Strategisk inriktning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategisk inriktning 2010-2015"

Transkript

1 Strategisk inriktning för Södertälje Sjukhus AB Södertälje Sjukhus Din nära specialistvård

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund Allmänt Verksamhet, organisation och företagskultur Strategisk position Ägardirektiv Styrelsebeslut Marknad Förändringsbehov 7 3 Vision 8 4 Företagskultur 8 5 Positionering 8 6 Strategi Fokusområden Lokal förankring och samverkan Arbetssätt och organisation 12 7 Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet 13 8 Utveckling av styrning och kontroll 13 9 Kompetensförsörjning och -utveckling Incitamentsmodeller Lokaler Kommunikation Referenser 16 2

3 1 Sammanfattning Sjukhuset kommer inom basuppdraget att rikta in sig på tre fokusområden och i samverkan med andra sjukvårdsaktörer säkerställa ett brett utbud av sjukvårdstjänster med hög kvalitet och tillgänglighet. Södertälje Sjukhus AB utvecklar verksamheten genom att införa nya arbetssätt och arbetsformer riktade mot processorientering. För att stödja detta kommer organisationsmodellen att utgöras av en matrisorganisation. Ägarens uppdrag Stockholms Läns Landsting är ägare till Södertälje Sjukhus AB. Ägarens uppdrag är att Södertälje Sjukhus ska bedriva akut och planerad specialistvård inklusive förlossningsvård primärt riktad till invånarna i de omgivande kommunerna Nykvarn, Salem och Södertälje. Vår vision Vår vision är att Södertälje Sjukhus ska vara det självklara valet när det gäller akut och planerad specialistvård för invånarna i de berörda kommunerna. Sjukhuset ska genom god tillgänglighet och kvalitet vara ett attraktivt val även för andra patienter inom och utom Stockholms Läns Landsting. Vår värdegrund Vår värdegrund baserar vi på det redan etablerade personalutvecklingsprogrammet inspirerat av Humanistisk Medicin. Programmet ska utgöra grunden för sjukhusets företagskultur och utgå från patientens behov, prioritera det individuella mötet och ha en helhetssyn på patienten. Vårt mål Vårt mål är att ge befolkningen inom Södertörnsområdet en personlig, nära och högkvalitativ specialistvård med hög tillgänglighet utan väntetider. Patienterna ska erbjudas rätt vård, av rätt vårdgivare, i rätt tid med en prioritering av patientsäkerhet och ekonomi i balans. En ekonomi i balans är en förutsättning för att kunna vidareutveckla sjukhuset. Strategi För att leva upp till den uppsatta visionen krävs att sjukhuset har strategier som har patienternas behov i fokus, en professionalism som genomsyrar hela organisationen från system- till individnivå och en ansvarsfull resurshushållning som skapar ett långsiktigt förtroende för sjukhuset och dess verksamhet. Detta uppnås bland annat genom fokusering, lokalförankring, samverkan och processorientering. Fokusering Både av kvalitets- och resurshushållningsskäl krävs en fokusering alla akutsjukhus kan inte göra allt. Södertälje Sjukhus ska fokusera på de områden där sjukhusets kompetensprofil på bästa sätt möter medborgarnas och patienternas behov och därmed bidrar till en ekonomi i balans. Tre fokusområden som identifierats är: - Barn med speciella behov och livsstilsrelaterade sjukdomar - Äldre med kroniska och akuta internmedicinska och geriatriska (åldrandets) sjukdomstillstånd samt patienter i behov av rehabilitering efter akut sjukdom - Planerad kirurgi, ortopedi, gynekologi och urologi samt behandling av ämnesomsättningssjukdomar. 3

4 Lokal förankring Södertälje Sjukhus ska vara väl förankrat i samhället och eftersträva samverkan med såväl kommunala organ som civila intressenter. Samverkan Sjukhuset ska samverka med andra sjukvårdsaktörer som levererar landstingsfinansierad sjukvård och som stödjer sjukhusets förutsättningar att utveckla vårdprocesser med god kvalitet, korta ledtider och en helhetssyn som inger förtroende och trygghet. Denna samverkan kommer att öka sjukhusets möjligheter till kontinuerlig kompetensöverföring och därmed tillförsäkra sjukhuset en långsiktig konkurrenskraft. Processorientering Sjukhuset ska eftersträva förändrade arbetssätt med en tydligare processorientering (strukturerat arbetssätt som tar ett helhetsgrepp på patientens behov). Vi ska ge en individualiserad vård samtidigt som vi eftersträvar en rationalitet och standardisering. Framgångsfaktorer Avgörande för sjukhusets möjligheter att förverkliga det strategiska arbetet är att vi nu tar itu med vissa konkreta förändringar. De viktigaste områdena är: Kvalitetsutveckling För att kunna attrahera morgondagens allt mer välinformerade patienter måste sjukhusets arbete med kvalitetssäkring, avvikelsehantering, och patientsäkerhet ligga i framkant. Genom validerade och välfungerade registreringssystem, rapportering till nationella kvalitetsregister och en målmedveten satsning på ett kontinuerligt förbättringsarbete ska en nationell och internationell konkurrenskraft uppnås. Affärsledning Ekonomistyrning och kontroll har successivt förstärkts. De ska utvecklas ytterligare och respektive chefs ansvar för resultatet tydliggöras. Ny organisation För att nå målen krävs en förändrad organisation där klinikerna ersätts av processområden i en matrisstruktur (ansvaret för verksamheten organiseras i flera dimensioner). Verksamheten organiseras i tre verksamhetsområden: kvinno- och barnblocket, kirurgiblocket samt medicin- och geriatrikblocket. Nya lokaler För att kunna svara upp mot hygieniska och medicintekniska krav samt tillfredställa patienternas behov krävs ändamålsenliga lokaler. Nuvarande lokaler är otidsenliga och resurskrävande vilket gör det nödvändigt att inom en snar framtid modernisera sjukhuset. Kommunikation Ytterligare en förutsättning för framgång är att sjukhuset kan kommunicera på ett effektivt sätt med medarbetare, patienter, medborgare, kommuner och samarbetsparter. Denna funktion måste utvecklas. 4

