Definition av begrepp inom studieadministrationen vid Göteborgs universitet

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Version 1.0 Planeringsavdelningen Definition av begrepp inom studieadministrationen vid Göteborgs universitet Aktiv doktorand Doktorand med en aktivitet om minst 1 procent. Aktivitet I detta sammanhang mått på doktorands studieinsats, där 100 procent motsvarar 40 timmar per vecka i genomsnitt under ett kalenderhalvår. Normal semester påverkar inte aktiviteten. ALF Avtal mellan staten och vissa landsting om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. I avtalet regleras bl.a. ersättningen för landstingens medverkan i läkarutbildning och medicinsk forskning, den s.k. ALF-ersättningen eller det s.k. ALF- anslaget. Anknytning till annan högskola (forskarutbildning) Anges i de fall en doktorand har anställning eller motsvarande vid annat lärosäte än Göteborgs universitet Annan utbildning Utbildning som bedrivs vid universitet och som inte är grundläggande högskoleutbildning eller forskarutbildning Anstånd med studier Möjlighet för den som är antagen till grundläggande högskoleutbildning att av särskilda skäl vänta med studiestarten. Särskilda skäl kan vara sociala, medicinska eller andra t.ex. vård av barn, värnplikt, studentfackligt uppdrag. Antagningsdatum för forskarutbildning Datum för beslut om antagning till forskarutbildning. Se även Nybörjartermin i forskarutbildning. Antagen till forskarutbildning Medgiven tillträde till forskarutbildning inom visst ämne. Antagen till grundläggande högskoleutbildning Medgiven tillträde till en kurs eller ett utbildningsprogram Antagning Av lärosätet fattat beslut om tillträde till viss utbildning. Antagningsomgång Sammanhållen hantering av anmälan till visst utbildningstillfälle/ grupp av utbildningstillfällen med gemensam anmälningstid och urvalstidpunkt. 1

2 Antagningsordning De lokala regler för grundläggande högskoleutbildning som ett lärosäte tillämpar dels i fråga om behörighet och urval, dels i fråga om hur beslut om antagning fattas och hur beslut om behörighet överklagas. Antagningstal Uppgift om det antal studenter som skall antas till ett visst sökalternativ för såväl kurs som utbildningsprogram vid ett visst urvalsförfarande. Arbetslivserfarenhet (ALE) Erfarenhet av yrkesverksamhet eller motsvarande verksamhet förvärvad på annat sätt utan angivet krav på innehåll. Avancerad nivå Avancerad nivå omfattar utbildningsprogram och kurser som normalt bygger på kunskaper erhållna inom grundnivån eller motsvarande kunskaper. Avlagda examina under kalenderåret Antalet uttagna examensbevis där "datum för examensbevisets utfärdande" inföll under kalenderåret. Gäller examina inom både grund- och forskarutbildning. Avklarade högskolepoäng Avklarade och dokumenterade högskolepoäng på hela och/eller delar av en kurs. Används bland annat av SCB och CSN för att beskriva en studerandes samlade poängproduktion. Basårsutbildning Ettårig behörighetsgivande förutbildning som sammanknyts med viss grundläggande högskoleutbildning. Basåret syftar till att förbättra rekryteringsunderlaget till framför allt naturvetenskapliga högskoleutbildningar samt lärarutbildningen med samma inriktningar. Utbildningen bedrivs i universitets regi. Basår omfattar ett år men kan ej ingå i examen då det ej är högskoleutbildning. Behörig sökande Sökande till viss utbildning som uppfyller villkoren avseende grundläggande och/eller särskild behörighet för tillträde till sökt utbildning. Till gruppen hänförs även de som medgivits undantag från visst eller vissa villkor. Behörighet till forskarutbildning För att bli antagen till forskarutbildning krävs att sökanden har dels grundläggande, dels särskild behörighet. Vidare krävs att sökanden bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att gå igenom utbildningen. Grundläggande behörighet: Grundläggande behörighet har den som gått igenom grundläggande högskoleutbildning om minst 180 högskolepoäng/120 poäng eller som i annan ordning inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Fakultetsnämnd kan medge undantag. För att kunna antas till forskarutbildningen måste den studerandes studiefinansiering vara klar. 2

3 Särskild behörighet: Kraven på särskild behörighet föreskrivs av fakultetsnämnd och ska avse kunskaper från grundläggande högskoleutbildning eller motsvarande utbildning. Kraven kan också avse särskild yrkeserfarenhet. Behörighet till grundläggande högskoleutbildning För att bli antagen till grundläggande högskoleutbildning krävs att sökanden har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven. Universitetet får besluta medge undantag från visst eller vissa villkor. De flesta utbildningar har också krav på särskild behörighet. Grundläggande behörighet: Av regeringen i högskoleförordningen fastställda generella behörighetsvillkor. Vissa föreskrifter fastställs av Högskoleverket. Särskild behörighet: Av universitetet uppställda krav på särskilda förkunskaper för tillträde till viss utbildning. I fråga om utbildningar som vänder sig till nybörjare vid universitetet anges kraven i en så kallad standardbehörighet. Högskoleverket meddelar föreskrifter om vilka standardbehörigheter som finns, samt meddelar föreskrifter om vilken standardbehörighet som ska gälla för en utbildning som leder till en yrkesexamen. Universitetet bestämmer vilken standardbehörighet som ska gälla för övrig utbildning som vänder sig till nybörjare i högskolan samt vilka krav som ska ställas i fråga om utbildningar som inte vänder sig till nybörjare. Behörighetsmodell Viss av Högskoleverket eller universitetet fastställd uppsättning av särskilda förkunskapskrav, gemensam för flera utbildningar. Beställande högskola Ett lärosäte som köper kurser av annat lärosäte för studenter som är antagna vid det egna lärosätet. Se Beställd utbildning. Beställd utbildning Grundläggande högskoleutbildning enligt avtal med annat svenskt lärosäte, eller utbildning enligt avtal med annan svensk statlig finansiär. Universitet och högskolor får köpa kurser av svenska statliga eller enskilda utbildningsanordnare med relevant examenstillstånd. Kurser som säljs till universitet och högskolor, får endast erbjudas studenter som antagits hos det lärosäte som köper utbildningen och som finansieras med statliga anslag eller statsbidrag hos uppdragsgivaren. I beställd utbildning ingår också kvalificerad yrkesutbildning (KY) som ett lärosäte bedriver. Vid GU märks KY-utbildning med särskild kurstyp. Se Kurstyp Betyg, högskolan Uttryck för bedömning av studerandes prestationer på del av kurs eller kurs (motsvarande) i grundläggande högskoleutbildning och på prov och avhandling i forskarutbildning. Betyg på kurs Sammanfattande uttryck för bedömning av studerandes prestationer på genomgången och avklarad hel kurs, oavsett antal delprov. Endast betyg på hel kurs kan ingå i examen. Bruttostudietid i forskarutbildning Se Studietid i forskarutbildning - bruttostudietid. 3

4 Budgetår, statligt Sammanfaller från och med 1997 med kalenderåret. Datum för sist avklarad kurs (motsvarande) ingående i examen Det datum då studenten klarat det sista momentet i utbildningen. I regel ej samma datum som datum för utfärdande av examensbevis. Datum för utfärdande av examensbevis Det datum då högskolan utfärdade examensbeviset på begäran av den studerande. Se examensdatum. Delkurs I kursplan poängsatt del av kurs. Ibland används även begreppen "moment" och "prov i kurs". Deltagande i prov Dokumenteras i form av resultat i prov. Deltagande i utbildning Dokumenteras i form av registrering på kurstillfälle (motsvarande). Deltid - kurs Se Kurstakt. Deltidsstuderande Studerande som är registrerad för högskolestudier omfattande mindre än 1.5 högskolepoäng/1 poäng per vecka i genomsnitt under en termin. Studenter klassificeras som deltidsstuderande av SCB. Uppgiften härleds bland annat från LADOK-uppgifter om studietakt för kurstillfällen. Diploma supplement Diploma Supplement är en bilaga till examensbeviset och beskriver utbildningen och dess plats och nivå i det svenska utbildningssystemet. Bilagan innehåller också information om det svenska högskolesystemet. Syftet med bilagan är att underlätta för högskoleutbildade att arbeta och studera i andra länder. Distansutbildning Distributionsform för kurs med i särskilda former utvecklade kontakter mellan lärare och studerande och med i normalfallet ett fåtal gemensamma undervisningstillfällen. Distributionsform Den form som universitet tillhandahåller utbildningen i vid ett visst kurstillfälle. I LADOK används följande begrepp (benämns undervisningsformer): Normal ORD Distans DST Decentraliserad DEC Nätundervisning ITD Doktorand Student som antagits till och bedriver forskarutbildning. 4

5 Doktorand, anställning som Tidsbegränsad anställning som ger doktoranden möjlighet att främst ägna sig åt sin egen forskarutbildning. Doktorsexamen Examen inom forskarutbildning som omfattar 240 högskolepoäng, varav minst 120 högskolepoäng ska utgöras av avhandling. ECTS-betyg European Credit Transfer System, internationellt jämförbart betygsystem som syftar till att underlätta studenternas rörlighet. ECTS-betygssystemet är betygen A, B, C, D, E, F, FX där betygen F och FX är underkänt. ECTS- poäng European Credit Transfer System, internationellt jämförbart poängsystem som syftar till att underlätta studenternas rörlighet. 60 ECTS-poäng motsvarar ett års heltidsstudier. Se också Poäng. EU:s utbytesprogram Utbildningssamarbetet inom EU sker främst inom programmen Sokrates och Leonardo da Vinci. Sokrates är EU:s program för samarbete på alla utbildningsnivåer, medan Leonardo är ett program för yrkesutbildning och kompetensutveckling i företag, inom Sokrates finns ett särskilt program, Erasmus, för student- och lärarutbyte inom universitet och högskolor. Examen En specificerad uppsättning fullgjorda kursfordringar (motsvarande) som svarar mot de krav för viss examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen Äldre studieordningen Inom grundläggande högskoleutbildning får följande examina avläggas: magisterexamen (minst 160 p) magisterexamen med bredd (minst 160p) kandidatexamen (minst 120 p) högskoleexamen (minst 80 p) yrkesexamina enligt GUs examensordning Inom forskarutbildningen får följande examina avläggas. doktorsexamen (80 poäng) licentiatexamen (160 poäng) Nya studieordningen Generella examina på grundnivå Högskoleexamen (120 högskolepoäng) Kandidatexamen (180 högskolepoäng) Konstnärlig högskoleexamen (120 högskolepoäng) Konstnärlig kandidatexamen (180 högskolepoäng) Yrkesexamina på grundnivå enligt GUs examensordning Generella examina på avancerad nivå Magisterexamen (60 högskolepoäng) Masterexamen (120 högskolepoäng) Konstnärlig magisterexamen (60 högskolepoäng) Konstnärlig masterexamen ( 120 högskolepoäng) Yrkesexamina på avancerad nivå enligt GUs examensordning 5

6 Examina på forskarnivå Licentiatexamen (120 högskolepoäng) Doktorsexamen (240 högskolepoäng) Övergångsbestämmelser Examen enligt den äldre studieordningen får i de flesta fall avläggas fram till utgången av juni 2015 om utbildningen är påbörjad före 1 juli Examensbenämning Namn på examina som kan avläggas. Examensbenämningarna redovisas i GUs examensordning. Examensbeteckning, forskarutbildning Beslut om examensbeteckning fattas av resp dekan. Examensbevis Bevis över avlagd examen som, på begäran av studerande, utfärdats av universitetet. I examensbeviset ska, där examensordningen så föreskriver, examens huvudsakliga inriktning (motsvarande) anges. Till examensbeviset skall fogas Diploma Supplement. Examensdatum Se Datum för sist avklarade kurs (motsvarande) ingående i examen. Examensfrekvens Se Genomströmning. Examensmål Kvalitativa mål för olika examina som anges i Högskoleförordningen Examensordning Bilaga till Högskoleförordningen. Examensrätt Tillstånd för universitet/högskola/enskild utbildningsanordnare att utfärda viss examen. Examenstyp Sammanfattande beteckning på viss grupp av examina. Varje examenskod klassas i LADOK efter typ av examen enligt följande rekommenderade koder: B - Kompletteringsbevis avseende filosofie kandidatexamen D - Doktorsexamen E - Examen på så kallat basblock G - Äldre examen som ej kan inordnas i någon övrig examenstyp GG - Magisterexamen, Generell GK - magisterexamen, Konstnärlig H - Högskoleexamen HG - Högskoleexamen, Generell HK - Högskoleexamen, Konstnärlig K - Kandidatexamen KG -Kandidatexamen, Generell KH - Kandidatexamen, Konstnärlig L - Licentiatexamen M Magisterexamen 6

7 MG Masterexamen, Generell MK Masterexamen, Konstnärlig N Magisterexamen med bredd P - Påbyggnadsexamen X Grundexamen för doktorande Y - Yrkesexamen Y1 Yrkesexamen, Grundnivå Y2 Yrkesexamen, Avancerad nivå Z - Äldre examen av yrkestyp Ö - Övrig examen Fakultetsnämnd Organisatorisk indelning Nämnd med ledamöter enligt 2 kap. 6 i Högskolelagen som ansvarar för forskning och forskarutbildning. Fakultetsnämnd ansvarar också för grundutbildning om inte särskilda organ för denna finns. FFG-registrering För första gången registrerad. Se Registrering av student. Finansieringsform inom grundläggande utbildning Form för finansiering av kurser och program. Se Kurstyp. Finansieringsformsgrupp Lokal klassning och gruppering vid GU av kurstyper i ordinarie samt uppdrag. Finansieringsplan för studiefinansiering i forskarutbildningen Plan för hur en doktorands forskarstudier skall finansieras, dvs. doktorandens försörjning. Forskarnivå Se forskarutbildning Forskarskolor, lokala Forskarskola inrättad av ett eller flera lärosäten för forskarutbildning. Det finns även nationella forskarskolor. Forskarskolor, nationella Definieras som av regeringen och med särskilda medel inrättade forskarskolor för forskarutbildning. Det finns även lokala forskarskolor. Forskarstuderande Se doktorand. Forskarutbildning Utbildning inom högskolan som bygger på en grundläggande högskoleutbildning (normalt minst 180 högskolepoäng) och som därutöver ger de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning. Utbildningen omfattar 240 högskolepoäng i ett ämne för doktorsexamen eller 120 högskolepoäng för licentiatexamen. Forskarutbildning avslutas med licentiatexamen eller doktorsexamen. En etapp i utbildningen till doktorsexamen kan vara licentiatexamen. En person som avlagt licentiatexamen kan antas till senare del med avsikt att avlägga doktorsexamen. 7

8 Forskarutbildning - registrerade Dokumentation i LADOK av doktorands avsikt och rätt att, under den kommande halvårsperioden, delta i utbildningen. Free mover Student som på egen hand ordnar sina studier utomlands, dvs. utanför utbytesprogram. Kan avse såväl svenskar som reser utomlands för studier, som utländska studenter som reser till Sverige för att studera. Fördjupningsnivå Se Nivå - fördjupningsnivå Förkunskapsnivå Se Nivå förkunskapsnivå Försörjningstyper i forskarutbildningen Olika typer av finansiering av studierna. Se även Studiefinansiering, forskarutbildning. Redovisning av försörjning skall enbart avse den del av doktorandens verksamhet som avser forskarutbildning. Summan av försörjningstyperna skall alltid bli 100 procent av doktorandens aktivitet även om doktoranden har lägre aktivitetsgrad. Försörjningstyper som samlas in av SCB: - Anställning som assistent kombinerad med utbildningsbidrag eller klinisk assistenttjänst - Anställning som doktorand - Yrkesverksamhet utanför högskolan med anknytning till forskarutbildningen - Anställning inom det egna eller annat lärosäte med uppgifter som gäller forskning eller undervisning - Studiemedel - Stipendium - Utbildningsbidrag - Anställning som läkare eller motsvarande på undervisningssjukhus eller liknande - Försörjning saknas eller yrkesverksamhet utan anknytning till forskarutbildningen Genomströmning Ett samlingsbegrepp för studieresultat, flöden och andelen examinerade i den grundläggande högskoleutbildningen till exempel examensfrekvens, genomsnittlig studietid och högskolepoäng. Examensfrekvens anges som andelen examinerade inom ett visst antal år efter påbörjad utbildning. Andra genomströmningsbegrepp som används inom GU är till exempel prestationsgrad. Grundexamen Examen inom grundläggande högskoleutbildning. Se vidare Examen. Grundläggande behörighet Se Behörighet till grundläggande högskoleutbildning. Grundläggande högskoleutbildning Utbildning inom högskolan som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet och som inte utgör forskarutbildning. Den ska väsentligen bygga på nationella program inom gymnasieskolan och bedrivas i form av kurser som kan sammanföras till utbildningsprogram. 8

9 Uppdragsutbildning som bedrivs i enlighet med bestämmelserna i förordning (SFS 1997:845) om uppdragsutbildning kan tillgodoräknas som grundläggande högskoleutbildning förutsatt att villkoren i 7 i denna förordning uppfylls. Uppdragsutbildning ska särredovisas i högskolas årsredovisning. Basår och undervisning i svenska för utomnordiska gäststudenter är att betrakta som behörighetsgivande förutbildning, ej som grundläggande högskoleutbildning. Grundnivå Grundnivå omfattar utbildningsprogram och kurser som normalt bygger på kunskaper från gymnasieskolan eller på motsvarande kunskaper. Grundutbildning Se Grundläggande högskoleutbildning. Gäststudent Utländsk student som kommit till Sverige huvudsakligen i syfte att studera. Se även Studentutbyte Heltid - kurs Se Kurstakt. Heltidsstuderande Studerande som är registrerad för högskolestudier omfattande minst 1.5 högskolepoäng/1 poäng per vecka i genomsnitt under en termin. Motsvarar registrering om 30 högskolepoäng/20 poäng/termin eller 60 högskolepoäng/40 poäng/år. Studenter klassificeras som heltidsstuderande av SCB. Uppgiften härleds från bland annat LADOK-uppgifter om studietakt för kurstillfälle. Helårsprestationer Summa avklarade högskolepoäng på kurs/delkurs under en viss tidsperiod dividerat med 60. Helårsprestationer - ersättningsberättigande Antalet redovisade helårsprestationer för vilka ersättning erhålls enligt föreskrifter i regleringsbrev. Helårsstudenter Antalet studenter som är förstagångsregistrerade respektive fortsättningsregistrerade på ett kurstillfälle multiplicerat med kurstillfällets högskolepoängomfattning under en viss period dividerat med 60. Studenter som meddelat avbrott av studierna inom tre veckor efter påbörjad kurs ska inte ingå i beräkningen. Helårsstudenter - ersättningsberättigande Antalet registrerade helårsstudenter för vilka ersättning erhålls enligt föreskrifter i regleringsbrev. Till och med budgetåret 1994/95 benämndes ersättningen för helårsstudent - "Studentpeng". Huvudområde Av universitetet fastställt avgränsat kunskapsområde med en egen benämning och med möjlighet till fördjupade studier. Huvudområde kan sammanfalla med huvudämne men kan också vara ett kunskapsområde som är bredare. Huvudämne Av universitetet fastställt ämne med möjlighet till de fördjupade studier, inklusive självständigt arbete, som krävs för kandidat- respektive magisterexamen. 9

10 Högskola Utbildningsanstalt som har rätt att utfärda examina enligt högskoleförordningen, SFS 1993:221 eller SFS 1993:956 samt de som omfattas av övergångsbestämmelserna i SFS 1993:792. Används i dagligt tal ibland som samlingsbegrepp för universitet och högskolor. Högskolanybörjare Se Nybörjare, högskola. Högskoleexamen Generell examen inom grundnivå som omfattar minst 120 högskolepoäng. Universitetet bestämmer ev inriktningar. Fullständiga fordringar för examen anges i GUs examensordning Högskoleintroducerande utbildning Grundläggande högskoleutbildning om högst 30 högskolepoäng samordnad med gymnasial vuxenutbildning. Kallas vanligen collegeutbildning. Anordnas ej vid Göteborgs universitet. Högskolekod Kod för lärosäte i Sverige eller utomlands. Svensk kod fastställs av SCB.. För lärosäten utomlands används vanligtvis ERASMUS koduppsättning. Högskolenybörjare Se Nybörjare, högskola Högskolepoäng Se Poäng Högskoleprovet Ett på regeringens uppdrag utvecklat nationellt prov som högskolor ska använda vid urval till grundläggande högskoleutbildning. Resultatet är giltigt till utgången av det kalender halvår som infaller fem år efter provtillfället. Provet är avgiftsbelagt. Identitetsuppgifter Namn- och personnummer. I de fall svenskt personnummer saknas skapas ett nationellt interimspersonnummer. Inriktning på examen Precisering av vissa examensbenämningar i examensordningen. Den huvudsakliga inriktningen för en generell examen anges normalt i form av prefix och/eller suffix till examensbenämningen. Inriktning på yrkesexamen ska i vissa fall anges enligt SFS 1993:100, bilaga 2, SFS1993:221. ISCED 97 ISCED = International Standard Classification of Education. ISCED 97 är den internationella standarden (nomenklaturen) för utbildningsklassificering. UNESCO är huvudansvarig för ISCED 97. Nivå enligt ISCED 97 översatt till det svenska utbildningsväsendet: 0 = förskolenivå 1 = årskurs = årskurs = gymnasieskolan 4 = eftergymnasial utbildning kortare än 2år 5a = högskoleutbildning, min 3 år, normalt 4 år eller längre 10

11 5b = högskole- eller annan eftergymnasial utbildning, normalt 2-3 år 6 = forskarutbildning. Kandidatexamen Generell examen omfattande 180 högskolepoäng och innefattande fördjupade studier på 90- högskolepoängsnivån inom huvudområdet/ämnet, varav ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng. Fullständiga fordringar för examen anges i GUs examensordning. Klinisk assistent, anställning som Arbete inom klinisk utbildning och forskning. Bara den som avlagt läkar- eller tandläkarexamen eller antagits till forskarutbildning inom medicinskt vetenskapsområde får anställas som klinisk assistent. Anställning sker genom beslut av rektor. Anställningen ska vara tillsvidare i längst ett år. Anställningen får förnyas till att omfatta högst tre år sammanlagt. Kohort Används vid uppföljning av grundutbildning på program. En kohort är den grupp studenter som börjar från början av ett utbildningsprogram vid en viss tidpunkt utan avseende på eventuellt uppehåll. Kommun där kurs huvudsakligen ges Se Kursort. Kompletterande bevis Dokument som visar att en viss tidigare utfärdad examen motsvarar en kandidat- eller magisterexamen. Kompletterande utbildningar särskilt riktade till utländska akademiker Utländska akademiker kan komplettera sin tidigare utbildning i avsikt att få en anställning och för att kunna möta specifika nationella krav inom vissa yrken. Konstnärligt utvecklingsarbete En särskild nämnd med ansvar för det konstnärliga utvecklingsarbetet finns inrättad vid Göteborgs universitet Kull Kull används vid uppföljning av utbildning. En kull på ett utbildningsprogram är den grupp studenter som studerar dels från början av programmet med start vid en viss tidpunkt dels de som har till kommit i programmet via antagning till senare del av programmet eller via studieuppehåll förskjutit sig från en kull till en annan. Kurs Den största enhet inom grundläggande högskoleutbildning som åsätts betyg och för vilken det finns en fastställd kursplan. Även poänggivande praktik är kurs. Kurspaket är ej en kurs, utan flera. Kurser förekommer i praktiken även i forskarutbildning, men är ej föreskrivna i förordning. Kursbevis Dokument som utvisar att viss student godkänts i kurs. 11

12 Kursens poängomfattning Det högskolepoängtal som kursen är åsatt i kursplan. 1.5 högskolepoäng ska motsvara en veckas heltidsstudier. Kursens tidsperiod Tid från kursens första till dess sista dag. Används av CSN för beräkning av studietid. Grundas på uppgifter från högskola/ladok (startoch slutvecka) och student. Kursklassificering Hänförande av kurs till ett eller flera utbildningsområden för beräkning av ersättningar för helårsstudenter och helårsprestationer eller till för annat ändamål fastställd klass, till exempel utbildningstyp, ämnesgrupp och utbildningsnivå. Andra indelningar av kurser i klasser förekommer, till exempel för interna uppföljningsändamål. Vid Göteborgs universitet är t ex kurser klassade till ansvarig fakultetsnämnd (motsv). Kursomgång Beteckning som används för att skilja kurstillfällen åt där de andra specifikationerna som krävs för att identifiera ett kurstillfälle är identiska. Exempel: Biokemi C, 10 högskolepoäng, (fristående kurs, normal undervisningsform, dagtid, kurstakt 100 procent, kursort högskoleorten, starttermin ht -07), ges med start både vid terminsstart och vid terminsmitt. Kursort Den kommun/det land där huvuddelen av undervisningen sker eller, vid distansundervisning, huvuddelen av sammankomsterna sker. Kommun är i de flesta fall högskoleorten. Kommun kodas normalt med läns- och kommunkod. Kommun är i de flesta fall högskoleorten. Kommun anges med läns- och kommunkod enligt SCB:s kodförteckning. Vid distansundervisning där studierna genomförs med lika antal sammankomster i flera kommuner eller utan sammankomster, skapas en särskild kommunkod. Utländska kursorter anges med en 2-ställig bokstavskod enligt ISO-standard (ISO :1997). Kursperiod Den/de terminer under vilken/vilka undervisning (motsvarande) inom ett visst kurstillfälle pågår. Exempel: kurs X inom tandläkarutbildningen som pågår termin 1, 4 och 9. Kursperioden omfattar då dessa tre terminer. Kursplan Obligatoriskt dokument som definierar och ger föreskrifter för kurs. Kursplan fastställs av fakultetsnämnd eller på nämndens delegation. I kursplanen skall ingå 1. kursen benämning, såväl svensk som engelsk, 2. kursens poängtal och fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna, 3. syftet med kursen, 4. det huvudsakliga innehållet i kursen, 5. den kurslitteratur och de övriga läromedel som skall användas, 6. de krav på särskilda förkunskaper och andra villkor som gäller för att bli antagen till kursen, 7. formerna för bedömning av studenternas prestationer, 8. de betygsgrader som skall användas, 9. om kursen är uppdelad i delar, 10. det eller de utbildningsområde(n) som kursen tillhör 11. students möjlighet till byte av examinator efter 2 misslyckade tentamensförsök. 12

