Vilken effekt har varsel på aktiekursen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vilken effekt har varsel på aktiekursen?"

Transkript

1 Uppsala universitet Företagsekonomiska Institutionen Kandidatuppsats VT-2010 Handledare: Katerina Hellström Vilken effekt har varsel på aktiekursen? - En studie av svenska aktiemarknadens respons på proaktiva och reaktiva varsel Niklas Långbacka & Jakob Olofsson Sammanfattning Syftet med vår uppsats är att från ett kortsiktigt perspektiv undersöka hur proaktiva respektive reaktiva varsel påverkar svenska företagsaktiekurser. Vi utför en eventstudie där vi studerar aktiekursvängningarna utifrån en sjudagarsperiod omkring varslen, dagarna för sig men även dagarna ackumulerade. Urvalet är företag från Stockholmsbörsen som har varslat om uppsägning mellan till För att avgöra om det är ett proaktivt eller reaktivt varsel undersöker vi anledningarna till varslen och om det är några tveksamheter använder vi oss av Z-Score. Resultatet för proaktiva varsel visar en tendens till uppgång, dock är inte resultatet signifikant. Reaktiva varsel visar en nedgång och tre dagar är signifikanta. I det ackumulerade resultatet för proaktiva varsel finner vi inte någon signifikans medan fem utav sju dagar är signifikanta för reaktiva varsel.

2 Innehållsförteckning 1.0 Inledning Teoretiskt ramverk Signalteori och effektiva marknadshypotesen Varseldefinition och tidigare forskning Eventstudiemetod Beräkning av onormal avkastning och hypotestest Urval och resultat Onormal avkastning för proaktiva varsel Onormal avkastning för reaktiva varsel Analys Slutsatser och vidare forskning Referenser Bilagor Bilaga 1 Proaktiva varsel Bilaga 2 Reaktiva varsel Bilaga 3 Signifikantstest

3 -INLEDNING- 1.0 Inledning Vid första anblick finns det negativa associationer kring varsel om uppsägning, flera anställda i det berörda företaget är tvungna att sluta, ofta mot sin vilja. Företaget reducerar sin arbetsstyrka vilket kan medföra lägre produktivitet och försäljning. Från företagets synvinkel behöver dock varsel inte vara negativt utan är en åtgärd till ändrade förutsättningar eller anpassning till rådande marknadsförhållanden (Hahn & Reyes, 2003). Dessutom behöver varsel inte vara ett tecken på att företagets prestationer är svaga, utan det beror till stor del på om de är av proaktiv eller reaktiv karaktär. Proaktiva varsel beror på att företaget effektiviserar sin verksamhet och är därmed ett strategiskt tillvägagångssätt för kostnadsbesparing, detta kan vara ett positivt besked för företagets framtida värde. Reaktiva varsel är som ordet låter reaktion på yttre omständigheter och företagsledningen behöver reducera arbetsstyrkan för att till exempel möta en lägre efterfrågan. Reaktiva varsel signalerar därmed att företagets prestationer är svaga (McKnight et al., 2002). Ämnet är därutöver intressant av flera andra anledningar. Det är aktuellt i och med den finanskris som drabbat ekonomin och medfört att flera svenska företag blivit tvungna att varsla anställda. På arbetsförmedlingens hemsida går det att utläsa trenden tydligt då det år 2009 och 2008 varslades respektive personer. Under åren 2007 och 2006 varslades jämförelsevis få, nämligen och personer (Arbetsförmedlingen, 2010). Att ämnet är aktuellt kan även följas i media då varsel om uppsägning har varit ett hett ämne. Ett troligt skäl till det kan vara den rekordhöga arbetslösheten på 9,3 % som till stor del beror på de många varslen (Statistiska Centralbyrån, 2010). Ett annat kan vara de bonusar som en del företagsledare erhåller i samband med varsel, vilket leder till upprörda åsikter från inte bara uppsagda personer (Veckans Affärer, 2010). Det finns en del litteratur i ämnet med en klar majoritet från forskare som studerar amerikanska företag. I dessa undersökningar finner de signifikanta samband på onormala aktieavkastningar i anslutning till meddelandet om varslet. Även skillnader på reaktiva och proaktiva varsel har studerats, också här har signifikanta skillnader uppmäts (Hahn & Reyes, 2003 och Palmon, Sun & Tang, 1997). Ingen av de undersökningar vilka vi har upptäckt och som är gjorda på svenska företag har dock funnit signifikanta samband. Inte heller har vi funnit en studie när det gäller svenska företag som studerar skillnaderna mellan reaktiva och - 1 -

4 -INLEDNING- proaktiva varsel. En studie som kan besvara hur svenska marknaden reagerar på proaktiva och reaktiva varsel bidrar följaktligen med ny information. Vidare kan en sådan studie också bidra med att ge information till intressenter om vad de kan förvänta sig, särskilt investerare kan dra nytta av denna typ av information vid förvärv eller försäljning av aktier. Denna uppsats ämnar i och med den outforskade och bakomliggande problematiken att undersöka ämnet och besvara problemformuleringen: I ett kortsiktigt perspektiv, vilken påverkan har reaktiva respektive proaktiva varsel på svenska företagsaktiekurser? Dispositionen för uppsatsen är uppdelad i sex avsnitt där kapitel två presenterar det teoretiska ramverket som beskriver signalteori, den effektiva marknadshypotesen, proaktiva och reaktiva varsel samt tidigare forskning inom ämnet. Det tredje kapitlet är metoddelen och beskriver hur vi genomför vår eventstudie. Det fjärde kapitlet är empiridelen som redogör för urvalet och det resultat som påträffas i undersökningen uppdelat på proaktiva och reaktiva varsel. I det femte kapitlet analyseras resultatet och till sist i det sjätte kapitlet drar vi slutsatser från resultatet och analysen samt ger förslag på vidare forskning

5 -TEORI- 2.0 Teoretiskt ramverk I denna teoridel redogör vi först för signalteori och den effektiva marknadshypotesen som är relevanta för undersökningen då de behandlar företeelsen hur marknaden reagerar på viss information. Därefter beskrivs begreppen proaktiva och reaktiva varsel utifrån rådande teori och även tidigare forskning inom ämnet klargörs, vilket är väsentligt vid utformande av våra hypoteser. 2.1 Signalteori och effektiva marknadshypotesen Signalteori handlar om att marknadens informationsflöde är asymmetrisk vilket betyder att företagsledningar har mer information än intressenterna. Ledningen har därför lättare att bedöma om det finns möjlighet till framtida avkastning (Beck & DeMarzo, 2007, s. 555). Att informationsflödet är asymmetriskt innebär också att företagsledningen kan sända ut signaler som marknaden inte känner till, som sedan intressenterna tolkar och agerar efter (Ross et al., 2005, s. 446). Om ledningen meddelar ny information som påvisar att företaget är framgångsrikt eller ger positiva besked för den kommande tiden, kan också investerarna förvänta sig framtida utdelning och företagets värde ökar. En negativ signal som kommer från företagsledningen visar att en eventuell framtida utdelning inte kommer att ske vilket försämrar företagets värde (Beck & DeMarzo, 2007, s ). Då ledningen på företag besitter mer kunskap än intressenterna om företaget kan de manipulera den information som publiceras för att öka värdet på företaget. De långsiktiga konsekvenserna av ett sådant handlande är dock negativa då marknaden tids nog kommer underfund om hur det egentligen ligger till, och företagets intressenter märker att företaget är övervärderat (Ross et al., 2005, s. 446). Signalerna som skickas vid varsel kan antingen vara proaktiva eller reaktiva. Vid proaktiv signal kan investerarna tyda varslet som ett positivt tecken på att ledningen agerar för att förbättra företagets finansiella situation. Den positiva signalen leder till att företagets värde ökar. Vid en reaktiv signal kan investerarna tolka varslet som att företagets ekonomiska situation är akut och att åtgärder måste göra direkt för att inte företaget ska gå i konkurrs. Investerarnas tolkning av reaktiva signalen gör att företaget förlorar värde (McKnight et al., 2002). Ett problem med signalteorin är att intressenter kan tolka signalerna på olika sätt och därmed kan till exempel proaktiva varsel tolkas negativt av marknaden, om de inte uppfattar signalen på ett sådant sätt som stämmer överrens med teorin. (Ross et al., 2005, s. 446) - 3 -

6 -TEORI- Den effektiva marknadshypotesen (EMH) menar till skillnad från signalteorin att det inte råder ett asymmetriskt informationsförhållande mellan företagsledningen och intressenter. EMH innebär att marknadens aktiepriser vid varje tillfälle återspeglar all tillgänglig information och påstår med andra ord att marknaden är informationseffektiv. Följden av detta är att samtliga aktörer har all information tillgänglig vilket leder till att det inte blir några felprissättningar (Fama, 1970). Det betyder också att det är omöjligt för investerare att göra arbitragevinster då marknaden hela tiden justeras efter information på marknaden. Det finns tre olika scenarion hur aktien kan reagera på kungörelse av ny information. I en effektiv marknad ska aktiekursen omedelbart påverkas när den nya informationen offentliggöras vilket illustreras av den mörka linjen i Figur 1 (Haugen, 2001, s. 581). De streckade linjerna i figuren visar de reaktioner som kan förväntas på marknader som inte är effektiva, linjerna indikerar att marknaden antingen överreagerar eller att det uppstår en fördröjning av den nya informationen. Överreaktion innebär att investerarna värderar den nya informationen för optimistiskt, alltså värderar den högre än marknadsvärdet. Fördröjning betyder att det tar lång tid för investerarna att få informationen eller att avgöra om aktien är undervärderad. Detta scenario leder till att marknaden blir ineffektiv och att aktiekursen stiger under en långsam process (Haugen, 2001, s ). Om händelsen har negativ effekt på marknaden förväntas samma scenario att ske fast spegelvänt. Figur 1 Händelseförlopp vid tillkännagivande av ny information. Källa: Haugen, 2001, s

7 -TEORI- Fama (1970) vidareutvecklar EMH genom en uppdelning av flera effektivitetsnivåer av marknaden som svag, semi-stark och stark. Den svagt effektiva marknaden innebär att informationen i aktiepriser speglas av historisk information (Fama, 1970). Exempelvis kan investerare inte göra vinster på värderingsmodeller som bygger på historisk data, då aktiepriset redan hunnit justerats (Haugen, 2001, s. 573). Den semi-starka formen av den effektiva marknaden är att marknadens aktiepriser justeras av historisk samt publicerad information, som till exempel delårsrapporter (Fama, 1970). I denna situation är det nästan omöjligt att hitta överavkastning för investerare då den publika informationen justerar marknadens priser nästan omgående (Haugen, 2001, s. 573). Den starka formen av den effektiva marknaden innebär att det inte går att göra överavkastning då marknaden är helt effektiv. Ett tillkännagivande av till exempel varsel har ingen effekt i och med att marknaden redan är medveten om varslet innan informationen har publicerats, aktiekursen är således justerad. Information som speglas i den starkt effektiva marknadens aktiepriser är publik, historisk samt privat information (Fama, 1970). EMH bygger på antaganden vilket i alla lägen inte stämmer överrens med verkligheten. Antaganden är nödvändiga för att inte teorierna ska bli alltför komplexa, men det medför även begränsningar till teorierna. Informationsantagandet i EMH menar att alla investerare skall ha tillgång till all information och att investerare skall värdera informationen på liknande sätt (Haugen, 2001, s. 573). Det antagandet är dock inte realistiskt och det är lätt att föreställa sig situationer där information är inskränkt till ett fåtal personer. Informationsflödet är i dagsläget också oerhört stort vilket gör det omöjligt för investerare att ta in och värdera all information. Dessutom besitter inte alla investerare tillräcklig kunskap och erfarenhet för att kunna tolka och värdera informationen korrekt. Trots sina brister är dock EMH en vedertagen teori inom ämnet (Haugen, 2001, s. 573). 2.2 Varseldefinition och tidigare forskning Varsel om uppsägning är det tillkännagivande som företag ger innan anställda blir uppsagda, som svenska bolag är tvungna att göra enligt lag. Beroende på hur många som blir uppsagda gäller olika regler för när företagen måste varsla. Är det en arbetsstyrka på 5 till 25 personer ska det ske två månader i förväg, medan en uppsägning på mellan 25 till 100 anställda leder till att företaget måste varsla fyra månader innan. Om det däremot kommer varslas mer än 100 anställda måste underrättelsen ske sex månader i förväg (SFS 1974:13). Enligt teorin finns det två varseltyper, proaktiva och reaktiva, och dessa åtskiljs från varandra då företag har olika - 5 -

8 -TEORI- anledning till varför de väljer att varsla (Abraham, 2005). Den allmänna betydelsen av proaktiv är att någonting reagerar på eget motiv, medan reaktiv betyder att någonting reagerar på grund av tvång från yttre förhållanden. I linje med ovanstående resonemang är proaktiva varsel en åtgärd för att effektivisera sin verksamhet som företaget väljer att genomföra på eget initiativ. Denna åtgärd kan i framtiden leda till högre produktivitet och lägre kostnader vilket på sikt bidrar till bättre resultat. Företagets val av varsel är därför inte en konsekvens av svaga prestationer och således sänder bolaget ut positiva signaler. Reaktiva varsel å andra sidan är reaktion på yttre omständigheter som till exempel lägre efterfrågan, mindre marknadsandelar eller lägre orderingång. Det tyder på svaga prestationer och företaget förmedlar negativa signaler (McKnight et al., 2002). Proaktiva och reaktiva åtgärder kan även appliceras på flera fält inom forskning och är inte åtknutit till endast varsel. Inom exempelvis organisationsteori innebär begreppet proaktiv att förändringsarbete inleds på eget initiativ, medan reaktiv innebär att företaget reagerar på förändringar som skett i dess omvärld. På det viset kan företaget ändra strukturen i bolaget och anpassa sig till aktuella förutsättningar (Nadler & Tushman, 1989). I den tidigare forskningen på varsel sett utifrån ett finansperspektiv används inte alltid begreppen proaktiv och reaktiv som indelning på varsel, utan författarna använder sig ofta av en tydligare sortering på varseltyperna. De studier som undersöker de bakomliggande anledningarna åtgör dock en skillnad på positiva och negativa varsel, där författarnas hypoteser är att aktiekursen bör öka eller minska beroende på varseltyp. Worrell, Davidson & Varinder (1991) studerar hur aktiemarknaden påverkas av varsel om uppsägning. Deras undersökning syftar främst till att granska hur varsel som sådant påverkar marknaden men de studerar även om aktiemarknaden reagerar olika beroende på anledning bakom varslen. De anledningar som författarna använder sig av i indelningen av varsel är omstrukturering och finansiella problem. Författarna undersöker en nioårsperiod mellan åren 1979 till 1987 och finner totalt 194 varsel. Av dessa kvarstår 117 varsel i studien efter att varsel som saknar anledning tagits bort. De studerar flera olika händelsefönster och resultatet som helhet visar att marknaden påverkas negativt av signalerna som sänds ut. Företag med finansiella problem visar på ett tiodagars händelsefönster en nedgång i aktiekursen på 2,46 % medan varsel som beror på omstrukturering påverkar aktiekursen negativt med 0,27 %. Den statistiska styrkan för reaktiva varsel är genomgående stark medan styrkan för proaktiva varsel är svag och ingen signifikans hittas för tiodagarsperioden (Worrell et al., 1991). Palmon, Sun & Tang (1997) studerar varsel som beror på ogynnsamma marknadsförhållanden, till exempel lägre efterfrågan och högre råvarupriser, samt varselbeslut - 6 -

9 -TEORI- vilket uppkommer som ett resultat av oväntade effektivitetsförbättringar eller planer om sådant. I sin undersökning inkluderar de varsel mellan tidsperioden 1982 till 1990 som de finner på New York Times Index och The Wall Street Journal Index. De upptäcker 57 varsel som tillhör den första gruppen och 83 varsel som tillhör den andra. Därefter beräknar de den ackumulativa onormala avkastningen utifrån olika händelsefönster, bland annat en tvådagarsperiod och en tolvdagarsperiod. Gemensamt för de studerade tidsfönsterna är att varslen om uppsägning som beror på ogynnsamma marknadsförhållanden uppvisar negativa effekter på aktiekursen medan effektivitetsförbättringar innebär positiva effekter. När de studerar tvådagarsperioden finner de en minskning på aktiekursen med 1,8 % för första gruppen och en ökning med 0,6 % på andra gruppen samtidigt som resultatet visar sig vara signifikant på 1 % nivå (Palmon et al., 1997). Chen, Mehrotra, Sivakumar & Yu (2001) undersöker hur varsel påverkar aktiekurser i både ett kortsiktigt och långsiktigt perspektiv. För att gruppera varsel studerar de dels företagsledningens skäl och dels hur företagets resultat och andra mått på prestationer förändrats i anslutning till varseldagen. Anledningarna till varslet har författarna delat in i fyra kategorier som är kostnadsreduceringar, minskad i efterfrågan, sämre lönsamhet och omstruktureringar. Deras antagande är att om varslen är uppfattade som ett verktyg för kostnadsbesparing bör marknaden reagera positivt vid tillkännagivandet medan om varslen tolkas som ett oväntat besked på lägre avkastning i framtiden bör aktiekursen minska. De menar dock att varsel som medför kostnadsbesparingar inte behöver påverka aktiekursen positivt om skalan på varslet är lägre än den som marknaden förväntar sig, i sådana fall bör en motsatt reaktion ske och således minskar aktiekursen. När de studerar den kortsiktiga inverkan på aktiekursen undersöker de en tvådagars period kring varslen och finner blandade resultat men genomgående sker en nedgång i aktiekurserna. Vid lägre efterfrågan reagerar aktiekursen starkast med 2,4 % som är signifikant på 5 % nivå och när varslen beror på sämre lönsamhet minskar aktiekursen med 1,2 % vilket är signifikant på 10 % nivå. Ingen av de andra två skälen kostnadsbesparing och omstrukturering bekräftar författarnas hypoteser utan aktiekursen minskar med 1,1 % respektive 0,5 %. Kostnadsbesparing är signifikant även den på 10 % nivå men värt att uppmärksamma är att omstrukturering inte är signifikant på någon nivå (Chen et al., 2001). Hahn & Reyes (2003) studerar även de hur varsel om uppsägning påverkar aktiekursen med två indelningar som är snarlika proaktiva och reaktiva varsel även om benämningarna inte används. För att dela in varslen skiljer de på om underliggande orsaken beror på minskning i - 7 -

10 -TEORI- efterfrågan eller omstrukturering. I sin undersökning utgår de ifrån vad företagen själva utger och tolkar anledningen. För att besvara sin frågeställning utför de en eventstudie med varsel som är större än personer under perioden 1995 till Utifrån observationerna beräknar de den onormala överavkastningen utifrån olika händelsefönster och finner signifikanta samband både för reaktiva och proaktiva varsel. I deras sjudagars händelsefönster upptäcker de att reaktiva varsel minskar med 5,7 % medan proaktiva varsel ökar med 2,6 % (Hahn & Reyes, 2003). Sammanfattningsvis bistår den tidigare forskningen med blandande resultat framför allt när det gäller proaktiva varsel som omstruktureringar medan reaktiva varsel som lägre efterfrågan är mer konsekvent. Hahn & Reyes (2003) samt Palmon, Sun & Tang (1997) är de enda studier som påvisar signifikanta positiva samband för proaktiva varsel, övriga undersökningar visar smått negativa relationer utan signifikans. För reaktiva varsel är förhållandet tydligare då alla fyra artiklar vi redogör för visar signifikanta negativa samband. De studier som vi redogör för följer alla en eventstudiemetod där resultatet är beroende på hur den förväntade avkastningen beräknas. Då olika metoder kan användas för att beräkna detta varierar också resultatet med val av formel för den förväntade avkastningen. Därmed kan kritik riktas åt resultatet för den onormala avkastningen som en följd av feluppskattning av den förväntade avkastningen (Abarbanell & Bushee, 1988)

11 -METOD- 3.0 Eventstudiemetod I metoddelen presenteras hur vi utför vår eventstudiemetod för att besvara vår frågeställning. För att utföra vår eventstudie är det nödvändigt att följa flera steg i en process som leder fram till slutresultatet och dispositionen kommer följa de stegen. Kortfattat innebär det att definiera händelsen och eventfönstret, samla in data som uppfyller uppsatta urvalskriterier, genomföra beräkningar på den normala och onormala avkastningen och slutligen utföra ett signifikanstest från det uppnådda resultatet. Det första steget är att definiera själva händelsen och händelsefönstret, det vill säga den tidsperiod som studeras i undersökningen (MacKinlay, 1997). Studiens resultat är till stor del beroende på hur händelsen definieras eftersom det utgör grunden för urvalet, vilket innebär att detta moment är avgörande. Den händelse som vi studerar är varsel om uppsägning och de varsel som ingår i vår studie uppfyller de krav som specificeras i avsnitt 2.2. Vidare måste reaktiva och proaktiva varsel definieras för att kunna åtskiljas och beräknas, inom teorin finns som nämnt ingen exakt definition på vad som är ett proaktivt och reaktivt varsel. Bland de forsknings artiklar vi redogör för under teoridelen utgår de ifrån vad företagen själva utger. Vi ser potentiella risker med ett sådant förfaringssätt, företagen själva har incitament att sända ut positiva signaler för att höja aktiepriset och därmed värdet på företaget. Företaget kan därmed uppge att de genomför varslet på grund av proaktiva åtgärder fast det egentligen är reaktiva bakomliggande skäl. I en kvantitativ studie som denna är det svårt att kontrollera om företaget rapporterar sanningen. För att i indelningsprocessen öka säkerheten i ett korrekt genomförande noterar vi dels anledningen till varslet men vi beräknar också företagets Z-Score innan händelsen sker. Z-Score är ett sammanvägt mått på företagets konkursrisk (Altman, 1968). Om det finns uppenbara skäl att det är ett proaktivt varsel, till exempel att ett nytt produktionssystem har genomförts vilket minskar behovet av arbetsstyrkan eller att delar av verksamheten flyttas till mer fördelaktiga platser, klassificerar vi det också som ett proaktivt varsel. Detsamma gäller för reaktiva varsel, finns det självklara anledningar som minskad orderingång, reducerad efterfrågan eller behov av minskade kostnader på grund av dåliga resultat blir varslet indelat som reaktivt. Vid gränsfall eller varsel där själva anledningen inte på ett tydligt sätt framgår används Z-Score. Vi anser att det måttet ger en bra vägledning för huruvida det är ett proaktivt eller reaktivt varsel då Z-Score tar hänsyn till flera viktiga faktorer utifrån finansiell information. Lönsamhet, brist på likvida medel, eget kapital - 9 -