5 2 Bakgrund 2.1 Allmänt Södertälje Sjukhus ingick till den 31 mars 2009 som en del i Sjukvården Salem, Nykvarn och Södertälje (SNS). Genom beslut i Landstingsfullmäktige i februari 2009 blev Södertälje Sjukhus ett landstingsägt aktiebolag samtidigt som de tidigare ingående primärvårdsenheterna och den psykiatriska kliniken överfördes till Stockholms Läns Sjukvårdsområde (SLSO). Sjukhuset är Stockholms Läns Landstings sydligaste leverantör av både akutsomatisk och geriatrisk slutenvård och försörjer invånarna med basal specialistsjukvård i de tre kommunerna Nykvarn, Salem och Södertälje. I regionen bor ca invånare, vilka utgör grunden för de akutsomatiska och geriatriska uppdragen. När det gäller planerad vård har sjukhuset vårdansvar för ytterligare ca invånare. Enligt Folkhälsorapporten1 (2007) finns det ett större sjukvårdsbehov i Södertälje kommun än inom många andra primärkommuner i Stockholmsregionen. Regionen har också en extremt hög befolkningstillväxt i form av invånare från andra länder. Sjukhuset har ett stort förtroende bland bygdens invånare, som grundas på närhet, tillgänglighet och kompetens. Sjukhuset är också en stor arbetsgivare i Södertälje med omnejd, vilket bidrar till ett stort intresse och engagemang för sjukhusets utveckling både hos medborgare och omgivande kommuner. 2.2 Verksamhet, organisation och företagskultur Vid sjukhuset bedrivs öppen och sluten akut och planerad sjukvård inom specialiteterna kirurgi, ortopedi, urologi, invärtesmedicin, gynekologi, obstetrik och geriatrik. Vid barn- och öronklinikerna ges företrädesvis akut och planerad öppenvård. Som stöd till de patientansvariga klinikerna finns anestesi- och röntgenklinikerna. Sjukhusets nuvarande organisation bygger på traditionell klinikindelning där viss samverkan mellan ett antal kliniker redan har utvecklats. De administrativa resurserna är till största delen centraliserade. Någon tydligt framarbetad och uttalad företagskultur finns inte, men ett personalutvecklingsprogram inspirerat av Humanistisk Medicin har blivit en naturlig kulturbärare på sjukhuset. Programmet är utformat utifrån en holistisk människosyn baserad på landstingets värdegrund. Hittills har 225 medarbetare genomgått utbildningsprogrammet. 2.3 Strategisk position Enligt landstingets definitioner är Södertälje Sjukhus ett kategori C sjukhus med basal specialistsjukvård med tillägg av förlossningsvård. Sjukhuset omsätter en fjärdedel av Danderyds sjukhus, S:t Görans sjukhus och Södersjukhuset samt en tiondel jämfört med Karolinska Universitetssjukhuset. Sjukhuset har geografiskt och storleksmässigt många likheter med Norrtälje sjukhus. I takt med att antalet privata leverantörer har ökat inom specialistsjukvården ses en tilltagande konkurrens gentemot dessa aktörer. Med införandet av vårdval, tillgänglighetskrav och ökande patientinflytande blir de andra sjukhusen både potentiella samarbetspartners och konkurrenter. Södertälje Sjukhus har ett antal utmaningar som behöver adresseras: Sjukhusets storlek gör att vissa kostnader för exempelvis akutmottagning, förlossning, operationsavdelning och intensivvårdsavdelningen blir höga 2,3. Den framtida teknikutvecklingen med krav på dyra högteknologiska plattformar kan riskera att minska det lilla sjukhusets möjligheter att inom rimliga ekonomiska gränser möta berättigade sjukvårdsbehov. Det geografiska läget, relativt långt söderut inom landstingets område, är något som blir en begränsning i konkurrensen på Stockholms sjukvårdsmarknad. Sjukhuset står av dessa skäl inför ett vägval där hänsyn måste tas till vilken storlek sjukhuset ska ha i framtiden samt vilket vårdutbud som ska finnas. 5

6 2.4 Ägardirektiv Enligt gällande ägardirektiv ska Södertälje Sjukhus AB bedriva bassjukvård samt specialiserad akut och planerad vård inklusive förlossningsvård i samverkan med Södersjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset. Verksamheten ska omfatta de tjänster som i avtal överenskommits med beställaren eller andra uppdragsgivare. Högspecialiserad vård ska inte bedrivas av bolaget. Södertälje Sjukhus AB ska utarbeta samordnade vårdprocesser i samverkan med Södersjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset och landstingsfinansierade privata vårdgivare. Undervisning och viss klinisk forskning relaterad till sjukvårdsuppdraget ska bedrivas i samverkan med Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset 4,5. En övergripande målsättning för hela landstingskoncernen är att verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att det skapas en ekonomi i balans, hög tillgänglighet och god kvalitet. 2.5 Styrelsebeslut Styrelsen för Södertälje Sjukhus AB har gett VD i uppdrag att tillsammans med sjukhusledningen ta fram ett förslag till inriktningsbeslut för sjukhusets strategiska utveckling. Förslaget ska inom ramen för ägardirektiven skapa förutsättningar för ökad kvalitet, produktivitet, patientorienterade flöden, utvecklad intern och extern samverkan samt skapa transparens i personalresursallokeringen. 2.6 Marknad Den framtida sjukvårdsmarknaden kommer visa på en ökad konkurrens, både från andra landstingsdrivna enheter och från ett ökat antal privata aktörer. I takt med att antalet diagnoser inom ramen för vårdval ökar, kommer också kraven på Södertälje Sjukhus att öka. Här kommer det framför allt att krävas att sjukhuset har patienternas förtroende, men också att den efterfrågade sjukvården kan produceras på ett kostnadseffektivt sätt och inom rimlig tid. Det är av av yttersta vikt för sjukhuset att identifiera patientgrupper och sjukdomstillstånd som i framtiden kan utgöra lämpliga marknader att profilera sig inom. Sannolikt är det patientgrupper som redan i dag behandlas på någon av sjukhusets enheter, men det kan också vara nya grupper eller diagnoser. En förutsättning för det senare är dock att det då rör sig om relativt stora volymer och över en relativt lång tid. Med stora volymer följer möjligheten till standardiserad diagnostik och behandling, vilket ökar förutsättningarna för en rationell processorientering av sjukhusets vårdtjänster. På den framtida sjukvårdsmarknaden, både inom Stockholms Läns Landsting och nationellt, kommer det bli allt mer uppenbart att alla vårdproducenter inte kan ha all verksamhet i egen regi. Av både kvalitetsoch rationalitetsskäl kommer det att krävas en ökad specialisering av såväl högspecialiserad vård, sällandiagnoser som vanliga vårdåtgärder. För Södertälje Sjukhus är det av yttersta vikt att hitta de marknadssegment där sjukhuset har bäst förutsättningar att långsiktigt skapa ett stort förtroende hos patienterna, uppnå goda medicinska resultat samtidigt som en ekonomi i balans befrämjas. Områden där kraftig tillväxt kan förväntas: Multisjuka äldre Palliativ vård Akut sjukvård i hemmet Exacerbationer av kroniska folksjukdomar Rehabiliteringsmedicin Vård i efterförloppet till högspecialiserad vård 6

7 Livsstilssjukdomar Ämnesomsättningssjukdomar Barn med speciella behov Planerad sjukvård med behov av akutsjukhusets stödresurser. Inom ett flertal av de ovan nämnda områdena finns ett ökat behov bland invånarna inom sjukhusets geografiska upptagningsområde, vilket gör att det finns kraftiga lokala marknadsbehov att svara upp mot 1. Med det geografiska läget och, ännu så länge, näst intill monopolliknande situationen gällande akut slutenvårdskapacitet finns det goda möjligheter att över tid försvara och expandera marknadsandelarna inom ovan nämnda områden. Marknader där sjukhuset har goda förutsättningar att hävda sig i är framför allt inom planerad vård samt inom de patientgrupper som prognostiskt kommer att öka i framtiden. Dessa patientgrupper utgörs framför allt av barn med speciella sjukvårdsbehov samt äldre patienter med kroniska och akuta internmedicinska och geriatriska (åldrandets) sjukdomstillstånd. 2.7 Förändringsbehov Södertälje Sjukhus AB har som en ny organisatorisk enhet behov av att ta fram en ny vision med tillhörande strategier för att positionera sjukhuset i önskvärt läge på den framtida sjukvårdsmarknaden. En företagskultur måste också etableras som stödjer utvecklingen av varumärket Södertälje Sjukhus. Sjukhuset har under många år brottats med ekonomisk obalans. Sjukhusets litenhet jämfört med andra sjukhus inom Stockholms Läns Landsting förutsätter en utvecklad intern och extern samverkan för att kunna vara konkurrenskraftig gentemot andra sjukvårdsproducenter i närområdet, både inom Stockholms Läns Landsting och nationellt. Styrningen av sjukhuset behöver utvecklas där kopplingen mellan ägarnas krav, styrelsens strategiska beslut och sjukhusledningens operativa ledning av verksamheter och enheter tydliggörs. I dag saknas verktyg för styrning som säkerställer ekonomi i balans, hög tillgänglighet och god kvalitet. Tydligare uppföljning av och kunskap om personalresursallokering till olika diagnosgrupper och enheter är ett annat område som väsentligt kan förbättras. Bilden av hur personalresursallokeringen ser ut är otydlig, vilket försvårar lönsamhetskalkyler och som därmed skapar osäkerhet kring olika affärsutvecklingsprojekt 6. Omvärldskunskap och marknadsanalys av framtida sjukvårdsbehov, inom ramen för sjukhusets ägardirektiv och kompetensmässiga förutsättningar, behöver också klargöras för att skapa bättre underlag för framtida prioriterade satsningar 7. Morgondagens sjukvård kommer att ställa mycket högre krav på ett mer patientorienterat och effektivt sjukvårdsystem. De utvecklingstrender som genomsyrar tankarna bakom det Nya Karolinska Universitetssjukhuset i Solna (NKS) 8 och den generalplan för Stockholms Läns Landstings sjukvårdssystem som är under framtagande kommer att bli vägledande för den framtida utvecklingen. Södertälje Sjukhus måste utveckla nya arbetssätt och organisationsformer för att kunna lösa sina uppgifter i Stockholms akademiska sjukvårdssystem (SAS). Med dessa resonemang följer också behov av en mer utvecklad samverkan och prioritering där de ingående enheterna i det fullt utvecklade sjukvårdssystemet kommer att ha ett antal olika fokusområden med möjlighet till egna eller landstingsövergripande centrumbildningar. Ytterligare en strategiskt viktig fråga är den framtida kompetensförsörjningen. Det kommer att vara en högprioriterad uppgift att attrahera morgondagens arbetskraft för att säkerställa att sjukhuset har en god 7

8 kompetens på individ-, process- och systemnivå. Som ett led i detta kommer sjukhuset att öka verksamheten inom FoUU-området. En annan viktig framtidsfråga är lokalförsörjningen. För att bedriva sjukvård med framtidens medicintekniska krav och samtidigt leva upp till patienternas förväntningar på bekväma och ändamålsenliga sjukvårdsfaciliteter kommer det att vara nödvändigt att investera i nya sjukhusbyggnader 9. 3 Vision Södertälje Sjukhus - Din nära specialistvård Södertälje Sjukhus ska vara det självklara valet när det gäller akut och planerad specialistvård för invånarna i de berörda kommunerna. Sjukhuset ska se till att rätt vård utförs på rätt vårdnivå i rätt tid och i god samverkan mellan primärvården, specialistvården, den högspecialiserade vården, kommunerna och de privata sjukvårdsleverantörerna. Sjukhuset ska utgöra det naturliga navet i det lokala sjukvårdssystemet och underlätta patienternas väg genom sjukvårdssystemet. 4 Företagskultur En tydligare företagskultur som alla medarbetare ska kunna stå för och känna sig stolta över ska arbetas fram. Plattformen för värdegrundsarbetet ska utgöras av det framgångsrikt utvecklade personalutvecklingsprogrammet 10, inspirerat av Humanistisk Medicin, som redan finns etablerat på sjukhuset. I det nu modifierade programmet finns en modul med processorientering och lean health care metodik. Den koppling som skapas mellan de mjukare frågorna och modernt tänkande kring sjukvårdsproduktion och rationellt resursutnyttjande utgör en utmärkt fundament för det som skall utvecklas till Södertälje sjukhus företagskultur. Programmet tar ansats i följande: Landstingets värdegrund Patientens behov Värdeskapande möten Holistisk människosyn Kontinuerligt lärande Interaktivitet Förbättringsprojekt Processorientering. 5 Positionering Utifrån de beskrivna förutsättningarna måste sjukhuset initialt krympa något genom en konsolidering av nuvarande verksamhet. Detta kräver en ny organisationsstruktur baserad på processorientering i samverkan med andra vårdaktörer. Genom standardiserade arbetssätt och inriktning på strategiskt viktiga fokusområden kan sjukhusets vårdtjänster förädlas vilket gynnar kvalitet, tillgänglighet, produktivitet och ekonomi. I en framtid med ökande befolkningsunderlag kan ökade volymuppdrag bli aktuella (figur 1). Den över tid föränderliga utvecklingen ställer också krav på ändamålsenliga lokaler som skapar flexibilitet för att svara upp mot morgondagens föränderliga sjukvårdsbehov. 8

9 Figur 1 De förändringsmöjligheter som illustreras i bilden kan tidsmässigt delas upp enligt tabell 1. Tema Förutsättning Tidsperiod Anmärkning Ansvarig Styrning Bemanning Jourlinjer Ekonomiskt resultatansvar Tillgänglighet Kvalitet Processorientering Organisation Operations Sjukhusledning Struktur Samverkan Fokusering Operations och strategi Styrelse och sjukhusledning Skala Storregion Befolkningsunderlag Sjukvårdsbehov Sjukhusbyggnad Nya marknader Befolkningsunderlag Regionalt sjukvårdssystem Strategi och politik Ägare och styrelse Politik Ägare Förändringarna av de framtida förutsättningarna interagerar över tid med de åtgärder som genomförs. Det kommer att ställa krav på en kontinuerlig ut- och omvärdering av sjukhusets inriktning, dimensionering och diversifiering. Flexibilitet och anpassningsförmåga kommer att vara betydelsefulla framgångsfaktorer för att över tid svara upp mot patienters, medborgare och ägarnas förväntningar på sjukhusets verksamhet. 6 Strategi Patientens behov i fokus - Professionalism - Resurshushållning Med visionen Din nära specialistvård menas att sjukhuset ska förtjäna befolkningens, patienternas och ägarnas förtroende att vara den primära och givna leverantören av specialistvård inom sjukhusets geografiska område. För att uppnå visionen kommer det att krävas en målmedveten satsning och tydligt uttalade strategier för hur detta ska uppnås. 9

10 Övergripande sammanfattning av strategier Patientens behov i fokus Professionalism Resurshushållning Helhetssyn Värdeskapande möte Delaktighet Trygghet Information Tillgänglighet Behandlingsresultat Kvalitet och säkerhet Kompetens Engagemang Innovationskraft Flexibilitet Samverkansförmåga Affärsmässighet Ansvarstagande Prioriteringsförmåga Tydlighet Handlingskraft För att uppnå visionen, genomföra strategierna, landa på önskad framtida positionering samt att i framtiden stå beredd att axla ett större och mer varierat sjukvårdsuppdrag krävs ett mobiliserat ledarskap och en engagerad organisation. Det strategiska arbetet kommer att vara en kontinuerlig process, där krav kommer att ställas på varje chef och medarbetare för att vi ska nå visionen Fokusområden En möjlighet att skapa bättre förutsättningar för att inom givna ägardirektiv kunna leverera en mer högkvalitativ och kostnadseffektiv vård är att identifiera och skapa prioritet kring vissa fokusområden. Marknad + Processinnehav + Samverkan = Potentiellt fokusområde Förutsättningar Med fokus på vissa huvudområden kan ekonomisk bärkraft skapas, som gör det möjligt att fördela kostnaderna för de tekniska plattformarna (anestesi, intensivvårdsavdelningen, operation, röntgen och förlossning) på en bredare bas. Marknad För att överväga en prioritering och framtidssatsning inom vissa områden måste det finnas starka indikationer för att patientbehov och volymer som kommer att vara bestående över tid. Processinnehav En grundläggande förutsättning är att det på system-, organisations- och individnivå finns en god kompetens för att införa rationella patientprocesser som i sin tur attraherar de identifierade patientgrupperna. Samverkan En tredje fundamental förutsättning är att det både internt och externt finns ett samverkansklimat som säkerställer sjukhusets möjligheter att på lång sikt utveckla de potentiella fokusområdena med en ökad kvalitet och rationalitet. Fokusområden Tre vårdområden är identifierade där sjukhuset och samverkande parter har god kompetens och uppfyller ovanstående förutsättningar. Utan inbördes rangordning benämnes de tre fokusområden:. Fokusområde I Barn med speciella behov och livsstilsrelaterade sjukdomar. 10

11 Fokusområde II Äldre med kroniska och akuta internmedicinska och geriatriska sjukdomstillstånd samt patienter i behov av rehabilitering efter akut sjukdom. Fokusområde III Planerad kirurgi, ortopedi, gynekologi och urologi samt behandling av ämnesomsättningssjukdomar. 6.2 Lokal förankring och samverkan Södertälje Sjukhus ska vara väl förankrat i samhället och eftersträva samverkan med såväl kommunala organ som civila intressenter. Samverkan syftar till att sjukhuset tillsammans med en annan vårdgivare skapar ett för patienten ökat värde samtidigt skapas en resursoptimering. Samarbetsparter för Södertälje Sjukhus är i första hand övriga akutsjukhus, primärvården i närområdet samt de omgivande kommunerna. Tänkta samarbetsparter kan givetvis vara drivna både i offentlig och privat regi. De olika parternas roller i vårdkedjan ska tydliggöras och avgränsas. En förutsättning för lyckad samverkan är att alla parter, inte minst patienten, tjänar på samarbetet. I figur 3 ses de viktigaste nuvarande och potentiellt framtida samarbetsparterna. Det finns stora möjligheter att resursoptimera i de viktigaste samverkanszonerna gentemot kommunerna, de andra sjukhusen och primärvården. Här kan incitamentsystem på organisationsnivå stödja utvecklingen till gagn för den övergripande patientnyttan och de ekonomiska utfallet. De mest givna samarbetsformerna är de kring: färdigbehandlade patienter i väntan på kommunal omsorg diagnosbyten och joursamarbete med de övriga sjukhusen remisshantering och informationsöverföring mot primärvården Figur 3 Summorna i fyrkanten är uppskattningar av merkostnader för det totala sjukvårdssystemet där en mer rationell hantering skulle kunna minska kostnaderna avsevärt. 11

12 6.3 Arbetssätt och organisation En allt större del 6.3 av sjukvårdsproduktionen Arbetssätt och utförs organisation nu på ett teambaserat, multiprofessionellt och tvärvetenskapligt vis 9. En En traditionellt allt större organiserad del av sjukvårdsproduktionen underlättar utförs inte alltid nu på detta arbetssätt. teambaserat, multiprofessionellt och tvärvetenskapligt vis 9. En traditionellt organiserad sjukvård underlättar inte alltid detta arbetssätt. För att med ökad rationalitet kunna ta hand om ett tilltagande antal patienter men ändå bibehålla känslan av en individualiserad För att vård, med kommer ökad rationalitet det att krävas kunna förändrade ta hand arbetssätt. om ett tilltagande Processorienterade antal patienter arbetsformer men ändå bibehålla baserade på noggranna känslan flödesanalyser av en individualiserad med hög grad vård, av kommer standardisering det att krävas av vissa förändrade moment kommer arbetssätt. att bidra till möjligheten att Processorienterade hantera större patientvolymer arbetsformer utan baserade att sänka på noggranna patientsäkerheten flödesanalyser eller kvaliteten. med hög grad av standardisering av vissa moment kommer att bidra till möjligheten att hantera större patientvolymer Patientens enskilda utan möten att sänka med sjukvården patientsäkerheten ska fortfarande eller kvaliteten. upplevas som ytterst personliga, värdeskapande och genomsyras av en helhetssyn. En sådan produktionsinriktad Lean Health Care - metodik rimmar väl med det värdegrundsarbete Patientens enskilda som finns möten utvecklat med sjukvården inom Södertälje ska fortfarande Sjukhus personalutvecklingsprogram upplevas som ytterst personliga, Humanistisk Medicin. värdeskapande och genomsyras av en helhetssyn. En sådan produktionsinriktad Lean Health Care - metodik rimmar väl med det värdegrundsarbete som finns utvecklat inom Södertälje Sjukhus personalutvecklingsprogram Humanistisk Medicin. En processorientering kommer att ställa stora krav på både intern och extern samverkan då de flesta patientprocesser sträcker sig utanför de traditionella enhetsgränserna. Vården ska anpassas till rätt nivå och En processorientering kommer att ställa stora krav på både intern och extern samverkan då de flesta en matchande resursallokering patientprocesser ska sträcker ske med sig hänsyn utanför till patientbehoven de traditionella och enhetsgränserna. dess variation Vården över tid. ska Inom anpassas till rätt klinikerna finns redan nivå och ett stort en matchande processkunnande resursallokering och många ska sjukvårdsprocesser ske med hänsyn inbegriper till patientbehoven av naturliga och skäl dess variation ett stort antal verksamheter. över tid. Inom Processägarskap, klinikerna finns resursallokering redan ett stort samt processkunnande budget- och styrmodeller och många ska sjukvårdsprocesser utvecklas och vara tydliga för inbegriper att en framgångsrik av naturliga processorientering skäl ett stort antal ska verksamheter. uppnås. Processägarskap, resursallokering samt budget- och styrmodeller ska utvecklas och vara tydliga för att en framgångsrik processorientering En möjlighet att anpassa ska uppnås. organisationen efter processer är att bryta upp de gängse klinikbegreppen och övergå till en matrisorganisation (figur 2). Fördelarna med denna organisationsform är att det tydliggör processägarskapet En och möjlighet ansvaret för att anpassa de kliniska organisationen specialiteternas efter utveckling. processer är att bryta upp de gängse klinikbegreppen och övergå till en matrisorganisation (figur 2). Fördelarna med denna organisationsform är att det Genom den mer tydliggör tematiska processägarskapet organisationen kommer och ansvaret det att utvecklas för de kliniska ökade specialiteternas möjligheter att skapa utveckling. rationella patientflöden med Genom kortare den ledtider. mer tematiska Samtidigt organisationen kan de primärt kommer resursförbrukande det att utvecklas enheterna ökade samordnas möjligheter och att skapa fokusera på sina respektive rationella områden. patientflöden Processerna med kortare kan då ledtider. också ges Samtidigt ett tillräckligt kan de strukturellt primärt resursförbrukande stöd och i enheterna vissa fall samordnas samordnas till fokusområden. och fokusera på sina respektive områden. Processerna kan då också ges ett tillräckligt strukturellt stöd och i vissa fall samordnas till fokusområden. Figur MS 12(16) 12

13 I verksamhetsområdena, som leds av en verksamhetschef, finns ansvaret för processerna och de ingående specialiteternas utveckling. I verksamhetsområdet ligger också ansvaret för att den accepterade beställningen levereras samt PAL-skapet (Patientansvarig läkare). Resursområdena leds av en enhetschef/verksamhetschef med ansvar för att de gemensamma resurserna inom respektive område utnyttjas på ett för hela sjukhuset optimalt sätt. Stödprocesserna kommer även fortsättningsvis att ligga centraliserade och synergieffekter uppnås genom att samverka med andra landstingsenheter, ska detta eftersträvas. 7 Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet På en konkurrensutsatt sjukvårdsmarknad kommer det att vara en absolut förutsättning att sjukhuset kan hävda sig både när det gäller medicinsk och patientupplevd kvalitet. Kvalitetsutveckling och patientsäkerhetsarbete är och ska vara en naturlig del av den företagskultur som etableras. Detta kräver ett långsiktigt och målmedvetet arbete med lokala rutiner, sjukhusövergripande policies samt anpassning till nationella och internationella riktlinjer. Att rapportera resultat till aktuella nationella register och utifrån dessa resultat sträva efter ständiga förbättringar till gagn för behandlingsresultat och patientsäkerhet kommer med största sannolikhet vara en överlevnadsstrategi för sjukhuset. Som ett led i en utvecklad patientsäkerhetskultur ska rapportering till och återrapportering från vårt avvikelsesystem göras strukturerat, regelbundet och med absolut transparens. Engagemang och noggrannhet hos sjukhusets chefer och medarbetare gällande dessa frågor kommer att vara avgörande för sjukhusets utveckling, då morgondagens patientgrupper kommer vara mer välinformerade och ha större möjlighet att välja vårdgivare. 8 Utveckling av styrning och kontroll Sjukhuset har successivt skärpt de månatliga uppföljningarna med ökat krav på budget i balans, produktionsplanering, kontroll av väntelistor och kvalitetsparametrar relevanta för de olika verksamheterna. Ett KPP-system (KPP = kostnad per patient) är under implementering. Att anpassa bemanningen efter de reella krav och behov som finns hos patienterna är något som ständigt måste eftersträvas. Det gäller årstids-, veckodags- och dygnsvariationer men också att det finns en matchande kompetensprofil hos personalen. För många typer av patientbesök finns det både relativt tillförlitlig statistik och förutsägbarhet i dessa variationer. Ett sätt att skapa ytterligare förutsägbarhet i dessa mönster är att öka den planerbara vården och i möjligaste mån genom preventivt arbete försöka planera/schemalägga den akuta sjukvården. För att kartlägga avdelningsbemanningen finns det möjligheter att genom vårdtyngdsmätningsinstrumentet RUSH få en god uppfattning om bemanningsstrukturen i relation till vårdtyngden. När det gäller andra enheter och läkarpersonal har detta visat sig vara betydligt svårare. Fördelningsnycklar rörande läkarresursallokeringen har tagits fram, men måste ytterligare förädlas innan de blir ett verksamt instrument i den mer detaljerade uppföljningen av kostnader för olika enheter och åtgärder. Ansvaret för styrning och kontroll är ytterst en chefsfråga och något som cheferna i hela linjen måste ge högsta prioritet. Det personliga ansvarstagandet för ekonomi och styrning är något som tydligare ska kopplas till den individuella löneutvecklingen för varje chef. 13

14 9 Kompetensförsörjning och -utveckling En kritisk förutsättning för sjukhusets utveckling är att höja den generella kompetensnivån och samtidigt attrahera kritiska kompetensprofiler. Vår förmåga att utveckla både organisationens och enskilda medarbetares kompetens kommer att vara avgörande för sjukhusets förmåga att skapa det förtroende hos medborgarna, patienterna och våra ägare som krävs för att över tid få vara din nära specialistvård i regionen. Genom samverkan Samarbete med andra större sjukhus i regionen kommer att vara av yttersta vikt, då det gäller att utveckla kompetensen på individ- och processnivå. Joursamarbeten, rotationstjänstgöringar, forsknings- och utbildningssamarbeten är nödvändiga samarbetsformer för att stödja kompetensutvecklingen. Genom forskning Inom FoUU-området kommer en utveckling av Stockholms Akademiska Sjukvårdssystem (SAS) att utöka möjligheterna för sjukhusets personal att delta i forsknings- och utvecklingsaktiviteter, vilket ytterligare kan vara rekryteringsbefrämjande. Här kan till exempel läkemedelsprövningar, underleverantörsforskning och forskning kring de breda folksjukdomarna vara grenar som knyter sjukhuset närmare den mer forskningsintensiva universitetssjukvården. Genom utbildning På utbildningssidan kommer det fördjupade samarbetet med Mälardalens högskola kring en sjuksköterskeutbildning lokaliserad till Södertälje att höja den akademiska nivån och skapa en förbättrad rekryteringsgrund för denna viktiga yrkesgrupp. Detta initiativ från Södertälje kommun är något som sjukhuset stöder fullt ut. Medicine kandidater kommer inom en snar framtid att beredas utbildningsplatser på sjukhuset. I framtiden kan sjukhuset också komma att starta ett vidareutbildningsprogram för undersköterskor i samverkan med Södertälje kommun. 10 Incitamentsmodeller För att incitamentsmodeller inte bara ska vara produktivitetsbefrämjande utan även stimulera till ökad effektivitet krävs en tydlig koppling till kvalitetssäkringsparametrar. För Södertälje Sjukhus, beaktat ovan nämnda reservation, kan incitament vara en framkomlig väg för att uppnå en ökad produktivitet. Dessa kan läggas ut på olika nivåer men måste oavsett detta även befrämja nedan definierade absoluta krav. Nivåer: Sjukhus Process/Verksamhet Enhet Chefer Medarbetare I interaktionen med andra vårdgivare I interaktionen inom sjukhusets processer Absoluta krav: Befrämjar produktiviteten och därmed ekonomin Ökar tillgängligheten Säkrar och utvecklar kvaliteten. 14

15 11 Lokaler Lokalbeståndet behöver utvecklas och till stora delar förnyas. Modern sjukvård kräver helt andra förutsättningar lokalmässigt än de lokaler som sjukhuset har idag, både när det gäller såväl prestanda hos de tekniska plattformarna som vårdavdelningar och mottagningar. Framtidens krav på barriärvård i kombination med patienter och anhörigas krav på integritet kommer att göra enkelrum till ett måste. Förutsättningarna att i nuvarande lokaler skapa dessa möjligheter finns inte, vilket klargjorts i den nyligen fastställda fastighetsutvecklingsplanen 8. Därför pågår ett intensivt arbete för att tillsammans med Locum genomföra en förstudie där förutsättningar för ett nytt sjukhus utreds. Förstudien, som förväntas vara färdig i slutet av oktober 2009, ska utgöra underlag för en hemställan om igångsättande av ett programarbete, vilket är nästa steg i beslutsprocessen i skapandet av nya moderna sjukhuslokaler. Detta arbete ges högsta prioritet och ska drivas med stor kraft. 12 Kommunikation Kommunikationsverksamheten ska strategiskt stötta arbetet med att uppnå sjukhusets vision, verksamhetsidé, mål, strategier, policies och värderingar. Sjukhusets kommunikation ska vara sann, begriplig, uppriktig och legitim. Genom att arbeta med planerad intern och extern kommunikation som en integrerad del av sjukhusets verksamhet ska varumärket Södertälje Sjukhus AB stärkas och utvecklas enligt den strategiska plan som belyses i detta dokument. Den interna kommunikationen med och mellan medarbetare ska ha stort fokus. En öppen och dialogfylld intern kommunikation, med hög grad av delaktighet, skapar också engagemang som i sig är en god plattform för en gemensam kultur och värdegrund. Utifrån marknads- och affärsplan ska en marknadskommunikationsplan arbetas fram. 3 september 2009 Mikael Runsiö Verkställande direktör 15

16 13 Referenser 1) Folkhälsorapporten 2) Helseplan I (opublicerade data) ) Helseplan II (opublicerade data) ) Stockholms Läns Landstings Ägarpolicy ) Specifikt ägardirektiv till Södertälje Sjukhus AB ) Svennerståls rapport Strategisk kompetensinventering 2009 (opublicerade data) 7) Långtidsutredningen om hälso- och sjukvården i Stockholms län 8) Remiss Förslag Koncept Verksamhetsinnehåll Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus 9) Fastighetsutvecklingsplan för Södertälje Sjukhus ) Utbildningsprogrammet Humanistisk Medicin 11) The strategy focused organization; R.Kaplan, D.Norton Strategisk inriktning Södertälje Sjukhus AB - Styrelsebeslut Södertälje Sjukhus AB Södertälje Telefon vxl: sodertaljesjukhus.se Tryck: Östertälje Tryckeri AB Art nr:

Specifikt ägardirektiv Karolinska Universitetssjukhuset

Specifikt ägardirektiv Karolinska Universitetssjukhuset Ägarutskottet 2005-09-28 3 Bilaga 2 Specifikt ägardirektiv Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska universitetssjukhuset skall ansvara för landstingets riksoch regionsjukvård (exkl ögonsjukvård och

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 Framtidens sjukvård Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 1 Samhällsutvecklingen samhällets styrning och organisation av vården förändras patientens ställning stärks patienten som

Läs mer

Förslag till ny ledningsstruktur inom HSF

Förslag till ny ledningsstruktur inom HSF Hälso- och sjukvårdsledningen Handläggare Telefon E-post Diarienr Datum 2010-04-29 1 (5) Förslag till ny ledningsstruktur inom HSF Hälso- och sjukvårdsförvaltningen förändras med målet att bli en processinriktad

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182

Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182 Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182 Innehållsförteckning Vårdsamverkan/Fördjupad samverkan

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-19 1 (5) HSN 2016-4301 Handläggare: Eva Lestner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p 5 Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och

Läs mer

Stockholms läns sjukvårdsområde

Stockholms läns sjukvårdsområde Diarienummer Ägardirektiv Stockholms läns sjukvårdsområde Gäller för Stockholms läns sjukvårdsområde Antagen av landstingsfullmäktige 2017-06-13, LS 2015-0385, ändrad av landstingsfullmäktige 2017-12-05,

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Samverkansnämnden Stockholm Gotland 13 november 2009 PA Dahlberg vvd, chefläkare Agenda Introduktion till Capio S:t Görans Sjukhus och resultat av förbättringsarbetet

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Beskrivning av inriktning för vården och förslag till investeringar för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholm. Beslutas i Landstingsfullmäktige

Läs mer

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Psykiatrins kvarter. Avsiktsförklaring. Södra Älvsborgs Sjukhus

Psykiatrins kvarter. Avsiktsförklaring. Södra Älvsborgs Sjukhus Psykiatrins kvarter Avsiktsförklaring Södra Älvsborgs Sjukhus Inledning Denna avsiktsförklaring är framtagen inför planeringsarbetet rörande formandet av Psykiatrins kvarter. Avsiktsförklaringen har sin

Läs mer

Personalpolicy. Laholms kommun

Personalpolicy. Laholms kommun Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms

Läs mer

Omställningsarbete HSF

Omställningsarbete HSF Omställningsarbete HSF 1. Vårdplatser och dimensionering av dessa 2. KK, barn, akuten och An/Op/IVA 3. Specialistmottagningar, dimensionering, produktivitet och gränsdragning mot primärvården 4. Jourlinjer

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Framtidsplan för hälso- och sjukvården Landstingsstyrelsens förvaltning Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 1 (6) HSN 0910-1366 Handläggare: Henrik Gaunitz Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnden Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Läs mer

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län Framtidsplanen - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län 1 Innehåll Stockholms län växer och vårdutbudet behöver öka Stockholms län växer 3 Vårdnätverket 4 Husläkaren

Läs mer

1. Karolinska Universitetssjukhuset 2. Norrtäljeprojektet

1. Karolinska Universitetssjukhuset 2. Norrtäljeprojektet Strukturomvandling i Stockholm - erfarenheter från två aktuella exempel: 1. Karolinska Universitetssjukhuset 2. Norrtäljeprojektet - gemensam vård och omsorg i Roslagen Conny Mathiesen VD Norrtäljesjukhus

Läs mer

Kvalitet och verksamhetsutveckling

Kvalitet och verksamhetsutveckling RIKTLINJER Kvalitet och verksamhetsutveckling Fastställd av regiondirektören Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum 2019-06-18 Gäller 2019-2021 Version 2.0 God kvalitet har aldrig varit så viktigt

Läs mer

E-strategi för Strömstads kommun

E-strategi för Strömstads kommun E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.

Läs mer

Framtidens hälso- och sjukvård 2.0

Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Dokumenttitel: Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Ämnesområde: Planera och styra Nivå: Huvuddokument Författare: Landstingsstyrelsens presidium Dokumentansvarig: Administrativa enheten Beslutad av: Landstingsfullmäktige

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

Samordning och styrning av läkares specialiseringstjänstgöring

Samordning och styrning av läkares specialiseringstjänstgöring Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Maria Samuelsson Almén TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-21 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, p 5 1 (2) HSN 1402-0216 Samordning och styrning av läkares specialiseringstjänstgöring

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Strategi för digital utveckling

Strategi för digital utveckling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22

Läs mer

NSM ärende. Bildspel med delar av Fysisk utvecklingsplan Malmö sjukhusområde,

NSM ärende. Bildspel med delar av Fysisk utvecklingsplan Malmö sjukhusområde, 2017-05-09 Daterad 7-05 5-11 NSM ärende Bildspel med delar av Fysisk utvecklingsplan Malmö sjukhusområde, 2017-04-20 Hänvisning till: Fysisk utvecklingsplan, Malmö 2017-04-20 med underliggande dokument:

Läs mer

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Handläggare: Jörgen Maersk-Möller Anders Fridell PAN 2016-04-12 P 6 1 (6) Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Ärendet Patientnämnden noterade under 2014 en kraftig ökning

Läs mer

Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting

Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting INTERPELLATIONSSVAR Hälso- och sjukvårdslandstingsråd Anna Starbrink (L) 2018-06-12 LS 2018-0605 Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting Erika

Läs mer

Produktionsplanering processbeskrivning och riktlinjer för Region Östergötland

Produktionsplanering processbeskrivning och riktlinjer för Region Östergötland Produktionsplanering processbeskrivning och riktlinjer för Region Östergötland Giltig fr o m: 2016-08-19 Sida 1/11 [Metadata::Informationsklassning] Dokumenthistorik Version Datum Kommentar Handläggare

Läs mer

INTERNATIONELLT PERSPEKTIV PÅ VÄRLDENS BÄSTA SJUKVÅRD BIDRAR TILL REGION SKÅNES MÅLUPPFYLLELSE SKÅNE CARE 2017

INTERNATIONELLT PERSPEKTIV PÅ VÄRLDENS BÄSTA SJUKVÅRD BIDRAR TILL REGION SKÅNES MÅLUPPFYLLELSE SKÅNE CARE 2017 INTERNATIONELLT PERSPEKTIV PÅ VÄRLDENS BÄSTA SJUKVÅRD BIDRAR TILL REGION SKÅNES MÅLUPPFYLLELSE SKÅNE CARE 2017 Vi levererar enligt Region Skånes mål 2017 och tänker fortsätta med det 2018. Vår vision är

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Personalpolicy för Laholms kommun

Personalpolicy för Laholms kommun STYRDOKUMENT PERSONALPOLICY 2017-09-05 DNR: 2017 000146 Antagen av kommunstyrelsen den 12 september 2017 17 Gäller från och med den 13 september 2017 och tillsvidare Personalpolicy för Laholms kommun Innehåll

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Stockholmsvården i korthet

Stockholmsvården i korthet 1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Strategi för systematisk uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Strategi för systematisk uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting 1 (9) Ledning och styrning Strategisk enhet Handläggare Henrik Gaunitz Telefon 08-123 132 92 E-post henrik.gaunitz@sll.se Strategi för systematisk uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården i

Läs mer

Så vill vi utveckla närsjukvården

Så vill vi utveckla närsjukvården Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011-03-16 Så vill vi utveckla närsjukvården Fyrbodal 2 (9) Innehållsförteckning Närsjukvård Norra Bohuslän och Dalsland... 3 Vad vill socialdemokraterna?... 3 Lokala

Läs mer

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28.

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28. 1 (5) Kvalitetspolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte den 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Kvalitet 3 2 En god och säker vård 3 2.1 Ledstjärnor för kvalitet och utveckling... 3 3

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Sammanslagning av de landstingsdrivna vårdenheterna i Södertäljes, Salems och Nykvarns kommuner till en gemensam organisation samt ändring

Läs mer

Övergripande kommunikation för omställningen av hälsooch sjukvården

Övergripande kommunikation för omställningen av hälsooch sjukvården Beslutad av: Diarienummer: Version: Plan Övergripande kommunikation för omställningen av hälsooch sjukvården Planen gäller för: Samtliga förvaltningar inom Västra Götalandsregionen Innehållsansvar: Koncernstab

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

Frågor och information 16 april

Frågor och information 16 april Frågor och information 16 april Vårdplatser och kompetensförsörjning - Utskrivningsklara patienter - Avtal om externa vårdplatser Organisationsarbetet - Närsjukvård och länsverksamheter - Länskliniker

Läs mer

Policy för innovation och digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Policy för innovation och digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Policy för innovation och digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte...3 2. Tillämpning...4 3. Definition...4 3.1 Avgränsningar...4 4. Mål...5 5. Viljeriktning...5 5.1 Fokus

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020

Läs mer

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06 Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-11 Landstingsstyrelsen Diarienummer 150054 Sida 1 (1) Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag

Läs mer

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4

Läs mer

Hallands sjukhus. från delar till helhet

Hallands sjukhus. från delar till helhet Hallands sjukhus från delar till helhet Tre sjukhus en ledning Hallands sjukhus - fakta Cirka 4000 medarbetare. Utbudspunkter i samtliga kommuner i Halland. En omsättning på cirka 3,4 miljarder kronor.

Läs mer

26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN

26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN 26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN 2018-0106 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0106 Hälso-

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

9 Förlängning av avtal med Capio S:t Görans sjukhus AB och Capio AB om specialiserad akutsjukvård HSN

9 Förlängning av avtal med Capio S:t Görans sjukhus AB och Capio AB om specialiserad akutsjukvård HSN 9 Förlängning av avtal med Capio S:t Görans sjukhus AB och Capio AB om specialiserad akutsjukvård HSN 2018-1103 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-1103 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram

NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram FORSKNINGSPROGRAMMET FÖR NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD LANSERAS I SAMBAND MED STOCKHOLMS SJUKHEMS 150-ÅRSJUBILEUM I NOVEMBER 2017. STOCKHOLMS SJUKHEMS JUBILEUMSPROGRAM

Läs mer

till Landstingsstyrelsen överlämna förvaltningens förslag till yttrande.

till Landstingsstyrelsen överlämna förvaltningens förslag till yttrande. JUL Hälso- och sjukvårdsnämnden ^ S^^S STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-04-24 p 16 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTÄNDE Handläggare: Yvonne Lettermark Ankom

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

15 Svar på skrivelse från Catarina Wahlgren (V) om Nya vårdnivåer från 2018 i akutvården HSN

15 Svar på skrivelse från Catarina Wahlgren (V) om Nya vårdnivåer från 2018 i akutvården HSN 15 Svar på skrivelse från Catarina Wahlgren (V) om Nya vårdnivåer från 2018 i akutvården HSN 2018-0327 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0327 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplanering

Läs mer

Samverkansavtal för Sydöstra sjukvårdsregionen. Samverkansnämnden

Samverkansavtal för Sydöstra sjukvårdsregionen. Samverkansnämnden Samverkansavtal för Sydöstra sjukvårdsregionen Samverkansnämnden 2018-11-30 1 1 Om avtalet Detta avtal reglerar samverkan mellan Region Jönköpings län, Region Kalmar län och Region Östergötland. 2 Grund

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Kompetensförsörjning för framtidens hälso- och sjukvård

Kompetensförsörjning för framtidens hälso- och sjukvård 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal 2011-03-16 Handläggare: Kristina Pesula Kompetensförsörjning för framtidens hälso- och sjukvård Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har ansvaret

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2)

Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Larsson Emil Ring Oktober 2012 Innehållsförteckning

Läs mer

YTTRANDE. Dnr S2015/00212/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm den 27 maj 2016

YTTRANDE. Dnr S2015/00212/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm den 27 maj 2016 YTTRANDE Dnr S2015/00212/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2016 Betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) Sammanfattning SPF Seniorerna stöder till stora delar

Läs mer

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB HSN 2010-11-23 p 3 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2010-11-19 Handläggare: Anders Nettelbladt Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Ärendebeskrivning Vårdavtalet

Läs mer

JL Stockholms läns landsting

JL Stockholms läns landsting JL Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning 2014-05-21 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 1(5) LS 1405-0663 Ankom Stockholms läns landsting 2014-05- 2 1 Utredningsbeslut om Nybyggnation

Läs mer

Förslag att upphandla basgeriatrisk vård

Förslag att upphandla basgeriatrisk vård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 11 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Catharina Johansson Marite Sandström Förslag att upphandla basgeriatrisk vård Ärendebeskrivning Ärendet

Läs mer

Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 8/2013 Prehospital vård vårdkedjans första insats

Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 8/2013 Prehospital vård vårdkedjans första insats Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anki Eriksson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2014-03-04 P 9 1 (5) HSN 1312-1443 Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 8/2013

Läs mer

Nya Karolinska Solna (NKS)

Nya Karolinska Solna (NKS) Nya Karolinska Solna (NKS) Inbjudan att delta i dialog Förstudie avseende försörjning av utrustning till operationssalar på Nya Karolinska Solna 2012-08-31 År 2008 beslutades att genomföra byggnationen

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin

Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-27 1 (5) HSN 1504-0518 Handläggare: Alexandra Solivy Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2015-06-02, p 14 Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom

Läs mer

Förslag på en ny modern Psykiatri

Förslag på en ny modern Psykiatri 1(5) Förslag på en ny modern Psykiatri Bakgrund Område Psykiatri i Region Jämtland Härjedalen har under 2018 genomlysts i syfte att föreslå förändringar för en mer jämlik och effektiv vård för länets medborgare.

Läs mer

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI? VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI? För att kunna bedriva en fortsatt god vård för länets invånare! Tydliggör riktningen vart vi ska och varför Vägleder oss i de beslut vi fattar prioriteringar och satsningar

Läs mer

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk God och nära vård GR:s socialchefsnätverk 180831 Hälso- och sjukvården en gemensam resurs Staten har ett övergripande systemansvar lagstiftning, tillsyn, m.m (1,5%) 21 landsting och regioner ansvarar för

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Balanserat styrkort Regionstyrelsen. Fastställt i Regionstyrelsen Dnr 18RS2137

Balanserat styrkort Regionstyrelsen. Fastställt i Regionstyrelsen Dnr 18RS2137 Balanserat styrkort Regionstyrelsen Fastställt i Regionstyrelsen 2019-08-29 Dnr 18RS2137 Balanserat styrkort Regionstyrelsen Regionstyrelsen är Region Västernorrlands ledande politiska förvaltningsorgan.

Läs mer

Utbildningsdag landstingsfullmäktige 17 oktober Nya organisationen vad är nytt?

Utbildningsdag landstingsfullmäktige 17 oktober Nya organisationen vad är nytt? Utbildningsdag landstingsfullmäktige 17 oktober 2013 Nya organisationen vad är nytt? Hans Rönnkvist, biträdande landstingsdirektör Innehåll - Styr- och ledningsmodell - Varför omorganiserar landstinget?

Läs mer

Styrning och ledning för öppenhet och mångfald Slutrapport och utblick

Styrning och ledning för öppenhet och mångfald Slutrapport och utblick 2016-12-12 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/577 Kommunstyrelsen Styrning och ledning för öppenhet och mångfald Slutrapport 2012-2016 och utblick 2017-2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen

Läs mer

Yttrande över förslag till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting

Yttrande över förslag till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting HR, Service & Kommunikation HR- och kommunikationsdirektör Christina Hallberg 2017-11-23 ÄRENDE 12 Bilaga 1 YTTRANDE 1(2) Diarienummer 2017-10-26 LOC 1710-0978 LS 2016-0567 Informationssäkerhetsklass Öppen

Läs mer

Rehabiliteringsutredning. November 2012 April 2013

Rehabiliteringsutredning. November 2012 April 2013 Rehabiliteringsutredning November 2012 April 2013 Bakgrund Behovet av rehabilitering varierar för befolkningen i Gävleborg. Från kortvariga insatser t ex i samband med operation till periodvisa insatser

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa

Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-03-27 p 18 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-02-27 HSN 1202-0133 Handläggare: Ewa Printz Kim Nordlander Yttrande över remiss från Sveriges kommuner

Läs mer

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.

Läs mer

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Kurs Processledning Del 1 Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Ingvar Johansson, Senior Advisor Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling En

Läs mer

Kvalitetsprocesser och nya utmaningar i ISO-certifieringar. Jana Johansson Kvalitetsansvarig CityAkuten Praktikertjänst AB

Kvalitetsprocesser och nya utmaningar i ISO-certifieringar. Jana Johansson Kvalitetsansvarig CityAkuten Praktikertjänst AB Kvalitetsprocesser och nya utmaningar i ISO-certifieringar Jana Johansson Kvalitetsansvarig CityAkuten Praktikertjänst AB CityAkuten CityAkuten är ett dotterbolag till Praktikertjänst AB, som är Sveriges

Läs mer

SL:s strategiska karta

SL:s strategiska karta 1 (8) Datum 2011-05-04 Identitet TN 1105-132 SL 2011-04030 Trafiknämnden SL:s strategiska karta Bakgrund SL:s ansvar för kollektivtrafiken omfattar allt fler resenärer och kraven på fungerande och miljöanpassad

Läs mer

Produktionsplanering. RÖ-modellen. Centrum för verksamhetsstöd och utveckling

Produktionsplanering. RÖ-modellen. Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Produktionsplanering RÖ-modellen Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Vad är produktionsplanering? Strategisk och systematisk verksamhetsstyrning. Utifrån verksamhetens uppdrag och de framtida behov

Läs mer

Inbjudan till industridialog

Inbjudan till industridialog Inbjudan till industridialog Förstudie inför upphandling av Bild och Funktion till Nya Karolinska Solna Universitetssjukhuset 2011-10-17 Som svar på de krav som ställs på morgondagens sjukvård har Stockholms

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:142 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Specifika ägardirektiv för Stockholm Care AB Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz Ärendet Ägarutskottet har inkommit med förslag

Läs mer

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2015

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2015 VO Vårdnära administration och service 2016-03-20 1 (6) Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2015 VO Vårdnära administration och service Södertälje Sjukhus AB 152 86 Södertälje Organisationsnr: 556775-9922

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

ETT UNIKT SAMARBETE MELLAN OCH NORRTÄLJE KOMMUN INOM HÄLSA SJUKVÅRD OCH OMSORG 2008-10-01

ETT UNIKT SAMARBETE MELLAN OCH NORRTÄLJE KOMMUN INOM HÄLSA SJUKVÅRD OCH OMSORG 2008-10-01 ETT UNIKT SAMARBETE MELLAN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING OCH NORRTÄLJE KOMMUN INOM HÄLSA SJUKVÅRD OCH OMSORG 2008-10-01 Från Norrtäljeprojektet till TioHundra TioHundra Den gemensamma organisationen för hälso-,

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Yttrande över revisorernas granskning av landstingets budgetprocess

Yttrande över revisorernas granskning av landstingets budgetprocess Landstingsdirektörens stab Ekonomienheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Datum 2018-01-22 Diarienummer 170267 Landstingsfullmäktige Yttrande över revisorernas granskning av landstingets budgetprocess Förslag

Läs mer

YTTRANDE ÖVER REMISS GÄLLANDE DELBETÄNKANDE AV GOD OCH NÄRA VÅRD EN GEMENSAM FÄRDPLAN OCH MÅLBILD (SOU 2017:53)

YTTRANDE ÖVER REMISS GÄLLANDE DELBETÄNKANDE AV GOD OCH NÄRA VÅRD EN GEMENSAM FÄRDPLAN OCH MÅLBILD (SOU 2017:53) 1 (5) Er beteckning S2017/03549/FS s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se YTTRANDE ÖVER REMISS GÄLLANDE DELBETÄNKANDE AV GOD OCH NÄRA VÅRD EN GEMENSAM FÄRDPLAN OCH MÅLBILD (SOU 2017:53)

Läs mer

Yttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka

Yttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner-Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-06-25 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 9 1 (5) HSN 1212-1540 Yttrande över motion 2012:24 av Helene

Läs mer

Kvalitet och patientsäkerhet. Magnus Persson, utvecklingsdirektör

Kvalitet och patientsäkerhet. Magnus Persson, utvecklingsdirektör Kvalitet och patientsäkerhet Magnus Persson, utvecklingsdirektör Landstingets fokusområden Mål: Sveriges bästa kvalitet, säkerhet och tillgänglighet I vårt fokus: Bra bemötande och delaktighet Främja hälsa

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer