Sammanträdeshandlingar

Transkript

1 SOLLENTUNA KOMMUN Sammanträdeshandlingar Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott och Vård- och omsorgsnämnden

2 Informationsärenden

3 Godkännande av dacnordnin Datum och tid för justering 3

4 lytsareoden

5

6 3> SOLLENTUNA KOMMUN Tjänsteutlåtande Vård- och omsorgskontoret Christer Lobéus Sidan 1 av 2 Dnr 2014/0113 VON-4 Diariekod: 709 Vård- och omsorgsnämnden Lokalresursplan för vård- och omsorgsnämnden år Förslag till beslut Vård- och omsorgskontoret föreslår vård- och omsorgsnämnden att besluta följande: 1. Vård- och omsorgsnämnden antar lokalresursplan för enligt bilaga Vård- och omsorgsnämnden överlämnar lokalresursplan till trafik och fastighetsnämnden. Sammanfattning Sollentuna kommun har en budgetprocess i vilken det definieras en lokalförsörjningsprocess. Lokalresursplanen ska vara trafik- och fastighetsnämnden tillhanda enligt information från trafik- och fastighetskontoret daterat Syftet med lokalförsörjningsprocessen är att skapa framförhållning gällande kommunens lokalförsörjning. Trafik- och fastighetskontoret sammanställer därefter lokalresursplanerna till en lokalförsörjningsplan som behandlas av trafik- och fastighetsnämnden och överlämnas till kommunstyrelsen. I årets lokalresursplan har behovet beräknats till 84 stycken bostäder inom LSS fram till När det gäller dessa bostäder har kommunen en skyldighet enligt gällande lagstiftning (LSS). Karin Proos Förvaltningschef Christer Lobéus Lokalsamordnare Bilagor: 1. Anvisningar till nämnder för framtagande av lokalresursplan Lokalresursplan Beslutsexpediering: Trafik- och fastighetsnämnden Förvaltningschef Karin Proos Tf. avdelningschef avtal och uppföljning Avdelningschef för äldreomsorg Anette Ceder Besök Postadress Telefonväxel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

7 Tjänsteutlåtande Dnr 2014/0113 VON-4 Sidan 2 av 2 Avdelningschef för funktionshinder Yvonne Bispfors Lokalsamordnare Christer Lobéus Akt

8 3 il j 3 cl *4r*1 C* 'J e r c Martin Lindfors Version: 05 I* T- o' Bi SOLLENTUNA KO

9 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lokalförsörjningsprocessen Lokalresursplanen 2.2 Lokalförsörjningsplanen 2.3 Investeringsplan 2.4 Budget 3 Arbetet med lokalresursplanen 3.1 Beslutade behov 3.2 Nya behov Prioritering och lagkrav 3.3 Lokalresursplan (rapport) 3.4 Bilagor

10 1 Inledning I samband med införande av en ny budgetprocess för Sollentuna kommun definierades också en lokalförsörjningsprocess. Syftet med lokalförsörjningsprocessen är att skapa framförhållning gällande kommunens lokalförsörjning, samordna kommunens olika behov och minska kommunens lokalkostnader. Genom att identifiera förändringar i behovet av verksamhetslokaler på ett tidigt stadium, och i en gemensam process för samtliga nämnder, kan synergieffekter utnyttjas och kostnaderna för lokalförsörjningen minska. Dessa anvisningar ramar in och vägleder nämndernas framtagande av sina respektive lokalresursplaner som ett första steg i lokalförsörjningsprocessen. 2 Lokalförsörjningsprocessen Lokalförsörjningsprocessen startar genom att TFN i april månad hemställer till samtliga nämnder att i systemet Stratsys uppdatera och komplettera föregående års lokalresursplaner. JANUARI TFN redovisar sammanställning i form av uppdaterad lokal försörjningsplan FEBRUARI Budgetprocess i KS för nästkommande år TFN initierar processen SEPTEMBER Lokalresursplaner TFN tillhanda 15/9 Lokalförsörjningsprocessen (nämndnivå) APRIL Nämnderna startar arbetet med uppdatering av lokalresursplan Arbete på kontorsnivå för att identifiera kommande behov och eventuella ändringar för tidigare redovisade behov

11 2.1 Lokalresursplanen Trafik- och fastighetsnämnden (TFN) initierar lokalförsörjningsprocessen genom att senast under april månad hemställa till samtliga nämnder att göra en lokalresursplan. Lokalresursplanen ska redovisa nämndens kommande behov av lokaler. Tidshorisonten ska vara rullande 5 år med ett års förskjutning, det vill säga under 2014 redovisas behoven för Arbetet görs i systemet Stratsys med hjälp av beslutade behov från föregående års process. Därmed erhålls likvärdiga och jämförbara planer för varje nämnd. Nämnderna ska senast den 15 september till TFN redovisa beslutade lokalresursplaner. 2.2 Lokalförsörjningsplanen Med ledning av lokalresursplanerna framlägger TFN förslag till lokalförsörjningsplan, att fastställas av KS i samband med budgetprocessen för kommande år (därav startar processen två år före periodens början). TFN har till uppgift att inte bara sammanställa behoven utan också förädla resultatet så att hänsyn tas till synergieffekter mellan behov, kapacitetsmässiga resurser för förverkligande av behov samt TFN:s syn på prioritering utifrån konsekvensanalys och riskbedömning. En preliminär slutprioritering i lokalförsörjningsplanen finns med i den preliminära budgeten och därmed i nämndberedningen av preliminär budget. Den slutliga prioriteringen inom lokalförsörjningsplanen beslutas i samband med fullmäktiges budgetbeslut. 2.3 Investeringsplan Investeringsplanen är den slutliga plan på vilken fullmäktiges budgetbeslut grundas. Kommunledningskontoret arbetar i samråd med Trafik- och fastighetskontoret fram en budget kopplat till lokalförsörjningsplanen där hänsyn tas också till pågående projekt och befintlig ^ fastighetsunderhållsplan. Kostnadsuppskattning och prioritering av nya projekt görs i samråd med respektive förvaltningskontor. 2.4 Budget Med hjälp av lokalförsörjningsplan och investeringsplan fattar kommunfullmäktige beslut om kommande års budget med avseende på förändringar och investeringar i kommunens lokalresurser.

