Dokumentation av arbetskonferens maj 2002 i Borås kring frågan:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dokumentation av arbetskonferens 23-24 maj 2002 i Borås kring frågan:"

Transkript

1 De många sammanhangens studenter - i högskolesammanhang Dokumentation av arbetskonferens maj 2002 i Borås kring frågan: Hur förbättrar vi, inom högskolan, förutsättningarna för studieframgång för studenter med utländsk bakgrund? Konferensen anordnad och dokumenterad av Högskolan i Borås och Göteborgs Universitet.

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Mångfald och kvalité - plenarföredrag... 4 Konferensdeltagarnas presentationer under den första konferensdagen... 6 Elena Serban, studerande vid Lunds universitet... 6 Ingrid Lomfors, föreståndare för Grundtviginstitutet vid Göteborgs universitet... 7 Eva Wictor och Inger Hellström, Högskolan i Halmstad... 8 Christina Engblom, Högskolan i Jönköping... 8 Per-Inge Båtnes, Oslo högskola... 9 Marie Thavenius och Jessica Linström, Malmö Högskola Kvällsaktivitet Frågeställningar inför andra dagens presentationer och gruppdiskussioner Konferensdeltagarnas presentationer andra konferensdagen Margareta Holmegaard och Qarin Franker, Göteborgs Universitet Maria Oskarsson och Sören Andersson, Institutionen för statsvetenskap resp. Institutionen för svenska språket, Göteborgs Universitet Pia Götebo Johannesson, Jämlikhetssekreterare, Göteborgs Universitet Karin Sandwall och Susanne Jämsvi, Högskolan i Borås Håkan Ericson, Högskolan i Jönköping Göran Hillgren, Kista Open Academy Catarina Nordensson, Malmö Högskola Karl-Albert Hjelmborn, Sveriges förenande studentkårer SFS och Chato Rasoal, studerande på Högskolan i Borås Slutsummering av konferensdeltagarnas diskussioner Centrala frågor Svårigheter för studerande med utländsk bakgrund Språket Svårigheter för språk- och studiehandledningen (support): Slutsatser Konferensdeltagarnas utvärdering Hur går vi vidare? Avslutning Bilagor:

3 Bakgrund Göteborgs universitet och Högskolan i Borås anordnade en tvådagars arbetskonferens i Borås den 23 och 24 maj Konferensen anordnades för att inventera den erfarenhet som finns på universitet och högskolor när det gäller utbildningen av studenter med annat modersmål än svenska. Samtidigt ville konferensanordnarna skapa ett nätverk för kunnig personal som arbetar med utbildning av denna studerandegrupp. För att betona att studenter med andra modersmål än svenska inte är en homogen grupp, utan studerande med en mycket varierande bakgrund och olika förutsättningar för högskolestudier, kallar Mångfaldsutredningen (SOU 2000:47) studenter med utländsk bakgrund och annat modersmål än svenska De många sammanhangens studenter. Stora resurser avsätts idag för att rekrytera de många sammanhangens studenter till högskolestudier. Dessa projekt är lovvärda och lyckas också ofta. I takt med att vi inom högskolan får alltfler studenter med utländsk bakgrund och annat modersmål än svenska måste vi dock omgående börja fokusera på dessa studenters lärandesituation, när de väl påbörjat sina högskolestudier. Även enstaka studiemisslyckanden kan omintetgöra större rekryteringssatsningar. Vår huvudfråga inför konferensen var: Hur förbättrar vi, inom högskolan, förutsättningarna för studieframgång för studenter med utländsk bakgrund? Lärare och administratörer, som representerade både svenska och norska universitet och högskolor, deltog i konferensen. Här ses några av dem i livligt samspråk under en fikapaus. 3

4 Konferensen avsåg således lärandesituationen INNE på högskolan för studenter med utländsk bakgrund; inte utbytesstudenter inom t ex Sokrates och Erasmusprogrammen och heller inte rekryteringsproblematiken. Konferensen ville visa goda exempel och sprida erfarenheter av arbete med studenter med utländsk bakgrund inom företrädesvis följande områden: Språkhandledning i svenska som andraspråk Studiehandledning Bas- och introduktionsår Fortbildning av högskolans lärare Första konferensdagen ägnades åt presentation av projekt på de olika högskolorna runt om i landet. Även representanter från Högskolan i Oslo (från SEFIA, Senter for flerkulturelt og internasjonalt arbeid) medverkade. Det gavs tillfällen till frågestunder och diskussioner. Genom att vi hela tiden satt i smågrupper om fem personer kunde diskussionen hållas levande. Dagen utmynnade i frågeställningar som låg till grund för andra dagens presentationer och diskussioner. Frågeställningarna sorterades i övergripande teman. I rapporten redogörs för deltagarnas föredrag och huvudtankar från diskussionerna. Därefter följer en sammanfattning med konferensdeltagarnas slutsatser som utgångspunkt. Mångfald och kvalité - plenarföredrag Konferensen inleddes med att rektorn för Högskolan i Borås, Said Irandoust, gav en mycket intresseväckande inledning på konferensen kring Mångfald och kvalité. Han talade, dels utifrån egen erfarenhet som ung utländsk akademiker i svensk högskola, dels som rektor och tillika medlem i regeringens rekryteringsdelegation. Said Irandoust började med att poängtera att vi måste utgå från oss själva. Viktigt att konstatera hur den egna bakgrunden ser ut. Vilka värderingar och erfarenheter har avgörande betydelse för mitt tänkande? Det finns många olika sätt att reagera och vara på, lika många som våra fingrars avtryck. Det gäller därför att förbereda utbildningen på högskolan så att alla får möjlighet att komma fram och tillgodogöra sig kunskaper. Det gäller att motverka en snedrekrytering, något som vi hittills inte lyckats med. Vi måste låta bl.a. människor från olika kulturer komma in och han angav flera argument för sin ståndpunkt : rättviseargument alla måste få samma chanser representationsargument - olikheter behövs i alla beslutsfattande organ demokratiutveckling vi måste arbeta för hållbar kunskap resursargument vi behöver olika förmågor kvalitetsargument tillsammans kan vi få bättre resultat 4

