Daglig verksamhet, LSS
|
|
- Olof Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Daglig verksamhet, LSS TERAPI LUFFA MASSAGE BAKA DAGCENTER KLOCKAN DATOR PENGAR MUSIK Länsstyrelserna i Blekinge län Kalmar län Kronobergs län Skåne län
2 Daglig verksamhet, LSS ISSN , meddelande 1999:26 Text: Barbro Aronzon Omslagsbild: Eva Lindh Tryckt i 75 ex av Länsstyrelsens repro Utgiven av:
3 Förord Länsstyrelserna i sydlänen har som ett led i sitt uppdrag som regionala tillsynsmyndigheter över socialtjänsten granskat den dagliga verksamheten enligt 9.10 lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Tillsynen har dels resulterat i separata beslut riktade till de granskade kommunerna i varje län samt dels i en gemensam sydlänsrapport med synpunkter och kommentarer om den dagliga verksamheten i de aktuella kommunerna. Vid tillsynen har länsstyrelserna använt sig av katalogen Mål, mått och metoder framtagen av Socialstyrelsens och länsstyrelsernas utvecklingsgrupp (SLUG). Det är länsstyrelsernas förhoppning att rapporten skall kunna vara ett stöd för de dagliga verksamheterna i deras arbete med att utveckla och förbättra kvalité och innehåll. Länsstyrelserna vill tacka personal och brukare som på olika sätt bidragit till denna rapport. November 1999 Katrin Söderström Blekinge län Anita Melin Kalmar län Barbro Aronzon Kronobergs län Kerstin Jonsson Eva Wallengren Skåne län 1
4 Innehållsförteckning Förord 1 Sydlänens synpunkter och slutsatser om den dagliga verksamheten 3 Länsstyrelsernas tillsynsansvar 3 Bakgrund och syfte 3 Metod 3 Redovisning av länsstyrelsernas tillsyn 4 Mål 4 Främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället 5 Inflytande och självbestämmande 6 Samordning av insatserna 6 Stärka förmågan till ett självständigt liv 7 Formerna för daglig verksamhet 8 Kompetens, utbildning, fortbildning, handledning och arbetsledning 9 Dokumentation 10 Utveckling 11 Daglig verksamhet enligt LSS i Kronobergs län 13 Redovisning av enkätsvar 13 Platsantal, olika former av daglig verksamhet och beslut enligt LSS 13 Innehåll i verksamheten och särskild anpassad verksamhet 15 Enskildas möjlighet att påverka sin verksamhet 19 Personal 19 Utveckling av verksamheten efter kommunaliseringen 21 Länsstyrelsens bedömning 21 Sid 2
5 Sydlänens synpunkter och slutsatser om den dagliga verksamheten Länsstyrelsernas tillsynsansvar Länsstyrelsen är regional tillsynsmyndighet för socialtjänsten i länets kommuner. I detta uppdrag ingår bland annat att följa hur de nationella målen förverkligas inom det sociala området. Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, skall Länsstyrelsen utöva tillsyn över verksamhet enligt denna lag. Länsstyrelsen skall också inom länet informera och ge råd till allmänheten i frågor som rör verksamheten, ge kommunerna råd i deras verksamhet samt främja samverkan i planering mellan kommunerna, landstingen och andra samhällsorgan. Bakgrund och syfte Syftet med den aktuella tillsynen är att få en bild av kvalitet och innehåll i den dagliga verksamheten. Den enskilde brukarens rättssäkerhet, inflytande, möjlighet till personlig utveckling och delaktighet i samhället har granskats utifrån målsättningen att den enskilde, som omfattas av LSS, skall erbjudas goda levnadsvillkor. Metod Insamling och analys av materialet har gjorts utifrån de Mål, Mått och Metoder, som Socialstyrelsens och länsstyrelsernas utvecklingsgrupp, SLUG, tagit fram för att tjäna som underlag för länsstyrelsernas tillsyn inom socialtjänsten. Tre olika metoder har använts för insamling av data. Dels har en enkätundersökning gjorts i två kommuner i varje län, dels har brukare, personal och arbetsledning intervjuats. Dessutom har 3
6 besök gjorts i den dagliga verksamheten för observation av lokaler m.m. Länsstyrelsens bedömning av den dagliga verksamhetens kvalité har gjorts utifrån regeringens prop. 1992/93:159, Stöd och service till vissa funktionshindrade. Redovisning av länsstyrelsernas tillsyn I undersökningen har Karlskrona och Sölvesborg (Blekinge län), Mörbylånga och Västervik (Kalmar län), Växjö och Älmhult (Kronobergs län) samt Malmö och Osby (Skåne län) deltagit. Mål 9 punkt 10 LSS Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig är en av insatserna för särskilt stöd och särskild service. I insatsen ingår också omvårdnad. Den dagliga verksamheten måste anpassas efter individuella önskemål och behov och den skall erbjuda den enskilde stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap efter hans önskemål. (Prop. 1992/93:159) Innehållet i verksamheten skall vara inriktat på att uppfylla de övergripande målen i LSS. Målen för verksamheten måste formuleras på olika nivåer, ju närmare individen, desto konkretare. Den enskildes resurser, intressen och behov skall ligga till grund för den individuella målsättningen, som i sin tur bestämmer innehållet i verksamheten och det arbetssätt som tilllämpas. I Skåne län har båda kommunerna politiskt antagna mål för daglig verksamhet samt mål utarbetade i verksamheten. Även i Blekinge län, Karlskrona kommun, finns politiskt antagna mål för daglig verksamhet. I Kalmar och Kronobergs läns kommuner finns ej särskilda mål antagna av politisk nämnd, däremot har varje verksamhet egna utarbetade mål. Länsstyrelserna anser att övergripande mål för daglig verksamhet enligt LSS bör fastställas på politisk nivå. Därutöver bör varje enhet utarbeta konkreta mål för sin verksamhet. 4
7 Främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället 5 LSS Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1 LSS. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Det övergripande målet för verksamheten är att människor med omfattande funktionshinder skall kunna skapa sig ett värdigt liv, så likt andra människors liv som möjligt och i gemenskap med andra människor. Insatserna skall vara så utformade att de stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt och oberoende liv och att delta aktivt i samhällslivet. Detta grundar sig på de bärande principerna i svensk handikappolitik, dvs tillgänglighet, inflytande, delaktighet, självbestämmande, helhetssyn och kontinuitet. För att nå dessa mål är det viktigt att den enskilde själv har möjlighet att välja sin sysselsättning. Detta gäller även de personer som inte kan kommunicera på vanligt sätt. Val av aktivitet styrs vanligen av de traditionella könsroller, som präglar arbetslivet utanför dagcentra. I grupper, som sysslar med vävning, caféverksamhet, bakning och matlagning är de manliga brukarna sällsynta, medan förhållandet är det omvända i grupper, som sysslar med verkstadsarbete, arbete i trädgårdsmästeri o.dyl. Val av deltidsarbete styrs däremot snarare av hög ålder än av könstillhörighet inom den undersökta verksamheten. Den dagliga verksamheten har utvecklats mot verksamhet i mindre grupper och större integrering i samhället. Små utflyttade verksamheter får oftast en bättre kontakt med grannar och småföretag. Detta ökar självfallet delaktigheten i samhället. Möjligheten till individintegrering varierar mellan kommunerna bl a beroende på situationen på den lokala arbetsmarknaden. Länsstyrelserna anser att en målsättning för framtiden bör vara att öka antalet personer som får sin verksamhet på ordinarie arbetsplatser i kommunen. Ett framtida mål för vissa av dem kan vara att få en anställning med lönebidrag. Kommunerna bör ytterligare öka sin samverkan med arbetsmarknadsmyndigheterna för att underlätta för funktionshindrade på arbetsmarknaden. Länsstyrelserna anser att det är positivt att dagverksamheten genom sin ändrade inriktning har ökat möjligheten till delaktighet i samhället. 5
8 Inflytande och självbestämmande 6 LSS Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. En utveckling har under senare år skett mot en större individualisering. Individens behov och önskningar styr nu mer utformningen av verksamheten. Genom det varierade utbudet av verksamhet finns i dag större möjlighet för brukarna att själva välja sysselsättning. En individuell planering ger en möjlighet för den enskilde att själv eller genom sin företrädare påverka innehållet i verksamheten. Det är också av stor vikt att brukaren känner till vem man vänder sig till om man vill klaga på något och att rutiner finns för hur man hanterar klagomål. Det är också angeläget att en ständigt återkommande diskussion förs i personalgruppen om hur personalen kan förhindra att den enskildes integritet kränks. Länsstyrelserna anser att man i den dagliga verksamheten tar stor hänsyn till individuella önskemål. Detta gäller dock inte i samma utsträckning för personer med grav utvecklingsstörning, svåra rörelsehinder och autism. Diskussioner bör regelbundet föras i personalgruppen och med den enskilde brukaren om hur inflytande och självbestämmande kan ökas. Länsstyrelserna ser med stor tillfredsställelse en utveckling mot allt fler s.k. brukarråd. Förekomsten av dessa innebär en stor förändring i brukarnas syn på sin egen identitet och status. Personal uppfattades tidigare som ouppnåeliga förebilder. Att i stället identifiera sig med och acceptera andra brukare som förebilder, att vara en del av en grupp med gemensamma intressen och att tillmäta de egna åsikterna status är ett stort steg mot ett positivt handikappmedvetande. Länsstyrelserna anser också att det är av stor vikt att en planering sker tillsammans med brukaren och dennes företrädare. I en företrädares ansvar ingår oftast både att bevaka den enskildes rätt och att sörja för hans person. Detta är områden som berörs vid en individuell planering. Samordning av insatserna 7 LSS Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. Insatserna skall vara samordnade och inte isolerade från varandra. Verksamheten skall bedrivas i samarbete med andra 6
9 berörda samhällsorgan och myndigheter. Vid intervjuer har det tydligt framkommit att samarbete förekommer med bl a boendepersonal men även med andra samhällsorgan. Individuell plan enligt 10 LSS syftar just till att en samverkan skall ske mellan olika myndigheter som är inblandade i den enskildes liv, t ex kommun, landsting, försäkringskassa och arbetsförmedling. Tyvärr är det fortfarande ovanligt att den enskilde begär att få sin egen individuella plan. Individuell planering inom dagverksamhetens ram förekommer i alla kommuner, men individuell plan enligt 10 LSS är inte lika vanligt. Det är viktigt att den enskilde och dennes företrädare får möjlighet att delta vid uppföljning och utvärdering av planering inom daglig verksamhet. I Osby kommun i Skåne och i Karlskrona och Sölvesborgs kommuner i Blekinge, erbjuds alla att få en individuell plan enligt 10 LSS. Sölvesborgs kommun informerar skriftligt alla brukare och deras företrädare om vad en individuell plan skall innehålla och vad den syftar till. Även i övriga kommuner pågår arbete med att upprätta individuella planer. Länsstyrelserna bedömer att det krävs, att kommunerna återkommande informerar brukarna, deras anhöriga och företrädare om vad en individuell plan innebär, och att planen är till för att dokumentera den enskildes behov och ej en arbetsplan - habiliteringsplan för personalen. Stärka förmågan till ett självständigt liv 7 LSS Insatserna skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. Målet för all verksamhet enligt LSS är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Det är därför viktigt att den dagliga verksamheten syftar till att stärka den enskildes förmåga att bli så självständig som möjligt. Det kan ske på många olika sätt. Genom den individuella planeringen kan varje brukare få träna på saker som man vill lära sig. I den dagliga verksamheten kan t ex ingå bussträning, fritidsträning och träning för att klara ett självständigare boende. Det är också viktigt att man har möjlighet att få pröva på att arbeta på andra arbetsplatser. I viss mån finns den möjligheten inom samtliga undersökta kommuner. Det varierar dock mellan olika arbetsplatser, mycket beroende på personalens engagemang och intresse att tillsammans med den enskilde hitta annan lämplig sysselsätt- 7
10 ning. Enligt förarbetena till LSS bör alla insatser ha en aktiverande prägel med yttersta syfte att även den som har omfattande funktionshinder i största möjliga utsträckning skall kunna bo självständigt och arbeta som andra. Länsstyrelserna anser att det är angeläget att brukarna erbjuds möjlighet att pröva på olika verksamheter för att härigenom kunna öka sina möjligheter till självständigt liv. Formerna för daglig verksamhet Av förarbetena till LSS framgår att vid utformningen av verksamheten måste bestämmelserna i 7 LSS, om hänsyn till individuella behov, beaktas. Hänsyn skall också tas till personernas funktionshinder. Dagverksamheten skall erbjuda den enskilde stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap efter hans önskemål. Formerna för daglig verksamhet varierar mycket. Tidigare bedrevs daglig verksamhet huvudsakligen i ett dagcenterhus, där ett stort antal personer hade varierande sysselsättning. I takt med att vårdhem och andra institutioner avvecklades och ersattes av gruppbostäder skedde även en utflyttning från dagcentren till mindre arbetsplatser. I dag karakteriseras den dagliga verksamheten av ett flertal mindre grupper som finns lokalmässigt integrerade i samhället. Denna förändring har varit inriktad på att skapa en verksamhet som är bättre anpassad till individuella behov. Flera brukare har också fått möjlighet att vara individuellt integrerade på olika arbetsplatser. Innehållet i verksamheten skiljer sig från arbetsplats till arbetsplats. Det kan vara konstnärlig verksamhet i form av vävning, tryck på tyg mm. Caféverksamhet där både bakning och servering ingår är något som finns på ett flertal platser. Det kan också förekomma vissa legoarbeten som sortering och förpackning för dem som finner en trygghet i att arbeta med detta. Gravt utvecklingsstörda personer erbjuds sinnesstimulering i olika former. Personer med autism och autismliknande tillstånd bildar ofta egna grupper där en särskild pedagogik kallad Teacchmetoden användes. Länsstyrelserna bedömer att den dagliga verksamheten har utvecklats positivt under de senaste åren. Verksamheten bygger oftast på individens egna önskemål och möjligheter. Utflyttning till små grupper och individintegrering på olika arbetsplatser har stärkt den enskildes självkänsla och hans delaktighet i samhället. Länsstyrelserna vill dock påpeka att det kan finnas risk för segregering inom brukargruppen. Lindrigt och måttligt utvecklingsstörda personer utan rörelsehinder kan lättare erbjudas utflyttad verksamhet och individintegrering på ordinarie arbets- 8
11 platser. De mycket personalkrävande gravt utvecklingsstörda personerna med svårare handikapp och behov av handikappanpassade lokaler har dock också behov av utflyttad verksamhet. Dessa brukare har särskilt stort behov av att vara i en liten grupp och att möta ett begränsat antal personal och kamrater, som de kan lära sig känna igen och bli förstådda av. Omvårdnad, sinnesträning och kommunikationsträning är viktiga ingredienser i deras dagliga verksamhet. En individuellt anpassad sådan av god kvalité förutsätter välutbildad och lyhörd personal med stor empati och engagemang. Den gynnas också av närhet till mindre funktionshindrade brukare, som man kan imitera och lära sig av eller bara bli accepterad och ompysslad av. Personalens behov av handledning och fortbildning måste tillgodoses kontinuerligt för att man skall kunna arbeta metodiskt utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Detta är en förutsättning för att man skall kunna se resultat av sitt arbete och uppleva det som meningsfullt. En segregerad daglig verksamhet för denna grupp, där personalen inte får sina behov av fortbildning och handledning tillgodosedda kan vara en grogrund för dåligt bemötande och övergrepp. Kompetens, utbildning, fortbildning, handledning och arbetsledning 6 LSS För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges. Av förarbetena till lagen framgår att detta innebär att personalen skall ha den utbildning och erfarenhet som kan krävas för varje specifik uppgift. Det ankommer på huvudmännen att organisera verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Vid nyrekrytering av chefer för verksamheten rekryteras i dag personer med högskoleutbildning med beteendevetenskaplig inriktning. När det gäller övrig personal krävs adekvat utbildning. Tyngdpunkten ligger fortfarande på personal med gymnasial vårdutbildning. Numera söker man även personer med annan utbildning t ex förskollärare, fritidspedagoger, arbetsterapeuter, terapibiträden, skötare. Huvuddelen av personalen i samtliga fyra län har adekvat utbildning. Länsstyrelserna ser positivt på att olika yrkeskategorier efterfrågas inom dagverksamheten. Personalens olika kunskaper och erfarenheter kan stimulera till en positiv utveckling av verksamheten. 9
12 Viss fortbildning ges till personalen. Ett större utbud av fortbildning krävs dock t ex utbildning om olika funktionsnedsättningar, om kommunikation i olika former samt om ny metodik och förändringsarbete. Det är också viktigt att diskussioner om integritet, bemötande, förhållningssätt och egna attityder regelbundet förs i personalgruppen. Behovet av fortbildning bör uppmärksammas och planering bör ske fortlöpande utifrån personalens och verksamhetens behov. Utbildningsplan bör upprättas för varje personals särskilda utvecklingsbehov. Extern handledning ges i vissa kommuner främst till personal som arbetar med personer med autism och Aspbergers syndrom samt gravt utvecklingsstörda personer. Personalens behov av pedagogisk ledning och handledning i arbetet med personer med komplicerade funktionsnedsättningar måste dock få ökad uppmärksamhet. I daglig verksamhet kommer brukare och personal fysiskt och psykiskt nära varandra och personalen behöver den avlastning som handledning kan ge. I vissa fall kan det här krävas att handledaren har ingående erfarenhet och kunskap om funktionsnedsättning. Länsstyrelserna bedömer att personalens behov av fortbildning och regelbunden extern handledning inte tillgodoses i den utsträckning som behövs. Detta är viktiga instrument för att personalen ska kunna utveckla sitt arbete. Organisation av arbetsledningen inom daglig verksamhet varierar mycket i de olika kommunerna. En tendens i vissa län är att arbetsledarna får allt fler verksamheter och brukare att ansvara för. Den dagliga verksamheten är numera oftast uppdelad på ett flertal mindre grupper, lokalintegrerade i samhället. En viktig roll för en chef är att leda och planera arbetet. För att behålla och utveckla ett varierat innehåll i verksamheten krävs att personalen har en tät kontakt med och ett gott stöd av sin chef. Personalens bemötande och attityd mot funktionshindrade är något som har diskuterats mycket på senare tid. En chef, som inte bara är administratör utan också finns närvarande på arbetsplatsen, har större möjlighet att påverka sin personal att uppträda med respekt och hänsyn mot brukarna. Chefen bör även ha god kännedom och kunskap om brukarnas behov och möjlighet till utveckling. Länsstyrelserna vill understryka vikten av att chefer/arbetsledare har ett ansvarsområde som möjliggör detta arbetssätt. Dokumentation Daglig verksamhet är en insats enligt 9.10 LSS. Handläggning av ärenden enligt LSS innebär myndighetsutövning mot enskild. Förvaltningslagens regler om ansökan, utredning, 10
13 kommunicering, beslutsfattande mm skall följas, liksom reglerna i sekretesslagen. Krav på dokumentation finns inte i LSS. Länsstyrelserna bedömer dock att 51 och 52 socialtjänstlagen (SoL) kan vara tillämpliga även i denna verksamhet, i avvaktan på att regler om dokumentation införs i LSS. Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att den som är obehörig inte får tillgång till dem. (51 ) Dokumentation skall utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas. (52 ). Enligt Socialstyrelsens allmänna råd 1994:1 LSS skall viss basdokumentation finnas tillgänglig för personalen på varje enskild arbetsplats. Föreståndaren skall leda verksamheten och föra de anteckningar som behövs om dem som får insatser enligt LSS. Det är också föreståndarens ansvar att bedöma hur mycket dokumentation som behöver finnas på arbetsplatsen. Tillfälliga minnesanteckningar bör förstöras. Lokala regler måste antas av ansvarig nämnd. Länsstyrelserna vill poängtera vikten av att adekvat dokumentation förs inom den dagliga verksamheten och att de brister som finns rättas till. Dokumentationen skall förvaras så att obehöriga ej kan ta del av den. Nödvändig dokumentation skall finnas tillgänglig på samtliga arbetsplatser. Länsstyrelserna anser att det skall finnas politiskt antagna riktlinjer för dokumentation och förvaring av akter. Detta finns enbart i tre av de åtta granskade kommunerna, Karlskrona, Sölvesborg och Västervik. Utveckling En fortsatt utveckling av innehållet i verksamheten bör ske. Det är viktigt att personer, som inte har ett aktivt språk, får möjlighet att på olika sätt uttrycka sina önskemål. Detta kan ske genom att företrädare och personal försöker att tolka hur personerna reagerar i olika situationer och genom att använda symboler, pictogram och andra hjälpmedel. Länsstyrelserna anser att gravt utvecklingsstörda, svårt rörelsehindrade och svårt autistiska personer har samma rätt att få sina behov av daglig verksamhet tillgodosedda fullt ut som personer, som ej har lika stort behov av stöd och hjälp. 11
14 Nyskadade, d.v.s. personer som erhållit ett begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder tillhörande personkrets 1.2 i LSS är inte så många i varje kommun. Det är dock av stor vikt att dessa personer får en individuellt anpassad verksamhet. Stor hänsyn bör tas till deras bakgrund och tidigare liv, som oftast skiljer sig mycket från den bakgrund utvecklingsstörda personer har. I Malmö finns en väl utvecklad daglig verksamhet för denna grupp. Personer med autistiska drag, exempelvis Aspbergers syndrom har också rätt till daglig verksamhet enligt LSS. I några kommuner har denna grupp ökat markant. Länsstyrelserna anser att en utveckling av den dagliga verksamheten för båda dessa grupper är mycket angelägen. 12
15 Daglig verksamhet enligt LSS i Kronobergs län I samverkan med sydlänen har tillsyn skett av daglig verksamhet enligt LSS i två kommuner i länet, Växjö och Älmhult. Särskilda beslut finns från dessa kommuner. Förutom tillsynen i de två kommunerna begärdes även in uppgifter från samtliga kommuner i länet. Nedan följer en sammanställning av den dagliga verksamheten i länets kommuner som grundar sig på inkomna enkätsvar. Redovisning av enkätsvar Platsantal, olika former av daglig verksamhet och beslut enligt LSS ALVESTA I kommunen finns ett basdagcenter där 26 personer har sin dagliga verksamhet. En utflyttad grupp med 6 personer finns i privat verksamhet. Individuellt integrerade är 5 personer. Behovet av platser är f n tillgodosett. Alla personer verksamma inom daglig verksamhet har beslut enligt 9.10 LSS. Inga avslag på ansökan om verksamhet har givits under LESSEBO Dagverksamheten i Lessebo är under uppbyggnad. F n finns fem budgeterade platser. Ytterligare tre personer har behov av verksamhet. Dessa har i dag verksamhet i annan kommun eller är individuellt integrerade i privat regi. Alla personer verksamma inom daglig verksamhet har beslut enligt 9.10 LSS. Ingen person har fått avslag på daglig verksamhet under 1997 och LJUNGBY 92 personer har daglig verksamhet i kommunen. Behovet av platser är härigenom för närvarande tillgodosett. 13
16 Samtliga personer har beslut enligt 9.10 LSS. En person har fått avslag på ansökan om verksamhet under de senaste två åren. De flesta brukarna arbetar i någon av de sex olika verksamhetsinriktningar som finns i kommunen. Dessutom finns fyra utflyttade grupper inom offentlig verksamhet och en grupp inom privat verksamhet. Omfattningen av den utflyttade verksamheten varierar från två timmar/vecka till heltid. MARKARYD 15 personer har daglig verksamhet i kommunen med beslut enligt LSS eller tidigare omsorgslag. Inget avslag har givits under de senaste två åren. En person är individuellt integrerad i samhället och fem personer har verksamhet en dag/vecka utanför dagcentret i egen regi. Två personer har verksamhet en dag/vecka i offentlig verksamhet. TINGSRYD I kommunen finns 50 platser inom daglig verksamhet. Dessa platser tillgodoser det nuvarande behovet. Samtliga personer har beslut enligt 9.10 LSS eller enligt omsorgslagen utom en person där utredning pågår. Ingen person har fått avslag på ansökan om verksamhet under de två senaste åren. 43 personer har verksamhet på fyra olika platser. 29 av dem arbetar heltid och 14 deltid. Sju personer är individuellt integrerade i annan verksamhet. UPPVIDINGE 33 personer har daglig verksamhet i kommunen. Det budgeterade antalet platser är 35. Samtliga har beslut enligt 9.10 LSS. Ingen person som ansökt om verksamhet har fått avslag de senaste två åren. VÄXJÖ I kommunen finns drygt 200 personer i daglig verksamhet. Behov finns av ytterligare några platser. Samtliga personer har beslut enligt 9.10 LSS. Verksamheten bedrivs på elva olika platser. Två utflyttade grupper med sammanlagt 18 personer finns i offentlig verksamhet och en utflyttad grupp med 8 personer i privat verksamhet. 15 personer är individuellt integrerade. ÄLMHULT 14
17 I kommunen finns 15 personer i daglig verksamhet. För närvarande finns ej behov av ytterligare platser. Samtliga personer har beslut enligt 9.10 LSS. Dagverksamhet finns på två platser i kommunen. En utflyttad grupp med två personer finns i offentlig verksamhet och två personer är integrerade i privat verksamhet. Innehåll i verksamheten och särskild anpassad verksamhet ALVESTA Innehåll i verksamheten: * Paketeringsarbete och prismärkning * Kommunikation, tecken, data * Sinnesstimulering (vattensäng, bollbad, bubbelpool, musik, rytmik, sinnesrum) * Träning med struktur, t ex Teacch * Rehabträning med arbetsterapeut och sjukgymnastik, övrig rörelseträning * Simning, ridning, cykling * Musik, rytmik, färg och form * Matlagning * Samhällsträning * Särvux I en kommunikationsgrupp finns särskild anpassad verksamhet för gravt utvecklingsstörda med bl a sinnesstimulering. För personer med autism finns strukturerad individanpassad sysselsättning. En nyskadad person har individuellt anpassad verksamhet. LESSEBO Innehåll i verksamheten: * Legoarbete * Målning på lera och trä * Undervisning * Individuella dataprogram * Häst- och stallvård * ADL-träning, matlagning och bak. Någon anpassad verksamhet för gravt utvecklingsstörda personer, för personer med autism och för nyskadade personer finns ej. LJUNGBY Innehåll i verksamheten: 15
18 * Sinnestimulering och aktivering enligt Verksamhet enligt Snozelenmetoden (gravt utvecklingsstörda) * Verksamhet byggd på Teacch-metoden (personer med autism * Social träning, ADL * Hantverksbutik med egen tillverkning * Café med eget bageri * Legoarbete, montering, paketering * Återvinning av vitvaror, tvättmaskiner m m Särskild anpassad verksamhet finns för gravt utvecklingsstörda personer och personer med flerhandikapp. Särskild verksamhet finns även för personer med autism. En nyskadad person finns integrerad i verksamhetsgrupp. MARKARYD Innehåll i verksamheten: * Bakning och försäljning av bröd * Snöskottning, gräsklippning, sopdeponering, demontering (utegrupp) * Hjälp med rengöring i ridhus * Rengöring av hjälpmedel * Undervisning, musik, ADL - socialträning * Träning av olika funktioner * Taktil stimulering Särskild anpassad verksamhet för gravt utvecklingsstörda personer, för personer med autism och för nyskadade personer finns ej. TINGSRYD Innehåll i verksamheten: * Kommunikation och begreppsbildning inkl. datorer och särvux * Service;. café på bibliotek, bakning till socialkontoret, källsortering vid miljöstation * Monteringsarbete * Snickeri * Vävning, textil och papperstryck * Sinnesträning med taktil stimulering * Ridning, motion på parcykel * Bad * Arbete med månadsbok, tidningsläsning, studiecirklar Särskild anpassad verksamhet för gravt utvecklingsstörda personer finns främst vid ett dagcenter. Gruppverksamhet för personer med autism och nyskadade personer finns ej. Individuell verksamhet för enstaka personer finns. UPPVIDINGE 16
19 Verksamheten är uppdelad på två grenar, sinnesstimulering och produktionsinriktad verksamhet: 17
20 Sinnesstimulering * Vattensäng, bollbad, vitt rum, grotta, bubbelbad * Musik * Rörelse - massage * Datorer * Taktil stimulering * Ridning Produktionsgrupp * Legoarbete * Textilgrupp med tygtryck * Teatergrupp * Biltvätt * Hjälpmedelsgrupp * Posthämtning Särskild anpassad verksamhet finns för personer med grav utvecklingsstörning. Ingen särskild anpassad verksamhet finns för personer med autism. Anpassning sker för varje person. Vid dagcentret finns ingen nyskadad person. VÄXJÖ Innehåll i verksamheten: * Sinnestimulering, bad, musik, gymnastik * Arbetsträning, utearbete m m * Bud- och serviceverksamhet * Caféverksamhet * Utevistelse - promenader * Kommunikation med bliss, pictogram, datorer * Skapande verksamhet - målning, arbete med lera, tryckning, vävning, poesiskrivning, papperstillverkning * Musik i olika former * Studiebesök, studiecirklar, drama * Stallträning Särskild anpassad verksamhet finns för personer med grav utvecklingsstörning samt för personer med autism. Viss verksamhet finns även för nyskadade personer. ÄLMHULT Innehåll i verksamheten: * Matlagning, bakning, städning * Trädgårdsskötsel * Morgonsamling med tidningsläsning * Arbete med månadsbok * Datorträning * Särvux * Musikgrupp * Social träning * Taktil stimulering * Sjukgymnastik, gymnastik, bassängträning 18
Social dokumentation. inom enskild verksamhet. Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen?
Social dokumentation inom enskild verksamhet Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen? Social dokumentation inom enskild verksamhet ISSN 1103-8209,
Läs merVilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?
Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
Läs merVälkommen till STÖD & SERVICE. - insatser enligt LSS i Landskrona stad
Välkommen till STÖD & SERVICE - insatser enligt LSS i Landskrona stad STÖD & SERVICE - ger dig med funktionsnedsättning en möjlighet att leva som andra Här hittar du information om vilket stöd och vilken
Läs merUPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till
Läs merLagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL
Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten
Läs merRiktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning
Läs merDetta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden
Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3
Läs merLSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade
Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd
Läs merSTÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN
Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning
Läs merKontaktpersoner och kontaktfamiljer. - rekrytering och stöd
Kontaktpersoner och kontaktfamiljer - rekrytering och stöd Kontaktpersoner och kontaktfamiljer - rekrytering och stöd ISSN 1103-8209, meddelande 2003:23 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Agneta Hornvik Omslagsbild:
Läs merindividuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna
Mars 2010 Riktlinjer och rutiner för individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson och korttidsvistelse enligt
Läs merStöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen
Stöd & Service Funktionsstödsförvaltningen STÖD OCH SERVICE FRÅN FUNKTIONSSTÖDSFÖRVALTNINGEN Vi vill att denna broschyr ska ge dig en bild av de insatser som Funktionsstödsförvaltnigen kan erbjuda dig
Läs merRutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377
Läs merDaglig verksamhet för psykiskt funktionshindrade
RAPPORT 2001:8 Daglig verksamhet för psykiskt funktionshindrade Sociala enheten 2001-06-08 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten 502-10873/2000 FÖRORD I denna rapport presenteras en länstäckande kartläggning
Läs merHistoriska tillbakablickar kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS
Historiska tillbakablickar 1944 kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS LSS 5 Verksamhetens mål och allmänna inriktning Främja
Läs merAnna Setterström. Omsorgskonsulent Karlstads kommun
Anna Setterström Omsorgskonsulent Karlstads kommun 2012-09-25 Omsorgskonsulent Ansvarar för uppföljning och tillsyn i enskilda ärenden enligt SoL och LSS Upprättar riktlinjer och instruktioner enligt SoL
Läs merOmsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten
Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass
Läs merOmvårdnadsförvaltningen
Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline
Läs merPersonligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:
Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,
Läs merKvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun
Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för
Läs merRiktlinjer för social dokumentation
Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer
Läs merDAGLIG VERKSAMHET I EMMABODA KOMMUN
DAGLIG VERKSAMHET I EMMABODA KOMMUN ENLIGT LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) Antagen av socialnämnden: 2010-03-17 Reviderad: 2017-01-23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Daglig verksamhet
Läs merTjänstedeklaration. för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun
Socialförvaltningen Tjänstedeklaration för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun Foto: Ekbacken Beslutad av omsorgsnämnden 2011-06-16, 94 Övertagen av socialnämnden
Läs merPlan för Funktionsstöd
Plan för Funktionsstöd 2015-2019 Antagen av Socialnämnden 150224 Reviderad 151215, 161220, 171219 1 Page 1 of 10 Förord Du håller i Askersunds kommuns första Plan för Funktionsstöd. Den är en viktig grundkälla
Läs merBistånd och insatser enligt SoL och LSS
Bistånd och insatser enligt SoL och LSS Vad innehåller broschyren? I denna broschyr finner du information om det stöd och de insatser Strängnäs kommun har att erbjuda enligt socialtjänstlagen (SoL) för
Läs merLag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada
Läs merBESLUT. Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,
BESLUT 2013-11-06 Dnr 1(7) Akida Omsorg AB Skogsbacken 21 172 41 Sundbyberg Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, (LSS)
Läs merVarje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering
Samverkan och samarbete det finns rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser vad avser t ex överföring av information hur samverkan ska
Läs merPLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015
PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ
Läs merStöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS
Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 2 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har kommit till
Läs merVerksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar
1(8) LSS Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar i Hylte kommun Verksamhetstillsyn genomförd av Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen i Hallands län och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet
Läs merInformation om LSS. (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)
Information om LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Vad är LSS? LSS är en rättighetslag som genom tio olika insatser ska garantera personer, som har omfattande och varaktig funktionsnedsättning,
Läs merDAGLIG VERKSAMHET I EMMABODA KOMMUN
DAGLIG VERKSAMHET I EMMABODA KOMMUN ENLIGT LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) Antagen av socialnämnden: 2010-03-17 Reviderad: 2018-03-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Daglig verksamhet
Läs mer1. Riktlinjernas bakgrund och syfte
SAS Sida: 1 (5) 1. Riktlinjernas bakgrund och syfte Det finns en skyldighet att dokumentera genomförandet om individuellt behovsprövade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service
Läs merRiktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning
Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad
Läs merOmvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?
Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får
Läs merStöd till personer med funktionsnedsättning
Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med
Läs merLSS Information för personer med funktionsnedsättning
LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service
Läs merStöd till personer med funktionsnedsättning. i Lessebo kommun
Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med
Läs merBiståndshandläggning November 2016 Äldreomsorgens nationella värdegrund 5 kap. 4 socialtjänstlagen (2001:453,SoL) Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt
Läs merKontaktperson enligt LSS
Kontaktperson enligt LSS framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas
Läs merRätten till daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade upphör vid 67 års ålder.
HFD 2014 ref 41 Rätten till daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade upphör vid 67 års ålder. Lagrum: 9 10 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
Läs merTillsynsenheten. Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist
Tillsynsenheten Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist Omsorgskonsulent Tillhör Tillsynsenheten Ansvarar för uppföljning och tillsyn i enskilda ärenden enligt SoL och LSS Upprättar riktlinjer
Läs merHur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete?
Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete? Flera lagar som styr Socialtjänstlagen - SoL Hälso- och sjukvårdslagen- HSL Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
Läs merDaglig verksamhet för utvecklingsstörda personer
RAPPORT 2003:8 Daglig verksamhet för utvecklingsstörda personer Sociala enheten 2003-05-21 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten 701-11833-2002 FÖRORD I denna rapport presenteras en kartläggning av
Läs mersjöarps gruppbostäder
sjöarps gruppbostäder Vårdförbundet Blekinge VfB ägs av kommunerna i Blekinge men är juridiskt fristående från annan kommunal verksamhet. Vår huvuduppgift är att i första hand svara för institutionsvård
Läs merIndividuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill
Läs merFår personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? Kartläggning och granskning av kommunernas verksamhet för personer med psykiska funktionshinder i Kalmar län
Läs merinformation om LSS VERKSAMHETEN
information om LSS VERKSAMHETEN LSS Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning särskilda rättigheter genom tio olika insatser.
Läs merDaglig verksamhet enligt LSS
Daglig verksamhet enligt LSS VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är daglig verksamhet? Att ha ett arbete eller en sysselsättning är viktigt för de flesta människor. Ett arbete innebär att man ingår i en gemenskap
Läs merSocial dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer
201002 Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer Bakgrund Aktuell lagstiftning I Socialtjänstlagens 11kap. 5 framgår att handläggningen av ärenden som rör
Läs merPolicy: Bostad och stöd i bostaden
Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde
Läs merVad säger lagarna och hur kan de användas?
Vad säger lagarna och hur kan de användas? Socialförsäkringssystemet Hälso- och sjukvårdslagen Socialtjänstlagen ------------- + LSS Samhälle med mångfald som grund Full delaktighet i samhällslivet Jämlikhet
Läs merLSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1
LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få
Läs merStöd och service enligt LSS
Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,
Läs merDaglig verksamhet - 2009
1 Verksamhet Tornby dagcenter (Generalsgatan 4) IT-pall (Gamla Tanneforsvägen 17a) Citygruppen - Park och service - Datagruppen - Individuella placeringar - Storskogen - Folketsparkgruppen - Café Åleryd
Läs merSocialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri
Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri Riktlinjerna är fastställda av socialnämnden 11 juni 2014, 83 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merÖstra Göinge kommun www.ostragoinge.se
Daglig verksamhet Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Vad är daglig verksamhet? Att ha ett arbete eller en sysselsättning är viktigt för de flesta människor. Ett arbete innebär att man ingår i en gemenskap
Läs merStöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.
Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015
VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.
Läs merPersonkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom.
För vem? För att omfattas av lagen måste man tillhöra en viss personkrets, alla funktionshindrade omfattas alltså inte av LSS. Med hjälp av medicinskt underlag gör LSS-handläggaren bedömning av om man
Läs merPlan för Funktionsstöd
Plan för Funktionsstöd 2015-2019 Antagen av Socialnämnden 150224 Reviderad 151215, 161220,171219. 181102 Page 1 of 8 Förord Du håller i Askersunds kommuns första Plan för Funktionsstöd. Den kommer att
Läs merVuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum
050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen
Läs merSOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och
Läs merSocialstyrelsen tillsyn över hälso- och sjukvård, geografiskt i sex regioner med huvudkontor i Stockholm.
Socialstyrelsens l tillsyn Socialstyrelsen tillsyn över hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet för funktionshindrade. Socialstyrelsens tillsynsavdelning är uppdelad Socialstyrelsens tillsynsavdelning
Läs merTillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende
Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Sammanfattning De flesta äldre anser att omsorgspersonalen har tillräcklig kompetens för att utföra insatserna och är i stort sett nöjda
Läs merLag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Socialförvaltningen OF-Omsorg till personer med funktionsnedsättning Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter
Läs merVerksamhetsplan för Gärdesgården 2012
Verksamhetsplan för Gärdesgården 2012 2(6) INLEDNING Daglig verksamhet Arbetets innehåll har i vårt samhälle förändrats genom en övergång till ökad betydelse av tjänsteproduktion och införande av ny teknik.
Läs merIndividuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) och Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar
Läs merDen nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF
Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011
Läs merInformation om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
LSS handläggare Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag med tio insatser som ska garantera att
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder
Läs merInformation om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Information om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Vem har rätt till LSS För att ha rätt till LSS-insatser måste din funktionsnedsättning omfattas av någon av följande punkter, vilket
Läs merDaglig verksamhet LSS 9.10
Daglig verksamhet LSS 9.10 LSS en rättighetslag Inledande bestämmelser 1 Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer 1. med utvecklingsstörning, autism
Läs merInformation om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun
Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun
Läs merTill dig som söker eller har insatsen Personlig Assistans enligt LSS. Hjo kommun
Till dig som söker eller har insatsen Personlig Assistans enligt LSS Hjo kommun Till personer som vill veta mer om insatsen personlig assistans I den här broschyren informerar kommunen om insatsen personlig
Läs merSocialnämndens inriktningsmål/effektmål
Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och
Läs merLSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du som har stora och omfattade behov av stöd och service kan tillhöra lagens
Läs merFastställd av kommunstyrelsen
VANSBRO KOMMUN RIKTLINJER för Boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Fastställd av kommunstyrelsen 2014-01-14 Inledning Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare i
Läs merRIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...
Läs merInformation till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah
1(5) Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1. Rutiner för socialförvaltningens verksamheter vid rapportering
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merSocial dokumentation
Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:
Läs merInformation om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg
Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder
Läs merVerksamhetstillsyn avseende korttidsvistelse enligt 9 6 lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt myndighetsutövning
1(5) Ramona Persson 0155-26 40 27 Socialnämnden i Vingåkers kommun 643 80 VINGÅKER Verksamhetstillsyn avseende korttidsvistelse enligt 9 6 lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt
Läs merNöjdhetsundersökning Daglig verksamhet
Nöjdhetsundersökning Daglig verksamhet 2016-12-07 KS.2017.0066 U N D E R R U B R I K Nöjdhetsundersökning Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Läs merInformation om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178
Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du
Läs merINFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM I HÖGANÄS
INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM LSS-verksamheten I HÖGANÄS LSS - LAGEN OM STÖD & SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE Personer med funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om tio olika insatser
Läs merLSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.filipstad.se LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger rätt till särskilt stöd och service som människor kan behöva
Läs merVerksamhetstillsyn avseende korttidsvistelse och myndighetsutövning
1(5) Ramona Persson Tfn 0155-26 40 27 Vård- och omsorgsnämnden i Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Verksamhetstillsyn avseende korttidsvistelse och myndighetsutövning BESLUT Länsstyrelsen avslutar ärendet
Läs merÖstra Göinge kommun
Daglig verksamhet Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Vad är daglig verksamhet? Att ha ett arbete eller en sysselsättning är viktigt för de flesta människor. Ett arbete innebär att man ingår i en gemenskap
Läs merLSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning
LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet
Läs mer1. Framtida behov av bostad med särskild service
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2013-02-12 DNR SN 2012.207 TONY HULTHÉN SID 1/1 UTREDARE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Framtida behov av bostad med särskild service Förslag till beslut
Läs merVerksamhetsuppföljning Socialpsykiatrin (Boendestöd, Kompassens särskilda boendestöd, Sysselsättningen) 2013-10-09 2013-10-11
Verksamhetsuppföljning Socialpsykiatrin (Boendestöd, Kompassens särskilda boendestöd, Sysselsättningen) 2013-10-09 2013-10-11 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten
Läs merKunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning
SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling
Läs merRiktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merLSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994
Läs merSOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merLÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR - Ej verkställda domar och beslut enligt SoL och LSS i Kalmar län den 31 dec 2001. Meddelande 2002:13 När får jag mitt bistånd? (II) - Ej verkställda domar och beslut
Läs mer