KUULA-INSTITUTET LÄROPLAN FÖR FÖRDJUPAD LÄROKURS I DANS INOM DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN
|
|
- Tobias Forsberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KUULA-INSTITUTET LÄROPLAN FÖR FÖRDJUPAD LÄROKURS I DANS INOM DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN ALLMÄN DEL Denna läroplan preciserar och kompletterar de mål och det centrala innehåll som i grunderna för den av utbildningsstyrelsen fastställda läroplanen för den fördjupade lärokursen i dans inom grundläggande konstundervisning har bestämts att skall följas. (Utbildningsstyrelsens föreskrift 38/011/2002) Denna läroplan har godkänts i kulturnämnden i Vasa och träder i kraft fr.o.m gällande alla elever som deltar i Kuula-institutets grundläggande dansundervisning. Tidigare avlagda studier gäller och överförs med de ändringar som behövs till de avgångsbetyg som ges i enlighet med kraven i denna läroplan. 1
2 INNEHÅLL 1 Kuula-institutets verksamhetsidé 3 2 Den fördjupade lärokursen i dans, värden och allmänna mål i undervisningen Uppgift och värdegrund Allmänna mål 3 3 Utgångspunkter för undervisningen Inlärningssynen Studiemiljön 4 4 Undervisningens uppläggning och omfattning Undervisningens uppläggning Framsteg i studierna Läroämnen Studiernas omfattning Slutprov 6 5 Mål och centrala innehåll för lärandet Teknik för enskilda dansarter Kroppskännedom Kännedom om dans Att uppträda 9 6 Individualisering av lärokursen och undervisningen 9 7 Antagning av elever och förlorad elevplats 10 8 Elevbedömning och bedömningssätt 10 9 Utvärdering och utvecklande av läroanstaltens verksamhet Avgångsbetyg och andra betyg Samarbetet med vårdnadshavarna och andra parter Studiebok och användning av lärardagbok 13 Bilaga: Läroplan för fördjupad lärokurs i musik inom den grundläggande undervisningen 2
3 1 Kuula-institutets verksamhetsidé Kuula-institutet är en konstläroanstalt som har i uppgift att ordna undervisning i musik och dans samt till dem anslutna konstformer. Undervisningen bör utveckla färdigheter för skapande och mångsidigt utövande och framförande av musik och dans samt för yrkesstudier inom branschen. Det centrala målet är att skapa ett positivt förhållande till musik och dans. 2 Den fördjupade lärokursen i dans, värden och allmänna mål i undervisningen 2.1 Uppgift och värdegrund Den grundläggande konstundervisning som ges på Kuula-institutets dansavdelning är undervisning enligt den fördjupade lärokursen i dans. Dess mål är att ge eleven möjlighet att utöva dans på lång sikt och att utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs i yrkesstudier i dans. Den fördjupade lärokursen i dans lär eleven att betrakta danskonsten och dess yttringar allsidigt. Syftet med undervisningen är att stödja elevernas andliga tillväxt, hans eller hennes kreativa och sociala förmåga. Undervisningen baserar sig på en människosyn där människan uppfattas som en fysisk och andlig helhet. I undervisningen beaktas individuella olikheter hos eleverna och man strävar efter att stödja elevens utveckling enligt hans eller hennes egna utgångspunkter. Inom dansavdelningens verksamhet främjas samarbetet med musikavdelningen, andra läroanstalter som ger undervisning i dans samt utvecklas i mån av möjlighet det internationella samarbetet. Fördjupade lärokurser i dans ges i regel barn och unga. 2.2 Allmänna mål Målet för undervisningen är att stödja elevens andliga tillväxt, öka hans eller hennes kroppsliga medvetenhet och därmed stärka hans eller hennes identitetsutveckling att utveckla elevens självkännedom, förståelse för andra och för den omgivande världen att hjälpa eleven att allsidigt och balanserat utveckla sådana fysiska och psykiska egenskaper och färdigheter som behövs i dans att sporra eleven till hälsosam motion och en sund livsstil 3
4 att stödja elevens självkänsla genom hänsyn till hans eller hennes individuella fysiska och psykiska utgångspunkter och utvecklingsstadier att skapa en positiv undervisningsatmosfär och hjälpa eleven att utveckla sin förmåga att samverka med andra elever och med läraren att handleda eleven i att fundera över och träffa etiska val och fatta ansvarsfulla beslut i studierna och livet i övrigt att vidga elevens uppfattning om konstens mångfald och stödja honom i att utveckla en individuell konstsyn. 3 Utgångspunkter för undervisningen 3.1 Inlärningssynen Konstnärligt lärande är en helhetsinriktad process, där enskilda sinnesintryck och begrepp samverkar. Eleven har en aktiv roll i studierna och lärandet. Han eller hon tillämpar sina tidigare erfarenheter, kunskaper och färdigheter i nya sammanhang. Eleven skall genom upplevelse och reflektion lära sig att utveckla och fördjupa sin förmåga att uttrycka sig genom dans. Lärandet sker i samverkan med andra elever, med läraren, med det omgivande konstlivet och med det övriga samhället. 3.2 Studiemiljön Studiemiljön utgörs av den psykiska, fysiska och sociala miljö där lärandet sker. Med en god studiemiljö strävar man efter att allsidigt och tryggt stödja elevens tillväxt och lärande och ge honom eller henne en känsla av framgång i en positiv atmosfär. En god inlärningsmiljö stärker de färdigheter som behövs vid inlärningen och möjliggör en utveckling av elevens interaktions- och initiativförmåga samt förmåga att arbeta långsiktigt. Kuula-institutets dansundervisning är i regel gruppundervisning. Den pedagogiska miljön stöder med beaktande av olika slags elever individualiserad undervisning inom de gränser som denna undervisningsform tillåter samt beaktar skillnader i flickors och pojkars fysiska och psykiska utveckling. Undervisningsutrymmet och andra därtill direkt anslutna utrymmen skall lämpa sig för undervisning i dans enligt grunderna för läroplanen. Samarbete med elevens hem stöder dansavdelningens verksamhet. Till studiemiljön hör också kontakterna till det omgivande arbets- och kulturlivet samt till andra läroanstalter. 4