5 Det finns många hinder eller utmaningar som universitetsvärlden måste ta itu med. Ökade kostnader brukar anföras som ett argument för att man inte vidtar åtgärder. Ett annat hinder är reproduktionsförklaringen, när vi enbart utgår från den egna erfarenheten och inte ser andras tankar och bakgrund. Våra perspektiv är kanske för snäva. Vi saknar ibland helt enkelt förståelse och kompetens kring dessa frågor. Men i dagens samhälle behöver vi mångfald och olika infallsvinklar krävs för att vi skall klara av att göra utbildningarna attraktiva och förbereda för mångfald.varför är då det så angeläget? Genom att blanda olika erfarenheter och olika människor undviks stagnation och kreativiteten ökar. Tvärgrupper ger ofta fler infallsvinklar än homogena och likriktade grupper. Det gäller därför att se på innehåll och metoder i vårt arbete. Irandoust målade i färgrika bilder upp den kommande tiden och förutspådde ett tredje världskrig, det s.k. kompetenskriget. Han varnade för passivitet och att inte i tid se om vårt hus; det gäller också att ha beredskap och kunna ta emot och attrahera studerande med olika bakgrund. Det som nu behövs är långsiktiga strategier. Det är också nödvändigt att göra uppföljningar och för det krävs instrument. Detta är bara möjligt om man har ledningens stöd och fulla engagemang. Ledningen bör initiera och vara lyhörd. Det krävs att högskolan inte isolerar sig utan också börjar på allvar engagera sig ute i samhället. Som exempel på detta gav han läxhjälpsarbete ute i skolorna initierat av högskolestuderande. Men det gäller så mycket mer. Man kan t ex knyta kontakter mellan högskolestuderande. Andra exempel är att engagera lokala idrottsföreningar och få in ungdomar tidigt i viktiga sammanhang. Det gäller att visa att man bryr sig. Rektorn hade ett lösenord: Våga vara rättvis, behandla inte alla lika! Detta menade han var viktigt i många sammanhang. Om lärandet är individuellt, då bör väl även examinationssystemet vara det! Högskolan måste kunna tänka i nya banor. Hur skall man i högskolan kunna skapa förståelse för mångfald? Man bör diskutera mångfaldsfrågor i många sammanhang. Men det räcker inte. Det måste också få genomslag i själva organisationen. Man skall också se på mångfaldsmålet och fundera på hur det går ihop med annan målsättning. Man måste stämma av och hela tiden försöka nå ut med mångfaldstankarna. Det är nödvändigt att ta ställning och se vad man menar med detta i varje organisation, så att det inte bara blir en klyscha. Se varje student som en vision i sig! uppmanade Irandoust oss. Det måste vara vår ambitionsnivå och strävan. Då behöver vi vara flexibla och försöka utgå från individen. Följande frågor måste då besvaras: Varför är du på högskolan? och Vad vill du uppnå? Utbildningen bör bygga på att alla behöver lyckas. Då behövs bättre stöd och närhet. Det krävs högre grad av individualisering, mindre betygshets och negativ stress. Man måste också trivas och därför behövs en levande och hel Campus. För att detta ska lyckas krävs reflektion och förändringskapacitet hos alla. Högskolan skall upplevas positivt i alla läger i hela samhället poängterade Irandoust. Den tredje uppgiften är mycket angelägen. Han uppmanade oss att våga experimentera och också att våga misslyckas! Att ge och få feed-back och fokusera mot individen är avgörande för hur vi lyckas. Förändringar är det naturliga tillståndet, poängterade Irandoust och vi måste komma ihåg att vi jobbar med människoöden. Därför måste vi bemöta alla människor med respekt och öppenhet. Vi måste visa kompromissvilja och inte minst ge möjlighet till goda förebilder. På så sätt skapas experimentlust och fantasi. Avslutningsvis citerades Euripides och arbetskonferensen hade fått sin början: 5

6 Det finaste på äppelträdet är inte en stor och vacker krona utan god och riklig frukt. Konferensdeltagarnas presentationer under den första konferensdagen Vi vill påpeka att vi anordnare har gjort sammanfattningarna av föredragen. Elena Serban, studerande vid Lunds universitet, som inledde dagen har dock skickat in en sammanfattning av sitt föredrag och det återges oavkortat. Elena Serban, studerande vid Lunds universitet Elena inledde eftermiddagen genom att visa på mångfaldsarbetet på högskolan ur ett studentperspektiv. Här följer Elenas egen sammanfattning av sitt föredrag Från UNIversitet till MULTIversitet : Frågeställningar: 1. Vad kännetecknar mångfaldsarbetet inom högskolan i Sverige idag? 2. Vilken plats har mångfaldstänkandet i högskolans kommunikativa miljö? 3. Hur kan man med kommunikativa medel främja mångfaldshanteringen? Studenten en förvirrad resenär? Problembilden är individuell. Heterogenitet inom studentgruppen Lärandeprocessen: Att få klart för sig vilka krav som gäller från lärarens och kursens sida. Hur skiljer sig det svenska undervisningssystemet från det som finns i studenternas hemländer? (Tillämpning av Geert Hoffstedes teori om kulturella skillnader utifrån 4 dimensioner: individualism kollektivism, jämställdhet - väsentlig skillnad, maskulinitet femininitet, osäkerhetsundvikande tolerans av otydlighet/fasta strukturer). Från observatör till aktör! Problem: ökad arbetsbörda, kommunikationssvårigheter, försvårat samspel i grupparbete, låtsas-som-ingenting-beteendet i klassrummet (nedtystade okunskaper / olikheter). Hur fungerar studenten i det nya sammanhanget? Hur tar han/hon in kunskap? Hur lär han/hon? (Tillämpning av Martons samt Biggs teorier om yt-, djup- och målinlärning). Vad influerar studentens inlärningssätt? Är detta (invanda) inlärningssätt det bästa sättet? Hur hänger vår syn på inlärning ihop med våra personliga egenskaper? Vilken miljö är stimulerande för vår inlärning? (Tillämpning av Sternberg & Zhangs forskning om olika samband mellan inlärningssätt och personliga samt kontextuella karakteristika). 6

