Dokumentation av arbetskonferens maj 2002 i Borås kring frågan:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dokumentation av arbetskonferens 23-24 maj 2002 i Borås kring frågan:"

Transkript

1 De många sammanhangens studenter - i högskolesammanhang Dokumentation av arbetskonferens maj 2002 i Borås kring frågan: Hur förbättrar vi, inom högskolan, förutsättningarna för studieframgång för studenter med utländsk bakgrund? Konferensen anordnad och dokumenterad av Högskolan i Borås och Göteborgs Universitet.

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Mångfald och kvalité - plenarföredrag... 4 Konferensdeltagarnas presentationer under den första konferensdagen... 6 Elena Serban, studerande vid Lunds universitet... 6 Ingrid Lomfors, föreståndare för Grundtviginstitutet vid Göteborgs universitet... 7 Eva Wictor och Inger Hellström, Högskolan i Halmstad... 8 Christina Engblom, Högskolan i Jönköping... 8 Per-Inge Båtnes, Oslo högskola... 9 Marie Thavenius och Jessica Linström, Malmö Högskola Kvällsaktivitet Frågeställningar inför andra dagens presentationer och gruppdiskussioner Konferensdeltagarnas presentationer andra konferensdagen Margareta Holmegaard och Qarin Franker, Göteborgs Universitet Maria Oskarsson och Sören Andersson, Institutionen för statsvetenskap resp. Institutionen för svenska språket, Göteborgs Universitet Pia Götebo Johannesson, Jämlikhetssekreterare, Göteborgs Universitet Karin Sandwall och Susanne Jämsvi, Högskolan i Borås Håkan Ericson, Högskolan i Jönköping Göran Hillgren, Kista Open Academy Catarina Nordensson, Malmö Högskola Karl-Albert Hjelmborn, Sveriges förenande studentkårer SFS och Chato Rasoal, studerande på Högskolan i Borås Slutsummering av konferensdeltagarnas diskussioner Centrala frågor Svårigheter för studerande med utländsk bakgrund Språket Svårigheter för språk- och studiehandledningen (support): Slutsatser Konferensdeltagarnas utvärdering Hur går vi vidare? Avslutning Bilagor:

3 Bakgrund Göteborgs universitet och Högskolan i Borås anordnade en tvådagars arbetskonferens i Borås den 23 och 24 maj Konferensen anordnades för att inventera den erfarenhet som finns på universitet och högskolor när det gäller utbildningen av studenter med annat modersmål än svenska. Samtidigt ville konferensanordnarna skapa ett nätverk för kunnig personal som arbetar med utbildning av denna studerandegrupp. För att betona att studenter med andra modersmål än svenska inte är en homogen grupp, utan studerande med en mycket varierande bakgrund och olika förutsättningar för högskolestudier, kallar Mångfaldsutredningen (SOU 2000:47) studenter med utländsk bakgrund och annat modersmål än svenska De många sammanhangens studenter. Stora resurser avsätts idag för att rekrytera de många sammanhangens studenter till högskolestudier. Dessa projekt är lovvärda och lyckas också ofta. I takt med att vi inom högskolan får alltfler studenter med utländsk bakgrund och annat modersmål än svenska måste vi dock omgående börja fokusera på dessa studenters lärandesituation, när de väl påbörjat sina högskolestudier. Även enstaka studiemisslyckanden kan omintetgöra större rekryteringssatsningar. Vår huvudfråga inför konferensen var: Hur förbättrar vi, inom högskolan, förutsättningarna för studieframgång för studenter med utländsk bakgrund? Lärare och administratörer, som representerade både svenska och norska universitet och högskolor, deltog i konferensen. Här ses några av dem i livligt samspråk under en fikapaus. 3

4 Konferensen avsåg således lärandesituationen INNE på högskolan för studenter med utländsk bakgrund; inte utbytesstudenter inom t ex Sokrates och Erasmusprogrammen och heller inte rekryteringsproblematiken. Konferensen ville visa goda exempel och sprida erfarenheter av arbete med studenter med utländsk bakgrund inom företrädesvis följande områden: Språkhandledning i svenska som andraspråk Studiehandledning Bas- och introduktionsår Fortbildning av högskolans lärare Första konferensdagen ägnades åt presentation av projekt på de olika högskolorna runt om i landet. Även representanter från Högskolan i Oslo (från SEFIA, Senter for flerkulturelt og internasjonalt arbeid) medverkade. Det gavs tillfällen till frågestunder och diskussioner. Genom att vi hela tiden satt i smågrupper om fem personer kunde diskussionen hållas levande. Dagen utmynnade i frågeställningar som låg till grund för andra dagens presentationer och diskussioner. Frågeställningarna sorterades i övergripande teman. I rapporten redogörs för deltagarnas föredrag och huvudtankar från diskussionerna. Därefter följer en sammanfattning med konferensdeltagarnas slutsatser som utgångspunkt. Mångfald och kvalité - plenarföredrag Konferensen inleddes med att rektorn för Högskolan i Borås, Said Irandoust, gav en mycket intresseväckande inledning på konferensen kring Mångfald och kvalité. Han talade, dels utifrån egen erfarenhet som ung utländsk akademiker i svensk högskola, dels som rektor och tillika medlem i regeringens rekryteringsdelegation. Said Irandoust började med att poängtera att vi måste utgå från oss själva. Viktigt att konstatera hur den egna bakgrunden ser ut. Vilka värderingar och erfarenheter har avgörande betydelse för mitt tänkande? Det finns många olika sätt att reagera och vara på, lika många som våra fingrars avtryck. Det gäller därför att förbereda utbildningen på högskolan så att alla får möjlighet att komma fram och tillgodogöra sig kunskaper. Det gäller att motverka en snedrekrytering, något som vi hittills inte lyckats med. Vi måste låta bl.a. människor från olika kulturer komma in och han angav flera argument för sin ståndpunkt : rättviseargument alla måste få samma chanser representationsargument - olikheter behövs i alla beslutsfattande organ demokratiutveckling vi måste arbeta för hållbar kunskap resursargument vi behöver olika förmågor kvalitetsargument tillsammans kan vi få bättre resultat 4

5 Det finns många hinder eller utmaningar som universitetsvärlden måste ta itu med. Ökade kostnader brukar anföras som ett argument för att man inte vidtar åtgärder. Ett annat hinder är reproduktionsförklaringen, när vi enbart utgår från den egna erfarenheten och inte ser andras tankar och bakgrund. Våra perspektiv är kanske för snäva. Vi saknar ibland helt enkelt förståelse och kompetens kring dessa frågor. Men i dagens samhälle behöver vi mångfald och olika infallsvinklar krävs för att vi skall klara av att göra utbildningarna attraktiva och förbereda för mångfald.varför är då det så angeläget? Genom att blanda olika erfarenheter och olika människor undviks stagnation och kreativiteten ökar. Tvärgrupper ger ofta fler infallsvinklar än homogena och likriktade grupper. Det gäller därför att se på innehåll och metoder i vårt arbete. Irandoust målade i färgrika bilder upp den kommande tiden och förutspådde ett tredje världskrig, det s.k. kompetenskriget. Han varnade för passivitet och att inte i tid se om vårt hus; det gäller också att ha beredskap och kunna ta emot och attrahera studerande med olika bakgrund. Det som nu behövs är långsiktiga strategier. Det är också nödvändigt att göra uppföljningar och för det krävs instrument. Detta är bara möjligt om man har ledningens stöd och fulla engagemang. Ledningen bör initiera och vara lyhörd. Det krävs att högskolan inte isolerar sig utan också börjar på allvar engagera sig ute i samhället. Som exempel på detta gav han läxhjälpsarbete ute i skolorna initierat av högskolestuderande. Men det gäller så mycket mer. Man kan t ex knyta kontakter mellan högskolestuderande. Andra exempel är att engagera lokala idrottsföreningar och få in ungdomar tidigt i viktiga sammanhang. Det gäller att visa att man bryr sig. Rektorn hade ett lösenord: Våga vara rättvis, behandla inte alla lika! Detta menade han var viktigt i många sammanhang. Om lärandet är individuellt, då bör väl även examinationssystemet vara det! Högskolan måste kunna tänka i nya banor. Hur skall man i högskolan kunna skapa förståelse för mångfald? Man bör diskutera mångfaldsfrågor i många sammanhang. Men det räcker inte. Det måste också få genomslag i själva organisationen. Man skall också se på mångfaldsmålet och fundera på hur det går ihop med annan målsättning. Man måste stämma av och hela tiden försöka nå ut med mångfaldstankarna. Det är nödvändigt att ta ställning och se vad man menar med detta i varje organisation, så att det inte bara blir en klyscha. Se varje student som en vision i sig! uppmanade Irandoust oss. Det måste vara vår ambitionsnivå och strävan. Då behöver vi vara flexibla och försöka utgå från individen. Följande frågor måste då besvaras: Varför är du på högskolan? och Vad vill du uppnå? Utbildningen bör bygga på att alla behöver lyckas. Då behövs bättre stöd och närhet. Det krävs högre grad av individualisering, mindre betygshets och negativ stress. Man måste också trivas och därför behövs en levande och hel Campus. För att detta ska lyckas krävs reflektion och förändringskapacitet hos alla. Högskolan skall upplevas positivt i alla läger i hela samhället poängterade Irandoust. Den tredje uppgiften är mycket angelägen. Han uppmanade oss att våga experimentera och också att våga misslyckas! Att ge och få feed-back och fokusera mot individen är avgörande för hur vi lyckas. Förändringar är det naturliga tillståndet, poängterade Irandoust och vi måste komma ihåg att vi jobbar med människoöden. Därför måste vi bemöta alla människor med respekt och öppenhet. Vi måste visa kompromissvilja och inte minst ge möjlighet till goda förebilder. På så sätt skapas experimentlust och fantasi. Avslutningsvis citerades Euripides och arbetskonferensen hade fått sin början: 5

6 Det finaste på äppelträdet är inte en stor och vacker krona utan god och riklig frukt. Konferensdeltagarnas presentationer under den första konferensdagen Vi vill påpeka att vi anordnare har gjort sammanfattningarna av föredragen. Elena Serban, studerande vid Lunds universitet, som inledde dagen har dock skickat in en sammanfattning av sitt föredrag och det återges oavkortat. Elena Serban, studerande vid Lunds universitet Elena inledde eftermiddagen genom att visa på mångfaldsarbetet på högskolan ur ett studentperspektiv. Här följer Elenas egen sammanfattning av sitt föredrag Från UNIversitet till MULTIversitet : Frågeställningar: 1. Vad kännetecknar mångfaldsarbetet inom högskolan i Sverige idag? 2. Vilken plats har mångfaldstänkandet i högskolans kommunikativa miljö? 3. Hur kan man med kommunikativa medel främja mångfaldshanteringen? Studenten en förvirrad resenär? Problembilden är individuell. Heterogenitet inom studentgruppen Lärandeprocessen: Att få klart för sig vilka krav som gäller från lärarens och kursens sida. Hur skiljer sig det svenska undervisningssystemet från det som finns i studenternas hemländer? (Tillämpning av Geert Hoffstedes teori om kulturella skillnader utifrån 4 dimensioner: individualism kollektivism, jämställdhet - väsentlig skillnad, maskulinitet femininitet, osäkerhetsundvikande tolerans av otydlighet/fasta strukturer). Från observatör till aktör! Problem: ökad arbetsbörda, kommunikationssvårigheter, försvårat samspel i grupparbete, låtsas-som-ingenting-beteendet i klassrummet (nedtystade okunskaper / olikheter). Hur fungerar studenten i det nya sammanhanget? Hur tar han/hon in kunskap? Hur lär han/hon? (Tillämpning av Martons samt Biggs teorier om yt-, djup- och målinlärning). Vad influerar studentens inlärningssätt? Är detta (invanda) inlärningssätt det bästa sättet? Hur hänger vår syn på inlärning ihop med våra personliga egenskaper? Vilken miljö är stimulerande för vår inlärning? (Tillämpning av Sternberg & Zhangs forskning om olika samband mellan inlärningssätt och personliga samt kontextuella karakteristika). 6

7 Förslag: 1. Mångfaldskurs integrerade ämnen: intresseväckande angående mångkulturella frågor (det unika och det gemensamma) men också motiverande för studenterna både svenskar och icke-svenskar -(personlig kännedom och utveckling, strategiska studiemetoder). Innehåll: Mitt ursprung - mitt hem (kulturella aspekter, jämförelser) Tankesätt och studieteknik - identifiering och förbättring (effektiva studiestrategier) Integrering och personlig utveckling (motivation, självkänsla, socialt samspel 2. Språk och kommunikation obligatorisk kurs för studenter med utländskt ursprung. Förbättring av språkkunskaper och kommunikationsfärdigheter: att lära sig att göra intresseväckande presentationer, att kunna argumentera på ett övertygande sätt, att kunna lyssna, att kunna självvärdera. Innehåll: Praktisk svenska (muntlig och skriftlig framställning, retorik) IT - kommunikation (datoranvändning, informationsökning etc.) 3. Språkverkstad möjlighet till träning i svenska och engelska (för alla intresserade studenter). 4.Tillgång till rådgivning interkulturell vägledare (kunskap inom kommunikationsvetenskap och social psykologi). 5. Interkulturell elektronisk lista (Träffpunkt på nätet, vår kommentar). En virtuell plats där lärare, studenter (faktiska och potentiella), forskare kan mötas och byta erfarenheter, ställa frågor och få svar, inspirera och uppmuntrar varandra. Kontakta Elena för vidare information, för nu är hennes uppsats klar. Ingrid Lomfors, föreståndare för Grundtviginstitutet vid Göteborgs universitet. Grundtviginstitutet vill fungera som ett gränsöverskridande nätverk för och mellan olika institutioner som sysslar med kunskaps- och folkbildning. Ingrid pekade på några intressanta företeelser inom högskolan som kan försvåra för studenter som skiljer sig från majoriteten och hon ställde en hel del spännande frågor. Tidigare, under 60-talet var konsensus norm och enhetskulturen självklar. Mångfalden var främmande då, men är det väl inte längre? På ett övergripande plan kan man undra hur de två olika diskurserna för utbildningspolitik respektive kunskapsideologi går ihop? Fortfarande är det så att många studerande upplever att den egna identiteten betraktas som ointressant inom högskolan och vi kan fråga oss vilka konsekvenser bärandet av en negativ självbild får för den enskilde studenten? Finns det förresten sätt att mäta social och kulturell 7

8 mångfald och vem är egentligen mest snedrekryterad? Hur religiös får högskolan t.ex. bli för att behålla sin sekulariserade grund? Som avslutning på föredraget visades ett avsnitt från en videofilm som skildrade ett av Grundtviginstitutets projekt ute i Biskopsgården. Med seminarier och öppna föreläsningar av lärare från universitetet försöker man skapa lust för lärande och visa att universitetsstudier kan vara en möjlig väg för utveckling, även för människor som aldrig trott detta. En viktig del av universitetets tredje uppgift! Eva Wictor och Inger Hellström, Högskolan i Halmstad Vi fick en redogörelse för de utbildningar som genomförs på uppdrag av Länsarbetsnämnden (LAN), kompletterande utbildningar som syftar till att utbilda lärare respektive pedagogiska assistenter. Utbildningarna består av en förberedande termin (17v) då deltagarna läser in gymnasiekurserna svenska som andraspråk B och engelska. Deltagarna fortsätter sedan med sina akademiska kompletteringar i max tre terminer. För närvarande är det 30 deltagare, varav hälften är från Bosnien. Alla har utbildningsbidrag. Validering av deras betyg pågår under utbildningstiden. Deltagarnas önskemål om förbättringar är en grundkurs i matematik, nybörjarengelska, skriftlig svenska och data. Flera av deltagarna har även undantagits från kravet på gymnasieengelska. Utbildningen ger ett behörighetsbevis och lokal dispens. Christina Engblom, Högskolan i Jönköping Christina redogjorde för SUP, ett SkrivUtvecklingsProjekt. Skrivstödet har tre kännetecken: det är frivilligt, ges på bestämda tider och har ett tydligt utvecklingsperspektiv. Det är viktigt att be lärarna tala om för studenterna att det finns möjlighet till stöd i språk. Det problem som Christina har sett är att det inte är de som verkligen behöver som kommer. Hur kan vi nå de som har störst behov? Det finns en risk att man, när tiden är knapp, ägnar sig åt språkgranskning och tappar utvecklingsprocessen och medvetandegörandet om den studerandes styrkor och svagheter. Vilka krav på språkriktighet ska vi ställa? Vem gör språkgranskning vilka krav ställer utbildningen? Vem har hand om språkundervisningen? Hur ska skolverklighetens krav mötas? Behövs det fortbildning i andraspråksproblematik för högskolans lärare? Marit Greek, Högskolan i Oslo Marit började med att berätta att c:a 10% av de studenterna på Oslo högskola har utländska namn. Norsk fagspråk bildades 1996 och dess uppgift var från starten att ta bort de barriärer som skapade problem för minoritetsstudenterna i en undervisningssituation. Förskollärarutbildning och allmänlärarutbildning finns inom högskolan. 87 % av alla studenter tar examen medan endast 40 % av minoritetsstudenterna gör det. Av dessa gör 60% avhopp medan 40 % går vidare, men i långsammare takt. Minoritetsstudenterna utgör dessutom 30% av alla sjukanmälda. Tanken var att vägledning i norsk samhällsorientering och norska som akademiskt språk skulle hjälpa minoritetsstudententerna i deras studier. Norsk fagspråk har lyckats med att möta studenterna men inte lyckats med integrationen. 8

9 Minoritetsstudenterna känner sig stigmatiserade och vill inte anta erbjudandet om norska som andraspråk. Det är ett problem att så få deltar i verksamheten. Hur ska man få dem intresserade? Varför kommer bara de starkaste? Vid intervjuer har Marit upptäckt att många minoritetsstudenter känner sig exkluderade. Även lärarna säger De går undan. De vill inte integrera sig. Vad är det studenterna saknar? Är det kompetens i norska eller är det inlärningsmiljöerna som inte stimulerar till interaktion? Vad är det lärarna saknar? Kommunikativ kompetens, menar Marit. De har svårigheter att hantera flerkulturella grupper. Systematisk analys av erfarenheterna som man gjort under sex års verksamhet har givit en fokusförändring från problem med minoritetsstudenter över språkproblem och problem med inlärningskulturen till pedagogiske utfordringer for institutionen som helhet, både personal och studenter. Nu erbjuder Norsk fagspråk möjligheter för alla studenter att komma till en läringsverkstad som just har fokus på samspel mellan norska studenter och minoritetsstudenter (Bil.1 och 2). När det gäller studierna menar Marit att följande punkter är speciellt svåra för minoritetsstudenterna: Begrepp bristande begreppsförståelse Den stora mängden texter Att komma in i gruppdiskussioner Att argumentera Norsk fagspråk ger dessutom en innføring i læringsstrategier i et høgskolestudium för alla studenter som består av: studieteknik, ämnesinriktat språk och muntlig kommunikation. En rapport om verksamheten På vei mot at flerkulturellt studiested? Minoritetsstudenter i et majoritetsmiljö (HiO rapport nr ) går att köpa från Per-Inge Båtnes, Oslo högskola Presentationen inleddes med följande tänkvärda ord: Alla, pedagoger/didaktiker/lärare, är eniga med Vygotskij om att allt lärande sker i ett socialt sammanhang, men när majoritetsstudenterna kommer och säger: De (minoritetsstudenterna) försinkar oss blir läraren ofta dem svaret skyldig. Per Inge fokuserade tre områden som utgör idégrund och verksamhetsplan för Norsk Fagspråk genom orden: 1. Kvalifikationer: Man måste se på subjektet, den enskilde studenten, i relation till de ämnesmässiga kraven. 2. Konstruktioner: Man måste använda en läringsarkitektur som innehåller olika inlärningsstilar 3. Relationer: Förhållandet mellan lärare och studerande på högskolan måste vara en relation mellan två likvärdiga subjekt och inte en subjekt och objektsrelation, något som tyvärr är fortfarande är alltför vanligt förekommande (För utförligare presentation se Bil. 3). 9

10 Marie Thavenius och Jessica Linström, Malmö Högskola. Den sista redogörelsen under första dagen presenterade utbildningen KIA kompletteringsutbildning för utomnordiska akademiker med inriktning mot lärarutbildning i ämnena matematik, data och naturvetenskap. Utbildningen inleds med tre veckors kartläggning och test. Utbildningen omfattar 20p + 60p ämnesstudier. Därefter följer en avslutande PPU-termin. I utbildningen ingår, förutom studier i två ämnen, intensiv språkträning i svenska, kunskaper om svensk skolkultur i teori och praktik, bedömning av lärarlämplighet. Undervisningen är tematiskt upplagd. Det är avgörande, menade Marie och Jessica, är att skapa tillit hos studenterna och detta kräver personliga möten mellan lärare och studenter. Malmö Högskola har också en Textverkstad. Det är en form av språkstöd inom lärarutbildningen. Svårigheten med verkstaden är att studenterna inte hinner komma dit. De har ont om tid för att det tar för lång tid att studera för att de saknar språket och försvinner från textverkstaden. Genom att bryta cirkeln och delta i textverkstaden kan de VINNA TID. Hur få de studenter som behöver detta stöd att se möjligheterna? Man behöver ha något slags kontrakt med de studerande för att det skall fungera. Språkhandledning borde vara en naturlig del i utbildningen. 10

11 Kvällsaktivitet Dagen avslutades med ett besök på Immigrantinstitutet, något som var mycket uppskattat. Vi fick ett mycket fint mottagande av föreståndaren Miguel Benito och hans kollegor och fick även en introduktion till ett unikt bibliotek med bl.a. invandrarlitteratur. Miguel Benito berättade livfullt om verksamheten på Immigrantinstitutet En underbar buffé dukades upp och alla konferensdeltagare lät sig väl smaka. Under kvällen knöts värdefulla kontakter, vilket flera deltagare påpekat i utvärderingen. Immigrantinstitutet nås via hemsidan 11

12 Frågeställningar inför andra dagens presentationer och gruppdiskussioner Följande frågeställningar kunde urskiljas efter den första dagens presentationer och diskussioner. Frågorna sorterade i sju olika innehållsgrupper och de låg till grund för gruppdiskussioner under andra konferensdagen. Broar till Högskolan Collegeutbildning/Introduktionskurser/år Hur kan vi arbeta för att minska klyftan mellan gymnasiet och högskolan? Beredskap och mottagande Vilken beredskap har högskolan att faktiskt ta emot mångfalden, ökad rekrytering? Hur kan man utveckla samarbetet med studentkåren? Hur kan studentkårerna möta de nya studentgrupperna? Behov definitioner och åtgärder Hur definierar vi studentens behov? Vem bestämmer att studenten har behov? Hur ska högskolan arbeta med alla studenter? Skrivkurs i alla utbildningar för alla studenter? Målinriktade akademiska skrivkurser för varje ämne? Mentorssystem i utbildningen? Mentorer för varandra? Medvetenhet och attitydförändring Vad behöver högskolelärare bli medvetna om för att se mångfalden som resurs? Hur ska lärarnas fortbildning gå till? Hur kan högskolans lärmiljö förändras? Hur ska högskolan arbeta med attitydförändringar hos personal, hos studenter? Mångfaldskurs innehåll? Hur ska vi öka den ömsesidiga förståelsen? Hur ska vi öka förståelsen och bemötandet från majoriteten? Behörighet och språkets nivå Är behörigheten i svenska tillräcklig för högskolestudier? Var går gränsen för ett godtagbart språk? Och vem avgör? Större acceptans inom högskolan för språklig variation? 12

13 Vad är ett funktionellt språk för olika yrken? Vem bestämmer? Språkhandledning Vad kan man göra åt att studenter inte kommer till språkstugor? Hur ska vi hitta studenterna? Hur ska de hitta oss? Ska språkhandledning/språkutbildning vara frivillig eller obligatorisk? Ska den ge poäng? Vilket innehåll/vilka arbetsformer kan man ha i en språkverkstad? Vem ska vara lärare i en textverkstad? Ämnesläraren sv2-läraren? Framtiden Hur går vi vidare med vårt nätverk? Vem tar hand om nästa träff? Gruppdiskussionerna var ett viktigt inslag i konferensen. 13

14 Konferensdeltagarnas presentationer andra konferensdagen Margareta Holmegaard och Qarin Franker, Göteborgs Universitet I Göteborg har inte funnit någon systematisk planering av studiehandledning utan ett stödtänkande har gällt. Det har inneburit att man inte har kunnat arbeta långsiktigt. För två år sedan startades ett projekt med medel från universitetet för att bygga upp ett Språkcentrum. Projektet hade föregåtts av en enkät där det framkom att studerande med utländsk bakgrund och även svenskar ville ha hjälp med språk, framförallt med den skriftliga färdigheten men även den muntliga. Språkhandledningen skall fr.o.m komma igång på olika fakulteter. Tills vidare bedrivs språkhandledningen interimistiskt med en lärartjänst fördelad på två fakulteter Det viktiga som vi kommit fram till är att undervisningen skall läggas upp långsiktig. Man skall arbeta både individuellt och gruppvis när det är möjligt. Språkstrimmor, dvs. kontinuerligt parallellagd undervisning i språk och ämne, bör planeras in i olika kurser vid moment som behöver förstärkas, tex vid intervjuer och observationer. Även svenska elever behöver språklig hjälp och kan därför ingå i grupperna, men även studiehandledning på engelska behövs både för svenska och utländska studerande. IKT (Informations- och kommunikationsteknologi), Röst och talvård samt muntlig framställning bör också ingå i ett språkcentrums arbetsfält. Följande punkter har vi bedömt vara nödvändiga för en fungerande verksamhet: Individuella avtal om tider Fasta tider på schemat (grupper bli möjliga att arrangera) Fast öppenhållande i ett Språkcentrum Information via hemsida, broschyrer, lärarmöten Utbildning av lärarutbildare och kursledare Språkresurs för alla läskurser För att man skall nå studerande behövs bra information både med broschyrer, hemsida och i kursbeskrivningar. Det gäller att lärarna och framförallt kursledningen är medveten om andraspråksinlärning och de studerandes behov av hjälp om vi skall lyckas få till en bra språkhandledning. Det krävs också att man kan träffas på de olika fakulteterna så att de studerande inte får för långa avstånd. De har ont om tid och måste få hjälp på studieplatsen. I Göteborg har vi under flera år arbetat med kompletteringsutbildningar i samarbete med Länsarbetsnämnden (LAN). Tyvärr finns dessa utbildningar inte reguljärt vid någon högskola utan anordnas sporadiskt. Det vi vill föra fram som något nytt som vi utarbetat med under kurserna är ett Situationsformulär (bil. 4). Med detta bedömningsformulär har vi en gemensam grund för att bedöma den studerandes kommunikativa förmåga, något som annars brukar vara svårt att diskutera mer ingående. Både de studerande och deras handledare bedömer den kommunikativa förmågan ute på praktiken. Tillsammans diskuterar de den studerandes kommunikativa förmåga i olika situationer och försöker koncentrera sig på det som kräver extra övning. Situationsformuläret är också en bra grund för samtal när handledaren från högskolan kommer ut på praktikbesök. Avsikten är att den studerandes 14

15 starka sidor synliggörs, men också att den studerande blir medveten om sina behov av språkträning. Om ni vill läsa mer om arbetet med självbedömning finns en rapport från högskoleverket (Holmegaard, M, Självbedömning, I: Rekrytering, en utmaning för en öppen högskola, Rekryteringsinsatser inom lärarutbildning med inriktning mot matematik, naturvetenskap och teknik Göteborgs universitet Institutionen för Pedagogik och Didaktik). Maria Oskarsson och Sören Andersson, Institutionen för statsvetenskap resp. Institutionen för svenska språket, Göteborgs Universitet Maria Oskarsson tog tillsammans med sociologiska institutionen initiativ till projektet Språkverkstad som nu följs upp med en ökad satsning på språkhandledning. Det är framförallt en handledning av studenternas skriftliga arbeten som är aktuell. De satsar även på omsorgsfull information om verksamheten för både studenter, lärare och administrativ personal. Pia Götebo Johannesson, Jämlikhetssekreterare, Göteborgs Universitet Vid Göteborgs universitet har flera arbetsgrupper och många projekt pågår inom jämlikhetsoch mångfaldsområdet. Göteborgs universitet är stort och det kan vara svårt att överblicka allt som händer inom området. På hemsidan finns därför information om bland annat pågående jämlikhetsprojekt. Denna rapport kommer även att läggas ut här. Rapporten är en utmärkt handledning och ett viktigt dokument för alla som arbetar med dessa frågor. Konferensen var ett angeläget initiativ. Karin Sandwall och Susanne Jämsvi, Högskolan i Borås På Högskolan i Borås arbetar vi båda med mångfald, svenska som andraspråk och studentsupport. Vi hör till CLU, Centrum för lärande och undervisning, en fristående enhet som arbetar med samtliga sex institutioner. Denna organisationstillhörighet är en stor fördel, eftersom vi arbetar både med lärare och studenter, och därmed kan fungera som en länk mellan dessa grupper. CLUs hemsida hittar du på Inom studentsupport, som alltså är en del av CLU (se hemsidan), arbetar fyra personer vardera halvtid med handledning inom läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, röst tal och kommunikation, engelska samt svenska som andraspråk. Dessutom arbetar vi två med mångfald som mångfaldssamordnare på högskolan 20%, med uppdragsutbildning, med utbytesstudenter och med handledning inom Akademiskt introduktionsår. Det sistnämnda kan du läsa om på Vad gäller vårt mångfaldsarbete, så är vi med i högskolans råd för jämställdhet och mångfald och är då med och formulerar visioner, åtgärder och fortbildning för personal och studenter. Högskolan i Borås påbörjade våren -02 en långsiktig fortbildning inom detta område. Vi är också med och kartlägger institutionernas projekt inom mångfald, sammanställer och följer upp detta. Att arbeta med mångfald på ett övergripande plan samtidigt som vi har handledning för studenter är till stor fördel, eftersom vi tycker att vi kan sätta in studenternas möjligheter och svårigheter i ett sammanhang. Inom studentsupport håller vi dem under armarna (hjälper dem att ta sig igenom studierna på ett bra sätt) samtidigt som vi håller kontakt med lärarna och kan berätta hur dessa studenter upplever studierna (om studenterna ger oss tillåtelse till detta!), alltså ett slags långsiktig fortbildning av lärarna. 15

16 Den direkta anledningen till att handledning i svenska som andraspråk påbörjades på Högskolan i Borås var regleringsbrevet -99 där det stod att läsa: Lärosätena ska / / vid behov anordna stödundervisning i svenska.. Denna lydelse är numera tyvärr borttagen. Vi vet nu, efter en mindre enkätundersökning 2000 på Högskolan i Borås, att ungefär 25% av de studenter som har annat modersmål vill ha handledning i svenska som andraspråk. Vi vet också att ca 20% vill ha handledning i muntlig framställning (dubbelt så många som de som har svenska som modersmål) och att var fjärde vill ha hjälp med engelskan jämfört med var tolfte student med svenska som modersmål). Man vill alltså i högre grad ha support i sina högskolestudier. 43 studenter gick regelbundet till support i svenska som andraspråk under Studentsupport på Högskolan i Borås är frivilligt och ger inga poäng. Studenterna kommer individuellt och/eller i smågrupper. Efter ett första samtal gör vi tillsammans en individuell arbetsplan som ständigt revideras. Studenternas behov varierar stort, och både innehåll och uppläggning av handledningen ser därför mycket olika ut, men har alltid ett klart samband med studentens studier på institutionen. Det är mycket viktigt att studenten kommer till oss tidigt i sina studier. Därför går vi med jämna mellanrum ut till institutionernas personal, både för att informera/påminna om vår verksamhet och för att diskutera samarbetet med institutionen. Studenten kommer till oss mer eller mindre regelbundet och vi bestämmer alltid nästa träff innan vi skiljs åt. Vi håller kontakt via mail. Vi dokumenterar det vi gör och utvärderar arbetet efterhand under terminen. Det är vår erfarenhet att de som väl påbörjat sin handledning hos oss fortsätter att komma till oss; det är ytterst sällan som någon student försvinner. Däremot är vi inte säkra på att vi verkligen når de som behöver oss mest kanske är det så att de som är mest stressade över sina studier inte upplever att de har tid att gå hos oss? Det vi arbetar mest med inom handledningens ram är olika strategier för att utöka det ordförråd (och att få ordens innebörder mer exakta) som studenten behöver för sina studier på institutionen. Dessutom arbetar vi, vid behov, med funktionell grammatik och uttal. Många känner sig också osäkra på högskolemiljön; vilka roller man har som student och studiekamrat, vad som krävs av en på högskolenivå. Att hos oss bli sedd, förstådd, trodd på och peppad är helt avgörande för många, speciellt under den, ibland svåra, första terminen! Mycket har hänt under de två år studentsupport har funnits; vi har lärt oss mycket och förhoppningsvis delat med oss av det vi lärt oss av studenter och lärare. Det vi nu insett att vi måste arbeta alltmer intensivt med är attityder och värderingar, både hos samtliga studenter och hos personalen. Varken de med etniskt svensk bakgrund eller med utländsk inser alltid möjligheterna med mångfald! Dessutom vill vi noggrannare utvärdera vår verksamhet gör vi något bra och i så fall vad och hur? Vad är det som gör att studenterna kanske klarar sina studier bättre (ökad språkfärdighet, ökad (högskole-)kulturell trygghet, ökad kommunikativ kompetens)? En annan möjlig utveckling är riktad grupphandledning, t ex handledning för en grupp på en institution som läser samma utbildning. Men det långsiktigt viktigaste vi inom högskolan måste göra är att diskutera med lärarna hur en pedagogisk mångfald kan konkretiseras i klassrummet och hur vi tydligt kan kommunicera kraven på studenterna. Vad som gynnar studenter med annat modersmål gagnar även den övriga allt större heterogena gruppen av studenter! 16

17 Håkan Ericson, Högskolan i Jönköping Vi fick en kortfattad redogörelse för ett arbete med 12 utländska lärare, som är integrerade med svenska studerande i den vanliga utbildningen. Det är ett projekt i samarbete med arbetsförmedlingen. Lärarna har haft behov av att kompletteras sina ämnen (mellan 60 och 120 poäng). De har haft individuella studieplaner. Håkan påpekade att integreringen och kulturella jämförelser är det mest angelägna. Det är viktigt att de studerande är tillsammans med svenska studerande under utbildningen, eftersom man då lättare kan arbeta med kulturella skillnader. Det är inte bara Volvo, nubbe och midsommar som är typiskt svenskt, vilket är en vanlig fördom. Göran Hillgren, Kista Open Academy Kista Open Academy är ett Nätverk för att sprida den öppna högskolans ide. De viktigaste idéerna är att sprida strategier för tillväxt och man försöker att samverka mellan storstad och glesbygd. Man har som mål att utveckla och informera om miljöer för tvåspråkighet och det är en angelägen uppgift för Kista. Det är också viktigt att ta tillvara entreprenörsandan och ge möjlighet till enskilda initiativ och knyta ihop kontakter med företag, ideella föreningar. För vidare information se separat bifogat dokument. Catarina Nordensson, Malmö Högskola Vi fick en kort presentation av mentorsprojektet Näktergalen som man kan läsa om på I Projektet sammanförs studerande och barn. De träffas regelbundet och lär känna varandra för ett ömsesidigt utbyte. Karl-Albert Hjelmborn, Sveriges förenande studentkårer SFS och Chato Rasoal, studerande på högskolan i Borås Studentperspektivet fick vi genom Karl-Albert som påpekade att det är mycket värdefullt att samarbetet med SFS utvecklas så att studenternas erfarenheter bättre kan tas tillvara i högskolevärlden. Han påminde oss också om lagen om likabehandling av studenter: Extra givande var att två studerande fungerade som värdar under konferensen. En av dem, Chato Rasoal, uttryckte avslutningsvis sin uppskattning över deltagarnas engagemang och vilja att lyfta frågan om flerspråkiga studenters situation på respektive högskolor. Synliggör och ta tillvara våra erfarenheter i klassrummen, avslutade han sitt anförande. 17

18 Slutsummering av konferensdeltagarnas diskussioner Med utgångspunkt från diskussionsprotokollen i de olika tvärgrupperna har vi sammanställt huvudtankar och koncentrerat dem i tre huvudpunkter utifrån konferensens huvudfråga: Hur förbättrar vi, inom högskolan, förutsättningar för studieframgång för studenter med utländsk bakgrund? 1. Centrala frågor 2. Svårigheter för studerande med utländsk bakgrund 3. Svårigheter för språk- och studiehandledningen (support) Centrala frågor Många studerande med utländsk bakgrund upplever ett utanförskap i högskolan. De kommer inte in i studiegrupper och i studiemiljöer. Det rör sig om attityder och kunskapssyn både bland lärare och studerande. Det krävs ett ömsesidigt arbete av alla, oavsett bakgrund, för att ett effektivare och roligare erfarenhets- kunskaps- och färdighetsutbyte i t.ex. gruppmöten skall bli möjligt. Ett medvetet arbete med att uppmärksamma varandra och ta till vara mångfalden av erfarenheter är grunden för detta. Vad behövs i högskolan för att stärka de studerande? Vilken sorts hjälp eller support behövs? Kanske hela inlärningsmiljön och de frågor som tas upp i undervisningen delvis måste se annorlunda ut än idag. Det behövs mer forskning på området. Vad är det i studiemiljön som kan förbättras? Den viktiga mångfaldsfrågan, att lära på sitt andraspråk, måste uppmärksammas och inte negligeras eller bagatelliseras. Svårigheter för studerande med utländsk bakgrund 1. Den studerande har svårigheter med att på mycket kort tid tillgodogöra sig stora textmänger. centrala teman i texter och föreläsningar. hitta centrala teman i texter och föreläsningar komma in i grupper och trivas att känna sig inkluderade i grupper och arbetar därför enskilt komma in i och delta i diskussioner och hinna ta ordet att deras kunskaper inte tas tillvara våga hävda sina åsikter läsa och förstå engelska texter och även norska och danska texter (ingår inte i kursplan för svenska som andraspråk på gymnasiet) 18

19 Språket 1. Vilka krav på språkriktighet/korrekthet kan vi ha? Vad är ett bra språk? 2. Vem avgör gränserna 3. Lärarna är omedvetna om språksvårigheter och hur de pedagogiskt kan stödja dessa studenters inlärning. De ger signal om språkliga brister för sent i utbildningen. 4. Ett stort problem är också engelskan. Skall man kunna ge dispenser eller möjligheter att på sikt skaffa sig behörighet i ämnet? 5. Behov av språkhandledning måste uppmärksammas och åtgärdas tidigt i utbildningen. 6. Språkhandledning bör vara långsiktig, ges av lärare i svenska som andraspråk och planeras i samråd med studenter och institutioner. Svårigheter för språk- och studiehandledningen (support): 1. De studerande som behöver kommer inte. När språkhandledningen enbart ligger utanför studierna anser de att tiden inte räcker till. I början kommer studenterna men sedan tar ämnet över. De anser sig inte ha någon tid utöver ämnesstudierna. 2. Stress i undervisningen. Lärarna måste premiera heterogena grupper och ta hänsyn till det i sin betygssättning. De svenska studerande som har bråttom vill inte samarbeta, för de anser sig inte ha tid och vill inte riskera att få sämre resultat. 3. Studenter och lärare känner inte till att språkhandledning finns. Hittar inte hemsidor och information. 4. Språkhandledningen finns geografiskt avlägset från studierna. De har inte tid att uppsöka den. 5. Språkhandledarna ofta upptagna när de studerande själva vill ha hjälp. Svårt att hitta lämpliga tider om lärarna har annan undervisning. 6. De studerande skäms för att söka hjälp eller inser inte att de kan förbättra sitt språk om de arbetar på lång sikt. 7. Får inte tillräcklig hjälp eller tycker att hjälpen inte är bra. 8. Lärarna godkänner arbeten som har dåligt språk och ger inte de studerande en signal om att språket bör förbättras. När det sker vid projektarbeten i slutet av utbildningen är det ofta för sent att göra något åt. 9. Det är svårt att få ihop grupper. Schematider finns sällan utan alla tider skall pusslas ihop när allt annat är planerat. 10. Innehåll i de olika kurserna behöver ses över. Behöver kurslitteratur ges enbart på svenska och engelska? Finns det möjligheter till friare val i vissa kurser? 19

20 11. Examinationsformerna behöver ses över. Det gäller att göra lärarna medvetna om att lägga in hela inlärningsprocessen i bedömningen och inte bara se till produkten. 12. Får inte tillräcklig hjälp eller tycker att hjälpen inte är bra. Slutsatser Det behövs både enskilda tider för studiehandledning och inplanerade språkstudier i schemat för att det skall bli effektivt. Många svenska studerande skulle också kunna ha nytta av detta om det planerades in i ordinarie schemat. Många studenter har brister i svenska språket, vilka kan åtgärdas genom språkhandledning. Enbart språkhandledning kan emellertid inte lösa studenternas svåra studiesituation. Det handlar inte enbart om språk utan möjligheter till aktivt deltagande i själva inlärningsmiljön. Lärarna på högskolan har alla behov av fortbildning i mångfaldsfrågor. De måste arbeta mer med attityder och med strukturerade gruppövningar. Det krävs också ett samarbete mellan olika lärargrupper för att de studerande inte skall hamna utanför gemenskapen. Kurser i interkulturell kompetens för personal och studenter på högskolorna behövs och kan t.ex. ingå i ordinarie kursutbud. Det behövs tydligare riktlinjer för mångfaldsarbete. Studierektorer och ledare måste bli mer insatta i frågor som rör integrering och språkfrågor Rätt att lyckas! Rätt att vara olika. Konferensdeltagarnas utvärdering Utvärderingen av arbetskonferensens uppläggning och innehåll var mycket positiv. Följande synpunkter och förslag till förbättring kan uppmärksammas: Om innehållet: Intressant med många olika presentationer från de olika högskolorna Givande tema för konferensen som tidigare inte uppmärksammats För stor dominans från lärarutbildningen Omväxlande och informativt Fokus på några speciella frågeställningar nästa konferens 20

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Likabehandlingsplan för studenter 2013 2014. Fastställd av rektor Tommy Löfgren 2013-10-14, reviderad 2013-11-22.

Likabehandlingsplan för studenter 2013 2014. Fastställd av rektor Tommy Löfgren 2013-10-14, reviderad 2013-11-22. Likabehandlingsplan för studenter 2013 2014 Fastställd av rektor Tommy Löfgren 2013-10-14, reviderad 2013-11-22. Inledning Vision I den här planen beskrivs de åtgärder som Röda Korsets Högskola planerar

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Plan för etnisk mångfald 2007 2009

Plan för etnisk mångfald 2007 2009 BILAGA 20 Plan för etnisk mångfald 2007 2009 Vårdtagarperspektiv Personalperspektiv Äldrenämnden 2007-10-31 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Vidtagna åtgärder enligt tidigare handlingsplaner 4 Nuläget

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara 1(1) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara Vad är utbildning i svenska för invandrare (sfi)? Utbildningen i svenska för invandrare är en grundläggande utbildning i svenska språket

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1 (7) 2009-02-19 Dnr SU 29-0405-09 Stockholms universitet Studentavdelningen Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1. Inledning Stockholms universitet - Det öppna universitetet

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Denna enkät är gjord av Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande (VKF). VKF är ett samarbete inom flexibelt lärande mellan Göteborgs Universitet, Chalmers, Karlstads

Läs mer

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011 Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling I din hand har du Polismyndigheten

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Arbetsmaterial för bedömning av reell kompetens och tillgodoräknande på Mälardalens högskola

Arbetsmaterial för bedömning av reell kompetens och tillgodoräknande på Mälardalens högskola Arbetsmaterial för bedömning av reell kompetens och tillgodoräknande på Mälardalens högskola 2011-11-15 Studentmaterial Innehållsförteckning Bakgrund 3 Inledning 3 Definitioner och begrepp 3 Roller 4 Viktigt

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem Läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 2. Övergripande mål och riktlinjer 4-6 Normer och värden 7-9 Kunskaper Kunskapskrav Elevernas ansvar och inflytande 6

Läs mer

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 Jämlikhetsplan Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan Dnr15/211. Faställd av rektor 150420 Kungl. Musikhögskolan Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 för KMH

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Ansvar: utbildningsnämnden, sektioner, studerandeavdelning, informationsavdelning

Ansvar: utbildningsnämnden, sektioner, studerandeavdelning, informationsavdelning Dnr 59-2009-252 Handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 Fastställd av Utbildningsnämnden 2009-02-10 Inledning 1. Utgångspunkter för arbetet med breddad rekrytering 2. Organisation och ansvar 3.

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003.

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003. HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 80 POÄNG The Media Design Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer