Förklaringar. Skall vetenskapen förklara? f

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förklaringar. Skall vetenskapen förklara? f"

Transkript

1 Förklaringar Skall vetenskapen förklara? f

2 Mach och Duhem (1850-talet) Förklaringar är r inte vetenskapens mål: m förklaringar innebär r att man postulerar icke-observerbara entiteter, inklusive orsaker. Vetenskapen skall klassificera och sammanfatta.

3 En teori om förklaringar f skall tala om vad förklaringar är r och vad som kännetecknar k bra förklaringar f Förklaringskraft kan också vara ett kriterium för f r val av teori. En teori om förklaringar f skall tala om varför r förklaringskraft f är r ett skäl l för f r att föredra en teori framför r en annan.

4 Explanans: : det som används nds för f r att förklara Explanandum: : det som skall förklarasf

5 Vad är r en förklaring f enligt våra v intuitioner? Att ange en orsak

6 En orsak är r något n icke-observerbart varför förklaringar inte kan identifieras med orsak/verkan Om man är r logisk positivist, anti-realist realist

7 Hempel Tysk filosof och naturvetare: tillhörde den logiska positivismen/wienkretsen En teori om vad förklaringar f är r som alla moderna diskussioner om förklaringar f tar avstamp i: Covering Law Model/ Nomological Deductive model

8 CLM Premiss: Alla P är r Q Premiss: a är r P Slutsats: a är r Q - En universell lag - Initial villkor - Det som skall förklarasf Ex: Premiss: Alla metaller som upphettas utvidgar sig. Premiss: Denna guldring hettas upp. Slutsats: Denna guldring utvidgar sig

9 Vad kännetecknar k CLM? Det är r en deduktiv härledning: h den är r logiskt giltig, dvs om premisserna är r sanna är r det omöjligt att slutsatsen skulle kunna vara falsk. Jämför: Premiss: det är r sant att alla metaller som upphettas utvidgar sig. Premiss: det är r sant att denna guldring upphettas. Slutsats: det är r falskt att denna guldring utvidgar sig motsägelsefullt.

10 Villkor för f r en förklaring: f explanandum måste vara en logisk konsekvens av explanans explanans måste innehålla generella lagar Lagarna måste m vara väsentliga v för f r härledningen h av explanandum. Explanans måste ha empiriskt innehåll Satserna i explanans måste vara sanna logisk giltighet är r inte tillräckligt, sundhet krävs också.

11 Alla lagar är r inte universella utan statistiska: Problem: i sås fall gäller g det inte att det är r omöjligt att slutsatsen kan vara falsk om premisserna är sanna. Alternativ: Premiss: Sannolikheten är r stor för f r att om x har P då har x Q Premiss: a har P Slutsats: a har Q slutsatsen gäller g med stor sannolikhet om premisserna är r sanna men alltså inte med nödvändighet om premisserna är r sanna.

12 Förutsägelser Vetenskapen kan användas ndas för f r att förutsf rutsäga fenomen. Om man har en universell lag och anger initialvillkor, dåd kan man göra g en förutsf rutsägelse om vad som kommer att inträffa. Exempelvis: Lag: Alla metaller som upphettas utvidgas. Initialvillkor: denna järnbit j upphettas. Förutsägelse: denna järnbit j kommer att utvidgas. Jämför r med CLM: förklaringar f och förutsf rutsägelser har samma struktur.

13 Att förklara f är r samma sak som att förutsäga enligt Hempel

14 Förklaring och förutsf rutsägelser När r man väljer v mellan två likvärda teorier - ett skäl för r att föredra f den enda framför r den andra är r hur bra teorin förklarar. f - Hempels CLM förklarar f sambandet: - Förutsägelseförmåga är önskvärt. - Om vi använder nder förklaringskraft f - en teori tillåter ter förklaringar enligt CLM - som ett kriterium påp teorival kommer villkoret förutsf rutsägelseförmåga att uppfyllas automatiskt.

15 Problem med Hempels modell Det finns en mängd m motexempel mot modellen. Hempel ger en analys av begreppet förklaring. Att ge en filosofisk eller begreppsanalys av ett centralt filosofiskt begrepp innebär r att man anger de nödvn dvändiga och tillräckliga villkoren för f r att något n skall var t ex en förklaring.

16 Ett enkelt exempel: Ett nödvn dvändigt villkor är r ett villkor som något n måste m ha för f r att falla under ett visst begrepp, men villkoret är r inte uteslutande, dvs. det kan finnas saker som uppfyller villkoret men ändå inte faller under begreppet. Vad skulle ett nödvn dvändigt villkor för f r att vara en människa kunna vara? Ett tillräckligt villkor säger s att vad som helst som uppfyller detta villkor faller under begreppet. Vad skulle ett tillräckligt villkor för f r att vara en människa kunna vara?

17 Motexempel Motexempel visar att en analys inte är korrekt.

18 Ett motexempel kan visa att villkoren inte är r nödvn dvändiga: Det finns exempel som inte satisfierar villkoren men som faller under begreppet enligt våra v intuitioner. Beträffande Hempels modell finns det fall som är r förklaringar f - enligt våra v intuitioner - men inte enligt analysen

19 Motexempel: fall som är r förklaringar f enligt våra v intuitioner men inte enligt analysen Kalle har fått f påssjuka p därfd rför r att han lekte med grannens barn som alla har påssjuka. p Det verkar vara en bra förklaring f men det finns inte någon n lag. Anledningen till att kvinnor är underrepresenterade i bolagsstyrelser beror påp historiska faktorer, utbildningsnivå,, brist påp hjälp med hemarbete, Det verkar som en bra förklaring f men det finns inte någon n lag. Skulle man kunna formulera en lag är r det sannolikt att den blir en tautologi.

20 . Ett motexempel kan visa att villkoren inte är r tillräckliga ckliga: : det finns exempel påp fenomen som faller under begreppet enligt analysen men inte gör g r det enligt våra v intuitioner: Beträffande Hempels analys finns det exempel påp fall som inte är r förklaringar f enligt våra v intuitioner men enligt modellen

21 Motexempel: fall som är r förklaringar f enligt analysen men inte enligt våra v intuitioner Asymmetri: anledningen till att problemet uppstår. Premiss: optiska lagar Premiss: flaggstångens längdl Det som skall förklaras: f skuggans längdl Premiss: biologiska lagar Premiss: det finns däggdjurd Det som skall förklaras: f det finns syre. Premiss: lag som gör g r det möjligt m att förutsf rutsäga 1VK Premiss: skottet i Sarajevo Det som skall förklaras: f 1VK bryter ut. Detta tycks inte förklara f att kriget bröt t ut, andra faktorer spelade förmodligen en roll.

22 Att hålla h isär r förklaring f och förutsägelser Grundforskning: förklaring f viktigare Tillämpad forskning: förutsf rutsägelser viktigare. Inom vissa områden är r det lättare l att förklara än n att förutsf rutsäga: biologin, samhällsvetenskaper.

23 Distinktionen mellan att förklara f och hur man vet något: Att två fenomen alltid uppträder tillsammans/efter varandra är r inte tillräckligt för f r att det ena fenomenet skall förklara f det andra fenomenet. 1) man kan veta något n pga att man känner k till en viss lag från n vilken man kan härleda h det man vill förklara (Hempels( modell) men det kan vara sås att det bara råkar r finnas ett samband mellan lagen och det som skall förklaras: f det kan finnas ett annat fenomen som egentligen förklarar f varför r något n inträffar: om en sjukdom har två symptom som inträffar efter varandra: man kan använda nda det första f symptomet som skäl l för f r att hävda h att man vet att det andra symptomet kommer att inträffa, men det första f symptomet förklarar f inte det andra.

24 2) Det finns fall dåd en lag säger s att om vissa initialvillkor föreligger som kommer ett visst fenomen att inträffa men lagen förklarar f inte nödvn dvändigtvis det som inträffar. - En person har cancer och lagen säger s att han kommer att avlida inom en snar framtid. - Personen dör d r inte av cancer utan i en bilolycka. - Lagen förklarar f alltså inte dödsfallet d dsfallet men den visar ändå att det var oundvikligt. - Man kan använda nda lagen för f r att säga s att man visste att personen skulle avlida men den förklarar f inte att personen faktiskt dör. d

25 Hempels CLM Central för f r alla fortsatta diskussioner om förklaringar Motexemplen visar att den inte fungerar

26 Van Fraassen: pragmatiska förklaringar - kontrastklasser: Att förklara f en händelse h är r att jämfj mföra det med alternativa möjliga m händelser h fungerar alltså på förklaringar utan generella lagar: Skottet i Sarjevo och 1:a VK. - Relevansrelation: : talar om vilket slags förklaring f man vill ha: det finns inte en orsak till en händelse: Flaggstången. Förklaringskraft kan inte vara ett kriterium vid teorival: : ger endast pragmatiska skäl l för f r en teori.

27 3 slags förklaringarf 1) Orsaksförklaringar: rklaringar: det finns något n orsakssamband mellan två fenomen 2) Funktionalistiska förklaringar: f ett fenomen förklaras genom vad det orsakar 3) Ändamålsförklaringar, telelogiska: förutsf rutsätter tter att det finns någon n som har en viss avsikt De olika förklaringarna f lämpar l sig olika väl v l för f r olika vetenskaper

28 Orsaksförklaringar rklaringar = Om X är r ett fenomen dåd anges ett föregf regående ende fenomen Y och ett antal initialvillkor Z och det finns en orsakslag som säger att givet Z och Y inträffar alltid X. Används nds inom: fysik, biologi, samhällsvetenskap. Används nds framförallt rallt inom fysiken: olika krafter fungerar som verkade orsaker: tyngdkraften

29 orsaksrelationen Filosofer har sedan Hume betraktat orsaksrelationen som problematisk. Man måste m kunna skilja regelbundna samband som beror påp en slump från orsakssamband

30 Orsaksrelationen exempel En biljardboll stöter ter till en annan biljardboll. Orsak: de två bollarnas massa och hastighet före sammanstötningen. tningen. Verkan: deras hastighet efter sammanstötningen. tningen. Lagar: lagen om konstant rörelsemr relsemängd och lagen om konstant energi.

31 Orsaksrelationen Hume: Orsaksrelationer är r konstanta konjunktioner: det gäller g alltid att om A inträffar dåd inträffar B. Men det betyder bara att: a 1 inträffade och sedan inträffade b 1 och a 2 inträffade och sedan inträffade b 2 osv. (ett ändligt antal gånger) g Detta betyder att alla a måste m likna varandra och alla b måste likna varandra. Hume ger likheten en psykologisk förklaring: f det är vanan som gör g r att alla a liknar varandra. På så sätt ges uppfattningen att kausalrelationen är nödvändig en psykologisk förklaringf

32 Ett problem Man måste m kunna skilja regelbundna samband som beror påp en slump från n orsakssamband. Om orsaker/verkan är r konstanta konjunktioner kan man inte skilja två händelser som följt f påp varandra i tiden och ligger nära n varandra i rummet som är r en slump och sådana s som vi inte skulle vilja betrakta som en slump. Det finns alltså igen skillnad mellan: Om man ser en svart katt gåg över vägen v drabbas man av otur. Vatten kokar vid 100 grader.

33 Modern variant Hume betraktar den nödvn dvändiga relationen som något mentalt. Moderna empirister vill inte gärna g göra g detta de vill förklara f likhet påp ett icke-psykologiskt sätt. s Två fenomen liknar varandra om de identifieras av teorier som symptom påp kausala mekanismer. En händelse h orsakar en annan om den orsakade händelsen deduktivt kan härledas h från naturlagar och initialvillkor. Kausalitet definieras i termer av naturlagar

34 Detta är r förenligt f med CLM. Hempel använder nder endast naturlagar/lagar och initial villkor. Om kausalitet förklaras f påp samma sätt s fångar f hans förklaringsmodell f idén n att en förklaring f skall ange orsaken till att något n inträffar ffar- utan att postulera orsaker/verkan. Det finns dock en del frågetecken: - Vad är r en naturlag? - Kan en naturlag förklaras f utan att förklara f naturlagar i termer av kausalitet?

35 Funktionalistiska förklaringarf Används nds ofta inom biologin: organismers beteende förklaras genom att det är r gynnsamt för f r organismens reproduktionskapacitet. Inom biologin rättfr ttfärdigas funktionalistiska förklaringar f genom teorin om det naturliga urvalet. En funktionalistisk förklaring f av egenskapen X hos en organism i en population är r att påvisa p att X har bättre b konsekvenser för f r den individuella organismens reproduktionsförm rmåga än n alla närliggande n alternativ till X. X är r ett lokalt maximum med avseende påp den individuella reproduktionsförm rmågan.

36 Antag att det finns en grupp rävarr Dessa har samma arvsanlag. En mutation inträffar i en räv r v som är r gynnsam för f reproduktionen. Den muterade genen blir vanligare och vanligare i de efterföljande generationerna. Ett lokalt maximum uppnås s när n r fler mutationer endast har negativa konsekvenser för f r reproduktionen. Obs! det är r inte individens överlevnadsförmåga som är relevant utan endast dess reproduktionsförm rmåga. Det naturliga urvalet främjar endast individens reproduktionsförm rmåga.

37 Orsaksförklaringar rklaringar inom biologin 1) Subfunktionella orsaksförklaringar rklaringar: : ligger under de funktionella förklaringarnaf Används nds för f r att förklara f fenomen som inte har en funktionell förklaring: f mutationer. Mutationers existens förklaras f inte genom att de är nödvändiga för f r det naturliga urvalet utan genom att de kan ges en kemisk orsaksförklaring. rklaring. 1) Suprafunktionella orsaksförklaringar rklaringar: : kommer efter orsaksförklaringar. rklaringar. Det finns egenskaper som inte tycks ha någon n funktion: biverkningar: isbjörnar har en varm päls p men den är tung.

38 Ändamålsförklaringar Handlingar kan ges ändamålsförklaringar. En ändamålsförklaring av en handling består r i att visa att den enligt den handlandes uppfattning är r bästa b medlet att för f r att realisera dennes önskemål. Man visar att överensstämmelsen mellan handling, önskningar och uppfattningar inte är godtyckliga utan att handlingen utförs påp grund av att den överensstämde med den handlandes uppfattningar och önskningar.

39 Förening av teorier Flera olika teorier förenas f till en teori: - Teorierna är r isomorfa: olika teorier tillskriver isomorfa strukturer till olika fysiska system - Reduktion: teorier kan reduceras till en mer grundläggande ggande teori: tex Newtons lagar förenade f teorier: Keplers lagar om planeters rörelse r relse och Galileos lag om fritt fall. Tex: : teorier om ljus, magnetism och elektricitet förenades i Maxwells teori om elektrodynamik. Newton kunde tex förklara många m fenomen i världen v genom sina tre rörelselagarrelselagar och genom gravitationslagen.. Han kunde bland redogöra ra för f r det som Kepler kunde med betydligt fler lagar.

40 Förening av teorier och förklaringarf Förklaring är r förening f (unification( unification) (Kitcher): en bra förklaring f ökar förstf rståelsen av världen v - vi ökar förstf rståelsen om vi minskar antalet oberoende hypoteser som måste antas för f r att förklara f världen. v (att man kan förena f teorier är r ett argument för r vetenskaplig realism)

41 Inference to the best explanation Relationen mellan hypotes och evidens. Induktion: Förklaringar kan användas ndas för f r att formulera hypoteser: givet en viss evidens formulerar/antar man den hypotes som bäst b förklarar f evidensen. Ex - Darwin: det naturliga urvalet är r den hypotes som bäst b förklarar den biologiska evidensen evidensen implicerar inte hypotesen. - Chomsky: hypotesen om djupstrukturen är r den hypotes som bäst b förklarar f att man från n ett begränsat antal språkliga exempel kan lära l sig ett språk evidensen implicerar inte hypotesen.

42 Omvänd ordning: Det normala: hypotesen bekräftas först f och användas ndas sedan för f r att förklara. f ITTBE: man frågar sig hur väl v l hypoteser förklarar fenomen och väljer v att accepterar den hypotes som förklarar f bäst: b förklaring f förgår r acceptans.

43 Inference to the best explanation löser induktionsproblemet.

44 Induktion Mer av samma slag: - För r tillåtande: tande: vad som helst bekräftar en hypotes: the paradox of the ravens,, Goodman. - För r restriktiv: vetenskapen antar icke- observerade entiteter (inte mer av samma slag) - Hyptotetisk-deduktiv metod: irrelevanta fenomen kan bekräfta en teori: från n P följer f P eller Q.

45 ITTBE löser l problemet Icke-observerade entiteter är r inget problem Inte vad som helst kan vara evidens för f hypotesen. För r att ITTBE skall fungera måste m man tala om vad som menas med förklaringar. f Och vad som bestämmer vilken förklaring f som är r bästb

46 Den förklaring f som ger mest förståelse är r att föredraf Mest förstf rståelse implicerar riktighet överrensstämmer med verkligheten. 1) Identifiera de egenskaper som gör g r att en förklaring ger maximal förstf rståelse: förening, f enkelhet, varför-fr frågor. 2) Förklaring av sambandet mellan förstf rståelse och riktighet: egenskaperna ovan tycks leda till riktighet. 3) Visa att vetenskapsmän n antar att en hypotes är r riktig därfd rför r att den ger mer förstf rståelse.

47 ITTBE som en lösning l påp hur induktionsslut rättfr ttfärdigas

48 Orsaksbegreppet Humes argument: Problemet: skilja mellan konstanta konjunktioner som är orsaksrelationer och sådana som är tillfälligheter lligheter. Kontrafaktiska villkorssater: om kängurur inte hade haft svans hade de tippat över. Om tändstickan hade tänts hade huset inte brunnit ned. Universalia Mackie: det finns en mängd villkor som tillsammans är tillräckliga men ett av dem är den utlösande faktorn: det senare är orsaken.

Solen gick upp idag Solen gick upp idag. Solen går alltid upp.

Solen gick upp idag Solen gick upp idag. Solen går alltid upp. Slide 1 Induktionsproblemet Omnämns hos Sextos Emperikos Men Hume betraktas som den som kom på det. Hume är en av de brittiska empiristerna Det finns två slags kunskap: 1) Observationer: a posteriori 2)

Läs mer

Förklaringar och orsaker

Förklaringar och orsaker Förklaringar och orsaker Varför vetenskap? Det verkar som om vetenskap kan ha två funktioner: Vetenskap kan göra förutsägelser. Vetenskap kan ge förklaringar. Den första funktionen är viktigast i praktisk

Läs mer

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:

Läs mer

Tentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet

Tentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet Riv av denna sida och behåll den, så att du vet vilketid- nummer du har! Tentamen i Vetenskapsteori Psykologprogrammet Datum: 120820 Examinator: Kimmo Sorjonen För att få G krävs: 18,5 eller 17 eller 19,5

Läs mer

Föreläsning 4. Positivistiska teorier 2

Föreläsning 4. Positivistiska teorier 2 Föreläsning 4 Positivistiska teorier 2 Vi använder sannolikhet De tidigare metoderna var kvalitativa. Vi försöker nu göra en probabilistisk uppskattning av när en observation styrker en hypotes. Grundproblem:

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Induktionsproblemet och hypotetisk- deduktiv metod. Induktion

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Induktionsproblemet och hypotetisk- deduktiv metod. Induktion Bild 1 Induktionsproblemet och hypotetisk- deduktiv metod Bild 2 Vetenskapen syftar ofta till att formulera generella samband. Hur går man tillväga? Bild 3 Induktion Denna svan är vit (observation 1) Denna