7 Förslag: 1. Mångfaldskurs integrerade ämnen: intresseväckande angående mångkulturella frågor (det unika och det gemensamma) men också motiverande för studenterna både svenskar och icke-svenskar -(personlig kännedom och utveckling, strategiska studiemetoder). Innehåll: Mitt ursprung - mitt hem (kulturella aspekter, jämförelser) Tankesätt och studieteknik - identifiering och förbättring (effektiva studiestrategier) Integrering och personlig utveckling (motivation, självkänsla, socialt samspel 2. Språk och kommunikation obligatorisk kurs för studenter med utländskt ursprung. Förbättring av språkkunskaper och kommunikationsfärdigheter: att lära sig att göra intresseväckande presentationer, att kunna argumentera på ett övertygande sätt, att kunna lyssna, att kunna självvärdera. Innehåll: Praktisk svenska (muntlig och skriftlig framställning, retorik) IT - kommunikation (datoranvändning, informationsökning etc.) 3. Språkverkstad möjlighet till träning i svenska och engelska (för alla intresserade studenter). 4.Tillgång till rådgivning interkulturell vägledare (kunskap inom kommunikationsvetenskap och social psykologi). 5. Interkulturell elektronisk lista (Träffpunkt på nätet, vår kommentar). En virtuell plats där lärare, studenter (faktiska och potentiella), forskare kan mötas och byta erfarenheter, ställa frågor och få svar, inspirera och uppmuntrar varandra. Kontakta Elena för vidare information, för nu är hennes uppsats klar. Ingrid Lomfors, föreståndare för Grundtviginstitutet vid Göteborgs universitet. Grundtviginstitutet vill fungera som ett gränsöverskridande nätverk för och mellan olika institutioner som sysslar med kunskaps- och folkbildning. Ingrid pekade på några intressanta företeelser inom högskolan som kan försvåra för studenter som skiljer sig från majoriteten och hon ställde en hel del spännande frågor. Tidigare, under 60-talet var konsensus norm och enhetskulturen självklar. Mångfalden var främmande då, men är det väl inte längre? På ett övergripande plan kan man undra hur de två olika diskurserna för utbildningspolitik respektive kunskapsideologi går ihop? Fortfarande är det så att många studerande upplever att den egna identiteten betraktas som ointressant inom högskolan och vi kan fråga oss vilka konsekvenser bärandet av en negativ självbild får för den enskilde studenten? Finns det förresten sätt att mäta social och kulturell 7

8 mångfald och vem är egentligen mest snedrekryterad? Hur religiös får högskolan t.ex. bli för att behålla sin sekulariserade grund? Som avslutning på föredraget visades ett avsnitt från en videofilm som skildrade ett av Grundtviginstitutets projekt ute i Biskopsgården. Med seminarier och öppna föreläsningar av lärare från universitetet försöker man skapa lust för lärande och visa att universitetsstudier kan vara en möjlig väg för utveckling, även för människor som aldrig trott detta. En viktig del av universitetets tredje uppgift! Eva Wictor och Inger Hellström, Högskolan i Halmstad Vi fick en redogörelse för de utbildningar som genomförs på uppdrag av Länsarbetsnämnden (LAN), kompletterande utbildningar som syftar till att utbilda lärare respektive pedagogiska assistenter. Utbildningarna består av en förberedande termin (17v) då deltagarna läser in gymnasiekurserna svenska som andraspråk B och engelska. Deltagarna fortsätter sedan med sina akademiska kompletteringar i max tre terminer. För närvarande är det 30 deltagare, varav hälften är från Bosnien. Alla har utbildningsbidrag. Validering av deras betyg pågår under utbildningstiden. Deltagarnas önskemål om förbättringar är en grundkurs i matematik, nybörjarengelska, skriftlig svenska och data. Flera av deltagarna har även undantagits från kravet på gymnasieengelska. Utbildningen ger ett behörighetsbevis och lokal dispens. Christina Engblom, Högskolan i Jönköping Christina redogjorde för SUP, ett SkrivUtvecklingsProjekt. Skrivstödet har tre kännetecken: det är frivilligt, ges på bestämda tider och har ett tydligt utvecklingsperspektiv. Det är viktigt att be lärarna tala om för studenterna att det finns möjlighet till stöd i språk. Det problem som Christina har sett är att det inte är de som verkligen behöver som kommer. Hur kan vi nå de som har störst behov? Det finns en risk att man, när tiden är knapp, ägnar sig åt språkgranskning och tappar utvecklingsprocessen och medvetandegörandet om den studerandes styrkor och svagheter. Vilka krav på språkriktighet ska vi ställa? Vem gör språkgranskning vilka krav ställer utbildningen? Vem har hand om språkundervisningen? Hur ska skolverklighetens krav mötas? Behövs det fortbildning i andraspråksproblematik för högskolans lärare? Marit Greek, Högskolan i Oslo Marit började med att berätta att c:a 10% av de studenterna på Oslo högskola har utländska namn. Norsk fagspråk bildades 1996 och dess uppgift var från starten att ta bort de barriärer som skapade problem för minoritetsstudenterna i en undervisningssituation. Förskollärarutbildning och allmänlärarutbildning finns inom högskolan. 87 % av alla studenter tar examen medan endast 40 % av minoritetsstudenterna gör det. Av dessa gör 60% avhopp medan 40 % går vidare, men i långsammare takt. Minoritetsstudenterna utgör dessutom 30% av alla sjukanmälda. Tanken var att vägledning i norsk samhällsorientering och norska som akademiskt språk skulle hjälpa minoritetsstudententerna i deras studier. Norsk fagspråk har lyckats med att möta studenterna men inte lyckats med integrationen. 8

