Måndag19 maj klockan cirka Plats: Franzéngatan 4 Medverkande: Tasso Stafilidis skådespelare, författare och fd riksdagsledamot Kommunal STOCKHOLMS LÄN Vi bjuder på fika MT nummer

17 Friskvårdscheck i Sigtuna ger alla anställda samma villkor Kommunal i Sigtuna har i samarbete med de övriga fackförbunden arbetat för att de kommunalanställda ska få någon form av friskvård från arbetsgivaren. Nu har det tvärfackliga arbetet äntligen resulterat i att alla anställa får en friskvårdscheck värd upp till nio hundra kronor per år. Det flesta kommuner har någon form av friskvårdsavtal för sina anställda. I en del kommuner har man både friskvårdsbidrag och träning på arbetstid om arbetet så tillåter det. I Sigtuna har det sett olika ut beroende på vilken förvaltning man har arbetat i. Med friskvårdschecken vill man från politiskt håll skapa rättvisa anställningsförhållanden för alla anställda, oavsett vilken förvaltning man arbetar på. För att få friskvårdschecken krävs att man är tillsvidareanställd och summan minskas med motsvarande sysselsättningsgrad. Föreningsrätt eller bara fel I samband med Vårdförbundets kamp för högre löner har arbetsgivaren gjort riktlinjer för konflikten. I riktlinjerna vill man att anställda ska uppge om de är fackligt anslutna eller inte, det finns till och med en blankett för ändamålet bifogad. Risken för kränkning av föreningsrätten är uppenbar. Att kartlägga om de anställda är fackligt organiserade eller inte är nytt. Ett hårdare synsätt på arbetsmarknaden och den anställda personalen lyser igenom i skrivelsen från Kommunoch Landstingsförbundet (KSL). Lotten Haglin tycker det är bra att möjligheterna till friskvård ökar för de anställda i Sigtuna kommun. I det utskickade dokumentet hävdar man att arbetsgivaren har rätt att veta om den anställde är med i facklig organisation som berörs av strejken. Strejkrätten tydlig Varifrån dessa idéer kommer är i skrivande stund obekant. Men rättigheter som vi har både som medlemmar och enbart som individer verkar åsidosättas i de nya direktiven från KSL. Reglerna för varsel om konflikt och hur en strejk kan genomföras är dragna sedan länge. Facken tar ansvar för sina medlemmar och en viktig uppgift i samband med strejk är att se till att inte strejkbrytare tar över och gör jobbet. Om arbetsgivaren tar sig rätten att registrera personalens åsikter och tillhörigheter har de gått över gränsen. GA Fler möjligheter Med friskvårdschecken som kan lösas in på utvalda friskvårdsföretag får man fler möjligheter än att bara aktiv träning, säger Lotten Hagelin sektionsföreträdare för Kommunal Sigtuna. Med friskvårdschecken kan man även välja på massage, fotvård och annat välbefinnande för kroppen. Lotten säger att medlemmarna har sett fram emot att äntligen få någon form av friskvård betald av arbetsgivaren. Genom friskvårdschecken skapar man förutsättningar till att man kanske börjar ändra sina invanda mönster. Jag hoppas innerligt att medlemmarna börjar utöva någon träning, det handlar om att få in träning som en rutin. Borde satsa mer Men Lotten är även till viss del kritisk, hon tycker att kommunen borde satsa mer. Alla som arbetar inom vård och omsorg har ett både tungt och stressigt arbete och där borde träning på arbetstid ingå i schemat. I ett pressmeddelande, från kommunledningskontoret i Sigtuna, sägs det att ohälsa och sjukfrånvaro är ett bekymmer och att friskvård lägger en viktig grund för hälsa och välmående. Samtidigt måste socialförvaltningen, där bland annat handikappoch äldreomsorgen ingår, spara 1,6 miljoner kronor. Det kan betyda att personaltätheten minskas i en redan slimmad verksamhet, hur det kommer att påverka Kommunals yrkesgrupper kommer att visa sig inom en snar framtid. KERSTIN RIDDERSTEDT Protestlista mot obetald restid i arbetet Trafiksektionens klubb Söderort överlämnade en namnlista till ledningen för Buslink som protest mot de nya schemorna. Dessa innebär att bussförarna tvingas till flera olika utgångspunkter för sina turer under arbetspassen. Vi bussförare kräver att få tjänster som har samma start- och stoppplats.vi har tidigare lovats det, men nu har situationen blivit ändå värre, sa Nisse Sjöblom, klubbordförande. MT nummer

18 MT:s Skrivartävling - 08 Framtidsresan... Framtiden är något som ytterst få vet något om.vad som väntar bakom nästa krön är svårt att veta. Men, de allra flesta av oss har en bild, en fantasi eller en dröm. Den kan handla om arbetslivet, kärleken eller privatlivet när det gäller framtidens samhälle och villkor. Hur ser din vision ut och hur ska du kunna vara med och påverka så att framtiden blir ett samhälle som rymmer allt som vi önskar oss själva och andra människor Nu har du chansen att skriva ned din vision av en framtid som berör oss kommunalare. Välkommen med ditt bidrag! Tävlingen är öppen för dig som är medlem i Kommunal Stockholms län.ditt bidrag får vara på högst 3 maskinskrivna A4 sidor, ca tecken inklusive blanksteg.vi vill att du skriver namn, adress, telefonnummer (och e-postadress) på ett separat papper. Du sänder ditt bidrag till: eller e-post: MT, medlemstidningen Kommunal Stockholms län Box Stockholm mt.stockholm@kommunal.se Sista datum (poststämplat) för inlämnande av material är den 15 september 2008 Att du skickar in material innebär att du accepterar att materialet publiceras i MT och/eller i bokform. 1:a pris kronor 2:a pris kronor 3:e pris kronor 18 MT nummer

19 DEBATT Debatten om privat och offentlig verksamhet pågår för fullt. Högern säljer ut våra gemensamma tillgångar i rasande takt.vänstern vill bromsa men verkar inte veta riktigt vad man ska göra istället.vi tror att Kommunal måste ta ett stort ansvar i denna fråga. Det finns allvarliga brister i den offentliga sektorns verksamheter. Det får vi aldrig sticka under stol med. Anställda far illa. Tjänsternas kvalitet är skiftande och skattepengar används ibland på ett ineffektivt sätt. Privatiseringar och konkurrensutsättning är dock inget hållbart alternativ. Vår erfarenhet är att villkoren för de anställda ofta försämras när en verksamhet privatiseras. Kommunal i Linköping, Östersund och Falkenberg har gjort undersökningar som visar att de privatanställda har lägre löner än de kommunanställda. Ofta har också privata arbetsgivare en kärvare attityd till facket. Men det är inte bara för de anställda som privatiseringar har negativa effekter. Även vad gäller ekonomin och kvaliteten finns det faktorer som talar emot privatiseringar: Stora resurser går åt till att omorganisera kommunal verksamhet så att den blir lätt att privatisera. Om man verkligen ska kunna välja mellan olika utförare måste alla alltid ha tomma platser. Privata utförare kommer dra sig för att göra investeringar när kontraktstiden närmar sig sitt slut. Det behövs en kostnadskrävande central administration för att fördela pengar och kunder till de olika utförarna. Debattartiklar skickas till:mt Kommunal Stockholms län,box , Stockholm.e-post:: mt.stockholm@kommunal.se. Skriv kort,bidrag kan avkortas av redaktionen. Bidrag måste ha tydlig avsändare med namn,adress och telefonnummer.det går bra att publicera sig under signatur. Kommunal måste ta ansvar i privatiseringsfrågan Inom till exempel äldreomsorgen kommer många brukare låta bli att byta utförare även om de är missnöjda med den de har, varför verksamheter med dålig kvalitet kommer överleva. För kapitalistiska företag är målet att tjäna pengar överordnat målet att producera tjänster av hög kvalitet, vilket kommer drabba brukarna. Ett fåtal stora företag får kontroll över största delen av marknaden, vilket gör att de kan hålla uppe priserna. Utöver detta finns demokratiargumentet: vissa tjänster är så viktiga att utförandet av dem inte kan överlämnas till den kapitalistiska logiken om vinstmaximering utan måste kontrolleras demokratiskt. Genom politiska beslut kan vi bestämma oss för att höja kvaliteten även om det kostar lite mer. Genom politiska beslut kan vi bestämma oss för att till exempel betala ut högre löner eller satsa mer på friskvård än avtalen kräver. Om privatiseringar inte är något alternativ måste vi koncentrera oss på att förbättra de offentligt drivna verksamheterna. För att kunna effektivisera en organisation måste man känna den väl. Och ingen känner en organisation bättre än de som arbetar i den. Därför är det medarbetarna som tillsammans måste planera omorganisationer och effektiviseringar. Det är ett problem att Kommunals medlemmar sällan blir sedda som de experter de är. Om man frågar en sjuksköterska så förväntar man sig ett professionellt svar. Likaså om man frågar en lärare. Om man frågar en undersköterska eller en barnskötare uppfattas svaret dock ofta som ett personligt, snarare än professionellt, svar. För att råda bot på detta och uppvärdera kommunalarnas