Mål, kursplan och bedömningskriterier för ämnet Bild

Transkript

1 Mål, kursplan och bedömningskriterier för ämnet Bild Kursplanen i Bild på Hovåsskolan, årskurs 7-9, utgår från följande: Att bild är ett kommunikationsämne. Att kunskaper om bilder och bildkommunikation är en viktig förutsättning för att aktivt delta i samhällslivet. Att du ska bli medveten om förhållandet mellan syfte, idé, målgrupp, urvals- och arbetsprocess och det färdiga arbetet. De nationellt formulerade strävansmålen för ämnet De möjligheter och begränsningar som lokal timplan, skolmiljö, bildsalsutrustning och lärarresurser innebär De kunskaper och insikter om att se och göra bilder som du har när de kommer till årskurs 7 Bild är i många avseende ett praktiskt ämne och på Hovåsskolan bedrivs undervisningen i helklass. Det innebär att du tränas i att ta ansvar både för att arbetet genomförs och för att arbetsmaterialet hanteras på ett sätt som gynnar ditt mål med arbetet. Du och dina klasskamrater i årskurs 7 på Hovåsskolan har skiftande kunskaper i Bild, vilket präglar kursplanen för årskurs 7. Året ska ses som ett tekniskt basår, då du får möjlighet att antingen förfina de kunskaper du redan har eller att ta till dig sådana som behövs för de mer självständiga och komplexa arbeten som du gör i årskurs 8 och 9. I årskurs 8 och 9 väljer du, i de flesta fall, själv komposition, material och arbetsmetod. Förkunskaper inför årskurs sju Hovåsskolans sjundeklasser fylls av elever från flera olika skolor. Följande förkunskaper förväntas du ha: 1. Du ska kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, dvs. du skiljer på begreppen teckna och måla respektive linje och yta, har grundläggande kunskaper om färgcirkeln, baserad på tre grundfärger, att du är tränad i och uppmuntrad att i sitt bildskapande utgå från färgcirkeln, att du därför har kunskaper om färgblandningsteknik, penselteknik och penselvård samt att du har kunskaper om några andra framställningstekniker. Det antas vidare att du i ditt bildarbete kan använda begrepp som bakom-framför, nära-långt borta, stor-liten, ljus-mörk, belyst-skuggad.

2 2. Du ska kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara dvs. att du vid utnyttjat olika sorters bilder för att få kunskap om dig själv och omvärlden. Du ska också känna till den mängd olika sammanhang och yrkeskategorier som idag är beroende av bilder. 3. Du ska ha grundläggande förmåga att granska och tolka bilder och former, dvs. du tänker på skillnaden mellan det en bild föreställer, innehållet, och det sätt som bilden är konstruerad på, kompositionen, samt att du har sett på rörlig bild och tredimensionell bild på samma sätt. 4. Att du känner till några bildkonstnärer och deras verk, dvs. att du har vissa grundstenar i en konsthistorisk tidsaxel och att du skall ha tagit del av andra uttrycksformer än traditionell tvådimensionell bild. Kursplan Här följer en ungefärlig kursplan med exempel på arbetsuppgifter och frågeställningar som besvaras genom dessa. Utrymme lämnas för dina egna planer och ambitioner och för omvärldens avtryck i form nyhetsrapportering i media, aktuella reklam- och propagandakampanjer, utställningar, museibesök med mera. Strävansmål Du ska utveckla ditt kunnande för att främja lust och vilja att på ett personligt sätt framställa bilder med hjälp av hantverksbaserade metoder och tekniker samt metoder inom dator- och videoteknik Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Tekniskt basår att framställa, Hur gör andra att analysera, Hur gör du att kommunicera, kan t.ex. innehålla: kan t.ex. innehålla: kan t.ex. innehålla: Vilken är skillnaden mellan att teckna och måla? Vad är linje och vad är yta och varför är det viktigt att vara medveten om skillnaden? Vad är skillnaden mellan bildyta och bilddjup? Linje och yta Form, volym, rymd Struktur Mellanrumsformer Djupverkan i bild Svart-vita tekniker Vad betyder kompositionen för hur en bild uppfattas? Rörelse Riktning Collage, montage assemblage Parafras Vad menas egentligen med att framställa en bild på ett personligt sätt? Vilka olika uttryckssätt finns det och varför finns det flera? Vad är egentligen en konstnär och vilka typer av behov driver en konstnär? Akrylmåleri Koncept, installation Arbeta med digitalkamera Rörlig bild, film

3 Färglära, varma och kalla färger Människans proportioner Du ska bli medveten om bilden som språk och dess roll och användning i skilda sammanhang och kulturer samt utveckla förmåga att kommunicera med hjälp av dina och andras bilder Du ska kunna kommunicera med hjälp av egna och andras bilder. Du ska utveckla förmåga att analysera och samtala om bilder Du ska ha förståelse för att bilden bär betydelser, skapar mening och har ett innehåll utöver det föreställande Orientering i digital teknik Vilka är likheterna och skillnaderna mellan talspråk, skriftspråk och bildspråk? Vad betyder orden uttrycka och gestalta i det här sammanhangen? I vilka yrken arbetar man med bilder och bildframställning? Vad betyder layout? Vad betyder grafisk formgivning? Kombinera bild och text Typografi Kalligrafi Hur kan du använda dig av dina kunskaper i Bild i ditt övriga skolarbete? Arbeta med skisser för att skapa ett beslutsunderlag Hur hänger det du ser ihop med det du förstår? Träna seende med hjälp av kroki, stilleben och självporträtt Närbild, halvbild, helbild, miljöbild Hur förändras ditt sätt att se och göra bilder från de första åren fram till tonåren? Vilken effekt på bilden har Vad och på vilket sätt berättar de bilder vi har runt omkring oss om samhällsgrupper, klass, kön och etnicitet? Hur gör man för att övertyga med hjälp av bilder? Reklamkampanj Förpackningsdesign Hur går det egentligen till när en effektiv bild skapas? Pröva olika modeller för bildanalys Vad är skönhet? Subjektiv och objektiv bild Skyltar Hur kan man gå tillväga för att gestalta sina idéer? Hur gör du för att påverka med dina bilder? Propaganda Nyhetsbilder Bildmanipulation Vad skiljer den som gör bilden från den som ser den? På vilket sätt påverkar bildens syfte dess utformning? Kommunikationsmodellen Non-figurativ eller abstrakt bild Skulptur och annan

4 Du ska ha en bild- och kulturhistorisk allmänbildning tekniken, metoden och materialet? Vilken effekt har arbetstempot på hur bilden uppfattas? Introduktion till kulturhistoria Samarbete med Svenska och SO Skivomslag Bokomslag Kulturhistorisk tidsaxel tredimensionell bild Vad menas med visuell kultur? Varför ska du ha bild- och kulturhistorisk allmänbildning? Vad är konst? Fördjupningsarbete Du ska ha kunskaper om vilken betydelse arkitektur och formgivning har för den miljö du befinner dig i. Du ska bli förtrogen med kulturverksamhet inom bildens område och dess professionella utövare Form, volym, rymd Struktur Djupverkan i bild Proportioner Vem arbetar med bilder? Varför finns Bild på schemat? Formgivning Ergonomi, en skön konst Vad är en bildkonstnär? Vad betyder arkitektens val för din vardag? Skolans arkitektur Arkitekturhistorisk orientering Scenografi Ljusföring Vem är bildkonstnär idag? Ateljébesök Museibesök Bedömning i ämnet Bild När vi bedömer dina kunskaper tittar vi på: Hur självständigt och variationsrikt du undersöker bildmässiga problem, hittar lösningar (kreativ förmåga) och skapar bilder och former. Hur tydlig och säker du är i din förmåga att kommunicera med bilder, dvs. hur du går till väga för att föra fram ett budskap med hjälp av bilder. Vilken typ av kunskaper du har om den sortens bildarbete som förutsätter att du samarbetar med andra och att du lär dig saker tillsammans med andra. Är du delaktig, tar du initiativ, är du stödjande, hjälper du till, uppmuntrar du, kan du ge konstruktiv kritik, bidrar du till att eventuell deadline hålls? Din förmåga att kritiskt granska bilder och fundera på vad de innehåller och uttrycker. Din förmåga att se hur bildens roll eller funktion förändras beroende på i vilket sammanhang den finns.

5 Vilken kännedom du har om vad som är typiskt för västerländsk konst, vad som brukar kallas populärkultur, arkitektur och design under olika perioder och vad du känner till om konst- och kulturtraditioner i andra kulturer. Om du har kunskaper om likheter och skillnader mellan konst och populärkultur och om du dessutom kan se hur dessa olika sätt att göra bilder påverkar varandra eller skiljs åt. Om du kan reflektera över vad som är estetiskt, dvs. fint, fult, skönt, tilltalande osv. och om du kan ifrågasätta och samtala kring varför vi gör sådana urskiljningar. Din förmåga att se vilken roll du själv har i det som kallas identitetsskapande och din förmåga att reflektera över hur bilder påverkar hur vi får kunskap om oss själva och andra. I vilken utsträckning du kan uppfattar att bildämnet innehåller kunskaper som är relevanta för andra ämnesområden. I detta sammanhang är det värt att notera att Bild ingår i målen för Godkänt i Svenska och SO i årskurs 9: Eleven ska kunna ta del av, reflektera över och värdera innehåll och uttrycksmedel i bild, film och teater (mål för godkänd i svenska) Att söka, granska, välja, strukturera, kritiskt värdera, integrera och redovisa information på skilda sätt i tal, skrift, bild, form, drama, musik och rörelse är centralt i de samhällsorienterande ämnena. (SO) Eleven ska kunna samtala om och bearbeta etiska, estetiska och existentiella frågor och förstå hur de kan vara beroende av tid och kultur (mål för godkänd i SO). Utvärderingen av dina kunskaper sker med stöd av den bildportfölj som du skapar i årskurs sju och som därefter skall fyllas med både ett urval av förarbeten (skisser) och avslutade arbeten. Vidare utvärderas dina kunskaper vid presentationer av avslutade arbeten och fortlöpande under lektionerna. I Bildämnet bedöms alltså både processen och målet; både hur du skapar bilden och den färdiga bilden är underlag för bedömning. För att bedömning ska kunna göras krävs: Att dina intentioner med uppgifterna framgår vid tid för IUP-arbete (utvecklingssamtal) och att uppgifterna är genomförda vid betygssättning Att uppgifterna är tillgängliga, dvs. att de finns i bildportföljen alternativt på annat avtalat ställe och att de har namn, klassbeteckning och är daterade Att uppgiften är genomförd på det sätt som instruktioner eller ramarna för uppgiften beskriver

6 Att uppgiften är gjord av dig eller den grupp du ingått i Att digitala arbeten som genomförts hemma ska presenteras tillsammans med ett utkast som du gjort i förväg i skolan. Av utkastet skall alla väsentliga beslut rörande innehåll, komposition, färgval och metod framgå. Med det digitala arbetet följer en enklare logg som berättar hur du gått tillväga. Att du kan redogöra för arbetsprocessen, från idé till färdig bild, t.ex. med hjälp av loggbok Bedömningsmatris Din utveckling i ämnet Bild är nära kopplad till din kognitiva utveckling, framförallt perceptiv förmåga och förmåga till abstraktion. Kursplanen är delvis anpassad efter detta, delvis skapad för att driva din utveckling framåt. Det finns därför inga särskilda mål för årskurs 8, utan kriterierna gäller samtliga uppgifter. Detta förklarar också varför du kan få ett lägre betyg kommande termin, trots att du gjort ett kvalitativt likartat arbete som föregående termin. Här finner du de nationella betygskriterierna: Kursinfo Aspekter av ämnet/arbetet Lägre kvalitet Högre kvalitet Drivkraft och helhetssyn Instruktionsmotiverad Målmotiverad Bildmotiverad Uppgiftsstyrd koppling mellan orsak-verkan, avsikt-effekt Förhållningssätt till uppgiften, graden av uppgiftsorientering, självständighet Uppfattar uppgiftens komplexitet, men gör inga egna försök att analysera på vilket sätt. Kan komma med fantasifulla förslag, men anger varken associationsbana eller syfte. Gör skolbilder. Reflekterar i alla uppgifter kring kopplingen orsak-verkan, avsikteffekt. Uppfattar uppgiftens komplexitet och gör självständiga försök att undersöka hur. Fantasifulla, drastiska förslag har sin grund i ett resonemang (mottagareffekt) Reflekterar över skolbilder och sin produktion i förhållande till ålder, miljö osv. Reflekterar i alla avseenden kring kopplingen orsak-verkan, avsikt-effekt. Problematiserar och prövar att utmana konventionella eller traditionella samband. Accepterar uppgiftens komplexitet och ser det som en förutsättning för att genomföra arbetet. Bilderna är just så fantasifulla som avses (syfte, mål) Ifrågasätter skolbilden och bildämnets funktion på ett konstruktivt och praktiskt sätt.

7 Grad av bildmognad Komposition och beslutsprocess Arbetsprocessen, enskild och i grupp Bildernas uttryck karaktäriseras av att de är gjorda i skolan. Utgår från uppgiftens instruktioner och tar starka intryck av klasskamraternas arbete. Bilder av realistisk art är innehållsredovisande Eleven har viss beredskap på att se och tala om icke-föreställande bilder (abstrakta bilder) Om naiv form: ser den inte, innehållet går före form/komposition/uttryck Bildytan lämnas vit utan reflektion. Gör instruktionsstyrda val och tar komposition för given. Färgval och liknande beslut är innehållsorienterade, dvs. en gräsmatta är alltid grön Arbetar intuitivt, utnyttjar skisser om det ingår i instruktionen. Bildernas uttryck karaktäriseras av en medveten strävan efter att efterlikna andra visuella texter/textarter. Ett reflekterande förhållningssätt leder till mer unika prestationer och innebär att eleven i sitt bildarbete visar självdistans I bilder av realistisk art utnyttjas tekniker för att gestalta rum och volym Eleven accepterar och ser möjligheter i icke-föreställande bilder, vilket kan avspegla sig i den egna bildproduktionen. Om naiv form: ser den och försöker åstadkomma något annat Bildyta lämnas avsiktligt vit Gör aktiva val och ser olika kompositionella möjligheter. Färgval och liknande är uppgiftsorienterade Utnyttjar skisser konstruktivt och arbetar intuitivt i delar av processen. Bildernas uttryck karaktäriseras av personlig bildmognad och självständigt förhållningssätt till andra visuella texter/textarter. Materialens begränsning utgör inget hinder utan snarare en möjlighet. Går sin egen väg inom bildarbetet Bilder av realistisk art utgår från iakttagelser och utnyttjar tekniker för att återge iakttagelser av rymd och volym Eleven utnyttjar och laborerar med icke-föreställande bilder i såväl egen bildproduktion som i mötet med andras bilder Om naiv form: utnyttjar den Papprets vita färg utnyttjas Gör alternativa val, skapar ett urval och utnyttjar det. Färgval och liknande beslut är kommunikationsteoretiskt orienterade, dvs. beror på sammanhanget och målgruppen. Anpassar tillvägagångssätt till uppgiften och utnyttjar alltid förarbeten, även av intuitiv art. Har tydlig och självständig struktur i arbetsgången.

8 Bildämnets begrepp eller terminologi Teknik och teknisk handledning Deltar i kollektiva skapelseprocesser om uppgiften kräver det. Anpassar arbetstempot till instruktionen Resultatinriktad, dvs. satsar direkt på mål Uppfattar/beskriver sin skaparprocess som parallell med instruktionen Använder de begrepp som instruktionen eller uppgiftens ram signalerar. Förstår begrepp som volym, rymd, linje och yta. Uppfattar att två ytor intill varandra skapar en linje. Eleven använder tekniska begrepp som generella termer, t.ex. att måla eller rita en bild. Instruktionsstyrd, söker handledning för såväl idé som teknik. Använder de tekniker som instruktionen eller uppgiftens ram signalerar. Lägre krav på att uppgiftens yta har god kvalitet, finish För diskussioner med klasskamrater om innehållet i bilderna. Anpassar arbetstempot till uppgiften Ger reflektion viss tid. Ger en personlig beskrivning av sin skaparprocess Utnyttjar de begrepp som bildämnet presenterar. Ser och applicerar flerdimensionella begrepp i bildanalys Eleven förstår och prövar begrepp som gestalta och uttrycka Söker handledning för teknik. Utnyttjar de tekniker som bildsalen erbjuder. Finish är anpassad till uppgiften, dvs. är god om det finns ett uttryckt mottagarperspektiv. Utnyttjar sina klasskamraters reflektioner för att göra bilden mer effektiv, utmanande osv. beroende på sökt uttryck. Anpassar arbetstempot till målet med uppgiften Ger reflektion och förarbete stor del av den totala arbetstiden. Kan reflektera över skaparprocessens betydelse för måluppfyllelsen/resultatet Utnyttjar de begrepp som är relevanta för arbetet. Gestaltar flerdimensionella begrepp i både egen bildproduktion och analys Eleven skiljer tydlig på tekniska begrepp och begrepp som mer allmänt beskriver bilder som uttryckssätt. Arbetar självständigt i förhållande till instruktioner. Utforskar olika tekniska möjligheter för att åstadkomma önskad uttryck (bild och effekt). Utvecklar/laborerar med de tekniker som skolan erbjuder och anpassar tekniken till sökt utryck Finish: är anpassad till kommunikationsmodellen. Är troligen genomgående hög.

9 Digital teknik Bildanalys Kulturhistoria Konstbegreppet Integrering Estetik Eleven håller isär att teckna och att måla Digital teknik: uppfattar inget behov av planering vid produktion av digitala bilder Gör grund, innehållsfokuserad bildanalys. Manualstyrd analys. Utnyttjar inte iakttagelser. Uppfattar bilden som en bild med ett innehåll. Eleven förstår hur en kronologiska beskrivning fungerar. Eleven anger de mest grundläggande dragen i denna: förhistorisk tid, medeltid, realism (från renässans till 1850), modernism och kan peka ut representativa bildkonstnärer. Eleven kan urskilja olika visuella textarter såsom konst, reklam, propaganda osv. Eleven har en föreställning om vad konst är och gör försöka att beskriva varför människan sysslar med konst. Gör ingen självständig koppling mellan bildämnet och andra ämnen, kunskaper Eleven kan uttrycka åsikter om vad som är estetiskt tilltalande och gör försök att argumentera för sina åsikter. Eleverna visar på, i såväl teknik som tal, kunskaper om hur olika tekniker förändrar uttrycket. Digital teknik: gör innehållsplanering vid produktion av digitala bilder Gör kompositions- och innehållsfokuserad bildanalys. Är manualstyrd men ser manualens funktion. Utnyttjar iakttagelser. Uppfattar bilden som en yta med representativ funktion. Eleven reflekterar över brottpunkter i den kronologiska beskrivningen och kan utifrån den grundläggande kunskapen artbestämma arbeten som eleven inte tidigare mött. Eleven reflekterar över likheter och skillnader i olika visuella textarter Eleven har förståelse för att föreställningen om vad konst är förändras beroende på tid, plats, samhälle osv. Kan se kopplingar mellan bildämnet och andra ämnen, kunskaper. Eleven kan argumentera för sitt estetiska ställningstagande med hjälp av sina kunskaper inom bildämnet Eleven utnyttjar och laborerar med likheter och skillnader mellan olika tekniker Digital teknik: gör samma typ av förarbete oavsett analog eller digital teknik Gör komplex bildanalys. Utgår från egna iakttagelser. Sammanfattar genom tolkning. Problematiserar bilden som yta, skiljer på innehåll, djup och yta Eleven problematiserar kanon, genus och makt i den kronologiska beskrivningen, dvs. eleven kan t.ex. på ett konstruktivt sätt ifrågasätta varför vissa bilder och uttryckssätt är överrepresenterade. Eleven har ett experimentellt eller laborativt förhållningssätt till olika visuella textarter Eleven problematiserar gränsdragning mellan konst och andra mänskliga uttryckssätt. Gör ingen ämnesmässig åtskillnad på bild och övrigt skolarbete. Eleven kan se alternativa estetiska ställningstagande och kan se hur olika kulturella betingelser påverkar den enskildes estetiska ställningstagande.

10 Vad kan du göra på egen hand? På Hovåsskolan har eleverna Bild en gång per vecka. Många elever upplever att det är för sällan och efterlyser tips på vad de kan göra för att utöka sina kunskaper. Här kommer några sådana förslag: Upprepa regelbundet de övningar i att se som du möter under hösten i årskurs 7. Skaffa dig ett litet skissblock, storlek A6-A5. Gör minst tre snabba skisser om dagen. Datera dem. När du arbetar lägger du sammanlagt cirka 70-80% av tiden till att titta på det som du avbildar, dvs. sitter du i tio minuter så har du blicken på det du tecknar av i åtta till sju minuter. Håll ordning på mellanrumsformer och lutningar. Låt de så kallade negativa formerna vara lika viktiga som det eller de föremål eller personer som du avbildar. Tänk dig att höger- eller vänstersidan på arket motsvarar en osynlig lodrät linje i verkligheten, en dragningskraftslinje och jämför allt med den. Kopiera för hand bilder som du tycker om. Gå genom dina läroböcker. Kopiera för hand bilder som du uppfattar som lärorika. Lek med att ge alla färgnyanser du ser ett namn och bestäm dig för om de är varma eller kalla, en enkel övning på t.ex. bussen eller när du sitter i bamba. Gå genom en dagstidning varje dag. Har du ingen, så använd dig av direktreklam eller andra utskick och tidningar. Bläddra genom utan att läsa och stanna vid den bild som fångar dig. Ställ följande fråga till dig själv, och försök besvara den: Vad är det i bildens komposition och beskärning som får mig att fastna för just den här bilden? På vilka andra sätt skulle man kunna framställa samma innehåll? Vilka kompositioner och beskärningar skulle göra bilden mer eller mindre dramatisk, lockande, avskräckande, roande eller lärorik? Skaffa en anteckningsbok. Sök upp bilder, konstutställningar, arkitektur. Gå på Göteborgs Konstmuseum, Röhsska museet och privata gallerier. Du ser genast vad du gillar men nöj dig inte med det utan ställ dig hela tiden frågan om varför du gillar det. Besvara den. Titta inte bara på innehåll utan också på form, sättet bilden, konstverket, byggnaden är gjord på. Så fort du reagerar på något, oavsett vad du tycker om det, försök ta reda på vad det är som får dig att reagera. Skriv ner dina frågor och svar i anteckningsboken. Datera.

11 Om du har tillgång till digitalkamera eller mobilkamera: ta många bilder! Gå genom dem och rensa strängt. Ta t.ex. 50 bilder och välj ut en. Fotografera samma motiv på flera olika sätt och resonera med dig själv om vilka lösningar du gillar bäst och varför du gillar dem. Experimentera med belysning. Experimentera med helbild, halvbild och närbild. Arbeta gärna med en kompis. Håll ögonen på länksidan på skolans hemsida. Där kan du hitta länkar till how-to -sidor och annat bildmaterial.