Daglig verksamhet, LSS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Daglig verksamhet, LSS"

Transkript

1 Daglig verksamhet, LSS TERAPI LUFFA MASSAGE BAKA DAGCENTER KLOCKAN DATOR PENGAR MUSIK Länsstyrelserna i Blekinge län Kalmar län Kronobergs län Skåne län

2 Daglig verksamhet, LSS ISSN , meddelande 1999:26 Text: Barbro Aronzon Omslagsbild: Eva Lindh Tryckt i 75 ex av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

3 Förord Länsstyrelserna i sydlänen har som ett led i sitt uppdrag som regionala tillsynsmyndigheter över socialtjänsten granskat den dagliga verksamheten enligt 9.10 lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Tillsynen har dels resulterat i separata beslut riktade till de granskade kommunerna i varje län samt dels i en gemensam sydlänsrapport med synpunkter och kommentarer om den dagliga verksamheten i de aktuella kommunerna. Vid tillsynen har länsstyrelserna använt sig av katalogen Mål, mått och metoder framtagen av Socialstyrelsens och länsstyrelsernas utvecklingsgrupp (SLUG). Det är länsstyrelsernas förhoppning att rapporten skall kunna vara ett stöd för de dagliga verksamheterna i deras arbete med att utveckla och förbättra kvalité och innehåll. Länsstyrelserna vill tacka personal och brukare som på olika sätt bidragit till denna rapport. November 1999 Katrin Söderström Blekinge län Anita Melin Kalmar län Barbro Aronzon Kronobergs län Kerstin Jonsson Eva Wallengren Skåne län 1

4 Innehållsförteckning Förord 1 Sydlänens synpunkter och slutsatser om den dagliga verksamheten 3 Länsstyrelsernas tillsynsansvar 3 Bakgrund och syfte 3 Metod 3 Redovisning av länsstyrelsernas tillsyn 4 Mål 4 Främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället 5 Inflytande och självbestämmande 6 Samordning av insatserna 6 Stärka förmågan till ett självständigt liv 7 Formerna för daglig verksamhet 8 Kompetens, utbildning, fortbildning, handledning och arbetsledning 9 Dokumentation 10 Utveckling 11 Daglig verksamhet enligt LSS i Kronobergs län 13 Redovisning av enkätsvar 13 Platsantal, olika former av daglig verksamhet och beslut enligt LSS 13 Innehåll i verksamheten och särskild anpassad verksamhet 15 Enskildas möjlighet att påverka sin verksamhet 19 Personal 19 Utveckling av verksamheten efter kommunaliseringen 21 Länsstyrelsens bedömning 21 Sid 2

5 Sydlänens synpunkter och slutsatser om den dagliga verksamheten Länsstyrelsernas tillsynsansvar Länsstyrelsen är regional tillsynsmyndighet för socialtjänsten i länets kommuner. I detta uppdrag ingår bland annat att följa hur de nationella målen förverkligas inom det sociala området. Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, skall Länsstyrelsen utöva tillsyn över verksamhet enligt denna lag. Länsstyrelsen skall också inom länet informera och ge råd till allmänheten i frågor som rör verksamheten, ge kommunerna råd i deras verksamhet samt främja samverkan i planering mellan kommunerna, landstingen och andra samhällsorgan. Bakgrund och syfte Syftet med den aktuella tillsynen är att få en bild av kvalitet och innehåll i den dagliga verksamheten. Den enskilde brukarens rättssäkerhet, inflytande, möjlighet till personlig utveckling och delaktighet i samhället har granskats utifrån målsättningen att den enskilde, som omfattas av LSS, skall erbjudas goda levnadsvillkor. Metod Insamling och analys av materialet har gjorts utifrån de Mål, Mått och Metoder, som Socialstyrelsens och länsstyrelsernas utvecklingsgrupp, SLUG, tagit fram för att tjäna som underlag för länsstyrelsernas tillsyn inom socialtjänsten. Tre olika metoder har använts för insamling av data. Dels har en enkätundersökning gjorts i två kommuner i varje län, dels har brukare, personal och arbetsledning intervjuats. Dessutom har 3

6 besök gjorts i den dagliga verksamheten för observation av lokaler m.m. Länsstyrelsens bedömning av den dagliga verksamhetens kvalité har gjorts utifrån regeringens prop. 1992/93:159, Stöd och service till vissa funktionshindrade. Redovisning av länsstyrelsernas tillsyn I undersökningen har Karlskrona och Sölvesborg (Blekinge län), Mörbylånga och Västervik (Kalmar län), Växjö och Älmhult (Kronobergs län) samt Malmö och Osby (Skåne län) deltagit. Mål 9 punkt 10 LSS Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig är en av insatserna för särskilt stöd och särskild service. I insatsen ingår också omvårdnad. Den dagliga verksamheten måste anpassas efter individuella önskemål och behov och den skall erbjuda den enskilde stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap efter hans önskemål. (Prop. 1992/93:159) Innehållet i verksamheten skall vara inriktat på att uppfylla de övergripande målen i LSS. Målen för verksamheten måste formuleras på olika nivåer, ju närmare individen, desto konkretare. Den enskildes resurser, intressen och behov skall ligga till grund för den individuella målsättningen, som i sin tur bestämmer innehållet i verksamheten och det arbetssätt som tilllämpas. I Skåne län har båda kommunerna politiskt antagna mål för daglig verksamhet samt mål utarbetade i verksamheten. Även i Blekinge län, Karlskrona kommun, finns politiskt antagna mål för daglig verksamhet. I Kalmar och Kronobergs läns kommuner finns ej särskilda mål antagna av politisk nämnd, däremot har varje verksamhet egna utarbetade mål. Länsstyrelserna anser att övergripande mål för daglig verksamhet enligt LSS bör fastställas på politisk nivå. Därutöver bör varje enhet utarbeta konkreta mål för sin verksamhet. 4

7 Främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället 5 LSS Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1 LSS. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Det övergripande målet för verksamheten är att människor med omfattande funktionshinder skall kunna skapa sig ett värdigt liv, så likt andra människors liv som möjligt och i gemenskap med andra människor. Insatserna skall vara så utformade att de stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt och oberoende liv och att delta aktivt i samhällslivet. Detta grundar sig på de bärande principerna i svensk handikappolitik, dvs tillgänglighet, inflytande, delaktighet, självbestämmande, helhetssyn och kontinuitet. För att nå dessa mål är det viktigt att den enskilde själv har möjlighet att välja sin sysselsättning. Detta gäller även de personer som inte kan kommunicera på vanligt sätt. Val av aktivitet styrs vanligen av de traditionella könsroller, som präglar arbetslivet utanför dagcentra. I grupper, som sysslar med vävning, caféverksamhet, bakning och matlagning är de manliga brukarna sällsynta, medan förhållandet är det omvända i grupper, som sysslar med verkstadsarbete, arbete i trädgårdsmästeri o.dyl. Val av deltidsarbete styrs däremot snarare av hög ålder än av könstillhörighet inom den undersökta verksamheten. Den dagliga verksamheten har utvecklats mot verksamhet i mindre grupper och större integrering i samhället. Små utflyttade verksamheter får oftast en bättre kontakt med grannar och småföretag. Detta ökar självfallet delaktigheten i samhället. Möjligheten till individintegrering varierar mellan kommunerna bl a beroende på situationen på den lokala arbetsmarknaden. Länsstyrelserna anser att en målsättning för framtiden bör vara att öka antalet personer som får sin verksamhet på ordinarie arbetsplatser i kommunen. Ett framtida mål för vissa av dem kan vara att få en anställning med lönebidrag. Kommunerna bör ytterligare öka sin samverkan med arbetsmarknadsmyndigheterna för att underlätta för funktionshindrade på arbetsmarknaden. Länsstyrelserna anser att det är positivt att dagverksamheten genom sin ändrade inriktning har ökat möjligheten till delaktighet i samhället. 5

8 Inflytande och självbestämmande 6 LSS Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. En utveckling har under senare år skett mot en större individualisering. Individens behov och önskningar styr nu mer utformningen av verksamheten. Genom det varierade utbudet av verksamhet finns i dag större möjlighet för brukarna att själva välja sysselsättning. En individuell planering ger en möjlighet för den enskilde att själv eller genom sin företrädare påverka innehållet i verksamheten. Det är också av stor vikt att brukaren känner till vem man vänder sig till om man vill klaga på något och att rutiner finns för hur man hanterar klagomål. Det är också angeläget att en ständigt återkommande diskussion förs i personalgruppen om hur personalen kan förhindra att den enskildes integritet kränks. Länsstyrelserna anser att man i den dagliga verksamheten tar stor hänsyn till individuella önskemål. Detta gäller dock inte i samma utsträckning för personer med grav utvecklingsstörning, svåra rörelsehinder och autism. Diskussioner bör regelbundet föras i personalgruppen och med den enskilde brukaren om hur inflytande och självbestämmande kan ökas. Länsstyrelserna ser med stor tillfredsställelse en utveckling mot allt fler s.k. brukarråd. Förekomsten av dessa innebär en stor förändring i brukarnas syn på sin egen identitet och status. Personal uppfattades tidigare som ouppnåeliga förebilder. Att i stället identifiera sig med och acceptera andra brukare som förebilder, att vara en del av en grupp med gemensamma intressen och att tillmäta de egna åsikterna status är ett stort steg mot ett positivt handikappmedvetande. Länsstyrelserna anser också att det är av stor vikt att en planering sker tillsammans med brukaren och dennes företrädare. I en företrädares ansvar ingår oftast både att bevaka den enskildes rätt och att sörja för hans person. Detta är områden som berörs vid en individuell planering. Samordning av insatserna 7 LSS Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. Insatserna skall vara samordnade och inte isolerade från varandra. Verksamheten skall bedrivas i samarbete med andra 6

9 berörda samhällsorgan och myndigheter. Vid intervjuer har det tydligt framkommit att samarbete förekommer med bl a boendepersonal men även med andra samhällsorgan. Individuell plan enligt 10 LSS syftar just till att en samverkan skall ske mellan olika myndigheter som är inblandade i den enskildes liv, t ex kommun, landsting, försäkringskassa och arbetsförmedling. Tyvärr är det fortfarande ovanligt att den enskilde begär att få sin egen individuella plan. Individuell planering inom dagverksamhetens ram förekommer i alla kommuner, men individuell plan enligt 10 LSS är inte lika vanligt. Det är viktigt att den enskilde och dennes företrädare får möjlighet att delta vid uppföljning och utvärdering av planering inom daglig verksamhet. I Osby kommun i Skåne och i Karlskrona och Sölvesborgs kommuner i Blekinge, erbjuds alla att få en individuell plan enligt 10 LSS. Sölvesborgs kommun informerar skriftligt alla brukare och deras företrädare om vad en individuell plan skall innehålla och vad den syftar till. Även i övriga kommuner pågår arbete med att upprätta individuella planer. Länsstyrelserna bedömer att det krävs, att kommunerna återkommande informerar brukarna, deras anhöriga och företrädare om vad en individuell plan innebär, och att planen är till för att dokumentera den enskildes behov och ej en arbetsplan - habiliteringsplan för personalen. Stärka förmågan till ett självständigt liv 7 LSS Insatserna skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. Målet för all verksamhet enligt LSS är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Det är därför viktigt att den dagliga verksamheten syftar till att stärka den enskildes förmåga att bli så självständig som möjligt. Det kan ske på många olika sätt. Genom den individuella planeringen kan varje brukare få träna på saker som man vill lära sig. I den dagliga verksamheten kan t ex ingå bussträning, fritidsträning och träning för att klara ett självständigare boende. Det är också viktigt att man har möjlighet att få pröva på att arbeta på andra arbetsplatser. I viss mån finns den möjligheten inom samtliga undersökta kommuner. Det varierar dock mellan olika arbetsplatser, mycket beroende på personalens engagemang och intresse att tillsammans med den enskilde hitta annan lämplig sysselsätt- 7

10 ning. Enligt förarbetena till LSS bör alla insatser ha en aktiverande prägel med yttersta syfte att även den som har omfattande funktionshinder i största möjliga utsträckning skall kunna bo självständigt och arbeta som andra. Länsstyrelserna anser att det är angeläget att brukarna erbjuds möjlighet att pröva på olika verksamheter för att härigenom kunna öka sina möjligheter till självständigt liv. Formerna för daglig verksamhet Av förarbetena till LSS framgår att vid utformningen av verksamheten måste bestämmelserna i 7 LSS, om hänsyn till individuella behov, beaktas. Hänsyn skall också tas till personernas funktionshinder. Dagverksamheten skall erbjuda den enskilde stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap efter hans önskemål. Formerna för daglig verksamhet varierar mycket. Tidigare bedrevs daglig verksamhet huvudsakligen i ett dagcenterhus, där ett stort antal personer hade varierande sysselsättning. I takt med att vårdhem och andra institutioner avvecklades och ersattes av gruppbostäder skedde även en utflyttning från dagcentren till mindre arbetsplatser. I dag karakteriseras den dagliga verksamheten av ett flertal mindre grupper som finns lokalmässigt integrerade i samhället. Denna förändring har varit inriktad på att skapa en verksamhet som är bättre anpassad till individuella behov. Flera brukare har också fått möjlighet att vara individuellt integrerade på olika arbetsplatser. Innehållet i verksamheten skiljer sig från arbetsplats till arbetsplats. Det kan vara konstnärlig verksamhet i form av vävning, tryck på tyg mm. Caféverksamhet där både bakning och servering ingår är något som finns på ett flertal platser. Det kan också förekomma vissa legoarbeten som sortering och förpackning för dem som finner en trygghet i att arbeta med detta. Gravt utvecklingsstörda personer erbjuds sinnesstimulering i olika former. Personer med autism och autismliknande tillstånd bildar ofta egna grupper där en särskild pedagogik kallad Teacchmetoden användes. Länsstyrelserna bedömer att den dagliga verksamheten har utvecklats positivt under de senaste åren. Verksamheten bygger oftast på individens egna önskemål och möjligheter. Utflyttning till små grupper och individintegrering på olika arbetsplatser har stärkt den enskildes självkänsla och hans delaktighet i samhället. Länsstyrelserna vill dock påpeka att det kan finnas risk för segregering inom brukargruppen. Lindrigt och måttligt utvecklingsstörda personer utan rörelsehinder kan lättare erbjudas utflyttad verksamhet och individintegrering på ordinarie arbets- 8

11 platser. De mycket personalkrävande gravt utvecklingsstörda personerna med svårare handikapp och behov av handikappanpassade lokaler har dock också behov av utflyttad verksamhet. Dessa brukare har särskilt stort behov av att vara i en liten grupp och att möta ett begränsat antal personal och kamrater, som de kan lära sig känna igen och bli förstådda av. Omvårdnad, sinnesträning och kommunikationsträning är viktiga ingredienser i deras dagliga verksamhet. En individuellt anpassad sådan av god kvalité förutsätter välutbildad och lyhörd personal med stor empati och engagemang. Den gynnas också av närhet till mindre funktionshindrade brukare, som man kan imitera och lära sig av eller bara bli accepterad och ompysslad av. Personalens behov av handledning och fortbildning måste tillgodoses kontinuerligt för att man skall kunna arbeta metodiskt utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Detta är en förutsättning för att man skall kunna se resultat av sitt arbete och uppleva det som meningsfullt. En segregerad daglig verksamhet för denna grupp, där personalen inte får sina behov av fortbildning och handledning tillgodosedda kan vara en grogrund för dåligt bemötande och övergrepp. Kompetens, utbildning, fortbildning, handledning och arbetsledning 6 LSS För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges. Av förarbetena till lagen framgår att detta innebär att personalen skall ha den utbildning och erfarenhet som kan krävas för varje specifik uppgift. Det ankommer på huvudmännen att organisera verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Vid nyrekrytering av chefer för verksamheten rekryteras i dag personer med högskoleutbildning med beteendevetenskaplig inriktning. När det gäller övrig personal krävs adekvat utbildning. Tyngdpunkten ligger fortfarande på personal med gymnasial vårdutbildning. Numera söker man även personer med annan utbildning t ex förskollärare, fritidspedagoger, arbetsterapeuter, terapibiträden, skötare. Huvuddelen av personalen i samtliga fyra län har adekvat utbildning. Länsstyrelserna ser positivt på att olika yrkeskategorier efterfrågas inom dagverksamheten. Personalens olika kunskaper och erfarenheter kan stimulera till en positiv utveckling av verksamheten. 9

12 Viss fortbildning ges till personalen. Ett större utbud av fortbildning krävs dock t ex utbildning om olika funktionsnedsättningar, om kommunikation i olika former samt om ny metodik och förändringsarbete. Det är också viktigt att diskussioner om integritet, bemötande, förhållningssätt och egna attityder regelbundet förs i personalgruppen. Behovet av fortbildning bör uppmärksammas och planering bör ske fortlöpande utifrån personalens och verksamhetens behov. Utbildningsplan bör upprättas för varje personals särskilda utvecklingsbehov. Extern handledning ges i vissa kommuner främst till personal som arbetar med personer med autism och Aspbergers syndrom samt gravt utvecklingsstörda personer. Personalens behov av pedagogisk ledning och handledning i arbetet med personer med komplicerade funktionsnedsättningar måste dock få ökad uppmärksamhet. I daglig verksamhet kommer brukare och personal fysiskt och psykiskt nära varandra och personalen behöver den avlastning som handledning kan ge. I vissa fall kan det här krävas att handledaren har ingående erfarenhet och kunskap om funktionsnedsättning. Länsstyrelserna bedömer att personalens behov av fortbildning och regelbunden extern handledning inte tillgodoses i den utsträckning som behövs. Detta är viktiga instrument för att personalen ska kunna utveckla sitt arbete. Organisation av arbetsledningen inom daglig verksamhet varierar mycket i de olika kommunerna. En tendens i vissa län är att arbetsledarna får allt fler verksamheter och brukare att ansvara för. Den dagliga verksamheten är numera oftast uppdelad på ett flertal mindre grupper, lokalintegrerade i samhället. En viktig roll för en chef är att leda och planera arbetet. För att behålla och utveckla ett varierat innehåll i verksamheten krävs att personalen har en tät kontakt med och ett gott stöd av sin chef. Personalens bemötande och attityd mot funktionshindrade är något som har diskuterats mycket på senare tid. En chef, som inte bara är administratör utan också finns närvarande på arbetsplatsen, har större möjlighet att påverka sin personal att uppträda med respekt och hänsyn mot brukarna. Chefen bör även ha god kännedom och kunskap om brukarnas behov och möjlighet till utveckling. Länsstyrelserna vill understryka vikten av att chefer/arbetsledare har ett ansvarsområde som möjliggör detta arbetssätt. Dokumentation Daglig verksamhet är en insats enligt 9.10 LSS. Handläggning av ärenden enligt LSS innebär myndighetsutövning mot enskild. Förvaltningslagens regler om ansökan, utredning, 10

13 kommunicering, beslutsfattande mm skall följas, liksom reglerna i sekretesslagen. Krav på dokumentation finns inte i LSS. Länsstyrelserna bedömer dock att 51 och 52 socialtjänstlagen (SoL) kan vara tillämpliga även i denna verksamhet, i avvaktan på att regler om dokumentation införs i LSS. Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att den som är obehörig inte får tillgång till dem. (51 ) Dokumentation skall utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas. (52 ). Enligt Socialstyrelsens allmänna råd 1994:1 LSS skall viss basdokumentation finnas tillgänglig för personalen på varje enskild arbetsplats. Föreståndaren skall leda verksamheten och föra de anteckningar som behövs om dem som får insatser enligt LSS. Det är också föreståndarens ansvar att bedöma hur mycket dokumentation som behöver finnas på arbetsplatsen. Tillfälliga minnesanteckningar bör förstöras. Lokala regler måste antas av ansvarig nämnd. Länsstyrelserna vill poängtera vikten av att adekvat dokumentation förs inom den dagliga verksamheten och att de brister som finns rättas till. Dokumentationen skall förvaras så att obehöriga ej kan ta del av den. Nödvändig dokumentation skall finnas tillgänglig på samtliga arbetsplatser. Länsstyrelserna anser att det skall finnas politiskt antagna riktlinjer för dokumentation och förvaring av akter. Detta finns enbart i tre av de åtta granskade kommunerna, Karlskrona, Sölvesborg och Västervik. Utveckling En fortsatt utveckling av innehållet i verksamheten bör ske. Det är viktigt att personer, som inte har ett aktivt språk, får möjlighet att på olika sätt uttrycka sina önskemål. Detta kan ske genom att företrädare och personal försöker att tolka hur personerna reagerar i olika situationer och genom att använda symboler, pictogram och andra hjälpmedel. Länsstyrelserna anser att gravt utvecklingsstörda, svårt rörelsehindrade och svårt autistiska personer har samma rätt att få sina behov av daglig verksamhet tillgodosedda fullt ut som personer, som ej har lika stort behov av stöd och hjälp. 11

14 Nyskadade, d.v.s. personer som erhållit ett begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder tillhörande personkrets 1.2 i LSS är inte så många i varje kommun. Det är dock av stor vikt att dessa personer får en individuellt anpassad verksamhet. Stor hänsyn bör tas till deras bakgrund och tidigare liv, som oftast skiljer sig mycket från den bakgrund utvecklingsstörda personer har. I Malmö finns en väl utvecklad daglig verksamhet för denna grupp. Personer med autistiska drag, exempelvis Aspbergers syndrom har också rätt till daglig verksamhet enligt LSS. I några kommuner har denna grupp ökat markant. Länsstyrelserna anser att en utveckling av den dagliga verksamheten för båda dessa grupper är mycket angelägen. 12

15 Daglig verksamhet enligt LSS i Kronobergs län I samverkan med sydlänen har tillsyn skett av daglig verksamhet enligt LSS i två kommuner i länet, Växjö och Älmhult. Särskilda beslut finns från dessa kommuner. Förutom tillsynen i de två kommunerna begärdes även in uppgifter från samtliga kommuner i länet. Nedan följer en sammanställning av den dagliga verksamheten i länets kommuner som grundar sig på inkomna enkätsvar. Redovisning av enkätsvar Platsantal, olika former av daglig verksamhet och beslut enligt LSS ALVESTA I kommunen finns ett basdagcenter där 26 personer har sin dagliga verksamhet. En utflyttad grupp med 6 personer finns i privat verksamhet. Individuellt integrerade är 5 personer. Behovet av platser är f n tillgodosett. Alla personer verksamma inom daglig verksamhet har beslut enligt 9.10 LSS. Inga avslag på ansökan om verksamhet har givits under LESSEBO Dagverksamheten i Lessebo är under uppbyggnad. F n finns fem budgeterade platser. Ytterligare tre personer har behov av verksamhet. Dessa har i dag verksamhet i annan kommun eller är individuellt integrerade i privat regi. Alla personer verksamma inom daglig verksamhet har beslut enligt 9.10 LSS. Ingen person har fått avslag på daglig verksamhet under 1997 och LJUNGBY 92 personer har daglig verksamhet i kommunen. Behovet av platser är härigenom för närvarande tillgodosett. 13

16 Samtliga personer har beslut enligt 9.10 LSS. En person har fått avslag på ansökan om verksamhet under de senaste två åren. De flesta brukarna arbetar i någon av de sex olika verksamhetsinriktningar som finns i kommunen. Dessutom finns fyra utflyttade grupper inom offentlig verksamhet och en grupp inom privat verksamhet. Omfattningen av den utflyttade verksamheten varierar från två timmar/vecka till heltid. MARKARYD 15 personer har daglig verksamhet i kommunen med beslut enligt LSS eller tidigare omsorgslag. Inget avslag har givits under de senaste två åren. En person är individuellt integrerad i samhället och fem personer har verksamhet en dag/vecka utanför dagcentret i egen regi. Två personer har verksamhet en dag/vecka i offentlig verksamhet. TINGSRYD I kommunen finns 50 platser inom daglig verksamhet. Dessa platser tillgodoser det nuvarande behovet. Samtliga personer har beslut enligt 9.10 LSS eller enligt omsorgslagen utom en person där utredning pågår. Ingen person har fått avslag på ansökan om verksamhet under de två senaste åren. 43 personer har verksamhet på fyra olika platser. 29 av dem arbetar heltid och 14 deltid. Sju personer är individuellt integrerade i annan verksamhet. UPPVIDINGE 33 personer har daglig verksamhet i kommunen. Det budgeterade antalet platser är 35. Samtliga har beslut enligt 9.10 LSS. Ingen person som ansökt om verksamhet har fått avslag de senaste två åren. VÄXJÖ I kommunen finns drygt 200 personer i daglig verksamhet. Behov finns av ytterligare några platser. Samtliga personer har beslut enligt 9.10 LSS. Verksamheten bedrivs på elva olika platser. Två utflyttade grupper med sammanlagt 18 personer finns i offentlig verksamhet och en utflyttad grupp med 8 personer i privat verksamhet. 15 personer är individuellt integrerade. ÄLMHULT 14

17 I kommunen finns 15 personer i daglig verksamhet. För närvarande finns ej behov av ytterligare platser. Samtliga personer har beslut enligt 9.10 LSS. Dagverksamhet finns på två platser i kommunen. En utflyttad grupp med två personer finns i offentlig verksamhet och två personer är integrerade i privat verksamhet. Innehåll i verksamheten och särskild anpassad verksamhet ALVESTA Innehåll i verksamheten: * Paketeringsarbete och prismärkning * Kommunikation, tecken, data * Sinnesstimulering (vattensäng, bollbad, bubbelpool, musik, rytmik, sinnesrum) * Träning med struktur, t ex Teacch * Rehabträning med arbetsterapeut och sjukgymnastik, övrig rörelseträning * Simning, ridning, cykling * Musik, rytmik, färg och form * Matlagning * Samhällsträning * Särvux I en kommunikationsgrupp finns särskild anpassad verksamhet för gravt utvecklingsstörda med bl a sinnesstimulering. För personer med autism finns strukturerad individanpassad sysselsättning. En nyskadad person har individuellt anpassad verksamhet. LESSEBO Innehåll i verksamheten: * Legoarbete * Målning på lera och trä * Undervisning * Individuella dataprogram * Häst- och stallvård * ADL-träning, matlagning och bak. Någon anpassad verksamhet för gravt utvecklingsstörda personer, för personer med autism och för nyskadade personer finns ej. LJUNGBY Innehåll i verksamheten: 15

18 * Sinnestimulering och aktivering enligt Verksamhet enligt Snozelenmetoden (gravt utvecklingsstörda) * Verksamhet byggd på Teacch-metoden (personer med autism * Social träning, ADL * Hantverksbutik med egen tillverkning * Café med eget bageri * Legoarbete, montering, paketering * Återvinning av vitvaror, tvättmaskiner m m Särskild anpassad verksamhet finns för gravt utvecklingsstörda personer och personer med flerhandikapp. Särskild verksamhet finns även för personer med autism. En nyskadad person finns integrerad i verksamhetsgrupp. MARKARYD Innehåll i verksamheten: * Bakning och försäljning av bröd * Snöskottning, gräsklippning, sopdeponering, demontering (utegrupp) * Hjälp med rengöring i ridhus * Rengöring av hjälpmedel * Undervisning, musik, ADL - socialträning * Träning av olika funktioner * Taktil stimulering Särskild anpassad verksamhet för gravt utvecklingsstörda personer, för personer med autism och för nyskadade personer finns ej. TINGSRYD Innehåll i verksamheten: * Kommunikation och begreppsbildning inkl. datorer och särvux * Service;. café på bibliotek, bakning till socialkontoret, källsortering vid miljöstation * Monteringsarbete * Snickeri * Vävning, textil och papperstryck * Sinnesträning med taktil stimulering * Ridning, motion på parcykel * Bad * Arbete med månadsbok, tidningsläsning, studiecirklar Särskild anpassad verksamhet för gravt utvecklingsstörda personer finns främst vid ett dagcenter. Gruppverksamhet för personer med autism och nyskadade personer finns ej. Individuell verksamhet för enstaka personer finns. UPPVIDINGE 16

19 Verksamheten är uppdelad på två grenar, sinnesstimulering och produktionsinriktad verksamhet: 17

20 Sinnesstimulering * Vattensäng, bollbad, vitt rum, grotta, bubbelbad * Musik * Rörelse - massage * Datorer * Taktil stimulering * Ridning Produktionsgrupp * Legoarbete * Textilgrupp med tygtryck * Teatergrupp * Biltvätt * Hjälpmedelsgrupp * Posthämtning Särskild anpassad verksamhet finns för personer med grav utvecklingsstörning. Ingen särskild anpassad verksamhet finns för personer med autism. Anpassning sker för varje person. Vid dagcentret finns ingen nyskadad person. VÄXJÖ Innehåll i verksamheten: * Sinnestimulering, bad, musik, gymnastik * Arbetsträning, utearbete m m * Bud- och serviceverksamhet * Caféverksamhet * Utevistelse - promenader * Kommunikation med bliss, pictogram, datorer * Skapande verksamhet - målning, arbete med lera, tryckning, vävning, poesiskrivning, papperstillverkning * Musik i olika former * Studiebesök, studiecirklar, drama * Stallträning Särskild anpassad verksamhet finns för personer med grav utvecklingsstörning samt för personer med autism. Viss verksamhet finns även för nyskadade personer. ÄLMHULT Innehåll i verksamheten: * Matlagning, bakning, städning * Trädgårdsskötsel * Morgonsamling med tidningsläsning * Arbete med månadsbok * Datorträning * Särvux * Musikgrupp * Social träning * Taktil stimulering * Sjukgymnastik, gymnastik, bassängträning 18

Social dokumentation. inom enskild verksamhet. Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen?

Social dokumentation. inom enskild verksamhet. Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen? Social dokumentation inom enskild verksamhet Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen? Social dokumentation inom enskild verksamhet ISSN 1103-8209,

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna Mars 2010 Riktlinjer och rutiner för individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson och korttidsvistelse enligt

Läs mer

Tjänstedeklaration. för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun

Tjänstedeklaration. för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun Socialförvaltningen Tjänstedeklaration för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun Foto: Ekbacken Beslutad av omsorgsnämnden 2011-06-16, 94 Övertagen av socialnämnden

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Kontaktpersoner och kontaktfamiljer. - rekrytering och stöd

Kontaktpersoner och kontaktfamiljer. - rekrytering och stöd Kontaktpersoner och kontaktfamiljer - rekrytering och stöd Kontaktpersoner och kontaktfamiljer - rekrytering och stöd ISSN 1103-8209, meddelande 2003:23 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Agneta Hornvik Omslagsbild:

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Historiska tillbakablickar kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS

Historiska tillbakablickar kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS Historiska tillbakablickar 1944 kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS LSS 5 Verksamhetens mål och allmänna inriktning Främja

Läs mer

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Kontaktperson enligt LSS

Kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer

Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer 201002 Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer Bakgrund Aktuell lagstiftning I Socialtjänstlagens 11kap. 5 framgår att handläggningen av ärenden som rör

Läs mer

Tillsynsenheten. Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist

Tillsynsenheten. Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist Tillsynsenheten Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist Omsorgskonsulent Tillhör Tillsynsenheten Ansvarar för uppföljning och tillsyn i enskilda ärenden enligt SoL och LSS Upprättar riktlinjer

Läs mer

Daglig verksamhet för psykiskt funktionshindrade

Daglig verksamhet för psykiskt funktionshindrade RAPPORT 2001:8 Daglig verksamhet för psykiskt funktionshindrade Sociala enheten 2001-06-08 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten 502-10873/2000 FÖRORD I denna rapport presenteras en länstäckande kartläggning

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad

Läs mer

Rätten till daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade upphör vid 67 års ålder.

Rätten till daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade upphör vid 67 års ålder. HFD 2014 ref 41 Rätten till daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade upphör vid 67 års ålder. Lagrum: 9 10 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

Verksamhetstillsyn avseende korttidsvistelse och myndighetsutövning

Verksamhetstillsyn avseende korttidsvistelse och myndighetsutövning 1(5) Ramona Persson Tfn 0155-26 40 27 Vård- och omsorgsnämnden i Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Verksamhetstillsyn avseende korttidsvistelse och myndighetsutövning BESLUT Länsstyrelsen avslutar ärendet

Läs mer

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar 1(8) LSS Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar i Hylte kommun Verksamhetstillsyn genomförd av Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen i Hallands län och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet

Läs mer

Daglig verksamhet enligt LSS

Daglig verksamhet enligt LSS Daglig verksamhet enligt LSS VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är daglig verksamhet? Att ha ett arbete eller en sysselsättning är viktigt för de flesta människor. Ett arbete innebär att man ingår i en gemenskap

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte SAS Sida: 1 (5) 1. Riktlinjernas bakgrund och syfte Det finns en skyldighet att dokumentera genomförandet om individuellt behovsprövade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service

Läs mer

Daglig verksamhet för utvecklingsstörda personer

Daglig verksamhet för utvecklingsstörda personer RAPPORT 2003:8 Daglig verksamhet för utvecklingsstörda personer Sociala enheten 2003-05-21 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten 701-11833-2002 FÖRORD I denna rapport presenteras en kartläggning av

Läs mer

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få

Läs mer

information om LSS VERKSAMHETEN

information om LSS VERKSAMHETEN information om LSS VERKSAMHETEN LSS Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning särskilda rättigheter genom tio olika insatser.

Läs mer

Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Daglig verksamhet Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Vad är daglig verksamhet? Att ha ett arbete eller en sysselsättning är viktigt för de flesta människor. Ett arbete innebär att man ingår i en gemenskap

Läs mer

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Sammanfattning De flesta äldre anser att omsorgspersonalen har tillräcklig kompetens för att utföra insatserna och är i stort sett nöjda

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen OF-Omsorg till personer med funktionsnedsättning Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1(5) Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1. Rutiner för socialförvaltningens verksamheter vid rapportering

Läs mer

Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri

Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri Riktlinjerna är fastställda av socialnämnden 11 juni 2014, 83 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM I HÖGANÄS

INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM I HÖGANÄS INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM LSS-verksamheten I HÖGANÄS LSS - LAGEN OM STÖD & SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE Personer med funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om tio olika insatser

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Daglig verksamhet - 2009

Daglig verksamhet - 2009 1 Verksamhet Tornby dagcenter (Generalsgatan 4) IT-pall (Gamla Tanneforsvägen 17a) Citygruppen - Park och service - Datagruppen - Individuella placeringar - Storskogen - Folketsparkgruppen - Café Åleryd

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du som har stora och omfattade behov av stöd och service kan tillhöra lagens

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Verksamhetsplan för Gärdesgården 2012

Verksamhetsplan för Gärdesgården 2012 Verksamhetsplan för Gärdesgården 2012 2(6) INLEDNING Daglig verksamhet Arbetets innehåll har i vårt samhälle förändrats genom en övergång till ökad betydelse av tjänsteproduktion och införande av ny teknik.

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

sjöarps gruppbostäder

sjöarps gruppbostäder sjöarps gruppbostäder Vårdförbundet Blekinge VfB ägs av kommunerna i Blekinge men är juridiskt fristående från annan kommunal verksamhet. Vår huvuduppgift är att i första hand svara för institutionsvård

Läs mer

Östra Göinge kommun

Östra Göinge kommun Daglig verksamhet Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Vad är daglig verksamhet? Att ha ett arbete eller en sysselsättning är viktigt för de flesta människor. Ett arbete innebär att man ingår i en gemenskap

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2 PROGRAM FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I UPPSALA KOMMUN Antaget av Kommunfullmäktige 29 maj 2001. Reviderat i april 2002 på grund av ändringar i lagen. Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen. Daglig verksamhet

OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen. Daglig verksamhet OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen Daglig verksamhet INNEHÅLL 3 Vem får daglig verksamhet 3 Dagcenter 4 Försäkringar 4 Habiliteringsersättning 5 Resor 5 Sjuk- och hälsovård 6 Hjälpmedel 7 Fritids- och

Läs mer

Verksamhetstillsyn avseende korttidsvistelse enligt 9 6 lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt myndighetsutövning

Verksamhetstillsyn avseende korttidsvistelse enligt 9 6 lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt myndighetsutövning 1(5) Ramona Persson 0155-26 40 27 Socialnämnden i Vingåkers kommun 643 80 VINGÅKER Verksamhetstillsyn avseende korttidsvistelse enligt 9 6 lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom.

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom. För vem? För att omfattas av lagen måste man tillhöra en viss personkrets, alla funktionshindrade omfattas alltså inte av LSS. Med hjälp av medicinskt underlag gör LSS-handläggaren bedömning av om man

Läs mer

Välkommen till VKL:s seminarium om MinPlan tjänstedesign i daglig verksamhet

Välkommen till VKL:s seminarium om MinPlan tjänstedesign i daglig verksamhet Välkommen till VKL:s seminarium om MinPlan tjänstedesign i daglig verksamhet = DU Seminariet utgör en i vår länsgemensamma satsning på att utveckla kunskapsbaserade arbetssätt i LSS-verksamheter Satsning

Läs mer

Östra Göinge kommun

Östra Göinge kommun Daglig verksamhet Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Vad är daglig verksamhet? Att ha ett arbete eller en sysselsättning är viktigt för de flesta människor. Ett arbete innebär att man ingår i en gemenskap

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Riktlinjer vid missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden lex Sarah

Riktlinjer vid missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden lex Sarah Riktlinjer vid missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden lex Sarah Antagen av Socialnämnden 2012-11-13, 108 Reviderad 2016-04-19 Alingsås kommun, Socialförvaltningen, 441 81 ALINGSÅS

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Socialpsykiatrin (Boendestöd, Kompassens särskilda boendestöd, Sysselsättningen) 2013-10-09 2013-10-11

Verksamhetsuppföljning Socialpsykiatrin (Boendestöd, Kompassens särskilda boendestöd, Sysselsättningen) 2013-10-09 2013-10-11 Verksamhetsuppföljning Socialpsykiatrin (Boendestöd, Kompassens särskilda boendestöd, Sysselsättningen) 2013-10-09 2013-10-11 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Socialstyrelsen tillsyn över hälso- och sjukvård, geografiskt i sex regioner med huvudkontor i Stockholm.

Socialstyrelsen tillsyn över hälso- och sjukvård, geografiskt i sex regioner med huvudkontor i Stockholm. Socialstyrelsens l tillsyn Socialstyrelsen tillsyn över hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet för funktionshindrade. Socialstyrelsens tillsynsavdelning är uppdelad Socialstyrelsens tillsynsavdelning

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Daglig verksamhet. Innebär en meningsfull sysselsättning som ger stimulans, personlig utveckling, gemenskap och delaktighet i samhället.

Daglig verksamhet. Innebär en meningsfull sysselsättning som ger stimulans, personlig utveckling, gemenskap och delaktighet i samhället. Daglig verksamhet Innebär en meningsfull sysselsättning som ger stimulans, personlig utveckling, gemenskap och delaktighet i samhället. Vi erbjuder sysselsättning för dig med ett biståndsbeslut enligt

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Äldre och personer med funktionshinder med omsorger från Socialförvaltningen ska få en god vård alternativt få gott stöd och god service och

Läs mer

Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014

Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011-2014 Vår vision Köpings kommuns insatser inom vård och omsorg ska vara bland de bästa i Sverige. Det ska kännas

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

BESLUT. 2011-01-21 Dnr. Stora Långared 447 94 Vårgårda

BESLUT. 2011-01-21 Dnr. Stora Långared 447 94 Vårgårda jl Socialstyrelsen T/Region SydvästlSek2 Maria Björklund maria.bjorklund@socialstyrelsen.se BESLUT 2011-01-21 Dnr 1(14) Arken Vård och Behandling AB Stora Långared 447 94 Vårgårda Huvudman Arken Vård och

Läs mer

Basutbud och Kvalitetskrav

Basutbud och Kvalitetskrav Basutbud och Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande basutbud och kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2002:9 (S) frfattningssam Föreskrifter och ling allmänna råd Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Socialstyrelsens

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Välkommen till Huddinge kommuns egenregi ditt trygga val

Välkommen till Huddinge kommuns egenregi ditt trygga val Välkommen till Huddinge kommuns egenregi ditt trygga val Daglig verksamhet Välkommen till Huddinge kommuns egenregi Vi är det kommunala alternativet som bedriver daglig verksamhet med en stor öppenhet

Läs mer

Mål- och handlingsplan. LSS Svalövs kommun

Mål- och handlingsplan. LSS Svalövs kommun Mål- och handlingsplan LSS Svalövs kommun 2016-2017 INLEDNING I denna skrift kan du läsa om målen för LSS i Svalövs kommun mellan åren 2016 och 2017. Du kan också läsa om hur vi ska arbeta för att nå målen.

Läs mer

VANLIGA FRÅGOR DAGLIG VERKSAMHET

VANLIGA FRÅGOR DAGLIG VERKSAMHET VANLIGA FRÅGOR DAGLIG VERKSAMHET Personer med utvecklingsstörning har rätt till insatsen daglig. Daglig tillförsäkras personer som är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig..

Läs mer

Överenskommelse mellan Region Kronoberg och länets kommuner angående verksamhet med Personliga ombud

Överenskommelse mellan Region Kronoberg och länets kommuner angående verksamhet med Personliga ombud Överenskommelse mellan Region Kronoberg och länets kommuner angående verksamhet med Personliga ombud Länets kommuner och Region Kronobergs Psykiatri Centrum ingår i nedanstående överenskommelse avseende

Läs mer

Information om Funktionsnedsättning Stöd och Service enligt LSS

Information om Funktionsnedsättning Stöd och Service enligt LSS Information om Funktionsnedsättning Stöd och Service enligt LSS Verksamheten Funktionsnedsättning Stöd och Service (FuSS) enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) FuSS-verksamhetens

Läs mer

Vad skall anmälas enligt Lex Sara? Vad menas med Allvarliga missförhållanden?

Vad skall anmälas enligt Lex Sara? Vad menas med Allvarliga missförhållanden? 3 (9) Rutin för anmälan om missförhållanden enligt socialtjänstlagen Lex Sara Lokala rutiner för rapportering, handläggning och anmälan av missförhållanden i omsorger om äldre och funktionshindrade enligt

Läs mer

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22 OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Utbildning socialnämnden 2015-01-22 Administrativa enheten Administration Bemanningspool Biståndshandläggare LSS, SoL o färdtjänst, 5,0 tjänst OoF Avd chef Utvecklingsenhet

Läs mer