12 -METOD- kontra skulder och försäljning dividerat på totala tillgångar är nyckeltal som tillsammans åskådliggör en bra bild av företagets situation och därmed kan avgöra vad det är för variant av varsel. Vid beräkning av Z-Score används olika formler för tillverkande eller övriga företag och därför har vi våra beräkningar använt följande formler: Z-Score formeln för tillverkande företag (Altman, 1968): Z = 1.2X X X X X 5 Z-Score formeln för övriga företag (Altman, 2000): Z = 6.56X X X X 4 Där: X 1 = Rörelsekapital / Totala tillgångar X 2 = Bibehållna vinster / Totala tillgångar X 3 = Resultat före räntekostnader och skatter / Totala tillgångar X 4 =Marknadsvärde på eget kapital / Totala skulder X 5 = Försäljning / Totala tillgångar Z = Z-Score på företaget Ett Z-Score på under 2,675 har i undersökningar för tillverkande företag kunnat förutsäga konkurser på % beroende på tidsperiod, vilket tyder på att företagets prestationer är svaga (Altman, Haldeman & Narayanan, 1977). Vår gränslinje kommer därmed befinna sig på 2,675 för tillverkande företag medan motsvarande siffra för övriga företag är något högre på 2,9. Denna gränsindelning används på varsel om uppsägning som saknar skäl eller där anledningen till varslet inte framgår på ett tydligt sett. Z-Score fördelning för tillverkande företag: Reaktivt varsel 2,675 < Z-Score < 2,675 Proaktivt varsel Z-Score fördelning för övriga företag: Reaktivt varsel 2,9 < Z-Score < 2,9 Proaktivt varsel Tidsfönstret som vi studerar är en sjudagarsperiod omkring kungörelsen av varje varsel, alltså tre dagar före och tre dagar efter. Fördelen med vår korta tidsperiod som vi studerar är att effekten isoleras, under förutsättningen att inget annat av betydelse inträffar under samma period och orsakar brus. Det är också anledningen till att vi inte väljer att studera de långsiktiga effekterna av varsel eftersom risken för att det uppstår brus är stor och svår att eliminera. Därmed finner vi att informationen dagarna omkring varslet är mer kvalitativ än

13 -METOD- den som erhålls utifrån ett längre perspektiv, även om det finns problem med mätning av dagsavkastning som till exempel lägre normalitet på stickproven (Brown & Warner, 1985). Anledningen till att vi studerar aktiekursen innan händelsen sker är för att försäkra oss om att ingen insiderinformation har läckt ut och därmed redan har påverkat kursen. Enligt rekommendationer bör man studera tre dagar omkring händelsen om det med stor sannolikhet går att ange rätt händelsedag (MacKinlay, 1997). Vårt val att studera fler dagar än så beror på att det minskar den potentiella risken att genomföra mätning av fel period och eventuella fördröjda effekter av varslet kan fångas upp. I undersökningen är den dag då varslet om uppsägning sker T 0, T 1 är dagen efter, T 2 är två dagar efter och så vidare vilket illustreras i Figur 2. Figur 2 Händelsefönster för varsel om uppsägning där dag T 0 representerar varseldagen. T -3 T -2 T -1 T 0 T 1 T 2 T 3 Det andra steget i eventstudieprocessen är samla in data och välja urvalskriterier som måste uppfyllas för att varslet ska ingå i studien (MacKinlay, 1997). Vid insamling av data studerar vi noterade företag på Stockholmsbörsen och använder oss av företagsnamnen samt sökorden varsel, varslar och uppsägning på informationskanalen Affärsdata. Tidsperioden för datainsamlingen av data är ur Affärsvärlden mellan till Denna period väljer vi för att fånga upp företag både under hög- och lågkonjunktur då vi anser att det ökar möjligheten att få tag i en tillfredställande population för både reaktiva respektive proaktiva varsel. Därefter använder vi oss utav Datastream för att studera aktiekurssvängningarna omkring de varslen som vi finner utifrån Affärsdata. Även den finansiella informationen som behövs till Z-Score beräkningarna hämtar vi från Datastream, förutom bibehållna vinster som vi inte har tillgång till. De kvarhållna vinsterna kommer vi istället beräkna utifrån Affärsdata eller när det krävs från företagens årsredovisningar. Under insamlingsarbetet är det sex stycken kriterier som måste uppfyllas för att företag och varsel om uppsägningen skall få ingå:

14 -METOD- Företagen måste vara noterade på Stockholmsbörsen under den aktuella tidsperioden varsel om uppsägning äger rum (NasdaqOMX, 2010). Genomför varsel under tidsperioden till och information om detta måste finnas att tillgå på Affärsdata. Information om företagets aktiekurs måste vid varseltillfället finnas åtkomlig på Datastream. Företagen får inte vara verksamma inom finansbranschen då Z-Score inte är funktionell på dessa företag (Altman, 2000). Det får inte ske en annan störande händelse under samma period som har betydande effekt på aktiekursen eftersom det försämrar resultatet (MacKinlay, 1997). Flera varsel inom samma företag och tidsfönster sorterar vi bort för att undvika den så kallade klustereffekten vilket gör resultatet sämre (MacKinlay, 1997). 3.1 Beräkning av onormal avkastning och hypotestest När aktiekurserna är hämtade och all data insamlad behöver vi utföra två beräkningar för att uppskatta varseleffekten, den första är den normala avkastningen som skulle vara förväntad om inte händelsen skett. Den andra är den onormala avkastningen som är skillnaden mellan faktiskt utfall, vilket vi finner från Datastream, och den förväntade avkastningen. Svårigheten i att göra en korrekt uppskattning av varseleffekten ligger alltså i värderingen av den förväntade avkastningen. Det finns flera alternativ för att estimera den förväntade avkastningen men i denna studie har vi valt att använda den välkända Capital Asset Price Modell (CAPM). En svaghet med denna modell är att den bygger på den effektiva marknadshypotesen där informationen är fritt tillgänglig och att risker leder till högre avkastning. CAPM grundar sig därmed i svaga antaganden men är fortfarande att anse som ett bra val eftersom det är en väletablerad metod. Formeln som är hämtad från CAPM har följande utseende (Beck & DeMarzo, 2007, s ): R i = r f + β i eff (R eff r f) Där: R i = Den förväntade avkastning på aktien i. r f = Förändringen av den riskfria räntan. Hämtad 120 dagar före varseltillfällets kvartal. β i eff = Beta är företagets risk i förhållandet till marknaden avkastning. R eff = Marknadsportföljens avkastning. Hämtad 120 dagar före varseltillfällets kvartal

15 -METOD- Marknadsportföljens avkastning värderas utifrån OMX Stockholm PI som är ett index med samtliga noterade aktier på Stockholmsbörsen. Förändringen av den riskfria räntan uppskattas från OMRX Treasury Bond Index och β hämtar vi från Datastream. Anledningen till att vi väljer att estimera marknadsportföljens avkastning 120 dagar före varseltillfällets kvartal är för att det är en skälig period, då det är aktuella svängningar på indexet men samtidigt inte för kort estimeringsperiod (MacKinlay, 1997). När den förväntade avkastningen är beräknad för aktien kan vi kalkylera den onormala avkastningen genom följande formel: AR it = R vt R it Där: AR it = Onormal avkastning R vt = Verklig avkastning R it = Förväntad avkastning Efter att vi utfört beräkningarna av den onormala avkastningen för respektive aktie sammanställer vi resultatet genom att räkna ut den genomsnittliga onormala avkastningen (AAR) för respektive dag under eventfönstret. I sammanställandet åtskiljer vi reaktiva och proaktiva varsel då vi vill studera de skillnader som finns, därmed genomförs två sammanställningar nämligen AAR P för proaktiva varsel och AAR R för reaktiva varsel. I och med att eventfönstret är sju dagar kommer det finns sju stycken AAR P samt sju antal AAR R. AAR t = 1 N Där: N i=1 AR it AR it = Onormala avkastningar N= Antal observationer AAR t = Den genomsnittliga avkastningen Till sist beräknar vi den kumulativa onormala avkastningen (CAAR) för proaktiva och reaktiva varsel genom att ackumulera alla dagars AAR P och AAR R. Följaktligen får vi CAAR P och CAAR R som illustrerar helhetseffekten av varsel om uppsägning inom vårt tidsfönster:

16 -METOD- CAAR i = t 2 t=t 1 AAR it där AAR it = Genomsnittlig onormal avkastning CAAR i =Kumulativ onormal avkastning För att mäta styrkan i vårt resultat utför vi fyra signifikanstest genom t-tester med ett konfidensintervall på 95 %. Signifikanstesterna gör vi i statistikprogrammet SPSS. Nollhypotesen (H 0 ) är att AAR P, AAR R, CAAR P och CAAR R är lika med noll och att varsel om uppsägning således inte har någon effekt. Alternativhypotesen (H 1 ) är för proaktiva varsel att det går att finna onormal avkastning i anslutning till varsel som är större än noll och att företeelsen påverkar aktiekursen positivt. För reaktiva varsel är H 1 att det går att hitta onormal avkastning vilket ger en negativ reaktion som är mindre än noll. Vi väljer att räkna ut och göra hypotestest på både AAR, genomsnittliga avkastningen, och CAAR, den kumulativa avkastningen. Det gör vi för att det är intressant att se hur förändringen av aktiekurserna sker dag för dag samt studera den totala förändringen. De fyra hypotestesterna som utreds i studien är: Hypotestest på AAR P för proaktiva varsel: H 0 : AAR P = 0 H 1 : AAR P > 0 Hypotestest på CAAR P för proaktiva varsel: H 0 : CAAR P = 0 H 1 : CAAR P > 0 Hypotestest på AAR R för reaktiva varsel: H 0 : AAR R = 0 H 1 : AAR R < 0 Hypotestest på CAAR R för reaktiva varsel: H 0 : CAAR R = 0 H 1 : CAAR R <

17 -EMPIRI- 4.0 Urval och resultat Inledningsvis kommer det statistiska urvalet som ingår i studien samt bortfallet att introduceras. Vidare presenteras statistik över hur de reaktiva och proaktiva företagen ser ut med hänseende på medelvärden. Därefter fördelas urvalet i proaktiva eller reaktiva varsel enligt definition samt sammanställs i en tabell för bättre översikt. Till sist redovisas överavkastningen för respektive varsel i diagram både för AAR och CAAR, och resultatets styrka testas genom t-test. Då vi hämtar företag på Stockholmsbörsen finns det 289 stycken företag listade med A och B- aktier. Efter bortfall av företagens A-aktier och de listade finans- och investmentföretag får vi 209 stycken företag kvar att undersöka. Inte helt oväntat finner vi att de större företagen, som till exempel Volvo, SAAB och SAS har en högre frekvens av varsel än de mindre företagen. Antalet varsel om uppsägning som vi upptäcker genom Affärsdata är 209 stycken och efter bortfall av varsel som saknar information i Datastream kvarstår 198. På grund av klustereffekter faller ytterligare tio varsel bort och det återstår 188 varsel. Slutligen faller dessutom tjugofem stycken varsel bort som påverkas av övriga betydande händelser under samma tidsfönster som varslen, till exempel nyemission, vinstvarningar och publicering av finansiella rapporter, vilket gör att det kvarstår 163 varsel. Dessa varsel delar vi därefter in i proaktiva respektive reaktiva varsel och utfallet blev till slut 42 proaktiva varsel och 121 reaktiva varsel, vilket betyder att vi fick en klar majoritet av reaktiva varsel med ungefär tre fjärdedelar (74 %). Tabell 1 illustrerar denna urvalsprocess

18 -EMPIRI- Tabell 1 Tabell 1 visar urvalsprocessen av antalet företag och varsel och den slutgiltiga summan reaktiva och proaktiva varsel som ingår i studien. Företagsaktier på Stockholmsbörsen 289 Bortfall av A-aktier -36 Bortfall av finans och investmentföretag -44 Företag kvar efter bortfall 209 Upptäckta varsel 209 Bortfall av saknad data -11 Bortfall av kluster -10 Bortfall av betydande händelse -25 Antal varsel efter bortfall 163 Varav: Proaktiva varsel 42 Reaktiva varsel 121 I Tabell 2 ser vi företagens medelvärden på olika balans- och resultatposter utifrån företagens Z-Score beräkningar. De är uppdelade på företag som varslar proaktivt eller reaktivt för att få en bättre inblick i den finansiella situation som överlag råder. Eftersom medelvärdet av de totala tillgångarna för reaktiva företagen är tre gånger större än de proaktiva blir de absoluta siffrorna missvisande. Procenten är i detta fall en bättre vägledare eftersom det är respektive post dividerat med totala tillgångar för att lättare jämföra företagen. Framför allt finns de största skillnaderna i rörelsekapital, proaktiva företag har mycket bättre likviditet än reaktiva. Rörelseresultatet är ganska jämlikt om man studerar räntabiliteten på totala tillgångar och de reaktiva företagen som helhet når faktiskt upp till en 9 procentig avkastning. När det gäller marknadsvärde på eget kapital finns en fördel för proaktiva företag med 15 procentenheter. Vidare är de totala skulderna 14 procentenheter högre för reaktiva företag än proaktiva med hänsyn till totala tillgångar

19 -EMPIRI- Tabell 2 Tabell 2 visar medelvärdet av de företag som ingår i studien uppdelade på företag som varslar proaktivt eller reaktivt, enligt beräkningar från Z-Score. Medelvärde utifrån Z-Score: Omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder Företag som varslar proaktivt Företag som varslar reaktivt (34 %*) (7 %*) Totala tillgångarna Rörelseresultatet (11 %*) (9 %*) Marknadsvärde på eget kapital (50 %*) (35 %*) Totala skulderna (50 %*) (64 %*) *Förhållande till totala tillgångar 4.1 Onormal avkastning för proaktiva varsel Diagram 1 redovisar resultatet för beräkningarna av den onormala avkastningen på de proaktiva varsel som ingår i vår studie, dagarna avskilda för sig inom tidsfönstret och ackumulerade över samtliga 43 varsel. Aktiekurserna reagerar både positivt och negativt beroende på vilken dag som studeras kring varseldagen. Den huvudsakliga skillnaden är dock att när kursen reagerar positivt är de procentuella svängningarna högre än motsvarande när de är negativa. Tidpunkten innan händelsen är svängningarna positiva för dag T-3 med en ökning 0,63 % och för dag T-2 med 0,20 %. Dagen innan varslet om uppsägning är aktiekursen minimalt positiv på 0,01 % och även den dag då företagen varslar upptäcker vi en smått positiv effekt på 0,08 %. Noterbart är att varseldagen faktiskt är den dag under tidsfönstret med tredje minst effekt på aktiekursen. Efterföljande dag T+1 är den dag med störst påverkan och aktiekursen stiger med hela 0,70 % medan effekten av T+2 är negativ med 0,03 % och T+3 är negativ på 0,19 %. För att se styrkan i detta resultat åskådliggör vi p-värdena för respektive dag utifrån vårt signifikanstest i Tabell 3. Ingen dag i testet visar signifikantnivå, faktum är att det högsta t-värdet är för dagen T+1 vilket innebär ett p-värde på 0,157, som fortfarande är långt ifrån det valda konfidensintervallet på 95 %. Det innebär således att vår hypotes inte kan styrkas och nollhypotesen AAR P = 0 accepteras för proaktiva varsel

20 -EMPIRI- Diagram 1 Diagram 1 anger AAR P för händelsefönstret och hur det varierar mellan dagarna. 0,8% 0,7% 0,6% 0,5% 0,4% 0,3% 0,2% 0,1% 0,0% -0,1% -0,2% -0,3% 0,70% 0,63% 0,20% 0,08% 0,01% -0,03% -0,19% T-3 T-2 T-1 T 0 T+1 T+2 T+3 Tabell 3 Tabell 3 visar medelvärde, t-värde och p-värde för AAR P under händelsefönstret. Proaktiva varsel - AAR P Dag N Medelvärde t-värde p-värde T , ,063 0,294 T , ,395 0,695 T , ,012 0,99 T , ,138 0,891 T ,007 1,441 0,157 T , ,065 0,948 T , ,473 0,639 Efterföljande steg i vår undersökning, för att se helhetseffekten, innebär att dagarna ackumuleras ihop och Diagram 2 redovisar resultatet för CAAR P. Den totala effekten av proaktiva varsel är som diagrammet illustrerar positivt och nettoeffekten av aktiekursförändringen inom vårt tidsfönster hamnar på 1,27 %. Det finns ingen påtaglig uppgående trend som är jämnt fördelad över dagarna, utan den positiva nettoeffekten är ett resultat av rekyler framför allt vid dag T+1 då aktiekursen går från 0,92 % till 1,62 %. Eftersom AAR P är långt ifrån den kritiska punkten för att nå signifikans kan man heller inte förvänta sig att nollhypotesen CAAR P = 0 kan förkastas. Resultatet från t-testet som redogörs i Tabell 4 bekräftar också det

Läcker företag information?

Läcker företag information? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet Examensarbete C Författare: Niklas Andersson Handledare: Lennart Berg Termin och år: VT 2011 Datum: 2011-06-07 Läcker företag information? En studie

Läs mer

Varsel om uppsägning

Varsel om uppsägning Kandidatuppsats VT 2009 Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet Företagsekonomiska Institutionen Varsel om uppsägning - Hur påverkas aktiekursen i hög- respektive lågkonjunktur? Handledare: Mats Persson

Läs mer

Det oförväntade resultatets påverkan

Det oförväntade resultatets påverkan Det oförväntade resultatets påverkan En studie av Post earnings announcement drift på den svenska aktiemarknaden Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet HT 2015 Datum

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab Uppfödning av kyckling och fiskleveroljor Statistiska jämförelser: parvisa observationer och oberoende stickprov Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson vt 2012 Fiskleverolja tillsätts

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram samt återköp och överlåtelse av egna aktier

Styrelsens förslag till beslut om långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram samt återköp och överlåtelse av egna aktier Punkt 18: Styrelsens förslag till beslut om långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram samt återköp och överlåtelse av egna aktier A. Långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram Programmet

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT 31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT Det blev endast en ytterst kort period av optimism efter att oron för Grekland lagt sig. Finansmarknadernas rörelser har de senaste veckorna präglats

Läs mer

Del 2 Korrelation. Strukturakademin

Del 2 Korrelation. Strukturakademin Del 2 Korrelation Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är korrelation? 3. Hur fungerar sambanden? 4. Hur beräknas korrelation? 5. Diversifiering 6. Korrelation och Strukturerade Produkter

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin Del 3 Utdelningar Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är utdelningar? 3. Hur påverkar utdelningar optioner? 4. Utdelningar och Forwards 5. Prognostisera utdelningar 6. Implicita utdelningar

Läs mer

Analys av Electra Gruppen

Analys av Electra Gruppen Rättelse, jag har fått många synpunkter på min analys, tidigare har de blivit ganska bra, främst på slutsumman. Efter många synpunkter så har jag lagt än mer tid på att få fakta på siffrorna och reviderar

Läs mer

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Föreläsning 4 ffektiva marknader Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris ffektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Konsekvens: ndast ny information påverkar

Läs mer

Varsel om uppsägning

Varsel om uppsägning !! Företagsekonomiska institutionen FEKH89 Examensarbete i finansiering på kandidatnivå Vårterminen 2013 Varsel om uppsägning Påverkar sektorstillhörighet investerarnas reaktion? Författare: Kalén, Kristofer

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Strukturakademin Strukturinvest Fondkommission FIGUR 1. Utdelning. Återinvesterade utdelningar Ej återinvesterade utdelningar

Strukturakademin Strukturinvest Fondkommission FIGUR 1. Utdelning. Återinvesterade utdelningar Ej återinvesterade utdelningar Del 3 Utdelningar Innehåll Implicita tillgångar... 3 Vad är utdelningar?... 3 Hur påverkar utdelningar optioner?... 3 Utdelningar och forwards... 3 Prognostisera utdelningar... 4 Implicita utdelningar...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

, s a. , s b. personer från Alingsås och n b

, s a. , s b. personer från Alingsås och n b Skillnader i medelvärden, väntevärden, mellan två populationer I kapitel 8 testades hypoteser typ : µ=µ 0 där µ 0 var något visst intresserant värde Då användes testfunktionen där µ hämtas från, s är populationsstandardavvikelsen

Läs mer

OPTIONSSTRATEGIER SNABBGUIDE AKTIEOPTIONER

OPTIONSSTRATEGIER SNABBGUIDE AKTIEOPTIONER OPTIONSSTRATEGIER SNABBGUIDE AKTIEOPTIONER Optioner ger investerare många möjligheter eftersom det finns strategier för alla olika marknadslägen. De är också effektiva verktyg för att försäkra innehav

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2015 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut under punkt 13 på dagordningen vid årsstämma i Swedish Match AB den 28 april 2009

Styrelsens förslag till beslut under punkt 13 på dagordningen vid årsstämma i Swedish Match AB den 28 april 2009 BILAGA 5 Styrelsens förslag till beslut under punkt 13 på dagordningen vid årsstämma i Swedish Match AB den 28 april 2009 Bakgrund 1999 beslutade styrelsen att införa ett köpoptionsprogram i Swedish Match.

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2012 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) GRs effektstudie 2005 Rapport gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn och Öckerö, 2003 Juni 2005 Undersökningen är genomförd av

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 203 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Innehåll Förord... 3 Sammanfattning av årets studie... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar

Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0722 rir 2014:27 Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar Arbetsförmedlingens arbete vid varsel Ett bidrag till effektiva omställningsinsatser?

Läs mer

Bisnode och Veckans Affärer presenterar SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015

Bisnode och Veckans Affärer presenterar SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015 Bisnode och Veckans Affärer presenterar SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015 Per Weidenman, Bisnode Sverige AB, Oktober 2015 SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015 I den här rapporten presenteras Bisnodes modell för att identifiera

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

I figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.

I figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1. Resultat från kursprov 1 våren 1 Tobias Dalberg, Kristina Eriksson, Harriet Uddhammar Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 1 hade temat I andras ögon. Provet

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Resultaten OBS, det är inte möjligt att dra slutsatser om ett enstaka resultat vid få observationer.

Resultaten OBS, det är inte möjligt att dra slutsatser om ett enstaka resultat vid få observationer. SYFTET Att skapa ett Nöjd Kund Index för respektive undersökt energibolag. Bolagen jämförs över tiden, inbördes och med en allmän grupp slumpmässigt vald från hela Sverige. Nu finns det 23 undersökningar

Läs mer

Index viktat efter omsättning Presterar ett index viktat efter omsättning bättre än ett index viktat efter börsvärde?

Index viktat efter omsättning Presterar ett index viktat efter omsättning bättre än ett index viktat efter börsvärde? Företagsekonomiska institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Magisteruppsats 10 poäng HT 2005 Index viktat efter omsättning Presterar ett index viktat efter omsättning bättre än ett index viktat efter börsvärde?

Läs mer

FACIT (korrekta svar i röd fetstil)

FACIT (korrekta svar i röd fetstil) v. 2013-01-14 Statistik, 3hp PROTOKOLL FACIT (korrekta svar i röd fetstil) Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Syftet med denna laboration är att ni med hjälp av MS Excel ska fortsätta

Läs mer

Tal Vattenfalls extrastämma

Tal Vattenfalls extrastämma Promemoria 2012-11-27 Finansdepartementet Tal Vattenfalls extrastämma Tack för ordet! Låt mig först säga att den här stämman är viktig; vi kommer idag bestämma de övergripande målen för bolaget samt få

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 1 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 Sammandrag Efterfrågan på Gevekos viktigaste marknader minskade under 1996. Koncernens fakturering minskade med 13% till 856 (982) Mkr. Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2012 - juni 2013 Nettoresultat av valutahandel: 15 tkr. Resultat före skatt: -183 tkr Resultat per aktie före skatt: -0.07 kr. VD: s kommentar FXI kan

Läs mer

Dekomponering av löneskillnader

Dekomponering av löneskillnader Lönebildningsrapporten 2013 133 FÖRDJUPNING Dekomponering av löneskillnader Den här fördjupningen ger en detaljerad beskrivning av dekomponeringen av skillnader i genomsnittlig lön. Först beskrivs metoden

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Nyckeltalsrapport 3L Pro 2014. Nyckeltalsrapport. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB

Nyckeltalsrapport 3L Pro 2014. Nyckeltalsrapport. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB Nyckeltalsrapport Innehåll NYCKELTAL... 3 REGISTRERA NYCKELTAL... 3 Variabler... 4 Konstanter... 5 Formler... 6 NYCKELTALSRAPPORTEN... 9 ALLMÄNT OM NYCKELTAL... 10 Avkastningsnyckeltal... 10 Likviditetsnyckeltal...

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

(A -A)(B -B) σ A σ B. på att tillgångarna ej uppvisar något samband i hur de varierar.

(A -A)(B -B) σ A σ B. på att tillgångarna ej uppvisar något samband i hur de varierar. Del 2 Korrelation Innehåll Implicita tillgångar... 3 Vad är korrelation?... 3 Hur fungerar sambanden?... 3 Hur beräknas korrelation?... 3 Diversifiering... 4 Korrelation och strukturerade produkter...

Läs mer

Delårsrapport - kvartal 3-08. Ulyss AB (publ)

Delårsrapport - kvartal 3-08. Ulyss AB (publ) Delårsrapport - kvartal 3-08 Ulyss AB (publ) Sammanfattning av delårsrapport 2008-07-01 2008-09-30 (3 mån) Resultatet efter finansiella poster uppgick till 858 009 SEK (-225 605) Resultatet per aktie*

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Uppgift 1. Produktmomentkorrelationskoefficienten

Uppgift 1. Produktmomentkorrelationskoefficienten Uppgift 1 Produktmomentkorrelationskoefficienten Både Vikt och Längd är variabler på kvotskalan och således kvantitativa variabler. Det innebär att vi inte har så stor nytta av korstabeller om vi vill

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015 AGES INDUSTRI AB (publ) Delårsrapport 1 januari s Delårsperioden Nettoomsättningen var 213 MSEK (179) Resultat före skatt uppgick till 23 MSEK (18) Resultat efter skatt uppgick till 18 MSEK (14) Resultat

Läs mer

Fortsatt tillväxt och god lönsamhet. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2014

Fortsatt tillväxt och god lönsamhet. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2014 Fortsatt tillväxt och god lönsamhet Perioden april juni Omsättningen ökade till 72.7 MSEK (60.9), vilket motsvarar en tillväxt om 19.7 % Rörelseresultatet uppgick till 7.0 MSEK (4.5) vilket ger en rörelsemarginal

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin Del 1 Volatilitet Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är volatilitet? 3. Volatility trading 4. Historisk volatilitet 5. Hur beräknas volatiliteten? 6. Implicit volatilitet 7. Smile

Läs mer

Ökad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012

Ökad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012 Ökad orderingång noteras Perioden oktober-december Omsättningen uppgick till 58,2 MSEK (60,4), vilket motsvarar en minskning med -3 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (6,2) vilket ger en rörelsemarginal

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2011 Januari mars. Aktietorgetlistade bolaget Relation & Brand AB (556573-6500) presenterar idag första kvartalet 2011.

DELÅRSRAPPORT 2011 Januari mars. Aktietorgetlistade bolaget Relation & Brand AB (556573-6500) presenterar idag första kvartalet 2011. STOCKHOLM 2011-04-21 DELÅRSRAPPORT 2011 Januari mars Aktietorgetlistade bolaget Relation & Brand AB (556573-6500) presenterar idag första kvartalet 2011. Viktiga händelser under första kvartalet Omsättningen

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Halvårsberättelse 2011 Fonden eturn

Halvårsberättelse 2011 Fonden eturn Halvårsberättelse 2011 Fonden eturn BOX 24150, 104 51 STOCKHOLM, SWEDEN PHONE +46 8 55 11 54 90 www.eturn.se 1 1 Förvaltarna har ordet Under första halvåret 2011 har de nordiska börserna pendlat mellan

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2014 - juni 2015 Nettoresultat av valutahandel: 475 tkr. Resultat före skatt: 13 tkr. Resultat per aktie före skatt: 0,01 kr. Valutafonden beräknas starta

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 %

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Bokslutskommuniké Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Styrelsen föreslår en utdelning om 10,00 kr per aktie varav

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

XACT Bull och XACT Bear. Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång

XACT Bull och XACT Bear. Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång XACT Bull och XACT Bear Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång 1 Så fungerar fonder med hävstång Den här broschyren är avsedd att ge en beskrivning av XACTs börshandlade fonder ( Exchange Traded

Läs mer

XACT Bull XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL

XACT Bull XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL XACT XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL Innehållsförteckning Fonder med hävstång...3 Fondernas placeringsstrategi...4 Hävstång...4 Daglig ombalansering...4 Fonderna skapar sin hävstång i terminsmarknaden...5

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut?

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? FÖRDJUPNING De senaste tre åren har arbetsproduktiviteten, mätt som produktion per arbetad timme eller produktion per sysselsatt, varit väldigt låg. Under

Läs mer

Småbolagseffekten. Anna Ljungberg. Handledare: Anne-Marie Pålsson

Småbolagseffekten. Anna Ljungberg. Handledare: Anne-Marie Pålsson Småbolagseffekten Anna Ljungberg Handledare: Anne-Marie Pålsson Kandidatuppsats VT 2011 Sammanfattning Titel: Småbolagseffekten Kurs: Kandidatuppsats i Nationalekonomi, 15 HP Författare: Anna Ljungberg

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Semestereffekter på Stockholmsbörsen

Semestereffekter på Stockholmsbörsen Kandidatuppsats Kandidatuppsats Nationalekonomiska institutionen HT 05 Semestereffekter på Stockholmsbörsen Författare: Cecilia Graah-Hagelbäck Magnus Kroon Handledare: Birger Nilsson Sammanfattning Titel:

Läs mer

Placeringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng)

Placeringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Diskutera kortfattat skillnaderna mellan eget kapital (aktiekapital) och främmande kapital (lån) (minst 3 relevanta skillnader * 2 poäng/skillnad = 6 poäng) Uppgift/Fråga: 2

Läs mer

Happy minds make happy people. H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké

Happy minds make happy people. H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké Happy minds make happy people H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké 212 Bokslutskommuniké Väsentliga händelser under 212 Redan under 211 aviserade vi att planen för att nå ett kostnadseffektivare

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Företag som satsar på design är mer lönsamma

Företag som satsar på design är mer lönsamma 1 Ny analys från Teknikföretagen visar Företag som satsar på design är mer lönsamma Ett konsekvent investerande i design är rejält lönsamt, även på lång sikt. Skillnaden i lönsamhet mellan företag som

Läs mer

Kritisk granskning av forskning

Kritisk granskning av forskning Om kursen Kritisk granskning av forskning ebba.elwin@psyk.uu.se 018-471 21 35 rum 14:366 (vån 3) Två veckors arbete, 3 hp Fördjupning i tidigare studier i forskningsmetodik Mål: kunskaper för att läsa,

Läs mer

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB CWS Comfort Window System AB Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2009-09-01 till 2010-08-31 Verksamhetsåret i sammandrag, (föregående år) : 4:e kvartalets

Läs mer

Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014. Perioden oktober-december. Perioden januari december

Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014. Perioden oktober-december. Perioden januari december Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014 Perioden oktober-december Omsättningen uppgick till 79,0 MSEK (70,3), vilket motsvarar en tillväxt med 12,4 % Rörelseresultatet uppgick till 7,5 MSEK (8,2)

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 HALLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Statistik - ränteavdrag

Statistik - ränteavdrag Statistik - ränteavdrag 1 Inledning Denna promemoria avser att belysa en del i den utveckling som skett avseende svenska företags ränteintäkter och räntekostnader ur olika aspekter och på olika övergripande

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på:

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: ATT GÖRA EN DCF VÄRDERING STEG FÖR STEG 1. Omsättning och tillväxt Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: - Tidigare års utfall - Ledningens prognos - Baserat på

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Livbolagens prestation

Livbolagens prestation fm Försäkringsmatematik Livbolagens prestation Återbäringsräntornas utveckling 1986-2012 Meryem Savas 2012-02-10 Innehållsförteckning Indelning... 2 Avkastningsskatt... 2 Pensionsförsäkring... 3 Besparingsperiod:

Läs mer

2 Dataanalys och beskrivande statistik

2 Dataanalys och beskrivande statistik 2 Dataanalys och beskrivande statistik Vad är data, och vad är statistik? Data är en samling fakta ur vilken man kan erhålla information. Statistik är vetenskapen (vissa skulle kalla det konst) om att

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation januari - december 2013

Arbetsmarknadsinformation januari - december 2013 Arbetsmarknadsinformation januari - december 213 Sammanställt av Sveriges Farmaceuter 4 35 3 25 2 15 5 1 Innehållsförteckning Sid Arbetsmarknadsdata från Arbetsförmedlingen 3 på Arbetsförmedlingen 3 Arbetslöshet

Läs mer

Tentamen Finansiering (2FE253) Lördagen den 21 mars 2015, kl. 09:00-13:00

Tentamen Finansiering (2FE253) Lördagen den 21 mars 2015, kl. 09:00-13:00 Tentamen Finansiering (2FE253) Lördagen den 21 mars 2015, kl. 09:00-13:00 Skrivtid: 4 timmar (kl. 09:00 13:00) Hjälpmedel: Kalkylator och kursens formelblad. OBS! Endast formler som står med på formelbladet

Läs mer

Kodbarometern för allmänheten 2010

Kodbarometern för allmänheten 2010 Kodbarometern för allmänheten 2010 Rapport av Hallvarsson & Halvarsson för Kollegiet för svensk bolagsstyrning den 13 december 2010 November 2010 HALLVARSSON & HALVARSSON SVEAVÄGEN 20 P.O. BOX 3666 SE-103

Läs mer

AID:... Uppgift 1 (2 poäng) Definiera kortfattat följande begrepp. a) IRR b) APR c) Going concern d) APV. Lösningsförslag: Se Lärobok och/alt Google.

AID:... Uppgift 1 (2 poäng) Definiera kortfattat följande begrepp. a) IRR b) APR c) Going concern d) APV. Lösningsförslag: Se Lärobok och/alt Google. Notera att det är lösningsförslag. Inga utförliga lösningar till triviala definitioner och inga utvecklade svar på essä-typ frågor. Och, att kursen undervisas lite olika år från år. År 2013 mera från Kap

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006 Finansiell profil Falköpings kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Del 11 Indexbevis. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission

Del 11 Indexbevis. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission Del 11 Indexbevis 1 Innehåll 1. Grundpositionerna 1.1 Köpt köpoption 1.2 Såld köpoption 1.3 Köpt säljoption 1.4 Såld säljoption 2. Konstruktion av indexbevis 3. Avkastningsanalys 4. Knock-in optioner 5.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

VARNING FÖR RAS. En studie av den svenska aktiemarknadens reaktion på nyemissionsbeskedet

VARNING FÖR RAS. En studie av den svenska aktiemarknadens reaktion på nyemissionsbeskedet VARNING FÖR RAS En studie av den svenska aktiemarknadens reaktion på nyemissionsbeskedet Seminariearbete på magisternivå i Industrial and Financial Management Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet

Läs mer

Analytiker Simon Johansson Gustav Nordkvist

Analytiker Simon Johansson Gustav Nordkvist Concentric Rekommendation: Behåll Riktkurs DCF: 115 Den goda vinsttillväxten - Bolaget har sedan sin notering genererat en god vinsttillväxt trots en mer eller mindre oförändrad omsättning. Detta tyder

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter Riktlinjer för hantering av intressekonflikter Styrelsen för Redeye AB ( Bolaget ) har mot bakgrund av 8 kap. 21 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och 11 kap. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016 Arbetsmarknaden i Jönköpings län fortsatte att vara stark under

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer