FÖRSTUDIE. 1. Bakgrund och nuläge. 2. Upplevt problem och mål Bakgrund Nuläge. FÖRSTUDIE Grupp

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRSTUDIE. 1. Bakgrund och nuläge. 2. Upplevt problem och mål Bakgrund Nuläge. FÖRSTUDIE Grupp"

Transkript

1 Projektnamn Svensk industris framtida elförsörjning Projektledare Tobias Rörstam Projektgrupp Tobias Rörstam, Jimmy Larsson, Johan Mikkelsen, Joakim Nilsson, Anton Strandberg, Marie-Louise Edlund Projektperiod Bakgrund och nuläge 1.1. Bakgrund Sverige har en relativt tung basindustri där det är viktigt för svensk näringsliv att vi kan producera bra kvalitet till ett konkurrenskraftigt pris. När det gäller konkurrenskraften har vi svårt att förutbestämma prisbilden då det är marknaden som styr. Desto viktigare blir det att vi har en effektiv och låg kostnadsbild i processen. En viktig parameter för den tunga industrin är inköp av elenergi. När Sverige nu går över till en mer förnyelsebar elproduktion där solenergi är tänkt att öka till omkring 20 % av den totala elproduktionen måste vi säkerställa att vi har en jämn och stabil tillgång till elenergi Nuläge I nuläget så är Sveriges elkonsumtion ungefär lika stor som för 30 år sedan. Anledningen till att den totala förbrukningen varken gått upp eller ner är att befolkningsmängden ökat och samhället blivit mer energiberoende sedan dess, dock har också äldre industrier antingen lagts ner eller moderniserats och ny teknik har bidragit till stora förbättringar i energieffektivitet. [1] 2. Upplevt problem och mål En skriftlig rapport i formatet PDF som kan ligga till grund för investeringsbeslut för utbyggnad och förbättring av den svenska el- kapaciteten.

2 Externt Internt 3. SWOT-analys 3.1. Kartläggning Förmildrande faktorer Försvårande faktorer STRENGTHS Styrkor Engagerade medlemmar Tydliga tidsramar, täta möten Fördelning av uppgifter, samarbetsvilja Snabb process WEAKNESSESS Svagheter Svårt att göra egen bedömning av framtiden på grund av begränsade kunskaper inom nationell ekonomi och svenska industris förväntade utveckling Tidsbrist OPPORTUNITIES Möjligheter Tydlig kravspecifikation Finns rapporter och analyser att utgå från Begränsa projektets omfattning, tydligt definiera vilka parametrar som ska utredas THREATS Hot En del av bedömningen måste bygga på antaganden om framtiden Mycket material att gå igenom Finns ingen angiven budget för vad framtida investeringar får kosta Otydliga politiska ståndpunkter gällande kärnkraftens framtid i Sverige

3 3.2. Slutsatser och rekommendationer Matchningar Konsekvens för projektet Hanteras i Fördelar Styrkor + Möjligheter Engagerade medlemmar Tydliga tidsramar, täta möten Fördelning av uppgifter, samarbetsvilja Snabb process Tydlig kravspecifikation Finns rapporter och analyser att utgå från Begränsa projektets omfattning, tydligt definiera vilka parametrar som ska utredas Genom att strukturera projektets resurser och tid förbättras möjligheterna att uppnå projektmålet. Tydlig kravspecifikation och ramar för projektet ökar möjligheterna att uppnå målet. Aktivitetsplanen Kommunikations- Planen Kravspecifikation Försvar Styrkor + Hot Engagerade medlemmar Tydliga tidsramar, täta möten Fördelning av uppgifter, samarbetsvilja Snabb process En del av bedömningen måste bygga på antaganden om framtiden Mycket material att gå igenom Finns ingen angiven budget för vad framtida investeringar får kosta Otydliga politiska ståndpunkter gällande kärnkraftens framtid i Sverige Svaghet Svagheter + Hot Svårt att göra egen bedömning av framtiden på grund av begränsade kunskaper inom nationell ekonomi och svenska industris förväntade utveckling Tidsbrist En del av bedömningen måste bygga på antaganden om framtiden Mycket material att gå igenom Finns ingen angiven budget för vad framtida investeringar får kosta Otydliga politiska ståndpunkter gällande kärnkraftens framtid i Sverige Frestelse Svagheter + Möjligheter Svårt att göra egen bedömning av framtiden på grund av begränsade kunskaper inom nationell ekonomi och svenska industris förväntade utveckling Tidsbrist Tydlig kravspecifikation Finns rapporter och analyser att utgå från Begränsa projektets omfattning, tydligt definiera vilka parametrar som ska utredas Fördelning av tiden mellan de olika delmomenten samt gruppens vilja att leva upp till tidsramarna kan förebygga tidsbrist Tidsbrist kan också uppstå då man tvingas prioritera andra skoluppgifter. Kommunikation med beställaren angående de antaganden som görs i projektet kan förebygga eventuella missförstånd. Okänt vad en rimlig kostnad för investeringar kan antas vara. En bedömning av hur mycket vi ska gå in på detaljer i förhållande till den tid projektet sträcker sig över kan vara på sin plats. Hur höga målsättningar ska vi ha med slutrapporten? Bristerna i kunskap kunde möjligen ha kompenserats genom fortbildning i projektgruppen om det funnits utrymme för det i projektet. Yttre expertis kunde ha konsulterats om budgeten medgav det. Projektets omfattning kan möjligtvis begränsas i förhandlingar med beställaren. Aktivitetsplanen Kommunikationsplanen Aktivitetsplanen Kommunikations- Planen Kravspecifikation Aktivitetsplanen Kommunikations- Planen Kravspecifikation

4 3.3. Sammanfattning och övriga upplysningar Beställningen har en mycket omfattande målbild som kan vara svår att svara upp emot under den begränsade tidsperiod projektet sträcker sig över. Det kan vara en god idé att i förhandlingar med beställaren avgränsa kravspecifikationen med tydliga ramar. Genom planering och styrning kan projektledaren hjälpa gruppen att uppnå projektmålet.

5 4. Work Breakdown Structure Figur 1. WBS, skapad i Mindmeister (

6 5. Kravspecifikation Vattenkraft.. Miljöpåverkan (uppbyggnad, översvämningar, vattenliv) Solceller Effektvariationernas påverkan på nät/tillgänglighet Miljöpåverkan (tillverkning, placering och uppbyggnad) Värmekraftverk Miljöpåverkan Vindkraft Miljöpåverkan (tillverkning, placering och uppbyggnad) Vågkraft Miljöpåverkan (marina djurlivet, m.m.) Lagring av energi

7 Miljöpåverkan (tillverkning, uppbyggnad m.m.) Kärnkraft Säkerhet Miljöpåverkan (uppbyggna, gruvor m.m.) Kol och Olja Miljöpåverkan (uppbyggnad, utsläpp, kolbrytning, oljeborrning m.m.) Teknisk utveckling Hur förväntas de olika teknikerna utvecklas fram till 2035 Sammanställning av olika tänkbara möjligheter Industrins ökning Hur ser industrins behov ut under de närmsta 20 åren? Politiska regler Hur bidrar politiken till utvecklingen av elproduktionen Vilka produktionstekniker subventioneras och varför Vilka möjliga investeringar kan vi vänta oss från staten? Samhällets behov Ökad befolkning (nyfödda, invandring) Ökad användning av elektriska apparater Apparaterna blir mer strömsnåla Tjänstesektorns behov 7

8 6. Tidplan Figur 2. GANTT-schema. Figur 3. Resursfördelning. 8

9 7. Referenser [1] Svenskt näringsliv; Sveriges framtida elbehov; hämtad från 9

Projektplan. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund, syfte och mål. 3 Kravspecifikation. 2.1 Bakgrundsbeskrivning. 2.2 Syfte. 2.3 Mål.

Projektplan. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund, syfte och mål. 3 Kravspecifikation. 2.1 Bakgrundsbeskrivning. 2.2 Syfte. 2.3 Mål. Projektplan Projektnamn Svensk industris framtida elförsörjning Projektägare Nils Lundgren/Talib Morad Projektledare Tobias Rörstam Projektgrupp 2 1 Sammanfattning Vi har mottagit en beställning från Svenskt

Läs mer

Projektplan. Mål Resultatet projektet ska leverera, dvs. vad som ska vara uppnått när projektet är genomfört, (se dokument Uppdragsbeskrivning ).

Projektplan. Mål Resultatet projektet ska leverera, dvs. vad som ska vara uppnått när projektet är genomfört, (se dokument Uppdragsbeskrivning ). Projektnamn Projektägare / Sponsor Projektledare 1. Sammanfattning En kort inledande sammanfattning av projektplanen. 2. Bakgrund, syfte och mål Bakgrundsbeskrivning Beskrivning av bakgrunden till projektet,

Läs mer

FÖRSTUDIE NOVEMBER 24, 2014 VÄLGÖRENHETSKONSERT TILL FÖRMÅN AV LÄKARE UTAN GRÄNSER

FÖRSTUDIE NOVEMBER 24, 2014 VÄLGÖRENHETSKONSERT TILL FÖRMÅN AV LÄKARE UTAN GRÄNSER NOVEMBER 24, 2014 FÖRSTUDIE VÄLGÖRENHETSKONSERT TILL FÖRMÅN AV LÄKARE UTAN GRÄNSER PROJEKTLEDARE : SOFIA NORDSTRÖM GRUPP 16 Projektledning 1 Campus, Umeå Universitet PROJEKTIDENTITET Projektgruppsnamn:

Läs mer

Projektstyrning - kortversionen. 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson

Projektstyrning - kortversionen. 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson Projektstyrning - kortversionen 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson Projektstyrning är en hjälp att nå dit du vill Om det inte spelar någon roll vart du kommer, ja då kan du klara dig utan projektstyrning eller

Läs mer

Projektplan. Bakgrund. Syfte & mål. Syfte. Mål

Projektplan. Bakgrund. Syfte & mål. Syfte. Mål Projektnamn Projektägare Grupp 2 Projektgrupp 3 Förstudie om Toriumrektor (LFTR) Robin Nyberg Britta Jonasson Jonas Åkerdahl Johan Mattsson Råbbin Johansson Projektperiod 8/4-22/5 2015 Bakgrund Dagens

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Pressmeddelande 2009-04-08 Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Svenska folket anser att den ekonomiska krisen (37 procent) och klimathotet (18 procent) är de allvarligaste samhällsproblemen

Läs mer

PLANERING AV PROJEKTET

PLANERING AV PROJEKTET PLANERING AV PROJEKTET Ett projekts mål och förväntade slutresultat definieras i ett direktiv/uppdrag Uppdraget klargör de parametrar som ska styra projektet. Avgränsningen utgår från planeringens första

Läs mer

Projectbase Projektplan

Projectbase Projektplan Projektnamn Projektägare / Sponsor Projektledare 1. Sammanfattning En kort inledande sammanfattning som lyfter fram det viktigaste i projektplanen. Maximalt en sida som skrivs när planen är klar och skall

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Konsekvenserna av det tyska energibeslutet Kärnkra(en avvecklas fram 0ll år 2022 och sam0digt skulle produk0onen med kolkra(verk minska

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.

Läs mer

Projectbase en generell projektmodell

Projectbase en generell projektmodell Projectbase en generell projektmodell ProjectBase 2.0 anpassad för Projectplace Projectbase är en generell projektmodell som effektiviserar planering och styrning av projekt oavsett typ och storlek. Denna

Läs mer

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät v 7.5x Trender Mikro-generering Små och mångskalig kraftgenerering Elcertifikat som stimulerar produktion av förnybar energi Dubbla

Läs mer

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering Identifiera Värdera/prioritera Åtgärda Fastställd 2002-06-24 1 Innehållsförteckning OM RISKHANTERING... 3 ALLMÄNT... 3

Läs mer

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Hur ska kostnaden för elnätet fördelas?

Hur ska kostnaden för elnätet fördelas? Hur ska kostnaden för elnätet fördelas? Henrik Bergström, Ellevio Henrik Bergström 2015-10-19 Sida 1 Samhällsutvecklingen ur ett energiperspektiv Stark urbanisering pågår Befintlig och ny förnyelsebar

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för

Läs mer

Välja strategi, styrgrupp

Välja strategi, styrgrupp Sida 1 Välja strategi, syfte Bedöma Verksamhet Förbereda Projektdirektiv Välj strategi BP1 BP2 BP2 BP3 Projektplan Välja alternativ som ger optimala förutsättningar för ett effektivt genomförande av projektet

Läs mer

PROJEKTPLAN. Välgörenhetskonsert. Redaktör: Jan Nylén Version 1.1. Status. Granskad Christofer Wållberg 2014-12-02. Godkänd Jan Nylén 2014-11-27

PROJEKTPLAN. Välgörenhetskonsert. Redaktör: Jan Nylén Version 1.1. Status. Granskad Christofer Wållberg 2014-12-02. Godkänd Jan Nylén 2014-11-27 PROJEKTPLAN Välgörenhetskonsert Redaktör: Jan Nylén Version 1.1 Status Granskad Christofer Wållberg 2014-12-02 Godkänd Jan Nylén 2014-11-27 PROJEKTIDENTITET Projektgruppsnamn: Grupp 18 Kurs: Projektledning

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Finsk energipolitik efter 2020

Finsk energipolitik efter 2020 Finsk energipolitik efter 2020 Norges energidager 2016 13.10.2016 Bettina Lemström Innehåll Finlands målsättningar och åtaganden Nuläget Framtida utveckling, energi- och klimatstrategins basskenarie Eventuella

Läs mer

Reviderad projektplan för framtagande av Trafikplan KS-2012/400

Reviderad projektplan för framtagande av Trafikplan KS-2012/400 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/400 2012-12-03 Kommunstyrelsen Reviderad projektplan för framtagande av Trafikplan KS-2012/400 Förslag till beslut

Läs mer

WBS - arbetsstruktur

WBS - arbetsstruktur 1 1.1 1.2 1.3 1.1.1 1.1.2 1.3.1 1.3.2 Sida 1 Om I en WBS - Work Breakdown Structure definieras och struktureras ett projekts totala omfattning och arbetsinnehåll. Översta nivån i strukturen kan vara leveransobjekten,

Läs mer

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat Projektarbete är att arbeta på ett strukturerat sätt. Genom att kombinera projektmetodik, kunskap om och hur ett projekt fungerar, och ett planeringsverktyg, IT-stöd, kan Du få ett strukturerat och effektivt

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Svensk industris framtida elförsörjning

Svensk industris framtida elförsörjning Svensk industris framtida elförsörjning KUNDRAPPORT GRUPP 2 18 MAJ 2015 Sammanfattning Vi har mottagit en beställning från Svenkt Näringsliv (Grupp 1) för en undersökning om lämpliga investeringar inom

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI

FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI Möjlighet till köp av andelar i Hjortseryd Vindkraftpark! GENOM ETT AVTAL MELLAN STENA RENEWABLE ENERGY AB OCH SVERIGES VINDKRAFTSKOOPERATIV, SVEF, ERBJUDS BOENDE I VRÅ OCH TORPA

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Projektarbete MTM 431

Projektarbete MTM 431 Projektarbete MTM 431 VINDKRAFT Teori: Funktion, Hur mycket energi kan utvinnas vid olika vindhastigheter?, turbintyper Statistik; Vindförhållanden i Sverige. Variation över året, även sett på Sverige

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. För namn på projektet/aktiviteten. Revisionshistorik. Bilagor 20XX-XX-XX

KOMMUNIKATIONSPLAN. För namn på projektet/aktiviteten. Revisionshistorik. Bilagor 20XX-XX-XX 20XX-XX-XX KOMMUNIKATIONSPLAN För namn på projektet/aktiviteten Beställare: Kommunikationsansvarig: Mottagare: Dnr: Version nr: Revisionshistorik Datum Version nr Kommentar Reviderad av Bilagor Nr Beskrivning

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 213 Energiskaffning och -förbrukning 213, 2:a kvartalet Med träbränslen producerades mer energi än tidigare Korrigerad 23.9.213. Den korrigerade siffran är markerad med rött, var tidigare 33,3.

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E)

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E) Kommunstyrelsen 2007-05-14 90 186 Arbets- och personalutskottet 2007-04-30 97 199 Näringsdepartementet, Stadsbyggnadskontoret, Miljönämnden, Tekniska nämnden 07.79 37 majks12 Rapport På väg mot ett oljefritt

Läs mer

SWOT-analys KAMP Företagsutveckling

SWOT-analys KAMP Företagsutveckling SWOT-analys KAMP Företagsutveckling SWOT-analys SWOT-analys har fått sitt namn efter de engelska orden Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats (styrkor, svagheter, möjligheter och hot). Att arbeta

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Att installera solceller erfarenheter från deltagarna i Sol i Väst Sammanfattning från intervjuer med 10 offentliga organisationer

Att installera solceller erfarenheter från deltagarna i Sol i Väst Sammanfattning från intervjuer med 10 offentliga organisationer Att installera solceller erfarenheter från deltagarna i Sol i Väst Sammanfattning från intervjuer med 10 offentliga organisationer Version 2. 150525, Erik André, Hållbar utveckling Väst Sammanfattning

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2013

Energiskaffning och -förbrukning 2013 Energi 2014 Energiskaffning och -förbrukning 2013 Totalförbrukningen av energi på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

hos beställare, projektdeltagare mfl!

hos beställare, projektdeltagare mfl! Stig Byström - Behövs en tidplan? - Planera tar ju bara en massa tid? - Resursplan? Vi har ju både tid och utrustning? - Ett underlag för kommunikation och förankring hos beställare, projektdeltagare mfl!

Läs mer

Grundläggande Projektledningslära

Grundläggande Projektledningslära Grundläggande Projektledningslära Tekniskt licentiat, på institutionen för industriell ekonomi & organisation Dagens övning Projektbegreppet Projektets målformulering Projektlivscykeln Projektledaren Samt

Läs mer

Resultat, avslut och uppföljning

Resultat, avslut och uppföljning Resultat, avslut och uppföljning projektet närmar sig sitt slut, men vad händer sedan? Stefan Berglund Införandet Förvaltning - Avslutande del av genomförandefasen? - Egen fas? - Inledande del av projektavslutet?

Läs mer

Projektplan för Vision 2025

Projektplan för Vision 2025 Projektplan för Vision 2025 1(4) 1 Inledning Projektet innebär att via ett processarbete ta fram förslag till åtgärder och aktiviteter för att uppnå visionen 25 000 invånare år 2025. Faserna och målen

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Hej mitt namn är... och jag ringer från SIFO. Jag skulle vilja ställa några korta frågor till dig. Går det bra nu? Intervjun tar cirka 5-10 minuter.

Hej mitt namn är... och jag ringer från SIFO. Jag skulle vilja ställa några korta frågor till dig. Går det bra nu? Intervjun tar cirka 5-10 minuter. PROJEKTNAMN: Inställning till vindkraftpark i Falkenberg PROJEKTNUMMER: 1524610 ANSVARIG: Johan Orbe/Caroline Theorell DATUM: mars-april 2012 Hej mitt namn är... och jag ringer från SIFO. Jag skulle vilja

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2014 Energiskaffning och -förbrukning 2014, 2:a kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 7 procent under januari-juni Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var den totala energiförbrukningen

Läs mer

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2011 Energiskaffning och -förbrukning 2011, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 2 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen

Läs mer

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ

Läs mer

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne PROGRAM Marknadsundersökning Kalendarium Vindkraft Solenergi Mingel och julfika MARKNADSUNDERSÖKNING Jag kommer från

Läs mer

Granskning av investeringsprocessen och driftmässiga konsekvenser avseende biogasanläggningar

Granskning av investeringsprocessen och driftmässiga konsekvenser avseende biogasanläggningar Revisionsrapport* Stadsrevisionen i Örebro Granskning av investeringsprocessen och driftmässiga konsekvenser avseende biogasanläggningar Örebro kommun 2008-02-08 Martin Gavelius *connectedthinking Innehållsförteckning

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 3 Energiskaffning och -förbrukning 3, 3:e kvartalet Andvändingen av trä och stenkol ökade inom energiproduktionen under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn.

Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn. PROJEKDIREKTIV 1 (7) Projektnamn: Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn. Delprojekt: transport av medier Planen för transport av medier är ett av sex delprojekt

Läs mer

Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter

Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Peter Blomqvist 217-5-1 Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Förutsättningar för och systemeffekter

Läs mer

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Energikommissionen och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning?

Energikommissionen och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning? och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning? Bo Diczfalusy Kanslichef 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

Läs mer

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Kompetensprojekt På det mänskliga planet LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå

Läs mer

Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp

Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp El till vad och hur mycket i svensk industri IKP Energisystem Sven-Olof Söderberg, Louise Trygg, Peter Karlsson, Alemayehu

Läs mer

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv KLIMAT: En ny klimatpolitik för Sverige En klimatlag instiftas Ett klimatpolitiskt råd tillsätts Mål

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Projektplan Masken Sida 1 av 11 Projektplan Masken Projektnamn Masken Beställare Kemex AB Projektledare Markus Danielsson

Projektplan Masken Sida 1 av 11 Projektplan Masken Projektnamn Masken Beställare Kemex AB Projektledare Markus Danielsson Projektplan Masken Projektnamn Beställare Projektledare Masken Kemex AB Markus Danielsson Innehåll 1. Bakgrund, syfte och mål... 3 Bakgrundsbeskrivning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Avgränsningar... 4 2. Kravspecifikation...

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2015 Energiskaffning och -förbrukning 2014, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 2 procent ifjol Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken? Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01

Läs mer

VATTENFALL INVESTERAR I FRAMTIDENS VÄRMEAFFÄR

VATTENFALL INVESTERAR I FRAMTIDENS VÄRMEAFFÄR VATTENFALL INVESTERAR I FRAMTIDENS VÄRMEAFFÄR Jenny Larsson, Chef Vattenfall Värme Sverige Dagens Industri Värmedagen 2016-06-01 1 VATTENFALLS ROLL I DET FRAMTIDA ENERGISYSTEMET Elektrifiering av transporter

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

Datorsalar Niagara och Orkanen

Datorsalar Niagara och Orkanen [DNR] 1 (av 8) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Projektplan Projekt datorsalar [DNR] Datorsalar Niagara och Orkanen Revisionsinformation

Läs mer

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna Vad påverkar elkostnaden? Elpris Sätts på marknaden, utbud och efterfrågan avgör Skatter och subventioner Beslutas av politiken, nationellt

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

FÖRSTUDIE TORIUMREAKTOR (LFTR) SLUTRAPPORT

FÖRSTUDIE TORIUMREAKTOR (LFTR) SLUTRAPPORT FÖRSTUDIE TORIUMREAKTOR (LFTR) SLUTRAPPORT 2015-05-26 Förstudie om Toriumreaktorer (LFTR) 001 Slutgiltig 1(6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 PROJEKTINFORMATION... 2 1.1 PROJEKTMÅL... 2 1.2 BAKGRUND... 2 1.3 SYFTE...

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Priserna på olja och el sjönk under första kvartalet

Priserna på olja och el sjönk under första kvartalet Energi 2015 Energipriser 2015, 1:a kvartalet Priserna på olja och el sjönk under första kvartalet Enligt Statistikcentralens uppgifter sjönk konsumentpriserna på bränslen klart under första kvartalet,

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Bilagor Bilageförteckning SWOT-analys... 2 Sammanställning av kartläggning.. 3 Metoddokument Kartläggningsunderlag för verksamheten Entreprenöriellt lärande..

Läs mer

Blekinge Offshore. 2012 Blekinge Offshore AB, www.blekingeoffshore.se

Blekinge Offshore. 2012 Blekinge Offshore AB, www.blekingeoffshore.se Blekinge Offshore Projektbeskrivning Projektet omfattar uppförande av i första hand 700 vindkraftverk med en kapacitet på 2 500 MW och en beräknad produktion på 7-8 TWh per år inom Sveriges elområde 4.

Läs mer