kunskaper och synpunkter har Kommunal tillsammans med socialdemokraterna utarbetat ett verktyg som kallas mönsterarbetsplatsen. Det består av tio steg som leder till arbetsplatser med en tydlig ledning och stor delaktighet från medarbetarna. Politikerna ska sätta upp tydliga mål och medarbetarna ska utveckla arbetssätt för att uppnå dem. Mönsterarbetsplatsen är ett mycket bra verktyg som vi ska bli bättre på att använda. Vi måste få politikerna att tävla om vem som är bäst på att jobba utifrån den modell vi föreslår. Det finns dock några problem. Hur engagerad blir man i förändringsarbetet om man vet att man snart kan få en ny arbetsgivare, eftersom den verksamhet man jobbar i kan privatiseras? Hur bra kan man koncentrera sig på utvecklingsarbetet om man ständigt är pressad på grund av konkurrensutsättning?hur kul är det att vara med och ta fram ett organisationsförslag som kan innebära att ens egen tjänst rationaliseras bort? Kommunals norska systerorganisation, Fagforbundet, har tagit fram ett verktyg som liknar mönsterarbetsplatsen. För att vara med och utveckla och effektivisera en verksamhet ställer de dock tre krav: 1. Politikerna måste lova att verksamheten inte kommer privatiseras. 2. Politikerna måste lova att verksamheten inte kommer konkurrensutsättas. 3. Politikerna måste lova att ingen kommer förlora jobbet. Jag att äga Tänk att få jobba i ett företag som man själv är delägare i! Jag skulle vilja ha ett jobb där jag, mina arbetskamrater och de som berörs av våra tjänster tillsammans bestämmer hur vi ska lägga upp arbetet. Genom gemensamma beslut skulle vi avgöra hur pengarna ska användas, och om något blev över skulle vi använda det till att utveckla verksamheten istället för att någon skulle bli rik på det. Vi skulle bry oss om företaget allihop, eftersom det var vårt gemensamma företag. Aha, tänker kanske någon, du vill starta personalkooperativ. Nej, det behövs inte. Jag jobbar nämligen redan i den offentliga sektorn. Den är ju faktiskt som ett enda stort personal- och brukarkooperativ. Vi som jobbar i den offentliga sektorn äger företaget vi jobbar i. Och genom demokratiska val bestämmer vi tillsammans hur vi ska lägga upp arbetet. Om vi lyckas spara pengar så går de inte ner i någon enskilds ficka utan tillbaka till det offentliga. Men bryr vi oss Känns det som vårt gemensamma företag Ofta inte. Med dessa förutsättningar kan man helhjärtat engagera sig i utvecklingsarbetet. Och resultatet är gott undersökningar visar att Fagforbundets modell är bättre än både det traditionella sättet att bedriva kommunal verksamhet och privatiseringar. Det sparar pengar, det ger nöjdare brukare och det ger nöjdare medarbetare. Modellen är så effektiv att till och med några borgerligt styrda kommuner har anammat den. Vi kan inte blunda för att det finns brister i kommunala verksamheter. Vi kan dock inte tillåta privatiseringar, för det är ett sämre alternativ. Istället måste vi bidra till att förbättra de kommunala verksamheterna. För att vi ska kunna göra det på bästa sätt måste Kommunals verktyg mönsterarbetsplatsen kompletteras med krav på att verksamheten inte kommer privatiseras, inte kommer konkurrensutsättas, samt att ingen kommer förlora jobbet. Därefter kan vi hävda att det offentliga är den bästa utföraren av välfärdstjänster, och säga bestämt nej till privatiseringar. STYRELSEN KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄN SEKTION 26 Besluten fattas alldeles för långt från oss som jobbar. Vi blir sällan tillräckligt delaktiga i planerandet av arbetet. Och om vi lyckas göra jobbet billigare så går inte de pengar som blir över till att förbättra verksamheten utan till att sänka skatten för de rika. Men lösningen är inte att sälja ut vår gemensamma egendom. Då blir vi alla slavar under marknadens logik om högsta möjliga vinst på kortast möjliga tid. Lösningen är en politik som gör oss delaktiga. Lösningen är en politik som utvecklar den offentliga sektorn, inte avvecklar den. Lösningen är en politik som satsar mer pengar på det gemensamma. Lösningen är att vi engagerar oss i politiken och är med och bestämmer om vårt företag. Med en tydlig politisk vision för den offentliga sektorn, stort inflytande för oss som jobbar och ordentliga ekonomiska satsningar skulle den offentliga sektorn verkligen kunna fungera som vårt gemensamma personal- och brukarkooperativ. PS. Jag vill också äga min bostad. Därför är jag helnöjd med att hyra den av en kommunal hyresvärd. DAVID EKLIND SEKTION 26 MT nummer

20 Kommunal. aktuellt Ordförande har ordet Regeringens krig mot barnskötarna Kommunal medlemmar är hårt ansatta på sina håll. De kommunala skolornas dåliga ekonomi här i Stockholm gör att till exempel kökspersonal blir av med jobbet. Och i landet som helhet är vi barnskötare illa ute. Det verkar som om den borgerliga regering förklarat krig mot oss barnskötare och helst ser att vi försvinner från jordens yta. De kommuner som vill får nu införa vårdnadsbidrag till dem som vill vara hemma med sina barn istället för att ha dem i förskolan. Kommunerna får själva skaka fram pengar till detta. Staten skjuter inte till något för att finansiera vårdnadsbidraget. Istället fryser staten bidragen till kommunerna. Vem som helst förstår att då tar kommunerna pengarna från sina barnomsorgsbudgetar. Och detta sker i en babyboom! Det betyder mindre pengar till förskolor och dagbarnvårdare, vilket i sin tur betyder större barngrupper, färre anställda och sämre kvalitet. Vi barnskötare vet vad detta betyder för oss i form av tuffare jobb och känslan av att inte räcka till för barnen. Det är det pris vi får betala för att den borgerliga regeringen ska (läs Kristdemokraterna) ska kunna gillra den kvinnofälla som vårdnadsbidraget är. Inte nog med detta. Regeringen vill göra skola av förskolan. Hädanefter ska det vara inlärning och pedagogik och inte omsorg på dagis och de som arbetar där ska vara lärare. I den borgerliga regeringens skrivningar om förskolan verkar barnskötarna redan vara utrotade. Vi finns helt enkelt inte. Det finns bara förskollärare. Det slår mig att de kanske aldrig sett oss, att de inte ens vet om att vi finns och vad vi kan. Då är det dags att vi gör oss synliga och hörda! Så över till något annat: Den 24 april håller avdelningens högst beslutande organ, representantskapet, sitt vårmöte. De ombud som medlemmarna valt ska då bland annat ta ställning till vilka mål vi ska ha för vårt fackliga arbete kommande år. Kommunals kongress har beslutat om en rad övergripande mål för hela förbundet. Bland dessa har avdelningens Är du nöjd med dagens politik Ett flertal av Kommunal Stockholm läns sektioner har politiska klubbar som är anslutna till socialdemokratiska partiet. Självklart... Jag vill gå med i någon Kommunal Stockholm läns Socialdemokratiska föreningar Namn Adress Det är ett sätt att vara med och påverka även i de beslutande församlingarna när det gäller våra villkor på jobbet. Den bästa och kanske enda möjligheten att på ett konkret sätt vara med att forma politiken är att på ett eller annat sätt organisera sig politiskt. Vi är kunskaps bärare, vi känner till verkligheten och vet hur arbetsplatserna, bostadspolitiken och lokaltrafiken med mera fungerar i praktiken. Vi har på representantskapet hösten 2007 beslutat att vi ska bilda nys s-föreningar, det arbetet är i full gång och många kommunalare varit med att bilda nya föreningar både i kommuner och på arbetsplatser. Kommunals (s)-klubbar finns bland annat i sektionerna: Lidingö, Karolinska sjukhuset Solna, Botkyrka kommun, Kommunal Stockholms läns socialdemokratiska förening (kommunal sossen) styrelse valt ut tre som man menar ska vara ledstjärnor för Kommunal Stockholms län: Var och en tar initiativet till värvning av de oorganiserade vi möter Kommunals företrädare har komptens i sina funktioner och i ledarskap Medlemmarna har trygga anställningar och bra anställningsvillkor Repskapet beslutar vilka mål som ska gälla. Sedan ska vi tänka ut vad vi ska gör för att nå målen. När det är klart fastställer vi verksamhetsplanen för kommande år och det sker vid representantskapets möte i höst. En lång process kan tyckas, men den är demokratisk och den ger oss styrkan av att vara eniga om vart vi vill komma och vad vi ska göra. ELISABETH HAMMARSTEDT ORDFÖRANDE KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄN Carema Södertälje Norrtälje Tyresö Nynäshamn Sektion 28 Stockholm Om du använder talongen här nedan så slussas du till den klubb som är rätt för dig! Postnummer Ort Personnummer Telefonnummer Medlem i sektion ev. e-postadress: Skickas till: Margareta Bohman, Kommunal Stockholms län, Box , Stockholm eller faxa till För mer information kontakta Margareta på tel / MT nummer annons från F/P utskottet Kommunal Stockholms län