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden Bild 1 Om man accepterar Kuhns teori kan man ändå tala om distinktionen mellan pseudovetenskap och vetenskap? Det är ju paradigmet som avgör vad som är vetenskap. Bild 2 Även om tanken att man skall definiera

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Induktiv metod - Från observation till teori -

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Induktiv metod - Från observation till teori - FTEA12:4 Vetenskapsteori Induktiv metod - Från observation till teori - Hur härleder vi teorier ur fakta? Låt oss nu anta att relevanta fakta kan påvisas inom vetenskapen (även om detta inte kan genomföras

Läs mer

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva Kunskap Evidens och argument Sören Häggqvist Stockholms universitet Den s k klassiska definitionen: Kunskap är sann, välgrundad tro. Ekvivalent: S vet att p om och endast om p S tror att p S har goda skäl

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Förklaringar

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Förklaringar FTEA12:4 Vetenskapsteori Förklaringar Olika typer av förklaringar Kausal (orsaksförklaring) Fråga: Varför krossades fönstret? Explanandum: det faktum att fönstret är krossat. Explanans: en sten kastades

Läs mer

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan 3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

4. Moralisk realism och Naturalism

4. Moralisk realism och Naturalism 4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar

Läs mer

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med

Läs mer

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Vetenskapsteori/filosofi Filosofi Ontologi/ Metafysik Vad finns? Epistemologi Vad kan vi veta? Hur kan vi inhämta kunskap? Etik Vad är rätt

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga

Läs mer

Logik: sanning, konsekvens, bevis

Logik: sanning, konsekvens, bevis Logik: sanning, konsekvens, bevis ft1100 samt lc1510 HT 2016 Giltiga argument (Premiss 1) (Premiss 2) (Slutsats) Professorn är på kontoret eller i lunchrummet Hon är inte på kontoret Professorn är i lunchrummet

Läs mer

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:

Läs mer

Föreläsning 3. Positivistiska teorier 1

Föreläsning 3. Positivistiska teorier 1 Föreläsning 3 Positivistiska teorier 1 Koppling mellan teorier och observationer Kopplingen går åt två håll. Kan vi utgående från observationer bygga upp en teori? Kan vi verifiera en teori med observationer.

Läs mer

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

8. Moralpsykologi. Några klargöranden: 8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till

Läs mer

SANNING eller fake 1

SANNING eller fake 1 SANNING eller fake 1 LITE DEFINITIONER Korrekt: Det som hänför sig till verkligheten (motsats: Inkorrekt) Avgörs genom empiriska observationer Personliga Sant: Logisk sanning (motsats: falskt) Avgörs genom

Läs mer

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Vad ingår i kursen? Kapitel 1-14 i kursboken (Barwise och Etchemendy) De avsnitt i kapitel 1-14 som är markerade med optional läses dock kursivt och kommer inte

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Betygskriterier Mål Godkänt Väl godkänt Redogöra för grundprinciperna för härledning och översättning i sats- och predikatlogik. Utföra grundläggande översättningar

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

Anna Vikström Luleå tekniska universitet. I variationsteorins kölvatten

Anna Vikström Luleå tekniska universitet. I variationsteorins kölvatten Anna Vikström Luleå tekniska universitet I variationsteorins kölvatten Pendeln och språket Kunskap eller flum? Lärarens professionella uppdrag? Relationen undervisning lärande? Variationsteorin ger oss

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 6

Moralfilosofi. Föreläsning 6 Moralfilosofi Föreläsning 6 Den öppna frågans argument Argument mot naturalismen Det går i korthet ut på att visa att en värdeterm (såsom rätt, fel, bör, etc.) inte kan ha samma mening som någon icke-värdeterm

Läs mer

Förklaringar i samhällsvetenskaper och humaniora.

Förklaringar i samhällsvetenskaper och humaniora. Förklaringar i samhällsvetenskaper och humaniora. Kursschema, Vetenskapsteori, 31.10. -12.12. 2011, må 10-12. 31.10 Introduktion. 7.11 Vetenskap som hypotesprövning. 14.11 Vetenskapliga förklaringar I.

Läs mer

Identifikationsnummer:... Tentamen: Vetenskapsteori (2PS010), Psykologprogrammet, Termin 5 Datum:

Identifikationsnummer:... Tentamen: Vetenskapsteori (2PS010), Psykologprogrammet, Termin 5 Datum: Identifikationsnummer:... Tentamen: Vetenskapsteori (2PS010), Psykologprogrammet, Termin 5 Datum: 111027 Ovanstående nummer är ditt identifikationsnummer! Skriv in detta nummer på varje blad i tentan vid

Läs mer

Tentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet

Tentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet Riv av denna sida och behåll den, så att du vet vilketid- nummer du har! Tentamen i Vetenskapsteori Psykologprogrammet Datum: 121012 Examinator: Kimmo Sorjonen För att få G krävs: 19,5 eller 17 eller 21

Läs mer

Vetenskaplig metodik

Vetenskaplig metodik Vetenskaplig metodik Vilka metoder används? Vi kan dela in metoder i flera grupper: Deduktiva metoder Metoder för hantering av experiment Metoder för publicering och liknande. Från föreläsning 3 Föreläsningen

Läs mer

KUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga.

KUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga. FTEA11: 2 Filosofisk metod Föreläsning 1 Grundläggande argumentationsanalys I Vad innebär det att filosofera? Att filosofera innebär till stor del att ställa frågor (närmare bestämt filosofiska frågor).

Läs mer

Öppna frågans argument

Öppna frågans argument Öppna frågans argument Öppna frågans argument 1. Om godhet kan definieras som N så är frågan x är N, men är x go;? sluten. 2. För alla N gäller a; frågan x är N, men är x go;? är öppen. Slutsats: Godhet

Läs mer

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel.

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel. Quine Den intuitiva betydelsen av analytiskt sann sats är sats som är sann enbart i kraft av sin mening. Dessa brukar ställas mot syntetiskt sanna satser som är sanna inte enbart som ett resultat av vad

Läs mer

Fik$onalism. Två olika posi$oner: Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner

Fik$onalism. Två olika posi$oner: Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner Fik$onalism Två olika posi$oner: Hermeu$sk fik$onalism Försöker beskriva hur vi använder det moraliska språket Revolu$onär fik$onalism Vill ersä*a nuvarande moraliskt språk med moralisk fik$on Inte två

Läs mer

Föreläsning 5. Deduktion

Föreläsning 5. Deduktion Föreläsning 5 Deduktion Hur ett deduktivt system fungerar Komponenter - Vokabulär Ett deduktivt system använder ett visst slags språk som kan kallas för systemets vokabulär. I mindre formella fall är kanske

Läs mer

10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv

10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv Det finns två olika positioner som båda kan kallas fiktionalism : 1. Hermeneutisk fiktionalism 2. Revolutionär fiktionalism ( revisionistisk fiktionalism ) De kan betraktas som två separata positioner,

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor Uppsala universitet vt 2014, Filosofins klassiker, den nya tiden. Lärare: Robert Callergård Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor På seminarierna diskuterar vi tre klassiska texter två seminarier

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism -

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism - FTEA12:4 Vetenskapsteori Deduktiv metod - Falsifikationism - Falsifikationism Karl Popper, 1902-1994 The Logic of Scientific Discovery (1934) Falsifikationisten anammar gladeligen tesen att observation

Läs mer

Föreläsning 1. Vad är vetenskapsteori?

Föreläsning 1. Vad är vetenskapsteori? Föreläsning 1 Vad är vetenskapsteori? Möjliga mål för en kurs i vetenskapsteori Beskriva olika vetenskaper Beskriva vad som är en vetenskaplig metod Beskriva skillnaden mellan vetenskap och pseudovetenskap

Läs mer

En introduktion till logik

En introduktion till logik rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 Först: Tack till Martin Kaså, som gett mig tillstånd att använda och bearbeta dessa ljusbilder. Vad är logik? Slogan: Logik undersöker vilka argument

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

Moralisk naturalism. Enklaste form: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar ;ll en naturlig egenskap

Moralisk naturalism. Enklaste form: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar ;ll en naturlig egenskap Moralisk realism Moraliska omdömen kan vara bokstavligen sanna, oberoende av människors uppfa8ningar, existerar objek;va moraliska fakta Ontologisk posi;on, u8alar sig om vad som existerar Moralisk realism

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera en argumentation II Dagens upplägg 1. Allmänt om argumentationsutvärdering. 2. Om rättfärdigande av premisser. 3. Utvärdering av induktiva argument: begreppen relevans

Läs mer

Kapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra.

Kapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra. Kapitel 5 Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra. Betydligt besvärligare är situationer där jag kan rädda ett stort antal personer från allvarlig skada

Läs mer

Realism och anti-realism och andra problem

Realism och anti-realism och andra problem Realism och anti-realism och andra problem Vetenskap och verkligheten Vetenskapen bör beskriva verkligheten. Men vad är verkligheten? Är det vi tycker oss se av verkligheten verkligen vad verkligheten

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Arg. för emotivism: Bristande konvergens (konvergera = närma sig varandra. Motsats: divergera) Oenighet i värdefrågor är: 1. större än i sakfrågor 2. utbredd: folk är oeniga

Läs mer

FOR0001F Vetenskapsteori för doktorander Föreläsning 1 Logisk positivism

FOR0001F Vetenskapsteori för doktorander Föreläsning 1 Logisk positivism Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Anders Odenstedt FOR0001F Vetenskapsteori för doktorander Föreläsning 1 Logisk positivism I PP Termen positivism skapades av den

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Objektivism Föreläsning 6 Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Men objektivister (till skillnad från naturalister) hävdar att det inte går att reducera värdeomdömen till

Läs mer

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19 Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium IV v. 2.0, den 29/4 2013 III. Metalogik 17-19 Modeller för satslogiken 18.1 Vi har tidigare sagt att en modell är en tolkning av en teori

Läs mer

Postprint.

Postprint. http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper published in Filosofisk tidskrift. This paper has been peerreviewed but does not include the final publisher proof-corrections

Läs mer

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: 2017-02-23 Förord Dessa seminariefrågor är framtagna för att användas vid seminarier i vetenskapsteori för pedagogstudenter, men

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Moralfilosofi. Föreläsning 2 Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt

Läs mer

information - kunskap - vetenskap - etik

information - kunskap - vetenskap - etik information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

Instuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5

Instuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5 1 Instuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5 Observera: Det är inte obligatoriskt att besvara eller ens att läsa dessa instuderingsfrågor.

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande argumentationsanalys

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande argumentationsanalys Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande argumentationsanalys Dagens upplägg Övergripande om kursen Dagens föreläsning: Grundläggande argumentationsanalys Övergripande om kursen Lärare: Robin Stenwall

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3 Varför är distinktionen mellan vetenskap och pseudovetenskap viktig? God och dålig vetenskap. Definition av vetenskap

Bild 1. Bild 2. Bild 3 Varför är distinktionen mellan vetenskap och pseudovetenskap viktig? God och dålig vetenskap. Definition av vetenskap Bild 1 God och dålig vetenskap Distinktionen mellan vetenskap och pseudovetenskap. Bild 2 Definition av vetenskap Vetenskapens väsen bestäms i termer av nödvändiga och tillräckliga villkor. Villkoren formuleras

Läs mer

Vetenskaplig metod och statistik

Vetenskaplig metod och statistik Vetenskaplig metod och statistik Innehåll Vetenskaplighet Hur ska man lägga upp ett experiment? Hur hanterar man felkällor? Hur ska man tolka resultatet från experimentet? Experimentlogg Att fundera på

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

FYSIK ÄR R ROLIGT. Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik. Finlandssvenska Fysikdagar 2009

FYSIK ÄR R ROLIGT. Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik. Finlandssvenska Fysikdagar 2009 FYSIK ÄR R ROLIGT Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik 1 ADRENALINPORTION ÅT T FYSIKER OCH LÄRAREN I FYSIK 1. Vem behöver fysik? 2. Hur ofta använder du det som du

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 6 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2013 Tillämpningar av semantik allmänt Analys av grammatik:

Läs mer

Icke- deskrip+v kogni+vism

Icke- deskrip+v kogni+vism Icke- deskrip+v kogni+vism Kogni+vism non- kogni+vism Problem för non- kogni+vism: Avviker från hur vi använder moraliskt språk Förklara hur vi kan göra moraliska slutledningar Problem för kogni+vism:

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod

FTEA12:2 Filosofisk metod FTEA12:2 Filosofisk metod Dagens upplägg 1. Övergripande om kursen 2. Dagens föreläsning: Grundläggande argumentationsanalys del I Lärare: Övergripande om kursen Robin Stenwall rum 312 robin.stenwall@fil.lu.se

Läs mer

Mentala Representationer och Mentalt Innehåll

Mentala Representationer och Mentalt Innehåll Mentala Representationer och Mentalt Innehåll Föreläsningsanteckningar 8 januari Representationer En grundläggande egenskap hos människan är att hon omger sig med representationer; hastighetsmätare, termometrar,

Läs mer

6. Kvasirealism. Slutledningen igen:

6. Kvasirealism. Slutledningen igen: 6. Kvasirealism 2. Freges princip kommer in i bilden. Om meningen hos Sexköp är fel i Sverige består i att den uttrycker en attityd, då kan den bara ha den meningen när den uttrycker attityden. Men när

Läs mer

tappade SAP mer än 10% av sitt väljarstöd mellan åren 1982 och 201O?" vulkanutbrott, finanskriser, asteroidnedfall, osv.)

tappade SAP mer än 10% av sitt väljarstöd mellan åren 1982 och 201O? vulkanutbrott, finanskriser, asteroidnedfall, osv.) Vetenskapliga förldaringar Mattias Högström 2010 Vetenskapliga förklaringar M.trias Högström 2010 A. Inledning- förklaringar - vetenskapens viktigaste urrpgift? Sådana svar som på ett eller annat sätt

Läs mer

Logik för datavetare DVK:Log Tisdagen 28 oktober 2014. Institutionen för dataoch systemvetenskap David Sundgren

Logik för datavetare DVK:Log Tisdagen 28 oktober 2014. Institutionen för dataoch systemvetenskap David Sundgren Institutionen för dataoch systemvetenskap David Sundgren Logik för datavetare DVK:Log Tisdagen 28 oktober 2014 Skrivtid: 9 00-13 00. Inga hjälpmedel utom formelsamlingen på nästa sida är tillåtna. För

Läs mer

Postprint.

Postprint. http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper published in Filosofisk Tidskrift. This paper has been peerreviewed but does not include the final publisher proof-corrections

Läs mer

Kompletteringsmaterial. K2 Något om modeller, kompakthetssatsen

Kompletteringsmaterial. K2 Något om modeller, kompakthetssatsen KTH Matematik Bengt Ek Maj 2008 Kompletteringsmaterial till kursen SF1642, Logik för D1 och IT3: K2 Något om modeller, kompakthetssatsen Vi skall presentera ett enkelt (om man känner till sundhets- och

Läs mer

Information nyckelfråga vid fosterdiagnostik

Information nyckelfråga vid fosterdiagnostik Information nyckelfråga vid fosterdiagnostik Ulla Björklund Mödrahälsovårdsöverläkare Södersjukhuset, Stockholm Etiska aspekter Människovärdet Göra gott Minimera skada Rättvisa Kvinnans autonomi Människovärdet

Läs mer

Medvetandet och inter-teoretisk reduktion

Medvetandet och inter-teoretisk reduktion Uppsala universitet Filosofiska institutionen Medvetandet och inter-teoretisk reduktion Andreas Gustafsson C-uppsats VT-19 Handledare: Andreas Stokke Innehåll 1. Inledning... 3 2. Fysikalism...4 2.1 Superveniens...5

Läs mer

Häggström om Swinburne och sannolikheten för Guds existens

Häggström om Swinburne och sannolikheten för Guds existens Richard Swinburne Häggström om Swinburne och sannolikheten för Guds existens I sin artikel Brister i sannolikhetsargument för och emot Guds existens (2008) framlägger Olle Häggström kritiska synpunkter

Läs mer

John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin

John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin John Leslie Mackie 1917 1981 Professor i filosofi vid Oxford 1967-81. Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory 1.Ger moraliska omdömen ugryck för trosföreställningar? Ja: KogniMvism Nej: Non-

Läs mer

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik Centralt innehåll Genetik Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dnareplikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper,

Läs mer

1. Öppna frågans argument

1. Öppna frågans argument 1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla

Läs mer

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor: Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.

Läs mer

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Semantik och pragmatik (Serie 3) Semantik och pragmatik (Serie 3) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 37 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker (ofta) tankar. Uttrycksrikedom

Läs mer

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik? DD1350 Logik för dataloger Fö 1 - Introduktion Vad är logik? Vetenskapen som studerar hur man bör resoneraoch dra slutsatser utifrån givna påståenden (=utsagor, satser). 1 Aristoteles (384-322 f.kr) Logik

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Hare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.

Hare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen universell preskriptivism för sin lära. Huvudsyftet med delen: att beskriva uppdelningen i två nivåer för moraliskt tänkande, den kritiska och den intuitiva. Först dock lite bakgrund. H:s metaetik är en form av non-kognitivism som han själv

Läs mer

Om semantisk följd och bevis

Om semantisk följd och bevis Matematik, KTH Bengt Ek december 2017 Material till kursen SF1679, Diskret matematik: Om semantisk följd och bevis Logik handlar bla om studiet av korrekta slutledningar, dvs frågan om när det är riktigt

Läs mer

HD-metoden och hypotesprövning. Vetenskapliga data

HD-metoden och hypotesprövning. Vetenskapliga data HD-metoden och hypotesprövning. Vetenskapliga data En central vetenskaplig metod? Vetenskap har (minst) fyra olika komponenter: Att ställa upp hypoteser. Att verifiera hypoteser med logik. Att värdera

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Moralfilosofi. Föreläsning 8 Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Observation och experiment

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Observation och experiment FTEA12:4 Vetenskapsteori Observation och experiment Dagens upplägg 1. Övergripande om kursen 2. Dagens föreläsning: Observation och experiment Övergripande om kursen Lärare: Robin Stenwall rum 312 robin.stenwall@fil.lu.se

Läs mer

Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl

Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl Praktiskt förnuft Utmärkande för förnuftiga varelser med vilja: förmågan att handla utifrån principiella skäl i enlighet med föreställningen om lagar. Viljan är en sorts praktiskt förnuft. Internalism

Läs mer

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1. UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1

Läs mer

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1 Översikt Experimentell metodik Vad är ett kognitionspsykologiskt experiment? Metod Planering och genomförande av experiment Risker för att misslyckas Saker man måste tänka på och tolkning av data 2 Människan

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Mendelsk randomisering

Mendelsk randomisering Mendelsk randomisering 1 Föredraget en bild: Mendelsk randomisering = instrumentalvariabelanalys med gener som instrument 2 Översikt Kausalitet Instrumentalvariabler Mendelsk randomisering 3 Vad är kausalitet?

Läs mer

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem motivationsargumentet respektive representationsargumentet. HUME HANDOUT 1 A. Humes tes i II.iii.3: Konflikter mellan förnuftet och passionerna är omöjliga. Annorlunda uttryckt: en passion kan inte vara oförnuftig (eller förnuftig). Han erbjuder två argument för

Läs mer