9 Minoritetsstudenterna känner sig stigmatiserade och vill inte anta erbjudandet om norska som andraspråk. Det är ett problem att så få deltar i verksamheten. Hur ska man få dem intresserade? Varför kommer bara de starkaste? Vid intervjuer har Marit upptäckt att många minoritetsstudenter känner sig exkluderade. Även lärarna säger De går undan. De vill inte integrera sig. Vad är det studenterna saknar? Är det kompetens i norska eller är det inlärningsmiljöerna som inte stimulerar till interaktion? Vad är det lärarna saknar? Kommunikativ kompetens, menar Marit. De har svårigheter att hantera flerkulturella grupper. Systematisk analys av erfarenheterna som man gjort under sex års verksamhet har givit en fokusförändring från problem med minoritetsstudenter över språkproblem och problem med inlärningskulturen till pedagogiske utfordringer for institutionen som helhet, både personal och studenter. Nu erbjuder Norsk fagspråk möjligheter för alla studenter att komma till en läringsverkstad som just har fokus på samspel mellan norska studenter och minoritetsstudenter (Bil.1 och 2). När det gäller studierna menar Marit att följande punkter är speciellt svåra för minoritetsstudenterna: Begrepp bristande begreppsförståelse Den stora mängden texter Att komma in i gruppdiskussioner Att argumentera Norsk fagspråk ger dessutom en innføring i læringsstrategier i et høgskolestudium för alla studenter som består av: studieteknik, ämnesinriktat språk och muntlig kommunikation. En rapport om verksamheten På vei mot at flerkulturellt studiested? Minoritetsstudenter i et majoritetsmiljö (HiO rapport nr ) går att köpa från Per-Inge Båtnes, Oslo högskola Presentationen inleddes med följande tänkvärda ord: Alla, pedagoger/didaktiker/lärare, är eniga med Vygotskij om att allt lärande sker i ett socialt sammanhang, men när majoritetsstudenterna kommer och säger: De (minoritetsstudenterna) försinkar oss blir läraren ofta dem svaret skyldig. Per Inge fokuserade tre områden som utgör idégrund och verksamhetsplan för Norsk Fagspråk genom orden: 1. Kvalifikationer: Man måste se på subjektet, den enskilde studenten, i relation till de ämnesmässiga kraven. 2. Konstruktioner: Man måste använda en läringsarkitektur som innehåller olika inlärningsstilar 3. Relationer: Förhållandet mellan lärare och studerande på högskolan måste vara en relation mellan två likvärdiga subjekt och inte en subjekt och objektsrelation, något som tyvärr är fortfarande är alltför vanligt förekommande (För utförligare presentation se Bil. 3). 9

10 Marie Thavenius och Jessica Linström, Malmö Högskola. Den sista redogörelsen under första dagen presenterade utbildningen KIA kompletteringsutbildning för utomnordiska akademiker med inriktning mot lärarutbildning i ämnena matematik, data och naturvetenskap. Utbildningen inleds med tre veckors kartläggning och test. Utbildningen omfattar 20p + 60p ämnesstudier. Därefter följer en avslutande PPU-termin. I utbildningen ingår, förutom studier i två ämnen, intensiv språkträning i svenska, kunskaper om svensk skolkultur i teori och praktik, bedömning av lärarlämplighet. Undervisningen är tematiskt upplagd. Det är avgörande, menade Marie och Jessica, är att skapa tillit hos studenterna och detta kräver personliga möten mellan lärare och studenter. Malmö Högskola har också en Textverkstad. Det är en form av språkstöd inom lärarutbildningen. Svårigheten med verkstaden är att studenterna inte hinner komma dit. De har ont om tid för att det tar för lång tid att studera för att de saknar språket och försvinner från textverkstaden. Genom att bryta cirkeln och delta i textverkstaden kan de VINNA TID. Hur få de studenter som behöver detta stöd att se möjligheterna? Man behöver ha något slags kontrakt med de studerande för att det skall fungera. Språkhandledning borde vara en naturlig del i utbildningen. 10

11 Kvällsaktivitet Dagen avslutades med ett besök på Immigrantinstitutet, något som var mycket uppskattat. Vi fick ett mycket fint mottagande av föreståndaren Miguel Benito och hans kollegor och fick även en introduktion till ett unikt bibliotek med bl.a. invandrarlitteratur. Miguel Benito berättade livfullt om verksamheten på Immigrantinstitutet En underbar buffé dukades upp och alla konferensdeltagare lät sig väl smaka. Under kvällen knöts värdefulla kontakter, vilket flera deltagare påpekat i utvärderingen. Immigrantinstitutet nås via hemsidan 11

12 Frågeställningar inför andra dagens presentationer och gruppdiskussioner Följande frågeställningar kunde urskiljas efter den första dagens presentationer och diskussioner. Frågorna sorterade i sju olika innehållsgrupper och de låg till grund för gruppdiskussioner under andra konferensdagen. Broar till Högskolan Collegeutbildning/Introduktionskurser/år Hur kan vi arbeta för att minska klyftan mellan gymnasiet och högskolan? Beredskap och mottagande Vilken beredskap har högskolan att faktiskt ta emot mångfalden, ökad rekrytering? Hur kan man utveckla samarbetet med studentkåren? Hur kan studentkårerna möta de nya studentgrupperna? Behov definitioner och åtgärder Hur definierar vi studentens behov? Vem bestämmer att studenten har behov? Hur ska högskolan arbeta med alla studenter? Skrivkurs i alla utbildningar för alla studenter? Målinriktade akademiska skrivkurser för varje ämne? Mentorssystem i utbildningen? Mentorer för varandra? Medvetenhet och attitydförändring Vad behöver högskolelärare bli medvetna om för att se mångfalden som resurs? Hur ska lärarnas fortbildning gå till? Hur kan högskolans lärmiljö förändras? Hur ska högskolan arbeta med attitydförändringar hos personal, hos studenter? Mångfaldskurs innehåll? Hur ska vi öka den ömsesidiga förståelsen? Hur ska vi öka förståelsen och bemötandet från majoriteten? Behörighet och språkets nivå Är behörigheten i svenska tillräcklig för högskolestudier? Var går gränsen för ett godtagbart språk? Och vem avgör? Större acceptans inom högskolan för språklig variation? 12

13 Vad är ett funktionellt språk för olika yrken? Vem bestämmer? Språkhandledning Vad kan man göra åt att studenter inte kommer till språkstugor? Hur ska vi hitta studenterna? Hur ska de hitta oss? Ska språkhandledning/språkutbildning vara frivillig eller obligatorisk? Ska den ge poäng? Vilket innehåll/vilka arbetsformer kan man ha i en språkverkstad? Vem ska vara lärare i en textverkstad? Ämnesläraren sv2-läraren? Framtiden Hur går vi vidare med vårt nätverk? Vem tar hand om nästa träff? Gruppdiskussionerna var ett viktigt inslag i konferensen. 13

14 Konferensdeltagarnas presentationer andra konferensdagen Margareta Holmegaard och Qarin Franker, Göteborgs Universitet I Göteborg har inte funnit någon systematisk planering av studiehandledning utan ett stödtänkande har gällt. Det har inneburit att man inte har kunnat arbeta långsiktigt. För två år sedan startades ett projekt med medel från universitetet för att bygga upp ett Språkcentrum. Projektet hade föregåtts av en enkät där det framkom att studerande med utländsk bakgrund och även svenskar ville ha hjälp med språk, framförallt med den skriftliga färdigheten men även den muntliga. Språkhandledningen skall fr.o.m komma igång på olika fakulteter. Tills vidare bedrivs språkhandledningen interimistiskt med en lärartjänst fördelad på två fakulteter Det viktiga som vi kommit fram till är att undervisningen skall läggas upp långsiktig. Man skall arbeta både individuellt och gruppvis när det är möjligt. Språkstrimmor, dvs. kontinuerligt parallellagd undervisning i språk och ämne, bör planeras in i olika kurser vid moment som behöver förstärkas, tex vid intervjuer och observationer. Även svenska elever behöver språklig hjälp och kan därför ingå i grupperna, men även studiehandledning på engelska behövs både för svenska och utländska studerande. IKT (Informations- och kommunikationsteknologi), Röst och talvård samt muntlig framställning bör också ingå i ett språkcentrums arbetsfält. Följande punkter har vi bedömt vara nödvändiga för en fungerande verksamhet: Individuella avtal om tider Fasta tider på schemat (grupper bli möjliga att arrangera) Fast öppenhållande i ett Språkcentrum Information via hemsida, broschyrer, lärarmöten Utbildning av lärarutbildare och kursledare Språkresurs för alla läskurser För att man skall nå studerande behövs bra information både med broschyrer, hemsida och i kursbeskrivningar. Det gäller att lärarna och framförallt kursledningen är medveten om andraspråksinlärning och de studerandes behov av hjälp om vi skall lyckas få till en bra språkhandledning. Det krävs också att man kan träffas på de olika fakulteterna så att de studerande inte får för långa avstånd. De har ont om tid och måste få hjälp på studieplatsen. I Göteborg har vi under flera år arbetat med kompletteringsutbildningar i samarbete med Länsarbetsnämnden (LAN). Tyvärr finns dessa utbildningar inte reguljärt vid någon högskola utan anordnas sporadiskt. Det vi vill föra fram som något nytt som vi utarbetat med under kurserna är ett Situationsformulär (bil. 4). Med detta bedömningsformulär har vi en gemensam grund för att bedöma den studerandes kommunikativa förmåga, något som annars brukar vara svårt att diskutera mer ingående. Både de studerande och deras handledare bedömer den kommunikativa förmågan ute på praktiken. Tillsammans diskuterar de den studerandes kommunikativa förmåga i olika situationer och försöker koncentrera sig på det som kräver extra övning. Situationsformuläret är också en bra grund för samtal när handledaren från högskolan kommer ut på praktikbesök. Avsikten är att den studerandes 14

15 starka sidor synliggörs, men också att den studerande blir medveten om sina behov av språkträning. Om ni vill läsa mer om arbetet med självbedömning finns en rapport från högskoleverket (Holmegaard, M, Självbedömning, I: Rekrytering, en utmaning för en öppen högskola, Rekryteringsinsatser inom lärarutbildning med inriktning mot matematik, naturvetenskap och teknik Göteborgs universitet Institutionen för Pedagogik och Didaktik). Maria Oskarsson och Sören Andersson, Institutionen för statsvetenskap resp. Institutionen för svenska språket, Göteborgs Universitet Maria Oskarsson tog tillsammans med sociologiska institutionen initiativ till projektet Språkverkstad som nu följs upp med en ökad satsning på språkhandledning. Det är framförallt en handledning av studenternas skriftliga arbeten som är aktuell. De satsar även på omsorgsfull information om verksamheten för både studenter, lärare och administrativ personal. Pia Götebo Johannesson, Jämlikhetssekreterare, Göteborgs Universitet Vid Göteborgs universitet har flera arbetsgrupper och många projekt pågår inom jämlikhetsoch mångfaldsområdet. Göteborgs universitet är stort och det kan vara svårt att överblicka allt som händer inom området. På hemsidan finns därför information om bland annat pågående jämlikhetsprojekt. Denna rapport kommer även att läggas ut här. Rapporten är en utmärkt handledning och ett viktigt dokument för alla som arbetar med dessa frågor. Konferensen var ett angeläget initiativ. Karin Sandwall och Susanne Jämsvi, Högskolan i Borås På Högskolan i Borås arbetar vi båda med mångfald, svenska som andraspråk och studentsupport. Vi hör till CLU, Centrum för lärande och undervisning, en fristående enhet som arbetar med samtliga sex institutioner. Denna organisationstillhörighet är en stor fördel, eftersom vi arbetar både med lärare och studenter, och därmed kan fungera som en länk mellan dessa grupper. CLUs hemsida hittar du på Inom studentsupport, som alltså är en del av CLU (se hemsidan), arbetar fyra personer vardera halvtid med handledning inom läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, röst tal och kommunikation, engelska samt svenska som andraspråk. Dessutom arbetar vi två med mångfald som mångfaldssamordnare på högskolan 20%, med uppdragsutbildning, med utbytesstudenter och med handledning inom Akademiskt introduktionsår. Det sistnämnda kan du läsa om på Vad gäller vårt mångfaldsarbete, så är vi med i högskolans råd för jämställdhet och mångfald och är då med och formulerar visioner, åtgärder och fortbildning för personal och studenter. Högskolan i Borås påbörjade våren -02 en långsiktig fortbildning inom detta område. Vi är också med och kartlägger institutionernas projekt inom mångfald, sammanställer och följer upp detta. Att arbeta med mångfald på ett övergripande plan samtidigt som vi har handledning för studenter är till stor fördel, eftersom vi tycker att vi kan sätta in studenternas möjligheter och svårigheter i ett sammanhang. Inom studentsupport håller vi dem under armarna (hjälper dem att ta sig igenom studierna på ett bra sätt) samtidigt som vi håller kontakt med lärarna och kan berätta hur dessa studenter upplever studierna (om studenterna ger oss tillåtelse till detta!), alltså ett slags långsiktig fortbildning av lärarna. 15

16 Den direkta anledningen till att handledning i svenska som andraspråk påbörjades på Högskolan i Borås var regleringsbrevet -99 där det stod att läsa: Lärosätena ska / / vid behov anordna stödundervisning i svenska.. Denna lydelse är numera tyvärr borttagen. Vi vet nu, efter en mindre enkätundersökning 2000 på Högskolan i Borås, att ungefär 25% av de studenter som har annat modersmål vill ha handledning i svenska som andraspråk. Vi vet också att ca 20% vill ha handledning i muntlig framställning (dubbelt så många som de som har svenska som modersmål) och att var fjärde vill ha hjälp med engelskan jämfört med var tolfte student med svenska som modersmål). Man vill alltså i högre grad ha support i sina högskolestudier. 43 studenter gick regelbundet till support i svenska som andraspråk under Studentsupport på Högskolan i Borås är frivilligt och ger inga poäng. Studenterna kommer individuellt och/eller i smågrupper. Efter ett första samtal gör vi tillsammans en individuell arbetsplan som ständigt revideras. Studenternas behov varierar stort, och både innehåll och uppläggning av handledningen ser därför mycket olika ut, men har alltid ett klart samband med studentens studier på institutionen. Det är mycket viktigt att studenten kommer till oss tidigt i sina studier. Därför går vi med jämna mellanrum ut till institutionernas personal, både för att informera/påminna om vår verksamhet och för att diskutera samarbetet med institutionen. Studenten kommer till oss mer eller mindre regelbundet och vi bestämmer alltid nästa träff innan vi skiljs åt. Vi håller kontakt via mail. Vi dokumenterar det vi gör och utvärderar arbetet efterhand under terminen. Det är vår erfarenhet att de som väl påbörjat sin handledning hos oss fortsätter att komma till oss; det är ytterst sällan som någon student försvinner. Däremot är vi inte säkra på att vi verkligen når de som behöver oss mest kanske är det så att de som är mest stressade över sina studier inte upplever att de har tid att gå hos oss? Det vi arbetar mest med inom handledningens ram är olika strategier för att utöka det ordförråd (och att få ordens innebörder mer exakta) som studenten behöver för sina studier på institutionen. Dessutom arbetar vi, vid behov, med funktionell grammatik och uttal. Många känner sig också osäkra på högskolemiljön; vilka roller man har som student och studiekamrat, vad som krävs av en på högskolenivå. Att hos oss bli sedd, förstådd, trodd på och peppad är helt avgörande för många, speciellt under den, ibland svåra, första terminen! Mycket har hänt under de två år studentsupport har funnits; vi har lärt oss mycket och förhoppningsvis delat med oss av det vi lärt oss av studenter och lärare. Det vi nu insett att vi måste arbeta alltmer intensivt med är attityder och värderingar, både hos samtliga studenter och hos personalen. Varken de med etniskt svensk bakgrund eller med utländsk inser alltid möjligheterna med mångfald! Dessutom vill vi noggrannare utvärdera vår verksamhet gör vi något bra och i så fall vad och hur? Vad är det som gör att studenterna kanske klarar sina studier bättre (ökad språkfärdighet, ökad (högskole-)kulturell trygghet, ökad kommunikativ kompetens)? En annan möjlig utveckling är riktad grupphandledning, t ex handledning för en grupp på en institution som läser samma utbildning. Men det långsiktigt viktigaste vi inom högskolan måste göra är att diskutera med lärarna hur en pedagogisk mångfald kan konkretiseras i klassrummet och hur vi tydligt kan kommunicera kraven på studenterna. Vad som gynnar studenter med annat modersmål gagnar även den övriga allt större heterogena gruppen av studenter! 16

17 Håkan Ericson, Högskolan i Jönköping Vi fick en kortfattad redogörelse för ett arbete med 12 utländska lärare, som är integrerade med svenska studerande i den vanliga utbildningen. Det är ett projekt i samarbete med arbetsförmedlingen. Lärarna har haft behov av att kompletteras sina ämnen (mellan 60 och 120 poäng). De har haft individuella studieplaner. Håkan påpekade att integreringen och kulturella jämförelser är det mest angelägna. Det är viktigt att de studerande är tillsammans med svenska studerande under utbildningen, eftersom man då lättare kan arbeta med kulturella skillnader. Det är inte bara Volvo, nubbe och midsommar som är typiskt svenskt, vilket är en vanlig fördom. Göran Hillgren, Kista Open Academy Kista Open Academy är ett Nätverk för att sprida den öppna högskolans ide. De viktigaste idéerna är att sprida strategier för tillväxt och man försöker att samverka mellan storstad och glesbygd. Man har som mål att utveckla och informera om miljöer för tvåspråkighet och det är en angelägen uppgift för Kista. Det är också viktigt att ta tillvara entreprenörsandan och ge möjlighet till enskilda initiativ och knyta ihop kontakter med företag, ideella föreningar. För vidare information se separat bifogat dokument. Catarina Nordensson, Malmö Högskola Vi fick en kort presentation av mentorsprojektet Näktergalen som man kan läsa om på I Projektet sammanförs studerande och barn. De träffas regelbundet och lär känna varandra för ett ömsesidigt utbyte. Karl-Albert Hjelmborn, Sveriges förenande studentkårer SFS och Chato Rasoal, studerande på högskolan i Borås Studentperspektivet fick vi genom Karl-Albert som påpekade att det är mycket värdefullt att samarbetet med SFS utvecklas så att studenternas erfarenheter bättre kan tas tillvara i högskolevärlden. Han påminde oss också om lagen om likabehandling av studenter: Extra givande var att två studerande fungerade som värdar under konferensen. En av dem, Chato Rasoal, uttryckte avslutningsvis sin uppskattning över deltagarnas engagemang och vilja att lyfta frågan om flerspråkiga studenters situation på respektive högskolor. Synliggör och ta tillvara våra erfarenheter i klassrummen, avslutade han sitt anförande. 17

18 Slutsummering av konferensdeltagarnas diskussioner Med utgångspunkt från diskussionsprotokollen i de olika tvärgrupperna har vi sammanställt huvudtankar och koncentrerat dem i tre huvudpunkter utifrån konferensens huvudfråga: Hur förbättrar vi, inom högskolan, förutsättningar för studieframgång för studenter med utländsk bakgrund? 1. Centrala frågor 2. Svårigheter för studerande med utländsk bakgrund 3. Svårigheter för språk- och studiehandledningen (support) Centrala frågor Många studerande med utländsk bakgrund upplever ett utanförskap i högskolan. De kommer inte in i studiegrupper och i studiemiljöer. Det rör sig om attityder och kunskapssyn både bland lärare och studerande. Det krävs ett ömsesidigt arbete av alla, oavsett bakgrund, för att ett effektivare och roligare erfarenhets- kunskaps- och färdighetsutbyte i t.ex. gruppmöten skall bli möjligt. Ett medvetet arbete med att uppmärksamma varandra och ta till vara mångfalden av erfarenheter är grunden för detta. Vad behövs i högskolan för att stärka de studerande? Vilken sorts hjälp eller support behövs? Kanske hela inlärningsmiljön och de frågor som tas upp i undervisningen delvis måste se annorlunda ut än idag. Det behövs mer forskning på området. Vad är det i studiemiljön som kan förbättras? Den viktiga mångfaldsfrågan, att lära på sitt andraspråk, måste uppmärksammas och inte negligeras eller bagatelliseras. Svårigheter för studerande med utländsk bakgrund 1. Den studerande har svårigheter med att på mycket kort tid tillgodogöra sig stora textmänger. centrala teman i texter och föreläsningar. hitta centrala teman i texter och föreläsningar komma in i grupper och trivas att känna sig inkluderade i grupper och arbetar därför enskilt komma in i och delta i diskussioner och hinna ta ordet att deras kunskaper inte tas tillvara våga hävda sina åsikter läsa och förstå engelska texter och även norska och danska texter (ingår inte i kursplan för svenska som andraspråk på gymnasiet) 18

19 Språket 1. Vilka krav på språkriktighet/korrekthet kan vi ha? Vad är ett bra språk? 2. Vem avgör gränserna 3. Lärarna är omedvetna om språksvårigheter och hur de pedagogiskt kan stödja dessa studenters inlärning. De ger signal om språkliga brister för sent i utbildningen. 4. Ett stort problem är också engelskan. Skall man kunna ge dispenser eller möjligheter att på sikt skaffa sig behörighet i ämnet? 5. Behov av språkhandledning måste uppmärksammas och åtgärdas tidigt i utbildningen. 6. Språkhandledning bör vara långsiktig, ges av lärare i svenska som andraspråk och planeras i samråd med studenter och institutioner. Svårigheter för språk- och studiehandledningen (support): 1. De studerande som behöver kommer inte. När språkhandledningen enbart ligger utanför studierna anser de att tiden inte räcker till. I början kommer studenterna men sedan tar ämnet över. De anser sig inte ha någon tid utöver ämnesstudierna. 2. Stress i undervisningen. Lärarna måste premiera heterogena grupper och ta hänsyn till det i sin betygssättning. De svenska studerande som har bråttom vill inte samarbeta, för de anser sig inte ha tid och vill inte riskera att få sämre resultat. 3. Studenter och lärare känner inte till att språkhandledning finns. Hittar inte hemsidor och information. 4. Språkhandledningen finns geografiskt avlägset från studierna. De har inte tid att uppsöka den. 5. Språkhandledarna ofta upptagna när de studerande själva vill ha hjälp. Svårt att hitta lämpliga tider om lärarna har annan undervisning. 6. De studerande skäms för att söka hjälp eller inser inte att de kan förbättra sitt språk om de arbetar på lång sikt. 7. Får inte tillräcklig hjälp eller tycker att hjälpen inte är bra. 8. Lärarna godkänner arbeten som har dåligt språk och ger inte de studerande en signal om att språket bör förbättras. När det sker vid projektarbeten i slutet av utbildningen är det ofta för sent att göra något åt. 9. Det är svårt att få ihop grupper. Schematider finns sällan utan alla tider skall pusslas ihop när allt annat är planerat. 10. Innehåll i de olika kurserna behöver ses över. Behöver kurslitteratur ges enbart på svenska och engelska? Finns det möjligheter till friare val i vissa kurser? 19

20 11. Examinationsformerna behöver ses över. Det gäller att göra lärarna medvetna om att lägga in hela inlärningsprocessen i bedömningen och inte bara se till produkten. 12. Får inte tillräcklig hjälp eller tycker att hjälpen inte är bra. Slutsatser Det behövs både enskilda tider för studiehandledning och inplanerade språkstudier i schemat för att det skall bli effektivt. Många svenska studerande skulle också kunna ha nytta av detta om det planerades in i ordinarie schemat. Många studenter har brister i svenska språket, vilka kan åtgärdas genom språkhandledning. Enbart språkhandledning kan emellertid inte lösa studenternas svåra studiesituation. Det handlar inte enbart om språk utan möjligheter till aktivt deltagande i själva inlärningsmiljön. Lärarna på högskolan har alla behov av fortbildning i mångfaldsfrågor. De måste arbeta mer med attityder och med strukturerade gruppövningar. Det krävs också ett samarbete mellan olika lärargrupper för att de studerande inte skall hamna utanför gemenskapen. Kurser i interkulturell kompetens för personal och studenter på högskolorna behövs och kan t.ex. ingå i ordinarie kursutbud. Det behövs tydligare riktlinjer för mångfaldsarbete. Studierektorer och ledare måste bli mer insatta i frågor som rör integrering och språkfrågor Rätt att lyckas! Rätt att vara olika. Konferensdeltagarnas utvärdering Utvärderingen av arbetskonferensens uppläggning och innehåll var mycket positiv. Följande synpunkter och förslag till förbättring kan uppmärksammas: Om innehållet: Intressant med många olika presentationer från de olika högskolorna Givande tema för konferensen som tidigare inte uppmärksammats För stor dominans från lärarutbildningen Omväxlande och informativt Fokus på några speciella frågeställningar nästa konferens 20

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Kurser i svenska för internationella studenter och forskare

Kurser i svenska för internationella studenter och forskare Kurser i svenska för internationella studenter och forskare Kursföreståndare: Peter Lundkvist 1 4,5 hp Kursen är en introduktion till det svenska språket för dig som är internationell student eller forskare

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter: STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Målinriktat arbete vad gäller kränkande behandling Arbetar aktivt med att motverka och förebygga kränkande behandling

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan för Malmens förskolor Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för musikvetenskap RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS Kurs: Musikteori 1/Musikvetenskap A Delkurs: Satslära/funktionsanalys Termin: VT 211 Totalt besvarade

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning:...Blå Presentation av Blå Regnbågen Regnbågens förskola bedrivs i fräscha öppna lokaler som ligger i anslutning till

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Opportunities aren t given, they re made

Opportunities aren t given, they re made GÖTEBORG Opportunities aren t given, they re made Rektorn har ordet Välkommen till Sjölins Gymnasium i Göteborg, en gymnasieskola där det händer mycket. Det kan vara rollspel, öppna redovisningar och

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Riktlinjer för studievägledning vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Riktlinjer för studievägledning vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet Riktlinjer Fastställt av fakultetsstyrelsen 01-06-20 med ändring 2004-12-01 Dnr M:A9 46/2001 1 Studievägledarna Riktlinjer för studievägledning vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet I högskoleförordningen

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric Care, 60 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric Care, 60 ECTS Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Dnr 413/2006-510 UTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric

Läs mer

Plan för etnisk mångfald 2007 2009

Plan för etnisk mångfald 2007 2009 BILAGA 20 Plan för etnisk mångfald 2007 2009 Vårdtagarperspektiv Personalperspektiv Äldrenämnden 2007-10-31 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Vidtagna åtgärder enligt tidigare handlingsplaner 4 Nuläget

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

KVALITETSRAPPORT 2014

KVALITETSRAPPORT 2014 KVALITETSRAPPORT 2014 Vuxenutbildningen 2015-01-23 INNEHÅLL Verksamhetschefen har ordet 5 Planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen 6 Kunskaper 6 Utbildningsval Arbete och Samhälle 7 Bedömning

Läs mer

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun ÄNGELHOLMS KOMMUN Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Öppenhet Omtanke Handlingskraft Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Personalpolicyn är ett övergripande idé- och styrdokument som gäller

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Augusti Tyresö kommun

Augusti Tyresö kommun Augusti 2009 Tyresö kommun Tyresö kommun/modersmål Ann-Charlotte Strand Bitr. rektor Mångfaldsfrågor Lotta.strand@tyreso.se 08-5782 90 90 070-488 90 90 1 Dokument som styr vår verksamhet Nationell nivå

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Mitt i City förskolor

Mitt i City förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Giltig fr.o.m. 2011-01-01 Giltig t.o.m. 2011-12-31 Mitt i City förskolor Vår verksamhetsidé lyder: På Mitt i City förskolor har varje barn rätt att utvecklas utifrån

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan Publiceringsår 2016 Diskussionsfrågor Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan 2 (5) Förslag på diskussionsfrågor Såväl lärare som rektor

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Likabehandlingsplan för studenter 2013 2014. Fastställd av rektor Tommy Löfgren 2013-10-14, reviderad 2013-11-22.

Likabehandlingsplan för studenter 2013 2014. Fastställd av rektor Tommy Löfgren 2013-10-14, reviderad 2013-11-22. Likabehandlingsplan för studenter 2013 2014 Fastställd av rektor Tommy Löfgren 2013-10-14, reviderad 2013-11-22. Inledning Vision I den här planen beskrivs de åtgärder som Röda Korsets Högskola planerar

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Ansvar: utbildningsnämnden, sektioner, studerandeavdelning, informationsavdelning

Ansvar: utbildningsnämnden, sektioner, studerandeavdelning, informationsavdelning Dnr 59-2009-252 Handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 Fastställd av Utbildningsnämnden 2009-02-10 Inledning 1. Utgångspunkter för arbetet med breddad rekrytering 2. Organisation och ansvar 3.

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen består av Emma Dahlberg,

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan BIN 2oa-ös^M Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Boel Vallgårda 2012-05- 03 Diarienummer BUN-2012-0589 Barn- och ungdomsnämnden Eget modersmålsstöd av flerspråkig

Läs mer

Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng

Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng Kursbeskrivning med betygskriterier Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng Vårterminen 2015 Innehåll Välkommen till Svenska som främmande språk förberedande kurs, 30 högskolepoäng...

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

ERFARENHET AV UNDERVISNING OCH HANDLEDNING Behöver utvecklas God Utmärkt Bedöm ning Undervisningens omfattning och målgrupper. undervisningserfarenhet

ERFARENHET AV UNDERVISNING OCH HANDLEDNING Behöver utvecklas God Utmärkt Bedöm ning Undervisningens omfattning och målgrupper. undervisningserfarenhet Juridiska fakulteten Matris för bedömning av pedagogiska meriter Godkänd vid fakultetsrådets möte 15.4.2014 Matrisen används fr.o.m. 1.8.2014 vid bedömningen av pedagogiska meriter hos sökande till s-

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer