Strategisk inriktning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategisk inriktning 2010-2015"

Transkript

1 Strategisk inriktning för Södertälje Sjukhus AB Södertälje Sjukhus Din nära specialistvård

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund Allmänt Verksamhet, organisation och företagskultur Strategisk position Ägardirektiv Styrelsebeslut Marknad Förändringsbehov 7 3 Vision 8 4 Företagskultur 8 5 Positionering 8 6 Strategi Fokusområden Lokal förankring och samverkan Arbetssätt och organisation 12 7 Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet 13 8 Utveckling av styrning och kontroll 13 9 Kompetensförsörjning och -utveckling Incitamentsmodeller Lokaler Kommunikation Referenser 16 2

3 1 Sammanfattning Sjukhuset kommer inom basuppdraget att rikta in sig på tre fokusområden och i samverkan med andra sjukvårdsaktörer säkerställa ett brett utbud av sjukvårdstjänster med hög kvalitet och tillgänglighet. Södertälje Sjukhus AB utvecklar verksamheten genom att införa nya arbetssätt och arbetsformer riktade mot processorientering. För att stödja detta kommer organisationsmodellen att utgöras av en matrisorganisation. Ägarens uppdrag Stockholms Läns Landsting är ägare till Södertälje Sjukhus AB. Ägarens uppdrag är att Södertälje Sjukhus ska bedriva akut och planerad specialistvård inklusive förlossningsvård primärt riktad till invånarna i de omgivande kommunerna Nykvarn, Salem och Södertälje. Vår vision Vår vision är att Södertälje Sjukhus ska vara det självklara valet när det gäller akut och planerad specialistvård för invånarna i de berörda kommunerna. Sjukhuset ska genom god tillgänglighet och kvalitet vara ett attraktivt val även för andra patienter inom och utom Stockholms Läns Landsting. Vår värdegrund Vår värdegrund baserar vi på det redan etablerade personalutvecklingsprogrammet inspirerat av Humanistisk Medicin. Programmet ska utgöra grunden för sjukhusets företagskultur och utgå från patientens behov, prioritera det individuella mötet och ha en helhetssyn på patienten. Vårt mål Vårt mål är att ge befolkningen inom Södertörnsområdet en personlig, nära och högkvalitativ specialistvård med hög tillgänglighet utan väntetider. Patienterna ska erbjudas rätt vård, av rätt vårdgivare, i rätt tid med en prioritering av patientsäkerhet och ekonomi i balans. En ekonomi i balans är en förutsättning för att kunna vidareutveckla sjukhuset. Strategi För att leva upp till den uppsatta visionen krävs att sjukhuset har strategier som har patienternas behov i fokus, en professionalism som genomsyrar hela organisationen från system- till individnivå och en ansvarsfull resurshushållning som skapar ett långsiktigt förtroende för sjukhuset och dess verksamhet. Detta uppnås bland annat genom fokusering, lokalförankring, samverkan och processorientering. Fokusering Både av kvalitets- och resurshushållningsskäl krävs en fokusering alla akutsjukhus kan inte göra allt. Södertälje Sjukhus ska fokusera på de områden där sjukhusets kompetensprofil på bästa sätt möter medborgarnas och patienternas behov och därmed bidrar till en ekonomi i balans. Tre fokusområden som identifierats är: - Barn med speciella behov och livsstilsrelaterade sjukdomar - Äldre med kroniska och akuta internmedicinska och geriatriska (åldrandets) sjukdomstillstånd samt patienter i behov av rehabilitering efter akut sjukdom - Planerad kirurgi, ortopedi, gynekologi och urologi samt behandling av ämnesomsättningssjukdomar. 3

4 Lokal förankring Södertälje Sjukhus ska vara väl förankrat i samhället och eftersträva samverkan med såväl kommunala organ som civila intressenter. Samverkan Sjukhuset ska samverka med andra sjukvårdsaktörer som levererar landstingsfinansierad sjukvård och som stödjer sjukhusets förutsättningar att utveckla vårdprocesser med god kvalitet, korta ledtider och en helhetssyn som inger förtroende och trygghet. Denna samverkan kommer att öka sjukhusets möjligheter till kontinuerlig kompetensöverföring och därmed tillförsäkra sjukhuset en långsiktig konkurrenskraft. Processorientering Sjukhuset ska eftersträva förändrade arbetssätt med en tydligare processorientering (strukturerat arbetssätt som tar ett helhetsgrepp på patientens behov). Vi ska ge en individualiserad vård samtidigt som vi eftersträvar en rationalitet och standardisering. Framgångsfaktorer Avgörande för sjukhusets möjligheter att förverkliga det strategiska arbetet är att vi nu tar itu med vissa konkreta förändringar. De viktigaste områdena är: Kvalitetsutveckling För att kunna attrahera morgondagens allt mer välinformerade patienter måste sjukhusets arbete med kvalitetssäkring, avvikelsehantering, och patientsäkerhet ligga i framkant. Genom validerade och välfungerade registreringssystem, rapportering till nationella kvalitetsregister och en målmedveten satsning på ett kontinuerligt förbättringsarbete ska en nationell och internationell konkurrenskraft uppnås. Affärsledning Ekonomistyrning och kontroll har successivt förstärkts. De ska utvecklas ytterligare och respektive chefs ansvar för resultatet tydliggöras. Ny organisation För att nå målen krävs en förändrad organisation där klinikerna ersätts av processområden i en matrisstruktur (ansvaret för verksamheten organiseras i flera dimensioner). Verksamheten organiseras i tre verksamhetsområden: kvinno- och barnblocket, kirurgiblocket samt medicin- och geriatrikblocket. Nya lokaler För att kunna svara upp mot hygieniska och medicintekniska krav samt tillfredställa patienternas behov krävs ändamålsenliga lokaler. Nuvarande lokaler är otidsenliga och resurskrävande vilket gör det nödvändigt att inom en snar framtid modernisera sjukhuset. Kommunikation Ytterligare en förutsättning för framgång är att sjukhuset kan kommunicera på ett effektivt sätt med medarbetare, patienter, medborgare, kommuner och samarbetsparter. Denna funktion måste utvecklas. 4

5 2 Bakgrund 2.1 Allmänt Södertälje Sjukhus ingick till den 31 mars 2009 som en del i Sjukvården Salem, Nykvarn och Södertälje (SNS). Genom beslut i Landstingsfullmäktige i februari 2009 blev Södertälje Sjukhus ett landstingsägt aktiebolag samtidigt som de tidigare ingående primärvårdsenheterna och den psykiatriska kliniken överfördes till Stockholms Läns Sjukvårdsområde (SLSO). Sjukhuset är Stockholms Läns Landstings sydligaste leverantör av både akutsomatisk och geriatrisk slutenvård och försörjer invånarna med basal specialistsjukvård i de tre kommunerna Nykvarn, Salem och Södertälje. I regionen bor ca invånare, vilka utgör grunden för de akutsomatiska och geriatriska uppdragen. När det gäller planerad vård har sjukhuset vårdansvar för ytterligare ca invånare. Enligt Folkhälsorapporten1 (2007) finns det ett större sjukvårdsbehov i Södertälje kommun än inom många andra primärkommuner i Stockholmsregionen. Regionen har också en extremt hög befolkningstillväxt i form av invånare från andra länder. Sjukhuset har ett stort förtroende bland bygdens invånare, som grundas på närhet, tillgänglighet och kompetens. Sjukhuset är också en stor arbetsgivare i Södertälje med omnejd, vilket bidrar till ett stort intresse och engagemang för sjukhusets utveckling både hos medborgare och omgivande kommuner. 2.2 Verksamhet, organisation och företagskultur Vid sjukhuset bedrivs öppen och sluten akut och planerad sjukvård inom specialiteterna kirurgi, ortopedi, urologi, invärtesmedicin, gynekologi, obstetrik och geriatrik. Vid barn- och öronklinikerna ges företrädesvis akut och planerad öppenvård. Som stöd till de patientansvariga klinikerna finns anestesi- och röntgenklinikerna. Sjukhusets nuvarande organisation bygger på traditionell klinikindelning där viss samverkan mellan ett antal kliniker redan har utvecklats. De administrativa resurserna är till största delen centraliserade. Någon tydligt framarbetad och uttalad företagskultur finns inte, men ett personalutvecklingsprogram inspirerat av Humanistisk Medicin har blivit en naturlig kulturbärare på sjukhuset. Programmet är utformat utifrån en holistisk människosyn baserad på landstingets värdegrund. Hittills har 225 medarbetare genomgått utbildningsprogrammet. 2.3 Strategisk position Enligt landstingets definitioner är Södertälje Sjukhus ett kategori C sjukhus med basal specialistsjukvård med tillägg av förlossningsvård. Sjukhuset omsätter en fjärdedel av Danderyds sjukhus, S:t Görans sjukhus och Södersjukhuset samt en tiondel jämfört med Karolinska Universitetssjukhuset. Sjukhuset har geografiskt och storleksmässigt många likheter med Norrtälje sjukhus. I takt med att antalet privata leverantörer har ökat inom specialistsjukvården ses en tilltagande konkurrens gentemot dessa aktörer. Med införandet av vårdval, tillgänglighetskrav och ökande patientinflytande blir de andra sjukhusen både potentiella samarbetspartners och konkurrenter. Södertälje Sjukhus har ett antal utmaningar som behöver adresseras: Sjukhusets storlek gör att vissa kostnader för exempelvis akutmottagning, förlossning, operationsavdelning och intensivvårdsavdelningen blir höga 2,3. Den framtida teknikutvecklingen med krav på dyra högteknologiska plattformar kan riskera att minska det lilla sjukhusets möjligheter att inom rimliga ekonomiska gränser möta berättigade sjukvårdsbehov. Det geografiska läget, relativt långt söderut inom landstingets område, är något som blir en begränsning i konkurrensen på Stockholms sjukvårdsmarknad. Sjukhuset står av dessa skäl inför ett vägval där hänsyn måste tas till vilken storlek sjukhuset ska ha i framtiden samt vilket vårdutbud som ska finnas. 5

6 2.4 Ägardirektiv Enligt gällande ägardirektiv ska Södertälje Sjukhus AB bedriva bassjukvård samt specialiserad akut och planerad vård inklusive förlossningsvård i samverkan med Södersjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset. Verksamheten ska omfatta de tjänster som i avtal överenskommits med beställaren eller andra uppdragsgivare. Högspecialiserad vård ska inte bedrivas av bolaget. Södertälje Sjukhus AB ska utarbeta samordnade vårdprocesser i samverkan med Södersjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset och landstingsfinansierade privata vårdgivare. Undervisning och viss klinisk forskning relaterad till sjukvårdsuppdraget ska bedrivas i samverkan med Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset 4,5. En övergripande målsättning för hela landstingskoncernen är att verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att det skapas en ekonomi i balans, hög tillgänglighet och god kvalitet. 2.5 Styrelsebeslut Styrelsen för Södertälje Sjukhus AB har gett VD i uppdrag att tillsammans med sjukhusledningen ta fram ett förslag till inriktningsbeslut för sjukhusets strategiska utveckling. Förslaget ska inom ramen för ägardirektiven skapa förutsättningar för ökad kvalitet, produktivitet, patientorienterade flöden, utvecklad intern och extern samverkan samt skapa transparens i personalresursallokeringen. 2.6 Marknad Den framtida sjukvårdsmarknaden kommer visa på en ökad konkurrens, både från andra landstingsdrivna enheter och från ett ökat antal privata aktörer. I takt med att antalet diagnoser inom ramen för vårdval ökar, kommer också kraven på Södertälje Sjukhus att öka. Här kommer det framför allt att krävas att sjukhuset har patienternas förtroende, men också att den efterfrågade sjukvården kan produceras på ett kostnadseffektivt sätt och inom rimlig tid. Det är av av yttersta vikt för sjukhuset att identifiera patientgrupper och sjukdomstillstånd som i framtiden kan utgöra lämpliga marknader att profilera sig inom. Sannolikt är det patientgrupper som redan i dag behandlas på någon av sjukhusets enheter, men det kan också vara nya grupper eller diagnoser. En förutsättning för det senare är dock att det då rör sig om relativt stora volymer och över en relativt lång tid. Med stora volymer följer möjligheten till standardiserad diagnostik och behandling, vilket ökar förutsättningarna för en rationell processorientering av sjukhusets vårdtjänster. På den framtida sjukvårdsmarknaden, både inom Stockholms Läns Landsting och nationellt, kommer det bli allt mer uppenbart att alla vårdproducenter inte kan ha all verksamhet i egen regi. Av både kvalitetsoch rationalitetsskäl kommer det att krävas en ökad specialisering av såväl högspecialiserad vård, sällandiagnoser som vanliga vårdåtgärder. För Södertälje Sjukhus är det av yttersta vikt att hitta de marknadssegment där sjukhuset har bäst förutsättningar att långsiktigt skapa ett stort förtroende hos patienterna, uppnå goda medicinska resultat samtidigt som en ekonomi i balans befrämjas. Områden där kraftig tillväxt kan förväntas: Multisjuka äldre Palliativ vård Akut sjukvård i hemmet Exacerbationer av kroniska folksjukdomar Rehabiliteringsmedicin Vård i efterförloppet till högspecialiserad vård 6

7 Livsstilssjukdomar Ämnesomsättningssjukdomar Barn med speciella behov Planerad sjukvård med behov av akutsjukhusets stödresurser. Inom ett flertal av de ovan nämnda områdena finns ett ökat behov bland invånarna inom sjukhusets geografiska upptagningsområde, vilket gör att det finns kraftiga lokala marknadsbehov att svara upp mot 1. Med det geografiska läget och, ännu så länge, näst intill monopolliknande situationen gällande akut slutenvårdskapacitet finns det goda möjligheter att över tid försvara och expandera marknadsandelarna inom ovan nämnda områden. Marknader där sjukhuset har goda förutsättningar att hävda sig i är framför allt inom planerad vård samt inom de patientgrupper som prognostiskt kommer att öka i framtiden. Dessa patientgrupper utgörs framför allt av barn med speciella sjukvårdsbehov samt äldre patienter med kroniska och akuta internmedicinska och geriatriska (åldrandets) sjukdomstillstånd. 2.7 Förändringsbehov Södertälje Sjukhus AB har som en ny organisatorisk enhet behov av att ta fram en ny vision med tillhörande strategier för att positionera sjukhuset i önskvärt läge på den framtida sjukvårdsmarknaden. En företagskultur måste också etableras som stödjer utvecklingen av varumärket Södertälje Sjukhus. Sjukhuset har under många år brottats med ekonomisk obalans. Sjukhusets litenhet jämfört med andra sjukhus inom Stockholms Läns Landsting förutsätter en utvecklad intern och extern samverkan för att kunna vara konkurrenskraftig gentemot andra sjukvårdsproducenter i närområdet, både inom Stockholms Läns Landsting och nationellt. Styrningen av sjukhuset behöver utvecklas där kopplingen mellan ägarnas krav, styrelsens strategiska beslut och sjukhusledningens operativa ledning av verksamheter och enheter tydliggörs. I dag saknas verktyg för styrning som säkerställer ekonomi i balans, hög tillgänglighet och god kvalitet. Tydligare uppföljning av och kunskap om personalresursallokering till olika diagnosgrupper och enheter är ett annat område som väsentligt kan förbättras. Bilden av hur personalresursallokeringen ser ut är otydlig, vilket försvårar lönsamhetskalkyler och som därmed skapar osäkerhet kring olika affärsutvecklingsprojekt 6. Omvärldskunskap och marknadsanalys av framtida sjukvårdsbehov, inom ramen för sjukhusets ägardirektiv och kompetensmässiga förutsättningar, behöver också klargöras för att skapa bättre underlag för framtida prioriterade satsningar 7. Morgondagens sjukvård kommer att ställa mycket högre krav på ett mer patientorienterat och effektivt sjukvårdsystem. De utvecklingstrender som genomsyrar tankarna bakom det Nya Karolinska Universitetssjukhuset i Solna (NKS) 8 och den generalplan för Stockholms Läns Landstings sjukvårdssystem som är under framtagande kommer att bli vägledande för den framtida utvecklingen. Södertälje Sjukhus måste utveckla nya arbetssätt och organisationsformer för att kunna lösa sina uppgifter i Stockholms akademiska sjukvårdssystem (SAS). Med dessa resonemang följer också behov av en mer utvecklad samverkan och prioritering där de ingående enheterna i det fullt utvecklade sjukvårdssystemet kommer att ha ett antal olika fokusområden med möjlighet till egna eller landstingsövergripande centrumbildningar. Ytterligare en strategiskt viktig fråga är den framtida kompetensförsörjningen. Det kommer att vara en högprioriterad uppgift att attrahera morgondagens arbetskraft för att säkerställa att sjukhuset har en god 7

8 kompetens på individ-, process- och systemnivå. Som ett led i detta kommer sjukhuset att öka verksamheten inom FoUU-området. En annan viktig framtidsfråga är lokalförsörjningen. För att bedriva sjukvård med framtidens medicintekniska krav och samtidigt leva upp till patienternas förväntningar på bekväma och ändamålsenliga sjukvårdsfaciliteter kommer det att vara nödvändigt att investera i nya sjukhusbyggnader 9. 3 Vision Södertälje Sjukhus - Din nära specialistvård Södertälje Sjukhus ska vara det självklara valet när det gäller akut och planerad specialistvård för invånarna i de berörda kommunerna. Sjukhuset ska se till att rätt vård utförs på rätt vårdnivå i rätt tid och i god samverkan mellan primärvården, specialistvården, den högspecialiserade vården, kommunerna och de privata sjukvårdsleverantörerna. Sjukhuset ska utgöra det naturliga navet i det lokala sjukvårdssystemet och underlätta patienternas väg genom sjukvårdssystemet. 4 Företagskultur En tydligare företagskultur som alla medarbetare ska kunna stå för och känna sig stolta över ska arbetas fram. Plattformen för värdegrundsarbetet ska utgöras av det framgångsrikt utvecklade personalutvecklingsprogrammet 10, inspirerat av Humanistisk Medicin, som redan finns etablerat på sjukhuset. I det nu modifierade programmet finns en modul med processorientering och lean health care metodik. Den koppling som skapas mellan de mjukare frågorna och modernt tänkande kring sjukvårdsproduktion och rationellt resursutnyttjande utgör en utmärkt fundament för det som skall utvecklas till Södertälje sjukhus företagskultur. Programmet tar ansats i följande: Landstingets värdegrund Patientens behov Värdeskapande möten Holistisk människosyn Kontinuerligt lärande Interaktivitet Förbättringsprojekt Processorientering. 5 Positionering Utifrån de beskrivna förutsättningarna måste sjukhuset initialt krympa något genom en konsolidering av nuvarande verksamhet. Detta kräver en ny organisationsstruktur baserad på processorientering i samverkan med andra vårdaktörer. Genom standardiserade arbetssätt och inriktning på strategiskt viktiga fokusområden kan sjukhusets vårdtjänster förädlas vilket gynnar kvalitet, tillgänglighet, produktivitet och ekonomi. I en framtid med ökande befolkningsunderlag kan ökade volymuppdrag bli aktuella (figur 1). Den över tid föränderliga utvecklingen ställer också krav på ändamålsenliga lokaler som skapar flexibilitet för att svara upp mot morgondagens föränderliga sjukvårdsbehov. 8

9 Figur 1 De förändringsmöjligheter som illustreras i bilden kan tidsmässigt delas upp enligt tabell 1. Tema Förutsättning Tidsperiod Anmärkning Ansvarig Styrning Bemanning Jourlinjer Ekonomiskt resultatansvar Tillgänglighet Kvalitet Processorientering Organisation Operations Sjukhusledning Struktur Samverkan Fokusering Operations och strategi Styrelse och sjukhusledning Skala Storregion Befolkningsunderlag Sjukvårdsbehov Sjukhusbyggnad Nya marknader Befolkningsunderlag Regionalt sjukvårdssystem Strategi och politik Ägare och styrelse Politik Ägare Förändringarna av de framtida förutsättningarna interagerar över tid med de åtgärder som genomförs. Det kommer att ställa krav på en kontinuerlig ut- och omvärdering av sjukhusets inriktning, dimensionering och diversifiering. Flexibilitet och anpassningsförmåga kommer att vara betydelsefulla framgångsfaktorer för att över tid svara upp mot patienters, medborgare och ägarnas förväntningar på sjukhusets verksamhet. 6 Strategi Patientens behov i fokus - Professionalism - Resurshushållning Med visionen Din nära specialistvård menas att sjukhuset ska förtjäna befolkningens, patienternas och ägarnas förtroende att vara den primära och givna leverantören av specialistvård inom sjukhusets geografiska område. För att uppnå visionen kommer det att krävas en målmedveten satsning och tydligt uttalade strategier för hur detta ska uppnås. 9

10 Övergripande sammanfattning av strategier Patientens behov i fokus Professionalism Resurshushållning Helhetssyn Värdeskapande möte Delaktighet Trygghet Information Tillgänglighet Behandlingsresultat Kvalitet och säkerhet Kompetens Engagemang Innovationskraft Flexibilitet Samverkansförmåga Affärsmässighet Ansvarstagande Prioriteringsförmåga Tydlighet Handlingskraft För att uppnå visionen, genomföra strategierna, landa på önskad framtida positionering samt att i framtiden stå beredd att axla ett större och mer varierat sjukvårdsuppdrag krävs ett mobiliserat ledarskap och en engagerad organisation. Det strategiska arbetet kommer att vara en kontinuerlig process, där krav kommer att ställas på varje chef och medarbetare för att vi ska nå visionen Fokusområden En möjlighet att skapa bättre förutsättningar för att inom givna ägardirektiv kunna leverera en mer högkvalitativ och kostnadseffektiv vård är att identifiera och skapa prioritet kring vissa fokusområden. Marknad + Processinnehav + Samverkan = Potentiellt fokusområde Förutsättningar Med fokus på vissa huvudområden kan ekonomisk bärkraft skapas, som gör det möjligt att fördela kostnaderna för de tekniska plattformarna (anestesi, intensivvårdsavdelningen, operation, röntgen och förlossning) på en bredare bas. Marknad För att överväga en prioritering och framtidssatsning inom vissa områden måste det finnas starka indikationer för att patientbehov och volymer som kommer att vara bestående över tid. Processinnehav En grundläggande förutsättning är att det på system-, organisations- och individnivå finns en god kompetens för att införa rationella patientprocesser som i sin tur attraherar de identifierade patientgrupperna. Samverkan En tredje fundamental förutsättning är att det både internt och externt finns ett samverkansklimat som säkerställer sjukhusets möjligheter att på lång sikt utveckla de potentiella fokusområdena med en ökad kvalitet och rationalitet. Fokusområden Tre vårdområden är identifierade där sjukhuset och samverkande parter har god kompetens och uppfyller ovanstående förutsättningar. Utan inbördes rangordning benämnes de tre fokusområden:. Fokusområde I Barn med speciella behov och livsstilsrelaterade sjukdomar. 10

11 Fokusområde II Äldre med kroniska och akuta internmedicinska och geriatriska sjukdomstillstånd samt patienter i behov av rehabilitering efter akut sjukdom. Fokusområde III Planerad kirurgi, ortopedi, gynekologi och urologi samt behandling av ämnesomsättningssjukdomar. 6.2 Lokal förankring och samverkan Södertälje Sjukhus ska vara väl förankrat i samhället och eftersträva samverkan med såväl kommunala organ som civila intressenter. Samverkan syftar till att sjukhuset tillsammans med en annan vårdgivare skapar ett för patienten ökat värde samtidigt skapas en resursoptimering. Samarbetsparter för Södertälje Sjukhus är i första hand övriga akutsjukhus, primärvården i närområdet samt de omgivande kommunerna. Tänkta samarbetsparter kan givetvis vara drivna både i offentlig och privat regi. De olika parternas roller i vårdkedjan ska tydliggöras och avgränsas. En förutsättning för lyckad samverkan är att alla parter, inte minst patienten, tjänar på samarbetet. I figur 3 ses de viktigaste nuvarande och potentiellt framtida samarbetsparterna. Det finns stora möjligheter att resursoptimera i de viktigaste samverkanszonerna gentemot kommunerna, de andra sjukhusen och primärvården. Här kan incitamentsystem på organisationsnivå stödja utvecklingen till gagn för den övergripande patientnyttan och de ekonomiska utfallet. De mest givna samarbetsformerna är de kring: färdigbehandlade patienter i väntan på kommunal omsorg diagnosbyten och joursamarbete med de övriga sjukhusen remisshantering och informationsöverföring mot primärvården Figur 3 Summorna i fyrkanten är uppskattningar av merkostnader för det totala sjukvårdssystemet där en mer rationell hantering skulle kunna minska kostnaderna avsevärt. 11

12 6.3 Arbetssätt och organisation En allt större del 6.3 av sjukvårdsproduktionen Arbetssätt och utförs organisation nu på ett teambaserat, multiprofessionellt och tvärvetenskapligt vis 9. En En traditionellt allt större organiserad del av sjukvårdsproduktionen underlättar utförs inte alltid nu på detta arbetssätt. teambaserat, multiprofessionellt och tvärvetenskapligt vis 9. En traditionellt organiserad sjukvård underlättar inte alltid detta arbetssätt. För att med ökad rationalitet kunna ta hand om ett tilltagande antal patienter men ändå bibehålla känslan av en individualiserad För att vård, med kommer ökad rationalitet det att krävas kunna förändrade ta hand arbetssätt. om ett tilltagande Processorienterade antal patienter arbetsformer men ändå bibehålla baserade på noggranna känslan flödesanalyser av en individualiserad med hög grad vård, av kommer standardisering det att krävas av vissa förändrade moment kommer arbetssätt. att bidra till möjligheten att Processorienterade hantera större patientvolymer arbetsformer utan baserade att sänka på noggranna patientsäkerheten flödesanalyser eller kvaliteten. med hög grad av standardisering av vissa moment kommer att bidra till möjligheten att hantera större patientvolymer Patientens enskilda utan möten att sänka med sjukvården patientsäkerheten ska fortfarande eller kvaliteten. upplevas som ytterst personliga, värdeskapande och genomsyras av en helhetssyn. En sådan produktionsinriktad Lean Health Care - metodik rimmar väl med det värdegrundsarbete Patientens enskilda som finns möten utvecklat med sjukvården inom Södertälje ska fortfarande Sjukhus personalutvecklingsprogram upplevas som ytterst personliga, Humanistisk Medicin. värdeskapande och genomsyras av en helhetssyn. En sådan produktionsinriktad Lean Health Care - metodik rimmar väl med det värdegrundsarbete som finns utvecklat inom Södertälje Sjukhus personalutvecklingsprogram Humanistisk Medicin. En processorientering kommer att ställa stora krav på både intern och extern samverkan då de flesta patientprocesser sträcker sig utanför de traditionella enhetsgränserna. Vården ska anpassas till rätt nivå och En processorientering kommer att ställa stora krav på både intern och extern samverkan då de flesta en matchande resursallokering patientprocesser ska sträcker ske med sig hänsyn utanför till patientbehoven de traditionella och enhetsgränserna. dess variation Vården över tid. ska Inom anpassas till rätt klinikerna finns redan nivå och ett stort en matchande processkunnande resursallokering och många ska sjukvårdsprocesser ske med hänsyn inbegriper till patientbehoven av naturliga och skäl dess variation ett stort antal verksamheter. över tid. Inom Processägarskap, klinikerna finns resursallokering redan ett stort samt processkunnande budget- och styrmodeller och många ska sjukvårdsprocesser utvecklas och vara tydliga för inbegriper att en framgångsrik av naturliga processorientering skäl ett stort antal ska verksamheter. uppnås. Processägarskap, resursallokering samt budget- och styrmodeller ska utvecklas och vara tydliga för att en framgångsrik processorientering En möjlighet att anpassa ska uppnås. organisationen efter processer är att bryta upp de gängse klinikbegreppen och övergå till en matrisorganisation (figur 2). Fördelarna med denna organisationsform är att det tydliggör processägarskapet En och möjlighet ansvaret för att anpassa de kliniska organisationen specialiteternas efter utveckling. processer är att bryta upp de gängse klinikbegreppen och övergå till en matrisorganisation (figur 2). Fördelarna med denna organisationsform är att det Genom den mer tydliggör tematiska processägarskapet organisationen kommer och ansvaret det att utvecklas för de kliniska ökade specialiteternas möjligheter att skapa utveckling. rationella patientflöden med Genom kortare den ledtider. mer tematiska Samtidigt organisationen kan de primärt kommer resursförbrukande det att utvecklas enheterna ökade samordnas möjligheter och att skapa fokusera på sina respektive rationella områden. patientflöden Processerna med kortare kan då ledtider. också ges Samtidigt ett tillräckligt kan de strukturellt primärt resursförbrukande stöd och i enheterna vissa fall samordnas samordnas till fokusområden. och fokusera på sina respektive områden. Processerna kan då också ges ett tillräckligt strukturellt stöd och i vissa fall samordnas till fokusområden. Figur MS 12(16) 12

13 I verksamhetsområdena, som leds av en verksamhetschef, finns ansvaret för processerna och de ingående specialiteternas utveckling. I verksamhetsområdet ligger också ansvaret för att den accepterade beställningen levereras samt PAL-skapet (Patientansvarig läkare). Resursområdena leds av en enhetschef/verksamhetschef med ansvar för att de gemensamma resurserna inom respektive område utnyttjas på ett för hela sjukhuset optimalt sätt. Stödprocesserna kommer även fortsättningsvis att ligga centraliserade och synergieffekter uppnås genom att samverka med andra landstingsenheter, ska detta eftersträvas. 7 Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet På en konkurrensutsatt sjukvårdsmarknad kommer det att vara en absolut förutsättning att sjukhuset kan hävda sig både när det gäller medicinsk och patientupplevd kvalitet. Kvalitetsutveckling och patientsäkerhetsarbete är och ska vara en naturlig del av den företagskultur som etableras. Detta kräver ett långsiktigt och målmedvetet arbete med lokala rutiner, sjukhusövergripande policies samt anpassning till nationella och internationella riktlinjer. Att rapportera resultat till aktuella nationella register och utifrån dessa resultat sträva efter ständiga förbättringar till gagn för behandlingsresultat och patientsäkerhet kommer med största sannolikhet vara en överlevnadsstrategi för sjukhuset. Som ett led i en utvecklad patientsäkerhetskultur ska rapportering till och återrapportering från vårt avvikelsesystem göras strukturerat, regelbundet och med absolut transparens. Engagemang och noggrannhet hos sjukhusets chefer och medarbetare gällande dessa frågor kommer att vara avgörande för sjukhusets utveckling, då morgondagens patientgrupper kommer vara mer välinformerade och ha större möjlighet att välja vårdgivare. 8 Utveckling av styrning och kontroll Sjukhuset har successivt skärpt de månatliga uppföljningarna med ökat krav på budget i balans, produktionsplanering, kontroll av väntelistor och kvalitetsparametrar relevanta för de olika verksamheterna. Ett KPP-system (KPP = kostnad per patient) är under implementering. Att anpassa bemanningen efter de reella krav och behov som finns hos patienterna är något som ständigt måste eftersträvas. Det gäller årstids-, veckodags- och dygnsvariationer men också att det finns en matchande kompetensprofil hos personalen. För många typer av patientbesök finns det både relativt tillförlitlig statistik och förutsägbarhet i dessa variationer. Ett sätt att skapa ytterligare förutsägbarhet i dessa mönster är att öka den planerbara vården och i möjligaste mån genom preventivt arbete försöka planera/schemalägga den akuta sjukvården. För att kartlägga avdelningsbemanningen finns det möjligheter att genom vårdtyngdsmätningsinstrumentet RUSH få en god uppfattning om bemanningsstrukturen i relation till vårdtyngden. När det gäller andra enheter och läkarpersonal har detta visat sig vara betydligt svårare. Fördelningsnycklar rörande läkarresursallokeringen har tagits fram, men måste ytterligare förädlas innan de blir ett verksamt instrument i den mer detaljerade uppföljningen av kostnader för olika enheter och åtgärder. Ansvaret för styrning och kontroll är ytterst en chefsfråga och något som cheferna i hela linjen måste ge högsta prioritet. Det personliga ansvarstagandet för ekonomi och styrning är något som tydligare ska kopplas till den individuella löneutvecklingen för varje chef. 13

14 9 Kompetensförsörjning och -utveckling En kritisk förutsättning för sjukhusets utveckling är att höja den generella kompetensnivån och samtidigt attrahera kritiska kompetensprofiler. Vår förmåga att utveckla både organisationens och enskilda medarbetares kompetens kommer att vara avgörande för sjukhusets förmåga att skapa det förtroende hos medborgarna, patienterna och våra ägare som krävs för att över tid få vara din nära specialistvård i regionen. Genom samverkan Samarbete med andra större sjukhus i regionen kommer att vara av yttersta vikt, då det gäller att utveckla kompetensen på individ- och processnivå. Joursamarbeten, rotationstjänstgöringar, forsknings- och utbildningssamarbeten är nödvändiga samarbetsformer för att stödja kompetensutvecklingen. Genom forskning Inom FoUU-området kommer en utveckling av Stockholms Akademiska Sjukvårdssystem (SAS) att utöka möjligheterna för sjukhusets personal att delta i forsknings- och utvecklingsaktiviteter, vilket ytterligare kan vara rekryteringsbefrämjande. Här kan till exempel läkemedelsprövningar, underleverantörsforskning och forskning kring de breda folksjukdomarna vara grenar som knyter sjukhuset närmare den mer forskningsintensiva universitetssjukvården. Genom utbildning På utbildningssidan kommer det fördjupade samarbetet med Mälardalens högskola kring en sjuksköterskeutbildning lokaliserad till Södertälje att höja den akademiska nivån och skapa en förbättrad rekryteringsgrund för denna viktiga yrkesgrupp. Detta initiativ från Södertälje kommun är något som sjukhuset stöder fullt ut. Medicine kandidater kommer inom en snar framtid att beredas utbildningsplatser på sjukhuset. I framtiden kan sjukhuset också komma att starta ett vidareutbildningsprogram för undersköterskor i samverkan med Södertälje kommun. 10 Incitamentsmodeller För att incitamentsmodeller inte bara ska vara produktivitetsbefrämjande utan även stimulera till ökad effektivitet krävs en tydlig koppling till kvalitetssäkringsparametrar. För Södertälje Sjukhus, beaktat ovan nämnda reservation, kan incitament vara en framkomlig väg för att uppnå en ökad produktivitet. Dessa kan läggas ut på olika nivåer men måste oavsett detta även befrämja nedan definierade absoluta krav. Nivåer: Sjukhus Process/Verksamhet Enhet Chefer Medarbetare I interaktionen med andra vårdgivare I interaktionen inom sjukhusets processer Absoluta krav: Befrämjar produktiviteten och därmed ekonomin Ökar tillgängligheten Säkrar och utvecklar kvaliteten. 14

15 11 Lokaler Lokalbeståndet behöver utvecklas och till stora delar förnyas. Modern sjukvård kräver helt andra förutsättningar lokalmässigt än de lokaler som sjukhuset har idag, både när det gäller såväl prestanda hos de tekniska plattformarna som vårdavdelningar och mottagningar. Framtidens krav på barriärvård i kombination med patienter och anhörigas krav på integritet kommer att göra enkelrum till ett måste. Förutsättningarna att i nuvarande lokaler skapa dessa möjligheter finns inte, vilket klargjorts i den nyligen fastställda fastighetsutvecklingsplanen 8. Därför pågår ett intensivt arbete för att tillsammans med Locum genomföra en förstudie där förutsättningar för ett nytt sjukhus utreds. Förstudien, som förväntas vara färdig i slutet av oktober 2009, ska utgöra underlag för en hemställan om igångsättande av ett programarbete, vilket är nästa steg i beslutsprocessen i skapandet av nya moderna sjukhuslokaler. Detta arbete ges högsta prioritet och ska drivas med stor kraft. 12 Kommunikation Kommunikationsverksamheten ska strategiskt stötta arbetet med att uppnå sjukhusets vision, verksamhetsidé, mål, strategier, policies och värderingar. Sjukhusets kommunikation ska vara sann, begriplig, uppriktig och legitim. Genom att arbeta med planerad intern och extern kommunikation som en integrerad del av sjukhusets verksamhet ska varumärket Södertälje Sjukhus AB stärkas och utvecklas enligt den strategiska plan som belyses i detta dokument. Den interna kommunikationen med och mellan medarbetare ska ha stort fokus. En öppen och dialogfylld intern kommunikation, med hög grad av delaktighet, skapar också engagemang som i sig är en god plattform för en gemensam kultur och värdegrund. Utifrån marknads- och affärsplan ska en marknadskommunikationsplan arbetas fram. 3 september 2009 Mikael Runsiö Verkställande direktör 15

16 13 Referenser 1) Folkhälsorapporten 2) Helseplan I (opublicerade data) ) Helseplan II (opublicerade data) ) Stockholms Läns Landstings Ägarpolicy ) Specifikt ägardirektiv till Södertälje Sjukhus AB ) Svennerståls rapport Strategisk kompetensinventering 2009 (opublicerade data) 7) Långtidsutredningen om hälso- och sjukvården i Stockholms län 8) Remiss Förslag Koncept Verksamhetsinnehåll Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus 9) Fastighetsutvecklingsplan för Södertälje Sjukhus ) Utbildningsprogrammet Humanistisk Medicin 11) The strategy focused organization; R.Kaplan, D.Norton Strategisk inriktning Södertälje Sjukhus AB - Styrelsebeslut Södertälje Sjukhus AB Södertälje Telefon vxl: sodertaljesjukhus.se Tryck: Östertälje Tryckeri AB Art nr:

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 Framtidens sjukvård Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 1 Samhällsutvecklingen samhällets styrning och organisation av vården förändras patientens ställning stärks patienten som

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Samverkansnämnden Stockholm Gotland 13 november 2009 PA Dahlberg vvd, chefläkare Agenda Introduktion till Capio S:t Görans Sjukhus och resultat av förbättringsarbetet

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Sammanslagning av de landstingsdrivna vårdenheterna i Södertäljes, Salems och Nykvarns kommuner till en gemensam organisation samt ändring

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB HSN 2010-11-23 p 3 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2010-11-19 Handläggare: Anders Nettelbladt Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Ärendebeskrivning Vårdavtalet

Läs mer

Nya Karolinska Solna (NKS)

Nya Karolinska Solna (NKS) Nya Karolinska Solna (NKS) Inbjudan att besvara frågeenkät Marknadsundersökning Innovationsupphandling för optimering av vårdflöden med stöd av bild- och funktionsutrustning 2013-01-28 År 2008 beslutades

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen

Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen 1 2013-01-18 Jan Carlström Hälso- och sjukvårdsavdelningen Regionkansliet Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen

Läs mer

PROLUMA omgång 2 beslutsförslag

PROLUMA omgång 2 beslutsförslag PROLUMA omgång 2 beslutsförslag Bakgrund För att möta de utmaningar som sjukvården står inför i form av stora pensionsavgångar, snabb medicinsk och teknisk utveckling samt framtida konkurrensutsättning

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28.

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28. 1 (5) Kvalitetspolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte den 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Kvalitet 3 2 En god och säker vård 3 2.1 Ledstjärnor för kvalitet och utveckling... 3 3

Läs mer

Nya Karolinska Solna (NKS)

Nya Karolinska Solna (NKS) Nya Karolinska Solna (NKS) Inbjudan att delta i dialog Förstudie avseende försörjning av sterilteknik till Nya Karolinska Solna 2013-01-14 År 2008 beslutades att Nya Karolinska Solna (NKS) skulle byggas

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag

Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag 2015-02-27 1 Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag KOMPLETTERANDE PRESENTATIONSMATERIAL NYA KAROLINSKA SOLNA FEB 2015 2015-02-27 2 Placering NKS och planering för Karolinska

Läs mer

Capio i Almedalen 2015

Capio i Almedalen 2015 Capio i Almedalen 2015 Modern Medicin Modern Organisation Modernt Ledarskap Välkommen att möta Capio i Almedalen Capios ledning och medarbetare finns på plats mitt i Visby och vi vill dela med oss av våra

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Einkarekstur sjúkrahúsa

Einkarekstur sjúkrahúsa Einkarekstur sjúkrahúsa Reynslan í Svíthjód Birgir Jakobsson 1 Översikt Svenska sjukvårdssystemet Capio/S:t Görans sjukhus AB Olika driftsformer i Sverige Jämförelser mellan driftsformer Personliga reflektioner

Läs mer

Därför. skapas Nya Karolinska Solna

Därför. skapas Nya Karolinska Solna Därför skapas Nya Karolinska Solna Nya Karolinska Solna är ett av Stockholms läns landstings mest omfattande projekt genom tiderna. Ett nytt universitetssjukhus ska byggas med beräknad invigning 2015/2016.

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Svar från Moderaterna Svar från Kristdemokraterna Svar från Centerpartiet Svar från Folkpartiet

Läs mer

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv

Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv Lena Halvardson Rensfelt Samordnare, Landstingsdirektörens stab Lena.Halvardson-rensfelt@sll.se Stockholms läns landsting, SLL

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

Nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut

Nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut Hälso- och sjukvård PROTOKOLL DATUM 2005-04-21 DIARIENR 24 Förslag om gemensam ögonklinik Utsänt beslutsunderlag med förslag att slå samman de två befintliga ögonklinikerna i länet gicks igenom och kommenterades.

Läs mer

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

Mångfald i vården. Hänger vårdgivarna med?

Mångfald i vården. Hänger vårdgivarna med? Mångfald i vården. Hänger vårdgivarna med? Rapport från seminarium Visby 29 juni 2015 Seminarium: Mångfald i vården hänger vårdgivarna med? Restaurang Vinäger, Visby 29 juni 2015 En vacker sommareftermiddag

Läs mer

Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov?

Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov? 1 Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov? SAS Forum Stockholm 2014 rasmus.kaneld@sll.se SÄKRA KOMPETENS- FÖRSÖRJNINGEN INOM LÄNET 2 Vem är Rasmus? 3 Modell

Läs mer

Vision för Kärnsjukhuset Skövde

Vision för Kärnsjukhuset Skövde Vision för Kärnsjukhuset Skövde maj 2011 Vision för Skaraborgs Sjukhus 2011-05-04 Inledning 3 Kärnsjukhuset i Skövde ett viktigt nav 4 Större självständighet för alla sjukhus 4 Brett basutbud på närsjukhusen

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-25 LS 1410-1231 Landstingsstyrelsen Meddelande till Socialstyrelsen om Stockholms läns landstings intention att år 2020 ansöka

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Habilitering & Hälsa E-post: habilitering@sll.se Telefon: 08-123 350 00 Habiliteringschef Carina Hjelm Datum: 2014-01-24 Diarienummer SLSO 2014-280 Värdegrund Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Värdebaserad vård. Kvalitetsregister i ledning och styrning. Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Värdebaserad vård. Kvalitetsregister i ledning och styrning. Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Värdebaserad vård Kvalitetsregister i ledning och styrning Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Huvudbudskap Värdebaserad vård - en styrmodell för kvalitet Målet - att skapa värde

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

4. Inriktning och övergripande mål

4. Inriktning och övergripande mål Lednings- och verksamhetsstöd IT-policy Bilaga 2 LS 14/06 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Ante Grubbström 2005-12-19 IT-policy för samtliga verksamheter i Landstinget Sörmland 1. Definition Med IT informationsteknologi

Läs mer

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Kurs Processledning Del 1 Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Ingvar Johansson, Senior Advisor Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling En

Läs mer

Processorientering och Processledning

Processorientering och Processledning Ingvar Johansson, Processorientering och Processledning Ingvar Johansson, Senior Advisor, Ingvar Johansson AB torso.radhus@home.se Kvalitet? God kvalitet = att tillfredsställa och helst överträffa förväntningar!

Läs mer

Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården. Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin

Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården. Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin Hur ser det ut idag för patienter med neurologiska symptom? Vanligaste sökorsakerna

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-19

Kvalitetsbokslut 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-19 Kvalitetsbokslut 2014 CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-19 INNEHÅLL 1. Om CityAkuten...3 2. Vision och Affärsidé...4 3. Kvalitetspolicy...4 4. Ledningssystem...4 5. Ansvar...5 6. Ledningens representant...5

Läs mer

Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna

Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna Mars 2011 Konfidentiellt Hermelinen Hälsovård AB Hermelinen Hälsovård AB ägs i dag av finska CapMan (majoritetsägare), Anders Henriksson samt Lars- Erik

Läs mer

Framgångsfaktorer för samverkan

Framgångsfaktorer för samverkan Framgångsfaktorer för samverkan Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig

Läs mer

Södertälje Sjukhus Preliminär affärsplan inför bolagisering

Södertälje Sjukhus Preliminär affärsplan inför bolagisering 1 (21) LS 0807-0711 Södertälje Sjukhus Preliminär affärsplan inför bolagisering 2008-12-09 Mikael Runsiö, Sjukvårdsdirektör 2(21) Innehåll sidan 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 4 3. Verksamhet, produktion

Läs mer

Svar på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter

Svar på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter 1(5) Datum 2014-05-07 Diarienummer Förslag Till Region Hallands revisorer För kännedom: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter Driftnämnden

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 maj 2010, Stockholm Workshop 20 maj 2010, Stockholm

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 maj 2010, Stockholm Workshop 20 maj 2010, Stockholm Lean Healthcare förberedelser och uppstart Vad är Lean Healthcare och vilka är vinsterna att arbeta efter Lean i sjukvården? Grunderna i Lean värderingar, principer, verktyg och metoder Hur identifierar

Läs mer

Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN

Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN Klinisk behandlingsforskning i Norrland (KBN) Bakgrund Landstingen i Norrland vill erbjuda sina medborgare en sjukvård av högsta klass. Detta

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Innovation på vårdcentral

Innovation på vårdcentral Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

Västra Götalandsregionens plattform. Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter

Västra Götalandsregionens plattform. Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter Västra Götalandsregionens plattform Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter Johan Assarsson Västra Götalandsregionens plattform vår gemensamma grund Som medarbetare i Västra Götalandsregionen har vi

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Varför bygga en ny sjukhusanläggning?

Varför bygga en ny sjukhusanläggning? 1 Varför bygga en ny sjukhusanläggning? Dagens Karolinska Solna är utspritt på ett 40-tal byggnader med svag logistik och samordning Därför byggs en ny anläggning är flera det utspritt är på ett fastigheter

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska

Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska med Stig Nyman 2012 09 06 Det här hade jag tänkt hinna med: Bakgrund och beslutet om

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 P 5 Handläggare: Gunnel Wikström Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Ärendebeskrivning

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Grundläggande värderingar

Grundläggande värderingar Grundläggande värderingar Institutet för Svensk Kvalitet, SIQ, har funnit att det finns ett antal grundläggande värderingar (13st) som är gemensamma för riktigt framgångsrika företag. Tomas och Leo på

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Värdegrund. etisk. och

Värdegrund. etisk. och Antagen av SISAB:s styrelse den maj Reviderad den november Värdegrund Koncernstyrelsen beslutade på sammanträdet den 22 mars 2010 omm Värdegrund för Stockholms Stadshus AB, bilaga 1. Denna ersätter den

Läs mer

HR strategi. politikerutbildning 2014. Landstingets ledningskontor

HR strategi. politikerutbildning 2014. Landstingets ledningskontor HR strategi politikerutbildning 2014 Stor bredd på verksamheter Medarbetare Här växer kunskap och människor Medarbetare Länets näst största arbetsgivare Cirka 11 000 anställda 130 olika yrkeskategorier

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Tjänsteutlåtande Kommundirektör 2014-08-06 Björn Eklundh 08-590 970 31 Dnr: Bjorn.Eklundh@upplandsvasby.se KS/2014:230 20922 Kommunstyrelsen Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Förslag

Läs mer

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083 Arbetsutskottet Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2015-03-03 RS150083, Lars Wingfors (HR-avdelningen), Driftnämnden Hallands sjukhus, Driftnämnden Närsjukvård, Driftnämnden Psykiatri, Driftnämnden

Läs mer