SÄKRA HÄNDER. Skador från skalpellen sker bl.a. när skalpellen överräcks från hand till hand NYHETSBREV OM INFEKTIONSPREVENTION FOTO: TOMMY OHLSSON

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SÄKRA HÄNDER. Skador från skalpellen sker bl.a. när skalpellen överräcks från hand till hand NYHETSBREV OM INFEKTIONSPREVENTION FOTO: TOMMY OHLSSON"

Transkript

1 SÄKRA HÄNDER NYHETSBREV OM INFEKTIONSPREVENTION FOTO: TOMMY OHLSSON Skador från skalpellen sker bl.a. när skalpellen överräcks från hand till hand

2 2 Strategier för att förhindra nålsticksskador AV IAN MASON (FIL.DR. I YRKESMEDICIN OCH MEDICINSK FÖRFATTARE) Kära läsare! Stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården är ett välkänt problem. I detta nummer finner du några intressanta artiklar som belyser detta problem. I vårt förra nummer av Säkra Händer (nr ) finner du fler artiklar inom samma område. Här kan du även finna ytterligare referenser för vidare fördjupning. Jag stack mig på en nål på grund av att en vårdslös kollega hade stoppat ner ett heparinlås i kanylburken med tejp och allt. Tejpen gjorde att heparinlåset fastnade i kanylburkens öppning. Därför åkte den kontaminerade nålen tillbaka ut och stack mig i fingret På grund av en kollegas slarv gick jag omkring och oroade mig över min framtid och min hälsa, i flera månader. Detta hade kunnat undvikas om sjuksköterskan hade tagit sig tid att kassera det skärande föremålet korrekt. Redogörelsen ovan är en klassisk nålsticksskada som återges av en sjuksköterska(1). En annan sjuksköterska berättar om en nålsticksskada från en nål som hade använts på en patient som var döende i hepatit C, vilket hade kunnat få livshotande konsekvenser. Man tror aldrig att man själv kommer att drabbas, säger en tredje sjukvårdsanställd. Men man kan aldrig vara säker Jag vaccinerade en liten bebis en gång, som sprattlade till med benen när jag släppte taget. Jag fick nålen i handen. Jag trodde inte att det var sant. Jag hade en nålsticksskada. Jag försökte låta bli att oroa mig genom att tänka: Det är ju bara en bebis. Det lilla nålsticket ledde till ett år fyllt av prover. Ja visst, det var bara en bebis, men vad hade bebisens mamma gjort under graviditeten? Var barnet adopterat? Familjen fick svara på en mängd frågor, om och om igen och det fick även jag. Nålsticket i sig är inget trauma, det är efterverkningarna som är själva traumat. Samma sjuksköterska gjorde en undersökning bland sina kolleger, inklusive laboratorie-, radiologioch respirationspersonal, läkare, specialistsjuksköterskor och chefssjuksköterskor, på sjukhuset. Nästan hälften hade varit med om nålsticksskador, varav majoriteten aldrig hade blivit formellt anmälda. Denna lilla undersökning på ett enda sjukhus speglar resultaten från andra större forskningsprojekt. Prospektiva studier visar genomgående att nålsticksskadorna är markant fler än vad som anmäls mellan 14 till 839 nålsticksskador per sjukvårdsanställda och år(2). Exakt information om när, hur och var nålsticksskador sker är avgörande om effektiva strategier för att förebygga dem ska kunna tas fram. Det är natur-

3 3 mot exponering vid handskpunktion, och kraftigt minska risken för djupa nålstick. I en undersökning om dubbla handskar beskriver Buerguer(3) att mängden anmälda handskperforationer var så hög som 61 % för toraxkirurger och 40 % för operationssköterskor. Perforationen sker i genomsnitt 40 minuter in i operationen och upptäcks inte i 83 % av fallen. Men även om det är vanligt att det går hål i den yttre handsken är det å andra sidan ovanligt att det samtidigt går hål i både den yttre och inre handsken. Genom att använda dubbla handskar minskar risken för exponering av patientens blod med så mycket som 87 % när den yttre handsken punkteras, säger Buerguer. Han tillägger att mängden blod på en suturnål minskas med så mycket som 95 % när den passerar genom två handsklager, vilket minskar virusbelastningen vid kontaminerad perkutan skada. ligtvis operationspersonalen, speciellt personalen som är direkt inblandade i de kirurgiska ingreppen, som utsätts för störst risk. De kan utsättas för stora mängder blod, kroppsvätskor och andra vävnader, såsom benvävnad. Många patogena organismer kan överföras vid exponering av detta slag, däribland hepatit B (HBV), hepatit C (HCV) och HIV. Förebyggande åtgärder Det mest uppenbara sättet att skydda händerna från blodkontamination är att använda handskar. Handskar skyddar naturligtvis inte mot nålstick, men dubbla handskar har visat sig ge ökat skydd Dubbla handskar och handskar med punktionsindikering Tanner och Parkinson genomförde en systematisk granskning(4) för att fastställa huruvida ytterligare handskskydd minskade antalet postoperativa och blodburna infektioner hos patienter eller operationspersonal. Ytterligare ett syfte var att ta reda på om extra handskskydd minskade antalet perforationer av det inre paret operationshandskar. Granskningen täckte alla randomiserade kontrollerade försök med: enkla handskar, dubbla handskar, tredubbla handskar, plast- eller stickade bomullshandskar som mellanhandske (mellan två operationshandskar i naturgummilatex (NGL)), ytterhandskar av stickat material med eller utan kevlartråd samt punktionsindikeringssystem. Resultaten från fjorton försök med dubbla handskar sammanställdes. Med handskar med punktionsindikeringssystem kunde användaren mycket lättare upptäcka punktioner i handskarna. Punktionsindikeringssystemet innebär att man bär en ofärgad handske

4 4 FOTO: TOMMY OHLSSON utanpå en färgad (oftast grön) handske. Om ytterhandsken punkteras sipprar vätska in i lagret mellan de dubbla handskarna under operationen. Det fuktiga området syns tydligt som en klargrön fläck. Resultatet av den systematiska granskningen visade att betydligt fler punktioner upptäcktes med handskar med punktionsindikering jämfört med enkla handskar. Granskningen innefattade även två försök med mellanhandske, tre försök med ytterhandskar av stickat material (utanpå en operationshandske av NGL) och ett försök med tredubbla handskar (tre par handskar i NGL) som alla jämfördes med standarddubbelhandskar i NGL. I samtliga jämförelser förekom betydligt fler fall av punktioner på innerhandsken vid standarddubbelhandskar. Författarnas slutsats var att man genom att lägga till ett andra par operationshandskar avsevärt minskar antalet punktioner på innerhandsken. Tredubbla handskar, ytterhandskar i stickat material eller en kompletterande mellanhandske minskade också perforeringen av innerhandsken ytterligare. Punktionsindikeringssystem gör att betydligt fler perforerade innerhandskar upptäcks under operation. Två lager av operationshandskar kan minska antalet innerhandskpunktioner som kan leda till överföring av infektioner mellan patienten och operationspersonalen. Granskningen visade att dubbla handskar skyddar innerhandskarna utan att märkbart påverka precisionsförmågan vid operationen. Ett lager mellan de två operationshandskarna (en mellanhandske) minskar risken för punktion av innerhandsken ytterligare och extratjocka handskar verkar vara lika bra som dubbla handskar, avslutar författarna. Handsfree-metod I en idealisk värld skulle inte handskar vare sig enkla eller dubbla behöva testas för nålstick, eftersom åtgärder skulle ha vidtagits för att förhindra sådana punktioner. Det har verkligen gjorts många försök att eliminera denna risk från kirurgin, men med blandat resultat. Handsfree-metoden, som ibland kallas no touch - eller no pass -metoden, tillämpar en neutral zon för att begränsa skärande föremål att överräckas från hand till hand. Principen är väldigt enkel: De skärande föremålen placeras i den neutrala zonen av operationssjuksköterskan och plockas upp av kirurgen och vice versa. Zonen kan vara ett särskilt tråg (t.ex. en rondskål), en bricka eller annan säker zon. Vad man än använder är det viktigt att bara en person i taget lägger dit eller plockar upp skalpellen eller nålen, och att det bara ligger ett skärande föremål i taget i zonen. Den skärande änden av nålen eller skalpellen ska vara vänd ifrån den som handskas med föremålet. Riktlinjer USA:s smittskyddsinstitut (Centers for Disease Control and Prevention, CDC) uppskattar att landets sjukhuspersonal skadar sig på nålar och andra skärande föremål gånger per år i genomsnitt stickskador varje dag. CDC har utfärdat ett antal rekommendationer. Vad gäller operationssalarna poängterar man att ett viktigt sätt att förebygga blodexponering är att kontrollera att arbetsrutinerna efterlevs. CDC rekommenderar att man använder instrument istället för fingrarna för att greppa nålar, dra tillbaka vävnad och för att trä nålar och sätta på och ta av engångsblad på återanvändbara skalpellskaft, talar om när man ska räcka fram ett skärande föremål till någon, undviker att överräcka skärande föremål från hand till hand genom att istället använda ett tråg eller annan neutral zon, använder alternativa metoder för att skära, såsom diatermi och laser när så är möjligt, ersätter öppen kirurgi med endoskopisk kirurgi, när det är möjligt,

5 5 FOTO: TOMMY OHLSSON FOTO: TOMMY OHLSSON använder rundade istället för spetsiga skalpellblad, använder trubbiga suturnålar. CDC har gett ut skriften Workbook for Designing, Implementing, and Evaluating a Sharps Injury Prevention Program.(5) De rekommenderar att en ledningsgrupp, med representanter från flera grenar, ansvarar för arbetet att eliminera stickskador bland vårdpersonalen med hjälp av de steg för steg-planer som beskrivs i publikationen och som riktar sig till hela sjukhusinstitutionen. Skriften beskriver också hur man effektivt samlar in baslinjedata och varför det är viktigt att titta på vilka yrkesgrupper som är mest utsatta för skador från skärande föremål, var dessa skador oftast sker, vilka instrument som oftast orsakar stickskador, vilka omständigheter och ingrepp som bidrar till stickskador, vilken typ av stickskador som utgör en ökad risk för blodburen virusöverföring, om organisationen har vidtagit några åtgärder för att begränsa onödig användning av nålar hos vårdpersonalen och hur detta i så fall har gjorts, vilka instrument med stickskadeförebyggande funktioner som har införts, FOTO: TOMMY OHLSSON om det finns någon lista över rekommenderade arbetsrutiner för att förhindra stickskador, vilka kommunikationshjälpmedel som har använts för att främja användningen av säkra metoder för skärande föremål, om det finns någon policy/rutin för att avgöra den lämpligaste placeringen av kanylburkar, vem som ansvarar för att ta bort/ersätta kanylburkarna. Sjuksköterskeorganisationen The Association of perioperative Registered Nurses (AORN) har utfärdat ett liknande program med riktlinjer för förebyggande av peroperativa stickskador(6). Enligt AORN sker upp till 16 % av de perkutana skadorna när skärande instrument, suturnålar och andra skärande föremål skickas från hand till hand. Den vanligaste kroppsdelen som skadas är den ickedominanta handen. Skador från suturnålar sker oftast: när man laddar nålföraren eller ändrar nålens position, när stickande föremål överräcks från hand till hand mellan kirurgen och operationssjuksköterskan, vid suturering, speciellt i muskelvävnad och bindvävshinnor (t.ex. tillslutning av operationssår) när nålen manövreras med fingrarna, när vävnad dras tillbaka eller sträcks med händerna, när kirurgen syr mot sin egen eller en assistents hand, när nålen fortfarande sitter fast i suturtråden när suturerna knyts, när suturnålen precis har använts och ligger obevakad i operationsområdet även om detta bara sker en kort stund kan nålföraren med nålen glida ner och landa på någons fot, eller någon i personalen kan sträcka sig efter den för att förhindra att den ramlar ner, när en använd nål placeras i en kanylburk.

6 6 Skador från skalpeller sker oftast: när man sätter på eller tar bort ett engångsblad från ett återanvändbart skalpellskaft, när skalpellen överräcks från hand till hand, när vävnaden dras tillbaka eller sträcks med händerna vid dissikering, när kirurgen skär mot sin eller en assistents fingrar, när skalpellen precis ska användas eller har använts och ligger obevakad i operationsområdet även om detta bara sker en kort stund kan skalpellen glida ner och landa på någons fot, eller någon i personalen kan sträcka sig efter den för att förhindra att den ramlar ner, när skalpellen läggs i en överfull eller dåligt placerad kanylburk. AORN föreslår, precis som CDC, specifika riskminskningsstrategier. De rekommenderar bland annat att man använder dubbla handskar vid operationer och invasiva ingrepp, granskar handskarna för punktioner, uppmuntrar användningen av trubbiga suturnålar och när det är möjligt använder sig av neutrala zoner när skärande föremål ska överräcka fram och tillbaka, i stället för att överräcka dem från hand till hand.(6) Utvärdering Trots att sådana metoder numera finns inskrivna i riktlinjer i USA och Europa finns få konkreta bevis för hur pass effektiva de är på att minska antalet stickskador i operationssalen. Det kanske är så uppenbart att de riktlinjer som har tagits fram förbättrar säkerheten så till den grad att formella utvärderingar känns överflödiga. Det fåtal studier som har gjorts har gett positiva resultat. Stringer m.fl. gjorde en prospektiv utvärdering(7) av handsfree-metodens effektivitet när det gäller att minska incidensen av perkutana skador, kontamina- FOTO: TOMMY OHLSSON tioner och handskpunktioner vid hanteringen av skärande föremål under närmare fyra tusen operationer under en sexmånadersperiod. Sjuksköterskor förde protokoll över användningen av handsfreemetoden vid varje operation. Handsfree-metoden användes (vid över 75 % av överlämningstillfällena per operation) vid 42 % av operationerna. Man förde protokoll över den relativa frekvensen av incidenter (perkutana skador, kontaminationer, och handskpunktioner) under operationerna där handsfreemetoden användes respektive inte användes. Vid operationer där blodförlusten var större än 100 ml, var incidensfrekvensen 4 % när handsfree-metoden användes och 10 % när den inte användes en minskning på ungefär 60 % när handsfree-metoden användes. Det förelåg ingen skillnad i frekvens för ingrepp med blodförlust på mindre än 100 ml (1,4 % respektive 1,5 %). Författarna drog slutsatsen att handsfree-metoden var effektiv vid operationer med stor blodförlust. De observerade att vissa kirurger fortfarande ogärna använde handsfree-metoden med motiveringen att de var tvungna att släppa operationsområdet med blicken en kort stund för att plocka upp skärande föremål från en neutral zon eller skål, eller att operationstiden kunde öka. Haines och Stringer(8) påpekar vikten av praktisk övning för att handsfree-metoden ska fungera övningarna bör innefatta demonstrationer och problemlösning för olika typer av operationer för att se till att rutinerna fastställs och anpassas från fall till fall. Deras studie framhäver även möjligheten att använda utbildningsvideor. Det är vanligt att kirurger inte tror att de klarar av att släppa operationsområdet med blicken för att genomföra handsfree-metoden. Att lära sig släppa operationsområdet med blicken för att plocka upp skärande föremål är oftast möjligt utan att man tappar kontinuiteten i proceduren och bör ses som att förvärva en ny kirurgisk färdighet, säger de. Sluta använda skärande föremål? En mer drastisk lösning skulle vara att sluta använda skärande instrument. Även om detta kan verka orealistiskt har seriösa försök gjorts för att begränsa användningen av skärande instrument. Forskare vid John Hopkins University School of Medicine, i Baltimore, USA, granskade möjligheten att utföra vissa allmänkirurgiska ingrepp med en kombination av instrument som inte är skärande och metoder som ersätter den traditionella användningen av skalpeller och nålar(9). Vid en universitetsbaserad kirurgklinik identifierade man först potentiella ingrepp där ickeskärande metoder kunde ersätta traditionella skalpeller och suturnålar. Icke-skärande metoder

7 innefattar användningen av cyanoakrylatlim, diatermi, agraffer och minimal användning av invasiva instrument. Traditionella skalpeller och suturnålar fanns tillgängliga och användes vid behov(9) Utav de 358 ingrepp som utfördes vid universitetskliniken bedömdes 91 stycken före operation som lämpliga för icke-skärande kirurgi. Av dessa genomfördes 87 % utan skärande instrument, varav 59 % av laparotomi-ingreppen, 91 % av laparoskopi-ingreppen och 98 % av ingreppen i mjukvävnad. Återgång till användning av skärande instrument under operationens gång skedde i 12 fall när kirurgen bedömde det som nödvändigt. Författarna drog slutsatsen att utvalda allmänkirurgiska ingrepp kan utföras helt och hållet med icke-skärande metoder, vilket eliminerar risken för operationspersonalen vad gäller perkutana skador under operation(9). Trubbiga suturnålar Över hälften av alla skador med suturnålar sker vid suturering av muskelvävnad eller bindvävshinnor med cirkelformade suturnålar(10). Utifrån denna observation har det föreslagits att trubbiga suturnålar (cirkelformade suturnålar som har en relativt trubbig spets) inte skulle orsaka lika många nålsticksskador eftersom de inte penetrerar huden lika lätt. Kan trubbiga suturnålar ersätta traditionella cirkelformade suturnålar för suturering av diverse vävnad? Minst en större studie har visat att användningen av trubbiga nålar kan minska nålsticksskadorna betydligt med få negativa effekter för vården av patienten samt att de trubbiga nålarna i allmänhet accepterades av kirurgerna(11). Studien genomfördes vid de gynekologiska kirurgiavdelningarna på tre universitetssjukhus. Vid alla tre sjukhusen observerade utbildade sjuksköterskor ingreppen och förde systematiskt protokoll över karaktären och frekvensen av alla perkutana skador samt antalet och typen av suturnålar som användes vid operationerna. Undersökningsledarna ersatte de traditionella cirkelformade suturnålarna med trubbiga nålar på alla operationsbrickor kirurgerna hade dock fortfarande möjlighet att begära traditionella nålar. Under ett års tid observerades totalt kirurgiska ingrepp, varav st (73 %) utfördes enbart med traditionella cirkelformade nålar, 55 st (4 %) med enbart trubbiga nålar och 347 st (24 %) med både traditionella och trubbiga nålar. Utöver de cirkelformade nålarna användes även raka nålar vid 104 ingrepp. Totalt inträffade 87 st perkutana skador vid 84 (6 %) av de ingreppen, varav 61 st (70 %) med suturnålar och 26 st (30 %) med andra kirurgiska instrument. Av de 61 skadorna med suturnålar skedde 56 st (92 %) med traditionella cirkelformade nålar, inga med trubbiga nålar och 5 st (8 %) med raka nålar. 1,9 perkutana skador inträffade per använda traditionella cirkelformade nålar jämfört med noll skador när trubbiga nålar användes. För raka suturnålar låg frekvensen på 14,2 per använda nålar. Ytterligare analys visade att den beräknade risken för nålsticksskada med en rund suturnål minskade med 87 % när 50 % av suturnålarna som användes vid ett ingrepp var trubbiga. I 6 % av de 402 ingreppen där trubbiga nålar användes rapporterade kirurgerna tekniska svårigheter med de trubbiga nålarna, däribland problem med att penetrera vävnad (18 st), sönderslitning av vävnad (3 st), nålglidning (3 st) samt blödning då nålen trängde in i huden (1 st). Inga av dessa problem ansågs dock ha klinisk betydelse. När bör man lägga fokus på förebyggande åtgärder? Man brukar säga att det ska böjas i tid, det som krokigt ska bli. Det stämmer verkligen vad gäller förebyggandet av nålsticksskador. Denna risk uppstår tidigt i läkarutbildningen och kvarstår under hela kirurgens yrkesverksamma liv. En ny studie(12) på läkarstudenter vid två tyska sjukhus visade att förekomsten av nålsticksskador gick från 12 % bland förstaårsstudenterna till 41 % hos fjärdeårs-studenterna. Olyckor skedde oftast när studenterna gjorde praktik, speciellt vid blodprovstagning, vilket man oftast börjar med efter tre års studier. För att minska risken för onödig smitta anser författarna att läkarkandidaterna tidigt bör få ett heltäckande skydd genom hepatit B-vaccination. Liknande resultat uppnåddes i en studie på sjuksköterskestudenter. Forskarna analyserade incidenter med nålstick och skärande föremål hos en grupp på 319 sjuksköterskestudenter vid ett stort universitet i Queensland, Australien(13). Totalt 14 % rapporterade att de skadat sig på nålar eller skärande föremål de senaste 12 månaderna. 6,2 % av studenterna uppgav 7

8 8 att de skadat sig på vanliga kanyler, 3,6 % hade skadat sig på glasföremål och 3,3 % hade stuckit sig på insulinsprutor. 81,6 % av föremålen som orsakade skadorna var oanvända, 15,8 % hade använts på patienter varav 2,6 % hade okänd smittstatus. Det moment som orsakade flest skador var när nålskyddet togs bort (28 % av alla fall). Fyra av tio nålsticksskador rapporterades aldrig. Huvudorsaken till att skadan inte rapporterades var att föremålet var oanvänt (42 %). Analysen visade att femton gånger fler av tredjeårsstudenterna hade ådragit sig nålsticksskador jämfört med första- och andraårsstudenterna. Trötthet Långa arbetsdagar under utbildningen och därmed relaterad trötthet verkar också påverka frekvensen av nålsticksskador. Fisman m.fl. visade att långa arbetsdagar och sömnbrist hos studenterna resulterade i trötthet, vilket ökade risken för stickskador trefalt(14). De drog slutsatsen att man kan minska risken för stickskador hos denna grupp genom att arbetsdagarna kortas under praktiken. I en liknande studie(15), undersökte Ayas m.fl. närmare läkarkandidater vid sjukhus i USA under det första årets praktik. De jämförde frekvensen av perkutana skador som skedde under dagskift efter långa nattskift, med dagskift som inte föregicks av nattskift. Inte förvånande förknippades långa arbetspass och nattarbete med en ökad risk för perkutana skador. Två av de vanligaste bidragande orsakerna till dessa skador sades vara bristande koncentration och trötthet. Säkerhetsutrustning I en annan ny studie(16) förde forskarna protokoll över frekvensen av nålsticksskador vid ett universitetssjukhus och räknade sedan ut hur många av dessa stickskador som kunde ha undvikits om man hade använt någon form av säkerhetsutrustning som finns på marknaden. Av över två hundra vårdanställda hade en av tre ådragit sig minst en nålsticksskada de senaste tolv månaderna. Läkarna hade den högsta frekvensen av nålsticksskador (55 %). Man räknade ut att totalt 34 % av alla nålsticksskadorna kunde ha undvikits om man använt säkerhetsutrustning. I Tyskland uppskattar man att det sker nålsticksskador varje år, varav de flesta sker vid bortskaffning av använda sprutor och när nålskyddet sätts tillbaka(17). Budget Att känna till vilken utrustning som behöver införskaffas och att se till att den alltid finns tillgänglig är två vitt skilda saker. När vården har kortsiktiga budgetmål, kan säkerhetsrutiner ibland bli förbigångna. I Southampton i Storbritannien kunde Janice Gabriel vid Central South Coast Cancer Network påvisa orättvisor i vårdpersonalens tillgång till säkrare metoder för skärande föremål samt nålfria metoder. Tillgången på säkrare metoder för skärande föremål samt nålfria metoder är beroende av att inköp av utrustning godkänns av respektive budgetchef. Det innebär att inom samma organisation kan en avdelning använda säkrare metoder för skärande föremål samt nålfria metoder, medan en annan avdelning nekas tillgång till sådan utrustning, säger hon(18). Det beror delvis på motstridiga prioriteringar av knappa vårdresurser, vilket blir allt mer akut, och en brist på nationella riktlinjer till arbetsgivarna om att tillhandahålla sådan säkerhetsutrusning till de anställda. När rapporten skrevs (2006) fanns inget obligatoriskt anmälningssystem för stickskador så den faktiska omfattningen av problemet är osäker. En annan anledning till varför genomförandet av förebyggande åtgärder tar tid och är inkonsekvent är bristen på evidensbaserade data om effektiviteten för specifika produkter. UK National Blood Service utvärderade nyligen nålskydd(19). De fann att incidensen av nålsticksskador föll när nålskydden först infördes för att sedan öka igen. Ökningen tillskrevs till stor del att personalen upplevde systemet som svårhanterligt. Den utbildning som genomförs av utomstående företag bedömdes också som undermålig. Sammanfattning Sammanfattningsvis är nålsticksskador fortfarande en betydande hälsorisk för kirurger och operationssjuksköterskor. Dessa olyckor kan minimeras, eller rent av förhindras, men för att åtgärder ska få effekt måste de antas på bred front. Kunskaper från utbildning och praktisk övning måste hela tiden friskas upp. Tydliga faror, som att till exempel sätta tillbaka nålskydd, bör undvikas. Man bör se till att standardrutiner, som användning av kanylburkar, alltid tillämpas. Vid utbildning bör man poängtera vikten av att använda

9 instrument istället för fingrarna för att greppa nålar, dra tillbaka vävnad och för att trä nålar och sätta på och ta av engångsblad på återanvändbara skalpellskaft. All personal bör ha fri tillgång till säkerhetsutrustning, dubbla handskar, handskar med punktionsindikering och snabb postexponeringsprofylax. Riktlinjer och rutiner för att minska riskerna vid operation bör också införas, inklusive användningen av omdesignade instrument, såsom trubbiga suturnålar för subkutan vävnad, och anpassade arbetsmetoder, såsom handsfree-metoden eller användning av dubbla handskar där dessa inte redan används. Utbildningsinformation och ytterligare information från flera källor hittar du här: The International Sharps Injury Prevention Society. Safe Practices in the Operating Room. Tillgängligt gratis via Internet. IP_manual/07_SafePractices.pdf Referenser: 1. Hämtat februari Lee, J.M., Needlestick injuries in the United States. Epidemiologic, economic, and quality of life issues. AAOHN J 2005:53(3). Sid Berguer, R. och Heller, P.J. Preventing sharps injuries in the operating room. J Am Coll Surg 2004:199(3). Sid Tanner, J. och Parkinson, H. Double gloving to reduce surgical cross-infection. Cochrane Database of Systematic Reviews 2006, nr 3. Art.nr: CD DOI: / CD pub Hämtat februari AORN Guidance Statement. Sharps injury prevention in the perioperative setting.standards,recommended practice,and guidelines : 2005.Sid Stringer, B. m.fl. Effectiveness of the hands-free technique in reducing operating theatre injuries. Occup Environ Med 2002:59(10). Sid Haines,T. och Stringer, B. Hands-free technique: Preventing occupational exposure during surgery. JPP 2006, Vol. 16(10). Sid Makary, M.A. Sharpless surgery: a prospective study of the feasibility of performing operations using non-sharp techniques in an urban, universitybased surgical practice. World J Surg. Juli 2006:30(7). Sid Berguer, R. och Heller, P.J. Preventing sharps injuries in the operating room. J Am Coll Surg 2004:199(3). Sid Centers for Disease Control and Prevention. Evaluation of blunt suture needles in preventing percutaneous injuries among health-care workers during gynecologic surgical procedures. New York City, mars 1993 juni JAMA. Februari 1997:2;277(6). Sid Deisenhammer, S. m.fl. Needlestick injuries during medical training. J Hosp Infect. 007;65(1). Sid Smith, D.R. och Leggat, P.A. Needlestick and sharps injuries among nursing students. J Adv Nurs. 2005:51(5). Sid Fisman, D.N. m.fl. Fatigue increases the risk of injury from sharp devices in medical trainees: results from a case-crossover study. Infect Control Hosp Epidemiol.2007: 28(1).Sid Avas, N.T. m.fl. Extended work duration and the risk of self-reported percutaneous injuries in interns. JAMA 2006:296(9). Sid Wicker, S. m.fl. Prevalence and prevention of needlestick injuries among health care workers in a German university hospital. Int Arch Occup Environ Health 2008;81(3). Sid Hofmann, F. Needle stick injuries in health care - frequency, causes und preventive strategies. Gesundheitswesen 2002:64(5). Sid Gabriel, J. Needle stick injuries: how can we minimise our risk? Vasc Access. 006:7(1). Sid Sherwood, C.S. Needleguard systems: an evaluation. J R Soc Health 2007:127(6). Sid Kirurg smittade patienter med hepatit C TEXT: ELLENOR MATHISEN, JOURNALIST När universitetssjukhuset i Tromsø upptäckte att en av sjukhusets kirurger hade hepatit C var de tvungna att kartlägga alla hans patienter. Det visade sig att 10 av dem har smittats. Läkaren visste inte själv att han var smittad och det tog 18 månader innan universitetssjukhuset i Tromsø (UNN) upptäckte det. Under tiden hann han operera 386 patienter. Frivilligt Det var i februari 2007 som UNN upptäckte att en av sjukhusets kirurger hade hepatit C. Sjukhuset startade en utredning av alla hans patienter och det visade sig att 10 av dem hade blivit smittade. Den norska sjukvårdpersonalen på sjukhuset behöver inte genomgå något obligatoriskt hepatit C-test, men alla erbjuds ett frivilligt test. Det var därför ett frivilligt blodprov som avslöjade att kirurgen var smittad. Tor Ingebrigtsen är chef på sjukhuset och han säger att de inte förstår hur kirurgen kan ha smittat så många patienter. Han hävdar att risken att sjukvårdspersonalen överför smitta till patienter är mycket liten. Blodsmitta Hepatit C smittar via blod. Ingebrigtsen tror att kirurgen smittats av en patient genom en stickskada i fingret. Sedan har kirurgen förmodligen smittat andra patienter via nya stickskador. Sjukhuschefen säger att de noga har kontrollerat att kirurgen inte har brutit mot några operationsrutiner eller gjort sig skyldig till andra fel i tjänsten. När sjukhuset upptäckte att läkaren hade hepatit C togs han genast ur tjänst. Uppföljning Alla de smittade patienterna och kirurgen får nu uppföljning och behandling vid UNN. Ingebrigtsen påpekar att sjukhuset jobbar aktivt med patientsäkerheten. Men nu vill UNN att hälsodirektoratet i Norge ska gå igenom reglerna som säger att läkarna själva ska välja om de ska testa sig för smittsamma sjukdomar. Efter att detta blev känt har dock många anställda vid sjukhuset frivilligt låtit testa sig för att försäkra sig om att de inte bär på smittsamma sjukdomar. (Källa: Norsk Telegrambyrå, NTB) 9

10 10 NORNA-kongressen TEXT: ELLENOR MATHISEN, JOURNALIST FOTO: BOBBO HEDBLOM Den andra NORNA-kongressen hölls den maj 2008 i Stavanger. Temat för kongressen var Peroperativ kompetens i Norden utveckling, erfarenhet och kommunikation. Över 200 deltagare från hela Norden samt utställare deltog i kongressen. Här följer ett utdrag från de olika föredragen. Omsorgens filosofi KARI MARTINSEN Att vara professionell innebär att ha yrkeskunskaper som gör att man ser patienten som människa. Det är en konst att lyssna till kroppens signaler när patienten är sövd och inte kan förmedla sig själv. Operationssjuksköterskans händer ska lyssna och hon eller han måste använda sina kunskaper på ett bra sätt. Patienter är sårbara kroppar, och därför är det oerhört viktigt att använda sitt goda omdöme, det är faktiskt ännu viktigare än all teknik. För om man är okänslig, hjälper det inte att man har utbildning och tillgång till avancerad teknik. Hon menar att en sövd kropp inte får kränkas och att operationssjuksköterskorna måste behandla patienten mycket varsamt på grund av denna sårbarhet. En operationssjuksköterska ska inte bara följa rutiner utan också handla konsekvent och använda sin erfarenhet. Vederbörande måste lyssna sig fram till de olika signaler en patient avger, och vara särskilt uppmärksam vid så kallade korta möten med patienter, säger hon. Kommunikation Omsorgsfilosofi handlar mycket om tvåvägskommunikation. En operationssjuksköterska måste vara mottaglig för intryck och får inte vara egoistisk. Martinsen menar att man måste ha öppna sinnen, våga ta in nya saker. Om man inte gör det går man även miste om den glädje det innebär att uppleva nya saker. I dag går allt väldigt fort och därför blir det ännu viktigare att värna om god vårdkultur. Samspel är att vara uppmärksam på vad man håller på med, använda sig av det och gå vidare utifrån det. Vi måste bli bättre på att vara närvarande i det vi gör. Det är när både det yrkesmässiga omdömet, lyhördheten och förtroendet mellan sjuksköterska och patient stämmer i praktiken som omsorgsfilosofin fungerar. Kompetensutveckling är viktigt JAANA PERTTUNEN OCH MARJO PALOVAARA Filosofi Kari Martinsen är i dag professor vid högskolan i Bodø. Hon har skrivit en rad böcker om omsorgsfilosofi, historia och socialpolitik. Utgångspunkten i hennes föredrag Kropp, lyhördhet och okränkbarhet är att sjukvård först och främst handlar om omsorg, och att lyhördheten och förtroendet mellan patient och sjuksköterska i praktiken är avgörande. Samband Martinsen påpekar att det finns ett samband mellan allt som händer i operationssalen. Patienten som ligger på bordet är en försvarslös utomstående. Kompetens är en kombination av kunskap, beteende, etik och skicklighet, som stärker professionaliteten i yrket. Alla de finska operationssjuksköterskorna som deltog i Jaana Perttunen och Marjo Palovaaras undersökning vid universitetet i Jyväskylää ansåg när studien var avslutad att de hade hög kompetens.

11 Stress En sjuksköterskeutbildning handlar inte bara om yrkeskunskaper och tekniker. Studenterna måste också lära sig att jobba med olika typer av människor särskilt under stressiga förhållanden. Vid utbildningen i Finland lägger man också vikt vid studenternas utveckling både som personer och som sjuksköterskor. De måste förstå och ha respekt för sociala och kulturella skillnader hos patienterna. Och de måste lära sig hur de ska inhämta information om patienten, kunna arbeta organiserat i grupp samt ha förståelse för ekonomiska frågor. Självutvärdering I Finland är det viktigt att studenterna också lär sig att utvärdera sig själva den professionella kompetensen startar därför redan under utbildningen. Sjuksköterskestudenternas kompetens är en viktig del av utbildningen. De förväntas klara av att uppfylla den nationella standarden när de är färdiga med utbildningen så att de kan göra ett skickligt arbete i mötet med patienterna. Hela undersökningen kan laddas ner från: Perioperative Nursing Student s Competence Kunskapsbaserad praxis NINA RYDLAND OLSEN I Norge vänder man sig oftast till en kollega om man undrar över någonting. Men i dag bör man även kunna söka sig till andra källor. Enligt nationella riktlinjer bör vårdpersonal arbeta kunskapsbaserat. Det innebär att man måste ta välövervägda beslut baserade på olika kunskapskällor, som t.ex. forskningsbaserad kunskap. Att arbeta enligt stegen i kunskapsbaserad praxis ( kunnskapsbasert praksis, KBP) kan hjälpa vårdpersonalen att hålla sig uppdaterade. Databaser Nina Rydland Olsen är stipendiat vid Centrum för kunskapsbaserad praxis vid högskolan i Bergen. Hon anser att det är viktigt att kunna reflektera över den egna yrkesutövningen, tänka efter vad man kan och framför allt vad man inte kan! Alla måste kunna medge att de alltid har ett behov av kunskap. Och då måste man lära sig hur man hittar den genom att t.ex. söka i olika databaser. Men dessa kan vara komplicerade och kräver ofta att man använder sig av bra sökord, påpekar hon. Värdera kunskap Rydland Olsen menar att det även är viktigt att lära sig att värdera forskningen man hittar på de olika webbplatserna. Det är allt för enkelt att fortsätta att göra saker på samma sätt som man alltid har gjort, och många är skeptiska till att ändra sina metoder. Att fråga en kollega om råd håller inte alltid, och teori och praktik räcker heller inte alltid. Även om det kan ta lång tid innan ny forskning tillämpas i praktiken är det viktigt för alla att följa med i utvecklingen inom sitt område, säger hon. Använd Internet Om man inte har erfarenhet av att söka på stora webbplatser som Cochrane, PubMed och liknande kan man få bra hjälp av biblioteket och bibliotekarien. Bland norska webbplatser rekommenderar Rydland Olsen Helsebiblioteket.no. Hon inser att det kan vara ett stort steg för många, men att ökad kunskap är viktig för alla yrkesverksamma människor. Och från och till måste man stanna upp och fråga sig själv varför man gör som man gör! Hela föredraget med tips på bra sökkriterier kan laddas ner från: Kunskapsbasert praksis en modell for faglig oppdatering. Personalen är viktigast! SVANHILDUR JÖNSDOTTIR Human Resource Management (HRM) kan definieras på många olika sätt. Men en definition är att det innefattar personalarbetet och kommunikationen på en arbetsplats. I dag är sjuksköterskeyrket komplext och kräver ofta specialkunskaper och mycket erfarenhet för att man ska lyckas. För olika organisationer är det helt avgörande att man har hög kompetens för att överleva och inte minst för att kunna behålla bra personal. Kommunikation Svanhildur Jönsdottir är anställd vid universitetet på Island där hon håller olika kurser för operationssjuksköterskor. Hon betonar vikten av god kommunikation för att alla ska kunna nå sina mål. 11

12 12 Det är först när kommunikationen fungerar som de anställda trivs och kan göra ett bra jobb och anställda som trivs med sina arbeten stannar kvar. En nöjd anställd ger bättre service än en som är missnöjd. Det är bra för både kollegerna och organisationen, hävdar hon. Återkoppling På Island är det brist på sjuksköterskor och sjukhusen får kämpa hårt för att behålla sin personal. Då måste de förstå att en anställd är en levande människa och inte en maskin. Jönsdottir menar att det kan förhindra konflikter på arbetsplatsen, skapa utrymme för större flexibilitet och bättre stämning. Hon hävdar att något av det viktigaste som ska till för att anställda ska trivas på arbetet är att de får återkoppling från sina chefer. Chefer som inte ger sådan återkoppling riskerar att de anställda slutar och söker sig till arbetsplatser där de har förstått hur viktigt det är att kommunicera med personalen. Cheferna får inte glömma att berömma dem som arbetar hårt och gör ett bra jobb varje dag. Det är framtidens arbetsliv, menar Jönsdottir. Hela föredraget kan laddas ner från: Human Resource Management Patienten i första rummet! RUTH HJULER MELAND OCH GRETE SCHELDERUP Stora förändringar Ruth Hjuler Meland är ansvarig operationssjuksköterska och Grete Schelderup är avdelningssjuksköterska. De har över ögonpatienter per år. Bägge har varit anställda vid sjukhuset i många år och har sett stora förändringar i tekniker och operationsmetoder. De hade en stark önskan om att alla patienter som ska opereras vid ögonkliniken skulle få information om ingreppet så att de kunde känna sig trygga. Översikt De gjorde därför en schematisk översikt där patienten kan följa operationsdagen. Schemat hjälper inte bara patienten utan det gör också att kvaliteten på det som ska ske under loppet av dagen blir så bra som överhuvudtaget är möjligt. Först står patientens diagnos, därefter följer upplysningar om allt som ska ske under dagen vad gäller själva behandlingen. Dessutom finns upplysningar om uppföljning efter operationen. Patienttrygghet Schemat gör det också enklare för operationssjuksköterskorna att kontrollera om patienten har förstått det som står där, något som ger bättre trygghet för patienten. Patientens psykiska tillstånd är också viktigt och de behöver veta om vederbörande t.ex. klarar av att ligga på ett operationsbord. Även om operationssjuksköterskorna jobbar effektivt och har många operationer per dag är det viktigt att de dessutom är medmänniskor. Då de gjorde ett uppföljningsschema svarade precis alla ja på frågan om de kunde tänka sig att operera sig på kliniken igen! Ruth Hjuler Meland och Grete Schelderup är stolta över att de har fått erkännande för jobbet de gör och sättet de lägger upp sitt arbete på. Avdelningen har liten personalomsättning och får ros från både patienter och anhöriga. Deras slutsats är därför att kvalitetstänkande lönar sig! De fick Kvalitetspriset 2006 för att ha tagit fram ett schema som talar om för patienterna precis vad som kommer att ske före och efter en ögonoperation. De två operationssjuksköterskorna som arbetar vid avdelningen för ögonkirurgi på SUS (Stavangers universitetssjukhus) i Norge vill att alla patienter som kommer till dagkirurgin ska känna sig trygga både före och efter operationen. Alla fel måste anmälas! ELI ELIASSEN Det är mänskligt att fela. Alla gör fel och det enda riktiga är att anmäla det. Annars lär sig ingen av det. Sjuksköterskor som gör fel under en operation glömmer det aldrig. Det säger högskolelektorn vid högskolan i Bodø, Eli Eliassen. I sin mastersuppsats intervjuade hon fem sjuksköterskor som berättade om sina upplevelser.

13 Starka känslor Ingen vet helt säkert hur många patienter som dör i Norge på grund av så kallade olyckliga omständigheter. Eliassen tror det kan röra sig om mellan och 4 000, men det kan också vara fler. Fortfarande anmäls inte alla fel vidare, och då en av hennes informanter till slut berättade för sin chef på sjukhuset om felen hon hade begått fick hon ingen förståelse för att hon var så öppen. Alla gör fel Eliassen menar att alla fel som begås på ett sjukhus måste anmälas och dokumenteras för att man ska lära sig av det. Hon vet att man av tradition inte gör det i Norge, men att alla som gör fel måste lära sig att stå för situationen och lära sig av det som skett. Vårdpersonal gör fel, det är ingen hemlighet. Men som regel skyller man det inte på den enskilda personen. Det beror oftast på ett fel i systemet. Fortfarande ser det inte ut som om den gamla traditionen att skyla över fel inom vården har ändrat sig särskilt mycket, menar hon. Dra lärdom Sjukhusinfektioner kan vara ett svårt och komplext problem, som beror på komplikationer. De kan även uppstå på grund av en brist som är på gränsen till det försvarliga och då kallar Eliassen det olyckliga omständigheter och inte ett fel. En del av problemet med bristande anmälning menar hon antagligen beror på att de som anmäler tycker att det är jobbigt att anmäla fel som de själva har gjort. Och ännu värre kan det kännas att anmäla andras fel. För att komma åt denna olyckliga kultur menar Eliassen att felbehandling måste in som en del av utbildningen både för sjuksköterskor och för läkare. I stället för att göra som tidigare och stänga av en person som gjort ett fel, bör alla dra lärdom av det som skett. (Mastersuppsats: Operasjonssykepleie og feilhandlinger: Håndtering av feilhandlinger i operasjonsavdelinger. En studie av egne og andres efaringer) Finns inte tillgänglig på Internet. Handskens historia GERD ØDEGÅRD HAGEN Antiseptiska kirurgimetoder togs i bruk i slutet av 1800-talet. Men kemikalierna var starka och orsakade hudirritationer. I dag är användningen av kirurgiska handskar en självklar och nödvändig del av operationsklädseln. Det var britten Tomas Forster som 1878 fick patent på handskar för kirurgiska ingrepp. Smitta Bara vid Stavangers universitetssjukhus används det nästan operations- och undersökningshandskar per dag. Handsken fungerar som en skyddande barriär mellan vårdpersonal och patient. Handsken hindrar direktkontakt med var, avföring och liknande och förhindrar smitta av hepatit C och B och hiv. Undersökning Gerd Ødegård Hagen är operationssjuksköterska vid sjukhuset i Molde. År 2007 gjorde hon tillsammans med Halvard Arntzen en undersökning om handskpunktion vid operation. De fann att vid användning av dubbla handskar av typen Biogel Indicator, där en halmstråfärgad ytterhandske bärs över en färgad innerhandske, upptäckte man handskpunktioner hos vårdpersonal vid en tredjedel av alla genomförda operationer. Handskpunktioner förekom vid så mycket som åtta av tio proteskirurgiska ingrepp och vid nästan hälften av alla laparatomier. Handskpunktioner förekom oftast hos kirurgen, men också hos operationssjuksköterskorna och annan vårdpersonal. Punktionerna hade antagligen inte upptäckts om man hade använt enkla handskar. Vanesak Många kirurger har varit kritiska till användning av dubbla handskar därför att de menar att känseln i fingrarna minskar. De flesta studier visar ändå att efter en viss tillvänjning är fingerkänseln densamma som vid användning av enkla handskar. Inställningen till användning av handskar ändrar sig, och Gerd Ødegård Hagen berättar att i dag använder nästan alla kirurger vid sjukhuset i Molde självmant dubbla handskar. Det ökar tryggheten både för dem själva och för patienten. 13

14 14 Robotassisterad kirurgi ger operationssjuksköterskor nya utmaningar CHRISTINA E. BERGQUIST God morgon, robot! Det säger faktiskt operationssjuksköterskorna varje dag när de kommer till jobbet. Christina E. Bergquist jobbar som operationssjuksköterska på gynekologavdelningen vid universitetssjukhuset i Lund. Det har hon gjort sedan 1981 och har därmed varit med om stora tekniska framsteg inom kirurgin. NASA Nu har de två robotar på gynekologavdelningen och de har planer på att skaffa fler. Den robotassisterade kirurgin utvecklades av NASA, Stanford University Research och USA:s försvar i början av 1980-talet. Roboten sköts av kirurgen och följer alla hans handrörelser. På monitorn kan man se allt som sker på en tredimensionell bild. Den talar också om hur många gånger ett visst instrument har använts och när det t.ex. bara kan användas en gång till. Mindre smärta Bergquist berättar att patienter som opereras med robotassisterad kirurgi upplever mindre smärta. Det finns också andra fördelar, som minskad risk för trombos. Patienten kommer snabbare på benen och det är mindre risk för infektioner. Robotassisterad kirurgi är särskilt bra för cancerpatienter som då får kortare liggtid på sjukhuset. Ingreppet är mer precist eftersom kirurgen kommer närmare ådror och nerver än vid laparaskopi. Det är enklare för kirurgen som ser operationsområdet bättre på en tredimensionell bild, plus att roboten inte darrar på handen! Ny vardag För operationssjuksköterskorna vid kliniken innebär ökad användning av robotassisterad kirurgi en helt ny arbetsdag med andra rutiner. De får veta dagen innan vad som ska hända och när de kommer till jobbet säger de god morgon till roboten och kontrollerar armarna på den. De måste även kontrollera att alla sladdar och annan elektrisk utrustning fungerar som den ska. Patienten måste packas in i en slags värmemadrass och ha på varma skor för att inte bli nerkyld. Robotarmarna får inte tryckas mot patienten. Efter operationen kontrollerar de därför att patientens hud inte har fått några skador. Sen monterar de ner roboten och kontrollerar protokollen. Instrumenten ska ligga i ultraljusbad i 20 minuter innan de läggs i diskmaskinen och steriliseras. Bergquist berättar att själva instrumenthanteringen tar mycket tid eftersom gynekologi är nytt inom robotassisterad kirurgi. Men i dag är Lund bäst i hela Europa på denna typ av operationer och de får mycket beröm från leverantören. Framtiden Hon menar att detta blir operationssjuksköterskornas framtid. Arbetsuppgifterna bli andra än i dag med t.ex. rengöring av roboten. Men de har mycket kontakt med leverantören och ett nytt studieprogram kommer troligtvis att utvecklas för denna typ av operation. Bergquist säger att alla måste hänga med i denna utveckling och att utbildningen allt eftersom också kommer att anpassas till den nya verkligheten i operationssalen. Arbetslös? Hon påpekar dock att den robotassisterade kirurgin kan göra operationssjuksköterskorna nästan arbetslösa eftersom tekniken hela tiden förbättras. Men någon måste ändå finnas på plats och prata med patienterna och se till att de har de bra. Vi kan delta i den här utvecklingen genom att t.ex. undervisa patienten i hur en sådan här operation går till. Vi har ett gammalt yrke men vi måste själva följa med och ta ansvar för att planera vår yrkesmässiga framtid. Kanske vi en dag har både robotsköterskor och vanliga operationssjuksköterskor? (Working as an OR Nurse in Robot-assisted Laparoscopic Surgery). Finns inte på Internet. Piercing skapar problem vid operation MERETE EUGENIE HOLST Många patienter berättar inte om sina piercingar före en operation. Då står operationssjuksköterskan plötsligt inför ett problem. Piercingar i ansiktet är inget stort problem, de kan tas bort i god tid innan operationen. Det är piercingar på andra ställen på kroppen som kan ställa till en del problem.

15 Överraskning Merete Eugenie Holst är utvecklingsansvarig sjuksköterska vid den kirurgiska servicekliniken på Haukelands universitetssjukhus i Bergen. Hon berättar att operationssjuksköterskor allt oftare upptäcker piercingar hos sina patienter som de inte har berättat om. Några har piercingar i naveln, andra har dem i könsorganen. Det är en stor utmaning för oss att veta hur vi ska ta bort dem utan att patienten skadas under operationen, berättar hon. Antenn En piercing kan fungera som en antenn när man använder elektroniska instrument (diatermiapparater) och orsaka elektriska överslag. Diatermiapparater används vid de flesta operationer och kan ge patienten brännskador. Holst har själv varit tvungen att ta bort piercingar från patienter före operation. Som tur är har hon aldrig varit med om att någon har skadats under operation. Hon saknar nationella riktlinjer för hur vårdpersonalen ska förhålla sig till piercingar under operation. Själv har hon inte kunnat hitta någon litteratur om ämnet i de medicinska databaserna. Ett problem Holst påpekar att det finns riktlinjer för hur vårdpersonal ska hantera andra typer av smycken före en operation. Detta är ett verkligt problem i dag, och därför bör det utarbetas riktlinjer för hur vi ska förhålla oss till sådana kroppssmycken. På vår avdelning tar vi bort dem, men vi har själva lärt oss hur vi ska göra det utan att skada patienten. Det är nog många som inte vet hur man tar bort dem. Ska de skruvas ur eller ska man klippa sönder dem? Det kan till exempel vara farligt med piercing i tungan om patienten får narkos och vi måste veta hur vi ska förhålla oss till dessa nya problem. Öka medvetandet Många patienter vet inte om att de inte bör ha piercing under operation. Då måste patienterna informeras så att de kan tala om var på kroppen de har smycken. Det bästa är ju att de tar bort dem själva före operationen, men om de inte gör det måste de i alla fall vara skyldiga att informera oss om var på kroppen de har sådana smycken, tycker Holst. Hela föredraget kan laddas ner från: Hva bør en operasjonssykepleier vite om piercing? Yrkesmässigt omdöme på operationsavdelningen GRETHE M. DÅVØY Erfarna operationssjuksköterskor behärskar rutiner och regler, men vet när dessa inte är tillräckliga för att ge den bästa behandlingen. Olika operationssjuksköterskor har olika kunskaper. Yrkesskickligheten visar sig ofta i ovanliga situationer. Då får man använda sitt omdöme för att fatta beslut om vad som måste göras. Individuellt Grethe M. Dåvøy är operationssjuksköterska och högskolelektor vid högskolan Bergen. I sin mastersuppsats i operationssjukvård har hon intervjuat sju operationssjuksköterskor om hur deras yrkesmässiga omdöme har utvecklats. Hennes arbete visar att det kan finnas skillnader mellan nyutbildade och erfarna operationssjuksköterskor, även om ambitioner och engagemang kan vara likvärdiga. Samtidigt kan det finnas stora skillnader inom grupper av nyutbildade eller erfarna sjuksköterskor, eftersom ambitioner och engagemang varierar. Nyutbildade Nyutbildade och oerfarna saknar handlingskompetens, medan det yrkesmässiga omdömet utgör en viktig del av en erfaren operationssjuksköterskas handlingskompetens. För att ge bästa behandling måste man helt enkelt använda gott yrkesmässigt omdöme. Det kan till och med rädda liv. Tiden sätter dock begränsningar för utövandet av omdöme och bättre vård. I vården i Norge i dag, där man ska få ut så mycket som möjligt av varje krona, borde vi hellre fråga oss vilken kvalitet vi får för pengarna vi lägger på vården, säger Dåvøy. Inte kvalitet Hon anser att man i dag inte efterfrågar kvalitet utan kvantitet. Och då tappar man det yrkesmässiga omdömet. Dåvøy berättar att många har känt sig förolämpade när nya metoder visar sig vara bättre än dem man själv förordat och trott på. Men hon menar att ödmjukhet i den typen av situationer kan främja både den yrkesmässiga och den personliga utvecklingen. Hela undersökningen kan laddas ner från: Stå ikke med hendene i lomma! Faglighet er personavhengig. 15

16 Returadress: Joe Brig Art AB Korsgatan 3 SE Göteborg Sverige Alf Malmberg Säljchef och marknadsansvarig handskar Sverige Mobiltele: Mölnlycke Health Care Box , SE Göteborg Roger Allansson Produktspecialist Operation Mobiltele: Distrikt: Skåne, Kronoberg samt Blekinge Stina Jansson Produktspecialist Operation Mobiltele: Distrikt: V. Götaland samt Halland Alf Malmberg Säljchef och marknadsansvarig handskar Mobiltele: Distrikt: Uppsala, Gävleborg, Västmanland samt Dalarna Karin Mattsson Produktspecialist Operation Mobiltele: Distrikt: Stockholm och Gotland med ansvar för Biogel samt Hibi Antiseptics Henrik Rapp Produktspecialist Operation Mobiltele: Distrikt. Östergötland, Jönköping samt Kalmar Annika Thulin Produktspecialist Operation Mobiltele: Distrikt: Sörmland, Örebro samt Värmland Glenn Lundberg Produktspecialist Operation Mobiltele: Distrikt: Västernorrland, Jämtland, Västerbotten samt Norrbotten Eva Brunzell Produktspecialist ProcedurePak samt BARRIER. Ansvarig för dessa produktgrupper i Stockholm samt Gotland Mobiltele: Anders Husmark Marknadschef Sverige Tele: Ann Folin Clinical Nurse Co-ordinator, Region North Mobiltele Bobbo Hedblom Product Manager, Region North Mobiltele: Känner du någon mer som skulle vara intresserad av att få Säkra Händer? Skicka då in personens namn och adressuppgifter till Vi uppdaterar vår distributionslista inför varje nytt nummer av Säkra Händer. Tack för visat intresse. MÖLNLYCK HEALTH CARE, 2008 SÄKRA HÄNDER 2/08 3K PRODUCTION JOE BRIG ART AB PRINTED BY RONDO, GÖTEBORG 2008

Enkla eller dubbla handskar

Enkla eller dubbla handskar Enkla eller dubbla handskar Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Ulrika Olsson och Sandra Leeman Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker,

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 Vilka smittor talar vi om? De tre viktigaste Hepatit B HIV

Läs mer

En rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR. samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1

En rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR. samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1 En rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1 RISKEN MED STICK- OCH SKÄRSKADOR I VÅRDEN Att hantera stickande- eller skärande

Läs mer

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa?

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Birgitta Åkesdotter Gustafsson Leg. Sjuksköt. Spec. Sjuksköt Operationssjukvård, Fil. Mag.

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Nationellt och internationell satsning Medicinska fakulteten: Att succesivt på ett strukturerat

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården 28 Inledning Patienthanteringstekniker Arbetsrelaterade muskuloskeletala sjukdomar (MSD) är ett allvarligt problem hos sjukhuspersonal, och särskilt hos vårdpersonalen. Mest oroande är ryggskador och överansträngda

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Kejsarsnitt. Kanthi Söder Rahm 76 Dagfolkhögskolan Höst 1997 Trollhättan

Kejsarsnitt. Kanthi Söder Rahm 76 Dagfolkhögskolan Höst 1997 Trollhättan Kejsarsnitt Kanthi Söder Rahm 76 Dagfolkhögskolan Höst 1997 Trollhättan Innehållsförteckning: 1 Inledning... 2 2 Varför ett kejsarsnitt?... 2 3 Planerat snitt... 3 4 Akut snitt... 3 5 Olika ärr... 3 6

Läs mer

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Innan det händer Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom) Från patient till patient

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård II, 40 poäng (AKOP2)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård II, 40 poäng (AKOP2) Dnr 2929/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård II, 40 poäng (AKOP2) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

Kapitel 4: Sjukhuset. fn:s barnkonvention artikel 24 Hälsa och sjukvård 4:1

Kapitel 4: Sjukhuset. fn:s barnkonvention artikel 24 Hälsa och sjukvård 4:1 Kapitel 4: Sjukhuset fn:s barnkonvention artikel 24 Hälsa och sjukvård 4:1 4: Sjukhuset fn:s barnkonvention, artikel 24 Hälsa och sjukvård bukala berättar: Förra veckan var jag tvungen att gå till sjukhuset.

Läs mer

Influensa är ett årligen återkommande gissel som testar

Influensa är ett årligen återkommande gissel som testar EEVA RUOTSALAINEN Med. dr., specialist i invärtesmedicin och infektionssjukdomar Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, kliniken för infektionssjukdomar Influensavaccination av personalen är en rekommendation

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Arbetsmiljöverkets nya j y ändringsföreskrifter AFS 2012:7 17 maj 2013 - Jenny Persson Blom 2013-05-17 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta

Läs mer

Definitioner på glesbygd

Definitioner på glesbygd Sjukvård i glesbygd Definitioner på glesbygd Ställen där man får EU medel för att dra bredband. SCB allt som ej är tätort (max 200m mellan husen och mer än 200 inv) Glesbygdsverket, tätort >3000 inv, landsbygd

Läs mer

Egenkontroll vid piercing och tatuering

Egenkontroll vid piercing och tatuering Nationellt tillsynsprojekt om piercing och tatuering 2011 12 Vägledning till miljöförvaltningar Egenkontroll vid piercing och tatuering Som ett stöd till miljöförvaltningarna att bedöma egenkontrollen

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Cytostatika utgör en stor

Läs mer

Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande

Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN Rapport 2014:9 Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande Från Försäkringskassan och hälso- och sjukvården sf Rapport 2014:9 Från Försäkringskassan och hälso-

Läs mer

HITÅT* 2011-2015 *Hygien i Tandvården: Åtgärder och Tankar Arbetsgruppen: Inger Spencer Mikael Zimmerman Ann-Christine Larsson Bolle Daniel Rulli

HITÅT* 2011-2015 *Hygien i Tandvården: Åtgärder och Tankar Arbetsgruppen: Inger Spencer Mikael Zimmerman Ann-Christine Larsson Bolle Daniel Rulli HITÅT* 2011-2015 *Hygien i Tandvården: Åtgärder och Tankar Arbetsgruppen: Inger Spencer Mikael Zimmerman Ann-Christine Larsson Bolle Daniel Rulli Hans Sjöberg Peter Lundholm Kanylfrågan 2005-2015 Kanylhylshållare:

Läs mer

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Bakterier som har utvecklat resistens mot antibiotika blir ett allt större hot mot vår hälsa. information från Barnplantorna Foto: Karim Hatoum

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 MICAEL WIDERSTRÖM 2014-10-14 SMITTSKYDD

VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 MICAEL WIDERSTRÖM 2014-10-14 SMITTSKYDD VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 MICAEL WIDERSTRÖM 2014-10-14 SMITTSKYDD VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 Innehåll Fjolårets influensa Influensa södra halvklotet Riktlinjer för influensavaccination

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom! ANTI-KOPPELDRAG KOPPELDRAG-SKOLAN En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder Innan du börjar träna Anti-Koppeldrag Transportuppsättning Transportuppsättningen är hemligheten bakom anti-koppeldragträningen!

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården.

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade!

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade! Säker vård - patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON, TERMIN 1 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade! 1 Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Personal Strategerna. Anställningsintervjun. Hur du gör ett första gott intryck

Personal Strategerna. Anställningsintervjun. Hur du gör ett första gott intryck Kapitel 10. Sid 1 Anställningsintervjun. Hur du gör ett första gott intryck Kom ihåg följande vid intervjun: Du har bara trettio sekunder på dig att göra ett bestående intryck. Forskning har visat att

Läs mer

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 INLEDNING... 1 METOD... 1 ATT ARBETA MED METODSAMLINGEN... 1 ÖVERGRIPANDE FRÅGOR...

Läs mer

Till Hälso och sjukvårdsnämnden

Till Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvård DATUM DIARIENR 2010-04-05 HN-HOS10-123 Till Hälso och sjukvårdsnämnden RAPPORT åtgärder vidtagna i samband med Lex Maria-ärende samt beskrivning av aktuella generella åtgärder inom

Läs mer

opereras för åderbråck

opereras för åderbråck Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

PPM-BHK. Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat VT 12

PPM-BHK. Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat VT 12 PPM-BHK Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler Landstingens resultat VT 12 PPM-BHK 2010-2012 PPM-BHK HT10 VT11 HT11 VT12 Antal observationer 14024 24832 24042 27019 Sjuksköterska/barnmorska

Läs mer

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008 Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete

Läs mer

Anders Ekholm vvd www.iffs.se

Anders Ekholm vvd www.iffs.se Anders Ekholm vvd www.iffs.se Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

RSV-rapport för vecka 10, 2014

RSV-rapport för vecka 10, 2014 RSV-rapport för vecka 10, 2014 Denna rapport publicerades den 13 mars 2014 och redovisar RSV-läget vecka 10 (3-9 mars). Lägesbeskrivning Antalet fall som diagnosticerades vecka 10 är i samma storleksordning

Läs mer

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet Kömiljarden 2009 - resultatet Kömiljarden 2009 - bakgrund Lanserades i Budgetpropositionen i september 2008 450 miljoner att dela på för de landsting som klarar att erbjuda 80 procent av patienterna besök

Läs mer

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis)

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Vårt uppdrag Konkurrensverket ska se över hur etablering av

Läs mer

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet Specialistsjuksköterskans funktion Docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Professionskriterier Samhällsnytta och offentligt erkännande Vetenskaplig kunskap och lång teoretisk utbildning Etisk

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler -En Egenkontroll Vad styr? SOSFS 2007:19 föreskrift

Läs mer

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Riksföreningen för operationssjukvård och Svensk sjuksköterskeförening, ett projekt i två delar om levnadsvanor i samband med ett

Läs mer

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer

Rätt klädd på jobbet

Rätt klädd på jobbet Rätt klädd på jobbet Regler för arbetskläder Angereds Närsjukhus Capio Lundby Närsjukhus Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förord Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

RSV-rapport för vecka 12, 2014

RSV-rapport för vecka 12, 2014 RSV-rapport för vecka 12, 2014 Denna rapport publicerades den 27 mars 2014 och redovisar RSV-läget vecka 12 (17-23 mars). Lägesbeskrivning Antalet RSV-diagnoser har legat på ungefär samma nivå veckorna

Läs mer

RSV-rapport för vecka 13, 2016

RSV-rapport för vecka 13, 2016 RSV-rapport för vecka 13, 2016 Denna rapport publicerades den 7 april 2016 och redovisar RSV-läget vecka 13 (28 mars 3 april). Lägesbeskrivning Under vecka 13 diagnosticerades färre fall av respiratory

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

22.03.2011 09:28 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:28 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 47 respondenter (23 unika) Nuvarande filter: Västernorrland "Vilket landsting tillhör du?" = "Västernorrlands läns landsting" 1. Kön? 1 Kvinna

Läs mer

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,

Läs mer

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets

Läs mer

Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Det betyder att du lättare kan få sjukdomar om du har hiv.

Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Det betyder att du lättare kan få sjukdomar om du har hiv. Vad är hiv? I den här broschyren får du information om hiv. Informationen är både till dig som har hiv och till dig som inte har hiv. Den är också till dig som inte vet om du har hiv. Hiv är ett virus

Läs mer

Vanligare med sjuknärvaro än friskfrånvaro

Vanligare med sjuknärvaro än friskfrånvaro Vanligare med sjuknärvaro än friskfrånvaro En av fyra känner någon som missbrukat trygghetssystemen En klar majoritet, 78 %, anser att arbetsmoralen i Sverige generellt sett är god. Jämför vi andelen människor

Läs mer

Landstingens riktlinjer för vård till papperslösa - en sammanfattning av regionala riktlinjer och anvisningar

Landstingens riktlinjer för vård till papperslösa - en sammanfattning av regionala riktlinjer och anvisningar Landstingens riktlinjer för vård till papperslösa - en sammanfattning av regionala riktlinjer och anvisningar Erika Sigvardsdotter Doktorand Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet Erika.sigvardsdotter@kultgeog.uu.se

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av

Läs mer