De första nationella proven hålls den 7/12 då eleverna kommer ha muntliga nationella prov i svenska, matte och engelska.

Transkript

1 Föräldrar möte Tellus, Lemshaga Dagordning för mötet: 1. Val av Sekreterare (Christina Petzäll) 2. Introduktion av nya lärare och medhjälpare 3. Regler för ledighet under vårterminen 4. Nationella prov och betygsättning 5. FIRO ett sätt att se på gruppens utveckling and skapande av elevaktiveter 6. Hur kan vi stötta våra barn i deras tillvaro på nätet 7. Information från föräldrar koordinaterna 2. Mötet inleddes av Daniel Häggvik som presenterade sig och berättade att han är nyutexaminerad från lärarhögskolan och därmed ny både på skolan och i yrket. Han är utbildad åk 4-6 lärare och undervisar i Matte, No och engelska. Ny på skolan och för klassen är också Ulla Medin Hellgren som är utbildad lärare i åk 1-7 och har jobbat många år som lärare men är ny på Lemshaga och undervisar åk 6 i svenska. Kristina Rosengren presenterade sig också som ny resurs. 3. Vi fick information om att skolan kommer vara mycket restriktiva med att ge ledighet under vårterminen pga de nationella proven. Ledighet kommer endast ges i unika undantagsfall. 4. Fredrik Pettersson gick sedan igenom och förklarade mer om betygsystemet och hur matrisen kan användas. Han betonade att ju mer vi föräldrar vet och hjälper till att informera barnen och ju bättre de förstår matris och betygsystem desto mindre stress och osäkerhet uppstår bland barnen. En första introduktion om detta gavs redan på höstterminen 2015 och följdes upp med mer information under föräldrarmötet under vårterminen 2016.Eleverna kommer också få exakt samma information om betyg och prov som vi gick igenom på föräldrar mötet igår. Fredrik betonade att de nationella proven inte avgör betyget utan syftet med dessa prov är främst att skapa en likvärdig bedömning över hela Sverige och göra en avstämning av varje elevs kunskaper. De utgör alltså DEL av underlag för att sätta betyg men är inte det enda att sätta betyg efter utan provresultaten kommer sammanvägas med övriga prov, uppgifter, prestation på lektioner etc. De första nationella proven hålls den 7/12 då eleverna kommer ha muntliga nationella prov i svenska, matte och engelska. Muntilga prov kommer göras i små grupper av 3 elever där de först får göra förberedelser t.ex med hjälp av stödord eller tanke kartor, lyssna på text och sedan diskutera vad man hört och redogöra sina tankar i muntlig framställning.

2 Även i matematik görs en muntlig framställning där man får redovisa sina tankar och även fylla i och kommentera på de andra elevernas presentationer i gruppen. Det visades en slide på datum för proven och i vilka ämnen, men denna var väldigt otydlig. De datum jag uppfattade där det ligger nationella prov under vårterminen är följande: 7/2 9/2 3/4 5/4 3/5 De principer som är viktiga att kommunicera till barnen och för dem att förstå vad gäller matris systemet är följande: Alla kryss i matrisen är bra och visar att man förstått GRÖNT visar att man förstått och klarat av ett moment GULT = på god väg, man har tagit nästa steg på väg mot målet RÖTT = ännu inte där Man ska jämföra främst med sig SJÄLV och inte med andra utan titta på sina egna framsteg Kryss är inget man får utan man JOBBAR sig till. Matrisen visar något du gjort inte dig som person Du har många år på dig att jobba upp dig. Tänk steg för steg. Eleverna får betyg för första gången nu till jul (slutet på höstterminen 2016). De enda ämnen som de inte får betyg i är Spanska och Franska utan dessa ämnen får de betyg i först i åk 7. För att underlätta för eleverna att veta om redan tidigt hur de ligger till betygsmässigt försöker lärarna ha diskussioner hur man kan hjälpas åt för att höja ett betyg och veta hur eleven ska nå nästa steg. Detta sker främst under utvecklingssamtal men lärarna försöker även ge feedback till eleverna privat, i klassrummet och även på schoolsoft. Föräldrarna uppmuntras även att uppmana eleverna att ställa frågor till lärare om de är osäkra på hur de bedöms om de är oklara över något. Dessutom ska ett kort avstämnings samtal has med varje elev i slutet av terminen innan betygen ges om vilket betyg de får så att det inte kommer som en total överraskning.

3 Därefter gick Fredrik igenom lite mer i detalj hur betygen sätts och hur man resonerar när man sätter s.k mellan-betyg som D & B För betyget D ska alla kraven för E ha uppfyllts men delvis också C eller A. Det som läraren måste överväga för om D ska ges istället för E (eller B istället för C) är a) Hur OMFATTANDE delarna är av de ytterligare kunskapskrav som eleven uppnått (övervägande del ska vara uppnått) b) Hur BETYDELSEFULLA dessa delar är (är kunskaperna av större vikt jämfört med det som inte har uppnåtts och väger TYNGRE i kursplanen och jobbar man mer med dessa kunskaper rent tidsmässigt) c) Hur väl UTVECKLAT är kunnandet är som man visat i C resp A Någon förälder ville också veta vad som händer om inte bas kraven för att få E uppnås och Fredrik förklarade att eleven då får ett F men att läraren oftast ger eleven fler chanser att ta igen och visa att de senare skaffat sig den kunskap de saknar för att uppfylla E-kraven. En annan fråga som dök upp var om det var motstridiga resultat mellan olika prov om var eleven ligger kunskapsmässigt men att man då gör en sammanvägning med all ny kunskapsinformation man får om eleven och att matrisen regelbundet ska uppdateras. Det kom även frågor om hur ofta matrisen uppdateras och hur man vet om att den har blivit uppdaterad eftersom några erfarit att det brustit i systemet med dålig uppdatering och lärarna lovade att se över detta. En svaghet i systemet är att även om uppdatering skett men inte lett till förändring efter övervägande så syns det inte i matrisen att en lärare gått igenom den på nytt. Matrisen ser likadan ut med samma text åk 4-6 men ändras i formulering och text i åk 7 även om matrisen i stort bedömer samma saker och typ av förmåga hos eleven (men höjda krav). Matrisen som introduceras i åk 7 gäller sedan genom hela högstadiet fram till sluttermin åk FIRO vår guide till och för gruppen Lemshaga använder en modell som beskriver en grupps utveckling av relationer i olika faser. Modellen syftar till att Se gruppens utveckling över tiden Skapa förståelse inför den process en grupp går igenom när den utvecklas Ge ideer om vad som är viktigt när man leder en grupp Dessutom påverkas gruppen av andra faktorer så som mental och fysisk utveckling under tonårstiden som våra barn nu börjar gå igenom. Dynamiken i gruppen och relationerna ändras när nya medlemmar (även nya lärare)

4 tillträder och genom att personer förändras ganska signifikant under tonåren och att man därför börjar om utvecklingen av gruppen från fas1. Beskrivningen av de olika faserna liknas vid att hoppa ombord en båt tillsammans. Under fas 1 försöker man hitta sin roll i gruppen och man frågar sig vem det är som styr båten?. Under denna fas prövar man och utmanar varandra och det är viktigt för läraren/den vuxna att agera som handledare och föra mycket samtal mellan grupp medlemmarna. Under fas 2 söker man samhörighet. Man frågar hur nära man får sitta? och man börjar känna sig bekväm i sin roll. Under denna fas är det viktigt för läraren/den vuxna att jobba med målstyrning och ge mer eget ansvar till gruppen hur de ska nå dit. Under fas 3 söker man tillhörighet och frågar sig om man får komma ombord. Här ligger fokus på en strävan att bli kvar i samhörigheten och det viktiga i denna fas är att visa sin lojalitet och att man är nöjd i gruppen. Det kan vara bra både för barn och lärare och föräldrar att känna till dessa faser och vad som är kännetecknande för varje fas och hur man kan stödja under de olika faserna. Nya förändringar, tillskott i gruppen eller som tidigare nämnt förändringar i tonåren hos personer man varit nära vän med gör att fas 3 på nytt övergår i fas Hur kan vi stötta våra barn i deras tillvaro på nätet? Det var väldigt knappt om tid när vi kom till denna diskussions punkt. Ulla visade ett video klipp från programmet Retorik Matchen där det framfördes en vädjan om hjälp från elever till vuxna att motarbeta nät hat mellan barn och skolungdomar. Efter att ha sett videoklippet delades vi in i små grupper för att diskutera vad vi har för erfarenhet om våra barns nätvanor och om vi kommit i kontakt med nät hat och vad som kunde göras. Pga tidsbrist kom något enstaka exempel upp där någon lagt upp en video på U-tube och blivit starkt kritiserad. Men generellt kändes det som om många föräldrar var osäkra på hur brett förekommande näthatet är i klassen och även om deras egna barn råkat ut för det. Fredrik gav exempel på att han frågat eleverna i en annan klass ett antal frågor om detta och att bara ett fåtal erkände att de skulle berätta för sina föräldrar om de blir utsatta för nät hat. För att jämföra ställdes även frågan om de skulle berätta för sina föräldrar om de blev illa behandlade eller trakasserade på stan vilket verkar mer naturligt för barnen att göra än om de blir trakasserade på nätet varför

5 det kan vara svårt för en förälder att ha en realistisk bild av hur utbrett nät hat är och om deras eget barn drabbas. Som förslag på vad vi kunde göra för att motverka nät hat i klassen nämndes bl.a att man kunde samla föräldrar och barn tillsammans och låta barnen själva komma upp med regler för hur man ska behandla varandra på nätet. Den gyllene regeln att alltid behandla andra som man själv vill bli behandlad kom upp och många föräldrar tyckte att vi skulle ta tag i detta förslag och samlas igen i samband med nästa föräldrar möte för att diskutera detta tillsammans med barnen mer ingående. Det tipsades om en ny föreläsning med Maria Dufva, kriminolog, den 22 februari. Maria har tidigare föreläst på Lemshaga och andra skolor om riskerna som finns för ungdomar på nätet och hur man kan bli mer vaksam och involverad som förälder för att stötta ungdomar. Därför kunde det vara bra att de som tidigare inte gått på denna föreläsning får chans att göra det och att vi kort därefter samlas för att diskutera hur vi kan hjälpa och stötta barnen för att undvika nätets negativa effekter. 7. Föräldrar koordinaterna Närvarande av de två föräldrar koordinaterna på mötet var Katarina Jarvin Hellsen och beslut togs att de som nu är föräldrar koordinater fortsätter som koordinater för klassen. Förra mötet blev inställt pga snöstormen, så det fanns inte så mycket nytt att rapportera men vi är oerhört tacksamma för att våra koordinater fortsätter ställa upp TACK! TACK framfördes också till alla er föräldrar och barn som ansträngde sig för att samla in leksaker till Jambo Toto skolan i Nairobi. Glädjen hos barnen som fick ta del av dessa gåvor är omöjlig att beskriva liksom den fattigdom dessa barn lever i. TACK alla som hjälpte att sprida glädje till dessa barn och göra en skillnad i deras liv. Tack även ni föräldrar, lärare och resurser för mötet igår. Bra jobbat! Hoppas jag inte glömt något. Hälsningar, Christina Petzäll (Nicole Ps mamma)