FÖRSTUDIE. 1. Bakgrund och nuläge. 2. Upplevt problem och mål Bakgrund Nuläge. FÖRSTUDIE Grupp
|
|
- Elisabeth Åkesson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektnamn Svensk industris framtida elförsörjning Projektledare Tobias Rörstam Projektgrupp Tobias Rörstam, Jimmy Larsson, Johan Mikkelsen, Joakim Nilsson, Anton Strandberg, Marie-Louise Edlund Projektperiod Bakgrund och nuläge 1.1. Bakgrund Sverige har en relativt tung basindustri där det är viktigt för svensk näringsliv att vi kan producera bra kvalitet till ett konkurrenskraftigt pris. När det gäller konkurrenskraften har vi svårt att förutbestämma prisbilden då det är marknaden som styr. Desto viktigare blir det att vi har en effektiv och låg kostnadsbild i processen. En viktig parameter för den tunga industrin är inköp av elenergi. När Sverige nu går över till en mer förnyelsebar elproduktion där solenergi är tänkt att öka till omkring 20 % av den totala elproduktionen måste vi säkerställa att vi har en jämn och stabil tillgång till elenergi Nuläge I nuläget så är Sveriges elkonsumtion ungefär lika stor som för 30 år sedan. Anledningen till att den totala förbrukningen varken gått upp eller ner är att befolkningsmängden ökat och samhället blivit mer energiberoende sedan dess, dock har också äldre industrier antingen lagts ner eller moderniserats och ny teknik har bidragit till stora förbättringar i energieffektivitet. [1] 2. Upplevt problem och mål En skriftlig rapport i formatet PDF som kan ligga till grund för investeringsbeslut för utbyggnad och förbättring av den svenska el- kapaciteten.
2 Externt Internt 3. SWOT-analys 3.1. Kartläggning Förmildrande faktorer Försvårande faktorer STRENGTHS Styrkor Engagerade medlemmar Tydliga tidsramar, täta möten Fördelning av uppgifter, samarbetsvilja Snabb process WEAKNESSESS Svagheter Svårt att göra egen bedömning av framtiden på grund av begränsade kunskaper inom nationell ekonomi och svenska industris förväntade utveckling Tidsbrist OPPORTUNITIES Möjligheter Tydlig kravspecifikation Finns rapporter och analyser att utgå från Begränsa projektets omfattning, tydligt definiera vilka parametrar som ska utredas THREATS Hot En del av bedömningen måste bygga på antaganden om framtiden Mycket material att gå igenom Finns ingen angiven budget för vad framtida investeringar får kosta Otydliga politiska ståndpunkter gällande kärnkraftens framtid i Sverige
3 3.2. Slutsatser och rekommendationer Matchningar Konsekvens för projektet Hanteras i Fördelar Styrkor + Möjligheter Engagerade medlemmar Tydliga tidsramar, täta möten Fördelning av uppgifter, samarbetsvilja Snabb process Tydlig kravspecifikation Finns rapporter och analyser att utgå från Begränsa projektets omfattning, tydligt definiera vilka parametrar som ska utredas Genom att strukturera projektets resurser och tid förbättras möjligheterna att uppnå projektmålet. Tydlig kravspecifikation och ramar för projektet ökar möjligheterna att uppnå målet. Aktivitetsplanen Kommunikations- Planen Kravspecifikation Försvar Styrkor + Hot Engagerade medlemmar Tydliga tidsramar, täta möten Fördelning av uppgifter, samarbetsvilja Snabb process En del av bedömningen måste bygga på antaganden om framtiden Mycket material att gå igenom Finns ingen angiven budget för vad framtida investeringar får kosta Otydliga politiska ståndpunkter gällande kärnkraftens framtid i Sverige Svaghet Svagheter + Hot Svårt att göra egen bedömning av framtiden på grund av begränsade kunskaper inom nationell ekonomi och svenska industris förväntade utveckling Tidsbrist En del av bedömningen måste bygga på antaganden om framtiden Mycket material att gå igenom Finns ingen angiven budget för vad framtida investeringar får kosta Otydliga politiska ståndpunkter gällande kärnkraftens framtid i Sverige Frestelse Svagheter + Möjligheter Svårt att göra egen bedömning av framtiden på grund av begränsade kunskaper inom nationell ekonomi och svenska industris förväntade utveckling Tidsbrist Tydlig kravspecifikation Finns rapporter och analyser att utgå från Begränsa projektets omfattning, tydligt definiera vilka parametrar som ska utredas Fördelning av tiden mellan de olika delmomenten samt gruppens vilja att leva upp till tidsramarna kan förebygga tidsbrist Tidsbrist kan också uppstå då man tvingas prioritera andra skoluppgifter. Kommunikation med beställaren angående de antaganden som görs i projektet kan förebygga eventuella missförstånd. Okänt vad en rimlig kostnad för investeringar kan antas vara. En bedömning av hur mycket vi ska gå in på detaljer i förhållande till den tid projektet sträcker sig över kan vara på sin plats. Hur höga målsättningar ska vi ha med slutrapporten? Bristerna i kunskap kunde möjligen ha kompenserats genom fortbildning i projektgruppen om det funnits utrymme för det i projektet. Yttre expertis kunde ha konsulterats om budgeten medgav det. Projektets omfattning kan möjligtvis begränsas i förhandlingar med beställaren. Aktivitetsplanen Kommunikationsplanen Aktivitetsplanen Kommunikations- Planen Kravspecifikation Aktivitetsplanen Kommunikations- Planen Kravspecifikation
4 3.3. Sammanfattning och övriga upplysningar Beställningen har en mycket omfattande målbild som kan vara svår att svara upp emot under den begränsade tidsperiod projektet sträcker sig över. Det kan vara en god idé att i förhandlingar med beställaren avgränsa kravspecifikationen med tydliga ramar. Genom planering och styrning kan projektledaren hjälpa gruppen att uppnå projektmålet.
5 4. Work Breakdown Structure Figur 1. WBS, skapad i Mindmeister (
6 5. Kravspecifikation Vattenkraft.. Miljöpåverkan (uppbyggnad, översvämningar, vattenliv) Solceller Effektvariationernas påverkan på nät/tillgänglighet Miljöpåverkan (tillverkning, placering och uppbyggnad) Värmekraftverk Miljöpåverkan Vindkraft Miljöpåverkan (tillverkning, placering och uppbyggnad) Vågkraft Miljöpåverkan (marina djurlivet, m.m.) Lagring av energi
7 Miljöpåverkan (tillverkning, uppbyggnad m.m.) Kärnkraft Säkerhet Miljöpåverkan (uppbyggna, gruvor m.m.) Kol och Olja Miljöpåverkan (uppbyggnad, utsläpp, kolbrytning, oljeborrning m.m.) Teknisk utveckling Hur förväntas de olika teknikerna utvecklas fram till 2035 Sammanställning av olika tänkbara möjligheter Industrins ökning Hur ser industrins behov ut under de närmsta 20 åren? Politiska regler Hur bidrar politiken till utvecklingen av elproduktionen Vilka produktionstekniker subventioneras och varför Vilka möjliga investeringar kan vi vänta oss från staten? Samhällets behov Ökad befolkning (nyfödda, invandring) Ökad användning av elektriska apparater Apparaterna blir mer strömsnåla Tjänstesektorns behov 7
8 6. Tidplan Figur 2. GANTT-schema. Figur 3. Resursfördelning. 8
9 7. Referenser [1] Svenskt näringsliv; Sveriges framtida elbehov; hämtad från 9
Projektplan. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund, syfte och mål. 3 Kravspecifikation. 2.1 Bakgrundsbeskrivning. 2.2 Syfte. 2.3 Mål.
Projektplan Projektnamn Svensk industris framtida elförsörjning Projektägare Nils Lundgren/Talib Morad Projektledare Tobias Rörstam Projektgrupp 2 1 Sammanfattning Vi har mottagit en beställning från Svenskt
Läs merProjektplan. Mål Resultatet projektet ska leverera, dvs. vad som ska vara uppnått när projektet är genomfört, (se dokument Uppdragsbeskrivning ).
Projektnamn Projektägare / Sponsor Projektledare 1. Sammanfattning En kort inledande sammanfattning av projektplanen. 2. Bakgrund, syfte och mål Bakgrundsbeskrivning Beskrivning av bakgrunden till projektet,
Läs merENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
Läs merFÖRSTUDIE NOVEMBER 24, 2014 VÄLGÖRENHETSKONSERT TILL FÖRMÅN AV LÄKARE UTAN GRÄNSER
NOVEMBER 24, 2014 FÖRSTUDIE VÄLGÖRENHETSKONSERT TILL FÖRMÅN AV LÄKARE UTAN GRÄNSER PROJEKTLEDARE : SOFIA NORDSTRÖM GRUPP 16 Projektledning 1 Campus, Umeå Universitet PROJEKTIDENTITET Projektgruppsnamn:
Läs merProjektstyrning - kortversionen. 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson
Projektstyrning - kortversionen 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson Projektstyrning är en hjälp att nå dit du vill Om det inte spelar någon roll vart du kommer, ja då kan du klara dig utan projektstyrning eller
Läs merProjektplan. Bakgrund. Syfte & mål. Syfte. Mål
Projektnamn Projektägare Grupp 2 Projektgrupp 3 Förstudie om Toriumrektor (LFTR) Robin Nyberg Britta Jonasson Jonas Åkerdahl Johan Mattsson Råbbin Johansson Projektperiod 8/4-22/5 2015 Bakgrund Dagens
Läs merProjectbase Projektplan
Projektnamn Projektägare / Sponsor Projektledare 1. Sammanfattning En kort inledande sammanfattning som lyfter fram det viktigaste i projektplanen. Maximalt en sida som skrivs när planen är klar och skall
Läs merKommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015
Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag
Läs merSimulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best
Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.
Läs merEn kort inledande sammanfattning av projektplanen. Bör vara på en egen sida och placeras först i projektplanen.
Projektplan Projektnamn Projektägare / Sponsor Projektledare 0. Sammanfattning En kort inledande sammanfattning av projektplanen. Bör vara på en egen sida och placeras först i projektplanen. 1. Bakgrund,
Läs merPLANERING AV PROJEKTET
PLANERING AV PROJEKTET Ett projekts mål och förväntade slutresultat definieras i ett direktiv/uppdrag Uppdraget klargör de parametrar som ska styra projektet. Avgränsningen utgår från planeringens första
Läs merEn föreslagen idé matchas mot tabell 1 och antalet fält i varje färg noteras.
Portföljstyrning och projekt i RUM Portföljstyrning Syfte Syftet med portföljstyrning är: 1. att identifiera vad som är ett projekt, en aktivitet och en arbetsuppgift samt i vilka fall ett projekt bör
Läs merHållbar utveckling Vad betyder detta?
Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer
Läs merSVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK
SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och
Läs merSverigedemokraterna 2011
Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,
Läs merEnergisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Läs merEnergi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig
Energi och klimat möjligheter och hot Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig Energikontor Norr AB Vi stödjer företag och offentliga aktörer i energioch klimatarbetet. Vi verkar för en ökad andel
Läs merVälja strategi, styrgrupp
Sida 1 Välja strategi, syfte Bedöma Verksamhet Förbereda Projektdirektiv Välj strategi BP1 BP2 BP2 BP3 Projektplan Välja alternativ som ger optimala förutsättningar för ett effektivt genomförande av projektet
Läs merOro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften
Pressmeddelande 2009-04-08 Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Svenska folket anser att den ekonomiska krisen (37 procent) och klimathotet (18 procent) är de allvarligaste samhällsproblemen
Läs merBehöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016
Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Konsekvenserna av det tyska energibeslutet Kärnkra(en avvecklas fram 0ll år 2022 och sam0digt skulle produk0onen med kolkra(verk minska
Läs merMEDEL FÖR FUNKTIONELLA OMRÅDEN
Ansökan om projektstöd Foto/bild: Veronica Holst Kallin Lindesbergs kommun Org.nr: 212-215 Telefon: 581-81 vx. 7113 Lindesberg Hemsida: www.lindesberg.se/ 1 Sökande Namn och adress Organisations nr Telefon
Läs mer2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning
2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem
Läs merSWOT-analys KAMP Företagsutveckling
SWOT-analys KAMP Företagsutveckling SWOT-analys SWOT-analys har fått sitt namn efter de engelska orden Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats (styrkor, svagheter, möjligheter och hot). Att arbeta
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2012
Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,
Läs merRiktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,
Läs merKOMMUNIKATIONSPLAN. För namn på projektet/aktiviteten. Revisionshistorik. Bilagor 20XX-XX-XX
20XX-XX-XX KOMMUNIKATIONSPLAN För namn på projektet/aktiviteten Beställare: Kommunikationsansvarig: Mottagare: Dnr: Version nr: Revisionshistorik Datum Version nr Kommentar Reviderad av Bilagor Nr Beskrivning
Läs merWBS - arbetsstruktur
1 1.1 1.2 1.3 1.1.1 1.1.2 1.3.1 1.3.2 Sida 1 Om I en WBS - Work Breakdown Structure definieras och struktureras ett projekts totala omfattning och arbetsinnehåll. Översta nivån i strukturen kan vara leveransobjekten,
Läs merHur ska kostnaden för elnätet fördelas?
Hur ska kostnaden för elnätet fördelas? Henrik Bergström, Ellevio Henrik Bergström 2015-10-19 Sida 1 Samhällsutvecklingen ur ett energiperspektiv Stark urbanisering pågår Befintlig och ny förnyelsebar
Läs merRubrikförklaringar till projektmallar
Rubrikförklaringar till projektmallar 2010-02-25 Innehållsförteckning 1 Rubrikförklaringar... 3 2 (7) 1 Rubrikförklaringar Här finns förklaringar på vilket innehåll som ska finnas under de olika rubrikerna
Läs merFÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI
FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI Möjlighet till köp av andelar i Hjortseryd Vindkraftpark! GENOM ETT AVTAL MELLAN STENA RENEWABLE ENERGY AB OCH SVERIGES VINDKRAFTSKOOPERATIV, SVEF, ERBJUDS BOENDE I VRÅ OCH TORPA
Läs merframtider Energisystemet 2020
Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad
Läs merAtt göra ett bra jobb
Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Bilagor Bilageförteckning SWOT-analys... 2 Sammanställning av kartläggning.. 3 Metoddokument Kartläggningsunderlag för verksamheten Entreprenöriellt lärande..
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning
Energi 213 Energiskaffning och -förbrukning 213, 2:a kvartalet Med träbränslen producerades mer energi än tidigare Korrigerad 23.9.213. Den korrigerade siffran är markerad med rött, var tidigare 33,3.
Läs merPROJEKTPLAN. Välgörenhetskonsert. Redaktör: Jan Nylén Version 1.1. Status. Granskad Christofer Wållberg 2014-12-02. Godkänd Jan Nylén 2014-11-27
PROJEKTPLAN Välgörenhetskonsert Redaktör: Jan Nylén Version 1.1 Status Granskad Christofer Wållberg 2014-12-02 Godkänd Jan Nylén 2014-11-27 PROJEKTIDENTITET Projektgruppsnamn: Grupp 18 Kurs: Projektledning
Läs merSystem 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x
System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät v 7.5x Trender Mikro-generering Små och mångskalig kraftgenerering Elcertifikat som stimulerar produktion av förnybar energi Dubbla
Läs merEnergianskaffning, -förbrukning och -priser
Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var
Läs merRiskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet
Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering Identifiera Värdera/prioritera Åtgärda Fastställd 2002-06-24 1 Innehållsförteckning OM RISKHANTERING... 3 ALLMÄNT... 3
Läs merProjectbase en generell projektmodell
Projectbase en generell projektmodell ProjectBase 2.0 anpassad för Projectplace Projectbase är en generell projektmodell som effektiviserar planering och styrning av projekt oavsett typ och storlek. Denna
Läs merProjektplan Masken Sida 1 av 11 Projektplan Masken Projektnamn Masken Beställare Kemex AB Projektledare Markus Danielsson
Projektplan Masken Projektnamn Beställare Projektledare Masken Kemex AB Markus Danielsson Innehåll 1. Bakgrund, syfte och mål... 3 Bakgrundsbeskrivning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Avgränsningar... 4 2. Kravspecifikation...
Läs merHot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv
Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna
Läs merVarifrån kommer elen?
Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera
Läs merNaturgasens roll ur ett samhällsperspektiv
Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%
Läs merResultat, avslut och uppföljning
Resultat, avslut och uppföljning projektet närmar sig sitt slut, men vad händer sedan? Stefan Berglund Införandet Förvaltning - Avslutande del av genomförandefasen? - Egen fas? - Inledande del av projektavslutet?
Läs merProjekt? 1DV420 Nätverksprojekt Kalmar, Lars Karlsson +46(0)
Projekt? 1DV420 Nätverksprojekt Kalmar, 2014 Lars Karlsson lars.karlsson@opnova.se +46(0)703467897 Att planera? Idé att göra? Blir ändå aldrig som man tänkt sig... Just därför! 2 Projekt - Definition 1.
Läs merProjektarbete med IT-verktyg - modulanpassat
Projektarbete är att arbeta på ett strukturerat sätt. Genom att kombinera projektmetodik, kunskap om och hur ett projekt fungerar, och ett planeringsverktyg, IT-stöd, kan Du få ett strukturerat och effektivt
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs merIndustrin och energin. Peter Nygårds 20140402
Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning
Energi 2011 Energiskaffning och -förbrukning 2011, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 2 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi
Läs merEnergiförbrukning 2010
Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket
Läs merFinsk energipolitik efter 2020
Finsk energipolitik efter 2020 Norges energidager 2016 13.10.2016 Bettina Lemström Innehåll Finlands målsättningar och åtaganden Nuläget Framtida utveckling, energi- och klimatstrategins basskenarie Eventuella
Läs merAtt ansluta en produktionsanläggning till elnätet
Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft
Läs merProjektarbete MTM 431
Projektarbete MTM 431 VINDKRAFT Teori: Funktion, Hur mycket energi kan utvinnas vid olika vindhastigheter?, turbintyper Statistik; Vindförhållanden i Sverige. Variation över året, även sett på Sverige
Läs merSol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.
3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället
Läs merReviderad projektplan för framtagande av Trafikplan KS-2012/400
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/400 2012-12-03 Kommunstyrelsen Reviderad projektplan för framtagande av Trafikplan KS-2012/400 Förslag till beslut
Läs merENKLA STEG FÖR ETT LYCKAT EVENEMANG BROSCHYR FÖR UNGA ARBETSGRUPPER
TRE ENKLA STEG FÖR ETT LYCKAT EVENEMANG BROSCHYR FÖR UNGA ARBETSGRUPPER S O M A R B E T A R M E D E V E N E M A N G I A N G R A N S T R Ö M 2 0 1 6 INLEDNING Denna broschyr riktar sig till unga arbetsgrupper
Läs merVindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi
Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag
Läs merRapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E)
Kommunstyrelsen 2007-05-14 90 186 Arbets- och personalutskottet 2007-04-30 97 199 Näringsdepartementet, Stadsbyggnadskontoret, Miljönämnden, Tekniska nämnden 07.79 37 majks12 Rapport På väg mot ett oljefritt
Läs merEnergiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent
Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2011
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule
Läs merMAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER
MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst
Läs merDet svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?
Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska
Läs merUNGDOMSDELAKTIGHET. Stödjande miljöer
UNGDOMSDELAKTIGHET Stödjande miljöer 1 Unga ledare en kraft att räkna med Behovet av ledare varierar oftast med tiden, men en sak är oföränderlig; ni kommer alltid att behöva ledare. Flera undersökningar
Läs merEnergihushållning. s 83-92 i handboken
Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder
Läs merMetod och stöd för en strukturerad förstudie.
Metod och stöd för en strukturerad förstudie. Innehållsförteckning 1 Dokumentinformation... 2 2 specifikation... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Beskrivning och målformulering... 2 2.3 organisation... 2 2.4 Tid
Läs merEl- och värmeproduktion 2013
Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.
Läs mer1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Läs merFyra framtider Energisystemet efter 2020
Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för
Läs merProjektledning i praktiken
Projektledning i praktiken Jan "Jag vet ingenting om tur, bara att ju mer jag tränar desto mer tur har jag." Ingemar Stenmark VAD ÄR ETT PROJEKT? HSS 143-2016 För att nå de kraven samt för att kunna ta
Läs merGrundläggande Projektledningslära
Grundläggande Projektledningslära Tekniskt licentiat, på institutionen för industriell ekonomi & organisation Dagens övning Projektbegreppet Projektets målformulering Projektlivscykeln Projektledaren Samt
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning
Energi 2014 Energiskaffning och -förbrukning 2014, 2:a kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 7 procent under januari-juni Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var den totala energiförbrukningen
Läs mer13. Världens befolkning behöver bidra till ett minskat beroende av fossila bränslen.
13. Världens befolkning behöver bidra till ett minskat beroende av fossila bränslen. Din uppgift är att: Argumentera kring varför det är viktigt att minska beroendet av fossila bränslen. Utgå från dina
Läs merHandel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)
Lars Dahlgren N2001/10077/ESB Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO)
Läs merProjektkontor IT Thomas Persson
Projektkontor IT 2018-02-06 Thomas Persson Dokumentets syfte Detta dokument beskriver vad Projektkontor IT omfattar i nuläget, och vilken målbild som finns. IT-staben har idag ansvaret för Projektkontor
Läs merSvensk industris framtida elförsörjning
Svensk industris framtida elförsörjning KUNDRAPPORT GRUPP 2 18 MAJ 2015 Sammanfattning Vi har mottagit en beställning från Svenkt Näringsliv (Grupp 1) för en undersökning om lämpliga investeringar inom
Läs merEnergikällor Underlag till debatt
Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.
Läs merÅtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial
Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ
Läs merEl- och värmeproduktion 2009
Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen
Läs merGranskning av investeringsprocessen och driftmässiga konsekvenser avseende biogasanläggningar
Revisionsrapport* Stadsrevisionen i Örebro Granskning av investeringsprocessen och driftmässiga konsekvenser avseende biogasanläggningar Örebro kommun 2008-02-08 Martin Gavelius *connectedthinking Innehållsförteckning
Läs merBiokraftvärme isverigei framtiden
Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar
Läs merTRAFIKDAGE 2018, ÅLBORG ÅSE BYE, PROJEKTLEDARE BLUE MOVE
TRAFIKDAGE 2018, ÅLBORG ÅSE BYE, PROJEKTLEDARE BLUE MOVE Mål The Blue Move for Green Economy skall främja användningen av vätgas från förnybar energi genom att utveckla och öka kunskapen om affärsmodeller
Läs merAgil Projektledning. En introduktion
Agil Projektledning En introduktion Agil Projektledning Förändringar sker alltid i projekt Agil projektledning handlar om att hantera dessa Kunden har dålig insyn i ett traditionellt projekt De ska vara
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning
Energi 3 Energiskaffning och -förbrukning 3, 3:e kvartalet Andvändingen av trä och stenkol ökade inom energiproduktionen under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen
Läs merUtbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter
Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Peter Blomqvist 217-5-1 Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Förutsättningar för och systemeffekter
Läs merElenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Värmebehov Installerad
Läs merEnergikommissionen och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning?
och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning? Bo Diczfalusy Kanslichef 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning
Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 2 procent år 2012 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi
Läs merSvensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv
Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv KLIMAT: En ny klimatpolitik för Sverige En klimatlag instiftas Ett klimatpolitiskt råd tillsätts Mål
Läs merEnergiförbrukning 2009
Energi 2010 Energiförbrukning 2009 Totalförbrukningen av energi sjönk med nästan 6 procent år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över energiförbrukning var totalförbrukningen av energi i Finland
Läs merProjektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12
12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2013
Energi 2014 Energiskaffning och -förbrukning 2013 Totalförbrukningen av energi på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule
Läs merEL OCH ENERGIMARKNADEN INOM EU
EL OCH ENERGIMARKNADEN INOM EU 1 ENERGIMARKNADEN INOM EU EU har enats om 4 energimål som ska vara uppfyllda 2020; Minska växthusgaseffekten med 20 % jämfört med 1990 Sänka energiförbrukningen med 20 %
Läs merVindenergi. Holger & Samuel
Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i
Läs merAtt installera solceller erfarenheter från deltagarna i Sol i Väst Sammanfattning från intervjuer med 10 offentliga organisationer
Att installera solceller erfarenheter från deltagarna i Sol i Väst Sammanfattning från intervjuer med 10 offentliga organisationer Version 2. 150525, Erik André, Hållbar utveckling Väst Sammanfattning
Läs merEffektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp
Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp El till vad och hur mycket i svensk industri IKP Energisystem Sven-Olof Söderberg, Louise Trygg, Peter Karlsson, Alemayehu
Läs merKompetensprojekt På det mänskliga planet
LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå
Läs merSTRENGTHS WEAKNESSES SWOT- ANALYS OPPORTUNITIES THREATS
STRENGTHS WEAKNESSES SWOT- ANALYS OPPORTUNITIES THREATS STYRKOR Engagerade chefer Satsning på kompetensutveckling och ökad behörighet i grundskolan Hög andel legitimerade förskollärare En omvärldsorienterad
Läs merRen energi för framtida generationer
Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi
Läs merMars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande
Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-
Läs mer