Geometrisk standard = utformning av vägar, omfattar kurvradier, utformning av övergångskurvor och lutningsförhållanden.

Transkript

1 KOMMUNIKATIONER Nuläge Vägar och biltrafik Det övergripande huvudvägnätet består av det statliga vägnätet som sammanbinder de olika delarna inom planområdet. Stora delar av huvudvägnätet slingrar sig fram i vacker landsortsmiljö, och karaktären på vägnätet är typisk landsortsväg, där framkomligheten för biltrafik prioriteras framför trafiksäkerheten. Gång- och cykeltrafiken sker till stor del i blandtrafik vilket ur ett trafiksäkerhetsperspektiv inte är acceptabelt. Tätorten angörs från tre punkter, från öster och väster via cirkulationsplatser på RV 57 och 224 samt från norr via Mariefredsvägen. Kvaliteten på vägnätet inom tätorten är varierande. Ofta är gaturummet väl tilltaget med breda gator och ibland trottoarer. Det är svårt att som trafikant avgöra vad som är huvudgata och lokalgata, eftersom gaturummets dimensioner stämmer sällan med funktionen. Vägnätets struktur upplevs otydligt vilket leder till att det är svårorienterat. Den kuperade terrängen i Gnesta ger staden dess karaktär och charm och vägarna slingrar sig längs kullarna på ett osymmetriskt sätt vilket bidrar till att vägnätet känns ostrukturerat samtidigt som det ger en speciell prägel åt staden. På de flesta lokalgatorna inom tätorten är de oskyddade trafikanterna hänvisade ut i gatan. I fritidshusområdena och Norrtuna är vägarna smala och kurviga och endast delvis asfaltsbelagda. Områdena angörs från huvudvägnätet via en huvudgata och lokalgator. Huvudgatorna har låg geometrisk standard och bristande trafiksäkerhetsutformning med flera skarpa kurvor. Gång- och cykeltrafikanterna är hänvisade ut till gatan. Även övrigt vägnät inom områdena har till stor del låg standard. De flesta av vägarna är smala, en del har skarpa kurvor samt siktproblem och det saknas gång- och cykelvägar. Geometrisk standard = utformning av vägar, omfattar kurvradier, utformning av övergångskurvor och lutningsförhållanden. Gång- och cykeltrafik På huvudgatorna inom tätorten är gång- och cykelnätet relativt bra utbyggt, men det saknas vissa länkar, framförallt på Storgatan. I lokalgatunätet, med en maximal hastighet på 30 km/h, accepteras blandtrafik mellan bilister och oskyddade trafikanter. Förbindelserna med ytterområdena är däremot kraftigt underförsörjda. Kollektivtrafik Gnesta trafikeras idag av Länstrafiken i Södermanland (LT) och av Stockholms lokaltrafik (SL). SL står för pendeltågstrafiken till och från Stockholm medan LT svarar för busstrafiken inom Gnesta och till andra orter inom Södermanland. De flesta avgångarna sker under högtrafik, vilket innebär att en majoritet av resorna är pendlingsresor till och från skola och arbete. Från och med sommaren 2007 trafikeras Gnesta av regionaltåg, vilket innebär kortare restid till bland annat Stockholm och möjlighet till pendelresor även västerut. Möjligheterna till bättre bussanslutning till såväl regional- som pendeltågsturer studeras för närvarande, likaså viss beställningstrafik från kommunens mindre tätorter. En förstärkning av busstrafiken och bättre anslutningar kan komma att ställa krav på ytor för angöring i en samlad yta, framför allt på morgon och kväll. Det exakta ytbehovet och möjligheterna att täcka det bör studeras vidare