12 3 Arbetet med lokalresursplanen Observera att arbetet med lokalresursplanen handlar om att uppdatera och komplettera föregående års redovisade behov. Det innebär alltså att det mesta av tidigare redovisad information kan behållas under förutsättning att antaganden fortfarande gäller och att inga större förändringar förväntas. Föregående års lokalresursplan finns att tillgå i Stratsys och utgör grunden för ny periods dito. Därifrån kan sedan nödvändiga uppdateringar och kompletteringar göras. Systemet hjälper till att tydliggöra vad i lokalresursplanen som ändras och vad som kompletteras. Var noga med att beskriva bakgrunden till nya eller förändrade behov, även om texten inte behöver vara uttömmande. Observera att i syfte att inte missa behov som går att framställa på ett tidigt stadium (Lokalresursplanen gäller ju tidigast budgetåret två år fram i tiden) är det bättre att vid osäkerhet framställa behovet än att inte göra det. Skulle det vara så att behovet bör hanteras vid sidan av Lokalförsörjningsprocessen kan TFN gallra ut sådana projekt i Lokalförsörjningsplanen. Det kan t ex röra sig om projekt som är mer akuta eller hanteras genom TFN:s uppdrag att förvalta lokaler och det planerade underhåll som det ansvaret omfattar. 3.1 Beslutade behov Här finns chansen att framföra önskemål om att ta bort eller göra ändringar och tillägg till de behov som framställts i tidigare års lokalresursplaner och därefter sammanställts med beslut i TFN och behandlats vidare i budgetprocessen. Dessa behandlade behov presenteras som en lista på aktuell nämnds projekt (Beslutade behov). 1. För att ändra skrivs en kortfattad och tydlig begäran som kommentar till respektive behov (ett projekt per rad). TFK kommer sedan att sammanställa och uppdatera ändringar i lokalförsörjningsplanen tillsammans med nya behov. 3.2 Nya behov Nya behov som ska läggas till lokalförsörjningsprocessen rapporteras genom att stansa in detaljer om behovet i en projektlista (Nya behov). För varje nytt behov skapas en ny rad / projekt i projektlistan: 1. Id - Tilldelas automatiskt 2. Projekt - Ge projektet ett lämpligt namn 3. Skapat år - tilldelas automatiskt 4. Behovsspecifikation - Beskriv projektet genom att kortfattat beskriva behovet i omfattning och inverkan på förändringar eller tillägg till befintliga lokalresurser (t ex "... ca tre klasser saknar hemvist i åk 4-6" eller "tillkommande LSS gruppbostad med sex lägenheter behövs (helst i Helenelund)") 5. Projektskede - tilldelas "Ej beställt" automatiskt 6. Nämnd önskar klart till - ange det år då behovet behöver verkställas (inom rimliga gränser)

13 7. Klart enl. TFK (prognos) - uppdateras senare av TFK i lokalförsörjningsplanen för att ange vad som är möjligt utifrån TFK bedömning 8. Risk försening antal år - TFK bedömning av risk för försening i antal år med referens till Klart enl. TFK (prognos), uppdateras senare 9. Prio. enl. nämnd - ange vikten av att behovet tillgodoses just det år som är önskvärt eller om det kan prioriteras lägre (1-5), för mer information, se nedan 10. Prio. enl. TFK - TFK bedömning av hur behovet bör prioriteras i sammanställningen med avseende på den sammanvägda projektvolymen och synergier mellan projekt 11. Prio. enl. KF - kommunfullmäktiges beslut om prioritetsordning mellan projekten 12. Lagkrav - ange JA om detta behov är direkt kopplat till framställt myndighetskrav Prioritering och lagkrav Prioriteringar mellan projekt kommer med stor sannolikhet att behöva ske antingen i lokalförsörjningsplanen eller i budgeten för beslut i kommunfullmäktige. Det är därför av stor vikt att respektive nämnd noggrant prioriterar sina framställda behov. Detta görs genom att dels sätta ange en siffra 1-5 som representerar vad som kan vara en acceptabel försening av behovets tillgodoseende genom nya eller förändrade lokaler, och sätta kryss i lagkrav för det fall behovet kommer utav ett direkt lagkrav som ska vara tillgodosett senast angivet år. Observera att detta inte gäller det allmänna krav på t.ex. BUN:s skyldighet att säkerställa skolplatser för alla barn eller VON:s skyldighet att säkerställa vårdboende för behövande; det redovisas istället genom prioriteringen. 1. Prioriteras för genomförande till angivet år 2. Angivet år + 1 d.v.s. genomförande till ett år efter angivet år kan accepteras 3. Angivet år + 2 d.v.s. genomförande till två år efter angivet år kan accepteras 4. Angivet år + 3 d.v.s. genomförande till tre år efter angivet år kan accepteras 5. Angivet år + 4 d.v.s. genomförande till fyra år efter angivet år kan accepteras 3.3 Lokalresursplan (rapport) Slutgiltigt i Stratsys finns vyn "Lokalresursplan [5-årsperiod]" som utgör den slutgiltiga rapporten att besluta om i egen nämnd för rapportering till TFN senast 15 september. Rapporten automatgenereras med hjälp av hittills ifylld information, men bör kompletteras med en sammanfattning under samma rubrik. Främst ska sammanfattningen ge ett underlag till de nya behov som framställts samt de eventuella ändringar som framställts genom kommentar till Beslutade behov. Håll texten kortfattad och kärnfull.

14 3.4 Bilagor Här finns möjligheten att lägga till de dokument som kan vara till värde för beslut och överväganden i den egna nämnden. Det är inget som krävs för lokalförsörjningsprocessen i övrigt! Exempelvis kan det: beskrivas kommunens totala utbud och behov för ert ansvarsområde och inkludera samtliga privata alternativ. Hur bedömer ni att de kommer att förändras under prognosperioden? presenteras de projekt er nämnd vill genomföra under respektive år. De ekonomiska konsekvenserna för varje projekt ska på ett betryggande sätt ha gåtts igenom. Klarar befintlig budget de nya kostnaderna eller krävs förändrade budgetanslag? beskrivas hur förändringar i befolkningsutvecklingen, demografiska förändringar, förändrad efterfrågan från kommuninvånarna m.m. påverkar er verksamhet. Beskrivningen ska vara relaterad till befintligt utbud av lokaler för er verksamhet.