13 Enligt GUs arkivhandbok skall beslutade kursplaner skickas till centrala registraturet i Vasaparken för arkivering. Kopior skall också bevaras på respektive institution. Kurstakt Den takt med vilken utbildning vid visst kurstillfälle ges, till exempel heltid eller deltid. Kurstakten anges i procent av genomsnittlig poäng per vecka under hela kursperioden (1.5 högskolepoäng per vecka = 100 procent). Kurstid Tid på dygnet alternativt dagar under veckan då undervisning huvudsakligen sker. Exempel: dag, kväll, veckoslut, blandad. Kurstillfälle Specifikation av visst antagnings- och/eller registreringsalternativ för kurs. Ett kurstillfälle definieras av kurs, kursperiod, starttermin, kurstakt, kursort, kurstid, undervisningsform, kurstyp och kursomgång. Kurs definieras av en kursplan. Vid specifikation av kurstillfälle (kurstillfälleskod) i LADOK anges även hur kursens poäng fördelar sig mellan terminer om kursperioden omfattar mer än en termin. Kurstyp Beteckning för att klassificera visst kursutbud utifrån krav på uppföljning av studerande och särredovisning av studier med mera i högskolornas årsredovisningar (motsvarande). Vid GU finns följande kurstyper IU KB KY MIL MUS NÄT ORD STE SU SÄL SÄU SÅ SÅB SÅS U UFL UH UM UV VK Internutbildning Kombinationsutbildning Kvalificerad yrkesutbildning Lärarutbildning för officerare Museion Nätuniversitetet Ordinarie utbildning Stenbyskolans utbildningar Sommarkurs Särskild lärarutbildning Särskild lärarutbildning Uppdrag Särskilda åtaganden Särskilt åtagande basår Särskilt åtagande svenska Uppdragsutbildning Den förnyade lärarutbildningen Uppdrag för annan högskola Utbildning för annan myndighet Uppdragsutbildning Vårdhögskolan Vårdhögskolans kurser Motsvarande klassificering kan även göras för utbildningsprogram (finansieringsform). KY, Kvalificerad yrkesutbildning Eftergymnasial utbildningsform som bygger på nära samarbete mellan arbetslivet och olika utbildningsanordnare (gymnasieskola, komvux, universitet/högskola och utbildningsföretag). Utbildningen finansieras av Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, som också fastställer 13

14 utbildningsplanerna. En kvalificerad yrkesexamen omfattar normalt 80 KY-poäng. Kurserna i KY kan i undantagsfall tillgodoräknas inom högskolan, men det avgörs av respektive lärosäte. Köpande högskola Se Beställande högskola LADOK Lokalt ADB-baserat studiedokumentationssystem Ladok är ett nationellt system för studieadministration inom högre utbildning i Sverige. Systemet ägs av högskolorna tillsammans genom ett konsortium. Idag ingår 36 högskolor i konsortiet samt Centrala studiestödsnämnden (CSN). Se även studieregister Land där kursen huvudsakligen ges Se Kursort. Licentiatexamen Examen inom forskarutbildning som avser en omfattning om 120 högskolepoäng. Examens innehåll med mera fastställs av fakultetsnämnd. Läsår Höst- och vårtermin sammantagna. Omfattningen är inte reglerad i författning. CSN infordrar särskild uppgift om läsårets start- och slutdatum. Magisterexamen Generell examen på avancerad nivå. Magisterexamen, 60 högskolepoäng, skall omfatta motsvarande ett års heltidsstudier och ha en nära koppling till utbildning på forskarnivå Fullständiga fordringar för examen anges i GUs examensordning Magisterexamen med ämnesbredd Generell examen med av respektive lärosäte fastställd inriktning, omfattande minst 40 poäng, varav ett självständigt arbete om minst 10 poäng. Examen kan uppnås av student som tidigare avlagt examen om minst 120 poäng eller motsvarande utländsk examen.fullständiga fordringar för examen anges i högskoleförordningen, bilaga 2 eller SFS 1993:221 samt i förekommande fall i lokala föreskrifter. Fullständiga fordringar för examen anges i GUs examensordning Magisterexamen med ämnesdjup Generell examen omfattande minst 160 poäng och innefattande fördjupade studier på 80- poängsnivån i huvudämnet, varav ett självständigt arbete om minst 20 poäng eller två om vardera 10 poäng. Fullständiga fordringar för examen anges i GUs examensordning Masterexamen Generell examen på avancerad nivå. Masterexamen, 120 högskolepoäng, skall omfatta motsvarande två års heltidsstudier och ha en nära koppling till utbildning på forskarnivå Fullständiga fordringar för examen anges i GUs examensordning Moment Se Delkurs Mål för antal examina I regleringsbrev fastställda mål för lägsta antal avlagda examina av viss kategori. Om interna mål finns anges det i fakultetsnämndernas verksamhetsuppdrag. 14

15 Nationellt forskningsämne Gruppering av forskningsämnen som fastställs av SCB:s programråd för forsknings- statistik. Gruppering i tre olika nivåer: 12 nationella forsknings- ämnes områden (2-siffernivå), 55 nationella forsknings- ämnesgrupper (3-siffernivå) och cirka 245 nationella forsknings- ämnen (4-siffernivå) Nettostudietid i forskarutbildning Se Studietid i forskarutbildning - nettostudietid. Nivå - fördjupningsnivå Klassifikation av kurs med avseende på djup. Utöver 40-poängsnivån (grundkursnivå) finns 2 fördjupningsnivåer, 60-poängsnivån (kandidatnivån) och 80-poängsnivån (magisternivån). Även sådana kurser som tillsammans med självständigt arbete utgör grund för utfärdande av kandidat- respektive magisterexamen klassificeras som 60- respektive 80-poängsnivå. I LADOK används beteckningen djup. Nivå - förkunskapsnivå Klassifikation av kurs med avseende på förkunskapskrav i ämnet. Följande nivåer förekommer 1-20 poäng (A-nivå) poäng (B-nivå) 1-40 poäng (AB-nivå) poäng (C-nivå) poäng (D-nivå) poäng (CD-nivå) 81- poäng (E-nivå). I LADOK används beteckningen nivå. Nivå utbildningsnivå Enligt den nya nivåindelningen som infördes 1 juli 2007 indelas utbildningen i 3 utbildningsnivåer, nämligen 1 = grundnivå 2 = avancerad nivå 3 = forskarnivå Dessutom finns i Ladoksystemet nivå 0 = förberedande nivå (basårsutbildning) Nollaktiv (forskarutbildning) Se Aktivitet. NU-databasen Högskoleverkets interaktiva databas (Nationell uppföljningsdatabas) med aktuell högskolestatistik. NyA Nytt och för alla lärosäten gemensamt antagningssystem för antagning till grundläggande högskoleutbildning. Nybörjare i forskarutbildning Doktorand som för första gången redovisar en aktivitet om minst 1 procent under kalenderhalvår. Om noll-aktivitet rapporteras för en nybörjare i forskarutbildningen anses forskarutbildningen inte vara påbörjad. 15

16 Nybörjare i forskarutbildning vid ett visst universitet/viss högskola Doktorand som för första gången redovisat en aktivitet om minst 1 procent, vid ett visst universitet/viss högskola. Nybörjare, högskola- Student som för första gången är registrerad i grundläggande högskoleutbildning vid ett visst universitet eller en viss högskola. Synonymt används begreppet Nybörjare vid en viss högskola. Nybörjare, högskole- Student som för första gången är registrerad i grundläggande högskoleutbildning i Sverige. Nybörjarhalvår i forskarutbildning Kalenderhalvår för påbörjandet av studier i forskarutbildning Studierna anses påbörjade då aktivitet om minst 1 procent redovisats under ett kalenderhalvår. Nätuniversitetet NSHU - Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, oftast kallad Nätuniversitetet. Nätuniversitetet är ett samarbetsorgan för universitet och högskolor vad gäller studier på nätet. Nätuniversitetsutbildning Nätuniversitetsutbildning är IT-stödd distansutbildning som annonseras via Nätuniversitetet och som använder Internet som kommunikationsmedel. Omfattning på kurs Se Kursens högskolepoängomfattning. Omfattning på program Utbildningsprogrammets omfattning i högskolepoäng enligt utbildningsplan. Platser Är inte ett entydigt begrepp. Se dels Anganingstal dels Planeringstal. Planeringstal En uppgift om dimensionering av utbildning på såväl kurs/kurstillfälle som utbildningsprogram. Framtas ofta vid budgetprocessen. Poäng En poäng motsvarar heltidsstudier under en vecka enligt det äldre sättet att poängsätta utbildning. Enligt det poängsystem (högskolepoäng) som infördes 1 juli 2007 så motsvarar heltidsstudier under en vecka 1.5 högskolepoäng. Poängomfattning i examen Antal poäng ingående i examensfordringarna enligt examensordningen. Poängomfattningen för den enskilde studenten benämns persons poängomfattning i examen. Poängproduktion Se Avklarade poäng 16

17 Prestationsgrad Antal helårsstudenter i relation till antal helårsprestationer under en viss tidsperiod, t e x budgetår. Se Helårsstudenter och helårsprestationer. Program Se Utbildningsprogram. Programfart Den genomsnittliga takt med vilken ett utbildningsprogram vid ett visst tillfälle ges till exempel heltid eller deltid. Jämför Kurstakt. Exempel: SYO-programmet ges bland annat med en programfart om 60 procent där första och sista terminens undervisning ges med 100 procent fart och de mellanliggande terminerna med lägre fart. Programnybörjare Student som för första gången registreras på kurs inom utbildningsprogram som normalt leder till en viss yrkesexamen. Programnybörjare i officiell statistik är en student bara en gång per yrkesexamen oavsett högskola och oavsett byten av studieinriktning inom samma examen. I uppföljning inom Göteborgs universitet betyder programnybörjare nybörjare på ett visst utbildningsprogram vid GU. Programort Den ort där huvuddelen av undervisningen (motsvarande) bedrivs. Används för klassificering av de utbildningsprogramtillfällen som ges på annan ort än högskoleortens. Vid utlandsförläggning är ort lika med land. Programtillfälle Specifikation av utbud av visst utbildningsprogram med angivande av starttermin, programfart, undervisningsform, programort och programtyp. Programtyp Se Kurstyp. Prov Muntlig, skriftlig eller annan form av examination på kurs, del av kurs eller moment inom del av kurs. Begreppet finns i författningstext om forskarutbildning och om disciplinärenden, men används också inom grundläggande utbildning. Prov i kurs Se Delkurs. Reell kompetens Form av grundläggande eller särskild behörighet. Registrering av student Dokumentation i studieregistret av en studerandes avsikt och rätt att delta i kurs (motsvarande) under viss period. Registrering på kurs sker terminsvis under kursperioden. 17

18 Registrering av student - för första gången registrerad (FFG-registrering) Dokumentation i studieregistret av en studerandes avsikt och rätt att för första gången delta i kurs (motsvarande) under en viss period. Resursgrundande. Registrering av student - fortsättningsregistrering (FO-registrering) Dokumentation i studieregistret av en studerandes avsikt och rätt att, inom ett visst kurstillfälle som pågår under flera terminer, fortsatt delta i studierna i detta kurstillfälle under kursperioden. Resursgrundande. FO-registrering av en student förutsätter att studenten har en tidigare FFG-registrering i detta kurstillfälle Registrering av student - omregistrering (OM-registrering) Dokumentation i studieregistret av en studerandes avsikt och rätt att delta i samma undervisning (motsvarande) en andra, tredje etcetera gång. Ej resursgrundande. OM-registrering i LADOK är knuten till kurs, ej till termin inom kursperiod, och kan ej förekomma samma termin som en FFG-registrering eller FO-registrering på kursen för en student. Rekryteringstäthet Antalet högskolenybörjare under ett läsår från en viss region dividerat med befolkningen i åldern år i regionen vid motsvarande årsskifte. Självständigt arbete Avser vanligen examensarbete/uppsats för kandidat- eller magisterexamen. Förekommer även inom vissa yrkesexamina. (Redovisas som kurs eller del av kurs). Social bakgrund (SEI och SUN) Social bakgrund (socialt ursprung) definieras som föräldrarnas samhällsklass. Det vanligaste måttet är SEI (socioekonomisk grupp) som huvudsakligen bygger på yrke. Studentens (hög- skolenybörjarens) sociala bakgrund beskrivs som den högsta av faders/moders socioekonomiska grupp (SEI) enligt en fastställd ordning. Uppgifterna om föräldrarnas SEI har hittills hämtats från folk- och bostadsräkningarna. SUN (svensk utbildnings- nomenklatur) i form av föräldrarnas utbildningsbakgrund kan användas som mått på social bakgrund. Sommarkurs Kurs under sommaren, icke läsårstid, det vill säga från och med månadsskiftet maj/juni till och med månadsskiftet augusti/september. Se även Läsår. Standardbehörighet Särskild behörighet till en utbildning som vänder sig till nybörjare i högskolan anges i en standardbehörighet. Se även Behörighet till grundläggande högskoleutbildning. Studerandeutbyte Samtliga studenter i poängsatt studerandeutbyte på utbytesprogram (EU-program, Nordplus och bilaterala program). Ett av flera mått som används för att belysa högskolans internationella kontakter. Statliga högskolor De universitet och högskolor för vilka staten är huvudman. 18

19 Student Individ som är antagen till och bedriver högskoleutbildning. Avser både grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning. Studentpeng Se Helårsstudenter - ersättningsberättigande. Studentutbyte/studerandeutbyte Inresande eller utresande studenter som deltar i poängsatta utbytesprogram, såsom EU-program, Nordplus och/eller bilaterala program i Sverige eller utomlands. Används för att belysa universitetets internationella kontakter. Studieavbrott Studieavbrott innebär att studenten definitivt avbryter sina studier på den aktuella utbildningen, kurs eller utbildningsprogram. Det finns 2 typer av avbrott, avbrott och tidigt avbrott. Tidigt avbrott sker inom 3 veckor efter kurs- eller programstart. Ett tidigt avbrott på kurs skall ej tas med i anslagsavräkningen. Student som anmält tidigt avbrott på kurs eller program kan söka utbildningen på nytt en ny termin. Studiebidrag Se Studiemedel. Studiefinansiering, forskarutbildning Av högskolan utgiven ersättning i form av anställning som doktorand, utbildningsbidrag eller annan typ av anställning i vilken forskarutbildning ska bedrivas på hel- eller deltid eller annan form av studiefinansiering till exempel stipendium. Endast den som fakultetsnämnden bedömer har säker studiefinansiering under hela utbildningen kan antas till forskarutbildning. Studiefinansiering, grundutbildning Se Studiemedel Studielån Se Studiemedel Studiemedel Ett statligt studiestöd för studerande i gymnasiala och eftergymnasiala studier. Studiemedel består av en bidragsdel och en lånedel. Studiemedel beräknas per påbörjad kalendervecka som motsvarar antal poäng. Den generella bidragsdelen uppgår för närvarande till 1,51 % och lånedelen till 2,88 % av prisbasbeloppet per vecka. För högskolestudier kan den studerande beviljas studiemedel i högst 240 veckor. Studieplan, allmän (forskarutbildning) Dokument som definierar och ger föreskrifter för forskarutbildning i ett ämne. Allmän studieplan - ska finnas för varje ämne. Se även Studieplan, individuell. I allmän studieplan för forskarutbildning inom ett ämne skall anges 1. det huvudsakliga innehållet i utbildningen och i förekommande fall den litteratur som är obligatorisk inom ämnet, 2. den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen, 3. de krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller för att antas till utbildningen /särskild behörighet), 4. de föreskrifter om urval som gäller vid antagning till utbildningen, 19

20 5. de prov som ingår i utbildningen, 6. i förekommande fall möjligheten att avsluta en del av utbildningen med licentiatexamen. Studieplan, individuell (forskarutbildning) Dokument som innehåller en tidsplan för doktorandens forskarutbildning, en beskrivning av de åtagandensom doktoranden och fakultetsnämnden har under utbildningstiden samt vad som i övrigt behövs för att utbildningen skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Individuell studieplan - skall upprättas för varje doktorand och fastställas av fakultetsnämnden. Studieplanen skall följas upp av fakultetsnämnden minst en gång varje år. Se även Studieplan, allmän Individuell studieplan kan dokumenteras i Ladok. Studieregister Dokumentation om behörighet, urvalsgrund, antagning, deltagande i utbildning och prov, studieresultat, betyg, tillgodoräknad utbildning eller annan tillgodoräknad verksamhet samt examen. Varje högskola ska föra ett studieregister och där ange uppgifterna individuellt för varje student. Student ska informeras i de fall registret förs med ADB. Nästan samtliga högskolor i Sverige använder studiedokumentationssystemet Ladok. Se Ladok. Studieresultat Se Avklarade poäng. Studiestöd Statligt finansiellt stöd till studerande i form av studiemedel och andra studiestöd. Finns olika typer. Vanligast vid högskolestudier är studiemedel. Se Studiemedel. Studietakt Se Kurstakt Studietid i forskarutbildning - bruttostudietid Antalet terminer från första termin med aktivitet om minst 1 procent till och med terminen för forskarexamen. Till och med 1997/98 användes följande definitioner: 1. Tiden från och med termin efter första avlagda grundexamen till och med examenstermin. 2. Studietiden från och med nybörjartermin till och med examenstermin. Studietid i forskarutbildning - nettostudietid Med nettostudietid avses tiden från forskarutbildningens början till examen, omräknat till heltid. Heltidsomräkningen görs utifrån aktivitetsgrad per kalenderhalvår. Se även Aktivitet. Studieuppehåll Uppehåll i studierna som anmälts till högskolan av studenten. Förekommer på program. Skäl för studieuppehåll kan vara sociala, medicinska eller andra till exempel vård av barn, värnpliktstjänstgöring eller studentfackligt uppdrag. Stödundervisning i svenska för studerande med invandrarbakgrund Åliggande för samtliga universitet och högskolor att vid behov anordna undervisning. Stödundervisningen är inte grundläggande högskoleutbildning. Medel anvisas under anslagen till grundläggande högskoleutbildning. 20

21 SUN 2000 Svensk utbildnings- nomenklatur (SUN) är en kod för klassificering av utbildning. Koden består av en nivåmodul och en inriktningsmodul. Exempel: Magisterexamen i engelska får nivåkod 546 5=eftergymnasial utbildning 2 år eller längre 4=minst fyra men ej fem år 6=generell utbildning vid universitet/högskola och inriktningskod 222b 2=humaniora och konst 22=humaniora 222=främmande språk 222b=engelska SUN 2000 är anpassad till den internationella utbildningsklassificeringen ISCED 97. SÄL, Särskild lärarutbildning Utbildningssatsning för att göra obehöriga lärare behöriga. Numera gäller satsningen enbart lärare i gymnasiets yrkesämnen. Säljande högskola Se Verkställande högskola Svenska för utomnordiska gäststudenter Åliggande för samtliga universitet och högskolor att vid behov anordna undervisning. Denna undervisning är inte grundläggande högskoleutbildning. Medel anvisas under anslagen till grundläggande högskoleutbildning. Särskild behörighet till forskarutbildning Se Behörighet till forskarutbildning. Särskild behörighet till grundläggande högskoleutbildning Se Behörighet till grundläggande högskoleutbildning. Särskilda skäl En av urvalsgrunderna för tillträde till grundläggande högskoleutbildning. Tillämpningsföreskrifter utfärdas av Högskoleverket. Särskilda åtaganden I regleringsbrevet angivna särskilda åtaganden för universitetet. Där till anges på vilket sätt eventuell ersättning ska beräknas. Sökande Individ som anmält sig till en eller flera högskoleutbildningar (kurser/program). Exempel på mått på antal sökande är: -totalt antal individer som anmält sig till viss högskola/visst sökalternativ -antal individer som i första hand anmält sig till viss högskola/visst sökalternativ. Jämför Behörig sökande. Takbelopp Den högsta ersättning för helårsprestationer och helårsstudenter som universitetet sammantaget kan erhålla under ett budgetår. Används även inom universitetet vid anslagsfördelningen. Termin Del av läsår. Läsåret delas normalt i höst- och vårtermin. 21

22 Tillgodoräknande Beslut om att viss utbildning, kunskaper eller färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet motsvarar viss kurs/del av kurs i grundutbildning eller del av forskarutbildning. Ej resursgrundande. TUA Avtal mellan staten och vissa landsting om samarbete om grundutbildning av tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av tandvården. I avtalet regleras bl.a. ersättning för landstingens medverkan i tandläkarutbildning och kliniskt inriktad odontologisk forskning, den s.k. TUA-ersättningen eller det s.k. TUA-anslaget. Underrepresenterat kön En av urvalsgrunderna för tillträde till grundläggande högskoleutbildning. Vid likvärdiga meriter får urval ske med hänsyn till kön. Syfte ska då vara att förbättra rekryteringen av det underrepresenterade könet. Undervisning Verksamhet enligt en kursplan eller inom ett angivet program syftande till att ge individer en bestämd kunskapsmässig, yrkesmässig eller kulturell utbildning. Till undervisning räknas även handledning på grundutbildningsnivå. Även handledning i forskningsmetodik för forskarstuderande räknas som undervisning medan handledning av doktoranders avhandlingsarbete räknas som forskning. Undervisningsform Se Distributionsform Universitets- och högskoleregistret Centralt register över studenter vid universitet och högskolor, som administreras av SCB. Registret skall utgöra underlag för offentlig statistik över utbildningar vid landets universitet och högskolor som behövs för uppföljning, utvärdering och information. Uppdragsutbildning Uppdragsutbildning regleras i förordning (SFS 2002:760) om uppdragsutbildning och avser utbildning som anordnas mot avgift från annan än fysisk person. Uppdragsgivaren utser deltagarna i utbildningen. Uppdragsutbildning kan tillgodoräknas som grundläggande högskoleutbildning förutsatt att villkoren i 6 i förordning SFS 2002:760 uppfylls. I lärosätenas årsredovisningar skall uppdragsutbildning särredovisas. Uppdragsutbildning skall särskiljas från beställd utbildning Se Beställd utbildning. Urvalsgrund för tillträde till grundläggande högskoleutbildning Instrument för rangordning av sökande när inte alla behöriga sökande kan antas. Endast vissa urvalsgrunder är tillåtna enligt högskoleförordningen. Kompletterande föreskrifter utfärdas av Högskoleverket. Urvalsmodell Viss kombination av urvalsgrunder gemensamma för ett flertal anmälningsalternativ. Används för att underlätta information om tillträde till utbildning och i datorstöd i antagningsprocessen. Utbildning åt annat universitet/högskola Se Beställd utbildning. 22

23 Utbildningsbakgrund för studerande Utbildningsbakgrund kan vara genomgången linje, program eller kurs i gymnasieskolan eller annan utbildningsbakgrund. Utbildningsnivå Se Nivå utbildningsnivå Utbildningsnivå - fördjupningsnivå Se Nivå fördjupningsnivå Utbildningsnivå - förkunskapsnivå Se Nivå förkunskapsnivå Utbildningsnivå ISCED 97 Se ISCED 97. Utbildningsnivå SUN Se SUN. Utbildningsområde Indelningsgrund för regeringens resurstilldelning till grundläggande högskoleutbildning. Förteckning över utbildningsområden med förkortningar enligt LADOK: DA DE FA HU ID JU KO MM MU NA OD OP SA TA TE TL LU VÅ ÖV dansområdet designområdet farmaceutiska området humanistiska området idrottsliga området juridiska området konst området media området musik området naturvetenskapliga området odontologiska området opera området samhällsvetenskapliga området teaterområdet tekniska området teologiska området undervisningsområdet (avser den praktisk-pedagogiska delen i lärarutbildningen) vårdområdet övriga området (avser journalist- och bibliotekarieutbildningar samt praktiskestetiska kurser i lärarutbildningar exklusive kurser som tillhör de konstnärliga utbildningsområdena). Utbildningsplan Dokument som definierar och ger föreskrifter för visst utbildningsprogram. Utbildningsprogram inrättas av fakultetsnämnd. Utbildningsplan fastställs av fakultetsnämnd I utbildningsplanen skall anges 1. de kurser som utbildningen omfattar, 2. den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen, 23

24 3. de krav på särskilda förkunskaper och andra villkor som gäller för att bli antagen till utbildningen. För ämne inom forskarutbildning ska i stället finnas studieplan. Utbildningsprogram Utbildning som består av en, för universitetet särskilt fastställd, kombination av kurser. För utbildningsprogram i grundläggande högskoleutbildning ska finnas utbildningsplan. Yrkesexamina finns förtecknade i bilaga 2 till högskoleförordningen. Yrkesprogram - program som normalt leder till en yrkesexamen (Y-prog). Andra program - program som normalt inte leder till en yrkesexamen (A-prog). Utbildningstyp Form för klassificering av utbildningsutbud i grundläggande högskoleutbildning för användning i LADOK och NyA. I LADOK används till exempel kurs inom program (KL) "fristående kurs (FK). Begreppet används i antagnings- och registreringssammanhang. Utbildningsuppdrag I regleringsbrev fastställda krav, ramar och restriktioner för universitets grundläggande högskoleutbildning med mera för en bestämd tidsperiod. I utbildningsuppdraget anges mål för antal examina och antal helårsstudenter, takbelopp för respektive universitet och högskola samt eventuella särskilda åtaganden. Även inom GU ges utbildningsuppdrag till fakultetsnämnder för vidare fördelning. Utbytesprogram Utbyte av lärare och/eller studenter i avtalsreglerade former. Avser bland annat EU:s utbytesprogram, Nordplus och bilaterala (avtal mellan två högskolor) utbytesprogram. Utlandsförlagd utbildning Grundläggande högskoleutbildning som är förlagd utomlands, bekostas av en högskola, och för vilken ersättning erhålls för såväl helårsstudent som helårsprestation. Avser således ej utbytesprogram. Utlandsstudier Studier utomlands för vilka studiemedel beviljats. Mäts via CSN:s uppgifter om utbetalade studiemedel för studier utomlands. Utlandsstudier - ersättningsberättigande Ersättning för helårsstudent (HST) erhålls för student som gör studieuppehåll för att bedriva en del av sina studier, motsvarande högst 120 högskolepoäng, vid utländskt universitet. Studenten ska före utlandsvistelsen ha fullgjort minst 60 högskolepoängs studier vid universitetet. Ersättning för helårsprestation (HPR) erhålls inte. Utländsk bakgrund Personer som själva är utrikes födda eller som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. I SCB:s rapporter om studenter med utländsk bakgrund (UF 19) räknas inte adoptivbarn som utrikes födda. För personer som är adopterade har adoptivföräldern prioriterats före den 24