BUDGET 2011 EKONOMIPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BUDGET 2011 EKONOMIPLAN"

Transkript

1 BUDGET 2011 EKONOMIPLAN Godkänt av styrelsen

2

3 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT BUDGET FÖR 2011 OCH EKONOMIPLAN FÖR Innehåll 1 ALLMÄN MOTIVERING UTGÅNGSPUNKTER FÖR BUDGETBEREDNINGEN FÖRÄNDRINGSFAKTORER I VERKSAMHETEN UNDER PLANEPERIODEN STRATEGISKA HUVUDMÅL OCH UR DEM HÄRLEDDA NYCKELMÅL SAMT HANDLINGSPLAN FÖR ÅR STRATEGISKA HUVUDMÅL NYCKELMÅL OCH HANDLINGSPLAN FÖR MÅL SOM BERÖR HELA KONCERNEN MÅL FÖR KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING BUDGETENS STRUKTUR OCH BINDANDE KARAKTÄR BUDGETENS OCH EKONOMIPLANENS STRUKTUR BUDGETENS BINDANDE VERKAN PRODUKTIFIERING, PRISSÄTTNING OCH FAKTURERING PRODUKTIFIERING OCH PRISSÄTTNING PÅ INVÅNARANTALET BASERADE AVGIFTER FÖR SPECIALSKYLDIGHETER UTJÄMNING AV DYR VÅRD PRAXIS FÖR FAKTURERINGEN AV KOMMUNERNA PLANERING AV VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN RESULTATBUDGET INVESTERINGSBUDGET FINANSIERINGSBUDGET PERSONALPLANERING DRIFTSBUDGET SJUKVÅRDSVERKSAMHETEN OCH MÅLEN FÖR VERKSAMHETEN Förändringar i verksamheten Service till medlemskommuner och andra kunder MÅLEN FÖR SAMKOMMUNENS FORSKNINGS-, UNDERVISNINGS- OCH UTVECKLINGSVERKSAMHET BUDGETER OCH VERKSAMHETSPLANER FÖR SJUKVÅRDSOMRÅDENA, HNS-LOKALCENTRALEN OCH KONCERNFÖRVALTNINGEN HUCS SJUKVÅRDSOMRÅDE VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE LOJO SJUKVÅRDSOMRÅDE HYVINGE SJUKVÅRDSOMRÅDE BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDE RESULTATOMRÅDET HNS-LOKALCENTRALEN RESULTATOMRÅDET KONCERNFÖRVALTNING AFFÄRSVERKENS BUDGETER 2011 OCH EKONOMIPLANER AFFÄRSVERKET HNS-APOTEK Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Målsättningar Servicemål Ekonomi Investeringsbudget Finansieringsbudget...110

4 8.1.7 Organisation och personal AFFÄRSVERKET HNS-RÖNTGEN Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Målsättningar Servicemål Ekonomi Investeringsbudget Finansieringsbudget Organisation och personal AFFÄRSVERKET HUSLAB Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Målsättningar Servicemål Ekonomi Investeringsbudget Finansieringsbudget Organisation och personal AFFÄRSVERKET RAVIOLI Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Målsättningar Servicemål Ekonomi Investeringsbudget Finansieringsbudget Organisation och personal AFFÄRSVERKET HNS-DESIKO Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Målsättningar Servicemål Ekonomi Investeringsbudget Finansieringsbudget Organisation och personal AFFÄRSVERKET HNS-LOGISTIK Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Målsättningar Servicemål Ekonomi Investeringsbudget Finansieringsbudget Organisation och personal AFFÄRSVERKET HNS-IT-TEKNIK Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Målsättningar Servicemål Ekonomi Investeringsbudget Finansieringsbudget Organisation och personal AFFÄRSVERKET HNS-MEDICINTEKNIK Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Målsättningar Servicemål Ekonomi Investeringsbudget Finansieringsbudget Organisation och personal AFFÄRSVERKET HNS-SERVIS Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar

5 8.9.2 Målsättningar Servicemål Ekonomi Investeringsbudget Finansieringsbudget Organisation och personal DOTTERBOLAGENS MÅL FÖR VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN HNS-FASTIGHETER AB UUDENMAAN SAIRAALAPESULA OY BILAGOR TILL BUDGETHANDLINGEN 1. Befolkningsutveckling och åldersfördelning i medlemskommunerna 2. Principerna för produktifiering och servicedebitering för vårdtjänster Andel av Giftinformationscentralens kostnader som debiteras utgående från folkmängden 4. Andelar av medicinsk verksamhet som anknyter till läkar- och räddningshelikopterverksamheten (Medi-Heli 01) och som debiteras utgående från folkmängden/användningen 5. Utjämning av dyr vård; förskottsavgift i relation till folkmängden 6. Personalen 7. Samkommunen HNS:s resultat- och finansieringsbudgeter 8. Ränta på grundkapitalet som erläggs till medlemskommunerna 9. Kriterier för avskrivningar enligt plan 10. Serviceproduktion för medlemskommunerna åren Medlemskommunernas kostnader för specialsjukvården per invånare åren Affärsverkens resultatbudgeter i affärsverksform BUF2011, EP2012 och EP HNS-Fastigheter Ab:s och Uudenmaan Sairaalapesula Oy:s långa resultatbudgeter i aktiebolagsform BUF2011 3

6 4

7 1 ALLMÄN MOTIVERING 1.1 Utgångspunkter för budgetberedningen Lagar om budgetberedning Enligt 65 1 mom. i kommunallagen ska fullmäktige före utgången av året godkänna en budget för samkommunen för det följande kalenderåret. I samband med att budgeten godkänns skall fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år (planeperiod). Budgetåret är planeperiodens första år. Enligt 2 mom. i samma paragraf godkänns målen för samkommunens verksamhet och ekonomi i budgeten och ekonomiplanen. Budgeten skall iakttas i samkommunens verksamhet och ekonomi. Beslut om ändringar i den fattas av fullmäktige. Vid upprättandet av budgeten ska man i nära samarbete med ägarkommunerna beakta att anslagen är tillräckliga och målsättningarna realistiska. Anslag ska reserveras i enlighet med de uppställda målen så att de tider som fastställts för remissbehandling och intagning till vård inom specialsjukvården kan följas. Vid förhandlingarna med kommunerna avtalas om de konkreta åtgärder som eventuella budgetöverskott/-underskott ger orsak till. Budgeten ska följa fullständighetsprincipen. I 84 2 mom. stadgas att anslagen i budgeten ska täckas av inkomstposterna. Enligt fullständighetsprincipen ska budgeten uppta samtliga kända inkomster och anslag, vilka ska täcka budgetårets utgifter. En investeringsplan upprättas för tre år. Utgångspunkter för budgetberedningen Samkommunen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) är Finlands största sjukvårdsdistrikt och fjärde största arbetsgivare. HNS producerar specialsjukvårdstjänster för närmare 1,5 miljoner invånare i 26 medlemskommuner och svarar dessutom för viss specialvård som centraliserats på riksnivå. Cirka en halv miljon patientkunder får varje år vård vid HNS:s tjugo sjukhus. Samkommunen sysselsätter cirka yrkesutbildade personer inom hälsovården. HNS-koncernen omfattar utöver moderorganisationen, samkommunen HNS, även självständiga dotter- och fastighetsbolag. I budgeten beaktas de två största dotterbolagen, HNS-Fastigheter Ab och Uudenmaan Sairaalapesula Oy. Figur 1. HNS:s sjukvårdsområden och sjukhus

8 En utmaning för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt under planeperioden är säkerställa att vårdgarantins tidsgränser för remissbehandling och intagning till vård kan följas. En utgångspunkt för beredningen av budgeten och ekonomiplanen för är att produktiviteten ökar med 2 procent per år. Produktivitetsmålet för år 2011 är för närvarande 0,4 procentenheter lägre än det långsiktiga målet på 2 procent, eftersom målet beaktar de temporära driftstörningar som orsakas i samband med renoveringen av Mejlans patienttorn och de tillfälliga arrangemang som då görs. Budgetårets produktivitetsmål är 2,0 procent, med undantag av HUCS sjukvårdsområde, vars produktivitetsmål av ovan nämnda skäl är 1,5 procent. Vid upprättandet av budgeten beaktades även den prognostiserade årliga befolkningsökningen på 1,0 procent. I samband med budgetberedningen har konstruktiva diskussioner förts mellan HNS och dess ägarkommuner. För att uppnå de mål som uppställs i budgeten och ekonomiplanen samt skapa smidiga vårdprocesser krävs långsiktig utveckling av processerna, rutinerna och metoderna i samarbete med primärvården i ägarkommunerna. Dessutom förutsätts utveckling av ägarstyrningen, omstruktureringar inklusive ändringar i kommunal- och hälsovårdslagstiftningen (bl.a. konkurrensneutralitet), centralisering av funktioner genom rationalisering av verksamhetsnätet samt ökad transparens i ekonomin och fakturering för att lägga en grund ett förtroendefullt samarbete med kommunerna. Medlemskommunernas knappa resurser ser dock ut att leda till obalans i ekonomin under budgetåret Avsikten är att budgetunderskottet ska täckas med vinstmedel från föregående år. Under ekonomiplaneåren läggs fokus på att få ekonomin i balans. För att nå målet utarbetas en långtidsplan för balansering av ekonomin. 1.2 Förändringsfaktorer i verksamheten under planeperioden Centrala förändringsfaktorer som påverkar HNS:s verksamhet och ekonomi under ekonomiplaneperioden : o den under beredning varande reformen av lagstiftningen om ordnande av socialoch hälsovård o lagen om ett försök med social- och hälsovårdsregioner o specificering av arbetsfördelningen inom specialsjukvården på regional och riksomfattande nivå o den hårdnande konkurrensen mellan den privata och den offentliga tjänstesektorn och deras kompletterande serviceutbud o utvecklingen av elektroniska kundtjänster o arbetsfördelningen mellan primärvården och specialsjukvården Efterfrågan på vårdtjänster påverkas av förändringar i medlemskommunernas och specialansvarsområdenas befolkningsmängd och befolkningens åldersstruktur samt förändringar i sjuklighet. Patienterna förväntar sig i högre grad än tidigare inte enbart högklassig vård utan även kundorientering och flexibilitet. Medlemskommunerna å sin sida förväntar sig att specialsjukvårdens service i fortsättningen även ordnas i hälsocentralerna, nära kunderna. Det väsentliga ur patientens synvinkel är att samarbetet mellan primärvården och specialsjukvården ger en friktionsfri vårdprocess som betonar och utnyttjar båda parternas styrkor. Då vårdgarantiskyldigheterna blir strängare har HNS beslutat att med stöd av lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården, vilken trädde i kraft den 1 augusti 2009, införa en servicesedel för att råda bot på de olagliga köerna till starroperation. Privata serviceproducenter har hittills inte varit intresserade av att anmäla sig som producent av starrbehandlingstjänster, eftersom de tidigare ramavtalen om köptjänster ännu är i kraft. 6

9 Den allmänna ekonomiska och samhälleliga situationen har förbättrat tillgången på arbetskraft. Personalen förutsätts ha allt bredare tekniska färdigheter i takt med att tekniken utvecklas samt flexibilitet då fokus förskjuts från bäddavdelningsvård till öppenvård och dagkirurgi. Denna förändring kan skönjas mycket tydligt inom psykiatrin samt inom de kirurgiska behandlingarna (bl.a. robotkirurgi). Att utnyttja resurserna fullt ut under ekonomiplaneperioden utgör en utmaning för HNS. Medlemskommunerna efterlyser hög driftsgrad i synnerhet för dyra lokaler och dyr apparatur. Staten och kommunerna försöker nå inbesparingar genom marknadsekonomin och de privata aktörernas inbördes konkurrens samt genom konkurrensen mellan den privata och den offentliga sektorn. Då andelen betalningsstarka personer som förväntar sig högre kvalitet och flexibilitet av tjänsterna ökar bland befolkningen, torde den privata hälsovården framgent komplettera det offentliga systemet genom centralisering av det spridda företagsfältet till några större och starkare aktörer. Kommunernas fortsatt svaga ekonomi, den ständiga utvecklingen av läkemedel och medicinsk teknik och de ofta högre priserna för nya behandlingsformer samt kundernas ökande krav på sjukvårdens serviceproduktion förutsätter en kontinuerlig utveckling av funktionerna, om den eftersträvade produktivitetsutvecklingen ska kunna säkerställas. Behandlingarnas effektivitet ska i fortsättningen bedömas utifrån ännu noggrannare kriterier. Kommunerna förväntar sig transparens och öppenhet i HNS:s rapportering och fakturering. Vid HNS pågår projektet HUS-Total, som syftar till att utveckla kommunrapporteringen, verksamhetsrapporteringen och uppföljningen. Koncernfaktureringsprojektet strävar efter en prognos för den externa faktureringen och ledningens rapportering samt en väsentlig automatisering och utveckling av innehållet i planeringsprocesserna. För att säkerställa korrekta faktureringar pågår ett omfattande arbete för att utveckla kvalitetsindikatorer för faktureringsprocessen. För att utveckla de elektroniska tjänsterna för patienter pågår KanTa-projektet för ett nationellt hälsoarkiv, vilket leds av social- och hälsovårdsministeriet. Den för patienterna synligaste framtida tjänsten är e-receptet, som förbättrar patientsäkerheten och förebygger missbruk av läkemedel. Ett projekt som underlättar hälsovårdspersonalens arbete inför ett elektroniskt arkiv och en förmedlingstjänst för patientdokument. Eventuellt kan patienterna i framtiden erbjudas möjlighet att se sina egna uppgifter via en förbindelse. Enligt den ursprungliga tidsplanen skulle projektet avslutas år 2011, men det försenades och innehåller nu särskilda utmaningar bland annat i fråga om dataskydd och behandlingen av datamassor. Social- och hälsovårdsministeriet har beslutat att projektet fortsätter till år HNS:s åldrande, delvis i dåligt skick varande och skyddade byggnadsbestånd medför ett avsevärt investeringstryck under de kommande åren. Byggnadsinvesteringarna granskas som ett led i utvecklingen av vårdprocesserna. Den största investeringen under de närmaste åren är renoveringen av Mejlans patienttorn, som medför stora förändringar i verksamheten på HUCS Mejlans område. För att komplettera bäddavdelningskapaciteten byggs som bäst en temporär byggnad för bäddavdelningarna. Reformering av social- och hälsovårdslagstiftningen Regeringens förslag till en ny hälsovårdslag (RP 90/2010) förelades riksdagen den 11 juni Avsikten är att lagen ska träda i kraft den 1 maj 2011, till vissa delar senare. Det väsentliga innehållet i lagförslaget fokuserar på ett smidigt samarbete mellan primärvården, specialsjukvården och socialvården. De betonar stärkandet av patientens ställning. I sex olika paragrafer behandlas en viktig fråga: ordnandet av patientvården utifrån enhetliga medicinska grunder. Lagförslaget syftar även till att rationalisera verksamhetsförutsättningarna för sjukvården. De viktigaste av dessa bestämmelser gäller patientregister och behandlingen av patientdata, ordnande av prehospital akutsjukvård och samarbete inom specialansvarsområdet. Lagförslaget innehåller ett flertal nya uppgifter och skyldigheter för såväl kommunerna som sjukvårdsdistrikten. Förslaget bedömer i praktiken inte alls förslagets ekonomiska verkningar, 7

10 förutom att det konstateras att kostnadseffekter kan förekomma inledningsvis, medan även ekonomisk nytta erhålls i ett senare skede. I budgeten för 2011 har HNS inte reserverat kostnader som uttryckligen följer av att lagen träder i kraft. De för HNS viktigaste bestämmelserna med hänsyn till verksamheten och ekonomin berör patientregistret och behandlingen av patientdata, planen för ordnande av hälsovården, ordnandet av prehospital akutsjukvård, verksamheten och samarbetet i fråga om specialansvarsområdet samt ordnandet av forskning och undervisning. Konkurrensneutralitet Finansministeriet startade den 19 november 2009 ett projekt för inventering av vilka lagstiftningsändringar som behövs för att säkerställa konkurrensneutralitet då kommunen agerar på marknaden. Med konkurrensneutralitet avses garanterandet av jämlika förutsättningar för alla som agerar på marknaden. Syftet med lagen är att säkerställa en fungerande konkurrens och en fungerande marknad. Arbetsgruppen föreslår i sitt den 8 juni 2010 lämnade förslag, som har formen av en regeringsproposition, att kommunallagen ändras så att kommunen i regel skulle överlåta verksamhet som drivs på marknaden i konkurrensläge till ett bolag, ett samfund eller en stiftelse (bolagiseringsförpliktelse). Det spelar ingen roll om den aktuella verksamheten drivs i form av en "inrättning" eller som ett affärsverk. I fråga om kommunala affärsverk föreslås att kommunallagen justeras så att endast uppgifter som hör till kommunens/samkommunens verksamhetsområde och som inte överskrider tröskeln för bolagisering kan överlåtas till ett kommunalt affärsverk. I lagen skulle man göra undantag för vissa uppgifter som inte skulle drivas på marknaden i konkurrensläge. De viktigaste av dessa är kommunens/samkommunens lagstadgade uppgifter, samarbete och uppgifter som sköts i monopolställning. Arbetsgruppens förslag var på remiss under tiden Samtidigt sändes förslaget till EU-kommissionen för bedömning. Styrelsen för HNS gav sitt utlåtande den 5 augusti Avsikten var ursprungligen att lagändringarna skulle träda i kraft den 1 januari Det återstår att se om landets nuvarande regering lägger fram en proposition till riksdagen. Inom HNS bereds en bedömning av huruvida HNS eller något av dess affärsverk driver verksamhet på marknaden i konkurrensläge. Utredningen och de slutledningar som dras av den påverkar HNS:s framtida verksamhetsfält och organisationsformer. Befolkningsförändringar i medlemskommunerna Befolkningsmängden förväntas fortsätta öka. Ökningen är snabbast bland invånare i åldersgruppen över 65 år. Befolkningsmängden i HNS:s medlemskommuner var den 31 december , vilket är en ökning med 1,1 procent jämfört med samma tidpunkt året innan. Samtidigt ökade hela landets befolkning med 0,5 procent. Statistikcentralen prognostiserar att befolkningsmängden i HNS:s medlemskommuner år 2011 fortsätter öka med en årstakt av 1,0 procent ( invånare) och att hela landets befolkning ökar med 0,5 procent. Befolkningen ökar alltså snabbare i medlemskommunerna än i hela landet. Medlemskommunernas andel av hela landets befolkning var den 1 januari ,1 procent, den 1 januari ,3 procent och kommer enligt prognosen att vara 28,7 procent år

11 BEFOLKNINGSUTVECKLING Inv.antal PROG 2011 PROG Föränd. 2011prog/ 2010prog Föränd.-% HUCS sjukvårdsområde ,0 % Västra Nylands sjukvårdsområde ,4 % Lojo sjukvårdsområde ,2 % Hyvinge sjukvårdsområde ,1 % Borgå sjukvårdsområde ,0 % Totalt ,0 % Källa: Statistikcentralen; befolkning ; befolkningsprognos Helsingfors, Esbos och Vandas andel av medlemskommunernas befolkning den 1 januari 2010 var 67,8 procent ( invånare) och enligt prognosen för ,6 procent ( invånare). De till invånarantalet minsta medlemskommunerna den 1 januari 2010 var Karislojo (1 504 invånare), Lappträsk (2 926 invånare) samt Askola (4 831 invånare). Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos uppgår förändringen i medlemskommunernas befolkningsmängd från år 2010 till år 2011 till invånare. Den procentuellt största förändringen sker i Lojo sjukvårdsområde (ökning 1,2 %) och den till antalet största förändringen sker i HUCS sjukvårdsområde, där ökningen är invånare. De största förändringarna enligt åldersgrupp sker i gruppen år (7,8 %) och över 75 år (2,7 %). Förändringen i de övriga åldersgrupperna är -0,1 0,6 procent. BEFOLKNINGSUTVECKLING Inv.antal PROG 2011 PROG Föränd. 2011prog/ 2010prog Föränd.-% 0-14 år ,6 % vuotiaat ,3 % år ,1 % år ,8 % 75+ år ,7 % HNS totalt ,0 % Källa: Statistikcentralen; befolkning ; befolkningsprognos Den 31 december 2009 var 5,8 procent av hela medlemskommunens befolkning äldre än 75 år, medan motsvarande siffra för hela landet var 8,0 procent. Enligt prognosen för år 2011 blir motsvarande andelarna 6,0 procent för medlemskommunerna och 8,3 procent för hela landet. Andelen barn under 14 år var den 31 december 2000 var 17,1 procent av medlemskommunernas befolkning, medan den förväntas vara 16,8 procent år Antalet kvinnor i barnafödande ålder (15-44 år) i HNS:s medlemskommuner var (21,0 % av befolkningen i HNS) och år 2011 väntas de uppgå till Gruppen över 65 år, vars andel av medlemskommunens befolkning är 13 procent, använder cirka 28 procent av HNS:s tjänster, räknat enligt fakturering. Gruppen över 75 år utgör cirka 6 procent av befolkningen och använder cirka 14 procent av servicen. Befolkningsutvecklingen och åldersstrukturen presenteras i bilaga 1. Utsikter för ekonomin Världsekonomin började återhämta sig i våras tack vare bland annat massiva stimulansåtgärder. Ekonomin har vuxit snabbt särskilt i länder som är viktiga för den finländska exporten. Nationalekonomin har under året börjat öka även i Finland. Finansministeriet uppskattar i sin ekonomiska översikt att årets tillväxt blir ungefär två procent. De prognoser för år 2011 som hittills offentliggjorts visar på en produktionstillväxt på cirka tre procent. Finansministeriet uppskattar att den genomsnittliga arbetslöshetsgraden år 2011 blir 8,2 procent, då den i år förväntas vara 8,6 procent. (Kommunalekonomi 3/2010). 9

12 Den väntade positiva ekonomiska utvecklingen påverkar även de uppskattade skatteinkomsterna. Enligt de senaste skatteprognoserna ökar inkomsterna från kommunalskatten med 2,5 procent år 2011, medan de väntas minska med 0,5 procent år År 2011 förväntas redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna öka till 1,6 miljarder euro, att jämföra med 1,4 miljarder euro år På grund av ovissheten beträffande den allmänna ekonomiska utvecklingen och framför allt företagens resultatutveckling och rätten att dra av gamla förluster finns det skäl att förhålla sig till uppskattningen med en viss reservation. Redovisningarna av fastighetsskatt uppskattas år 2011 uppgå till 1,2 miljarder euro, vilket är några procent mer än i år (Kommunalekonomi 3/2010). Mätt enligt basserviceindex torde ökningen av kostnadsnivån år 2010 stanna vid 2,0 procent. Prognosen bygger på bedömningen att avtalsförhöjningen av lönerna blir måttlig samt på den allmänna prisökningen. Enligt samma index förväntas kostnadsnivån öka med 2,6 procent år För ekonomiplaneårens del uppskattas kostnadsnivån öka med 2,9 procent enligt Statistikcentralens prognos från (Kommunalekonomi 3/2010). Den offentliga ekonomins finansiella ställning har försvagats kraftigt av den drastiskt minskade totalproduktionen och stimuleringsåtgärderna år 2009 (-8 %, Statistikcentralen ). Finlands i princip kraftiga offentliga finanser utarmades år 2009 till följd av den ekonomiska krisen med hela 12 miljarder euro, dvs. 7 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Trots att en svag återhämtning inleds i år kommer den offentliga ekonomins underskott att fördjupas ytterligare eftersom ändringarna i konjunkturläget realiseras med eftersläpning i den offentliga ekonomin. Underskottet beräknas vara något större än de 3 procent i förhållande till BNP som fastslagits i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. Finanspolitiken är fortfarande tillväxtstödjande i år (finansministeriets ekonomiska översikt 2009). De första stegen mot balansering av den offentliga ekonomin kommer att tas 2010 och De överenskomna höjningarna av mervärdesskatterna, energiskatterna samt sötsaksoch läskeacciserna kommer att vända finanspolitiken i en åtstramande riktning. Den offentliga ekonomin kommer att förbättras nästa år men ett betydande underskott, 1,4 procent i förhållande till totalproduktionen, återstår (finansministeriets ekonomiska översikt 2009). Finanskrisen tycks ha haft mindre inverkan på kommunalekonomin än väntat. Kommunernas ekonomi kommer att vara stramare än vanligt under innevarande år eftersom kommunalskatteintäkterna inte kommer att öka. De sammanlagda skatteinkomsterna ökar dock något redan i år tack vare återhämtningen av samfundsskatten och höjningen av fastighetsskatterna, och ökningen tilltar nästa år då även kommunalskatteintäkterna börjar växa. Den måttliga löneutvecklingen förstärker också utsikterna för kommunalekonomin (finansministeriets ekonomiska översikt 2009). 10

13 2 STRATEGISKA HUVUDMÅL OCH UR DEM HÄRLEDDA NYCKELMÅL SAMT HANDLINGSPLAN FÖR ÅR 2011 HNS:s vision, kärnuppgift och handlingsmodell HNS:s VISION KÄRNUPPGIFT HANDLINGSMODELL HNS:s uppgift är att för Vi ger våra patienter den bästa våra kunders bästa möjliga vården med respekt för vars producera och ens människovärde och specialsjukvårdstjänster självbestämmanderätt. och hälsonytta i effektivt samarbete Kundorienterad och öppen med primärvården, kommunikation. universitetet och övriga samarbetspartners. Våra patienter får världens bästa specialiserade sjukvård i rätt tid, flexibelt och kundorienterat. Ägarnas vision ska uppnås genom spetskompetens, högklassig och effektiv serviceproduktion samt en balanserad ekonomi. Vi främjar samhällsutvecklingen och Finlands konkurrenskraft och utgör en innovativ och attraktiv arbetsgivare. Vi arbetar öppet och bildar aktivt nätverk med våra kunder och samarbetspartners. Vi utgår från ett gott och ansvarskännande ledarskap samt en flexibel beslutsprocess. Vi söker ständigt efter nya, innovativa handlingsmodeller och lösningar i vår strävan att utveckla verksamheten. 2.1 Strategiska huvudmål HNS:s strategiska mål godkändes av fullmäktige den 17 december Målen är: Patientorienterad och effektiv specialsjukvård som ges i rätt tid Högklassig forskning och undervisning i samarbete med Helsingfors universitet, övriga högskolor och yrkesskolor Ledning som stödjer och uppskattar den multiprofessionella expertorganisationen Branschens mest attraktiva arbetsplats med många möjligheter Ständig förbättring av verksamhetssätten och strukturerna Samarbete mellan kommunerna som grundar sig på förtroende och en förutsägbar och balanserad ekonomi. 2.2 Nyckelmål och handlingsplan för 2011 Koncernens ledningsgrupp har under hösten arbetat med den praktiska utformningen av de strategiska huvudmål som godkändes i december För varje strategiskt mål fastställdes måltillstånd (nyckelmål) för ekonomiplaneperiodens slut år För varje nyckelmål fastställdes en indikator och ett målvärde för såväl slutet av budgetåret 2011 som för slutet av år Slutligen identifierades och fastställdes de åtgärder som måste genomföras under år 2011 för att målvärdet för år 2011 ska kunna uppnås. Ansvariga personer utsågs samtidigt för de olika åtgärderna. Värdena för de indikatorer som härletts ur strategin och åtgärdernas framskridande kommer att rapporteras och följas upp regelbundet. 11

14 Till följd av den nya årliga måluppställningen, som tydligare än tidigare är kopplad till strategin, presenteras indikatorerna inte längre på samkommunnivå i den traditionella styrkortsformen. Till följd av personbyte i koncernens högsta ledning uppstod i början av 2010 en diskontinuitet i strategiprocessen. Avsikten är att i fortsättningen utföra den årliga, systematiska utvärderingen och en eventuell justering av strategin under det första kvartalet i enlighet med årsklockan. I samband med strategiprocessen utvärderas och vid behov uppdateras även de indikatorer och målvärden som fastställts för nyckelmålen. STRATEGISKT HUVUDMÅL 1: Patientorienterad och effektiv vård som ges i rätt tid NYCKELMÅL Den vård som ges vid HNS är effektivt, säker och har ett innehåll högklassig samt utgör en högklassig servicehändelse. INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator 1: Användningen av evidensbaserade, effektiva vårdprogram. Målvärde 2011: Användningen av evidensbaserade vårdrekommendationer har utretts. Målvärde 2013: Huvuddelen av de behandlingar som ges baserar sig på evidens om deras effektivitet. ÅTGÄRDER 2011 OCH ANSVARIG PERSON Åtgärder: 1. Utveckla ett system som främjar användningen av evidensbaserade, effektiva medicinska och vårdrelaterade rekommendationer. 2. Utarbeta en patientsäkerhetsstrategi för HNS och införa de handlingsmodeller som strategin förutsätter. 3. Utvärdera de projekt för förbättring av kvaliteten (verksamheten) som genomförts inom HNS samt besluta om riktlinjer för fortsättningen. 4. Planera indikatorer för uppföljning av patientsäkerheten samt vårdens effektivitet och kvalitet inom dels hela sjukvårdsområdet, dels de olika specialområdena. - pilotprojekt för utnyttjande av dödsfall på sjukhus samt dödsfall som kunde ha förhindrats i förbättringen av patientsäkerheten Ansvariga personer: chefsöverläkaren, förvaltningsöverläkaren, förvaltningsöverskötaren, utvecklingsdirektören samt direktörerna för sjukvårdsområdena och HUCS:s resultatenheter. 12

15 NYCKELMÅL Tillgången till vård följer lagar och det på medicinska grunder bedömda behovet. En långsiktig plan och förutsättningar har skapats för fortsatt uppfyllande av vårdgarantin INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator 2: Registrering och analys av farliga situationer. Målvärde 2011: Utveckla ett system för systematisk registrering och analys av farliga situationer. Målvärde 2013: Registrering och analys av farliga situationer utgör en rutinartad del av den praktiska verksamheten. Indikator 3: Ersatta patientskador/1 000 invånare Målvärde 2011: 0,22 och lägst bland universitetssjukhusen. Målvärde 2013: 0,20 och lägst bland universitetssjukhusen. Indikator 1: Åtagandena enligt vårdgarantin uppfylls Målvärde 2011: Lagstiftningens mål uppfylls till 100 %, bedömningen av vårdbehovet har inletts inom tre veckor från remissens ankomst. Patienten undersöks eller får vård inom 6 månader. Inom barn- och ungdomspsykiatrin är väntetiden högst 3 månader. Målvärde 2013: Lagstiftningens mål uppfylls till 100 % ÅTGÄRDER 2011 OCH ANSVARIG PERSON Åtgärder: 1. Systematisering av registreringen och analysen av farliga situationer samt genomförande av korrigerande åtgärder Ansvariga personer: chefsöverläkaren, förvaltningsöverläkaren, förvaltningsöverskötaren, utvecklingsdirektören samt direktörerna för sjukvårdsområdena och HUCS:s resultatenheter. Åtgärder: 1. Ansvariga personer ifråga om tillgången till vård är direktörerna för sjukvårdsområdena och resultatenheterna. Inom köavvecklingen effektiviseras i första hand verksamheten dagtid och utnyttjas hela sjukvårdsdistriktets kapacitet. I de funktioner där det är ett strategiskt mål att vara självförsörjande, är målet att klara sig utan köptjänster. Externa producenters kapacitet utnyttjas i vissa objekt för att förbättra tillgången till vård och öka patienternas valfrihet. Hanteringen av remisser effektiviseras och ges tillräckliga resurser. 13

16 NYCKELMÅL Patienterna är nöjda med den vård de får. INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator 2: Utfallet av brådskande vård Målvärde 2011: De centrala patientgrupper för vilka vården ska ges senast inom några veckor samt tiderna för intagning till vård och vårdens framskridande har fastställts De centrala indikatorerna för beskrivning av jourverksamhetens genomloppstider samt deras målvärden har fastställts Målvärde 2013: Indikatorer för jour och brådskande vård har införts i hela koncernen. Indikator 3: Utvecklingen av patientdatasystemet Målvärde 2011: Ny version av patientdatasystemet (8.2.) har införts och stödjer verksamheten Målvärde 2013: HNS har en utvecklingsplan för patientdatasystemen fram till år 2020 Indikator 1: Patientnöjdhetsenkät Målvärde 2011: Nöjdheten med kundservicen är över 8,5 i HNS:s alla enheter (skala 1-10). Ett nytt/utvecklat system för kontinuerlig mätning av patientnöjdheten har införts Målvärde 2013: Systemet för kontinuerlig mätning av patientnöjdheten styr utvecklingen av de dagliga funktionerna. En modell har skapats för att säkra genomförandet av identifierade, enhetsspecifika utvecklingsobjekt 14 ÅTGÄRDER 2011 OCH ANSVARIG PERSON Åtgärder: 1. Insamla data om sjukvårdsområdenas tillämpning av målen för vården och utifrån utredningen fastställa indikatorer och mål på distriktsnivå för den brådskande vården och jourvården. Ansvariga personer: Chefsöverläkaren, direktörerna för sjukvårdsområdena och HUCS:s resultatenheter. Ansvariga personer: Ansvariga personer ifråga om utveckling av indikatorer för tillgång samt data- /rapporteringssystem är förvaltningsöverläkaren och dataförvaltningsdirektören 1. Avsevärda extra insatser görs på kärnkompetensen i fråga om utveckling av patientdatasystemet Ansvariga personer: Chefsöverläkaren, förvaltningsöverläkaren, direktörerna för sjukvårdsområdena, dataförvaltningsdirektören Åtgärder: 1. Ständig förbättring av verksamhetsprocesserna. Ansvariga personer: Direktörerna för sjukvårdsområdena och HUCS:s resultatenheter. 2. Utveckling och genomförande av patientnöjdhetsenkät. Ansvariga personer: Chefsöverläkaren. 3. Identifiering av utvecklingsobjekt och säkrande av genomförandet. Ansvariga personer: Direktörerna för sjukvårdsområdena och HUCS:s resultatenheter.

17 NYCKELMÅL Patienterna betjänas på det modersmål de väljer, antingen finska eller svenska. INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator: Indikator för kundnöjdheten: De svenskspråkiga patienternas nöjdhet med service som ges på deras modersmål. Målvärde 2011: Medelvärde över 8,00. ÅTGÄRDER 2011 OCH ANSVARIG PERSON Verkställande av HNS:s språkprogram (godkänt av styrelsen ) i sjukvårdsområdena och resultatenheterna. Ansvariga personer: direktörerna för sjukvårdsområdena, direktörerna för resultatenheterna, chefsöverläkaren, förvaltningsöverdirektören, personaldirektören. STRATEGISKT HUVUDMÅL 2: Högklassig forskning och undervisning i samarbete med Helsingfors universitet, övriga högskolor och yrkesskolor NYCKELMÅL Sjukvårdsdistriktet bedriver i samarbete med Helsingfors universitet och andra högskolor högklassig, forskning i ständig utveckling och inom HNS:s alla viktigare verksamhetsområden INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator 1: HI-index för publikationer Målvärde 2011: 105 Målvärde 2013: 110 Indikator 2: Utveckling av effektivitets- och systemforskningen Målvärde 2011: Mätt enligt specialstatsandelspoäng är effektivitets- och systemforskningen större än år Målvärde 2013: Mätt enligt specialstatsandelspoäng är effektivitets- och systemforskningen större än år ÅTGÄRDER 2011 OCH ANSVARIG PERSON Åtgärder: 1. Utveckling av anvisningarna och stödsystemet för forskare i syfte att underlätta upprättandet av komplicerade stipendieansökningar. Ansvariga personer: Forskningsdirektören. 1. Innefattande av vissa stipendiers egenfinansieringsandel som en särskild post i koncernförvaltningens budget (direktör-överläkare) och skapande av användningsprinciper för denna post samt skapande av finansieringssystem som belönar extern finansiering. Ansvariga personer: Chefsöverläkaren. 2. En plan har utarbetats för utveckling av en karriärmodell (tenure track) för forskare inom klinisk medicin. Ansvariga personer: Forskningsdirektören. 15

18 NYCKELMÅL Inom HNS ges högklassig grund-, fortsättnings- och kompletteringsutbildning som väl motsvarar hälsovårdens behov och är avsedd för samtliga yrkesgrupper inom hälsovården; utbildningen ges i samarbete med Helsingfors universitets, medicinska fakultet och andra läroinrättningar. INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator 1: HNS:s möjlighet att styra mängden och innehållet i specialistläkarnas och vårdpersonalens utbildning Målvärde 2011: Ett system har utvecklats där HNS har större inflytande när det gäller mängden och innehållet i specialistläkarnas och vårdpersonalens utbildning. Målvärde 2013: Ovan nämnda system är etablerat och HNS kan de facto med hjälp av systemet påverka mängden och innehållet i specialistläkarnas och vårdpersonalens utbildning. Indikator 2: Nöjdheten hos de studerande inom hälsovårdsbranschen med den kliniska praktiken. Målvärde 2011: Bästa resultatet bland universitetssjukhusen. Målvärde 2013: Bästa resultatet bland universitetssjukhusen. ÅTGÄRDER 2011 OCH ANSVARIG PERSON Åtgärder: 1. Utveckla ett förhandlingssystem där man tillsammans med läroinrättningar regelbundet utvärderar mängden av och innehållet i den hälsovårdsutbildning som ges inom HNS-distriktet. Ansvariga personer: chefsöverläkaren, förvaltningsöverskötaren, utvecklingschefen i chefsöverläkarens grupp Åtgärder: 1. Utveckla handledningen av de studerande inom hälsovårdsbranschen med hjälp av utbildningsmässiga medel och genom att höja statusen för studerandehandledningen. Ansvariga personer: förvaltningsöverskötaren, utvecklingschefen i chefsöverläkarens grupp 16

19 STRATEGISKT HUVUDMÅL 3: Ledning som stödjer och uppskattar den multiprofessionella expertorganisationen NYCKELMÅL Ledningen inom HNS grundar sig på kunskap samt är sporrande och deltagande. INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator 1: Index för chefsarbetet (arbetsmiljöbarometern) Målvärde 2011: medelvärde 3,8 Målvärde 2013: medelvärde 3,8; antalet enheter som får dåligt värde är mindre än år 2011 (dåligt värde = 3 eller lägre) Indikator 2: Det aktiva utnyttjandet av ToTalsystemet. Målvärde 2011: Kompetensgrunden för ledarskap har fastställts och fastställandet av kvaliteten har inletts. Målvärde 2013: Kompetensgrunden för och kvaliteten på ledarskap har fastställts och ett nytt ledningssystem har införts fullt ut. ÅTGÄRDER 2011 OCH ANSVARIG PERSON Åtgärder: 1. Kvaliteten i utvecklings- och målsamtalsprocessen förbättras genom chefsträning och datasystemlösningar Ansvariga personer: Koncernens personaldirektör och personalutvecklingschefen samt resultatområdenas personalchefer. 2. Upprätta en heltäckande ledningsutbildningsplan för samtliga ledningsnivåer samt inleda verkställandet av planen. Ansvariga personer: Ansvaret för att dra upp riktlinjer ligger hos koncernens ledningsgrupp och verkställande direktören. Ansvaret för genomförande hos personaldirektören, personalutvecklingschefen samt resultatområdenas personalchefer. Åtgärder: 1. Skapa en systematisk handlingsmodell för den centraliserade informationsproduktionen och för ständig utveckling av denna för användning i en expertorganisation (den tekniska plattformen utgörs av HNS:s datalager samt HUS-ToTal-portalen, som innehåller aktuell och tillförlitlig information som styr verksamheten) Ansvariga personer: Chefsöverläkaren, personaldirektören, förvaltningsöverskötaren, ekonomidirektören och dataförvaltningsdirektören. 17

20 NYCKELMÅL 2013 INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator 3: Löne- och belöningssystem Målvärde 2011:Införandet av ett nytt, på mål och resultat baserat löne- och belöningssystem har inletts. Målvärde 2013: Införandet av ett nytt, på mål och resultat baserat löne- och belöningssystem har slutförts och systemet omfattar hela personalen. ÅTGÄRDER 2011 OCH ANSVARIG PERSON 2. Utbyggnaden av datalagret och HUS-ToTal-portalens datainnehåll i fråga om den kliniska verksamhetens uppgifter och indikatorer har inletts och framskrider stegvis som planerat. Ansvariga personer: Chefsöverläkaren, utvecklingsdirektören, förvaltningsöverskötaren, ekonomidirektören och dataförvaltningsdirektören. Åtgärder: 1. Införa de år 2010 definierade och godkända nya löneelementen, t.ex. en modell för snabb belöning. Ansvariga personer: Direktörerna för resultatområdena, personalcheferna och förmännen. 2. Fortsätta den startade utvecklingen löne- och belöningskomplexet ("belöningsportföljen"). Ansvariga personer: Koncernens personaldirektör, anställningsdirektör och resultatområdenas personalchefer. 18

21 STRATEGISKT HUVUDMÅL 4: Branschens mest attraktiva arbetsplats med många möjligheter NYCKELMÅL HNS:s sjukhus och andra enheter har sin egen motiverade och permanenta personal. INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator 1: Den fast anställda personalens andel av alla anställda vid HNS. Målvärde 2011: Den fast anställda personalens andel är större än år 2009 (80,1 %) Målvärde 2013: Den fast anställda personalens andel är 88 % Indikator 2: Andelen hyrd arbetskraft. Målvärde 2011: Andelen lägre än år 2010 Målvärde 2013: Andelen lägre än år Indikator 3: Karriärmodellerna Målvärde 2011: De befintliga karriärmodellerna tillämpas och en karriärmodell för experter har skapats. Målvärde 2013: En karriärmodell för experter tillämpas. ÅTGÄRDER 2011 OCH ANSVARIG PERSON Åtgärder: 1. Intervjua nyanställda och anställda som slutar vid HNS och utnyttja deras respons i utvecklingen av arbetsgivarfunktionen. Ansvariga personer: Förmännen. 2. Med hjälp av direkta ledningsmetoder satsa på att andelen personal som varit anställda mindre än ett år är högst 14 %. Ansvariga personer: Förmännen. Åtgärder: 1. Uppdatera principerna för rekrytering och rekryteringsprogrammet samt utveckla rekryteringsprocessen. Ansvariga personer: Koncernens personaldirektör, personalplaneringschefen, rekryteringschefen och resultatområdenas personalchefer. Åtgärder: 1. Skapa en karriärmodell för experter så att skickliga personer som håller sina kunskaper uppdaterade kan göra karriär inom yrket eller ledningshierarkin även på andra grunder än de vetenskapliga. Ansvariga personer: Forskningsdirektören och koncernens personaldirektör. 19

22 NYCKELMÅL 2013 INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator 4: Kompletterande utbildning Målvärde 2011: Andelen kompletterande utbildning följer den nationella rekommendationen. Målvärde 2013: Andelen kompletterande utbildning följer den nationella rekommendationen. För den kompletterande utbildningen finns utbildningsplaner som grundar sig på de mål som uppställts för varje enhet och utfallet följs upp. ÅTGÄRDER 2011 OCH ANSVARIG PERSON Åtgärder: 1. Genom arbetstidsarrangemang och andra arbetsledningsåtgärder möjliggörs att all personal i samtliga yrkesgrupper kan delta i kompletterande utbildning som främjar yrkeskompetensen. Ansvariga personer: Förmännen. STRATEGISKT HUVUDMÅL 5: Ständig förbättring av verksamhetssätten och strukturerna NYCKELMÅL Ständig förbättring av processerna och servicekedjan. INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator 1: Antalet fastställda generiska delprocesser och utfallet av ibruktagandet. Målvärde 2011: Merparten av de generiska processerna har beskrivits, ett flertal generiska delprocesser har fastställts och införts i de kliniska enheterna. ÅTGÄRDER 2011 OCH ANSVARIG PERSON Åtgärder: 1. Beskrivningen av de generiska processerna tilldelas resurser och tidsplaneras. Behövliga datatekniska verktyg/lösningar införs eller genomförs. Ansvariga personer: Chefsöverläkaren, utvecklingsdirektören, dataförvaltningsdirektören 2. Avgörs vilka HNS-interna patientprocesser som ska beskrivas och arbetsgrupper utses för att producera de avsedda beskrivningarna och indikatorerna samt rapporteringen av mätresultaten. Ansvariga personer: Chefsöverläkaren och dataförvaltningsdirektören 20

23 NYCKELMÅL 2013 INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Målvärde 2013: De generiska handlingsmodeller som bedöms vara mest effektiva har införts i hela distriktet. Indikator 2: Utskrivningsprocessen: antalet fördröjningsdagar, övriga indikatorer för utskrivningsprocessen Målvärde 2011: Noll fördröjningsdagar, övriga indikatorer har avtalats och rapporteras Målvärde 2013: Inga fördröjningsdagar, övriga indikatorer utfaller enligt överenskommelse ÅTGÄRDER 2011 OCH ANSVARIG PERSON 3. Inom sjukvårdsområdena beskriva de första regionala vård-/servicekedjorna som publiceras i HNS:s extranät. Mäta funktionen hos de servicekedjor som publicerats i extranätet. Ansvariga personer: Direktörerna för sjukvårdsområdena. 4. Beslut om system för elektronisk ärendehantering har fattats och införandet har tidsplanerats. Ansvariga personer: Dataförvaltningsdirektören. 5. Beslut om datasystem för beskrivning och publicering av processer har fattats och införandet har tidsplanerats. HNS-Extranet har införts i hela sjukvårdsdistriktet. Ansvariga personer: Dataförvaltningsdirektören. 6. Skapa och införa indikatorer för de generiska processerna och patientgruppsprocesserna; resultaten rapporteras och analyseras varje månad. Ansvariga personer: Chefsöverläkaren och dataförvaltningsdirektören. Åtgärder: 1. Utskrivningsprocesserna beskrivs, indikatorer fastställs och införs. Avtala med kommunerna om utskrivningsprocessen och indikatorerna och handla enligt överenskommelsen. Processen har indikatorerna vars resultat varje månad kan hämtas tillförlitligt ur datasystemen. Ansvariga personer: Utvecklingsdirektören, direktörerna för sjukvårdsområdena 21

24 NYCKELMÅL Hela sjukvårdsdistriktets resurser utnyttjas effektivt. Införande och verkställande av en systematisk handlingsmodell för samordning av arbetsfördelning och samarbete mellan HNS:s enheter, medlemskommunernas hälsocentraler och specialansvarsområdet. INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator 3: Utvecklingen för övriga processer och servicekedjor Målvärde 2011: De centrala patientgrupperna har identifierats och de centrala effektivitets- och kvalitetsindikatorerna för deras undersöknings- och vårdprocesser har fastställts. Beskrivningen av regionala servicekedjor samt fastställande av indikatorer pågår i sjukvårdsområdena. Målvärde 2013: Indikatorer för patientprocessernas effektivitet och kvalitet har införts som verktyg för ledning och belöning. Indikatorer för servicekedjornas funktion har införts, ledningssystem för servicekedjorna har skapats. Elektronisk ärendehantering utnyttjas i bred omfattning i patientprocesserna. Indikator/målvärde 2011: Produktionsstyrningen och prognostiseringen samt planeringen av resursanvändningen har systematiserats i hela distriktet. - Utbud och efterfrågan är i balans. Indikator/målvärde 2013: Systematiserad produktionsstyrning har införts på enhets- och distriktsnivå 22 ÅTGÄRDER 2011 OCH ANSVARIG PERSON Åtgärder: 1. Utse ägargrupper för de regionala servicekedjorna; de svarar för utvecklingen av och funktionen hos sina kedjor. Ansvariga personer: chefsöverläkaren, direktörerna för sjukvårdsområdena samt kommunernas social- och hälsovårdsdirektörer. Åtgärder: 1. Resurser anvisas för definiering och införande av en optimal handlingsmodell för produktionsstyrningen och arbetet tidsplaneras. Definieringen har slutförts före utgången av år Ansvariga personer: Chefsöverläkaren/ utvecklingsdirektören. 2. En systematisk metod för verkställande och utveckling av arbetsfördelning mellan HNS:s olika sjukhus och specialisering/centralisering av kompetensen definieras och införs under år Ansvariga personer: Chefsöverläkaren och direktörerna för sjukvårdsområdena 3. Beslut om verkställandet av produktionsstyrningen har fattats och införandet har tidsplanerats före utgången av Ansvariga personer: dataförvaltningsdirektören/ chefsöverläkaren.

25 NYCKELMÅL Stödtjänsternas metoder och struktur stödjer effektivt en högklassig specialsjukvård samt att visionen på HNS-nivå uppnås. INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator 1: Stödtjänsternas enhetskostnader och kvalitet är konkurrenskraftiga jämfört med andra organisationer som producerar motsvarande tjänster (benchmarking). Indikator 2: Höjning av produktiviteten, stödtjänsternas enhetskostnader stiger långsammare än den allmänna kostnadsnivån och rentav minskar. Indikator 3: : Indikatorer för servicenivå och servicekvalitet har avtalats med kunderna och indikatorerna utvecklas positivt. ÅTGÄRDER 2011 OCH ANSVARIG PERSON 4. Indikatorer och ett uppföljningssystem för produktionsstyrningen har skapats och införts före utgången av Ansvariga personer: Chefsöverläkaren/ utvecklingsdirektören. 5. Indikatorer och ett uppföljningssystem för produktionsstyrningen har införts fullt ut före utgången av Ansvariga personer: Chefsöverläkaren, utvecklingsdirektören. Åtgärder: 1. Stödtjänsternas produktivitet, effektivitet och kvalitet jämförs systematiskt och regelbundet med andra organisationer som producerar motsvarande tjänster inom den offentliga och den privata sektorn. Ansvariga personer: Den direktör som i koncernens ledningsgrupp ansvarar för stödtjänsterna, direktörerna för stödtjänstenheterna. 2. Visionen för den interna order-leveransprocessen har fastställts, och de medel genom vilka vision uppnås har identifierats och införts. Ansvariga personer: Den direktör som i koncernens ledningsgrupp ansvarar för stödtjänsterna, direktörerna för enheterna. 3. Definitionen och analysen av stödtjänsternas arbetssätt, de inre synergierna samt strukturen och förvaltningsmodellen är klar senast Målet är ett verkställande vid ingången av år Ansvariga personer: Den direktör som i koncernens ledningsgrupp ansvarar för stödtjänsterna, förvaltningsdirektören, direktörerna för enheterna. 23

26 NYCKELMÅL Nationell föregångare när det gäller hälsopolitiska riktlinjer och utveckling av servicekedjor. 5. Sjukvårdsdistriktet producerar tjänster förutom till kommunerna även till försäkringsbolag och patienter som betalar själva. Sådan verksamhet redovisas vid behov separerat från övrig verksamhet och med beaktande av bestämmelserna om konkurrensneutralitet. INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator: Den hälsopolitiska verksamhetsmiljön utvecklas på ett sätt som stödjer utvecklingen av servicekedjorna och främjar totaleffektiviteten. Indikator: Extern försäljning Målvärde 2011: Försäljningen till patienter som betalar själva och till försäkringsbolag överskrider utfallet för år Målvärde 2013: ÅTGÄRDER 2011 OCH ANSVARIG PERSON Åtgärder: 1. Aktivt påverka de hälsopolitiska riktlinjerna. Ansvariga personer: Koncernens verkställande direktör Åtgärder: 1. Evaluera produktionsmöjligheterna för och nyttan av de kliniska sjukvårdstjänsterna via ett av sjukvårdsdistriktet ägt aktiebolag. 2. Aktivt utvärdera Public/Privatehandlingsmodeller i funktioner där det är ekonomiskt och verksamhetsmässigt förnuftigt. Ansvariga personer: Koncernens verkställande direktör 24

Strategin för åren

Strategin för åren Strategin för åren 2019 2020 1Utgångspunkter för strategiarbetet och den nya verksamhetsmiljön Kundfokus Konkurrens om kompetent personal Strategin för åren 2019 2020 ses som en uppdatering av den föregående

Läs mer

BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014

BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014 Fullmäktige 15.12., BILAGA 5 BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014 Del 1 (3): Samkommunen samt bilagor Styrelsen 7.12. 1 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT BUDGET FÖR 2012 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2012 2014

Läs mer

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS-

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Kundens valfrihet inom social- och hälsovården ur tjänsteproducenternas och landskapets synvinkel

Kundens valfrihet inom social- och hälsovården ur tjänsteproducenternas och landskapets synvinkel Kundens valfrihet inom social- och hälsovården ur tjänsteproducenternas och landskapets synvinkel Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna

Läs mer

BUDGET 2013 EKONOMIPLAN

BUDGET 2013 EKONOMIPLAN Fullmäktige 13.12.2012, BILAGA 5 BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2013 2015 Osa 1 (3): Samkommunen samt bilagor Styrelsen 3.12.2012 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT BUDGET FÖR 2013 OCH EKONOMIPLAN FÖR

Läs mer

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 1. BAKGRUNDSUPPGIFTER Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret Datum för när

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster till rimliga kostnader.

Läs mer

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008. RP 34/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 b i socialvårdslagen samt om ändring av folkhälsolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen

Läs mer

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård RP 177/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om specialiserad

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 123/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav47aoch47b lagenomspecialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

BUDGET 2014 EKONOMIPLAN 2014 2016

BUDGET 2014 EKONOMIPLAN 2014 2016 Fullmäktige 11.12.2013, BILAGA 9 BUDGET 2014 EKONOMIPLAN 2014 2016 Del 1 (4): Samkommunen samt bilagor Förvaltning 2.12.2013 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT BUDGET FÖR 2014 OCH EKONOMIPLAN FÖR

Läs mer

Kundens valfrihet ur landskapets och tjänsteproducentens synvinkel

Kundens valfrihet ur landskapets och tjänsteproducentens synvinkel Kundens valfrihet ur landskapets och tjänsteproducentens synvinkel Regeringens propositon om valfrihet i vården 9.5.2017 9.5.2017 - 9.5.2017 - Vad är en kundsedel? Social- och hälsocentralen, tandkliniken

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2016 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2016-2018

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2016 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2016-2018 FULLMÄKTIGE 44 16.12.2015 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2016 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2016-2018 312/02/02/00/01/2015 FMGE 44 Allmänt Budgeten för 2016 och ekonomiplanen för 2016-2018 baseras på den gällande strategin.

Läs mer

SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012

SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012 21.10.2011 SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012 Innehåll 1 VERKSAMHETSMILJÖNS TILLSTÅND OCH FÖRVÄNTADE FÖRÄNDRINGAR 2 1.1 Utgångspunkter för budgetberedningen verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell Slutrapport 19.9.2011 Sida 2 1. Sammanfattning Bakgrund och utredningens mål Borgå stads ledning har på basis av anbuden

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Vad innebär valfriheten för mig?

Vad innebär valfriheten för mig? Vad innebär valfriheten för mig? Regeringens propositon om valfrihet i vården 9.5.2017 1 Valfriheten i korthet Valfriheten inom social- och hälsovården blir större än i nuläget. Målet är att valfriheten

Läs mer

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster Stadsfullmäktige 84 27.10.2014 Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster FGE 84 Stadsstyrelsen 6.10.2014 476 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 och ekonomicheferna Stadsfullmäktige

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 37/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 20 lagen om statliga affärsverk PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att övergångsbestämmelsen

Läs mer

Kundens valfrihet. Enligt utkastet till regeringsproposition

Kundens valfrihet. Enligt utkastet till regeringsproposition Kundens valfrihet Enligt utkastet till regeringsproposition 1 - I nuläget är det kommunerna som ordnar de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna. Den 1 januari 2020 överförs ansvaret för att ordna

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster

Läs mer

Kundens valfrihet. Enligt regeringens propositionsutkast och riktlinjerna för valfriheten

Kundens valfrihet. Enligt regeringens propositionsutkast och riktlinjerna för valfriheten Kundens valfrihet Enligt regeringens propositionsutkast och riktlinjerna för valfriheten 1 Ändringar utifrån grundlagsutskottets utlåtande Bland annat: Landskapet behöver inte bolagisera sina egna social-

Läs mer

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Språkprogram Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Arbetsgruppen för språkprogrammet Vasa centralsjukhus, Vasa 6.6.2011

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 158/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av 29 b och 30 c sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av sjukförsäkringslagen, ändring av lagen om ändring

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Utkast till lag 21.12.2016: Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och

Läs mer

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 4 27.02.2014 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013. VNS nyckeltal framgår ur tabellen nedan:

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 4 27.02.2014 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013. VNS nyckeltal framgår ur tabellen nedan: NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 4 27.02.2014 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 VNSNAMND 4/2014 VNS nyckeltal framgår ur tabellen nedan: Nyckeltal 2012-2013 - 2014 euro i 1000-tal bsl 2012

Läs mer

RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017

RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017 RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Esbo stad Protokoll 5. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 5. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 26.01.2017 Sida 1 / 1 290/2017 02.05.00 5 Avgifter för småbarnspedagogik enligt lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken från 1.3.2017 Beredning och upplysningar: Jaana Suihkonen,

Läs mer

VEM ANSLUTER SIG TILL KANTA-TJÄNSTERNA Vem ansluter sig till Kanta-tjänsterna. Anvisning för aktörer som ansluter sig till Kanta

VEM ANSLUTER SIG TILL KANTA-TJÄNSTERNA Vem ansluter sig till Kanta-tjänsterna. Anvisning för aktörer som ansluter sig till Kanta Vem ansluter sig till Kanta-tjänsterna Anvisning för aktörer som ansluter sig till Kanta Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Lagstöd för klientuppgifter inom social- och hälsovården... 1 1.2 Lagstöd för elektroniska

Läs mer

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3.

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3.2017 Källa: Timo Aro UTGÅNGSPUNKTER FÖR BORGÅ En av de mest

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Får man vara sjuk på svenska???

Får man vara sjuk på svenska??? Vem vårdar vem? 10.10.2013 Effektiv vård för patientens bästa - på patientens modersmål Vaikuttavaa hoitoa potilaan parhaaksi - potilaan äidinkielellä Stig Stolt Specialplanerare HNS-Servis Får man vara

Läs mer

Fullmäktige 11.12.2014, BILAGA 4 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017

Fullmäktige 11.12.2014, BILAGA 4 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017 Fullmäktige 11.12.2014, BILAGA 4 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017 Förvaltning 24.11.2014 Innehåll Sivu 1 ALLMÄN MOTIVERING 1 1.1 Utgångspunkter för budgetberedningen 1 1.2 Förändringsfaktorer i omvärlden

Läs mer

Hälsa för helsingforsbor. Helsingfors hälsovårdscentral

Hälsa för helsingforsbor. Helsingfors hälsovårdscentral Hälsa för helsingforsbor Helsingfors hälsovårdscentral 2012 Finlands största hälsovårdscentral Hälsovårdscentralen har över 9 000 anställda och över 90 verksamhetsställen på olika håll i Helsingfors. Hälsovårdscentralen

Läs mer

Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt

Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt Riksdagens grundlagsutskott gjorde i sitt utlåtande från 19.2.2015 linjedragningar med

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Fulllmäktige 11.12.2014 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017

Fulllmäktige 11.12.2014 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017 Fulllmäktige 11.12.2014 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017 Förvaltning 24.11.2014 Innehåll Sivu 1 ALLMÄN MOTIVERING 1 1.1 Utgångspunkter för budgetberedningen 1 1.2 Förändringsfaktorer i omvärlden under

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet

Läs mer

Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården

Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården 8.3.2018 Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster

Läs mer

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 Remissenkät 3110/00.04.00/2016 Svarstid (UTC+2) 26.10.2016 10:30:33 SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 1. BAKGRUNDSINFORMATION Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret

Läs mer

Kriterier för pilotförsöken med valfrihet

Kriterier för pilotförsöken med valfrihet Kriterier för pilotförsöken med valfrihet 1) Kriterier för deltagande i pilotförsöket med social- och hälsocentraler I projektplanen för den som ansöker om pilotförsök ges det en beskrivning av hur kriterierna

Läs mer

Avtal i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen om produktion av primärvårdens tandläkarjourtjänster till hälso- och sjukvårdens samkommuner

Avtal i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen om produktion av primärvårdens tandläkarjourtjänster till hälso- och sjukvårdens samkommuner Avtal i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen om produktion av primärvårdens tandläkarjourtjänster till hälso- och sjukvårdens samkommuner 1 Bakgrunden till avtalet 2 Avtalsparter 3 Avtalets syfte Sedan

Läs mer

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla Kaste-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade

Läs mer

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE BUDGETBEREDNING 2014

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE BUDGETBEREDNING 2014 NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 31 26.09.2013 BUDGETBEREDNING 2014 VNSNAMND 31/2013 VNS nämnd förde på sitt sammanträde 13.6.2013 23 en principdiskussion kring de utmaningar sjukvårdsområdet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av universitetslagen och yrkeshögskolelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att universitetslagen

Läs mer

1992 rd - RP 287. införande av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

1992 rd - RP 287. införande av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING 1992 rd - RP 287 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om specialiserad

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 16/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 8 i lagen om statens specialfinansieringsbolags PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det

Läs mer

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 1. BAKGRUNDSUPPGIFTER Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret Datum för när

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2012 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2O12-2014

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2012 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2O12-2014 FULLMÄKTIGE 44 15.12.2011 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2012 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2O12-2014 195/02/02/00/01/2011 FMGE 44 I budgeten fastställs samkommunens mål för ekonomiplaneperioden och anges de tillgängliga

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

BREV 1 (2) 5 maj Till fakulteter och fristående institutioner

BREV 1 (2) 5 maj Till fakulteter och fristående institutioner BREV 1 (2) 5 maj 2010 Till fakulteter och fristående institutioner INTRODUKTION AV KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONALEN Styrelsen för Helsingfors universitet har vid

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 15 april 2011 340/2011 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om Utfärdad i Helsingfors den 6 april I enlighet med social- och hälsovårdsministeriets

Läs mer

En inblick i socialoch

En inblick i socialoch En inblick i socialoch hälsovårdsreformens innehåll Familje och omsorgsminister Besök i landskapen, hösten 2017 1 31.10.2017 Kommunen är allas hem. 2 31.10.2017 En engagerande livskraftskommun 3 31.10.2017

Läs mer

BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009

BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 Styrelsen 8.3.2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 1 Verkställande direktörens översikt...6 2 SAMKOMMUNENS UPPGIFT OCH ORGANISATION...8 2.1 Förtroendemannaorganisationen...8

Läs mer

Vad innebär valfrihet för mig

Vad innebär valfrihet för mig Vad innebär valfrihet för mig Enligt utkastet till lag om valfrihet 21.12.2016 1 21.12.2016 Valfrihet är en del av social och hälsovårdsreformen Syftet med social och hälsovårdsreformen är att se till

Läs mer

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla KASTE-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade

Läs mer

Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009

Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009 Promemoria Sinikka Huhtala 5.10.2009 Bilaga till Finlands Kommunförbunds cirkulär 29/80/2009 Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december

Läs mer

Kommunstyrelsen Beviljande av proprieborgen till Oy Apotti Ab (fge) Kommunstyrelsen 380

Kommunstyrelsen Beviljande av proprieborgen till Oy Apotti Ab (fge) Kommunstyrelsen 380 Kommunstyrelsen 380 30.11.2015 Beviljande av proprieborgen till Oy Apotti Ab (fge) Kommunstyrelsen 380 Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde 28.9.2015 310 föreslå kommunfullmäktige att kommunfullmäktige

Läs mer

Arbetsgruppens förslag till "HUCS Abs" affärsverksamhetsplan ingår som bilaga 5.

Arbetsgruppens förslag till HUCS Abs affärsverksamhetsplan ingår som bilaga 5. FULLMÄKTIGE 25 19.10.2011 GRUNDANDE AV HUCS AB 36/00/01/03/01/2011 FMGE 25 HNS verkställande direktör tillsatte genom sitt beslut 14.10.2011 132 en arbetsgrupp under ledning av förvaltningsöverläkare Lasse

Läs mer

Samkommunerna för sjukvårdsdistrikten ska godkänna avtalet i det organ som avses i 81 1 mom. i kommunallagen (365/1995).

Samkommunerna för sjukvårdsdistrikten ska godkänna avtalet i det organ som avses i 81 1 mom. i kommunallagen (365/1995). FULLMÄKTIGE 42 13.12.2012 AVTAL OM ORDNANDE AV SPECIALISERAD SJUKVÅRD INOM HUCS SPECIALUPPTAGNINGSOMRÅDE 2/03/00/2011 FMGE 42 Enligt 43 1 mom. i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) ska samkommuner för

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut

Läs mer

Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården

Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården 1 Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsovårdstjänster

Läs mer

PRINCIPERNA FÖR LEDARSKAP OCH STYRNING AV HNS-KONCERNEN

PRINCIPERNA FÖR LEDARSKAP OCH STYRNING AV HNS-KONCERNEN 1 (32) HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Fullmäktige 17.10.2012, BILAGA 4 PRINCIPERNA FÖR LEDARSKAP OCH STYRNING AV HNS-KONCERNEN Hyvinge sjukvårdsområde sairaanhoitoalue Lohjan Lojo sairaanhoitoalue

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Kartläggning av behov ska underlätta planering

Kartläggning av behov ska underlätta planering PRESSINFORMATION Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 17 oktober 2011 Kartläggning av behov ska underlätta planering Behoven av hälso- och sjukvård varierar mellan de olika Hallandskommunerna. För att kunna ge

Läs mer

Hörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen. understatssekreterare Tuomas Pöysti

Hörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen. understatssekreterare Tuomas Pöysti Hörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen understatssekreterare 1 Hörnstenarna i det nya social- och hälsovårdssystemet 1. Stark organisation 18 landskap 2. Integration av tjänster tjänsterna formas

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

https://www.webropolsurveys.com/answer/surveyparticipation.aspx?sdid=fin

https://www.webropolsurveys.com/answer/surveyparticipation.aspx?sdid=fin Sivu 1/6 (Sivu 1 / 1) Effektfull förändring Strategin för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt för åren 2017-2018 BAKGRUNDSUPPGIFTER (fråga 1) 1. Uppgifter på den som svarar Kommun, vilken Åbo universitet

Läs mer

Nya kommunallagen: Hur ska spelreglerna för kommunens verksamhet på marknaden klargöras?

Nya kommunallagen: Hur ska spelreglerna för kommunens verksamhet på marknaden klargöras? Nya kommunallagen: Hur ska spelreglerna för kommunens verksamhet på marknaden klargöras? Den nya kommunallagen Seminarium i Kommunernas hus 3.6.2014 Pirkka-Petri Lebedeff, ledande jurist Kommunen och marknaden

Läs mer

Grunder för intern kontroll och riskhantering i Borgå stad och stadskoncernen

Grunder för intern kontroll och riskhantering i Borgå stad och stadskoncernen Grunder för intern kontroll och riskhantering i Borgå stad och stadskoncernen SF 25.3.2015 STST 16.3.2015 2 Innehåll 1. Avsikten med och målen för intern kontroll och riskhantering... 3 2. Begreppen i

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll FRAMSTÄLLNING nr x/200x-200x Datum 200X-XX-XX Till Ålands lagting Skattesatsen för samfund Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att skattesatsen för den kommunala samfundsskatten sänks med

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

Lag. om ändring av hälso- och sjukvårdslagen

Lag. om ändring av hälso- och sjukvårdslagen Lag om ändring av hälso- och sjukvårdslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) 3 4 punkten, ändras 39 1 och 3 mom., det inledande stycket i 40 1 mom. och 1

Läs mer

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 22/

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 22/ KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 22/2010 19.5.2010 KYRKANS SERVICECENTRAL FÖR PERSONAL- OCH EKONOMIFÖRVALTNING BLIR VERKLIGHET Kort beskrivning av servicecentret Servicecentrets uppgift är att centraliserat

Läs mer

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA TJÄNSTEKOLLEKTIV- AVTALET FÖR LÄKARE 2014 2016 FÖR DEN ANDRA DELPERIODEN 1.1.2016 31.1.

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA TJÄNSTEKOLLEKTIV- AVTALET FÖR LÄKARE 2014 2016 FÖR DEN ANDRA DELPERIODEN 1.1.2016 31.1. UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA TJÄNSTEKOLLEKTIV- AVTALET FÖR LÄKARE 2014 2016 FÖR DEN ANDRA DELPERIODEN 1.1.2016 31.1.2017 1 Verkställande av de centrala arbetsmarknadsorganisationernas förhandlingsresultat

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 236/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om specialiserad sjukvård och 28 lagen om missbrukarvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

l. Nuläge och föreslagna ändringar

l. Nuläge och föreslagna ändringar 1993 rd - RP 87 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om arbetslöshetskassor PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om arbetslöshetskassor

Läs mer

BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2013 2015. Osa 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna

BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2013 2015. Osa 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2013 2015 Osa 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna Styrelsen 3.12.2012 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT BUDGET FÖR 2013 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2013

Läs mer

Sibbo Godkänd av fullmäktige

Sibbo Godkänd av fullmäktige Sibbo 2025 Godkänd av fullmäktige 7.10.2013 1 1. Utgångspunkterna för Sibbo Sibbo är en tvåspråkig skärgårdskommun med dragningskraft som kan möta metropolområdets tillväxtutmaningar. Det råder en genuin

Läs mer

Fakta om ungdomsgarantin

Fakta om ungdomsgarantin 9.4.2014 Fakta om ungdomsgarantin Slutrapporten över det forskningsinriktade stödet för ungdomsgarantin publicerades den 1 april 2014. Nedan presenterade fakta bygger till stora delar på nämnda rapport.

Läs mer

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om extra konstnärspensioner.

Läs mer

Ett kostnadseffektivt ordnande av prehospitala akutsjukvården

Ett kostnadseffektivt ordnande av prehospitala akutsjukvården FULLMÄKTIGE 26 12.06.2013 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 195/02/02/00/01/2011 FMGE 26 Väsentliga händelser under räkenskapsperioden Ett kostnadseffektivt ordnande av prehospitala akutsjukvården

Läs mer

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet: 2.1.1 Hur ser situationen för digital pedagogik, nya läromedel och lärandemiljöer ut för närvarande och vilka förutsättningar finns för att utveckla dem? Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018 Beskrivning

Läs mer