5 4 Undervisningens uppläggning och omfattning 4.1 Undervisningens uppläggning På Kuula-institutets dansavdelning ges för studier enligt den fördjupade lärokursen på småbarnsstadiet förberedande dansfostran för 5-7-åriga pojkar och flickor. Studierna enligt den fördjupade lärokursen i dans utgörs av grundstudier och på dessa baserade fördjupade studier. Grundstudierna inleds vid 8 års ålder och de pågår i regel i 5 år. Grundstudierna består av klasserna 0, I, II, III och IV. De fördjupade studierna inleds i regel vid 13 års ålder och de pågår minst 4 år. De fördjupade studierna består av tre olika nivåer: Nivå I, II och III. Studierna pågår i regel 1 år på Nivå I, 2 år på Nivå II och 2 år på Nivå III. Den dansundervisning som ordnas vid Kuula-institutet kan knytas till andra stadiets gymnasieutbildning och yrkesutbildning på basis av gällande avtal. I Kuula-institutets utbildningsutbud ingår också musikundervisning. Musikundervisningen är grundläggande musikundervisning enligt den fördjupade lärokursen och den har en egen läroplan (Bilaga). 4.2 Framsteg i studierna Uppflyttning från en klass eller nivå till följande förutsätter ett deltagande på minst 75 % i alla delområden av undervisningen samt uppnående av de uppställda danstekniska målen med minst nöjaktigt vitsord. Om uppflyttningen beslutar i första hand elevens egen huvudämneslärare. I mån av möjlighet deltar också andra medlemmar av lärarkollegiet i beslutsfattandet. Under grundstudierna genomgår eleverna ett framstegsprov. Detta framstegsprov 1 genomförs under studierna på IV klassen. Uppflyttningen från grundstudierna till nivå I inom de fördjupade studierna förutsätter att detta framstegsprov har genomförts med minst nöjaktigt vitsord. Under tiden som de fördjupade studierna pågår har eleverna två framstegsprov. Det första av dessa, dvs. framstegsprov 2 ordnas i slutet av studierna på nivå II och framstegsprov 3 i slutet av nivå III. Uppflyttning till nivå III förutsätter att framstegsprov 2 genomförs med minst nöjaktigt vitsord. Förutsättningen för att få ett avgångsbetyg för hela den fördjupade lärokursen är att framstegsprov 3 avläggs med vitsordet godkänt. Avvikande från strävan efter att framskrida en klass per år kan den egna ämnesläraren efter att ha hört en annan lärare bevilja en elev ett studieår till för att komplettera grundstudierna. Det här kan ske i vilket skede som helst av grundstudierna enligt behov. Rätten till ett tilläggsår kan beviljas också på varje nivå av de fördjupade studierna med beaktande av att undervisningen enligt den fördjupade lärokursen i regel upphör när eleven fyller 19 år. 5
6 4.3 Läroämnen Den danstekniska undervisningen uppdelas i huvudämnen och biämnen. Under grundstudierna är elevernas huvudämne klassisk balett. På III och IV klassen är nutidsdans biämne vid sidan av huvudämnesstudierna. I de fördjupade studierna kan huvudämnet vara antingen klassisk balett eller nutidsdans. För de studerande som har klassisk balett som huvudämne fortsätter nutidsdans som biämne och för dem som har nutidsdans som huvudämne fortsätter klassisk balett som biämne. Inledande av huvudämnesstudier enligt de fördjupade studierna förutsätter att eleven har genomfört grundstudierna enligt den fördjupade lärokursen i dans eller att han eller hon har motsvarande kunskap och färdigheter som en elev som har genomfört grundstudier i dans. Utöver de danstekniska ämnena hör till undervisningen kroppskännedom, kännedom om dans och uppträdande. Undervisning i dessa sker i regel inom ramen för danslektionerna varje vecka. Kuula-institutet strävar efter att enligt behov och möjligheter erbjuda sina danselever valfria ämnen utöver huvud- och biämnena. Sådana kan vara t.ex. folkdans, karaktärsdans och kroppsvård. 4.4 Studiernas omfattning Läsårets längd fastställs enligt det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal. Som grund för studierna har lagts lektioner på 45 minuter. Studiernas omfattning på småbarnsstadiet är beroende på elevens ålder t/läsår. De räknas inte in i studierna enligt den fördjupade lärokursen i dans. Grundstudiernas omfattning är t/läsår beroende på elevens klassnivå. Minimitimantalet för grundstudierna är 700 t. De fördjupade studiernas omfattning är i genomsnitt 210 t/läsår. De fördjupade studiernas minimitimantal är 840 t. Det totala timantalet för undervisningen inom den fördjupade lärokursen är minst 1540 t. Studierna är mera omfattande om eleven i något skede har beviljats ett tilläggsår för komplettering av studierna, eleven fortsätter inom de fördjupade studierna längre än fyra år eller han eller hon har utnyttjat läroanstaltens utbud av valfria ämnen. Vid ordnandet av grundläggande dansundervisning enligt den fördjupade lärokursen strävar man efter flexibilitet sålunda att elevens ålder, tidigare färdigheter och kunskaper samt de till buds stående undervisningsmetoderna beaktas. 4.5 Slutprov För att slutföra studierna i enlighet med den fördjupade lärokursen i dans i sin helhet skall eleven genomgå ett slutprov under de fördjupade studierna på nivå III. Slutprovet kan bestå av solodans, gruppdans för högst fyra dansare eller koreografi för en själv eller andra. Till slutprovet ansluter sig alltid en skriftlig del i mindre skala. Om slutprovets form beslutar eleven själv med 6
7 huvudämneslärarens godkännande. I regel fungerar den egna huvudämnesläraren också som elevens handledare vid förberedelseprocessen för slutprovet. Framförandet av slutprovet är offentligt och det bedöms av minst två professionella examinatorer. Av dem som bedömer är åtminstone en elevens egen lärare. Eleven får för sitt slutprov utöver verbal respons även ett vitsord enligt skalan Mål och centrala innehåll för lärandet 5.1 Teknik för enskilda dansarter Teknikundervisningen för de enskilda dansarterna är den centralaste delen av undervisningen. All annan undervisning skall fördjupa och komplettera denna. Teknikundervisningens andel av hela undervisningen är större än den övriga undervisningsmängden totalt. Syftet med de danstekniska biämnena är att stöda studierna i huvudämnet samt att fördjupa och göra det rörliga uttrycket mångsidigare. Målet är att eleven lär sig den teknik som hör till balett och nutidsdans. Tyngdpunkten bestäms enligt valet av huvudämne-biämne. får erfarenhet av olika synvinklar på dansen. lär sig att förstå likheter och olikheter i de olika dansteknikerna och lär sig att kombinera dessa i sina egna rörelser. Innehåll Undervisningen i dans på småbarnsstadiet skall ge eleven en grund för senare studier i dans. Genom grundläggande kroppsövningar och lek utvecklas elevens självkänsla och positiva jaguppfattning samt fysiska och grovmotoriska färdigheter. I grundstudierna fördjupar sig eleven i de egna dansarternas grundläggande rörelser genom långsiktigt arbete. Eleven övar sig i dansens motorik och lär sig att inse skillnaden mellan grovmotorik och finmotorik i dansen och de egna rörelserna. I de fördjupade studierna utvecklar eleven sin dansteknik allsidigt och så att svårighetsgraden ökar. Eleven övar sig i att dansa stilrent enligt de egna kroppsliga förutsättningarna. Han eller hon skall utveckla sin reflektionsförmåga och sin förståelse för sambandet mellan teknik, uttrycksform och innehåll i rörelserna. 7
8 5.2 Kroppskännedom Målet är att eleven lär sig beakta kroppsbyggnaden och rörelseprinciperna i sina egna rörelser och sitt uttryckssätt i dansen lär sig inse betydelsen av att utveckla fysiska egenskaper och färdigheter balanserat i övningarna lär sig att bli medveten om den för kroppen rätta proportionen mellan övning och vila. Innehåll På småbarnsstadiet skall eleven lära känna sin egen kropp och dess rörelsemöjligheter. I grundstudierna skall eleven medvetet utveckla ett positivt, naturligt förhållande till förändringar i den egna kroppen. Eleven förstår olika egenskapers (bl.a. uppbyggnad, styrka, vighet, smidighet) inverkan på rörelserna och blir medveten om sina egna möjligheter att utveckla dem. I de fördjupade studierna lär sig eleven de viktigaste fysiska egenskapernas lagbundenheter och lär sig att utnyttja dem i sin egen träning. Eleven utvecklar medvetet de i dansen behövliga fysiska personliga egenskaperna. 5.3 Kännedom om dans Målet är att eleven lär sig benämningarna på de grundläggande rörelserna inom de danser han eller hon valt samt annan terminologi inom danskonsten lär sig seder och bruk som hör till danserna samt studiekultur lär sig huvuddragen i den finländska och utländska danskonstens historia vidgar sin uppfattning om dans genom att bekanta sig med olika former av dans både genom iakttagelser och genom erfarenheter. Innehåll På småbarnsstadiet skall eleven bekanta sig med seder och bruk under danslektionen. I grundstudierna skall eleven utveckla sin kännedom om dans genom att bekanta sig med de mest centrala dansverken inom huvudämnet med hjälp av videoinspelningar och genom att följa med föreställningar. I de fördjupade studierna skall eleven fördjupa sina kunskaper om danskonstens utveckling i Finland och utomlands. Han eller hon skall studera sin egen dansforms historia. 8
9 5.4 Att uppträda Målet är att eleven lär sig att uttrycka sig med hjälp av den teknik som han eller hon har lärt sig lär sig utveckla sin individuella kreativitet och uttrycksförmåga och sålunda förmågan att uppträda får övning i att uppträda både som individ och som medlem i en grupp lär sig de kunskaper och färdigheter som behövs för att öva in ett dansverk samt arbetssätten inom konst. Innehåll I undervisningen på småbarnsstadiet skall eleven lära sig att uppträda på ett naturligt sätt och öva sig i att uppträda som medlem i en grupp. I grundstudierna skall eleven vänja sig vid att arbeta självständigt och självmant både under övningar och framträdanden. Eleven övar sig i att bära ansvar i grupp och att framträda på olika ställen och i olika situationer. I de fördjupade studierna skall eleven bli medveten om övningens betydelse då man förbereder ett uppförande och att förstå dess värde för lärandet. Eleven skall lära sig att inse betydelsen av samarbetet mellan olika konstarter och hans eller hennes uppfattning om konsten berikas. Eleven lär sig att sätta värde på sitt eget och andras arbete. 6 Individualisering av lärokursen och undervisningen Om en elev på grund av handikapp, sjukdom eller någon annan därmed jämförbar orsak inte förmår studera enligt den fördjupade lärokursen i dans vid Kuula-institutet, individualiseras läroplanens mål så att de motsvarar elevens förutsättningar. För eleven uppgörs i så fall en individuell studieplan, där man definierar målet med studierna, studietiden, undervisningssätt, behövliga stödåtgärder, eventuella prestationer och bedömningsförfarandet. Uppgörandet av den individuella studieplanen sker som samarbete mellan eleven, vårdnadshavaren och Kuula-institutets representant. Vid anordnandet av undervisningen beaktas att målen med studierna är danspedagogiska. Av eleven förutsätts förmåga att tillgodogöra sig undervisningen. I målen betonas utvecklande av elevens danskunskaper och färdigheter utgående från elevens egna utgångspunkter samt möjligheten till erfarande av dansupplevelser. Individualiserad undervisning ordnas inom ramen för det som läroanstaltens undervisningspersonal, undervisningsutrymmen och andra resurser tillåter. 9
10 7 Antagning av elever och förlorad elevplats Om grunderna för antagning av elever beslutar kulturnämnden. Om antagande av elever beslutar den ämnesansvariga rektorn i enlighet med de grunder som kulturnämnden godkänt efter det att lärarkollegiet har hörts. I undervisningen på småbarnsstadiet antas eleverna i den ordning som de anmäler sig. Vid övergång till grundstudier och fördjupade studier ordnas för eleverna ett utgångsnivåtest, där man definierar elevens lämplighet och färdigheter för studier i enlighet med den fördjupade lärokursen. Om antagande av elev med hjälp av utgångsnivåtestet beslutar minst två danslärare. Inledandet av studier förutsätter deltagande i testet. Inledande på 0-klassen inom grundstudierna förutsätter inga tidigare dansstudier. Till klasserna I-II inom grundstudierna kan man anta nya elever enligt deras färdigheter. Antagning till klasserna III- IV förutsätter i regel tidigare studier i den fördjupade lärokursen inom grundläggande dansundervisning t.ex. på annan ort. Om placeringen i grupp beslutar ifrågavarande grupps huvudämneslärare. Tillgodoräknande av studier som genomförts på annat håll görs från fall till fall genom att deras omfattning och innehåll jämförs med motsvarande studier vid Kuula-institutet. Till de fördjupade studierna enligt den fördjupade lärokursen i dans kan på basis av utgångsnivåtestet antas en elev som har slutfört grundstudier enligt den fördjupade lärokursen i dans. Tillgodoräknande av studier som avlagts på annat håll görs från fall till fall genom att deras omfattning och innehåll jämförs med motsvarande studier vid Kuula-institutet. I undantagsfall kan en elev tas med i studier enligt den fördjupade lärokursen utgående från ett separat överenskommet prov. Grupperna kan kompletteras med nya elever under läsåret. I undervisningsgrupperna kan tillfälligt enligt huvudämneslärarens övervägande finnas även elever som inte genomför studiehelheten för den fördjupade lärokursen i dans. Om eleven inte kan eller vägrar följa ett undervisningsprogram som hör till honom eller henne kan följden vara till och med omedelbar förlust av elevplats. Beslutet om att elevplatsen går förlorad fattas av läroanstaltens rektor. 8 Elevbedömning och bedömningssätt Syftet med bedömningen är att hjälpa eleven att avancera i studierna. Den skall stödja utvecklingen av en god självkänsla och dansfärdigheter hos eleven samt hans eller hennes vilja att utvecklas som elev. Bedömningen skall i huvudsak grunda sig på diskussioner mellan elev och lärare. Den skall stöda elevens förmåga att bedöma sitt eget och andras arbete. I bedömningen och responsen strävar man efter kontinuitet och regelbundenhet. Eleven får respons både i inlärningssituationen och vid separata responsdiskussioner. Respons om hur studierna 10
11 framskrider och hur målen nås ges till eleven beroende på elevens ålder och klassnivå i grupp, mindre grupper eller personligen enligt huvudämneslärarens övervägande. Bedömningen baserar sig på de mål för året som har uppställts och meddelats gruppvis i början av läsåret samt eventuella individuella mål, som läraren uppställt för eleven eller som eleven uppställt för sig själv. Både inlärningsprocessen och resultatet bedöms. Responsen är antingen muntligen eller både muntligen och skriftligen. Bedömningen sker i regel verbalt. Bedömningen i siffror 1-5 används endast vid bedömning av slutprestationen för hela den fördjupade lärokursen och slutprovet. Eleven informeras om följande principer för bedömningen: bedömningens syften och mål, bedömningskriterier, möjligheter att yrka på rättelse av bedömningen, avgångsbetygets innehåll och vitsordsskalor. Eftersträvas att vårdnadshavarna skall vara medvetna om hur elevens studier framskrider bl.a. genom att de inbjuds att följa med undervisningen regelbundet. Det är också önskvärt att vårdnadshavaren deltar i responstillfällena. 9 Utvärdering och utvecklande av läroanstaltens verksamhet Med intern och extern utvärdering av Kuula-institutets verksamhet strävar man efter en kontinuerlig utveckling av verksamheten och undervisningen. De ämnesvisa läroplanerna granskas kollegievis årligen. Utvärderingen sker också som en kontinuerlig uppföljning av undervisningsresultatet. Vasa stad utvärderar som arbetsgivare förvaltningarnas verksamhet med olika interna metoder. Även opinionsundersökningar bland kunderna strävar man efter att utveckla som en del av den kontinuerliga uppföljningen och utvecklingen av verksamheten. Läroanstalten följer ändringarna i den nationella och internationella dansfostran, ändringar i innehållet och strukturen i yrkesstudierna i dans och områdes- och innehållsmässiga utvecklingsbehov inom danskulturen samt de ändringar som sker i samhället. Utvecklandet av verksamheten utgår från resultaten av utvärderingar och förfrågningar, observerade ändringsbehov och utvecklingssamtal. Kuula-institutet anser det vara ytterst viktigt med en fortgående utbildning för personalen, för att en undervisningsnivå som ger goda resultat skall kunna bibehållas vid läroanstalten. Ett centralt mål för läroanstalten är också att upprätthålla och främja en god fysisk och psykisk arbetsförmåga hos personalen. 10 Avgångsbetyg och andra betyg Eleven har möjlighet att få två avgångsbetyg i enlighet med den fördjupade lärokursen i dans: avgångsbetyg för grundstudier och avgångsbetyg för fördjupade studier. Av dessa är den senare samtidigt ett betyg på att hela den fördjupade lärokursen i dans har slutförts. Avläggande av båda studiehelheterna och sålunda också erhållande av betyg förutsätter att eleven har deltagit aktivt i 11
12 undervisningens alla delområden enligt den fördjupade lärokursen samt att framstegsproven utförs åtminstone nöjaktigt. I avgångsbetyget för både grundstudierna och de fördjupade studierna i dans ingår följande: utbildningsanordnaren läroanstaltens namn studier, för vilka avgångsbetyget ges elevens namn och personbeteckning studietid ett verbalt omdöme om elevens utveckling inom dansen rektors underskrift och läroanstaltens stämpel datum på det av undervisningsministeriet beviljade tillståndet att anordna utbildning den lagstiftning som utbildningen baserar sig på ett omnämnande om att utbildningen genomförts enligt de av utbildningsstyrelsen fastställda läroplansgrunderna ett omnämnande om att den fördjupade lärokursen i dans innehåller två delar: grundstudier och fördjupade studier I avgångsbetyget för fördjupade studier i dans, dvs. studier i enlighet med hela den fördjupade lärokursen finns dessutom uppgifter om slutprovet och den tidpunkt då det avlagts ett verbalt omdöme och vitsord för slutprovet totalvitsord för elevens utveckling inom dansen vitsordsskala utmärkt 5 berömlig 4 god 3 nöjaktig 2 godkänd 1 Eleven ges på begäran ett intyg över avlagda studier. 11 Samarbete med vårdnadshavarna och andra parter Läroanstalten strävar efter att hålla vårdnadshavarna medvetna om elevens studieframsteg bl.a. genom att de regelbundet inbjuds att följa med undervisningen och framträdandena. Det är också önskvärt att vårdnadshavarna deltar i de individuella responssamtal som förs efter elevens framstegsprov. Kontakt hålls till vårdnadshavarna under hela läsåret genom att skriftliga meddelanden delas ut via eleven. Vid behov ordnar dansavdelningen skilda informationstillfällen. Läroanstalten uppmuntrar vårdnadshavarna att vara aktiva också gentemot lärarna i ärenden som ansluter sig till elevens studier. 12
13 Med tanke på dansavdelningens verksamhet och undervisningen enligt den fördjupade lärokursen är samarbetet med Kuula-institutets dansavdelnings föräldraförening väsentligt. Medlemmarna i föräldraföreningen består av föräldrar till elever på Kuula-institutets dansavdelning och föreningens verksamhet baserar sig på frivillighet. Mellan Kuula-institutets dans- och musikavdelningar bedrivs och utvecklas samarbete. Samarbetet kan vara regelbundet eller periodbundet och också experimentellt. Berikande för undervisningen och mångsidigt motiverande och utvecklande för eleverna är exempelvis integreringen av musikoch dansundervisningen samt produktionen av gemensamma projekt för avdelningarna. Dansavdelningen upprätthåller och utvecklar sitt samarbetsnätverk bl.a. med andra dansläroanstalter, andra konstinrättningar samt kulturlivet såväl på nationell som på internationell nivå. Läroanstalten svarar i mån av möjlighet för de kulturella behov som inflyttade från främmande kulturer har. Som en del av Vasa stads organisation strävar Kuula-institutet efter att utveckla det regionala kulturlivet med olika produktioner ensamt och med samarbetsparter. Den offentliga bilden av Kuula-institutet och dess dansavdelning utvecklas också genom att dansföreställningar ordnas utöver de egna tillställningarna. Exempel på sådana är de evenemang som Vasa stad och filialkommunerna, olika inrättningar och företag ordnar samt regionala, riksomfattande och internationella på barn och unga inriktade evenemang med tävlingar och mönstringar. 12 Studiebok och användning av lärardagbok Elev som genomgår grundstudierna och de fördjupade studierna enligt den fördjupade lärokursen inom den grundläggande dansundervisningen har en studiebok. Eleven sköter tillsamman med sin lärare om att de nödvändiga anteckningarna görs i studieboken. Studieboken fungerar som en portfolio för eleven eller som en del av den. Läraren för läsårsvis dagbok över elevens deltagande i undervisningen. I dagböckerna framkommer också undervisningsgångernas antal. 13
FÖRESKRIFT 38/011/2002 FÖRDJUPAD LÄROKURS I DANS I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN 2002
FÖRESKRIFT 38/011/2002 FÖRDJUPAD LÄROKURS I DANS I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN 2002 Utbildningsstyrelsen 2003 Utbildningsstyrelsen Ombrytning Pirjo Nylund ISBN 952
Läs merGRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN, FÖRDJUPAD LÄROKURS I CIRKUSKONST 2005
GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN, FÖRDJUPAD LÄROKURS I CIRKUSKONST 2005 Utbildningsstyrelsen 2005 Innehåll Kapitel 1. Den grundläggande konstundervisningens uppgift, värdegrund
Läs merFÖRESKRIFT 40/011/2002 FÖRDJUPAD LÄROKURS I TEATERKONST I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN 2002
FÖRESKRIFT 40/011/2002 FÖRDJUPAD LÄROKURS I TEATERKONST I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN 2002 Utbildningsstyrelsen 2003 Utbildningsstyrelsen Ombrytning Pirjo Nylund
Läs merHURJA PIRUETTI Västra Nylands Dansinstitut. Läroplan för dansundervisning Fördjupad lärokurs i danskonst
HURJA PIRUETTI Västra Nylands Dansinstitut Läroplan för dansundervisning Fördjupad lärokurs i danskonst 1 LÄROPLAN FÖR DANSUNDERVISNING ALLMÄN LÄROKURS I DANSKONST 2011 INNEHÅLL Inledning...3 1 LÄROPLAN
Läs merSlöjd/Handkonst. Innehållsförteckning. Läroplanen för den grundläggande konstundervisningen. Helsingfors stads svenska arbetarinstitut
Läroplanen för den grundläggande konstundervisningen Slöjd/Handkonst Helsingfors stads svenska arbetarinstitut 2010 Den grundläggande konstundervisningen i slöjd/handkonst vid Helsingfors stads svenska
Läs merLäroplan för grundundervisning i bildkonst
Läroplan för grundundervisning i bildkonst Grundläggande konstundervisning i Korsholm grundar sig på lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och förordningen om grundläggande konstundervisning
Läs merBedömningen ska på ett positivt sätt sporra den studerande att ställa upp sina mål och justera sina arbetssätt.
6. BEDÖMNING AV STUDIERNA 137 6.1 Syftet med bedömningen Syftet med bedömningen är att leda och sporra studerandena i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Studerandenas
Läs merGRUNDUNDERVISNING I KONST, DANSKONST
Grunderna för läroplanen för den grundläggande konstundervisningen, allmän lärokurs GRUNDUNDERVISNING I KONST, DANSKONST PEDERSÖRE MEDBORGARINSTITUT Läroplanen godkänd av kulturnämnden 22/8.2006 Utbildningsanordnaren
Läs merFÖRESKRIFT 41/011/2002 FÖRDJUPAD LÄROKURS I MUSIK I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN 2002
FÖRESKRIFT 41/011/2002 FÖRDJUPAD LÄROKURS I MUSIK I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN 2002 Utbildningsstyrelsen 2003 Utbildningsstyrelsen Ombrytning Pirjo Nylund ISBN 952
Läs merMångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen
Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur
Läs merKirkkonummen musiikkiopisto - Kyrkslätts musikinstitut LÄROPLAN
Kirkkonummen musiikkiopisto - Kyrkslätts musikinstitut LÄROPLAN 2004/2009 Kirkkonummen musiikkiopisto - Kyrkslätts musikinstitut Kyrkslätts musikinstitut grundades 1972, kommunaliserades 1.1.1989 och beviljades
Läs merLäroplan för den grundläggande konstundervisningen i Hantverk
Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Hantverk Grundläggande konstundervisning i Korsholm grundar sig på lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och förordningen om grundläggande
Läs merLÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN, ALLMÄN LÄROKURS SCENKONST, INRIKTNINGSALTERNATIV TEATERKONST
GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING I VÄSTÅBOLAND Åbolands Ungdomsförbund ÅUF r.f. Väståbolands stad Väståbolands medborgarinstitut Saariston kanslaisopisto Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU r.f. LÄROPLANEN
Läs merScenkonst, inriktningsalternativ Teaterkonst
Grundläggande konstundervisning i Norra svenska Österbotten Pedersöre medborgarinstitut Läroplanen för den grundläggande konstundervisningen, allmän lärokurs Scenkonst, inriktningsalternativ Teaterkonst
Läs merANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MEDIEKUNSKAP
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MEDIEKUNSKAP för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:5b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:5b
Läs merLäroplan för den grundläggande konstundervisningen i Teaterkonst
Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Teaterkonst Grundläggande konstundervisning i Korsholm grundar sig på lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och förordningen om grundläggande
Läs merGRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
DNr 6/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 21.1.2000 Giltighetstid från 21.1.2000 tills vidare L 630/98 25 2 mom F 811/98, ändring 10, 4 mom., F 1139/99 Tillägg till föreskriften 9/011/99,
Läs merMUSIK. Läroämnets uppdrag
1 MUSIK Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen hjälper eleven tolka musikens
Läs merGRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN FÖRDJUPADE LÄROKURSEN I GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING 2017
GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN FÖRDJUPADE LÄROKURSEN I GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING 2017 Föreskrifter och anvisningar 2017:12b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:12b ISBN 978-952-13-6429-7
Läs merYRKESINRIKTADE GRUNDEXAMINA Studiestig för elitidrott
Planen uppgjord Datum 15/2 2013 Justering av uppbyggnaden Datum 21/3 2013 Formell justering Datum 28/3 2013 Godkännande av planen Datum 17/4 2013 Godkänd i andra stadiets utbildningsnämnds sektion Datum
Läs merANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:2b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:2b
Läs mer"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."
GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och
Läs merFörlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt?
Förlängd läroplikt Vem omfattas av förlängd läroplikt? Eftersom beslut om förlängd läroplikt har fattats på mycket olika grunder och den relativa andelen elever med förlängd läroplikt varierar mellan olika
Läs merBeslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande:
DNR 4/011/2009 Föreskrift Att iakttas som förpliktande Till anordnare av grundläggande utbildning DATUM 16.3.2009 Giltighetstid från och med 16.3.2009 tillsvidare Rätten att meddela Lag om föreskriften
Läs merTVÅSPRÅKIG UNDERVISNING
KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning
Läs merKRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen
KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen
Läs merNr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga
GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och
Läs merLukiMat Informationstjänst
LAG OM GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING 21.8.1998/628 4 Skyldighet att ordna grundläggande utbildning och förskoleundervisning (23.12.1999/1288) 11 Undervisningens innehåll 14 Timfördelning och grunderna för läroplanen
Läs merKAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE
Vi önskar att ni i skolorna tar ställning till frågorna i rött. Alla behöver inte göra allt, ni får gärna dela upp arbetet. Svara på det som ni har en åsikt om! KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE 6.8 Lokala
Läs merLÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande
Läs merBORGÅ STAD. Undervisningsplan enligt den allmänna lärokursen inom grundundervisningen i konst
BORGÅ STAD Undervisningsplan enligt den allmänna lärokursen inom grundundervisningen i konst stad / Bildningsnämnden 4.9.2007 1. VERKSAMHETSPRINCIPEN...2 2. VÄRDERINGARNA OCH UNDERVISNINGENS ALLMÄNNA MÅLSÄTTNINGAR,
Läs merLäroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010.
Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010. Innehåll 1. Utgångspunkterna för den undervisning som förbereder för den 3 grundläggande utbildningen 2. Den förberedande
Läs merAnvisningar för användningen av de nya pedagogiska blanketterna
Anvisningar för användningen av de nya pedagogiska blanketterna Nationella utvecklingsdagar för specialundervisning 21-22.4.2016 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Pedagogiska modellblanketter Tre
Läs merElevbedömning. Bedömning under studierna. Slutbedömning. Bedömning av valfria ämnen. Bedömning av arbete. Bedömning av uppförande
Elevbedömning Bedömning under studierna Slutbedömning Bedömning av valfria ämnen Bedömning av arbete Bedömning av uppförande Bedömning under studierna! leder och sporrar eleven i hans studier! baserar
Läs merANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I TEATERKONST
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I TEATERKONST för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:8b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:8b
Läs merFÖRESKRIFT 39/011/2002 FÖRDJUPAD LÄROKURS I VISUELL FRAMSTÄLLNING I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN 2002
FÖRESKRIFT 39/011/2002 FÖRDJUPAD LÄROKURS I VISUELL FRAMSTÄLLNING I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN 2002 Utbildningsstyrelsen 2003 Utbildningsstyrelsen Ombrytning Pirjo
Läs merPRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH
PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH-501-2018 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2018 INNEHÅLL PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN
Läs merANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MUSIK. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:6b
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MUSIK för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:6b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:6b ISBN
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna
Läs merLahden kaupunki
Ändringar och kompletteringar som berör undervisningen i A1- språket i årskurs 1 2 i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen in Lahtis 1.8.2019 2 (9) Sisällys 13. Årskurs 1 2......
Läs merSML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund Piano Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I PIANOSPEL Finlands musikläroinrättningars
Läs merBedömning av elevernas kunskaper och färdigheter Elevernas kunskaper och framsteg bedöms i alla läroämnen, även valfria, och ämneshelheter.
ELEVBEDÖMNING OCH BETYG En elevs visade kunskaper och färdigheter samt visat ansvar och samarbete ska bedömas och betygsättas systematiskt och regelbundet. Bedömningen uttrycker i vilken mån eleven har
Läs merBedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen
År Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen ÄNDRINGAR OCH KOMPLETTERINGAR I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN 2014 UTBILDNINGSSTYRELSEN Innehåll Innehåll... 1 6.1. Bedömningens
Läs mer1 kap. (2002:81) normalt målen. kvalitet. för utbildningsprogrammen.
EXAMENSORDNING FO R HO GSKOL LAN PA A A LAND 1 kap. Allmänna föreskrifter 1 Högskolan på Åland och dess uppgift Högskolan på Åland och dess uppgift framgår av Landskapslag om o Högskolan på Åland (2002:81)
Läs merGRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN ALLMÄNNA LÄROKURSEN I GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING 2017
GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN ALLMÄNNA LÄROKURSEN I GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING 2017 Föreskrifter och anvisningar 2017:11b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:11b ISBN 978-952-13-6427-3
Läs merKAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE. 6.1 Bedömningens syften och bedömningskultur som stödjer lärande
KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE 6.1 Bedömningens syften och bedömningskultur som stödjer lärande Enligt lagen om grundläggande utbildning är syftet med bedömningen att handleda och sporra eleven i studierna
Läs merRELIGION. Läroämnets uppdrag
RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras
Läs merBEDÖMNINGEN AV STUDIERNA
BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA 5.1 SYFTET MED BEDÖMNINGEN Syftet med bedömningen är att leda och sporra studerandena i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Studerandenas inlärning
Läs merALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET 2015 2016
Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET 2015 2016 Föreskrifter och anvisningar 2015:12
Läs merGRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp
1 GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp UTBILDNINGSSTYRELSEN 2009 2 INNEHÅLL INLEDNING 1. SYFTET MED FORTBILDNINGEN I ARBETSLIVSKUNNANDE FÖR LÄRARE OCH STUDIERNAS UPPBYGGNAD 2. STUDIERNAS
Läs merGymnasiediplomet i teaterkonst innehåll
Gymnasiediplomet Teaterkonst 2007-2008 Gymnasiediplomet i teaterkonst innehåll Anvisningar till läraren 3 Syftet med gymnasiediplomet 3 Hur diplomet avläggs, bedöms och betygsätts 3 Rätt att avlägga diplom
Läs merAnordnarna av grundläggande utbildning och och gymnasieutbildning för vuxna
FÖRESKRIFT 11/011/2009 iakttas som förpliktande 20.5.2009 Anordnarna av grundläggande utbildning och och gymnasieutbildning för vuxna Giltighetstid Fr.o.m. 1.8.2009 tillsvidare Rätten att meddela Gymnasielagen
Läs merGiltighetstid Fr.o.m Till anordnarna av gymnasieutbildning och gymnasierna
FÖRESKRIFT 10/011/2009 iakttas som förpliktande 20.5.2009 Till anordnarna av gymnasieutbildning och gymnasierna Giltighetstid Fr.o.m. 1.8.2009 tillsvidare Rätten att meddela Gymnasielagen föreskriften
Läs merGYMNASTIK ÅRSKURS 1 2
GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning
Läs merDET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet
Läs merDET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus Vasa övningsskola alassus@abo.fi Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språkstudierna ger underlag för att forma
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses
Läs merUppgifter som ska antecknas i betyg och bilagor i yrkesutbildning och handledande utbildning
FÖRESKRIFT 1 (1) 11.01.2018 OPH-54-2018 Anordnare av yrkesutbildning Giltighetstid: fr.o.m. 15.1.2018 tillsvidare Rätten att meddela föreskriften följer av: L 531/2017, 60 Upphäver Utbildningsstyrelsens
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:3b
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:3b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:3b ISBN
Läs merBILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN
BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Undervisningens uppdrag Enligt Finlands grundlag har alla
Läs merHANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD
HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes
Läs merStatsrådets förordning
Statsrådets förordning om de allmänna riksomfattande målen för och timfördelningen i den utbildning som avses i gymnasielagen Utfärdad i Helsingfors den 13 november 2014 I enlighet med statsrådets beslut,
Läs merGYMNASIEDIPLOMET SLÖJD 2006-07
GYMNASIEDIPLOMET SLÖJD 2006-07 Innehåll Allmänt 3 Anvisningar till läraren 3 Studier före diplomkursen 3 Anordnande av diplomkursen och kursens tidpunkt 4 Material och verktyg 4 Utförande av uppgifterna
Läs merBILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
Läs merSML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Cello. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
SML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf Cello Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I CELLOSPEL Finlands Musikläroinrättningars
Läs merSpecialsakkunnig Bodil Regårdh
PROTOKOLL Nummer Sammanträdesdatum 18 25.9.2018 Protokoll fört vid enskild föredragning Utbildnings- och kulturavdelningen Utbildningsbyrån, U2 Beslutande Föredragande Justerat Minister Tony Asumaa Specialsakkunnig
Läs merBILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
Läs merKarlebv bildkonstskola for barn och unga
þ Karlebv bildkonstskola for barn och unga Slutarbetet i de fördjupade studierna i bildkonst Grunderna för låiroplanen (Utbildninssstyrelsen/ FÖre skrift 3 9/0 1 I / 2OO2) För att få avgångsbetyg över
Läs merGymnasiediplomet. Slöjd
Gymnasiediplomet Slöjd 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:10 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Innehåll 1 Allmänna utgångspunkter 3 2 Slöjdstudier i gymnasiet 3 Erkännande av kunnande 4
Läs mer4 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE
Y R K E S P R O V E N T A S I B R U K BILAGA 3 GRUNDER FÖR LÄROPLANEN OCH FÖR FRISTÅENDE EXAMEN INOM DEN YRKESINRIKTADE GRUNDUTBILDNINGEN (godkänd i direktionen 30.9.2005) B I L A G O R 4 BEDÖMNING AV
Läs merFÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR
FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en
Läs merKapellby skola: Förskolans läroplan 2016
Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen
Läs merVuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen
Vuxenutbildningens förverkligande Att studera som vuxen 1. ALLMÄNT OM FÖRBEREDANDE UTBILDNING OCH FRISTÅENDE EXAMEN Systemet med fristående examen grundar sig på ett nära samarbete med arbetslivet och
Läs merLivshantering och livskompetens LÄROPLAN FÖR FRITT VALBAR EXAMENSDEL INOM DEN YRKESINRIKTADE SPECIALUNDERVISNINGEN VID ÅLANDS YRKESGYMNASIUM
Livshantering och livskompetens LÄROPLAN FÖR FRITT VALBAR EXAMENSDEL INOM DEN YRKESINRIKTADE SPECIALUNDERVISNINGEN VID ÅLANDS YRKESGYMNASIUM Läroplanen godkänd av styrelsen för Ålands gymnasium xx.5.2018
Läs merLÄROPLAN FÖR KUULA-INSTITUTET Musik och dans
LÄROPLAN FÖR KUULA-INSTITUTET Musik och dans I den här läroplanen preciseras och kompletteras grunderna för läroplanen för den fördjupade lärokursen i grundläggande konstundervisning (Utbildningsstyrelsens
Läs merFINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.
FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper
Läs merFastställda läroplansgrunder för yrkesinriktad specialundervisning
Dokumentnamn Nr Sidnr BESLUT 82 U2 1 (5) Datum Dnr 19.6.2012 ÅLR 2012/5830 Styrelsen för Ålands gymnasium Hänvisning LL (2011:13) om gymnasieutbildning Kontaktperson Överinspektör Bodil Regårdh Ärende
Läs merSTÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta
1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera
Läs merSAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag
SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden
Läs merANSÖKNINGMEDDELANDE / FÖRSÖK SOM GÄLLER DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN /FÖRLÄNGNING AV ANSÖKNINGSTIDEN
MEDDELANDE 48/2017 1 (6) 20.12.2017 Till anordnarna av grundläggande utbildning ANSÖKNINGMEDDELANDE / FÖRSÖK SOM GÄLLER DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN /FÖRLÄNGNING AV ANSÖKNINGSTIDEN
Läs merDET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden.
Läs merSIBELIUS- AKADEMIN URVALSGUIDE BYTE AV HUVUDÄMNE OCH STUDIERÄTT
SIBELIUS- AKADEMIN KONSTUNI- VERSITETET URVALSGUIDE 2016 BYTE AV HUVUDÄMNE OCH STUDIERÄTT Vill du byta huvudämne? ELLER Har du en lägre högskoleexamen från en annan högskola och vill byta från kandidatskedet
Läs merRELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag
RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,
Läs merActing/Voice. Utbildningen som kursen ingår i Yrkesdansarutbildningen
Acting/Voice Detaljerad kursplan. Dokumentet finns under Alla filer och länkar i Schoolsoft. Kursens syfte är att utveckla den studerandes röst och röstteknik för scen, för undervisningssituationer och
Läs mer15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9
KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete
Läs merFöljande ämnen kan väljas som tillval i åk 8 BILDKONST MUSIK GYMNASTIK. Följande ämnen kan väljas som tillval för åk 8-9.
Bästa vårdnadshavare, Vi önskar få in elevernas val av tillval inom vecka 9 (veckan efter sportlovet). Valet görs på valkortet som lämnas in åt elevhandledaren. Eleven väljer mellan bildkonst och musik
Läs merUtveckling av bedömningskulturen. Direktör Gun Oker-Blom Undervisningsrådet Maj-Len Engelholm 2017
Utveckling av bedömningskulturen Direktör Gun Oker-Blom Undervisningsrådet Maj-Len Engelholm 2017 Bedömningens två uppgifter Att leda, stödja och sporra i studier och inlärning, samt att utveckla elevens
Läs merBegäran om utlåtande , Diarienr: UKM/41/010/2017
Helsingfors 7.3.2018 Undervisnings- och kulturministeriet kirjaamo@minedu.fi lukiouudistus@minedu.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande om utkast till regeringens proposition
Läs merGymnasiediplomet Teaterkonst
Gymnasiediplomet Teaterkonst 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:15 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Anvisningar för avläggandet av teaterdiplomet Syftet med gymnasiediplomet 3 Rätt att
Läs merLÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN, ALLMÄN LÄROKURS INRIKTNINGSALTERNATIV TEATERKONST
GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING I BORGÅ STAD Borgåbygdens Ungdomsförbund BUF r.f. Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU r.f. Borgå stad LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN, ALLMÄN LÄROKURS
Läs merIT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO. 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå
IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO 39 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå Statsrådet har fastställt planen för utveckling av utbildning och forskning åren 1999-2004. I utvecklingsplanen
Läs merHUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag
HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla
Läs merVal av nya studerande
Val av nya studerande till Teaterhögskolan 2012 Nya studerande År 2012 antas nya studerande till utbildningsprogrammen för skådespelarkonst (finskspråkig), regi, dramaturgi, dans, ljusdesign och ljuddesign
Läs merGYMNASTIK ÅRSKURS 3-6
GYMNASTIK ÅRSKURS 3-6 Allmänt Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning
Läs merA-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
Läs merFinlands musikläroinrättningars förbund rf. Fagott. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Fagott Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I FAGOTTSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna
Läs merSammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM
Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket
Läs merRP 32/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om anordnande
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om anordnande av studentexamen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om anordnande
Läs mer