15 Bilaga Christer Lobéus Sidan 1 av 4 Dnr 2014/0113 VON-4 Diariekod: Diariekod: 709 Lokalresursplan för vård- och omsorgsnämnden år Vård- och omsorgsnämnden har det politiska ansvaret för stöd, service och omvårdnad till äldre och till personer som har fimktionsnedsättning samt för den kommunala hälso- och sjukvården för äldre i särskilt boende och dagverksamheter. Vård- och omsorgsnämnden anlitar olika utförare för att ge stöd, service eller vård och omsorg till kommunens invånare vid behov. Ansvarsområde: Myndighetsutövning inom funktionshinder och äldreomsorg och bostadsanpassning Särskilt boende för äldre Hemtjänst Dagverksamhet för äldre Boendestöd Ledsagning Korttidsboende Kontaktperson Personlig assistans Bostad med särskild service för vuxna med funktionsnedsättning Bostad med särskild service för barn och ungdom med funktionsnedsättning Daglig verksamhet Anhörigstöd Öppna verksamheter Särskilt boende för äldre Vård- och omsorgsnämnden har det yttersta ansvaret för den vård och omsorg som tillhandahålls enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen. Nulägesbeskrivning Sollentuna kommun har i dagsläget 478 lägenheter i särskilt boende för äldre, varav 207 är lägenheter för boende med demensinriktning och 271 lägenheter för omvårdnadsboende. De 71 lägenheter på servicehuset Tors Backe är inkluderade i antalet omvårdnadsboende. Utöver denna volym köper vård- och omsorgskontoret platser externt. Besök Postadress Telefonväxel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

16 Dnr. 2014/0113 VON-4 Sidan 2 av 4 I september 2014 finns det 24 personer i kö till demensboende och totalt 23 stycken i kö till omvårdnadsboende. Utöver lägenheter för permanent särskilt boende har Sollentuna 49 korttidsplatser. Vård- och omsorgskontoret har även tillgång till 96 lägenheter, så kallade pensionärslägenheter, samt 25 stycken handikapplägenheter i samarbete med Sollentunahem. Vissa av dessa är handikappanpassade av vård- och omsorgskontoret i varierande omfattning. Prognos för framtida behov Av WSP Analys och strategis befolkningsprognos från mars 2014 som tagits fram på uppdrag av Sollentuna kommun framgår att antalet äldre i åldersgruppen år kommer att minska något från 2016 fram till övriga åldersgrupper +75 år beräknas en relativ kraftig ökning ske fram till tex åldersgruppen växer antalet personer med 650 (32%) personer från 2016 till Totalt växer antalet 65 år och äldre från personer 2016 till personer År 2013 bodde 4,6 % av Sollentunas pensionärer på ett särskilt boende. Den andelen har varit något sjunkande de senaste åren. Antalet personer med hemtjänstinsatser och antalet hemtjänsttimmar i ordinärt boende har ökat kraftigt de senaste åren, vilket visar att man i högre grad vill bo hemma längre än för några år sedan. Under de senaste 10 åren har antalet permanenta platser ökat något men med dagens servicegrad kommer man att behöva närmare 100 platser inom särskilt boende för äldre 2020 än vad nämnden förfogar över. Funktionshinder Vård- och omsorgsnämndens ansvar inom funktionshinder är att svara för insatser till personer med fiinktionshinder under 65 år. Insatser beviljas enligt Lagen om stöd och service till vissa fairiktionshindrade (LSS). LSS är en rättighetslag och vänder sig till den som omfattas av någon av nedan personkretsar enligt 1 LSS. Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Personkrets 2: Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personkrets 3: Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed omfattande behov av stöd eller service. Personer med ftmktionsnedsättning har enligt LSS rätt att ansöka om insatser såsom personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice i hemmet, kontaktperson, korttidsvistelse utanför det egna hemmet, korttidstillsyn för skolungdom över 12 år, familjehem eller bostad med särskild service för

17 Dnr. 2014/0113 VON-4 Sidan 3 av 4 barn och ungdomar, bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad samt daglig verksamhet. LSS-bostäder Det finns två olika kategorier av LSS bostäder i Sollentuna, gruppbostad och servicebostad. Personerna som bor i dessa boenden har olika behov och diagnos vilket kräver olika typer av boende. De som bor i gruppbostad har större behov av hjälp och stöd och gruppen som bor tillsammans får inte bli för stor. För vissa personer med omfattande funktionshinder är det särskilt viktigt att antalet kontakter i den närmaste miljön är begränsad. Gruppens sammansättning har dessutom stor betydelse eftersom Inspektionen för vård och omsorg (IVO) inte ger tillstånd för mer än maximalt sex personer i en gruppbostad. I en servicebostad bor personer som klarar av ett mer självständigt boende. Bostäderna ska uppfylla den standard som anges i Boverkets byggregler (BBR) och kan ibland behöva anpassas till hyresgästens enskilda behov. LSS bostäderna inom kommunen är belägna både i flerbostadshus och i fristående hus. Gruppbostad Gruppbostad är en boendeform som består av 3-6 lägenheter placerade kring gemensamma utrymmen. Gruppbostaden ska vara ett bostadsalternativ för personer med så omfattande tillsyns och omvårdnadsbehov att det behövs tillgång till personal mer eller mindre alla tider på dygnet. Servicebostad Servicebostad är en boendeform där lägenheterna ligger nära varandra och som ger den boende tillgång till gemensam service i form av måltider, personlig service och omvårdnad. En servicebostad består av upp till 12 lägenheter. Servicebostäderna har personal dagtid och vid behov kväll och natt. Nulägesbeskrivning I nuläget finns 55 platser i gruppbostad, 58 platser i servicebostad, 4 platser som köps av Socialkontoret samt ytterligare 26 platser som köps externt. Totalt förfogar nämnden över 143 platser inom LSS i dagsläget. Enligt lagstiftningen är kommunen skyldig att tillhandahålla platser inom kommunen. Det innebär att även om det skulle gå att placera en person på en verksamhet utanför kommunen kan den personen tacka nej. Det kan även innebära ytterligare ett behov av platser i Sollentuna om någon med funktionshinder önskar flytta till kommunen vilket är högst troligt, eftersom Sollentuna är en inflyttningskommun. Prognos för framtida behov Avdelningen för funktionshinder har varit i kontakt med aktuella familjer för att kartlägga behovet när man vill flytta från föräldrahemmet till en egen

18 Dnr. 2014/0113 VON-4 Sidan 4 av 4 bostad. Resultatet ger ett stort behov av bostäder med särskild service fram till Det är dock svårt att göra en exakt beräkning av framtida behov. Dels beror detta på att tidpunkten för att flytta från föräldrahemmet till bostad med särskild service kan ändras. Dels beror det på om det är möjligt att bo i ordinärt boende. Personer som planerar att flytta till Sollentuna under perioden och har ett behov av bostad med särskild service är inte medräknade. Totalt beräknas behovet till 84 tillkommande platser inom LSS fram till 2020 från idag. I det behovet ingår inte tidigare beslutade beställningar för ombyggnation av LSS-boenden som inte uppfyller andra myndigheters krav såsom Gröndalsvägen 17 och ett behov för Stupvägen 79 att byta lokaler. I dagsläget är det 8 personer som har fatt beslut om särskilt boende enligt LSS men har inte kunnat verkställas inom 3 månader. Konsekvenserna är att kommunen de facto bryter mot lagen vilket förutom att den enskilde inte far tillgång till det stöd som han/hon behöver kan det bli omfattande ekonomiska vitesbelopp för kommunen. LOV Vård- och omsorgsnämnden har tidigare beslutat att Lagen om valfrihetssystem (LOV) ska finnas inom LSS. Hittills har ingen utförare etablerat sig i Sollentuna vilket medfört ett stort tryck för Sollentuna kommun att själva ta fram bostäder inom LSS. Kontakter har tagits med utförare men hittills utan resultat. Prioritering Eftersom LSS är en rättighetslag finns det inga alternativ när en insats är beslutad. Därför är det ytterst angeläget att antalet platser uppfylls. Bilagor: A. Äldreboenden i Sollentuna B. Prognos behov av platser i äldreomsorg C. Bostäder inom LSS och behov

19 ALDREBOENDEN I SOLLENTUNA 2014 Bilaga A Boenden Demens Omvårdnad Servicelgh Korttidsplatser Totalt Utförare Bergkälla Vårdstyrkan Gabriels gård Vardaga Gillbogården AB Solom Lenalundsgården AB Solom Minerva Vårdpilen Norrgården Aleris Ribbings backe Temabo Rådans äldreboende Förenade Care Soltorp Förenade Care Ulrikas gård AB Solom Tors backe AB Solom Nytorps korttidsboende AB Solom Totalt Totalt antal permanenta platser i kommunen. 478 Köpta platser 25 o CL C (fl CD O o OJ c CD E rj O XJ c

20 PWC- Mars 2014 Bilaga B Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Ålder Totalt Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Ålder ,8% ,6% ,2% ,2% ,8% ,8% ,4% ,1% $ 535 CL Totalt ,6% C "^ o Platsbehov varje år ? o Platsbehov ackumulerat år till år F

21 Bostäder idag LSS- Bostäder Bilaga C Gruppbostäder Lägenheter) Utförare Behov av bostäder i framtiden Stupvägen 79 Solom Servicebostad eller boendestöggruppbostad Risvägen 7 Solom Gröndalsvägen 17 A&B Solom Rotsundagårdsvägen Solom 2016 Lantgårdsvägen Solom 2017 Gransångarevägen 9 Solom 2018 Vetevägen 2 Solom Ekmans väg 11 Attendo 2020 Gammelvägen 1 Rotebergsvägen 1 Basunvägen Nytida 45 Olivia 6 platser från Servicebostad Gransångarevägen Tomtegränd 6 Drevkarlsstigen 2 Mässvägen 9A (fd Malmv) Rådanvägen 31 Blåklockevägen 12 Idrottsvägen 56 Linnés väg Kummelby (SOK) Dalbogården (SOK) Köpta platser externt TOTALT Solom Solom Solom Solom Nytida 8 Solom 8 Indies 11 Frösunda CO o O EL ro en o o CM CD E O "O ro

22

23 SOLLENTUNA KOMMUN Tjänsteutlåtande Vård- och omsorgskontoret Victoria Westergren Sidan 1 av 2 Dnr 2014/0131 VON-4 Diariekod: 712 Vård- och omsorgsnämnden Redovisning av effekten av förändrad prismodell inom hemtjänsten Förslag till beslut Vård- och omsorgskontoret föreslår att vård- och omsorgsnämnden beslutar följande: 1. Nämnden överlämnar bilaga l till tjänsteutlåtandet som sin redovisning till kommunstyrelsen, daterat Paragrafen förklaras omedelbart justerad Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden antog den 23 april 2013 ett förslag om att förändra prismodellen inom hemtjänst. Förändringen trädde i kraft den 1 januari Kommunstyrelsen har gett vård- och omsorgskontoret i uppdrag att redovisa effekten av den förändrade prismodellen inom hemtjänst. Redovisningen innehåller ett simulerat utfall för 2014 som ger en bild över vilka effekter som den nya prismodellen har fatt. Bakgrund Den 23 april 2013 antog vård- och omsorgsnämnden ett förslag om att förändra prismodellen inom hemtjänst. Förändringen innebar bland annat att grundersättningen för personal med ordinarie anställning höjdes till 339 kr (exkl. moms) per utförd hemtjänsttimme och att ersättningen för personal med anhöriganställning sänktes till 269 kr (exkl. moms) per utförd hemtjänsttimme. Vidare innebar förslaget att tiden för vilken utföraren far ersättning vid avböjd tid sänktes till 50 %, att antalet ersättningsdagar för exempelvis oplanerad frånvaro sänktes till fyra dagar samt att engångsersättningen för ny brukare togs bort. Den nya prismodellen trädde i kraft den 1 januari Slutsats Vid införandet av den nya prismodellen kalkylerades en kostnadsökning för modellen. Den verkliga förändringen håller sig inom de kalkylerade ramarna men kostnadsökningen är lägre än förväntat. Detta kan till viss del förklaras med att det totala antalet hemtjänsttimmar inte har ökat i den omfattning som det beräknades för i underlaget till kalkylen. Besök Postadress Telefonväxel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

24 Tjänsteutlåtande Dnr 2014/0131 VON-4 Sidan 2 av 2 Antalet avböjda timmar har minskat med 59,3 % vilket i praktiken innebär att fler av de insatser som har blivit beviljade faktiskt utförs. Detta ligger helt i linje med ett av syftena med den nya prismodellen. Antalet kunder med anhöriganställning ligger kvar på samma nivå som innan den nya prismodellen infördes. Detta tyder på att det trots den ekonomiska sänkning som skedde ändå är lönsamt att anställa anhöriga istället för ordinarie personal. Vad gäller borttagningen av ersättningen för "ny kund" så kan man notera en minskning av antal personer med status "ny kund". En del av detta kan bero på en naturlig förändring i antalet nya biståndsbeslut, en annan förklaring kan vara att kunderna byter utförare i mindre omfattning än tidigare. Det bör slutligen poängteras att de uppgifter som presenteras i detta tjänsteutlåtande ska läsas med viss försiktighet då siffrorna är en helårssimulering som baseras på uppgifter mellan januari 2014 och juni För att kunna göra en fullständig utvärdering av effekterna av den nya prismodellen krävs det att systemet har varit i bruk en Karin Proos Förvaltningschef Victoria Westergren Bilagor: 1. Redovisning av effekten av förändrad prismodell inom hemtjänsten, Beslutsexpediering: Kommunstyrelsen Förvaltningschef Karin Proos Tf. avdelningschef för avtal och uppföljning Lars Davidsson Avdelningschef Katarina Salomonsson Avdelningschef Anette Ceder Utredare Victoria Westergren Akt

25 SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgskontoret Bilaga Sidan 1 av 5 Dnr 2014/0131 VON-4 Diariekod: Diariekod: 712 Redovisning av effekten av förändrad prismodell inom hemtjänsten Vård- och omsorgskontorets beredning Utifrån det uppdrag som vård- och omsorgskontoret har fatt samt med hänsyn till den korta tid som prismodellen har varit i bruk så har kontoret identifierat ett antal frågor som utifrån tillgänglig statistik är möjliga att besvara samt redovisa. De uppgifter som presenteras nedan är en simulering av 2014 års utfall baserat på statistik mellan perioden l januari och 30 juni innevarande år. De nya priserna beräknades enligt 2013 års prisnivå, utan hänsyn till OPI (omsorgsprisindex). Dock skedde det en uppräkning enligt OPI med 2,1 % i samband med att den nya prismodellen började gälla. För att fa jämförbara uppgifter så har kontoret valt att inte heller ta med OPI-uppräkningen i 2014 års simulerade utfall. Eftersom tiden mellan ikraftträdandet och denna uppföljning har varit begränsad så vill vård- och omsorgskontoret poängtera svårigheterna med att dra fullständiga slutsatser om det verkliga utfallet av den förändrade prismodellen. Ekonomiska konsekvenser av den nya prismodellen Enligt den kalkyl som låg till grund för den nya prismodellen så skulle införandet innebära en kostnadsökning på 1,99 mkr. Den förväntade verkliga kostnadsförändringen enligt 2014 års simulering kommer dock att vara så gott som oförändrad med -0,45 mkr exkl. moms. Räknar man därtill in volymen så blir kostnadsförändringen för införandet av den nya prismodellen -0,25 mkr exkl. moms. Enligt kalkyl för Simulering efter prismodellen införandet exkl. Volymförändring exkl. volymförändring volymförändring i kronor Timmar med ordinarie anställning 5,9 mkr 3,3 mkr 2,1 mkr Timmar med anhöriganställning -3,3 mkr -3,3 mkr -1,9 mkr Ersättning "Ny brukare" -0,61 mkr -0,45 mkr 1,99 mkr -0,45 mkr 0,2 mkr Att den verkliga kostnadsförändringen skiljer sig mot den kalkylerade beror på att volymen av hemtjänsttimmar inte har ökat i den grad som det antogs i kalkylen. Kalkylen räknade på timmar medan antalet timmar i det prognostiserade utfallet för 2014 endast är timmar. Detta innebär en Besök Postadress Telefonväxel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

26 Dnr. 2014/0131 VON-4 Sidan 2 av 5 kraftig sänkning av antalet timmar i jämförelse med den kalkyl som upprättades. 425 ooo Totalt antal hemtjänsttimmar 1 i Kalkylerat utfall 2013 Faktiskt utfall 2013 Prognos 2014 Redovisning av förändringen Avböjda timmar Den nya prismodellen innebär att utförarna endast ersätts för 50 % av de avböjda timmar till skillnad från den gamla prismodellen där utförarna fick ersättning för 100 % av den avböjda tiden. Under 2014 har andelen avböjda timmar sjunkit med 59,3 % jämfört med Den kalkylerande uträkning som låg till grund för den nya prismodellen var att andelen avböjda timmar skulle minska med 37,5 %. Den nya prismodellen innebär vidare att om kunden inte avböjer insatsen minst 48 timmar innan insatsen ska utföras så debiteras full tid till denne. Intäkterna från kunderna har inte tagits med i beräkningen av den ekonomiska konsekvensen då det krävs en mer omfattande individanalys för att ta fram nödvändig statistik som underlag. Det kan dock noteras att förändringen har haft en effekt då andelen kunder som avböjer tid har sjunkit med 11,3 %. Minskningen av den avböjda tiden tillsammans med minskningen av andelen kunder som avböjer ger en indikation om att såväl utförarna som kunderna har blivit mer måna om att de insatser som är beviljade faktiskt utförs. Förändring av avböjda insatser o (-59,3%) Antal avböjda timmar (-11,3%) Antal brukare som avböjer Utfall 2013 Simulerat utfall 2014 Frånvarotimmar Innan den nya prismodellen trädde i kraft så utgick det ersättning under sju dagar vid dödsfall eller icke planerad sjukhusvistelse, bortavaro m.m. I den

27 Dnr. 2014/0131 VON-4 Sidan 3 av 5 nya prismodellen har antalet dagar som utföraren far ersättning för minskat till fyra dagar vid ovanstående situationer. Det simulerade utfallet för 2014 visar på att antalet frånvarotimmar har sjunkit med 52,1 % och att det i snitt är färre personer (ca 28,2 %) som har icke planerad bortavaro Förändring av frånvarotimmar ^ 77* 50 (-52,1%) 81 { % ) Antal frånvarotimmar Antal kunder med frånvarotimmar i Utfall 2013 Simulerat utfall 2014 Ersättning för "ny kund" I den gamla prismodellen erhöll utförarna kr i engångsersättning för nya kunder oavsett om det rörde sig om ett helt nytt biståndsbeslut eller om kunden hade valt att byta utförare. Denna ersättning togs bort vid införandet av den nya prismodellen och utförarna kompenserades istället med en högre timersättning. Under april förra våren lämnade HSB sitt uppdrag i Sollentuna vilket innebar att alla deras kunder hamnade i systemet som "ny kund". Detta påverkade således antalet individer som redovisades som "ny kund" under För att få jämförbara uppgifter så har kontoret valt att inte ta med de kunder som härrör till HSB:s avtalsuppsägning. Enligt denna beräkning så var det då 444 stycken kunder med status "ny kund" under 2013 och 318 stycken under Detta innebär en minskning på 28,4 % av antal kunder med status "ny kund" o Utfall 2013 exkl. HS8:s kunder 318 Simulerat utfall (-28,4%) Antal "ny kund" Ersättning för anhöriganställning I förslaget till den nya prismodellen beslutades en sänkning av ersättningen för de timmar som utförs av personal med en anhöriganställning. Orsaken till sänkningen berodde på att den ansågs vara en lägre kostnad för utförarna att ha en anhöriganställd till skillnad från en ordinarie anställd.

28 Dnr. 2014/0131 VON-4 Sidan 4 av 5 Ersättningen för anhöriganställda var tidigare 318 kr (exkl. moms) per utförd hemtjänsttimme och sänktes genom den nya prismodellen till 269 kr (exkl. moms) per utförd timme. Antalet kunder som far sina insatser utförda av en anhöriganställd har i stort sett varit oförändrad med i snitt 96 stycken under 2013 och 94 stycken i snitt under kalkylen gjordes en beräkning att om 100 % av anhöriganställningarna kvarstod samtidigt som volymen för hemtjänsttimmarna är oförändrat så skulle detta medföra en kostnadsminskning med 3,3 mkr. Enligt kontorets simulering så har dock antalet hemtjänsttimmar som utförts av anhöriganställda sjunkit med 10,9 % under Detta tillsammans med att ersättningsnivån sänktes innebär en kostnadsminsking på 5,2 mkr varav 1,9 mkr hänförs till volymminskningen. Utfall jan -feb Utfall Jan -juni Beräknad och prognos och prognos Förändring kalkyl vid införandet Antal brukare m anhöriganställn. i snitt ,1% Antal anhörigtimmar ,9% Timpris då och nu (exkl. moms) ,4% Förändring i krontal varav volymförändring Ersättning för ordinarie anställning I förslaget till den nya prismodellen beslutades en höjning av ersättningen för de timmar som utförs av personal med ordinarie anställning. Syftet med höjningen var att säkerställa att skattemedlen kommer till rätt användning och att kunderna får de insatser som har blivit beviljade. Förändringen innebär att grundersättningen för ordinarie anställning höjdes från 318 kr (exkl. moms.) per hemtjänsttimme till 339 kr (exkl. moms) per utförd hemtjänsttimme. Kostnadsökningen för höjningen av ersättningen beräknades uppgå till 5,9 mkr vid en oförändrad volym. Antalet hemtjänsttimmar som utförts av ordinarie anställning har dock minskat med 1,7 % i volym vilket ger en kostnadsminskning på 2,1 mkr. Volymminskningen tillsammans med det höjda timpriset innebär därför en total kostnadsökning på 5,4 mkr. Utfall jan-feb Utfall jan.-aug. Beräknad och prognos och prognos Förändring kalkyl vid införandet Antal ersatta timmar ,7% Timpris då och nu (exkl. moms) ,2% Förändring i krontal varav volymförändring

29 Dnr. 2014/0131 VON-4 Sidan 5 av 5 Antal utförare som har sagt upp avtalet Sedan den nya prismodellen har trätt i kraft så är det 1 (ett) hemtjänstföretag som har valt att avsluta sitt avtal med kommunen. Enligt uppgift från företaget så hade detta dock inget att göra med den förändrade prismodellen utan var ett affärsmässigt beslut baserat på företagets interna verksamhetsutveckling. Sammanfattande slutsats Vid införandet av den nya prismodellen kalkylerades en kostnadsökning för modellen. Den verkliga förändringen håller sig inom de kalkylerade ramarna men kostnadsökningen är lägre än förväntat. Detta kan till viss del förklaras med att det totala antalet hemtjänsttimmar inte har ökat i den omfattning som det beräknades för i underlaget till kalkylen. Antalet avböjda timmar har minskat med 59,3 % vilket i praktiken innebär att fler av de insatser som har blivit beviljade faktiskt utförs. Detta ligger helt i linje med ett av syftena med den nya prismodellen. Antalet kunder med anhöriganställning ligger kvar på samma nivå som innan den nya prismodellen infördes. Detta tyder på att det trots den ekonomiska sänkning som skedde ändå är lönsamt att anställa anhöriga istället för ordinarie personal. Vad gäller borttagningen av ersättningen för "ny kund" så kan man notera en minskning av antal personer med status "ny kund". En del av detta kan bero på en naturlig förändring i antalet nya biståndsbeslut, en annan förklaring kan vara att kunderna byter utförare i mindre omfattning än tidigare. Det bör slutligen poängteras att de uppgifter som presenteras i detta tjänsteutlåtande ska läsas med viss försiktighet då siffrorna är en helårssimulering som baseras på uppgifter mellan januari 2014 och juni För att kunna göra en fullständig utvärdering av effekterna av den nya prismodellen krävs det att systemet har varit i bruk en längre tid.

30 6

31 SOLLENTUNA KOMMUN Tjänsteutlåtande Vård- och omsorgskontoret Victoria Westergren Sidan 1 av 3 Dnr 2014/0132 VON-2 Diariekod: 149 Vård- och omsorgsnämnden Remiss av motion väckt av Swapna Sharma (S) och Robin Sjöberg (S) om att villkora att även fristående utförare/entreprenörer ska erbjuda sommarjobb - remissvar Förslag till beslut Vård- och omsorgskontoret föreslår att vård- och omsorgsnämnden beslutar följande: 1. Vård- och omsorgsnämnden föreslår att kommunstyrelsen avslår motionen av Swapna Sharma (S) och Robin Sjöberg (S) angående instiftandet av att, i avtalen, villkora att även fristående utförare/entreprenörer ska erbjuda sommarjobb. 2. Nämnden överlämnar bilaga 1 till tjänsteutlåtandet som sitt yttrande i ärendet till kommunstyrelsen 3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad Sammanfattning Kommunstyrelsens arbetsutskott har remitterat en motion från Swapna Sharma (S) och Robin Sjöberg (S) där motionärerna anser att det är rimligt att de som utför verksamhet med kommunens skattemedel åläggs ett krav om att i större omfattning än vad som sker idag, erbjuda sommarjobb. Motionärerna föreslår därför att fullmäktige beslutar att ge samtliga nämnder och förvaltningar i uppdrag att, i lämpliga fall, skriva in ovanstående villkor i de avtal som upprättas med fristående utförare/entreprenörer. Motionens förslag är varken förenlig med upphandlingslagarna eller kommunens upphandlingspolicy och bör enligt vård- och omsorgskontoret därför avslås. Bakgrund Swapna Sharma (S) och Robin Sjöberg (S) har väckt en motion om att villkora att även fristående utförare/entreprenörer som driver kommunalt finansierad verksamhet ska erbjuda sommarjobb till ungdomar i Sollentuna. Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

32 Tjänsteutlåtande Dnr 2014/0132 VON-2 Sidan 2 av 3 Kommunalstyrelsens arbetsutskott föreslog att ärendet skulle återremitteras till kommunledningskontoret för remiss till trafik- och fastighetsnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt vård- och omsorgsnämnden. Svar på ärendet ska lämnas till kommunledningskontoret senast I remissen till vård- och omsorgsnämnden framgår att det i tjänsteutlåtandet ska utredas om förslaget/ärendet är kostnadsdrivande eller inte för nämnden. Vård- och omsorgs kontorets beredning I motionen framgår det inte vem som ska ansvara för sommarjobbarens lönekostnad. Vård- och omsorgskontoret har valt att tolka förslaget som att det är den privata utföraren som ska stå för lönekostnaden och att denne sedermera och i likhet med andra privata företag utan avtal med kommunen kan ansöka om att fa ett kommunalt lönebidrag på motsvarande 50 % av den totala lönekostnaden. Med detta som utgångsläge har vård- och omsorgskontoret koncentrerat bifogat yttrande på att utreda om det med hänsyn till upphandlingsreglerna samt utifrån kommunens befintliga upphandlingspolicy är möjligt att införa motionens förslag. Kontorets förslag Motionens förslag är varken förenlig med de grundläggande upphandlingsprinciperna eller med upphandlingsreglernas grundtanke om valfrihet och konkurrens. Förslaget innebär vidare en risk för att små och medelstora företag väljer att inte starta sin verksamhet i kommunen vilket skulle stå i strid med kommunens målsättning om att främja små och medelstora företags möjlighet att delta i kommunens upphandlingar. Utifrån ovanstående föreslår vård- och omsorgskontoret att nämnden avslår motionen och överlämnar bilaga 1 i detta tjänsteutlåtande som sitt yttrande i ärendet. Karin Proos Förvaltningschef Victoria Westergren Utredare Bilagor: 1. Förslag på yttrande från vård- och omsorgsnämnden över remiss gällande motion från Swapna Sharma (S) och Robin Sjöberg (S) daterat Remiss av motion väckt av Swapna Sharma (S) och Robin Sjöberg (S) om att villkora att även fristående utförare ska erbjuda sommarjobb.

33 Tjänsteutlåtande Dnr 2014/0132 VON-2 Sidan 3 av 3 Beslutsexpediering: Kommunstyrelsen Förvaltningschef Karin Proos Tf. avdelningschef för avtal och uppföljning Lars Davidsson Avdelningschef Katarina Salomonsson Avdelningschef Anette Ceder Utredare Victoria Westergren Akt

34 SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgskontoret Yttrande Sidan 1 av 4 Dnr 2014/0132 VON-2 Diariekod: 149 Remiss av motion väckt av Swapna Sharma (S) och Robin Sjöberg (S) om att villkora att även fristående utförare/entreprenörer ska erbjuda sommarjobb - remissvar EU-rätten och de svenska upphandlingsreglerna De svenska upphandlingsreglerna har sin grund i den EU-rättsliga lagstiftningen och innebär bland annat att all offentlig upphandling ska bedömas utifrån de grundläggande principerna. Dessa principer kommer till uttryck i 2 kap. 9 LOU och 1 kap. 2 LOV. Ett av syftena med upphandlingsreglerna i såväl LOU som LOV är att säkerställa att den upphandlande myndigheten använder skattemedlen på bästa sätt genom att exempelvis ta tillvara på konkurrensen på den aktuella marknaden. 1 I samband med utformningen av kraven i en upphandling ska därför den upphandlande myndigheten göra en bedömning av hur väl kravet överensstämmer med upphandlingsprinciperna samt om det finns risk för att kravet kan innebära en konkurrensbegränsning. Sociala hänsyn vid offentlig upphandling Den upphandlande myndigheten bör även beakta sociala hänsyn vid offentlig upphandling. 3 Vad som räknas till begreppet sociala hänsyn är exempelvis krav som syftar till att motverka arbetslöshet för särskilt utsatta grupper, det vill säga långtidsarbetslösa och personer med funktionshinder. 4 Motionens förslag om att erbjuda Sollentunas ungdomar arbete under en kortare period under sommarmånaderna har inte som syfte att motverka arbetslöshet och faller därmed inte inom ramarna för Europiska kommissionens definition av sociala hänsyn. Motionens förslag ska därför utredas med hänsyn till de övriga upphandlingsprinciperna. 1 Konkurrensverket. Upphandlingsreglerna - en introduktion. Stockholm 2014 s. 6 och Konkurrensverket. Lagen om Valfrihetssystem - en introduktion. Stockholm 2011 s. 7 2 SOU 2013:12. Upphandlingsutredningen. Goda affärer - En strategi för hållbar offentlig upphandling. Slutbetänkande. Stockholm: Anders Wijkman. S kap. 9a LOU och 4 kap. 2 LOV 4 Europeiska kommissionen. Socialt ansvarsfull upphandling - En handledning till sociala hänsyn i offentlig upphandling. Europeiska unionen, 2011 samt Europeiska kommissionens tolkningsmeddelande. KOM (2001) 566 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

35 Brev Dnr. 2014/0132 VON-2 Sidan 2 av 4 Grundläggande principer vid offentlig upphandling Transparensprincipen Alla avtalsvillkor som följer med ett uppdrag ska vara kända för anbudslämnarna innan de beslutar sig för att lämna anbud. Förfrågningsunderlaget ska vidare vara klart och tydligt samt innehålla samtliga individuella förutsättningar för det uppdrag som ska upphandlas. Detta innebär att om motionens förslag bifalls så ska det redan i upphandlingsskedet framgå hur många ungdomar som ska erbjudas sommarjobb samt vilka tidsramar som varje anställningen ska hålla sig inom. Kommunen måste således inför varje enskild upphandling göra en individuell bedömning utifrån de övriga upphandlingsprinciperna på hur många platser som det är rimligt att kräva att utföraren ska erbjuda ungdomar samt hur lång tid som varje ungdom ska arbeta. Proportionalitetsprincipen Varje krav och villkor som finns i förfrågningsunderlaget ska ha ett syfte samt stå i rimlig proportion med det som ska upphandlas. En begränsning av utförarens möjlighet att själv välja hur denne vill organisara sin verksamhet kan, enligt Konkurrensverket, strida mot proportionalitetsprincipen. 3 En anställning av ungdomar mellan år innebär även att arbetsgivaren ska ta hänsyn till annan lagstiftning som bland annat arbetsmiljölagen. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter stadgas vad ungdomar far och inte far utföra för arbete. Bland annat är det förbjudet för ungdomar att arbeta med "vårdarbete inom demensvård" samt "arbetja] inom hemtjänst, hemsjukvård, personlig assistans eller liknande service i hemmet hos vårdtagare/brukare med alkohol- och narkotikaproblem, psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning". 6 Föreskrifterna innebär således att det endast är delar av de arbetsuppgifter som normalt ingår i yrket som den anställde sommarjobbaren får utföra. Konkurrensbegränsande krav Ett av målen med upphandlingslagstiftningarna är att ta tillvara på konkurrensen på den aktuella marknaden. Att anställa sommarjobbare är resurskrävande och en konsekvens av ett sådant krav kan vara att små och medelstora företag med mindre resurser väljer att inte delta i upphandlingen. 5 Konkurrensverket. Miljöhänsyn och sociala hänsyn i o/fentlig upphandling. Stockholm 2011 s.47 6 AFS 2012:3. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om minderårigas arbetsmiljö och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Bilaga 1 punkt 18-19

36 Brev Dnr. 2014/0132 VON-2 Sidan 3 av 4 Visar det sig att ett krav är eller riskerar att vara konkurrensbegränsande så ska den upphandlande myndigheten därför undersöka möjligheterna att uppnå samma syfte genom alternativa åtgärder. 7 Upphandlingspolicy Sollentuna kommun har fastslagit en upphandlingspolicy som ska fungera som ett ramverk för hur kommunens upphandlingsverksamhet ska bedrivas. I policyn stadgas bland annat en målsättning om att i lämpliga fall anpassa kommunens upphandling så att även små och medelstora aktörer kan delta. Vård- och omsorgsnämndens bedömning Vid instiftande av krav i en offentlig upphandling så måste den upphandlande myndigheten ta hänsyn till såväl EU-rätten som till de svenska upphandlingslagarna. Att ställa ett krav på att privata utförare ska erbjuda sommarjobb till ungdomar i Sollentuna kommun faller inte in under Europeiska kommissionens definition av sociala hänsyn och kravet ska således behandlas utifrån de övriga upphandlingsreglerna som återfinns i LOU och LOV. Enligt upphandlingsreglernas grundläggande principer så får en upphandlande myndighet inte ställa högre krav än vad som är proportionerligt i förhållande till uppdraget. Motionärernas förslag innebär en begränsning av utfbrarnas möjlighet att själv välja hur dessa vill organisera sin verksamhet, vilket enligt Konkurrensverket kan strida mot proportionalitetsprincipen. Det ökade arbetsgivaransvaret kontra det arbete som en ungdom de facto far utföra inom vård och omsorg kan vidare innebära en omotiverad kostnad för utföraren som inte står i rimlig proportion med uppdraget i fråga. I Sollentuna kommuns upphandlingspolicy föreskrivs en målsättning om att i lämpliga fall ta hänsyn till små och medelstora företags möjlighet att delta i kommunens upphandlingar. Att ställa motionens förslag som ett krav främjar inte på något sätt små och medelstora företags möjlighet att delta. Däremot kan kravet innebära att små och medelstora företag med mindre resurser väljer att inte etablera sin verksamhet i Sollentuna. Detta skulle i så fall leda till färre ordinarie arbetstillfällen i kommunen och kravet skulle därmed vara såväl konkurrensbegränsande som kontraproduktivt. Syftet med motionens förslag är att fa fler privata utförare att erbjuda sommarjobb till ungdomar i kommunen. Enligt vård- och omsorgsnämndens bedömning så borde syftet kunna uppfyllas med mindre ingripande åtgärder. Detta kan ske genom att exempelvis uppmuntra de privata utförarna att 7 SOU 2013:12 s. 71 ff

37 Brev Dnr. 2014/0132 VON-2 Sidan 4 av 4 anställa sommarjobbare och samtidigt informera om det kommunala lönebidraget motsvarande 50 % av sommararbetarens lönekostnad. Kostnadsberäkning Att införa motionens förslag skulle i sak inte innebära någon större kostnad för vård- och omsorgsnämnden. Däremot bör den ökade administrativa kostnaden avseende bland annat avtalsuppföljning tas med i en framtida kostnadsberäkning. Vård- och omsorgsnämndens förslag Motionens förslag är varken förenlig med de grundläggande upphandlingsprinciperna eller med upphandlingsreglernas grundtanke om valfrihet och konkurrens. Förslaget innebär vidare en risk för att små och medelstora företag väljer att inte starta sin verksamhet i kommunen vilket skulle stå i strid med kommunens målsättning om att främja små och medelstora företags möjlighet att delta i kommunens upphandlingar. Utifrån ovanstående yttrande föreslår vård- och omsorgsnämnden att kommunstyrelsen avslår motionen.