BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Årsredovisning 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Årsredovisning 2014"

Transkript

1 BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Årsredovisning

2 2 Foto: sid 4-17 Superstudio Text: sid 4-17 The Fan Club

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VD-ord 4-5 Boråsarna är viktiga för miljön 6-7 Ständigt kretslopp! 8-9 Viaredspannan ger ton mindre fossil koldioxid Sobacken framtidens miljöanläggning Flytande biogas - framtidens drivmedel Från Borås till Indonesien Miljö Personal Årsredovisning

4 Vi strävar hela tiden mot en bättre värld. Förutom de stora infrastruktursatsningar som genomfördes och de kommande som förbereddes under 2014, har det gångna året handlat mycket om att utveckla vår personal. Vi har stora utmaningar framför oss på flera områden och det spelar ingen roll hur avancerade anläggningar vi bygger om vi inte samtidigt utvecklar oss själva. Resan mot noll Borås Energi och Miljö arbetar långsiktigt. Vi vill ta bort alla fossila bränslen från stadens energisystem och ersätta dessa med förnybara bränslen. De nya anläggningarna för kraftvärmeproduktion samt avloppsrening på Sobacken är därför ett viktigt steg för vår satsning. Det erhållna miljötillståndet visar att kraven på att värna om miljön har ökat, vilket i vårt fall gäller både för den befintliga anläggningen på Sobacken och för de tillkommande. Mitt i staden Vår stad växer med ungefär personer per år vilket ökar belastningen på både värme- vatten- och avloppsförsörjning och avfallshantering. Vi har ett stort ansvar, inte bara mot dagens boråsare utan även för kommande generationer, att lämna över en hållbar värld som kan underhålla liv i många miljoner år. När dagens kraftvärmeverk och avloppsreningsverk byggdes för många år sedan var de belägna utanför staden. Med en stadig, stark tillväxt har Borås växt i kapp och omringat dessa anläggningar. Så snart de nya anläggningarna står redo på Sobacken kan vi lämna tillbaka de centrala ytorna antingen för att bli parkmark eller nya, attraktiva bostadsområden. Avfallet en stor utmaning Ett område som måste fungera är avfallshanteringen. Det är en grundbult i ett civiliserat samhälle. Många minns särskilt med fasa bilderna från Neapel i Italien när stadens gator vällde över av sopor på alla håll. Förutom de rent livsfarliga, hygieniska riskerna är det ett misslyckande för ett modernt samhälle. Detta diskuterades både på FN-konferensen 2013 och under årsmötet 2014 som branschföreningen Avfall Sverige hade i Borås. Vi passade då på att visa upp vårt samarbete med Navet Science Center, hur vi långsiktigt och målmedvetet arbetar för att ungdomarna ska komma med i ett samhälles Kretsloppsarbete. Borås är en mångkulturell stad med medborgare som har olika bakgrund och kanske olika förståelse för hur infrastrukturen fungerar här. Vi lägger därför både tid och resurser för att nå alla människor i vår stad för att skapa samsyn på viktiga frågor som miljö och hållbarhet. Det är tillsammans vi kan åstadkomma resultat! Avfall i hela världen Den globala avfallsproduktionen kommer att explodera de närmaste 20 åren. Prognoser pekar mot 75 % ökning. Under det gångna FN-mötet i Borås blev det tydligt att vi måste hitta nya sätt att minska avfallsmängden för att inte tära på jordens resurser. Föregående år bolagiserade vi projektet Boras Waste Recovery, BWR, som vi driver tillsammans med SP samt Högskolan i Borås. BWR driver fortfarande viktiga projekt bland annat i Indonesien. En del av erfarenheterna därifrån tar vi hem till Sverige och använder som att göra biogas av fallfrukt. Det skall vara gott att leva i ett kretsloppssamhälle. 120 års jubileum Den 1:a oktober 2014 var det exakt 120 år sedan den första elektriska belysningsstolpen tändes i Borås. För att uppmärksamma 120 års jubileet samlade vi all personal till en jubileumskväll. Under året har vi också arbetet med att sammanfatta vår historia i en jubileumsbok. För det är väl så som Tage Danielsson sa en gång, har man inte förmågan att se bakåt när man går framåt, får man se upp. 4

5 BORÅS SVERIGE EUROPA VÄRLDEN VD-ORD GUNNAR PETERS Gunnar Peters, VD för Borås Energi och Miljö sätter vår lilla del av världen i sitt rätta sammanhang. 5

6 ELENOR LOYD För att nå ut med kunskap om Kretsloppsstaden till barn och ungdomar samarbetar vi sedan ett par år tillbaka med Navet Science Center. 6

7 BORÅSARNA ÄR VIKTIGA FÖR MILJÖN Enligt FNs klimatpanel IPCC 2014 är det idag helt otvetydigt att mänsklig verksamhet ligger bakom den klimatpåverkan som pågått under mycket lång tid. Och det handlar inte bara om hur vi driver exempelvis våra produktionsanläggningar, utan hur vårt handlande som individer påverkar på flera sätt. Personligt ansvar och engagemang - För att uppnå de miljömål som vi har på Borås Energi och Miljö behöver vi arbeta på bred front, säger Elenor. Vi försöker även påverka de handlingar vi gör som människor när det gäller till exempel avfallshantering, val av uppvärmning eller transportval. - En stor och spännande utmaning för framtiden är att ännu mer engagera boråsarna på ett personligt, ansvarstagande sätt i miljöarbetet, säger Elenor Loyd, miljöchef på Borås Energi och Miljö. Borås som stad har mycket höga ambitioner på miljöområdet och vi strävar tillsammans efter att alla som verkar i Borås ska dela dessa med oss. Borås har under många år arbetat för att Borås ska bli en hållbar Kretsloppsstad där fossilbaserade energiflöden ersätts med grön, förnybar energi. Exempel på förnybar energi som snurrar runt i våra kretslopp är de skogsbränslen vi använder för att producera fjärrvärme samt matavfall och avloppsslam som omvandlas till biogas. Staden har genom framgångsrikt kretsloppsarbete vunnit uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Under året har vi fortsatt resan med att minska vår totala miljöbelastning. Ett verktyg är att bolaget har övergripande miljömål som i sin tur bryts ner till konkreta mål och aktiviteter inom ett flertal områden. Allt för att minska vår negativa miljöpåverkan och att vi strävar efter att nå drömmen om en fossilbränslefri stad. Fortsatt i framkant -Borås Energi och Miljö är ett spännande företag att arbeta på, säger Elenor. Det finns en nyfikenhet och en vilja att utveckla verksamheten från ledningen och genom hela organisationen, vilket ger mycket inspiration. Förutom det stora miljöprojektet på Sobacken, med ett nytt kraftvärme- och avloppsreningsverk, pågår många andra projekt för att minska vår miljöpåverkan och användandet av fossila bränslen. - Vårt pilotprojekt med flytande biogas är ett bra exempel, säger Elenor Loyd. Bilindustrin tror att ett viktigt bränsle för morgondagens tunga fordonstrafik är flytande biogas. En utveckling vill vi vara med och påverka och vara en föregångare i. Ett annat projekt som har tagit oss ett viktigt steg i riktningen mot att uppnå vår dröm är byggnationen av rökgaskondensering på Ryaverket. Rökgaskondenseringsanläggningen byggdes och togs i drift under Genom att ta vara på energin ur rökgaserna kan vi återvinna ca 40 GWh och leda in värmen i fjärrvärmenätet. Tack vare projektet kan vi nu undvika dyra och miljömässigt dåliga bränslen. Ett exempel på en smart miljöförbättring, avslutar Elenor. 7

8 STÄNDIGT KRETSLOPP! Borås har under många år arbetat aktivt för att bli en hållbar kretsloppsstad. Viktiga områden finns inom verksamheten hos Borås Energi och Miljö med arbete för hållbar energiproduktion, vatten, avlopp, biogas och avfallshantering. Men för att få Kretsloppen i staden att fungera måste alla som bor och verkar i Borås medverka i stadens miljöarbete. - En viktig aspekt av detta arbete är att både få boråsarna att förstå och engagera sig i kretsloppsfrågorna, säger Jonas Holmberg, kommunikationschef. Tack vare att boråsarna är med i miljöarbetet fungerar stadens kretslopp. Det har tagit sig många uttryck de senaste åren. Skapa mötesplatser Bolaget arrangerar informationskvällar och öppna hus flera gånger per år för att skapa lämpliga mötesplatser med invånarna. I arbetet med det nya Energi och Miljöcentret, som planeras på Sobacken, har ett flertal informationsträffar med många inbjudna arrangerats. Ett så stort bygge som detta behövs en snabb och öppen dialog med både invånare och närboende. - Vissa områden där det är extra viktigt att göra rätt måste vi bara informera om, säger Jonas. Ett exempel är vad man få spola ned i sin toalett och hur avfall ska sorteras. För att sprida kunskap om avfallssortering till så många som möjligt har vi utvecklat en enkel mobilapp, Sortera Smart. Vi har också ett mobilt infocenter som åker ut till olika bostadsområden för att informera på plats om bland annat avfallssortering. En nyhet under 2014 var att vi bjöd på julgransplundring på Ryaverket tjugondedag knut. Då hade boråsarna möjlighet att ta med sin gamla julgran och se hur den omvandlades till fjärrvärme och el. Ca 300 besökare hade vi denna kalla januarikväll. Fokus på miljöfrågorna under Kretsloppsveckan Den numera årligen arrangerade Kretsloppsveckan i Borås med bland annat löparfesten Kretsloppet, Kretsloppis, Öppna hus och Miljögala har ökat i betydelse varje år. - Alla våra arrangemang under den här veckan drar fler och fler intresserade, säger Jonas Holmberg. Exempelvis lockade löpartävlingen Kretsloppet deltagare Ett viktigt inslag är just att få medborgarna i Borås att hjälpa till att utse miljöhjältar - personer som på ett eller annat sätt kan vara förebilder för oss andra i hur man tänker kretslopp. Miljöhjältarna hyllas sedan under Miljögalan. Nominering och utseende av nya hjältar kommer att ske i samband med Kretsloppsveckan 2015, till hösten. Nya berättelser Borås Energi och Miljö stod under hösten värd för textilmiljökonferensen re:textile i samverkan med Borås Stad. Konferensen samlade ett stort antal intressenter från branschen och från akademin, inte minst Högskolan i Borås. - Det känns nästan självklart att en konferens som handlar om miljökonsekvenser av textilier, både upp- och nedström arrangeras i Sveriges textilstad Borås, säger Jonas Holmberg. Konferensen blev välbesökt och vi ser gärna en uppföljare under nästa års Kretsloppsvecka. 8

9 9 JONAS HOLMBERG Det känns nästan självklart att en konferens som handlar om miljökonsekvenser av textilier arrangeras i Sveriges textilstad Borås.

10 VIAREDSPANNAN GER TON MINDRE FOSSIL KOLDIOXID Under hösten 2014 kunde Borås Energi och Miljö inviga den nya hetvattencentralen till fjärrvärmenätet, Viaredspannan. Pannan är en både reserv- och spetskraftanläggning, eldad med pellets, som ersätter anläggningar som eldats med fossila bränslen. - Genom övergången till biobränsle för värmeproduktionen kan vi minska vår klimatpåverkan med ton koldioxid per år, säger Åsa Flydén, projektledare för Viared. Det är en imponerande anläggning som reser sig vid Viared idag. Byggnaden där pannan finns är 15 meter hög. Pannan av märket HOTAB/Danstoker väger 70 ton med alla tillbehör. Den kommer att eldas med pellets motsvarande fem lastbilslaster per dag. Vidare finns både en multicyklon och ett elektrostatfilter för att rena rökgaserna. - Det var ett spännande projekt över förväntan, säger Åsa. Både verkningsgraden och miljövärdena överträffade vad vi väntade oss. Och att vi blev klara före utsatt tid. Genom övergången till biobränsle för värmeproduktionen kan vi minska vår klimatpåverkan med ton koldioxid per år. 10

11 ÅSA FLYDÈN 11

12 MARTIN DAHL Om detta blir verklighet kan anläggningarna står klara till

13 SOBACKEN FRAMTIDENS MILJÖANLÄGGNING Borås Energi och Miljö har under flera år arbetat med planeringen för ett nytt energi- och miljöcenter. Under 2014 tog projektet ett viktigt steg mot förverkligande när miljöprövningen av anläggningen blev klar. Vi träffar Martin Dahl som är ingenjör på enheten för strategisk utveckling på Borås Energi och Miljö. Martin är projektledare på heltid för det som numera kallas EMC på Sobacken. Kraft, värme och avfall - Anläggningen som skall stå klar på Sobacken 2018 är egentligen flera saker, säger Martin. Dels är det ett kombinerat kraft- och värmeverk det vill säga det kommer att producera både el och värme. Dels omfattar anläggningen också ett helt nytt avloppsreningsverk med tillhörande slam- och rötningsanläggning. Kraftvärmeverket ska ersätta de bioeldade pannorna vid Ryaverket som idag både är tekniskt och ekonomiskt uttjänta. Verket kommer att eldas enbart med biobränsle. Det innefattar till exempel skogsflis, sågspån, bark och andra restprodukter från skogen. Anläggningarna kommer att ha många gemensamma fördelar då de ligger samlade. Ökad elproduktion, ökad gasproduktion, minskad miljöpåverkan och effektivare drift och underhåll är några exempel under driftskedet. Även under byggtiden finns fördelar då byggkostnaderna kommer att bli lägre då en gemensam organisation kan upprättas och entreprenader kan samordnas. -På dagens avloppsreningsverk är de äldsta delarna från 1930-talet, säger Martin. Det är utbyggt i många omgångar och exempelvis de kväveutsläpp vi har därifrån är inte acceptabla varken idag eller i framtiden. Det nya avloppsreningsverket kommer byggas med vedertagen teknik, men kommer vara anpassat för att kunna växa med staden för framtiden ett nyckelår Anläggningen på Sobacken är ett både stort och komplicerat projekt. De tre viktigaste momenten i förverkligandet är miljötillståndet från Mark och miljödomstolen, detaljplanen från samhällsbyggnadsförvaltningen och ett investeringsbeslut från kommunfullmäktige. - Detaljplanen blev klar under hösten, säger Martin Dahl. Miljötillståndet kom som en julklapp den 19 december och vi räknar med att Borås kommunfullmäktige skall besluta om investeringen under våren Om detta blir verklighet kan vi börja förbereda marken under senvåren och anläggningarna står klara till

14 FLYTANDE BIOGAS FRAMTIDENS DRIVMEDEL Borås Energi och Miljö håller i dagarna på att slutföra ett projekt som handlar om morgondagens fordonsbränsle, flytande biogas. Naturgas och biogas har ju länge ansetts vara ett framtidsbränsle för exempelvis lastbilar. Men så länge gasen är i gasform får inte bilarna tillräcklig distans för att fungera. Det är här den flytande gasen kommer in i bilden. - Med flytande gas i tanken kan en lastbil komma lika långt som med diesel eller bensin, säger Per Karlsson, affärsområdeschef för området Biogas på Borås Energi och Miljö. Den anläggning vi bygger blir den andra i Sverige men med delvis annan teknik. Idén till tekniken vi använder i Borås kom ursprungligen från ett gäng studenter på ett inkubatorföretag på Chalmers i Göteborg. Studenterna tog kontakt med Borås Energi och Miljö och 2012 genomfördes en förstudie bland annat i samarbete med Västra Götalandsregionen. - Företaget Biofri Gas (ung. frusen biogas) som blev resultatet av inkubatorn var med när vi ansökte om att bygga en pilotanläggning i Borås, säger Per. Om bara några veckor står den klar att tas i drift. Av praktiska skäl är den placerad i direkt anslutning till anläggningen för flytande naturgas (LNG) som också står i Gässlösa. Tekniken vi använder i Borås bygger på två steg. I det första steget kyls biogasen ned så att koldioxiden frigörs det kallas uppgradering av gasen. Genom det steget blir metangaskoncentrationen mycket högre. I det andra steget kyls gasen ned till -160 då gasen övergår till vätska. - Men processen ger mer än flytande biogas, säger Per Karlsson. Efter rötningen av bioavfallet kan resterna användas som så kallat biogödsel på odlingar eller planteringar. Detta ger en dubbel återanvändning av gammalt matavfall. Vi har också redan sett ett stort intresse från bland annat energibranschen för tekniken. Om den fungerar som tänkt kan det blir ett genombrott för gasdrift av långväga transporter. Anläggningen är tillräckligt kompakt för att få plats i en container. Processen att rena och frysa biogasen förbrukar cirka 12 % av biogasens energi vilket innebär att 88 % kommer till användning. Sådana containers kan sedan placeras ut där det finns biogasproduktion. 14

15 PER KARLSSON Med flytande gas i tanken kan en lastbil komma lika långt som med diesel eller bensin. 15

16 JESSICA MAGNUSSON Det känns fantastiskt att ha möjligheten att arbeta med miljöfrågan samtidigt som vi ger en ökad livskvalitet till människorna som bor på soptippen. 16

17 FRÅN BORÅS TILL INDONESIEN 2006 kom Borås Energi och Miljö in i ett spännande utvecklingsprojekt i Sleman, Indonesien, tillsammans med Högskolan i Borås och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Borås Waste Recovery såg dagens ljus. Projektet i Sleman handlade i grunden om kunskapsöverföring inom avfallshantering och 2011 kunde man inviga en biogasanläggning på en fruktmarknad i Sleman. Med i projektet var även lokala beslutsfattare och universitet. - Sleman är fortfarande relevant för hur Borås Waste Recovery arbetar idag, säger Jessica Magnusson, VD sedan Borås Waste Recovery bolagiserades Genom att skapa projekt som bygger på triple helix och ett holistisk synsätt försöker vi skapa spännande projekt som kan locka samarbetspartners även inom näringslivet. Kvar i Indonesien I Indonesiska Palu driver Borås Waste Recovery ett liknande projekt som i Sleman, men där man även lagt till sociala dimensioner och samarbete med ett svenskt företag. Borås Waste Recovery har bidragit till att den lokala kunskapen kring avfallsfrågor har ökat samt att staden idag har en tydlig vision för att utvecklas till en hållbar stad. - Det känns fantastiskt att ha möjligheten att arbeta med miljöfrågan samtidigt som vi ger en ökad livskvalitet till människorna som bor på soptippen, säger Jessica. När vi genom svensk teknik utvinner metangasen och omvandlar denna till el, ger vi det lokala samhället möjligheter som inte fanns tidigare samtidigt som utsläppen av växthusgaser går ned. Det man främst tar med sig är att barnen som tidigare plockade sopor nu går i skolan. Bakom bolaget finns givetvis anslag från Sida och deras biståndssamordning men även en organisation som International Centre for Local Democracy. Svenska Vinnova kommer att stå för resurser för att utvärdera arbetssätt och modeller. Fortsatt lokal utveckling - Vi kommer att fortsätta att stödja Palu de kommande tre åren och hjälpa dem att bygga sitt eget Palu Energi och Miljö, motsvarande Borås Energi och Miljö, säger Jessica. Parallellt med detta startar vi ett utbildningscenter för barn för att tidigt plantera kunskap om miljö och hållbarhet. - Vår största utmaning är att göra Borås Waste Recoverys verksamhet bärkraftig för framtiden, säger Jessica. Vi är på väg mot att vara kommersiella och konkurrensmässiga, mycket tack vare en total enighet bland alla inblandade. Men utan Borås Energi och Miljös grundkraft hade det aldrig fungerat med tydliga visioner, ambitioner och att ständigt utvecklas. Att arbeta internationellt får även kunskap tillbaka till Borås. 17

18 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR MILJÖMÄSSIG, SOCIAL OCH EKONOMISK HÅLLBARHET Borås Energi och Miljö har som målsättning att ständigt utvecklas och att: Miljö och klimat Vara en föregångare med att skapa fossilbränslefria städer. Minimera påverkan genom hela vattnets kretslopp. Säkerställa biologisk mångfald och ekologiskt hållbarhet där vi verkar. Minimera våra utsläpp till luft som påverkar miljö och hälsa. Hållbar resursanvändning och ekonomi Verka för hållbara resursuttag och återföring till kretslopp genom hela vår värdekedja. Öka andelen förnybar energi och ständigt effektivisera energianvändningen. Ständigt styra, förbättra och effektivisera våra processer. Vara i framkant i styrning och kontroll av våra tjänster, produkter och leverantörskedjor. Bedriva en långsiktigt, konkurrenskraftig verksamhet med starkt kundfokus. Samhälle, samverkan och utveckling Vara en erkänd samhällsbyggare och vara drivande i arbetet med framtidens infrastruktur och skapa hållbara lösningar längs hela värdekedjan. Vara aktiva inom forskning, utveckling och utbildning samt bidra till hållbar utveckling genom deltagande så väl i lokala som globala utvecklingsprojekt. Vara en attraktiv arbetsgivare och partner som kännetecknas av hög kompetens samt ett stort engagemang. Vara transparenta och öppna med vårt arbete och föra en kontinuerlig dialog med våra intressenter och beakta deras intressen. Erhålla ett högt förtroende från kunder, samarbetspartners och intressenter. Fokusområden och mål Under våren 2014 fastställdes övergripande mål för Hållbarhetsarbetet som berör alla delar av Borås Energi och Miljö. Hållbarhetsmålen är en utveckling av tidigare miljömål och syftar till att ta ett samlat grepp om miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Fokus är miljö, kvalitet och arbetsmiljö. Ytterligare detaljerade hållbarhetsmål med miljöfokus finns upprättade för respektive affärsområde. Den röda tråden löper genom hela kedjan från det som styr bolaget, exempelvis nationella och lokala mål, ner till detaljerade mål för affärsområdena. Till varje övergripande mål med miljöfokus finns kopplade en rad detaljerade mål och tillhörande aktiviteter. I årets redovisning har vi valt att redovisa de viktigaste åtgärderna som är genomförda under Fossilbränslefria städer och förnybar energi Vara en föregångare med att skapa fossilbränslefria städer. Öka andelen förnybar energi och ständigt effektivisera energianvändningen. Minimera våra utsläpp till luft som påverkar miljö och hälsa. 18

19 Borås Waste Recovery I vårt arbete med att skapa fossilbränslefria städer har vi under året bland annat: Slutfört det treåriga projektet City clusters in Sleman, Indonesien, där syftet har varit att sammanställa avfallsflöden och öka insamlingen av avfall. Genomfört en förstudie inom projektet Pontianak för att utreda framtida utvecklingsmöjligheter. Deltagit i projektet för deponigasanläggningen på Kawatuna landfill, Palu Indonesien, där deponigasanläggningen invigdes Projektet har förutom byggnationen av deponigasanläggningen inneburit bland annat byggnation av bostäder och ekonomiskt stöd för att främja skolgång. Projektet har blivit uppmärksammat av Sida som ett gott exempel på biståndsprojekt. Transporter Mål för egna och inköpta transporter fastställdes Målen omfattar såväl egna fordon som upphandlade transportjänster. Tillsammans med affärsområde Hushåll har en mall för hållbarhetskrav vid upphandling av transporter tagits fram. Mallen har använts för upphandling av transporter inom affärsområdena Återvinning och Hushåll var 50 % av våra egna tunga fordon biogasbilar eller dualfuel och 50 % dieselbilar. Av den diesel som användes var ca 20 % från förnyelsebara källor. Målsättningen är att alla egna fordon 2019 skall vara fossilbränslefria. % Dualfuel Biogas Diesel Fördelning av egna tunga fordon Viaredspannan Installationen av den nya pannan i Viared ersätter olja med biobränsle. Genom övergången till biobränsle för fjärrvärmeproduktion reduceras utsläpp av växthusgaser med ton koldioxid per år. Rökgaskondensering Under hösten driftsattes rökgaskondenseringsanläggningen på Ryaverket. Värmen från de fuktiga och varma rökgaserna tas tillvara och värmen används för att värma fjärrvärmereturen. Rökgaskondenseringen är en prestandahöjning av befintliga avfallspannor och ger ett mer resurseffektivt utnyttjande av befintligt avfallsbränsle. Rökgaskondenseringen ger en cirka tjugoprocentig ökning av värmeproduktionen från avfallsförbränningen utan att mer bränsle tillförs. Den ökade energiproduktionen från avfallsförbränningen resulterar i att användningen av olja, gasol och bioolja i fjärrvärmeproduktionen kan minskas och att utsläppen minskar med ton CO 2 per år. Pilotprojekt med flytande biogas Projektet drivs tillsammans med BioFrigas med bidrag från Energimyndigheten. Syftet med projektet är framförallt att ersätta den flytande naturgas som vi använder idag, med ett fossilfritt alternativ, samt att utvärdera tekniken för småskaliga anläggningar. Tunnare påsar av återvunnen plast Under året har plastpåsarna som är bärare av brännbart avfall och matavfall från hushållen i Borås bytts ut mot påsar av återvunnen plast. Åtgärden har ökat resurseffektiviteten i vår avfallshantering, med förbrukning av mindre jungfruliga material än tidigare. 19

20 Klimatkompensation I enlighet med riktlinjerna från Borås Stad genomförs klimatkompensering för tjänsteresor. Enligt riktlinjerna skall kompenseringen vara 1 kr/kg CO 2. Borås Energi och Miljö har beslutat att kompensera tjänsteresor med 10 kr/kg. För 2014 blev klimatkompensationen från Borås Energi och Miljö kr. Pengarna gick 2014 till Navet med syftet att nå barn och unga med information om miljöförbättrande åtgärder. EMC Miljödomen vann laga kraft 19 december 2014, det nya tillståndet börjar gälla i sin helhet när Borås Energi och Miljö väljer att ta det i anspråk. Hållbarhetsprogrammet för EMC uppdaterades 2014 och gick ut tillsammans med förfrågningsunderlagen. Hållbarhetsprogrammet säkerställer att ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet beaktas i hela projektet. Produktion av hållbar energi Produktion av fjärrvärme, fjärrkyla och biogas bidrog 2014 till att minska utsläpp av fossil koldioxid med ton CO 2 ekvivalenter. I snitt genererar varje svensk 8 ton CO 2 ekvivalenter per år. Produktionen av bränsle från Borås Energi och Miljö har således bidragit med ett minskat utsläpp med 1 ton CO 2 ekvivalenter/år/boråsare. Ett ansenligt bidrag till att minska klimatpåverkan. Bra Miljöval Sedan 2014 köper vi endast el som är märkt med Bra Miljöval. Det innebär att vi köper el som kommer från förnybara källor; vindkraft, vattenkraft, biomassa och solkraft. Dessutom ställs krav på att elproduktionen tar hänsyn till miljö, klimat, djur, växter och människor. Vattnets kretslopp Minimera påverkan genom hela vattnets kretslopp. Förlusterna på vattenledningsnätet följer en nedåtgående trend. Målsättningen är att förlusterna ska ligga under 15 %. Utfallet 2014 var 14 %. EN PLATS FÖR EFTERTANKE M E C K A % Det är lätt att tro att toaletten är den perfekta problem lösaren. Att man genom en snabb spolning blir av med något oönskat. Men toaletten är början på ett viktigt kretslopp där bajset och kisset blir biogas och smutsvattnet efter rening återlämnas till naturen. Tyvärr används toaletten alldeles för ofta som papperskorg. När tops, bindor och annat skräp spolas ned i avloppet försvåras vattenreningen och det livsviktiga kretsloppet försvagas. Kom ihåg att en toalett är en toalett. Sortera smart! Vatten- och avloppsinformation Bolaget har under året fortsatt att informera om vad som får och vad som inte får spolas ned i avloppet. Kampanjen En plats för eftertanke har genomförts under året. Den har synts på olika platser som hemsida, Facebook, kretsloppsbloggen, annonser och på en sopbil som kört i centrala Borås. 20

21 En broschyr Använder du kadmiumfärger har tagits fram under året och har delats ut vid uppströmsarbete för att minska tillskottet av kadmium till våra avloppsreningsverk. Vi har fortsatt informerat om att matolja inte ska spolas ned i avloppet utan ska samlas in och lämnas på återvinningscentraler. Vi arbetar också aktivt med att få restauranger att samla in matfett/matoljor i separata kärl. Bolaget har också aktivt arbetat i olika kampanjer med att få boråsarna att dricka kranvatten före buteljerat vatten. Avloppsreningsverk Reningsgraden för Gässlösa avloppsreningsverk var under % för BOD, 95 % för fosfor och 41 % för kväve. För kväve överskreds riktvärdet 15 mg/l (årsmedelvärde) och utfallet 2014 var 16 mg/l. Den huvudsakliga anledningen till överskridandet av riktvärdet är att Gässlösa avloppsreningsverk inte är dimensionerat för att ta emot de volymer med avloppsvatten som dagens befolkningsmängd genererar. Biologisk mångfald Säkerställa biologisk mångfald och ekologisk hållbarhet där vi verkar. Miljöutredning vattenkraft Under året har en miljöutredning för vår vattenkraft genomförts av två studenter från Chalmers. Resultaten visar att den största miljöpåverkan kopplad till vattenkraften utgörs av vandringshinder för fisk orsakade av kraftverkens byggnationer samt reglering av vattenflöden och torrläggning. Denna utredning blir nu underlag till åtgärder som skall påbörjas under Bikupa Under 2014 placerades en bikupa utanför huvudkontoret. Syftet med detta är dels att bidra till den biologiska mångfalden och i ett större perspektiv inspirera andra och öka förståelsen för den biologiska mångfaldens betydelse. Kompetens och medvetenhet Vara en attraktiv arbetsgivare och partner som kännetecknas av hög kompetens samt ett stort engagemang. Vara en erkänd samhällsbyggare och vara drivande i arbetet med framtidens infrastruktur och skapa hållbara lösningar längs hela värdekedjan. Miljöutbildning Vår målsättning är att 100 % av våra anställda ska ha genomgått grundläggande miljöutbildning (2019) och att utbildningen inte skall vara äldre än tre år. Inom Borås Energi och Miljö har nu 212 av 222 anställda genomgått grundläggande miljöutbildning. Hållbar konsumtion viljeyttring tillsammans med Borås Stad Vi tror att vägen till ett hållbart samhälle är att jordens invånare lär sig att konsumera hållbart. Tillsammans med Borås Stad, Miljöförvaltningen har vi formulerat en gemensam viljeyttring för hållbar konsumtion. Syftet är att vi gemensamt skall driva frågor inom våra olika verksamhetsområden för att främja hållbar konsumtion. Vi har också formulerat gemensamma fokusområden där vi från respektive utgångspunkt kommer att arbeta för en hållbar konsumtion. Fokusområdena är: kemikalier i varor, mat, textil, energi, elektronik, byggande och rivning, evenemang och möten. Återföring till kretslopp Verka för hållbara resursuttag och återföring till kretslopp genom hela vår värdekedja. Biogödsel Som en restprodukt från biogasproduktionen har ton biogödsel genererats. All biogödsel återfördes till 21

22 odlingsbar åkermark. Detta innebär att vi återför näringsämnen i kretsloppet från matavfall till jordbruksmark för produktion av livsmedel och att förbrukningen av ändliga resurser minskar. Avloppsslam 2014 producerades drygt ton avloppsslam. 40 % av avloppsslammet gick till förbränning, 29 % användes till anläggningsjord, 19 % användes som gödningsmedel på odlingsbar åkermark och 3 % gick till deponitäckning. Anledningen till att en stor del gått till förbränning är det är svårt att hitta avsättning för avloppsslammet inom jordbruket. Det beror till stor del på att jordbrukare och livsmedelsproducenter är tveksamma till att använda avloppsslammet till livsmedelsproduktion. I Naturvårdsverkets förslag till nationellt etappmål är målsättningen att: senast år 2018 ska minst 40 procent av fosforn i avlopp tas tillvara och återföras som växtnäring till åkermark utan att detta medför en exponering för föroreningar som riskerar att vara skadlig för människor eller miljö. Minst 10 procent av kvävet i avlopp tas tillvara och återförs som växtnäring till åkermark utan att detta medför en exponering för föroreningar som riskerar att vara skadlig för människor eller miljö. Projekt pågår för att hitta lösningar för att öka återföringen av näringsämnen till odlingsbar mark. Uppströmsarbete Under året har uppströmsarbetet bedrivits för att fasa ut ämnen som är oönskade för avloppsreningsverket. Bland annat har bedömningar gjorts av kemikalier på de verksamheter som har ett processavloppsvatten och som hanterar många kemiska produkter. Det innebär bedömningar på plats såväl som genomgång av analysresultat. Då bedömning görs att en verksamhet använder en kemikalie som bör fasas ut ställs krav på att användandet skall upphöra alternativt att verksamheten tillser att kemikalien inte når avloppsvattnet. Bioaska Under året producerades ton bioaska. 74 % återfördes som gödningsmedel till skogsmark, 15 % användes för annat ändamål och 11 % användes som täckmaterial. I enlighet med vårt tillstånd ska bioaskan i möjligaste mån användas som kompensations- eller vitaliseringsgödsel på skogsmark eller på annat sätt nyttiggöras. Detta innebär att vi återfört näringsämnen i kretsloppet från skogsprodukter till skogsmark för produktion av skog. Avfallsplanarbete Skräpmätningar har genomförts i Borås för tredje året, trenden visar en minskning av nedskräpningen med runt 15 procent årligen från första årets mätningar med en total minskning av nedskräpning med knappt 30 %. Under kretsloppsveckan anordnades ett flertal aktiviteter kopplade till avfallsplanarbetet. En heldagskonferens kring textil och textilåtervinning, re:textile, arrangerades i Borås. Kretsloppis hölls för tredje året på Stora Torget i Borås för att främja återbrukande. Kopplat till avfallsplanen har en kommunikationsplan kring avfallsfrågor och avfallsförebyggande arbete tagits fram. Syftet med planen är att öka kunskapen kring avfall och förståelsen för resurshushållning ur ett hållbarhetsperspektiv, samt att öka motivationen till ökad återanvändning och källsortering av avfall. Planen siktar, i enlighet med avfallsplanen, mot att ta Borås högre upp i avfallstrappan och bryta trenden med ökande avfallsmängder. Närboende Vara transparenta och öppna med vårt arbete och föra en kontinuerlig dialog med våra intressenter och beakta deras intressen. Närboendefrågor Sobacken Under sommaren och hösten 2014 har det förekommit luktproblem från Sobacken. Detta har medfört störningar för närboende och antalet klagomål har ökat. I september hölls ett möte med närboende för att föra en dialog kring bland annat lukt- och bullerfrågor. Vi har åtgärdat de huvudsakliga orsakerna till de luktproblem vi hade under som- 22

OBS! 2. Årsredovisning 2014 för Borås Stadshus AB är inte klar än, publiceras senare

OBS! 2. Årsredovisning 2014 för Borås Stadshus AB är inte klar än, publiceras senare OBS! 2. Årsredovisning 2014 för Borås Stadshus AB är inte klar än, publiceras senare 3 a) BESLUTSFÖRSLAG Årsredovisning 2014 för Borås Energi och Miljö AB Styrelsen föreslås besluta: Årsredovisningen läggs

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Personal 2012. Vår dröm - en fossilbränslefri kretsloppsstad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Personal 2012. Vår dröm - en fossilbränslefri kretsloppsstad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Personal 2012 Vår dröm - en fossilbränslefri kretsloppsstad 1 Personalarbete 2012 VÅR DRÖM... Sedan 2007 har vi varit på en resa mot att bli ett av de främsta bolagen när det

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Avfallsplan Kick off 2013-01-30

Avfallsplan Kick off 2013-01-30 Kick-off Agenda 09.00 Introduktion Gunnar Peters/Svante Stomberg 09.30 Delprojekt 1,2,7 Fredrik Seger 09.45 Delprojekt 3, 8 Ofelia Hendar /Per Karlsson 10.00 Delprojekt 4 Hans Skoglund 10.15 Delprojekt

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR REINVESTERING I ETT NYTT KRAFTVÄRMEVERK, AVLOPPSRENINGSVERK OCH BIOGASANLÄGGNING

FRÅGOR OCH SVAR REINVESTERING I ETT NYTT KRAFTVÄRMEVERK, AVLOPPSRENINGSVERK OCH BIOGASANLÄGGNING FRÅGOR OCH SVAR REINVESTERING I ETT NYTT KRAFTVÄRMEVERK, AVLOPPSRENINGSVERK OCH BIOGASANLÄGGNING LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR MILJÖLÖSNING - EN REINVESTERING FÖR NÄSTA GENERATION»» Infrastrukturen för värme, el

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2014 Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Biogas i Sundsvall Bräcke

Biogas i Sundsvall Bräcke Biogaskombinat MittSverige Vatten AB. Biogas i Sundsvall Bräcke Ragunda Ånge Timrå MittSverige Vatten AB Folke Nyström Utvecklingschef för avlopp Sundsvall Nordanstig Vattentjänster i Sundsvall, Timrå

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Rent vatten idag och i framtiden

Rent vatten idag och i framtiden Biogas i Sundsvall Rent vatten idag och i framtiden Micael Löfqvist Vd Övergripande gå igenom: MittSverige Vatten AB Ska VA-huvudmännen syssla med Biogas / Fordonsgas? Mål och resursplan 2011 (MRP) Sundsvalls

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall Biogas i Jönköping 2009-04-16 Guide: Mats Kall Mats Kall - Enhetschef Vatten och Avloppsreningsverk från 2005 - Projektledare Teknik-Entreprenad inom projektet Biogas av matavfall Jönköping 2005 feb 2008

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Pålitlighet, effektivitet och uthållighet, tre för oss viktiga kärnvärden som visar vad vi står för. Vår viktigaste uppgift är att driva utvecklingen

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8)

Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8) Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8) VÅR VERKSAMHET I KORTHET Hållbarhet och framtidens energisystem är viktiga för alla beslut och för vårt agerande inom Växjö Energi. Som leverantör av värme, kyla,

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Borås fortsatta utveckling

Borås fortsatta utveckling Borås fortsatta utveckling Borås växer Invånarantal idag mer än 104 000 Borås befolkning växte med ca 800 personer under 2011 Prognosen är fortsatt växande med ca 870 personer/år Bolagets uppdrag från

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Avfallsplan för Västerviks kommun

Avfallsplan för Västerviks kommun 2015-2020 Avfallsplan för Västerviks kommun Sammanfattning av lokala mål och ambitioner Inledning Avfallsplan och Lokala föreskrifter för avfallshantering utgör tillsammans Renhållningsordningen för Västerviks

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Tonvikt på energi och

Tonvikt på energi och Miljöbokslut 2010. Tonvikt på energi och klimatavtryck. Årets miljöbokslut är LSR:s allra första. Här fokuserar vi på insamling och behandling av hushållsavfall. Tonvikten ligger på energi och klimatavtryck.

Läs mer

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2011 Växjö Energi AB

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2011 Växjö Energi AB Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2011 Växjö Energi AB Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2011 2 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Låt oss berätta om vår verksamhet... 3 Vår verksamhet i korthet... 4 Vår ekonomi...

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Miljö och folkhälsa.

Miljö och folkhälsa. Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor

Läs mer

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2013 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Låt oss berätta om vår verksamhet... 3 Vår verksamhet i korthet... 4 Vår

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2012 Växjö Energi AB

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2012 Växjö Energi AB Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2012 Växjö Energi AB Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2011 2 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Låt oss berätta om vår verksamhet... 3 Vår verksamhet i korthet... 4 Vår ekonomi...

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

HEMAB Härnösand Energi & Miljö AB

HEMAB Härnösand Energi & Miljö AB HEMAB Härnösand Energi & Miljö AB Vår verksamhet: Fjärrvärme Renhållning / återvinning Vatten och avlopp Elnät Stadsnät Vindkraft HEMAB - affärsidé HEMAB skall vara ett lokalt kommunägt företag nära kunderna/ägarna.

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Grönt ljus för gröna påsen Tranås kommun inför nu ett delvis nytt sätt att hantera och insamla matrester. Mat som av någon anledning blir över

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en resurs. Partille kommun väljer att se matavfallet som

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB Organisationsnummer 556528-3248 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Energi och Miljö AB:s verksamhet är, enligt bolagsordningen att - bedriva

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 2 Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en råvara med möjligheter. Vi väljer att satsa på möjligheter. Med början under hösten 2011

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 1 Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller en råvara med möjligheter. Lerums kommun väljer att satsa

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer