SÄKRA HÄNDER. Skador från skalpellen sker bl.a. när skalpellen överräcks från hand till hand NYHETSBREV OM INFEKTIONSPREVENTION FOTO: TOMMY OHLSSON

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SÄKRA HÄNDER. Skador från skalpellen sker bl.a. när skalpellen överräcks från hand till hand NYHETSBREV OM INFEKTIONSPREVENTION FOTO: TOMMY OHLSSON"

Transkript

1 SÄKRA HÄNDER NYHETSBREV OM INFEKTIONSPREVENTION FOTO: TOMMY OHLSSON Skador från skalpellen sker bl.a. när skalpellen överräcks från hand till hand

2 2 Strategier för att förhindra nålsticksskador AV IAN MASON (FIL.DR. I YRKESMEDICIN OCH MEDICINSK FÖRFATTARE) Kära läsare! Stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården är ett välkänt problem. I detta nummer finner du några intressanta artiklar som belyser detta problem. I vårt förra nummer av Säkra Händer (nr ) finner du fler artiklar inom samma område. Här kan du även finna ytterligare referenser för vidare fördjupning. Jag stack mig på en nål på grund av att en vårdslös kollega hade stoppat ner ett heparinlås i kanylburken med tejp och allt. Tejpen gjorde att heparinlåset fastnade i kanylburkens öppning. Därför åkte den kontaminerade nålen tillbaka ut och stack mig i fingret På grund av en kollegas slarv gick jag omkring och oroade mig över min framtid och min hälsa, i flera månader. Detta hade kunnat undvikas om sjuksköterskan hade tagit sig tid att kassera det skärande föremålet korrekt. Redogörelsen ovan är en klassisk nålsticksskada som återges av en sjuksköterska(1). En annan sjuksköterska berättar om en nålsticksskada från en nål som hade använts på en patient som var döende i hepatit C, vilket hade kunnat få livshotande konsekvenser. Man tror aldrig att man själv kommer att drabbas, säger en tredje sjukvårdsanställd. Men man kan aldrig vara säker Jag vaccinerade en liten bebis en gång, som sprattlade till med benen när jag släppte taget. Jag fick nålen i handen. Jag trodde inte att det var sant. Jag hade en nålsticksskada. Jag försökte låta bli att oroa mig genom att tänka: Det är ju bara en bebis. Det lilla nålsticket ledde till ett år fyllt av prover. Ja visst, det var bara en bebis, men vad hade bebisens mamma gjort under graviditeten? Var barnet adopterat? Familjen fick svara på en mängd frågor, om och om igen och det fick även jag. Nålsticket i sig är inget trauma, det är efterverkningarna som är själva traumat. Samma sjuksköterska gjorde en undersökning bland sina kolleger, inklusive laboratorie-, radiologioch respirationspersonal, läkare, specialistsjuksköterskor och chefssjuksköterskor, på sjukhuset. Nästan hälften hade varit med om nålsticksskador, varav majoriteten aldrig hade blivit formellt anmälda. Denna lilla undersökning på ett enda sjukhus speglar resultaten från andra större forskningsprojekt. Prospektiva studier visar genomgående att nålsticksskadorna är markant fler än vad som anmäls mellan 14 till 839 nålsticksskador per sjukvårdsanställda och år(2). Exakt information om när, hur och var nålsticksskador sker är avgörande om effektiva strategier för att förebygga dem ska kunna tas fram. Det är natur-

3 3 mot exponering vid handskpunktion, och kraftigt minska risken för djupa nålstick. I en undersökning om dubbla handskar beskriver Buerguer(3) att mängden anmälda handskperforationer var så hög som 61 % för toraxkirurger och 40 % för operationssköterskor. Perforationen sker i genomsnitt 40 minuter in i operationen och upptäcks inte i 83 % av fallen. Men även om det är vanligt att det går hål i den yttre handsken är det å andra sidan ovanligt att det samtidigt går hål i både den yttre och inre handsken. Genom att använda dubbla handskar minskar risken för exponering av patientens blod med så mycket som 87 % när den yttre handsken punkteras, säger Buerguer. Han tillägger att mängden blod på en suturnål minskas med så mycket som 95 % när den passerar genom två handsklager, vilket minskar virusbelastningen vid kontaminerad perkutan skada. ligtvis operationspersonalen, speciellt personalen som är direkt inblandade i de kirurgiska ingreppen, som utsätts för störst risk. De kan utsättas för stora mängder blod, kroppsvätskor och andra vävnader, såsom benvävnad. Många patogena organismer kan överföras vid exponering av detta slag, däribland hepatit B (HBV), hepatit C (HCV) och HIV. Förebyggande åtgärder Det mest uppenbara sättet att skydda händerna från blodkontamination är att använda handskar. Handskar skyddar naturligtvis inte mot nålstick, men dubbla handskar har visat sig ge ökat skydd Dubbla handskar och handskar med punktionsindikering Tanner och Parkinson genomförde en systematisk granskning(4) för att fastställa huruvida ytterligare handskskydd minskade antalet postoperativa och blodburna infektioner hos patienter eller operationspersonal. Ytterligare ett syfte var att ta reda på om extra handskskydd minskade antalet perforationer av det inre paret operationshandskar. Granskningen täckte alla randomiserade kontrollerade försök med: enkla handskar, dubbla handskar, tredubbla handskar, plast- eller stickade bomullshandskar som mellanhandske (mellan två operationshandskar i naturgummilatex (NGL)), ytterhandskar av stickat material med eller utan kevlartråd samt punktionsindikeringssystem. Resultaten från fjorton försök med dubbla handskar sammanställdes. Med handskar med punktionsindikeringssystem kunde användaren mycket lättare upptäcka punktioner i handskarna. Punktionsindikeringssystemet innebär att man bär en ofärgad handske

4 4 FOTO: TOMMY OHLSSON utanpå en färgad (oftast grön) handske. Om ytterhandsken punkteras sipprar vätska in i lagret mellan de dubbla handskarna under operationen. Det fuktiga området syns tydligt som en klargrön fläck. Resultatet av den systematiska granskningen visade att betydligt fler punktioner upptäcktes med handskar med punktionsindikering jämfört med enkla handskar. Granskningen innefattade även två försök med mellanhandske, tre försök med ytterhandskar av stickat material (utanpå en operationshandske av NGL) och ett försök med tredubbla handskar (tre par handskar i NGL) som alla jämfördes med standarddubbelhandskar i NGL. I samtliga jämförelser förekom betydligt fler fall av punktioner på innerhandsken vid standarddubbelhandskar. Författarnas slutsats var att man genom att lägga till ett andra par operationshandskar avsevärt minskar antalet punktioner på innerhandsken. Tredubbla handskar, ytterhandskar i stickat material eller en kompletterande mellanhandske minskade också perforeringen av innerhandsken ytterligare. Punktionsindikeringssystem gör att betydligt fler perforerade innerhandskar upptäcks under operation. Två lager av operationshandskar kan minska antalet innerhandskpunktioner som kan leda till överföring av infektioner mellan patienten och operationspersonalen. Granskningen visade att dubbla handskar skyddar innerhandskarna utan att märkbart påverka precisionsförmågan vid operationen. Ett lager mellan de två operationshandskarna (en mellanhandske) minskar risken för punktion av innerhandsken ytterligare och extratjocka handskar verkar vara lika bra som dubbla handskar, avslutar författarna. Handsfree-metod I en idealisk värld skulle inte handskar vare sig enkla eller dubbla behöva testas för nålstick, eftersom åtgärder skulle ha vidtagits för att förhindra sådana punktioner. Det har verkligen gjorts många försök att eliminera denna risk från kirurgin, men med blandat resultat. Handsfree-metoden, som ibland kallas no touch - eller no pass -metoden, tillämpar en neutral zon för att begränsa skärande föremål att överräckas från hand till hand. Principen är väldigt enkel: De skärande föremålen placeras i den neutrala zonen av operationssjuksköterskan och plockas upp av kirurgen och vice versa. Zonen kan vara ett särskilt tråg (t.ex. en rondskål), en bricka eller annan säker zon. Vad man än använder är det viktigt att bara en person i taget lägger dit eller plockar upp skalpellen eller nålen, och att det bara ligger ett skärande föremål i taget i zonen. Den skärande änden av nålen eller skalpellen ska vara vänd ifrån den som handskas med föremålet. Riktlinjer USA:s smittskyddsinstitut (Centers for Disease Control and Prevention, CDC) uppskattar att landets sjukhuspersonal skadar sig på nålar och andra skärande föremål gånger per år i genomsnitt stickskador varje dag. CDC har utfärdat ett antal rekommendationer. Vad gäller operationssalarna poängterar man att ett viktigt sätt att förebygga blodexponering är att kontrollera att arbetsrutinerna efterlevs. CDC rekommenderar att man använder instrument istället för fingrarna för att greppa nålar, dra tillbaka vävnad och för att trä nålar och sätta på och ta av engångsblad på återanvändbara skalpellskaft, talar om när man ska räcka fram ett skärande föremål till någon, undviker att överräcka skärande föremål från hand till hand genom att istället använda ett tråg eller annan neutral zon, använder alternativa metoder för att skära, såsom diatermi och laser när så är möjligt, ersätter öppen kirurgi med endoskopisk kirurgi, när det är möjligt,

5 5 FOTO: TOMMY OHLSSON FOTO: TOMMY OHLSSON använder rundade istället för spetsiga skalpellblad, använder trubbiga suturnålar. CDC har gett ut skriften Workbook for Designing, Implementing, and Evaluating a Sharps Injury Prevention Program.(5) De rekommenderar att en ledningsgrupp, med representanter från flera grenar, ansvarar för arbetet att eliminera stickskador bland vårdpersonalen med hjälp av de steg för steg-planer som beskrivs i publikationen och som riktar sig till hela sjukhusinstitutionen. Skriften beskriver också hur man effektivt samlar in baslinjedata och varför det är viktigt att titta på vilka yrkesgrupper som är mest utsatta för skador från skärande föremål, var dessa skador oftast sker, vilka instrument som oftast orsakar stickskador, vilka omständigheter och ingrepp som bidrar till stickskador, vilken typ av stickskador som utgör en ökad risk för blodburen virusöverföring, om organisationen har vidtagit några åtgärder för att begränsa onödig användning av nålar hos vårdpersonalen och hur detta i så fall har gjorts, vilka instrument med stickskadeförebyggande funktioner som har införts, FOTO: TOMMY OHLSSON om det finns någon lista över rekommenderade arbetsrutiner för att förhindra stickskador, vilka kommunikationshjälpmedel som har använts för att främja användningen av säkra metoder för skärande föremål, om det finns någon policy/rutin för att avgöra den lämpligaste placeringen av kanylburkar, vem som ansvarar för att ta bort/ersätta kanylburkarna. Sjuksköterskeorganisationen The Association of perioperative Registered Nurses (AORN) har utfärdat ett liknande program med riktlinjer för förebyggande av peroperativa stickskador(6). Enligt AORN sker upp till 16 % av de perkutana skadorna när skärande instrument, suturnålar och andra skärande föremål skickas från hand till hand. Den vanligaste kroppsdelen som skadas är den ickedominanta handen. Skador från suturnålar sker oftast: när man laddar nålföraren eller ändrar nålens position, när stickande föremål överräcks från hand till hand mellan kirurgen och operationssjuksköterskan, vid suturering, speciellt i muskelvävnad och bindvävshinnor (t.ex. tillslutning av operationssår) när nålen manövreras med fingrarna, när vävnad dras tillbaka eller sträcks med händerna, när kirurgen syr mot sin egen eller en assistents hand, när nålen fortfarande sitter fast i suturtråden när suturerna knyts, när suturnålen precis har använts och ligger obevakad i operationsområdet även om detta bara sker en kort stund kan nålföraren med nålen glida ner och landa på någons fot, eller någon i personalen kan sträcka sig efter den för att förhindra att den ramlar ner, när en använd nål placeras i en kanylburk.

6 6 Skador från skalpeller sker oftast: när man sätter på eller tar bort ett engångsblad från ett återanvändbart skalpellskaft, när skalpellen överräcks från hand till hand, när vävnaden dras tillbaka eller sträcks med händerna vid dissikering, när kirurgen skär mot sin eller en assistents fingrar, när skalpellen precis ska användas eller har använts och ligger obevakad i operationsområdet även om detta bara sker en kort stund kan skalpellen glida ner och landa på någons fot, eller någon i personalen kan sträcka sig efter den för att förhindra att den ramlar ner, när skalpellen läggs i en överfull eller dåligt placerad kanylburk. AORN föreslår, precis som CDC, specifika riskminskningsstrategier. De rekommenderar bland annat att man använder dubbla handskar vid operationer och invasiva ingrepp, granskar handskarna för punktioner, uppmuntrar användningen av trubbiga suturnålar och när det är möjligt använder sig av neutrala zoner när skärande föremål ska överräcka fram och tillbaka, i stället för att överräcka dem från hand till hand.(6) Utvärdering Trots att sådana metoder numera finns inskrivna i riktlinjer i USA och Europa finns få konkreta bevis för hur pass effektiva de är på att minska antalet stickskador i operationssalen. Det kanske är så uppenbart att de riktlinjer som har tagits fram förbättrar säkerheten så till den grad att formella utvärderingar känns överflödiga. Det fåtal studier som har gjorts har gett positiva resultat. Stringer m.fl. gjorde en prospektiv utvärdering(7) av handsfree-metodens effektivitet när det gäller att minska incidensen av perkutana skador, kontamina- FOTO: TOMMY OHLSSON tioner och handskpunktioner vid hanteringen av skärande föremål under närmare fyra tusen operationer under en sexmånadersperiod. Sjuksköterskor förde protokoll över användningen av handsfreemetoden vid varje operation. Handsfree-metoden användes (vid över 75 % av överlämningstillfällena per operation) vid 42 % av operationerna. Man förde protokoll över den relativa frekvensen av incidenter (perkutana skador, kontaminationer, och handskpunktioner) under operationerna där handsfreemetoden användes respektive inte användes. Vid operationer där blodförlusten var större än 100 ml, var incidensfrekvensen 4 % när handsfree-metoden användes och 10 % när den inte användes en minskning på ungefär 60 % när handsfree-metoden användes. Det förelåg ingen skillnad i frekvens för ingrepp med blodförlust på mindre än 100 ml (1,4 % respektive 1,5 %). Författarna drog slutsatsen att handsfree-metoden var effektiv vid operationer med stor blodförlust. De observerade att vissa kirurger fortfarande ogärna använde handsfree-metoden med motiveringen att de var tvungna att släppa operationsområdet med blicken en kort stund för att plocka upp skärande föremål från en neutral zon eller skål, eller att operationstiden kunde öka. Haines och Stringer(8) påpekar vikten av praktisk övning för att handsfree-metoden ska fungera övningarna bör innefatta demonstrationer och problemlösning för olika typer av operationer för att se till att rutinerna fastställs och anpassas från fall till fall. Deras studie framhäver även möjligheten att använda utbildningsvideor. Det är vanligt att kirurger inte tror att de klarar av att släppa operationsområdet med blicken för att genomföra handsfree-metoden. Att lära sig släppa operationsområdet med blicken för att plocka upp skärande föremål är oftast möjligt utan att man tappar kontinuiteten i proceduren och bör ses som att förvärva en ny kirurgisk färdighet, säger de. Sluta använda skärande föremål? En mer drastisk lösning skulle vara att sluta använda skärande instrument. Även om detta kan verka orealistiskt har seriösa försök gjorts för att begränsa användningen av skärande instrument. Forskare vid John Hopkins University School of Medicine, i Baltimore, USA, granskade möjligheten att utföra vissa allmänkirurgiska ingrepp med en kombination av instrument som inte är skärande och metoder som ersätter den traditionella användningen av skalpeller och nålar(9). Vid en universitetsbaserad kirurgklinik identifierade man först potentiella ingrepp där ickeskärande metoder kunde ersätta traditionella skalpeller och suturnålar. Icke-skärande metoder

7 innefattar användningen av cyanoakrylatlim, diatermi, agraffer och minimal användning av invasiva instrument. Traditionella skalpeller och suturnålar fanns tillgängliga och användes vid behov(9) Utav de 358 ingrepp som utfördes vid universitetskliniken bedömdes 91 stycken före operation som lämpliga för icke-skärande kirurgi. Av dessa genomfördes 87 % utan skärande instrument, varav 59 % av laparotomi-ingreppen, 91 % av laparoskopi-ingreppen och 98 % av ingreppen i mjukvävnad. Återgång till användning av skärande instrument under operationens gång skedde i 12 fall när kirurgen bedömde det som nödvändigt. Författarna drog slutsatsen att utvalda allmänkirurgiska ingrepp kan utföras helt och hållet med icke-skärande metoder, vilket eliminerar risken för operationspersonalen vad gäller perkutana skador under operation(9). Trubbiga suturnålar Över hälften av alla skador med suturnålar sker vid suturering av muskelvävnad eller bindvävshinnor med cirkelformade suturnålar(10). Utifrån denna observation har det föreslagits att trubbiga suturnålar (cirkelformade suturnålar som har en relativt trubbig spets) inte skulle orsaka lika många nålsticksskador eftersom de inte penetrerar huden lika lätt. Kan trubbiga suturnålar ersätta traditionella cirkelformade suturnålar för suturering av diverse vävnad? Minst en större studie har visat att användningen av trubbiga nålar kan minska nålsticksskadorna betydligt med få negativa effekter för vården av patienten samt att de trubbiga nålarna i allmänhet accepterades av kirurgerna(11). Studien genomfördes vid de gynekologiska kirurgiavdelningarna på tre universitetssjukhus. Vid alla tre sjukhusen observerade utbildade sjuksköterskor ingreppen och förde systematiskt protokoll över karaktären och frekvensen av alla perkutana skador samt antalet och typen av suturnålar som användes vid operationerna. Undersökningsledarna ersatte de traditionella cirkelformade suturnålarna med trubbiga nålar på alla operationsbrickor kirurgerna hade dock fortfarande möjlighet att begära traditionella nålar. Under ett års tid observerades totalt kirurgiska ingrepp, varav st (73 %) utfördes enbart med traditionella cirkelformade nålar, 55 st (4 %) med enbart trubbiga nålar och 347 st (24 %) med både traditionella och trubbiga nålar. Utöver de cirkelformade nålarna användes även raka nålar vid 104 ingrepp. Totalt inträffade 87 st perkutana skador vid 84 (6 %) av de ingreppen, varav 61 st (70 %) med suturnålar och 26 st (30 %) med andra kirurgiska instrument. Av de 61 skadorna med suturnålar skedde 56 st (92 %) med traditionella cirkelformade nålar, inga med trubbiga nålar och 5 st (8 %) med raka nålar. 1,9 perkutana skador inträffade per använda traditionella cirkelformade nålar jämfört med noll skador när trubbiga nålar användes. För raka suturnålar låg frekvensen på 14,2 per använda nålar. Ytterligare analys visade att den beräknade risken för nålsticksskada med en rund suturnål minskade med 87 % när 50 % av suturnålarna som användes vid ett ingrepp var trubbiga. I 6 % av de 402 ingreppen där trubbiga nålar användes rapporterade kirurgerna tekniska svårigheter med de trubbiga nålarna, däribland problem med att penetrera vävnad (18 st), sönderslitning av vävnad (3 st), nålglidning (3 st) samt blödning då nålen trängde in i huden (1 st). Inga av dessa problem ansågs dock ha klinisk betydelse. När bör man lägga fokus på förebyggande åtgärder? Man brukar säga att det ska böjas i tid, det som krokigt ska bli. Det stämmer verkligen vad gäller förebyggandet av nålsticksskador. Denna risk uppstår tidigt i läkarutbildningen och kvarstår under hela kirurgens yrkesverksamma liv. En ny studie(12) på läkarstudenter vid två tyska sjukhus visade att förekomsten av nålsticksskador gick från 12 % bland förstaårsstudenterna till 41 % hos fjärdeårs-studenterna. Olyckor skedde oftast när studenterna gjorde praktik, speciellt vid blodprovstagning, vilket man oftast börjar med efter tre års studier. För att minska risken för onödig smitta anser författarna att läkarkandidaterna tidigt bör få ett heltäckande skydd genom hepatit B-vaccination. Liknande resultat uppnåddes i en studie på sjuksköterskestudenter. Forskarna analyserade incidenter med nålstick och skärande föremål hos en grupp på 319 sjuksköterskestudenter vid ett stort universitet i Queensland, Australien(13). Totalt 14 % rapporterade att de skadat sig på nålar eller skärande föremål de senaste 12 månaderna. 6,2 % av studenterna uppgav 7

8 8 att de skadat sig på vanliga kanyler, 3,6 % hade skadat sig på glasföremål och 3,3 % hade stuckit sig på insulinsprutor. 81,6 % av föremålen som orsakade skadorna var oanvända, 15,8 % hade använts på patienter varav 2,6 % hade okänd smittstatus. Det moment som orsakade flest skador var när nålskyddet togs bort (28 % av alla fall). Fyra av tio nålsticksskador rapporterades aldrig. Huvudorsaken till att skadan inte rapporterades var att föremålet var oanvänt (42 %). Analysen visade att femton gånger fler av tredjeårsstudenterna hade ådragit sig nålsticksskador jämfört med första- och andraårsstudenterna. Trötthet Långa arbetsdagar under utbildningen och därmed relaterad trötthet verkar också påverka frekvensen av nålsticksskador. Fisman m.fl. visade att långa arbetsdagar och sömnbrist hos studenterna resulterade i trötthet, vilket ökade risken för stickskador trefalt(14). De drog slutsatsen att man kan minska risken för stickskador hos denna grupp genom att arbetsdagarna kortas under praktiken. I en liknande studie(15), undersökte Ayas m.fl. närmare läkarkandidater vid sjukhus i USA under det första årets praktik. De jämförde frekvensen av perkutana skador som skedde under dagskift efter långa nattskift, med dagskift som inte föregicks av nattskift. Inte förvånande förknippades långa arbetspass och nattarbete med en ökad risk för perkutana skador. Två av de vanligaste bidragande orsakerna till dessa skador sades vara bristande koncentration och trötthet. Säkerhetsutrustning I en annan ny studie(16) förde forskarna protokoll över frekvensen av nålsticksskador vid ett universitetssjukhus och räknade sedan ut hur många av dessa stickskador som kunde ha undvikits om man hade använt någon form av säkerhetsutrustning som finns på marknaden. Av över två hundra vårdanställda hade en av tre ådragit sig minst en nålsticksskada de senaste tolv månaderna. Läkarna hade den högsta frekvensen av nålsticksskador (55 %). Man räknade ut att totalt 34 % av alla nålsticksskadorna kunde ha undvikits om man använt säkerhetsutrustning. I Tyskland uppskattar man att det sker nålsticksskador varje år, varav de flesta sker vid bortskaffning av använda sprutor och när nålskyddet sätts tillbaka(17). Budget Att känna till vilken utrustning som behöver införskaffas och att se till att den alltid finns tillgänglig är två vitt skilda saker. När vården har kortsiktiga budgetmål, kan säkerhetsrutiner ibland bli förbigångna. I Southampton i Storbritannien kunde Janice Gabriel vid Central South Coast Cancer Network påvisa orättvisor i vårdpersonalens tillgång till säkrare metoder för skärande föremål samt nålfria metoder. Tillgången på säkrare metoder för skärande föremål samt nålfria metoder är beroende av att inköp av utrustning godkänns av respektive budgetchef. Det innebär att inom samma organisation kan en avdelning använda säkrare metoder för skärande föremål samt nålfria metoder, medan en annan avdelning nekas tillgång till sådan utrustning, säger hon(18). Det beror delvis på motstridiga prioriteringar av knappa vårdresurser, vilket blir allt mer akut, och en brist på nationella riktlinjer till arbetsgivarna om att tillhandahålla sådan säkerhetsutrusning till de anställda. När rapporten skrevs (2006) fanns inget obligatoriskt anmälningssystem för stickskador så den faktiska omfattningen av problemet är osäker. En annan anledning till varför genomförandet av förebyggande åtgärder tar tid och är inkonsekvent är bristen på evidensbaserade data om effektiviteten för specifika produkter. UK National Blood Service utvärderade nyligen nålskydd(19). De fann att incidensen av nålsticksskador föll när nålskydden först infördes för att sedan öka igen. Ökningen tillskrevs till stor del att personalen upplevde systemet som svårhanterligt. Den utbildning som genomförs av utomstående företag bedömdes också som undermålig. Sammanfattning Sammanfattningsvis är nålsticksskador fortfarande en betydande hälsorisk för kirurger och operationssjuksköterskor. Dessa olyckor kan minimeras, eller rent av förhindras, men för att åtgärder ska få effekt måste de antas på bred front. Kunskaper från utbildning och praktisk övning måste hela tiden friskas upp. Tydliga faror, som att till exempel sätta tillbaka nålskydd, bör undvikas. Man bör se till att standardrutiner, som användning av kanylburkar, alltid tillämpas. Vid utbildning bör man poängtera vikten av att använda

9 instrument istället för fingrarna för att greppa nålar, dra tillbaka vävnad och för att trä nålar och sätta på och ta av engångsblad på återanvändbara skalpellskaft. All personal bör ha fri tillgång till säkerhetsutrustning, dubbla handskar, handskar med punktionsindikering och snabb postexponeringsprofylax. Riktlinjer och rutiner för att minska riskerna vid operation bör också införas, inklusive användningen av omdesignade instrument, såsom trubbiga suturnålar för subkutan vävnad, och anpassade arbetsmetoder, såsom handsfree-metoden eller användning av dubbla handskar där dessa inte redan används. Utbildningsinformation och ytterligare information från flera källor hittar du här: The International Sharps Injury Prevention Society. Safe Practices in the Operating Room. Tillgängligt gratis via Internet. IP_manual/07_SafePractices.pdf Referenser: 1. Hämtat februari Lee, J.M., Needlestick injuries in the United States. Epidemiologic, economic, and quality of life issues. AAOHN J 2005:53(3). Sid Berguer, R. och Heller, P.J. Preventing sharps injuries in the operating room. J Am Coll Surg 2004:199(3). Sid Tanner, J. och Parkinson, H. Double gloving to reduce surgical cross-infection. Cochrane Database of Systematic Reviews 2006, nr 3. Art.nr: CD DOI: / CD pub Hämtat februari AORN Guidance Statement. Sharps injury prevention in the perioperative setting.standards,recommended practice,and guidelines : 2005.Sid Stringer, B. m.fl. Effectiveness of the hands-free technique in reducing operating theatre injuries. Occup Environ Med 2002:59(10). Sid Haines,T. och Stringer, B. Hands-free technique: Preventing occupational exposure during surgery. JPP 2006, Vol. 16(10). Sid Makary, M.A. Sharpless surgery: a prospective study of the feasibility of performing operations using non-sharp techniques in an urban, universitybased surgical practice. World J Surg. Juli 2006:30(7). Sid Berguer, R. och Heller, P.J. Preventing sharps injuries in the operating room. J Am Coll Surg 2004:199(3). Sid Centers for Disease Control and Prevention. Evaluation of blunt suture needles in preventing percutaneous injuries among health-care workers during gynecologic surgical procedures. New York City, mars 1993 juni JAMA. Februari 1997:2;277(6). Sid Deisenhammer, S. m.fl. Needlestick injuries during medical training. J Hosp Infect. 007;65(1). Sid Smith, D.R. och Leggat, P.A. Needlestick and sharps injuries among nursing students. J Adv Nurs. 2005:51(5). Sid Fisman, D.N. m.fl. Fatigue increases the risk of injury from sharp devices in medical trainees: results from a case-crossover study. Infect Control Hosp Epidemiol.2007: 28(1).Sid Avas, N.T. m.fl. Extended work duration and the risk of self-reported percutaneous injuries in interns. JAMA 2006:296(9). Sid Wicker, S. m.fl. Prevalence and prevention of needlestick injuries among health care workers in a German university hospital. Int Arch Occup Environ Health 2008;81(3). Sid Hofmann, F. Needle stick injuries in health care - frequency, causes und preventive strategies. Gesundheitswesen 2002:64(5). Sid Gabriel, J. Needle stick injuries: how can we minimise our risk? Vasc Access. 006:7(1). Sid Sherwood, C.S. Needleguard systems: an evaluation. J R Soc Health 2007:127(6). Sid Kirurg smittade patienter med hepatit C TEXT: ELLENOR MATHISEN, JOURNALIST När universitetssjukhuset i Tromsø upptäckte att en av sjukhusets kirurger hade hepatit C var de tvungna att kartlägga alla hans patienter. Det visade sig att 10 av dem har smittats. Läkaren visste inte själv att han var smittad och det tog 18 månader innan universitetssjukhuset i Tromsø (UNN) upptäckte det. Under tiden hann han operera 386 patienter. Frivilligt Det var i februari 2007 som UNN upptäckte att en av sjukhusets kirurger hade hepatit C. Sjukhuset startade en utredning av alla hans patienter och det visade sig att 10 av dem hade blivit smittade. Den norska sjukvårdpersonalen på sjukhuset behöver inte genomgå något obligatoriskt hepatit C-test, men alla erbjuds ett frivilligt test. Det var därför ett frivilligt blodprov som avslöjade att kirurgen var smittad. Tor Ingebrigtsen är chef på sjukhuset och han säger att de inte förstår hur kirurgen kan ha smittat så många patienter. Han hävdar att risken att sjukvårdspersonalen överför smitta till patienter är mycket liten. Blodsmitta Hepatit C smittar via blod. Ingebrigtsen tror att kirurgen smittats av en patient genom en stickskada i fingret. Sedan har kirurgen förmodligen smittat andra patienter via nya stickskador. Sjukhuschefen säger att de noga har kontrollerat att kirurgen inte har brutit mot några operationsrutiner eller gjort sig skyldig till andra fel i tjänsten. När sjukhuset upptäckte att läkaren hade hepatit C togs han genast ur tjänst. Uppföljning Alla de smittade patienterna och kirurgen får nu uppföljning och behandling vid UNN. Ingebrigtsen påpekar att sjukhuset jobbar aktivt med patientsäkerheten. Men nu vill UNN att hälsodirektoratet i Norge ska gå igenom reglerna som säger att läkarna själva ska välja om de ska testa sig för smittsamma sjukdomar. Efter att detta blev känt har dock många anställda vid sjukhuset frivilligt låtit testa sig för att försäkra sig om att de inte bär på smittsamma sjukdomar. (Källa: Norsk Telegrambyrå, NTB) 9

10 10 NORNA-kongressen TEXT: ELLENOR MATHISEN, JOURNALIST FOTO: BOBBO HEDBLOM Den andra NORNA-kongressen hölls den maj 2008 i Stavanger. Temat för kongressen var Peroperativ kompetens i Norden utveckling, erfarenhet och kommunikation. Över 200 deltagare från hela Norden samt utställare deltog i kongressen. Här följer ett utdrag från de olika föredragen. Omsorgens filosofi KARI MARTINSEN Att vara professionell innebär att ha yrkeskunskaper som gör att man ser patienten som människa. Det är en konst att lyssna till kroppens signaler när patienten är sövd och inte kan förmedla sig själv. Operationssjuksköterskans händer ska lyssna och hon eller han måste använda sina kunskaper på ett bra sätt. Patienter är sårbara kroppar, och därför är det oerhört viktigt att använda sitt goda omdöme, det är faktiskt ännu viktigare än all teknik. För om man är okänslig, hjälper det inte att man har utbildning och tillgång till avancerad teknik. Hon menar att en sövd kropp inte får kränkas och att operationssjuksköterskorna måste behandla patienten mycket varsamt på grund av denna sårbarhet. En operationssjuksköterska ska inte bara följa rutiner utan också handla konsekvent och använda sin erfarenhet. Vederbörande måste lyssna sig fram till de olika signaler en patient avger, och vara särskilt uppmärksam vid så kallade korta möten med patienter, säger hon. Kommunikation Omsorgsfilosofi handlar mycket om tvåvägskommunikation. En operationssjuksköterska måste vara mottaglig för intryck och får inte vara egoistisk. Martinsen menar att man måste ha öppna sinnen, våga ta in nya saker. Om man inte gör det går man även miste om den glädje det innebär att uppleva nya saker. I dag går allt väldigt fort och därför blir det ännu viktigare att värna om god vårdkultur. Samspel är att vara uppmärksam på vad man håller på med, använda sig av det och gå vidare utifrån det. Vi måste bli bättre på att vara närvarande i det vi gör. Det är när både det yrkesmässiga omdömet, lyhördheten och förtroendet mellan sjuksköterska och patient stämmer i praktiken som omsorgsfilosofin fungerar. Kompetensutveckling är viktigt JAANA PERTTUNEN OCH MARJO PALOVAARA Filosofi Kari Martinsen är i dag professor vid högskolan i Bodø. Hon har skrivit en rad böcker om omsorgsfilosofi, historia och socialpolitik. Utgångspunkten i hennes föredrag Kropp, lyhördhet och okränkbarhet är att sjukvård först och främst handlar om omsorg, och att lyhördheten och förtroendet mellan patient och sjuksköterska i praktiken är avgörande. Samband Martinsen påpekar att det finns ett samband mellan allt som händer i operationssalen. Patienten som ligger på bordet är en försvarslös utomstående. Kompetens är en kombination av kunskap, beteende, etik och skicklighet, som stärker professionaliteten i yrket. Alla de finska operationssjuksköterskorna som deltog i Jaana Perttunen och Marjo Palovaaras undersökning vid universitetet i Jyväskylää ansåg när studien var avslutad att de hade hög kompetens.

11 Stress En sjuksköterskeutbildning handlar inte bara om yrkeskunskaper och tekniker. Studenterna måste också lära sig att jobba med olika typer av människor särskilt under stressiga förhållanden. Vid utbildningen i Finland lägger man också vikt vid studenternas utveckling både som personer och som sjuksköterskor. De måste förstå och ha respekt för sociala och kulturella skillnader hos patienterna. Och de måste lära sig hur de ska inhämta information om patienten, kunna arbeta organiserat i grupp samt ha förståelse för ekonomiska frågor. Självutvärdering I Finland är det viktigt att studenterna också lär sig att utvärdera sig själva den professionella kompetensen startar därför redan under utbildningen. Sjuksköterskestudenternas kompetens är en viktig del av utbildningen. De förväntas klara av att uppfylla den nationella standarden när de är färdiga med utbildningen så att de kan göra ett skickligt arbete i mötet med patienterna. Hela undersökningen kan laddas ner från: Perioperative Nursing Student s Competence Kunskapsbaserad praxis NINA RYDLAND OLSEN I Norge vänder man sig oftast till en kollega om man undrar över någonting. Men i dag bör man även kunna söka sig till andra källor. Enligt nationella riktlinjer bör vårdpersonal arbeta kunskapsbaserat. Det innebär att man måste ta välövervägda beslut baserade på olika kunskapskällor, som t.ex. forskningsbaserad kunskap. Att arbeta enligt stegen i kunskapsbaserad praxis ( kunnskapsbasert praksis, KBP) kan hjälpa vårdpersonalen att hålla sig uppdaterade. Databaser Nina Rydland Olsen är stipendiat vid Centrum för kunskapsbaserad praxis vid högskolan i Bergen. Hon anser att det är viktigt att kunna reflektera över den egna yrkesutövningen, tänka efter vad man kan och framför allt vad man inte kan! Alla måste kunna medge att de alltid har ett behov av kunskap. Och då måste man lära sig hur man hittar den genom att t.ex. söka i olika databaser. Men dessa kan vara komplicerade och kräver ofta att man använder sig av bra sökord, påpekar hon. Värdera kunskap Rydland Olsen menar att det även är viktigt att lära sig att värdera forskningen man hittar på de olika webbplatserna. Det är allt för enkelt att fortsätta att göra saker på samma sätt som man alltid har gjort, och många är skeptiska till att ändra sina metoder. Att fråga en kollega om råd håller inte alltid, och teori och praktik räcker heller inte alltid. Även om det kan ta lång tid innan ny forskning tillämpas i praktiken är det viktigt för alla att följa med i utvecklingen inom sitt område, säger hon. Använd Internet Om man inte har erfarenhet av att söka på stora webbplatser som Cochrane, PubMed och liknande kan man få bra hjälp av biblioteket och bibliotekarien. Bland norska webbplatser rekommenderar Rydland Olsen Helsebiblioteket.no. Hon inser att det kan vara ett stort steg för många, men att ökad kunskap är viktig för alla yrkesverksamma människor. Och från och till måste man stanna upp och fråga sig själv varför man gör som man gör! Hela föredraget med tips på bra sökkriterier kan laddas ner från: Kunskapsbasert praksis en modell for faglig oppdatering. Personalen är viktigast! SVANHILDUR JÖNSDOTTIR Human Resource Management (HRM) kan definieras på många olika sätt. Men en definition är att det innefattar personalarbetet och kommunikationen på en arbetsplats. I dag är sjuksköterskeyrket komplext och kräver ofta specialkunskaper och mycket erfarenhet för att man ska lyckas. För olika organisationer är det helt avgörande att man har hög kompetens för att överleva och inte minst för att kunna behålla bra personal. Kommunikation Svanhildur Jönsdottir är anställd vid universitetet på Island där hon håller olika kurser för operationssjuksköterskor. Hon betonar vikten av god kommunikation för att alla ska kunna nå sina mål. 11

12 12 Det är först när kommunikationen fungerar som de anställda trivs och kan göra ett bra jobb och anställda som trivs med sina arbeten stannar kvar. En nöjd anställd ger bättre service än en som är missnöjd. Det är bra för både kollegerna och organisationen, hävdar hon. Återkoppling På Island är det brist på sjuksköterskor och sjukhusen får kämpa hårt för att behålla sin personal. Då måste de förstå att en anställd är en levande människa och inte en maskin. Jönsdottir menar att det kan förhindra konflikter på arbetsplatsen, skapa utrymme för större flexibilitet och bättre stämning. Hon hävdar att något av det viktigaste som ska till för att anställda ska trivas på arbetet är att de får återkoppling från sina chefer. Chefer som inte ger sådan återkoppling riskerar att de anställda slutar och söker sig till arbetsplatser där de har förstått hur viktigt det är att kommunicera med personalen. Cheferna får inte glömma att berömma dem som arbetar hårt och gör ett bra jobb varje dag. Det är framtidens arbetsliv, menar Jönsdottir. Hela föredraget kan laddas ner från: Human Resource Management Patienten i första rummet! RUTH HJULER MELAND OCH GRETE SCHELDERUP Stora förändringar Ruth Hjuler Meland är ansvarig operationssjuksköterska och Grete Schelderup är avdelningssjuksköterska. De har över ögonpatienter per år. Bägge har varit anställda vid sjukhuset i många år och har sett stora förändringar i tekniker och operationsmetoder. De hade en stark önskan om att alla patienter som ska opereras vid ögonkliniken skulle få information om ingreppet så att de kunde känna sig trygga. Översikt De gjorde därför en schematisk översikt där patienten kan följa operationsdagen. Schemat hjälper inte bara patienten utan det gör också att kvaliteten på det som ska ske under loppet av dagen blir så bra som överhuvudtaget är möjligt. Först står patientens diagnos, därefter följer upplysningar om allt som ska ske under dagen vad gäller själva behandlingen. Dessutom finns upplysningar om uppföljning efter operationen. Patienttrygghet Schemat gör det också enklare för operationssjuksköterskorna att kontrollera om patienten har förstått det som står där, något som ger bättre trygghet för patienten. Patientens psykiska tillstånd är också viktigt och de behöver veta om vederbörande t.ex. klarar av att ligga på ett operationsbord. Även om operationssjuksköterskorna jobbar effektivt och har många operationer per dag är det viktigt att de dessutom är medmänniskor. Då de gjorde ett uppföljningsschema svarade precis alla ja på frågan om de kunde tänka sig att operera sig på kliniken igen! Ruth Hjuler Meland och Grete Schelderup är stolta över att de har fått erkännande för jobbet de gör och sättet de lägger upp sitt arbete på. Avdelningen har liten personalomsättning och får ros från både patienter och anhöriga. Deras slutsats är därför att kvalitetstänkande lönar sig! De fick Kvalitetspriset 2006 för att ha tagit fram ett schema som talar om för patienterna precis vad som kommer att ske före och efter en ögonoperation. De två operationssjuksköterskorna som arbetar vid avdelningen för ögonkirurgi på SUS (Stavangers universitetssjukhus) i Norge vill att alla patienter som kommer till dagkirurgin ska känna sig trygga både före och efter operationen. Alla fel måste anmälas! ELI ELIASSEN Det är mänskligt att fela. Alla gör fel och det enda riktiga är att anmäla det. Annars lär sig ingen av det. Sjuksköterskor som gör fel under en operation glömmer det aldrig. Det säger högskolelektorn vid högskolan i Bodø, Eli Eliassen. I sin mastersuppsats intervjuade hon fem sjuksköterskor som berättade om sina upplevelser.

13 Starka känslor Ingen vet helt säkert hur många patienter som dör i Norge på grund av så kallade olyckliga omständigheter. Eliassen tror det kan röra sig om mellan och 4 000, men det kan också vara fler. Fortfarande anmäls inte alla fel vidare, och då en av hennes informanter till slut berättade för sin chef på sjukhuset om felen hon hade begått fick hon ingen förståelse för att hon var så öppen. Alla gör fel Eliassen menar att alla fel som begås på ett sjukhus måste anmälas och dokumenteras för att man ska lära sig av det. Hon vet att man av tradition inte gör det i Norge, men att alla som gör fel måste lära sig att stå för situationen och lära sig av det som skett. Vårdpersonal gör fel, det är ingen hemlighet. Men som regel skyller man det inte på den enskilda personen. Det beror oftast på ett fel i systemet. Fortfarande ser det inte ut som om den gamla traditionen att skyla över fel inom vården har ändrat sig särskilt mycket, menar hon. Dra lärdom Sjukhusinfektioner kan vara ett svårt och komplext problem, som beror på komplikationer. De kan även uppstå på grund av en brist som är på gränsen till det försvarliga och då kallar Eliassen det olyckliga omständigheter och inte ett fel. En del av problemet med bristande anmälning menar hon antagligen beror på att de som anmäler tycker att det är jobbigt att anmäla fel som de själva har gjort. Och ännu värre kan det kännas att anmäla andras fel. För att komma åt denna olyckliga kultur menar Eliassen att felbehandling måste in som en del av utbildningen både för sjuksköterskor och för läkare. I stället för att göra som tidigare och stänga av en person som gjort ett fel, bör alla dra lärdom av det som skett. (Mastersuppsats: Operasjonssykepleie og feilhandlinger: Håndtering av feilhandlinger i operasjonsavdelinger. En studie av egne og andres efaringer) Finns inte tillgänglig på Internet. Handskens historia GERD ØDEGÅRD HAGEN Antiseptiska kirurgimetoder togs i bruk i slutet av 1800-talet. Men kemikalierna var starka och orsakade hudirritationer. I dag är användningen av kirurgiska handskar en självklar och nödvändig del av operationsklädseln. Det var britten Tomas Forster som 1878 fick patent på handskar för kirurgiska ingrepp. Smitta Bara vid Stavangers universitetssjukhus används det nästan operations- och undersökningshandskar per dag. Handsken fungerar som en skyddande barriär mellan vårdpersonal och patient. Handsken hindrar direktkontakt med var, avföring och liknande och förhindrar smitta av hepatit C och B och hiv. Undersökning Gerd Ødegård Hagen är operationssjuksköterska vid sjukhuset i Molde. År 2007 gjorde hon tillsammans med Halvard Arntzen en undersökning om handskpunktion vid operation. De fann att vid användning av dubbla handskar av typen Biogel Indicator, där en halmstråfärgad ytterhandske bärs över en färgad innerhandske, upptäckte man handskpunktioner hos vårdpersonal vid en tredjedel av alla genomförda operationer. Handskpunktioner förekom vid så mycket som åtta av tio proteskirurgiska ingrepp och vid nästan hälften av alla laparatomier. Handskpunktioner förekom oftast hos kirurgen, men också hos operationssjuksköterskorna och annan vårdpersonal. Punktionerna hade antagligen inte upptäckts om man hade använt enkla handskar. Vanesak Många kirurger har varit kritiska till användning av dubbla handskar därför att de menar att känseln i fingrarna minskar. De flesta studier visar ändå att efter en viss tillvänjning är fingerkänseln densamma som vid användning av enkla handskar. Inställningen till användning av handskar ändrar sig, och Gerd Ødegård Hagen berättar att i dag använder nästan alla kirurger vid sjukhuset i Molde självmant dubbla handskar. Det ökar tryggheten både för dem själva och för patienten. 13

14 14 Robotassisterad kirurgi ger operationssjuksköterskor nya utmaningar CHRISTINA E. BERGQUIST God morgon, robot! Det säger faktiskt operationssjuksköterskorna varje dag när de kommer till jobbet. Christina E. Bergquist jobbar som operationssjuksköterska på gynekologavdelningen vid universitetssjukhuset i Lund. Det har hon gjort sedan 1981 och har därmed varit med om stora tekniska framsteg inom kirurgin. NASA Nu har de två robotar på gynekologavdelningen och de har planer på att skaffa fler. Den robotassisterade kirurgin utvecklades av NASA, Stanford University Research och USA:s försvar i början av 1980-talet. Roboten sköts av kirurgen och följer alla hans handrörelser. På monitorn kan man se allt som sker på en tredimensionell bild. Den talar också om hur många gånger ett visst instrument har använts och när det t.ex. bara kan användas en gång till. Mindre smärta Bergquist berättar att patienter som opereras med robotassisterad kirurgi upplever mindre smärta. Det finns också andra fördelar, som minskad risk för trombos. Patienten kommer snabbare på benen och det är mindre risk för infektioner. Robotassisterad kirurgi är särskilt bra för cancerpatienter som då får kortare liggtid på sjukhuset. Ingreppet är mer precist eftersom kirurgen kommer närmare ådror och nerver än vid laparaskopi. Det är enklare för kirurgen som ser operationsområdet bättre på en tredimensionell bild, plus att roboten inte darrar på handen! Ny vardag För operationssjuksköterskorna vid kliniken innebär ökad användning av robotassisterad kirurgi en helt ny arbetsdag med andra rutiner. De får veta dagen innan vad som ska hända och när de kommer till jobbet säger de god morgon till roboten och kontrollerar armarna på den. De måste även kontrollera att alla sladdar och annan elektrisk utrustning fungerar som den ska. Patienten måste packas in i en slags värmemadrass och ha på varma skor för att inte bli nerkyld. Robotarmarna får inte tryckas mot patienten. Efter operationen kontrollerar de därför att patientens hud inte har fått några skador. Sen monterar de ner roboten och kontrollerar protokollen. Instrumenten ska ligga i ultraljusbad i 20 minuter innan de läggs i diskmaskinen och steriliseras. Bergquist berättar att själva instrumenthanteringen tar mycket tid eftersom gynekologi är nytt inom robotassisterad kirurgi. Men i dag är Lund bäst i hela Europa på denna typ av operationer och de får mycket beröm från leverantören. Framtiden Hon menar att detta blir operationssjuksköterskornas framtid. Arbetsuppgifterna bli andra än i dag med t.ex. rengöring av roboten. Men de har mycket kontakt med leverantören och ett nytt studieprogram kommer troligtvis att utvecklas för denna typ av operation. Bergquist säger att alla måste hänga med i denna utveckling och att utbildningen allt eftersom också kommer att anpassas till den nya verkligheten i operationssalen. Arbetslös? Hon påpekar dock att den robotassisterade kirurgin kan göra operationssjuksköterskorna nästan arbetslösa eftersom tekniken hela tiden förbättras. Men någon måste ändå finnas på plats och prata med patienterna och se till att de har de bra. Vi kan delta i den här utvecklingen genom att t.ex. undervisa patienten i hur en sådan här operation går till. Vi har ett gammalt yrke men vi måste själva följa med och ta ansvar för att planera vår yrkesmässiga framtid. Kanske vi en dag har både robotsköterskor och vanliga operationssjuksköterskor? (Working as an OR Nurse in Robot-assisted Laparoscopic Surgery). Finns inte på Internet. Piercing skapar problem vid operation MERETE EUGENIE HOLST Många patienter berättar inte om sina piercingar före en operation. Då står operationssjuksköterskan plötsligt inför ett problem. Piercingar i ansiktet är inget stort problem, de kan tas bort i god tid innan operationen. Det är piercingar på andra ställen på kroppen som kan ställa till en del problem.

15 Överraskning Merete Eugenie Holst är utvecklingsansvarig sjuksköterska vid den kirurgiska servicekliniken på Haukelands universitetssjukhus i Bergen. Hon berättar att operationssjuksköterskor allt oftare upptäcker piercingar hos sina patienter som de inte har berättat om. Några har piercingar i naveln, andra har dem i könsorganen. Det är en stor utmaning för oss att veta hur vi ska ta bort dem utan att patienten skadas under operationen, berättar hon. Antenn En piercing kan fungera som en antenn när man använder elektroniska instrument (diatermiapparater) och orsaka elektriska överslag. Diatermiapparater används vid de flesta operationer och kan ge patienten brännskador. Holst har själv varit tvungen att ta bort piercingar från patienter före operation. Som tur är har hon aldrig varit med om att någon har skadats under operation. Hon saknar nationella riktlinjer för hur vårdpersonalen ska förhålla sig till piercingar under operation. Själv har hon inte kunnat hitta någon litteratur om ämnet i de medicinska databaserna. Ett problem Holst påpekar att det finns riktlinjer för hur vårdpersonal ska hantera andra typer av smycken före en operation. Detta är ett verkligt problem i dag, och därför bör det utarbetas riktlinjer för hur vi ska förhålla oss till sådana kroppssmycken. På vår avdelning tar vi bort dem, men vi har själva lärt oss hur vi ska göra det utan att skada patienten. Det är nog många som inte vet hur man tar bort dem. Ska de skruvas ur eller ska man klippa sönder dem? Det kan till exempel vara farligt med piercing i tungan om patienten får narkos och vi måste veta hur vi ska förhålla oss till dessa nya problem. Öka medvetandet Många patienter vet inte om att de inte bör ha piercing under operation. Då måste patienterna informeras så att de kan tala om var på kroppen de har smycken. Det bästa är ju att de tar bort dem själva före operationen, men om de inte gör det måste de i alla fall vara skyldiga att informera oss om var på kroppen de har sådana smycken, tycker Holst. Hela föredraget kan laddas ner från: Hva bør en operasjonssykepleier vite om piercing? Yrkesmässigt omdöme på operationsavdelningen GRETHE M. DÅVØY Erfarna operationssjuksköterskor behärskar rutiner och regler, men vet när dessa inte är tillräckliga för att ge den bästa behandlingen. Olika operationssjuksköterskor har olika kunskaper. Yrkesskickligheten visar sig ofta i ovanliga situationer. Då får man använda sitt omdöme för att fatta beslut om vad som måste göras. Individuellt Grethe M. Dåvøy är operationssjuksköterska och högskolelektor vid högskolan Bergen. I sin mastersuppsats i operationssjukvård har hon intervjuat sju operationssjuksköterskor om hur deras yrkesmässiga omdöme har utvecklats. Hennes arbete visar att det kan finnas skillnader mellan nyutbildade och erfarna operationssjuksköterskor, även om ambitioner och engagemang kan vara likvärdiga. Samtidigt kan det finnas stora skillnader inom grupper av nyutbildade eller erfarna sjuksköterskor, eftersom ambitioner och engagemang varierar. Nyutbildade Nyutbildade och oerfarna saknar handlingskompetens, medan det yrkesmässiga omdömet utgör en viktig del av en erfaren operationssjuksköterskas handlingskompetens. För att ge bästa behandling måste man helt enkelt använda gott yrkesmässigt omdöme. Det kan till och med rädda liv. Tiden sätter dock begränsningar för utövandet av omdöme och bättre vård. I vården i Norge i dag, där man ska få ut så mycket som möjligt av varje krona, borde vi hellre fråga oss vilken kvalitet vi får för pengarna vi lägger på vården, säger Dåvøy. Inte kvalitet Hon anser att man i dag inte efterfrågar kvalitet utan kvantitet. Och då tappar man det yrkesmässiga omdömet. Dåvøy berättar att många har känt sig förolämpade när nya metoder visar sig vara bättre än dem man själv förordat och trott på. Men hon menar att ödmjukhet i den typen av situationer kan främja både den yrkesmässiga och den personliga utvecklingen. Hela undersökningen kan laddas ner från: Stå ikke med hendene i lomma! Faglighet er personavhengig. 15

16 Returadress: Joe Brig Art AB Korsgatan 3 SE Göteborg Sverige Alf Malmberg Säljchef och marknadsansvarig handskar Sverige Mobiltele: Mölnlycke Health Care Box , SE Göteborg Roger Allansson Produktspecialist Operation Mobiltele: Distrikt: Skåne, Kronoberg samt Blekinge Stina Jansson Produktspecialist Operation Mobiltele: Distrikt: V. Götaland samt Halland Alf Malmberg Säljchef och marknadsansvarig handskar Mobiltele: Distrikt: Uppsala, Gävleborg, Västmanland samt Dalarna Karin Mattsson Produktspecialist Operation Mobiltele: Distrikt: Stockholm och Gotland med ansvar för Biogel samt Hibi Antiseptics Henrik Rapp Produktspecialist Operation Mobiltele: Distrikt. Östergötland, Jönköping samt Kalmar Annika Thulin Produktspecialist Operation Mobiltele: Distrikt: Sörmland, Örebro samt Värmland Glenn Lundberg Produktspecialist Operation Mobiltele: Distrikt: Västernorrland, Jämtland, Västerbotten samt Norrbotten Eva Brunzell Produktspecialist ProcedurePak samt BARRIER. Ansvarig för dessa produktgrupper i Stockholm samt Gotland Mobiltele: Anders Husmark Marknadschef Sverige Tele: Ann Folin Clinical Nurse Co-ordinator, Region North Mobiltele Bobbo Hedblom Product Manager, Region North Mobiltele: Känner du någon mer som skulle vara intresserad av att få Säkra Händer? Skicka då in personens namn och adressuppgifter till Vi uppdaterar vår distributionslista inför varje nytt nummer av Säkra Händer. Tack för visat intresse. MÖLNLYCK HEALTH CARE, 2008 SÄKRA HÄNDER 2/08 3K PRODUCTION JOE BRIG ART AB PRINTED BY RONDO, GÖTEBORG 2008

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 Vilka smittor talar vi om? De tre viktigaste Hepatit B HIV

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa?

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Birgitta Åkesdotter Gustafsson Leg. Sjuksköt. Spec. Sjuksköt Operationssjukvård, Fil. Mag.

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Innan det händer Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom) Från patient till patient

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Anders Ekholm vvd www.iffs.se

Anders Ekholm vvd www.iffs.se Anders Ekholm vvd www.iffs.se Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården.

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Definitioner på glesbygd

Definitioner på glesbygd Sjukvård i glesbygd Definitioner på glesbygd Ställen där man får EU medel för att dra bredband. SCB allt som ej är tätort (max 200m mellan husen och mer än 200 inv) Glesbygdsverket, tätort >3000 inv, landsbygd

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Blekinge Antal vårdade per år Antal vårdade per 100 000 barn och år Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt 1. Transportolycksfall med fordon

Blekinge Antal vårdade per år Antal vårdade per 100 000 barn och år Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt 1. Transportolycksfall med fordon Appendix 2 till rapporten Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga. Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum, februari 2007 Barn, 0-17 år, som vårdats inskrivna på sjukhus

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

KOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill

KOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill KOSTNADSANALYS Transportstyrelsen Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers kompetens genom rekrytering, uthyrning

Läs mer

Står du inför prostatacancer?

Står du inför prostatacancer? Teknologin som gör detta möjligt: da Vinci kirurgisystem Din läkare ingår bland det växande antal kirurger över hela jorden som erbjuder da Vinci-kirurgi för en rad komplicerade tillstånd. da Vinci kirurgisystem

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Världen förändras och vi med den Svensk sjukvård i världsklass i avseendet medicinska resultat Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Världen förändras

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

Vem är du, Steriltekniker?

Vem är du, Steriltekniker? Vem är du, Steriltekniker? Steriltekniker utbildning, Sollefteå Lärcenter 300 YHp, 2014 Författare: Lana Nika Daragan Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker, 300

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Operationsavdelningen! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation.

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens

13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens 13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens Bakgrund Uppdrag Klinisk bibliotekarie på Hudiksvalls sjukhus sept. 2010 - maj 2011: 22 sjuksköterskor på en kirurgisk vårdavd. deltog en strävan att knyta biblioteket

Läs mer

ICD implantat (implanterbar cardioverter defibrillator) i kombination med kirurgisk diatermi Författare Monica Clomén

ICD implantat (implanterbar cardioverter defibrillator) i kombination med kirurgisk diatermi Författare Monica Clomén ICD implantat (implanterbar cardioverter defibrillator) i kombination med kirurgisk diatermi Författare Monica Clomén 1. Bakgrund Thoraxavdelningen på Universitetssjukhuset i Örebro, samt andra sjukhus,

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Länsstyrelsernas redovisning av insatser för fisketillsyn 2013

Länsstyrelsernas redovisning av insatser för fisketillsyn 2013 1/5 PM Datum Dnr Mottagare 2014-12-05 586-14 Länsstyrelserna Handläggare Direkt Stig Thörnqvist 010-698 62 65 Avdelningen för Fiskförvaltning stig.thornqvist@havochvatten.se Länsstyrelsernas redovisning

Läs mer

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

PARTNER-studien. Du har bjudits in för att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet.

PARTNER-studien. Du har bjudits in för att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet. Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-negativa partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är

Läs mer

Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern. PARTNER-studien

Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern. PARTNER-studien Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är

Läs mer

Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 2003-2020

Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 2003-2020 Indikationer för behandling inom ortopedi Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 23-22 Operation för diskbråck Operation för spinal stenos Operation för segmentell smärta

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger. Hans Rutberg

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger. Hans Rutberg Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger Hans Rutberg 0 Mikroorganismer smittar oavsett om de är resistenta eller ej! HUR FÅR VI GODA IDÉER ATT SMITTA OCH BLI RESISTENTA? Någon som behöver

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Robotkirurgi vid operation för prostatacancer

Robotkirurgi vid operation för prostatacancer Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 27 februari 2009. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten

Läs mer

Agria Incident En hästförsäkring för människor

Agria Incident En hästförsäkring för människor Agria Incident En hästförsäkring för människor Gäller från 2013 01 01 Världens första hästförsäkring för människor När du tecknar en av Agrias hästförsäkringar ingår alltid Agria Incident. Det är en olycksfallsförsäkring

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Pressmeddelande 2010-01-04

Pressmeddelande 2010-01-04 Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Villapanelrapport Februari 2010

Villapanelrapport Februari 2010 Villapanelrapport Februari 2010 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika områden. Det är en återkommande rapport

Läs mer

Olika vård beroende på var i Sverige man bor

Olika vård beroende på var i Sverige man bor Olika vård beroende på var i Sverige man bor Information om och behandling av Parkinsons sjukdom i Sverige April 2011 1 Förord Under hösten 2010 genomförde Parkinsonförbundet en enkätundersökning för att

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Respondenter med diagnos AS

Respondenter med diagnos AS Respondenter med diagnos AS Jag har ankyloserande spondylit (AS) Jag har återkommande ryggont Jag har inget av ovanstående men skulle vilja veta mer om inflammatorisk ryggsjukdom 100% 1473 0% 0 0% 0 Totalt

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger 0 Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Ca 10 procent av alla vårdplatser upptas av patienter med VRI Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län 29 november 2012 Birgitta Hall Kurator Sunderby Sjukhus Ann-Louise Svedberg Lindqvist Sjuksköterska Smittskydd

Läs mer

ACG Case-Mix System. Användarmöte 2012. Ensolution AB, +46 (0) 8-640 70 00, www.ensolution.se

ACG Case-Mix System. Användarmöte 2012. Ensolution AB, +46 (0) 8-640 70 00, www.ensolution.se ACG Case-Mix System Användarmöte 2012 Ensolution AB, +46 (0) 8-640 70 00, www.ensolution.se Program 09.30-10.00 Registrering och kaffe 10.00-10.10 Inledning av Andreas Johansson, Ensolution AB 10.10-10.30

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Enkätintervjuer sommaren 2012

Enkätintervjuer sommaren 2012 Enkätintervjuer sommaren 2012 Positionstema Alla framgångsrika destinationer väcker tydliga och positiva associationer hos sina målgrupper: Doft +Associationer =Uppsala nyrostat kaffe + kulturhistoria

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Sveriges villaägare om privatekonomin 2011. Rapport december 2010

Sveriges villaägare om privatekonomin 2011. Rapport december 2010 Sveriges villaägare om privatekonomin 2011 Rapport december 2010 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika områden.

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015 Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Det betyder att du lättare kan få sjukdomar om du har hiv.

Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Det betyder att du lättare kan få sjukdomar om du har hiv. Vad är hiv? I den här broschyren får du information om hiv. Informationen är både till dig som har hiv och till dig som inte har hiv. Den är också till dig som inte vet om du har hiv. Hiv är ett virus

Läs mer

Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 1 januari - 30 juni 2015. Rapport 2015:14

Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 1 januari - 30 juni 2015. Rapport 2015:14 Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige 1 januari - 30 juni 2015 Rapport 2015:14 Halvårsrapport januari - juni 2015 Register för företag som utstationerar arbetstagare

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Rätt klädd på jobbet

Rätt klädd på jobbet Rätt klädd på jobbet Regler för arbetskläder Angereds Närsjukhus Capio Lundby Närsjukhus Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förord Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar Pressmeddelande 2011-04-27 Inför arbetsmiljödagen den 28 april: Fyra av tio anställda i Stockholms län har besvär i nacke, skuldror och axlar Mer än fyra av tio anställda i Stockholms län, 42 procent,

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Sveriges villaägare om grannrelationer. Rapport september 2010

Sveriges villaägare om grannrelationer. Rapport september 2010 Sveriges villaägare om grannrelationer Rapport september 2010 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika områden.

Läs mer