Ögonkliniken Västmanland. Gun Söderholm studierektor. Handlingsplan ST-utbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ögonkliniken Västmanland. Gun Söderholm studierektor. Handlingsplan ST-utbildning"

Transkript

1 2014 Ögonkliniken Västmanland Gun Söderholm studierektor Handlingsplan ST-utbildning

2 Introduktion ST-läkare Placering Huvudhandledare Studierektor Verksamhetschef P Ögonkliniken Västmanland Gun Söderholm Mats Rosén Varmt välkommen till Ögonkliniken! Vårt mål är att du ska få en riktigt bra ST-utbildning hos oss. Placeringen startar med tre introduktionsveckor eftersom specialiteten kräver att du behärskar en grundläggande undersökningsteknik innan du kan ha egna mottagningspatienter. Om du inte har arbetat med Cosmic tidigare kommer introduktionsperioden att omfatta fyra veckor. Första dagen räknar vi med att du bekantar dig med vår personal, lär känna våra lokaler och får behörigheter till de dataprogram som behövs i verksamheten. Vecka 1 Två förmiddagar med huvudhandledaren (gles mottagning) för genomgång/träning av undersökning i spaltlampa med och utan försättslinser samt oftalmoskopi En förmiddag med optometrist Två eftermiddagar med sköterskor/undersköterskor som förbereder ögonläkarmottagningar En förmiddag med ögonsköterska som utför ögonbottenfotografering och angiografier En eftermiddag med ögonsköterska som utför synfält Vecka 2 Två förmiddagar med huvudhandledaren (gles mottagning) för genomgång/träning av undersökning i spaltlampa med och utan försättslinser samt oftalmoskopi Två förmiddagar med optiker (mottagning med refraktionering) - obs reducerat patientantal En förmiddag med ortoptist En eftermiddag med ögonsköterska som har glaukommottagning (instruktion mätning av ögontryck) Med jourläkare på em (sidookular) Vecka 3 Fördjupning inom undersökningsteknik med fortsatt träning på patientfall (mottagning med den personalkategori som är bäst lämpad för inlärning av det aktuella momentet) Två förmiddagar med optiker (mottagning med refraktionering och tårsekretionsmätningar) En förmiddag på ögonoperation Efter dessa tre veckor ska du behärska grunderna i refraktionering och användande av korscylinder. Du ska kunna mäta Goldmannapplanationstryck och klara av att utföra en basal undersökning av ögats främre och bakre segment i spaltlampa samt direkt och indirekt oftalmoskopi. Introduktion till ST-läkare Ögonkliniken Västmanland 2014 Sid 1(3)

3 Månad 1-6 Egna patienter from vecka 4. Alla patienter, utom vissa jourfall, förbereds själv. Första mottagningsveckan 2 pat/fm, 3 jourfall/em. Därefter en mottagningspatient per timme eller ett jourfall var 45:e minut. Det första halvåret får du räkna med att vara dagjour nästan varje em. Under detta halvår har en senior kollega avsatt tid för att svara på dina frågor om aktuella patienter. Efter tre månader brukar man få delta i jour/beredskap under kvällar, nätter och helger. Månad 7-12 En mottagningspatient var 45:e minut. Månad En mottagningspatient var 30:e minut. Under utbildningen kommer huvudvikten att läggas på klinisk tjänstgöring under handledning. De första ett och ett halvt åren omfattas av introduktion och allmän tjänstgöring inklusive glaukom, neurooftalmologi, SLT, YAG och polikliniska operationer. Redan efter ett par månader får du ansvar för patienter med glaukom och misstänkt glaukom. Du kommer att bli PAL för patienter med kroniska ögonsjukdomar. Sedan följer två år där det ena har huvudvikt på barnoftalmologi, det andra på näthinnans sjukdomar. I vilken ordning placeringarna kommer varierar beroende på var i planen som dina ST-kollegor befinner sig. Under dessa två år behåller du patienter med neurooftalmologiska tillstånd och glaukom från din allmänna placering, men du får dessutom möjlighet att förvärva kunskaper inom barnoftalmologi respektive näthinnans sjukdomar. Du får fortsätta med SLT, YAG och polikliniska operationer. En tre månader lång sidoutbildning planeras in under de första fyra åren. Sidoutbildningen förläggs företrädesvis på universitetsklinik med stor verksamhet inom kirurgisk retina och i första hand på klinik med ett regionalt avtal med Landstinget Västmanland (för närvarande Ögonkliniken USÖ). Ditt individuella vetenskapliga arbete inklusive en kurs i vetenskapsmetodik beräknas ta tio veckor i anspråk. Du ska också utföra ett kvalitets- och utvecklingsarbete under cirka två veckors tid. Det sista året ägnas åt komplettering och fördjupning samt auskultation inom orbita/ögononkologi vid S:t Eriks Ögonsjukhus och om möjligt även auskultation vid enhet med neurooftalmologisk inriktning. Introduktion till ST-läkare Ögonkliniken Västmanland 2014 Sid 2(3)

4 I dagsläget ingår tio SK-/ST-kurser inom ämnet Ögonsjukdomar. Socialstyrelsen ansvar för de statligt finansierade SK-kurserna som läkare går under sin specialisttjänstgöring (http://www.socialstyrelsen.se/sk-kurser). Sveriges Ögonläkarförening erbjuder dessutom Lipus-granskade kurser i SÖFs regi (http://swedeye.org/utbildning/utbildningsinfo). Till det kommer kurser i medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete, handledarutbildning och ledarskapsutbildning. De sistnämnda kurserna ges av Landstinget Västmanland och söks via Kompetensplatsen. Vårt riktmärke är att du kan gå maximalt två kurser per termin. Du får dessutom delta i ST-dagar inom Uppsala-Örebroregionen. För närvarande anordnas en ST-dag per termin. Under barnplaceringen räknar vi med att du är med vid ett regionalt barn- och skelningsmöte. Vi erbjuder dig även att delta i ett möte i Svenska Glaukomklubbens regi. Vi förutsätter att du är aktiv vid interna utbildningsmoment på kliniken. Till dessa utbildningsmoment räknas bland annat bildronder (fn onsdag kl ), så kallade stormöten (cirka 8 förmiddagar per år) och andra utbildningsmöten som ordnas för samtliga läkare på kliniken. Du kommer att vara programansvarig för stormötena i minst ett år under din ST-tid. Vi utgår ifrån att du efter varje SK- /ST-kurs gör ett referat på nästföljande stormöte. Som ST-läkare kommer du att handleda medicine kandidater och AT-läkare. Även ST-läkare från andra specialiteter kommer att få ta del av din kompetens när de är placerade på Ögonkliniken. Vi föreslår att du bildar ett nätverk tillsammans med Ögonklinikens övriga ST-läkare. Tid kommer att avsättas en fredag förmiddag per månad för en nätverksträff. Denna tid kan tex disponeras för referat av litteratur och fallgenomgångar. Nätverket kan också vid behov bjuda in någon av specialisterna för fördjupning inom något ämne. Vi utgår ifrån att du avlägger svensk specialistexamen i Sveriges Ögonläkarförenings regi och/eller europeisk specialistexamen i EBO:s regi (EBO = European Board of Ophthalmology). Inför avläggande av specialistexamen erbjuds du två veckors studietid med lön. Vi vill påminna om att det i alla lägen är viktigt att du tar ett eget ansvar för din kompetensutveckling utifrån Socialstyrelsens föreskrifter. Glöm inte att dokumentera. Dokumentationen kan med fördel ske via ST-ogon.se (https://www.st-ogon.se/). Lycka till! Introduktion till ST-läkare Ögonkliniken Västmanland 2014 Sid 3(3)

5 Ögonkliniken Tjänstgöringsplan/ST Namn: Ögonkliniken Västmanland Tjänstgöringstid: minst 60 månader vid 100 % tjänstgöringsgrad Medicinskt delmål Övriga delmål Hur/Var Tid Tidsplan 1,2, 3, 4, 5, 9, 10, 11, , Introduktion och 18 månader allmän tjänstgöring inkl glaukom, neurooftalmologi, SLT, YAG och polikliniska operationer 8, 12, , Barnoftalmologi 12 månader 6, 7, , Retina 12 månader Kvalitetsarbete 2 veckor 7, , Sidoutbildning 3 månader Vetenskapligt arbete inkl 10 veckor kurs i vetenskapsmetodik 3, 4, 5, 9, 10, 11, , Slutår med komplettering och fördjupning samt auskultation vid S:t Eriks Ögonsjukhus (onkologi/orbita) och vid enhet med neurooftalmologisk inriktning 12 månader

6 UTBILDNINGSPLAN/ST Namn: UTBILDNINGSPLAN FÖR ST-LÄKARE Utbildningsplanen är ett dokument som tillsammans med tjänstgöringsplan utgör ST-läkarens utbildningsprogram enligt 3 kap. 3 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring (SOSFS 2008:17). En utbildningsplan skrivs för varje delmål. Utbildningsplanen är uppbyggd utifrån författningens modell enligt följande: Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning I raderna under skall målet skrivas in, liksom metoder för lärande och uppföljning avseende just detta mål: (enligt målbeskrivningen) (föreskriften*/allmänna rådet** enligt målbeskrivningen) (enligt målbeskrivningen) Föreskrift* innebär obligatorisk metod för målet i fråga och har med nödvändighet en uppföljning. Allmänt råd** är de metoder för lärande som är nämnda men inte har någon definierad uppföljning i rutan för detta. Även allmänna råd bör följas och man ska ha mycket tungt vägande skäl om man inte ska följa dem. Vad som följer nedanför dessa rader i utbildningsplanen är ett arbetsinstrument att använda för att strukturera innehållet i ST-utbildningen med plats för stor kreativitet. Mål/Eftersträvad kompetens Ämne Tjänstgöringsplats(er) Antal veckor / månader Kompletterande utbildning (kurser, seminarier, konferenser, litteratur- tidskriftsstudier, auskultation, styrd mottagning etc.) Bedömning/Utvärdering (tex handledningssamtal, medsittning, videoinspelning, journalgenomgång, självvärdering, Specialistkollegium, ömsesidig feedback enligt plan) Utbildningsplan ST Ögonkliniken Västmanland version 2014 Sid 1(14)

7 UTBILDNINGSPLAN/ST Namn: Delmål 1 Optik och refraktionering Metoder för lärande Uppföljning Teoretiska kunskapsmål Tjänstgöringsplats Tid Kompletterande utbildning Bedömning/Utvärdering Ingående kunskap om Kunskap om Synkrav för olika typer av körkort Principerna för optik och refraktionering Ögonklinken Västmanland Olika typer av glas (exempelvis monofokala, bifokala, progressiva) Praktiska kunskapsmål Behärska Subjektiv refraktionering Mätning av refraktion med autorefraktometer Ögonklinken Västmanland Glasförskrivning till vuxna Manuell och automatiserad keratometri Initialt handlägga och diagnostisera aniseikoni Kurs: Praktisk optik Kurs: Barnoftalmologi, strabism och praktisk optik Litteratur: American Academy of Ophthalmology, Basic and Clinical Science Course (tillämpliga avsnitt av del 3) Auskultation: Sjukhusoptiker, Optometrist Förberedelse och refraktionering av egna mottagningspatienter första halvåret Intyg om godkänd kurs utfärdat av kursledare Intyg om godkänd klinisk tjänstgöring och uppnådd kompetens utfärdat av aktuell handledare Handledningssamtal Specialistkollegium Utbildningsplan ST Ögonkliniken Västmanland version 2014 Sid 2(14)

8 UTBILDNINGSPLAN/ST Namn: Delmål 2 Undersökningsmetoder inom oftalmologin Metoder för lärande Uppföljning Teoretiska kunskapsmål Tjänstgöringsplats Tid Kompletterande utbildning Bedömning/Utvärdering Ingående kunskap om Tolkning av ögonbottenbilder Tolkning av manuell perimetri Ögonklinken Västmanland Tolkning av datoriserad perimetri Kunskap om Pakymetri Metoder för avancerad avbildning av fundus (exempelvis OCT, HRT) Tolkning av fluoresceinangiografi Tolkning av Lees skärm Minst en alternativ metod för mätning av ögontryck Undersökning av synfält med manuell perimeter Minst en typ av biometri Kännedom om Korneal topografi/tomografi Pupillometri Aberrometri Fotografering av korneas endotel Tolkning av ICG-angiografi Elektrofysiologi, EOG, mörkeradaptation och VEP Praktiska kunskapsmål Behärska Basal ögonundersökning Direkt och indirekt oftalmoskopi (monokulär) Ögonklinken Västmanland Fundusundersökning med handhållen lins (exempelvis Volk) Fundusundersökning med kontaktglas Applanationstonometri med Goldmanntonometer Gonioskopi Ultraljudsundersökning av ögat med B-scan Undersökning av synfält med datoriserad perimeter Färgsinnesprövning med pseudoisokromatiska tavlor Amslers nät Exoftalmometri (exempelvis Hertel) Kurs: Kornea och konjunktiva Kurs: Näthinnans sjukdomar Kurs: Ögononkologi, rekonstruktiv ögonkirurgi (plastikkirurgi) samt orbitas sjukdomar Teoretiska studier Medsittning: Ögonläkare, Ögonsjuksköterska Intyg om godkänd kurs utfärdat av kursledare Intyg om godkänd klinisk tjänstgöring och uppnådd kompetens utfärdat av aktuell handledare Handledningssamtal Specialistkollegium Utbildningsplan ST Ögonkliniken Västmanland version 2014 Sid 3(14)

9 UTBILDNINGSPLAN/ST Namn: Delmål 3 Ögats yttre delar, adnexa och orbita (ögonlock, ögonmuskler, tårvägar, tårkörtel och orbita) Metoder för lärande Uppföljning Ingående kunskap om Kunskap om Kännedom om Teoretiska kunskapsmål Tjänstgöringsplats Tid Kompletterande utbildning Bedömning/Utvärdering Diagnostik och handläggning av benigna och maligna ögonlocksförändringar (exempelvis entropion, ektropion, chalazion, basalcellscancer) Diagnostik och handläggning av blefarit Diagnostik av torra ögon Ögonlockets anatomi och funktion Anatomi och sjukdomar i tårvägarna Indikationer och tekniker för tårvägskirurgi Ögonmusklernas och orbitas anatomi Endokrin oftalmopati Diagnostik, differentialdiagnostik av processer i orbita Indikationer för undersökning av bulb och orbita med datortomografi och MRT Metoder för kirurgisk reparation av tårvägsskada Praktiska kunskapsmål Ögonklinken Västmanland Behärska Spolning av tårkanalen Ögonklinken Handläggning av mindre ögonlocksskada (ej inkluderande tårvägar) Västmanland Initialt handlägga Orbitatrauma Processer i orbita Tårvägshinder Skador i ögonlock och tårvägar, sluten respektive öppen bulbskada Endokrin oftalmopati Kurs: Kornea och konjunktiva Kurs: Ögononkologi, rekonstruktiv ögonkirurgi (plastikkirurgi) samt orbitas sjukdomar Auskultation: 2 veckor S:t Eriks Ögonsjukhus vid enheten för onkologi/orbita Litteratur: American Academy of Ophthalmology, Basic and Clinical Science Course (tillämpliga avsnitt av del 4, 7 och 8) Intyg om godkänd kurs utfärdat av kursledare Intyg om godkänd klinisk tjänstgöring och uppnådd kompetens utfärdat av aktuell handledare Handledningssamtal Medsittning specialist ansvarig för området Specialistkollegium Utbildningsplan ST Ögonkliniken Västmanland version 2014 Sid 4(14)

10 UTBILDNINGSPLAN/ST Namn: Delmål 4 Ögats främre segment (konjunktiva, kornea, sklera och lins) Metoder för lärande Uppföljning Teoretiska kunskapsmål Tjänstgöringsplats Tid Kompletterande utbildning Bedömning/Utvärdering Ingående kunskap om Indikationer för kataraktkirurgi Postoperativ bedömning och handläggning av Ögonklinken Västmanland patienter som genomgått kataraktkirurgi Diagnostik och handläggning av efterstarr (PCO) Diagnostik, differentialdiagnostik och handläggning av infektiösa keratiter Handläggning av recidiverande kornealerosion Primär bedömning och diagnostik av sluten respektive öppen bulbskada Kunskap om Tekniker för kataraktkirurgi Principer för bestämning av IOL-styrka Komplikationer till kataraktkirurgi och deras handläggning Olika typer av katarakt och deras etiologi Korneas anatomi, histologi och fysiologi Degenerationer och dystrofier i kornea (exempelvis Fuchs endoteliala dystrofi, keratokonus) Kunskap om handläggning av immunologiska förändringar i kornea och sklera Diagnostik och behandling av benigna och maligna tumörer Kunskap om olika typer av lokalanestesi av ögat Kännedom om Linsens embryologi, anatomi, histologi och åldrande Olika typer av kontaktlinser medicinska och övriga indikationer Tekniker för kornealtransplantation Postoperativ bedömning och handläggning av patienter som genomgått ingrepp i kornea Tekniker för refraktiv kirurgi Korneala stamceller och korneal sårläkning Indikationer och principer för transplantation av amnionhinna Kurs: Kornea och konjunktiva Kurs: Linsens sjukdomar/refraktiv kirurgi Kurs: Ögononkologi, rekonstruktiv ögonkirurgi (plastikkirurgi) samt orbitas sjukdomar Litteratur: American Academy of Ophthalmology, Basic and Clinical Science Course (tillämpliga avsnitt av del 8 och 11) Intyg om godkänd kurs utfärdat av kursledare Intyg om godkänd klinisk tjänstgöring och uppnådd kompetens utfärdat av aktuell handledare Handledningssamtal Medsittning specialist ansvarig för området Specialistkollegium Utbildningsplan ST Ögonkliniken Västmanland version 2014 Sid 5(14)

11 UTBILDNINGSPLAN/ST Namn: Praktiska kunskapsmål Behärska YAG-kapsulotomi Inläggning och avlägsnande av bandagekontaktlins Ögonklinken Västmanland Odling och virusisolering från konjuktiva och kornea Avlägsnande av konjunktivala och korneala främmande kroppar Självständigt handlägga Avlägsnande av stygn från öga/ögonlock Initialt handlägga Okulär skada Ha närvarat vid Reparation av korneal/skleral penetration eller liknande ingrepp Kataraktkirurgi Medsittning. Delmål 5 Uvea Metoder för lärande Uppföljning Ingående kunskap om Kunskap om Behärska Teoretiska kunskapsmål Tjänstgöringsplats Tid Kompletterande utbildning Bedömning/Utvärdering Utredning och behandling av akut och kronisk uveit Komplikationer vid uveit Uveas och skleras anatomi, fysiologi och immunologi Etiologi, klassifikation och systemassocierande skleriter och uveiter Utredning och behandling av uveit hos barn Utredning och behandling av sklerit och komplikationer till sklerit Subkonjunktivala och/eller subtenonala korisoninjektioner Praktiska kunskapsmål Undersökning av främre kammaren, iris, glaskroppen, pars plana, retina och retinala kärl Ögonklinken Västmanland Ögonklinken Västmanland Kurs: Uveas sjukdomar Litteratur: American Academy of Ophthalmology, Basic and Clinical Science Course (tillämpliga avsnitt av del 9) Intyg om godkänd kurs utfärdat av kursledare Intyg om godkänd klinisk tjänstgöring och uppnådd kompetens utfärdat av aktuell handledare Handledningssamtal Medsittning specialist ansvarig för området Specialistkollegium Utbildningsplan ST Ögonkliniken Västmanland version 2014 Sid 6(14)

12 UTBILDNINGSPLAN/ST Namn: Delmål 6 Näthinnans medicinska sjukdomar Metoder för lärande Uppföljning Teoretiska kunskapsmål Tjänstgöringsplats Tid Kompletterande utbildning Bedömning/Utvärdering Ingående kunskap om Diagnostik, uppföljning och handläggning av DRP Teorin kring laserbehandling av DRP Ögonklinken Västmanland Retinala vaskulära ocklusioner Fuktig/torr AMD samt andra makulaförändringar Hyalosis, Synchysis scintillans Korioidala naevus Tumörer i bakre segmentet Kunskap om Tolkning av U-ljud (A- och B-scan) Tolkning av OCT Kännedom om Näthinnans embryologi, anatomi, histologi och funktion Korioideas anatomi och fysiologi Hereditära retinala degenerationer ERG/mfERG/EOG/VEP Praktiska kunskapsmål Behärska Ultraljud (B-scan) Panretinal scatterbehandling Ögonklinken Västmanland Självständigt handlägga Retinopati vid diabetes mellitus och hypertension Retinala vaskulära ocklusioner Atrofisk (torr) AMD Initialt handlägga Makulaödem vid diabetes mellitus Exsudativ (våt) AMD Kurs: Diabetes och ögonkomplikationer Kurs: Näthinnans sjukdomar Kurs: Ögononkologi, rekonstruktiv ögonkirurgi (plastikkirurgi) samt orbitas sjukdomar Auskultation: 2 veckor S:t Eriks Ögonsjukhus vid enheten för onkologi/orbita Litteratur: American Academy of Ophthalmology, Basic and Clinical Science Course (tillämpliga avsnitt av del 2 och 12) Fotokoagulation : ett pass per vecka Diabetesscreeningmottagning Intyg om godkänd kurs utfärdat av kursledare Intyg om godkänd klinisk tjänstgöring och uppnådd kompetens utfärdat av aktuell handledare Handledningssamtal Medsittning specialist ansvarig för området Specialistkollegium Utbildningsplan ST Ögonkliniken Västmanland version 2014 Sid 7(14)

13 UTBILDNINGSPLAN/ST Namn: Delmål 7 Näthinnan och glaskroppens kirurgiska sjukdomar Metoder för lärande Uppföljning Teoretiska kunskapsmål Tjänstgöringsplats Tid Kompletterande utbildning Bedömning/Utvärdering Ingående kunskap om Kunskap om Orsaker till glaskroppsblödning Diagnostik av retinalruptur Tumörer i bakre segmentet Etiologi och klinisk bild hos olika Ögonklinken Västmanland Sidoutbildning Ögonkliniken USÖ glaskroppsgrumlingar Olika typer av retinalkirurgi Indikationer för diabeteskirurgi Kirurgiska makulasjukdomar Indikationer för intravitreala injektioner Olika typer av glaskroppskirurgi Postoperativ uppföljning av kirurgi i bakre segmentet Kännedom om Glaskroppens embryologi, anatomi, histologi och fysiologi och åldrande Teorin kring intravitreala injektioner vid retinala sjukdomar Praktiska kunskapsmål Behärska Fotokoagulation av retinala hål och rupturer Ögonklinken Initialt handlägga Perifera retinala degenerationer Provtagning från och injektion av antibiotika i glaskroppsrummet Bulbruptur/intraokulär främmande kropp Bakteriell endoftalmit Penetrerande ögontrauma Perforerande ögontrauma Näthinneavlossning Västmanland Ha närvarat vid Amotiooperation och vitrektomi Intravitreal injektionsbehandling Evisceration eller enukleation Kurs: Näthinnans sjukdomar Kurs: Ögononkologi, rekonstruktiv ögonkirurgi (plastikkirurgi) samt orbitas sjukdomar Litteratur: American Academy of Ophthalmology, Basic and Clinical Science Course (tillämpliga avsnitt av del 2 och 12) Intyg om godkänd kurs utfärdat av kursledare Intyg om godkänd klinisk tjänstgöring och uppnådd kompetens utfärdat av aktuell handledare Handledningssamtal Medsittning specialist ansvarig för området Specialistkollegium Utbildningsplan ST Ögonkliniken Västmanland version 2014 Sid 8(14)

14 UTBILDNINGSPLAN/ST Namn: Delmål 8 Synsinnets utveckling/barnoftalmologi Metoder för lärande Uppföljning Teoretiska kunskapsmål Tjänstgöringsplats Tid Kompletterande utbildning Bedömning/Utvärdering Ingående kunskap om Syn- och refraktionsutveckling hos barn Handläggning av olika typer av brytningsfel hos Ögonklinken Västmanland barn Orsaker till synnedsättning hos barn Amblyopi Latent och manifest strabism Pseudostrabism Kunskap om Diagnostik och handläggning av ptos Principer för handläggning av ROP Principer för handläggning av retinoblastom Diagnostik och principer för handläggning av katarakt och glaukom hos barn De vanligaste kongenitala anomalierna som påverkar synen Praktiska kunskapsmål Behärska Visusprövning på barn Skiaskopi Ögonklinken Västmanland Glasögonförskrivning till barn Undersökning av binokulärseendet, ögonens ställning, rörelser och cover test Klinisk utvärdering av patient med strabism Bedömning av ögonbottenreflex hos spädbarn Indirekt oftalmoskopi på barn Självständigt handlägga Bedömning av ackommodationsförmågan Ha närvarat vid Tårvägsingrepp (exempelvis sondering av barn) Strabismkirurgi Kurs: Barnoftalmologi, strabism och praktisk optik Barnregionskelmöte under barnplaceringen Litteratur: D Taylor & C Hoyt - Pediatric Ophthalmology and Strabismus Ortoptist 5 fm under vecka 1 Optometrist 2 fm under vecka 2 Barnmottagning 2 pass/vecka Barnrond tis em Sondering av barn 1 pass/år Skeloperation 2-3 pass/år Intyg om godkänd kurs utfärdat av kursledare Intyg om godkänd klinisk tjänstgöring och uppnådd kompetens utfärdat av aktuell handledare Handledningssamtal Medsittning specialist ansvarig för området Specialistkollegium Utbildningsplan ST Ögonkliniken Västmanland version 2014 Sid 9(14)

15 UTBILDNINGSPLAN/ST Namn: Delmål 9 Glaukom Metoder för lärande Uppföljning Ingående kunskap om Kunskap om Kännedom om Teoretiska kunskapsmål Tjänstgöringsplats Tid Kompletterande utbildning Bedömning/Utvärdering Klassifikation och genes till de olika typerna av glaukom Principer för olika typer av synfältsundersökningar Sambandet mellan pakymetri och IOP Teorin kring trycksänkande behandling (farmakologisk, laser och kirurgisk) Anatomi och teori om kammarvätskans produktion och avflöde Sambanden mellan synnervsskada / nervfiberlagerdefekt och synfältspåverkan OCT/HRT av papillen Praktiska kunskapsmål Ögonklinken Västmanland Behärska Bedömning av kammarvinkeln med gonioskopi Bedömning av nervfiberlager och synnerv vid Ögonklinken Västmanland glaukom Tolkning av olika glaukomatösa synfältsdefekter Lasertrabekuloplastik YAG-laseriridotomi Självständigt handlägga Kroniskt öppenvinkelglaukom Akut glaukom Initialt handlägga Sekundära glaukom Kurs: Glaukom Utbildning i Svenska Glaukomklubbens regi Litteratur: European Glaucoma Society Terminology and Guidelines for Glaucoma Riktlinjer för glaukomsjukvården Genomgång av aktuellt glaukomvårdprogram med glaukomansvarig läkare Regelbunden diskussion angående handläggning av patientfall med glaukomansvarig läkare eller annan specialist inom glaukomteamet Handläggning av patienter med glaukom och misstänkt glaukom under hela ST-tiden med start efter ett par månaders tjänstgöring Intyg om godkänd kurs utfärdat av kursledare Intyg om godkänd klinisk tjänstgöring och uppnådd kompetens utfärdat av aktuell handledare Handledningssamtal Medsittning specialist ansvarig för området Specialistkollegium Utbildningsplan ST Ögonkliniken Västmanland version 2014 Sid 10(14)

16 UTBILDNINGSPLAN/ST Namn: Delmål 10 Neurooftalmologi Metoder för lärande Uppföljning Teoretiska kunskapsmål Tjänstgöringsplats Tid Kompletterande utbildning Bedömning/Utvärdering Ingående kunskap om Papillödem och dess bakomliggande orsaker Tolkning av neurologiska synfältsdefekter Ögonklinken Västmanland Kunskap om Olika pupillrubbningar Enkel/multipel ögonmuskelpares Nystagmus Anatomi och funktion synbanorna och synsinnet samt nervförsörjningen av ögonmuskler/ögonlock Kännedom om Olika färgsinnestester (kvalitativa och kvantitativa) samt förstå färgsinnesdefekter Praktiska kunskapsmål Behärska Bedömning av pupillreflexer Enkla synfältstest (enkelt och dubbelt Ögonklinken Västmanland konfrontationstest, färgmättnadstest) Neurooftalmologiskt status bedside Självständigt handlägga Arteritisk/icke-arteritisk AION Papillödem sekundärt till intrakraniell tryckstegring Optikusneurit Ögonmuskelpareser Pseudotumor cerebri Pseudotumor orbitae Initialt handlägga Pupillrubbning Ptos Nystagmus Exoftalmus Diplopi Kurs: Neuro-oftalmologi Litteratur: American Academy of Ophthalmology, Basic and Clinical Science Course (tillämpliga avsnitt av del 5), Hans Bynke: Neuro-oftalmologi. Auskultation under handledning vid enhet där neurooftalmologisk verksamhet bedrivs Remisser med neurooftalmologiska frågeställningar ges i första hand dubbeltid till ST-läkare för undersökning/bedömning Intyg om godkänd kurs utfärdat av kursledare Intyg om godkänd klinisk tjänstgöring och uppnådd kompetens utfärdat av aktuell handledare Handledningssamtal Medsittning specialist ansvarig för området Specialistkollegium Utbildningsplan ST Ögonkliniken Västmanland version 2014 Sid 11(14)

17 UTBILDNINGSPLAN/ST Delmål 11 Kännedom om inom området Barn Kännedom om inom området Hud Kännedom om inom området Infektion Kännedom om inom området Invärtesmedicin Kännedom om inom området Neurologi Kännedom om inom området Reumatologi Namn: Ögonsjukdomar associerade med andra sjukdomstillstånd Metoder för lärande Uppföljning Teoretiska kunskapsmål Tjänstgöringsplats Tid Kompletterande utbildning Bedömning/Utvärdering Albinism, Fetalt alkoholsyndrom, Juvenil idiopatisk artrit, Metabola sjukdomar, Prematurt födda, Shaken baby syndrome, Relevanta syndrom med genetiska orsaker (exempelvis Downs, Marfans) Atopiskt och seborroiskt eksem, Rosacea HIV, Borrelia, Herpesgruppens virus, Klamydia och andra bakteriella infektioner, Rubella, Svampinfektioner, Syfilis, Toxoplasmos, Toxocara, Tuberkolos Allergi, Ateroskleros, Diabetes, Graves sjukdom, Hyperkolesterolemi, Hypertoni, Inflammatoriska tarmsjukdomar, Koagulationsrubbningar, Maligna blodsjukdomar, Sarkoidos Duanes och Möbius syndrom, Facialispares, Horners syndrom, Huvudvärk, Intrakraniella processer som påverkar synbanorna, Marcus- Gunns syndrom, Multipel skleros, Myastenia gravis, Progressiv extern oftalmopati Mb Bechterew, Mb Behcet, Jättecellsarterit, Reiters syndrom, Reumatoid artrit, Sjögrens syndrom, Stevens Johnsons syndrom, Systematisk lupus erytematousus, Wegeners granulomatos Ögonklinken Västmanland Kurs: Kornea och konjunktiva Kurs: Näthinnans sjukdomar Kurs: Neuro-oftalmologi Litteratur: American Academy of Ophthalmology, Basic and Clinical Science Course (tillämpliga avsnitt av del 1) Intyg om godkänd kurs utfärdat av kursledare Intyg om godkänd klinisk tjänstgöring och uppnådd kompetens utfärdat av aktuell handledare Handledningssamtal Specialistkollegium Utbildningsplan ST Ögonkliniken Västmanland version 2014 Sid 12(14)

18 UTBILDNINGSPLAN/ST Namn: Delmål 12 Synrehabilitering Metoder för lärande Uppföljning Teoretiska kunskapsmål Tjänstgöringsplats Tid Kompletterande utbildning Bedömning/Utvärdering Kunskap om Kännedom om Det blinda barnets utveckling och hjälpbehov Hjälpmedel vid AMD Hjälpmedel vid olika synfältsdefekter (exempelvis Ögonklinken Västmanland Synenheten glaukom, RP, stroke, hjärntumör) Punktskrift och datasystem med tal och punkt Behärska Praktiska kunskapsmål Indikationer för kontakt med synpedagog, optiker eller kurator på en syncentral Indikationer för medicinska kontaktlinser Indikationer för synhjälpmedel Ögonklinken Västmanland Synenheten Kurs: Näthinnans sjukdomar Medsittning Barnhabiliteringsmöte 2 tillfällen under barnplaceringen En heldag med synpedagog Medsittning Intyg om godkänd kurs utfärdat av kursledare Intyg om godkänd klinisk tjänstgöring och uppnådd kompetens utfärdat av aktuell handledare Handledningssamtal Specialistkollegium Delmål Kommunikativ kompetens Teoretiska kunskapsmål Tjänstgöringsplats Tid Kompletterande utbildning Bedömning/Utvärdering Förmåga till God kommunikation med patient och anhörig Empatiskt bemötande av patient, t.ex. vid Ögonklinken Västmanland information om icke behandlingsbar åkomma Effektivt men ändå adekvat och noggrant tagande av anamnes Pedagogisk muntlig framställning (t.ex. internutbildning) Kunna skriva Adekvata remisser och remissvar Adekvata intyg (t.ex. synintyg, sjukintyg) och utlåtanden till olika instanser Undervisa medarbetare under handledning Referera ST- och SK-kurser på interna ögonläkarnöten Intyg om godkänd klinisk tjänstgöring och uppnådd kompetens utfärdat av aktuell handledare Handledningssamtal Medsittning Specialistkollegium Utbildningsplan ST Ögonkliniken Västmanland version 2014 Sid 13(14)

19 UTBILDNINGSPLAN/ST Namn: Kunskap om Delmål Kännedom om Ledarskapskompetens Teoretiska kunskapsmål Hur man handleder t.ex. yngre kollegor och andra medarbetare Förändrings-, prioriterings- och förbättringsinriktad verksamhetsutveckling Hälso- och sjukvårdens organisation och regelverk Ögonklinken Västmanland Kurs: Handledning Handleda medicinska kandidater under handledning Teoretiska studier Intyg om godkänd kurs utfärdat av kursledare Intyg om godkänd klinisk tjänstgöring och uppnådd kompetens utfärdat av aktuell handledare Handledningssamtal Specialistkollegium Praktiska kunskapsmål Genomgången kurs i ledarskap Kurs: Ledarskap Intyg om godkänd kurs utfärdat av kursledare Delmål Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Ingående kunskap om Kunskap om Kännedom om Självständigt utföra Teoretiska kunskapsmål Vetenskapligt syn- och förhållningssätt i det dagliga arbetet Användandet av kvalitetsregister i vården Att kritiskt granska och utvärdera den egna verksamheten Hälsoaspekter och prevention gällande synhotande ögonsjukdomar och skador (t.ex. prevention av ögonskador i arbete och fritid, folkhälsoaspekter på kontaktlinsanvändning och kosmetisk kirurgi) Praktiska kunskapsmål Skriftligt individuellt forskningsarbete under handledning (vetenskaplig artikel eller motsvarande) Kvalitetsarbete under handledning (PM, vårdprogram) Ögonklinken Västmanland Ögonklinken Västmanland Ögonklinken Västmanland 10 veckor 2 veckor Kurs: Vetenskapsmetodik Skriftligt individuellt arbete under handledning enligt vetenskapliga principer Arbetet ska ha anknytning till ögonspecialiteten Handledaren ska vara disputerad Kvalitets- och utvecklingsarbete under handledning Intyg om godkänd klinisk tjänstgöring och uppnådd kompetens utfärdat av aktuell handledare Handledningssamtal Specialistkollegium Intyg om godkänd kurs utfärdat av kursledare Intyg om godkänt skriftligt individuellt arbete utfärdat av aktuell handledare Intyg om godkänt kvalitets- och utvecklingsarbete utfärdat av aktuell handledare Utbildningsplan ST Ögonkliniken Västmanland version 2014 Sid 14(14)

20 Specialistkollegium Specialistkollegium hålls normalt en gång per år (om man har några ST-läkare att ta upp) och kan beröra en eller flera ST-läkare. Målet är att varje ST-läkare ska vara föremål för utvärdering en gång per år (om man inte är borta från hemmakliniken och tjänstgör vid annan verksamhet under längre tid). På specialistkollegium är följande personer med: studierektor, handledare för aktuella ST-läkare och utvalda kliniska instruktörer (specialister med särskilda medicinska ansvarsområden). Även klinikens schemaläggare för läkarna kan delta. ST-läkaren är inte med. Studierektor kallar. Handledare meddelar ST-läkare att nu är det dags för ST-läkaren att samla ihop sina dokument (feedback-instrument, sit-in, dokument från kurser, ovanliga fall mm) och lämna till handledare. Samtidigt får handledaren ett dokument (a) att fylla i och ST-läkaren ett dokument (b) att fylla i inför kollegiet. ST-läkaren lämnar sitt dokument ifyllt till handledare senast två dagar före kollegiet. Handledaren får också en enkät (c) att distribuera till de kliniska instruktörerna inför specialistkollegiet. Kliniska instruktörer lämnar en kopia på (c) till handledare senast två dagar före specialistkollegiet. Studierektor (alternativt en handledare) leder specialistkollegiet. Handledaren/handledarna föredrar sin ST-läkare utifrån dokument a, b och c. Sen går man laget runt bland kliniska instruktörer. Handledaren sammanställer omdömena till ett utvärderingsdokument (d) och ansvarar för att återkoppla innehållet från specialistkollegiet till ST-läkaren. Studierektor kan vara behjälplig. Vid bedömningen gör man en värdering av hur ST-läkarens kompetensutveckling varit i förhållande till hur länge utbildningen pågått. I de fall feed-backinstrumentet visar låga värden, dvs att det finns brister i ST-läkarens kompetensutveckling, bör det leda till förbättringar i dennes utbildningsprogram, i verksamhetens utbildningsinsatser eller, i förekommande fall, genom tydligare krav på STläkarens insatser (SOSFS 2008:17, 3 kap 7 ). Specialistkollegium Ögonkliniken Västmanland 2014 Sid 1(6)

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning Utbildningsplan ST Bilaga 1 Utbildningsplanen är ett dokument som tillsammans med tjänstgöringsplan utgör ST-läkarens utbildningsprogram enligt 3 kap. 3 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

Läs mer

Särskilda rekommendationer Checklista -teoretiska och praktiska kunskapsmål inom specialiteten ögonsjukdomar

Särskilda rekommendationer Checklista -teoretiska och praktiska kunskapsmål inom specialiteten ögonsjukdomar Särskilda rekommendationer Checklista -teoretiska och praktiska kunskapsmål inom specialiteten ögonsjukdomar ST-läkare: Handledare: 1 Optik och refraktionering Mål uppfyllt, Synkrav för olika typer av

Läs mer

ST-läkare: Handledare: Preliminär tidpunkt för uppnådd specialistkompetens: SVERIGES ÖGONLÄKAREFÖRENING. Swedish Ophthalmological Society

ST-läkare: Handledare: Preliminär tidpunkt för uppnådd specialistkompetens: SVERIGES ÖGONLÄKAREFÖRENING. Swedish Ophthalmological Society SVERIGES ÖGONLÄKAREFÖRENING Version: 2012-06-11 Swedish Ophthalmological Society Särskilda rekommendationer Checklista -teoretiska och praktiska kunskapsmål inom specialiteten ögonsjukdomar -ny version

Läs mer

Ögonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Ögonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Ögonsjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare. 1 ST-KONTRAKT 5 sidor ST-KONTRAKT i Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8 Kontraktsparter ST- läkare Huvudhandledare Verksamhetschef Studierektor Mål

Läs mer

Obstetrik och gynekologi

Obstetrik och gynekologi Obstetrik och gynekologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk farmakologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Kirurgiska specialiteter

Kirurgiska specialiteter Kirurgiska specialiteter Kirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk kemi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kärlkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Enskilda basspecialiteter

Enskilda basspecialiteter Enskilda basspecialiteter Allmänmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Klinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk genetik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

S p e c i a l i s t k o l l e g i u m

S p e c i a l i s t k o l l e g i u m S p e c i a l i s t k o l l e g i u m Specialistkollegium hålles normalt en gång per år (om man har några ST-läkare att ta upp) och kan beröra en eller flera ST-läkare. Målet är att varje ST-läkare ska

Läs mer

Öron-, näs- och halssjukdomar

Öron-, näs- och halssjukdomar Öron-, näs- och halssjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Reumatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Rehabiliteringsmedicin

Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Barn- och ungdomskirurgi

Barn- och ungdomskirurgi Barn- och ungdomskirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Smärtlindring. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Smärtlindring. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Smärtlindring Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Tilläggsspecialiteter

Tilläggsspecialiteter Tilläggsspecialiteter Akutsjukvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-KONTRAKT Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-läkare Verksamhetschef Delegerad specialist 1 Huvudhandledare ST-studierektor ST-läkarens anställning Division Verksamhetsområde Avsedd basspecialitet

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro

Läs mer

Anestesi och intensivvård

Anestesi och intensivvård Anestesi och intensivvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kärlkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Psykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Endokrinologi och diabetologi

Endokrinologi och diabetologi Endokrinologi och diabetologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav

Läs mer

Invärtesmedicinska specialiteter

Invärtesmedicinska specialiteter Invärtesmedicinska specialiteter Internmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk

Läs mer

Klinisk patologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk patologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk patologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion

Del 3: Checklista för inspektion Del 3: Checklista för inspektion Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. Obs! Svaren

Läs mer

Handkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Handkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Handkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Kontrakt för ST-läkare i allmänmedicin

Kontrakt för ST-läkare i allmänmedicin FoU-avdelningen ST-enheten Landstingets ledningskontor Kontrakt för ST-läkare i allmänmedicin Överenskommelse om utbildningens genomförande under specialiseringstjänstgöring Kontraktet gäller ST-läkare

Läs mer

Rättsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Barnkardiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Ortopedi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Ortopedi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Ortopedi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Nuklearmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Nuklearmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Nuklearmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun 1 (5) ST-kontrakt avseende specialistutbildning i Dokumentet gäller för HSF, Primärvården ST-läkare: Åtagande Specialiseringstjänstgöringen (ST) ska utformas utifrån Socialstyrelsens föreskrifter. Detta

Läs mer

Handlingsplan ST. Handlingsplan ST enligt SOSFS 2008:17 - Ögonkliniken HANDLINGSPLAN 1 (23) Ögonkliniken Västmanland

Handlingsplan ST. Handlingsplan ST enligt SOSFS 2008:17 - Ögonkliniken HANDLINGSPLAN 1 (23) Ögonkliniken Västmanland HANDLINGSPLAN 1 (23) Ögonkliniken Västmanland Handlingsplan ST Ögonsjukdomar enligt SOSFS 2008:17 Denna handlingsplan gäller enbart för läkare legitimerade före 30 april 2015. Övergångsregler gör det möjligt

Läs mer

Klinisk fysiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk fysiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk fysiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-06-10 Västmanlands sjukhus Västerås Fysiologkliniken Sjukhus Ort Klinik Madeleine Lindqvist-Beckman och Eva Persson Inspektörer Gradering

Läs mer

Hud- och könssjukdomar

Hud- och könssjukdomar Hud- och könssjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Allergologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Allergologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Allergologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Kardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kardiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) 1 Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten.

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 9 10 november 2016 Värnamo sjukhus Värnamo Ögonmottagningen. Sjukhus Ort Klinik Kerstin Edlund och Kerstin Hallnäs. Inspektörer Gradering Socialstyrelsens

Läs mer

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak Inspektionsdatum: 120223-24 Landsting Sjukhus Landstinget i Västmanland BUP Västmanland STRUKTUR A. Verksamheten (3 p) Den barn- och ungdomspsykiatriska

Läs mer

Barn- och ungdomsallergologi

Barn- och ungdomsallergologi Barn- och ungdomsallergologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Appendix. A. Verksamheten

Appendix. A. Verksamheten Appendix Nedanstående checklista används som riktlinjer för poängbedömning, i enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. När inspektörerna använder checklistan gällandes räknas

Läs mer

Hörsel- och balansrubbningar

Hörsel- och balansrubbningar Hörsel- och balansrubbningar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning ÖGONSJUKDOMAR I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten ögonsjukdomar omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggningen av såväl medfödda som förvärvade

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Målbeskrivning Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens Kompetenskrav

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-13 Centralsjukhuset i Karlstad Landstinget Värmland Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Åsa Boström och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering

Läs mer

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Svensk Förening för klinisk Fysiologi 060815 Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Definition av kunskapsområdet

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 17 18 oktober 2016 Hudiksvalls sjukhus Hudiksvall Ögonkliniken. Sjukhus Ort Klinik Kerstin Edlund och Eva Karlsson Inspektörer Gradering Socialstyrelsens

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2016-10-27-2016-10 28 Gävle sjukhus Gävle Neurologmottagningen Sjukhus Ort Klinik Snjolaug rnardottir och Lenka Nováková Nyrén Inspektörer Gradering

Läs mer

Utbildnings- och tjänstgöringsplan för erhållandet av specialistkompetens i Bild- och funktionsmedicin /Radiologi

Utbildnings- och tjänstgöringsplan för erhållandet av specialistkompetens i Bild- och funktionsmedicin /Radiologi UTBILDNINGSPLAN 1 (5) Division diagnostik Länsenheten radiologi Utgåva: 1 Godkänd av: Annette Andersson Länschef Utarbetad av: Gunnar Lindborg Susanne Holmberg Fr.o.m.2009-11-24 dock längst t.o.m. 2012-11-24

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 30 nov 1 dec 2016 entralsjukhuset Karlstad Ögonkliniken Sjukhus Ort Klinik Pär Kanulf och Susann ndersson Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR April 2011 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Röst- och talrubbningar Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Krav för medicinsk kompetens 3 Krav

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

2008 01 25 Neuroradiologi 1

2008 01 25 Neuroradiologi 1 Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens

Läs mer

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten 2014. Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland. www.lio.se/studierektorskansliet

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten 2014. Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland. www.lio.se/studierektorskansliet Om ST Handledarutbildning Hösten 2014 Maria Randjelovic Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland Vad styr innehållet i ST? Tvingande: Socialstyrelsens riktlinjer och allmänna råd om läkares

Läs mer

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...

Läs mer

Dokumentrubrik. ST utbildning i Landstinget Västernorrland

Dokumentrubrik. ST utbildning i Landstinget Västernorrland Sida 1(9) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Ann Christin Lindström (alm002) Victoria Sjöbom (vsm005) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Landstingsgemensamt Granskare

Läs mer

ST i Östergötland. En introduktion till läkares specialisttjänstgöring enligt Socialstyrelsens nya föreskrifter (SOSF 2008:17) www.lio.

ST i Östergötland. En introduktion till läkares specialisttjänstgöring enligt Socialstyrelsens nya föreskrifter (SOSF 2008:17) www.lio. ST i Östergötland En introduktion till läkares specialisttjänstgöring enligt Socialstyrelsens nya föreskrifter (SOSF 2008:17) www.lio.se/st Studierektorskansliet arbetar landstingsövergripande med läkares

Läs mer

Barn- och ungdomsneurologi med habilitering

Barn- och ungdomsneurologi med habilitering Barn- och ungdomsneurologi med habilitering Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 29/2-2/3 2016 Länskliniken Ögonsjukvården Västernorrland Sjukhus Sundsvall, Härnösand, Sollefteå och Örnsköldsvik Ort Eva Gottvall och Susann ndersson

Läs mer

Barn- och ungdomskirurgi

Barn- och ungdomskirurgi Barn- ungdomskirurgi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat

Läs mer

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Innehållsförteckning Utgångspunkt Sidan 3 Målsättning Sidan 3 Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Rekrytering

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

Underlag för kvalitetsbedömning

Underlag för kvalitetsbedömning Underlag för kvalitetsbedömning Bedömningsområden Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning), dels processen (hur resurserna används). Strukturbedömningen avser en analys av den utbildande

Läs mer

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015 ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015 Legitimation i Sverige före den 1 maj 2015, kan följa det gamla regelverket (SOSFS 2008:17) eller det

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-21 Södersjukhuset Stockholm Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Per Anders Mjörnberg och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur Klinisk fysiologi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Regiongemensamma. ST-riktlinjer

Regiongemensamma. ST-riktlinjer Regiongemensamma ST-riktlinjer Riktlinjer framtagna av Studierektorsnätverket i Västra Götalandsregionen och beslutade av HSD Ann Söderström 2012 02 22. Innehållsförteckning 1. Introduktion/Bakgrund...

Läs mer

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1 Bild- och funktionsmedicin Slutversion1 Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Mitt-i-ST FyrBoDal. I Mitt-i-ST ingår följande moment

Mitt-i-ST FyrBoDal. I Mitt-i-ST ingår följande moment Inger Hagqvist, Anders Hansson Studierektorer i allmänmedicin FoU-enheten Regionens Hus 462 80 Vänersborg Mitt-i-ST FyrBoDal Syftet med värderingen är att utgöra stöd och hjälp för ST-läkaren i fortsatt

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 24-25 oktober 2016 Gävle sjukhus Gävle Klinisk fysiologi Sjukhus Ort Klinik Karin Rodmar och Eva Persson Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Återkoppling från ST-läkare till handledare och aktuell sektion/klinik efter tjänstgöring under ST

Återkoppling från ST-läkare till handledare och aktuell sektion/klinik efter tjänstgöring under ST Återkoppling från ST-läkare till handledare och aktuell sektion/klinik efter tjänstgöring under ST...... ST-läkare Aktuell sektion/klinik Handledare 1. Allmänna omdömen Hur var introduktionen på sektionen/kliniken?

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2013-11-26 Kungälvs sjukhus Kungälv Kirurgkliniken Sjukhus Ort Klinik Susanne Tumlin Ekelund och Göran Felländer Inspektörer STRUKTUR A Verksamheten:

Läs mer