2 Parkering Parkeringsfrågan berör hela planområdet, då alla invånare är beroende av parkeringsmöjligheter i samband med inköp och andra ärenden i tätorten. Det gäller både korttidsparkering och möjligheter till långtidsparkering, så kallad infartsparkering, för vidare färd med kollektiva färdmedel. Den nuvarande södra infartsparkeringen vid tågstationen är idag mycket väl utnyttjad, medan den nya norra infartsparkeringen är dåligt utnyttjad. Korttidsparkering sker ofta på Östra och Västra Storgatan trotts att det är parkeringsförbud på gatan. I samband med den fysiska upprustningen av stadskärnan måste man särskilt beakta hur korttidsparkeringen kan förbättras. Trafiksäkerhet Enligt Vägverkets olycksdatabas STRADA har det under perioden 2002 till och med 2006 skett 27 polisrapporterade trafikolyckor inom planområdet. Det är att betrakta som relativt få olyckor, speciellt mot bakgrunden att de flesta skett på vägar där Vägverket är väghållare. Ungefär hälften av olyckorna har skett inom Gnesta tätort. Trafiksäkerhet har idag mycket kommit att handla om trygghet för enskilda människor i deras närmiljö. Därför kan vissa trafiksäkerhetsåtgärder syfta till att öka människors trygghet och inte till att ta bort faktiska faror. Mot den bakgrunden ger trafiksäkerhetsåtgärder en möjlighet att skapa ett tryggt samhälle med hög livskvalitet. Framtid Inriktningen för den framtida trafikstrukturen i Gnesta är att säkerställa bra framkomlighet och hög trafiksäkerhet för alla trafikanter inom och mellan såväl befintliga bebyggelseområden som nya utbyggnadsområden. Planen föreslår en trafikstruktur som innebär nya förbindelser och entréer till tätorten samt en utveckling och förbättring av gång- och cykelvägnätet. Planen föreslår även gestaltningsprinciper för delar av vägnätet för att tydliggöra gatornas funktion och gatutyp. Vägar och biltrafik För att säkerställa en bra framkomlighet och hög trafiksäkerhet inom planområdets norra delar föreslås en ny vägsträckning, som startar i den västra cirkulationen på väg 57 och ansluter nordväst om Frustuna kyrka. För att höja trafiksäkerheten på vägen föreslås vissa kurvrätningar på sträckan mot Norrtuna samt komplettering med gång- och cykelbana. Den befintliga delen av Mariefredsvägen mellan Frustuna kyrka och tätorten kommer att ligga kvar och omdanas för att fungera som cykelbana och huvudgata i tätorten. Genom den nya förbindelsen kan Västra och Östra Storgatan komma att avlastas från trafik som har målpunkter utanför Gnesta tätort. Som ett alternativ till ny förbindelse föreslår planen att standarden på den befintliga Mariefredsvägen höjs. Vägen bör då kompletteras med separat gång- och cykelbana och dessutom bör vägens geometriska standard förbättras avsevärt. I samband med att föreslagna utbyggnadsområden byggs ut, föreslås utbyggnad av huvudgator i förlängningen av Vackerby industriväg, Västra Storgatan och Thulegatan/Kärvsvägen. Kärvsvägen föreslås i förlängningen knytas ihop med vägnätet i. En förlängning av Kärvsvägen och Thulegatan som ansluter till väg 57 avser även avlasta den relativt tungt belastade Storgatan från trafikanter som ska till centrum

3 Förklaring Befintligt huvudvägnät Ny förbindelse huvudvägnät Befintlig huvudgata Ny huvudgata/omklassning av väg till huvudgata Föreslaget utbyggnads- och omvandlingsområde Ny trafikplats För tätorten Gnesta föreslås huvudgatorna prioriteras utifrån ett gestaltningsperspektiv. För att tydliggöra trafiksystemet är det viktigt att dessa gator gestaltas som huvudgator. Speciell uppmärksamhet riktas mot Östra och Västra Storgatan, som bör omgestaltas helt för att ge centrum en mer stadslik karaktär. Vägen som föreslås mellan centrum och bör dimensioneras för busstrafik och förses med gång- och cykelbana. En infart från väg 57 till centrum och anläggs vid Österkärv. Vägen som föreslås mellan centrum och bör dimensioneras för busstrafik och förses med gång- och cykelbana. För passgen vid väg 57 utnyttjar man den södra viadukten vid Marieströmsån för gång- och cykelbanan mot och det blir en rondell för biltrafiken med anslutning mot och centrum i ett lite nordligare läge

4 Gång- och cykeltrafik. För att leva upp till Gnesta kommuns vision om närhet är det av stor vikt att de kommunala gång- och cykelbanorna byggs ut. För planområdet föreslås att samtliga huvudgator förses med separat gång- och cykelbana för att ge de oskyddade trafikanterna ett säkert utrymme att färdas på. Det är också av stor vikt att man på ett säkert och tryggt sätt kan ta sig till de kollektiva färdmedlen. Därför bör extra vikt läggas på att förbinda busshållplatserna och tågstationen med gång- och cykelbanenätet. En cykelbana till Klämmingsbergsbadet har en given funktion för de tätortsnära rekreationsmöjligheterna. Vid omgestaltning av Storgatan är tydliggörande av cykelväg eller -bana av största vikt, samtidigt som gående bör prioriteras. Kollektivtrafik En väl fungerande kollektivtrafik är mycket viktig för att skapa ett hållbart samhälle. För att biltrafiken skall minska till förmån för kollektivtrafiken måste en utökning av turtätheten ske. För att kollektivtrafiken skall kunna konkurrera med biltrafiken måste främst turer under lågtrafik utökas. När den nya vägen till byggs, föreslås att kollektivtrafik försörjs alla dagar i veckan och inte bara på skoldagar. För att öka antalet resenärer är det också viktigt med utformningen av hållplatserna. De skall vara tillgänglighetsanpassade och upplevas som säkra. Den nya regionaltågsstationen kommer att innebära ett rejält uppsving för hela Gnesta. Vid omgestaltningen av Östra och Västra Storgatan måste extra kraft läggas på stationsområdet. Det är också viktigt att förstärka busstrafiken, så att de nya regionaltågen får tillfredsställande busspassning. Parkering För att ge kommunen verktyg att styra parkeringsnyttjandet bör kommunal parkeringsövervakning införas. Det är en absolut nödvändighet i en modern stadskärna för att säkerställa framkomligheten för nyttotrafiken och ge förutsättning till ökad handel i centrum och därmed förutsättningar för att bibehålla och utveckla handeln i Gnesta. Östra och Västra Storgatan föreslås miljöanpassas och utformas med parkeringsfickor i centrum för korttidsparkering, 30 min, som kan användas vid mindre inköp. Vid inköp som kräver längre parkeringstid rekommenderas samnyttjande på infartsparkeringarna norr och söder om järnvägen

5 Den föreslagna parkeringsövervakningen bör syfta till att styra infartsparkeringen för pendlarna till den norra infartsparkeringen och till sådana lägen som inte är de mest attraktiva för kunder och besökare till stadskärnan. Då den nya befolkningen i Gnesta till stor del kommer att nyttja kollektiva transportmedel, blir detta än viktigare, eftersom det kommer att öka behovet av infartsparkering. Trafiksäkerhet För att höja trafiksäkerheten och öka tryggheten föreslås införande av 30-zoner för samtliga gator i tätorten som inte utgör huvudgator. Infarterna till 30-zonerna föreslås utsmyckas med portar som tydligt visar att man lämnar huvudgatan för ett lågfartsområde. För gående och cyklande trafikanter föreslår planen att samtliga huvudgator förses med separata gång- och cykelutrymmen. För delar av vägnätet har åtgärder för att höja trafiksäkerheten inletts. Hastighetssäkring av utpekade punkter enligt kommunens trafiknätsanalys har påbörjats och bör fullföljas, liksom det förslaget till upprustning och miljöprioritering av Östra och Västra Storgatan daterat Rekommendationer Vägar och gator utformas och gestaltas med hänsyn till sin funktion för att skapa tydlighet i vägnätet samt ökad trafiksäkerhet. Samtliga huvudgator förses med separata gång- och cykelbanor för ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. 30-zoner inom tätorten ska införas för lokalgator för att höja trafiksäkerheten och tryggheten för samtliga trafikanter. Tätortens viktiga målpunkter och rekreationsområden ska kunna nås av samtliga trafikanter. Framförallt kompletteringar av gång- och cykelvägnätet ska prioriteras därefter. Kommunen ska verka för att möjliggöra minskat bilberoende genom att förbättra tillgängligheten till centrum, stationen och busshållplatser samt utöka turtätheten för busstrafiken, främst under lågtrafik. Kommunen ska verka för att minska barriäreffekterna av järnvägen och väg 57 och möjliggöra fler passager

6 KOMMUNIKATIONER NULÄGES- OCH FÖRSLAGSKARTA Klämmingen Norrtuna Kattnäs Norrtunasjön orsjön Södertuna Yttervala Frösjön Valasjön Vackerby Frustuna/ Frönäs STN Visbohammar Västerkärv Österkärv GNESTA Sigtunaån Givesta Långsjön Slaggärdet Lötbodal Borg Sillen 1 km Förklaring Övergripande befintligt huvudvägnät Ny förbindelse övergripande huvudvägnät Befintlig huvudgata Ny huvudgata / omklassning av väg till huvudgata Ny trafikplats Föreslaget utbyggnads- och omvandlingsområden

7 GÅNG- OCH CYKELVÄGAR NULÄGES- OCH FÖRSLAGSKARTA Yttervala Frösjön asjön Vackerby Frustuna/ Frönäs STN Visbohammar Västerkärv Österkärv GNESTA Sigtunaån Givesta Långsjön Slaggärdet Lötbodal Sille Förklaring Befintligt gång- och cykelvägnät inom tätorten Ny gång- och cykeväg Utbyggnads- och omvandlingsområden Punkt Ny passage över eller under järnvägen Befintlig passage över eller under järnvägen