Josefin Lundmark. dödsbranden i Norrtälje BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUNDS BRANSCHTIDNING. brf utökar med ytterligare en ombudsman. sff granskar N3 15

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Josefin Lundmark. dödsbranden i Norrtälje BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUNDS BRANSCHTIDNING. brf utökar med ytterligare en ombudsman. sff granskar N3 15"

Transkript

1 BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUNDS BRANSCHTIDNING N3 15 Proud member of the European and the International Firefighters Union Alliance brf utökar med ytterligare en ombudsman Josefin Lundmark sff granskar dödsbranden i Norrtälje

2 9-10 september www.brandmannariksdagen.se Välkommen till Brandmannariksdagen 2015 i Malmö Sveriges största fackliga forum för den samlade räddningstjänsten Brandmannariksdagen arrangeras 9-10 september i Malmö. Det är många viktiga frågor just nu inom brandmannaledet. På Brandmannariksdagen kommer vi bl.a att diskutera Projektet Friska Brandmän, Göteborgs projekt Renare Arbetsplats, Skumproblematiken, Utryckningskörning och Riskerna med alternativa drivmedel. Anmälan senast 30 juni. Både BRF och Kommunal finns med på konferensen liksom MSB. Arrangörer är Överstyrelsen för brandmännens kamratföreningar och Informationsbolaget. för mer information och anmälan. omsl agsbild: inger wiklund INNEHÅLL Brandmännens Riksförbund, BRF, är med cirka medlemmar Sveriges i särklass största organisation för anställda inom räddningstjänsten. BRF, som är en partipolitiskt obunden organisation, ingår i paraplyorganisationen The International Firefighter Unions Alliance (IFFUA), som samlar mer än brandmän. BRF:s bransch- och medlemstidning Swedish Firefighters, SFF, trycks i exemplar och distribueras kostnadsfritt utöver BRF:s medlemmar även till beslutsfattare i branschen och till samtliga riksdagsledamöter. SFF granskar allt som berör branschen, samt håller läsarna uppdaterade vad gäller sådant som ny teknik, forskning och lagstiftning inom området. foto: sff Program onsdag 9 september Registrering och kaffe Välkommen till Brandmannariksdagen Vart är vi på väg? Våra viktigaste frågor just nu Peter Bergh, ordförande i BRF Vart är vi på väg? Våra viktigaste frågor just nu Ove Halvors, Kommunal Fortbildning, SMO, deltid vad händer? MSB Paneldebatt om brandmannens framtid Lunch Projekt Friska Brandmän Stefan Magnusson, Räddningstjänsten Skellefteå Projekt Renare arbetsplats Torbjörn Petersson och Roger Peander, Räddningstjänsten Storgöteborg Skumproblematiken MSB Kaffe i utställningen Vad tycker arbetsgivaren, kommunerna? Paneldebatt Försäkringsinformation Carina Söderman, Förenade Liv Mingel i utställningen Buffé på restaurang Hipp i Malmös centrum Förnamälan till buffén krävs Brandmännens Kamratförening Program torsdag 10 september Framtidens brandman MSB Hur lär vi oss släcka bättre och snabbare Fordon med alternativa drivmedel vad ska vi tänka på? Göran Valentin, MSB Kaffe i utställningen Brandmannen som förebyggare Rapport hembesöksverksamheten Räddningstjänsten Syd Nya släckmetoder Utryckningskörning vad händer? Avslutning Lunch Konferensfakta Brandmannariksdagen Tid & Plats: 9-10 september Kockum fritid, Malmö Anmälan: Anmäl dig via Pris: kronor exkl. moms. I avgiften ingår konferens två dagar, kaffe, lunch, mingel. Rabatt 500 kr/delt. vid flera från samma räddningstjänst/förbund. Anmälan senast 30 juni. Kontakt: Gustaf Erichs, Informationsbolaget, För anmälan och mer information LEDARE Peter Bergh Chefredaktören har ordet Tekniknyhet: Fogtec Högtryck Liten avtalshistorik Johan Hedberg: Vart är jag välkommen? Norrtälje: Branden på Textes HBV Byggnaden inte ändamålsenlig för verksamheten! Mjukisprotokollens tid är över i Norrtälje MSB: kringcancerframkallande ämnen i brandrök Serie & Sudoku KONTAKTINFORMATION SWEDISH FIREFIGHTERS ANSVARIG UTGIVARE Tobias Rådenfjord CHEFREDAKTÖR Tobias Rådenfjord Tel: Tryckt upplaga: ex upplaga: ex REDAKTION Swedish Firefighters Palmfeltsvägen 19 SE Johanneshov Tel Internet: SKRIBENTER Peter Bergh, Tobias Rådenfjord, Mikael Strand, Olle Anderstam, Ola Morin och Inger Wiklund. TRYCK PNB Print OLAS SPALT: Scandinavian Star 25 år efter PORTRÄTTET Josefin Lundmark DÖDSBRANDEN I NORRTÄLJE Viss ökning av skadeutfallet måste accepteras ANNONSERING Irmér Media AB Tel BRANDEN PÅ TEXTES HBV Tre människor dog i den våldsamma branden PRODUKTION & LAYOUT Irmér Media AB Antennvägen 10, Tyresö Tel NORDIC ECOLABEL Printing company

3 LEDARE HALMGUBBAR OCH ANDRA KÄRRINGAR att göra en halmgubbe behöver inte betyda att man vill skrämma fåglar utan kan även vara ett retoriskt grepp och en taktik då ens motståndares påståenden och argument kan vara svåra att bemöta rationellt. Motståndaren eller frågeställaren har kanske rent av rätt men man vill inte eller kan inte erkänna det och då tar man till desinformation. Halmgubbesvaret består i att ta delar av en sanning och bygga på dem med halvsanningar och ibland med helt oväsentliga eller rent av felaktiga uppgifter. Bäst är att bygga en nidbild av motståndarens argument och så svarar man upp mot denna fabricerade nidbild. I stället. Finns det fördomar sedan tidigare och även om de är hanterade och utagerade så kan de med fördel spelas in igen och så bemöter man själv dem, och de verkliga argumenten låtsas man inte ha hört. Motståndaren tvingas då lägga sin energi på att förklara vad den egentligen menar och hamnar i ett defensivt läge eller rent av förlorar hela ursprungsfrågan. Halmgubben slår alltså till när du hyser fördomar om din meningsmotståndare och nyttjar dem i stället för en saklig och ärlig diskussion. Eller förhandling. Då kan man påstå saker, nästan vad som helst, och speciellt om man är bland de egna och inte får några motfrågor. Inga frågor av häpenhet eller kanske av rädsla om den egna karriären; för en del organisationer är inte större än att man måste se om sin rygg mot olika informella kluster. Om dessa kluster fortsätter sprida lögner kanske sättet att få stopp på dem är att sprida sanningar? Att nås av informationen att BRF inte går att förhandla mot och har begärt 166-procentiga löneökningar från en av räddningstjänstens chefer är inte en ens en halmgubbe. En halmgubbe bygger man med en viss finess och den bör vara någorlunda trovärdig för att hålla ihop. Man ska ju argumentera vidare utifrån sina påståenden och inte utifrån de man vill dölja om man får frågor. Är man i ett forum där man inte får frågor spelar det ju ingen roll, och det skrämmer mig mer. De som då lyssnade på avstämningen av RIB-förhandlingarna gick därifrån med vetskapen om att BRF begärt 166 procent i löneökning. Okritiskt, utan att tänka; är det rimligt. Är det rimligt att BRF begärt löner mer än vad en kommunal heltidstjänst ger för en deltidsbrandman och sen, vad ville BRF mer ingenting? Det finns mycket som gnager och skrämmer inom svensk räddningstjänst och jag vidhåller att några personer helt enkelt inte platsar. På ren svenska. Jag kan stå ut med, respekterar och förstår många brister och skilda förutsättningar, men att någon i ledande ställning ställer sig upp och faktiskt ljuger i det han trodde var det slutna rummet är minst sagt anmärkningsvärt. Att spela på gamla förutfattande meningar och egna fördomar som gång på gång överbevisats och kommit på skam är, oavsett syfte, ovärdigt. Om syftet var att svärta ned i allmänhet eller rent förhandlingstekniskt vet jag naturligtvis inte, men oavsett hör inte härskartekniker tillsammans med halmgubbar hemma i en modern, transparent och samverkansintresserad bransch. Det är hög tid att möta utmaningarna tillsammans med ärlighet och respekt för varandras roller och att ifrågasätta halm- gubbarna. Av bägge kön. Lägg sen till en riktig byråkratådra, med förmågan att omvandla energi till ingenting, och vips blir summan många möten och konferenser med det enda egentliga syftet att inte få ut någonting. Även om det officiella budskapet naturligtvis säger något annat för hur kan man annars tolka ett antal utredningar, regeringsuppdrag och inte minst RIBkonferenserna? Konferenser med stor enighet och med företrädare från över 160 kommuner. Företrädare som nu inte säger något, utan hukar sig i konflikten. Fanns det rekryteringsproblem då konferensserien gick är det inte bättre nu och alla ansåg faktiskt då att deltidsbrandmännens avtal var en del i problemen. Parterna fick ett uppdrag, och andra med, och vi har aldrig hävdat att bara avtalet är problemet självt utan Slipp dina glasögon - med framtidens ögonlaser! Alltfler av våra kunder väljer NoCut ögonlaser, en majoritet består av poliser, brandmän, räddningstjänst och idrottare - ni som helt enkelt vill slippa glasögonen, men vill ha en klarsynt syn som även passar tuffa förhållanden. Nu vill vi tacka er alla genom att erbjuda ett oslagbart erbjudande - för Swedish Firefighters läsare. Fri förundersökning - helt utan förbindelser. Testa gratis om du kan göra en ögonoperation. Kontakta oss idag och ta del av erbjudandet på eller Vårda Ögonklinik Stockholm, Göteborg, Malmö, Halmstad, Oslo, Köpenhamn Villkor för erbjudande: *För att ta del av erbjudandet måste du ange/hänvisa till erbjudandekod Swedish Firefighters Sommar. Erbjudandet går ej att kombinera med andra rabatter/kampanjer/erbjudanden och löper ut den 31 Augusti Avser NoCut ögonlaseroperation och RLE linsbytesoperation. Vårda Ögonklinik reserverar sig för ev. tryckfel. en del av problemet men av det och annat har vi inte sett någonting. Inte ett uns förutom att BRF skrev fram det konferensserien ansåg att vi skulle hantera i våra yrkanden, men som avslogs totalt. Om ni var där och för och med då, var är ni nu och är det trovärdigt att tycka olika saker i olika forum? Nu krävs det dock många goda härskartekniker och byråkrater för att hålla en välorganiserad ineffektivitet igång och om då en annan organisation, byggd av och företrädda av brandmän, ger sig in på allvar i frågorna blir det problem. Operativa problemlösare versus problemkramare då hela administrationen och anslagen till mjuk forskning bygger på att leta lösningar och inte att hitta dem. Hittar man lösningar och finns inte problemen tar liksom jobbet slut och anslagen minskar. Det är den resan vi ser början på nu, för denna resa visar på att svensk räddningstjänst har mer problem än ett kollektivavtal, och på vilket sätt frågorna har hanterats. Vi verkar i ett system med strukturer som är anpassade för en annan tid eller en annan verksamhet där många gånger den lokala verksamheten är kidnappade av centrala beslut. Det kommunala självbestämmandet känns komiskt, men borde vara allvarligt och antingen vill man göra något nytt och annat eller så är man nöjd med det man har. En deltidsbrandman skrev: Du vet att minst 17 veckor om året är du bunden till närområdet. Har man otur får man 2 veckor jour på huvudsemestern. Man behöver 2 bilar för att klara vardagen. Ingen ersättning för motorvärmaren som står på dygnet runt och det känns skönt att beslutet om att sluta som deltidare kommer närmare och närmare och han har så många bröder och systrar med inställningen: skönt att beslutet om att sluta kommer närmare. Kan vi inte behålla dem vi har, hur får vi då nya? Detta hotar minst sagt hela den svenska modellen för räddningstjänst och vad är det du, ni eller de inte fattar? Vi får väl se vilka som menar allvar och fattar var vi står i branschen, för vi är vid vägs ände och kom gärna ihåg var ni som vanligt läste detta först. Sen. Vi kommer att komma ihåg och för att kommentera titeln, först, så är både en halmgubbe och en kärring könlösa för mig och jag tycker inte om någon av de hena. Jag tycker man ska vara ärlig och stå för det man säger sig tro på. Hade bra på er. // Peter Peter Bergh förbundsordförande NoCut ögonlaser just nu: 18495kr/båda ögonen *Ord kr RLE linbytesoperation 9000 kr rabatt/båda ögonen NoCut ögonlaser - exklusivt för Vårda Ögonklinik Botar astigmatism, närsynthet och långsynthet Anpassat för aktiva personer - ögat läker ihop helt Bättre resultat - behandling sker endast på ögats ytskikt Allt-i-ett-Laser gör hela jobbet Högre precision - än traditionella lasermetoder Oskuret öga - Fritt från knivar, alkohol eller mekanisk åverkan Toppteknik - utförs med världens modernaste lasersystem - Schwind Amaris 4 Swedish Firefighters Swedish Firefighters

4 Chefredaktören har ordet! RIB Beslutsstöd Ny uppdatering släpps i juni 2015 det har väl knappast undgått någon att förhandlingar pågår beträffande ett nytt RIB-avtal. BRF:s förhandlingsdelegation har suttit i många möten under höst och vår och trots att man kopplat in medlare så är parterna fortfarande lika långt ifrån varandra. BRF vill förbättra arbetsvillkoren genom att bland annat få betald semester och betald ledighet vid nära anhörigs bortgång och begravning, en hållbar lösning för kvinnliga brandmän under graviditet och amning då de inte får jobba operativt samt en löneutveckling som gör det möjligt att rekrytera ny personal. Jag hoppas verkligen att när detta nummer av SFF landar i brevlådorna så har SKL/PACTA tagit sitt förnuft till fånga och tecknat ett modernt, realistiskt och hållbart avtal som kommer att underlätta för rekrytering av deltidsbrandmän, kvinnor som män. Om så inte blir fallet är ett tyvärr ett varsel oundvikligt Vill också passa på att hälsa vår nya ombudsman Josefin Lundmark välkommen till BRF, Josefin som är utbildad jurist med inriktning på arbetstagares grundläggande rättigheter i arbetslivet är ett fantastiskt tillskott till vår växande organisation. Läs mer om henne och RIB-avtalet under vinjetten porträttet omkom tre människor under en brand i centrala Norrtälje, heltidsstyrkan var då på väg till ett drunkningstillbud utanför tätorten. Räddningscentralen i Tyck till du med! Skriv och skicka in till Stockholms län (RCSL) larmar ut släckenheterna i Rimbo och Älmsta men larmet når aldrig Älmsta. Storstockholms räddningscentral (SSRC) glömmer först att larma ut det yttre befälet i Norrtälje, och när han väl anländer blir ensam brandman i närmare femton minuter. När sedan Rimbo efter 23 minuter är på plats så uppfattas ordergivningen fel vilket utsätter rökdykarna för livsfara Missa inte SFF:s omfattande granskning av denna dödsbrand. Jag vill också passa på att tacka SRTC (Swedish Rescue Training Centre) för en väl genomförd mässa, ser fram emot Teknikdagarna Har ni tips eller idéer på artiklar eller andra spännande händelser som ni vill att vi ska granska, belysa eller lyfta fram i kommande nummer av SFF så tveka inte att höra av er. chefredaktören Tobias Rådenfjord Den största nyheten är att det är lättare än någonsin att söka i Farliga ämnen. Nu finns det nämligen ett enda sökfält där även felstavningar ger träff! Förutom detta så har vi även rättat några fel och städat upp samt naturligtvis uppdaterat innehållet i Bibliotek, Farliga ämnen, Resurs och Insatsstöd. Nu lanserar vi 90 sekunder Play I år firar 90 sekunder 25 år och detta vill vi uppmärksamma med att förbättra tillgängligheten och spridningen! Nu kan du titta på 90 sekunder via vår nya Play funktion. Där tar du del av de högupplösta reportagen. Genom endast ett abonnemang för din organisation, kommer alla i din organisation att få snabb tillgång till 90 sekunder reportagen. RIB Support Du har väl förresten inte missat att vi finns på webben också? Förutom Bibliotek och Farliga ämnen finns nu också Resurs. Du hittar oss på webbadressen rib.msb.se Du hittar oss på webbadressen 90sekunder.msb.se 90 sekunder är en utbildningsfilm som främst vänder sig till blåljusmyndigheter som räddningstjänst, polis och ambulans. Köp ett Whiskeyglas OCH STÖTTA EN KOLLEGA Kalendariet NÖD- OCH KARANTÄNSHAMN 2 3 september, Helsingborg SKÅNSK BRANDSKYDDSDAG 10 september, Revinge...(msb.se) SKADEPLATS sept, Karlstad... (brandskyddsforeningen.se) BRANDFARLIG VARA 4 5 november, Malmö BRANDSKYDD november, Täby... Har du ett evenemang som du vill ska synas i kalendariet eller en intressant nyhet? Kontakta oss på Whiskeyglaset är framtaget av SITS efter skogsbranden i Västmanland, för att stötta Insamlingststiftelsen för Brandmännens cancerfond. Glaset handgraveras i bruksorten Orrefors med långa traditioner av glasslipning. Hela överskottet 140 kr / glas går direkt till cancerstiftelsen insamlingsfond. Beställning av glaset gör Ni genom att sätta in 400 kr / glas på bankgiro: , skriv namn och adress och antal glas Ni önskar beställa. 6 Swedish Firefighters Swedish Firefighters

5 olas spalt TEKNIKNYHET TEKNIKNYHET: FOGTEC HÖGTRYCK SCANDINAVIAN STAR 25 ÅR EFTER Ola Morin började arbeta vid Helsingborgs brandförsvar år 1982, och tjänstgör nu som insatsledare och kompetensutvecklare där. Han är medlem i BRF sedan år ola morin för 25 år sedan br ann färjan Scandinavian Star och 159 människor omkom. Olyckan satte fokus på dålig beredskap både på fartygen och när det gäller hjälp från land. Stora ansträngningar skulle göras för att förbättra detta. Hur gick det? Här följer min högst personliga syn på uppgång och kräftgång i beredskapen för fartygsbrand till sjöss. i januari 1993 satt jag tillsammans med en större skara representanter från utvalda räddningstjänster, Kustbevakningen, Sjöfartsverket, dåvarande Räddningsverket, Försvaret m.m. på Arkö utanför Norrköping för att skapa det som skulle kallas RITSstyrkor. RITS, som stod för Räddningsinsatser till sjöss, var tänkt som ett koncept att få ut specialutbildade styrkor från utvalda räddningstjänster till en haverist till sjöss för livräddning vid brand och/eller miljöräddning. Det var en direkt följd av branden på Scandinavian Star som påvisat att det saknades ett sådant verktyg för räddningsledaren (Sjöfartsverket vid livräddning, Kustbevakningen vid miljöräddning). Det var framför allt erfarenheter från de Göteborgsstyrkor som kallats ut till Scandinavia Star i all hast som låg till grund för den utbildning som nu hade skapats. Under två veckor gicks utbildningsmaterialet igenom, testades och justerades. RITS-styrkorna skulle kunna transporteras ut och borda antingen från helikopter eller båt. Speciell packning skulle användas. Utrustningen skulle vara tillräcklig för att kunna utföra ett säkert arbete ombord men ändå hållas till ett minimum med tanke på transportvikt och hanterbarhet vid bordning. Styrkorna på 11 man skulle kunna genomföra rökdykarinsats i hög riskmiljö och vara specialutbildade i teknik, taktik och metodik vid fartygsbrand. 6 räddningstjänster var utvalda och vi som var representanter för dessa åkte hem och började utbilda våra styrkor efter ett bra och ambitiöst övningsprogram. Vi började, ett par år efter olyckan, att bli duktiga på att kunna klara liknande situationer. å r en g i c k o c h några större händelser liknande Scandinavian Star inträffade inte. I takt med detta märktes tydligt att den höga ambition man haft från början vid skapandet av RITS-grupper började dala sakta men säkert. 11 man bantades efter ett tag till 9. Försvaret började, pga besparingar att få det allt svårare att upprätthålla en vettig helikopterberedskap. Till slut var man tvungen att skriva avtal med privata aktörer för att kunna upprätthålla möjligheten att skicka ut RITS-styrkor. Tyvärr kunde de helikoptertyper som nu användes inte ta 9 man utan styrkorna bantades till 6 man. Efter ett tag fick också utrustningen till styrkorna bantas rejält. Det fanns inte möjlighet till vettig aktionsradie för dessa helikoptrar om man inte gjorde det. Nu hade ambitionsnivån dalat rejält men det skulle bli sämre. man bör jade tit ta på antal räddningstjänster som skulle upprätthålla RITS-styrkor. Detta antal bantades ner och i dagens läge upprätthåller 3 räddningstjänster i landet s.k. MIRG-styrkor. Vi är inte riktigt tillbaka till samma obefintliga beredskap som det var för 25 år sedan men det känns som vi är på väg dit. t y värr spegl ar de t ta jag nu skrivit om något som är ganska typiskt för svensk räddningstjänst. Vi rustar upp (i den mån vi kan) efter olyckan men hinner rusta ner igen innan nästa liknande olycka inträffar. Just nu rustar vi för stor skogsbrand. Den inträffade förra året. Hur ser beredskapen ut när den inträffar nästa gång? FOGTEC HÖGTRYCK - VATTENDIMMA - SLÄCKSYSTEM Motordriven högtryckspump med 60 meter slang. Släcker A B C och F bränder med enbart vatten. 1 liter vatten ger ca 1640 liter släckmedel. Arbetstryck vid munstycket 100 bar. Pumpen ger 120 bar. Droppstorlek: mindre än 0,02 mm Kyler från 900 till under 55 på mindre än 2 minuter. Kastlängd: meter Passar utmärkt till fordon för första snabba insats s.k. FIP-bilar. Lätt att flytta mellan enheter. Ingen fast montering. I jämförelse med t.ex. skärsläckare får du nästan 3 kompletta enheter. Däckbrand Släckövning i container. Precis påbörjad släckning med FOGTEC KFT 25 (max 25 l/min) Släcktid under 30 sek med 4-6 liter vatten Efter ca 20 sek. Strålrör FOGGUN Efter ca 35 sek. Notera att under hela släckfasen ser man var branden är vilket inte är fallet med förhöjt lågtryck eller konventionellt system. 8 Swedish Firefighters Swedish Firefighters

6 porträttet porträttet Jurist med ett brinnande engage mang för brandmännens rättigheter har hittat drömjobbet SOM OMBUDSMAN PÅ BRF Ända sedan barndomen i Skellefteå har Josefin Lundmark varit engagerad i mänskliga rättigheter; och då inte minst arbetstagares grundläggande rättigheter i arbetslivet. Via Taipei, Shanghai och juridikstudierna i Lund har hon nu som BRF:s senast anställda ombudsman kastats rakt in i de centrala RIB-förhandlingarna vilket hon ser som en lyx. j o s e f i n l u n d m a r k f ö d d e s och växte upp i Skellefteå, där hon tidigt blev intresserad av mänskliga rättigheter. Mamma pratade hela tiden med oss barn om sådana saker; när jag var åtta år gammal ville jag bli biståndsarbetare, berättar hon och framhåller att hon brinner för arbetstagares grundläggande rättigheter i arbetslivet eftersom det är en relation som på ett eller annat sätt berör de allra flesta människor. Det är lätt att glömma arbetet när man pratar om mänskliga rättigheter, trots att det är en central fråga där många riskerar att fara illa om det inte finns ett starkt fack som driver dessa frågor. I jämförelse med många andra länder är det relativt bra i Sverige, även fast det har försämrats och förekommer orättvisa och ibland slavliknande arbetsförhållanden också här. Familjen bytte det västerbottniska landskapet mot det kinesiska när fadern fick jobb på IKEA i Taipei i Taiwan, och Josefin Lundmark gick både högstadiet och gymnasiet där. Jag har alltid varit intresserad av att lära mig språk, men jag pluggade inte kinesiska där utan spanska, vilket var korkat insåg jag i efterhand, men då tänkte jag att jag inte skulle vara kvar där, och att spanska var ett bättre val inför framtiden. Därefter sammanstrålade familjen i Skåne, men snart ville hon tillbaka till Kina, och för att kunna kommunicera med människor i vardagen började hon, år 2007, att plugga modern kinesiska i Lund. Hon tilldelades ett stipendium av The Birgit Rausing Language Programme, och fortsatte studierna under en termin i Peking. Det var roligt men svårt, och jag har tappat en del, men det skulle nog komma tillbaka om jag bosatte mig där igen. Ett tag bodde hon i Shanghai Kinas ekonomiskt viktigaste och mest expansiva stad där hon jobbade som butikschef för en holländsk klädbutik i centrala Shanghai. Shanghai har en puls som jag trivdes väldigt bra med. En gång kommer jag att åka tillbaka dit. Decent working time År 2009 började Josefin Lundmark på juristprogrammet i Lund, varefter masterprogrammet följde, som avslutades förra året. I examensarbetet In a House There Are No Hours undersökte hon huruvida arbetstidslagstiftningen inom branschen för hushållsarbete i Thailand och Sverige kan sägas uppfylla de krav på decent working time som ställs inom den internationella arbetsrätten. Hon tilldelades ett av Sida finansierat resestipendium för att undersöka situationen för arbetare på plats i Thailand, vilket gav fördjupade kunskaper inom både svensk och thailändsk arbetsrätt. Trots olika grader av formaliseringar i olika länder finns det likheter globalt; även de som har det bäst har det ganska dåligt. I Sverige är lagstiftningen Josefin Lundmark Född: År Utbildning/ bakgrund: Aktuell som: Familj: Bor: Juris masterexamen i mänskliga rättigheter och grundläggande rättigheter i arbetslivet, samt fördjupning inom internationell arbetsrätt. Modern kinesiska, och innan dess International Baccalaureate på Taipei European School, Taiwan. BRF:s nya ombudsman började den 1 mars. Pojkvännen Victor Andreasson. I lägenhet i Stureby. Fritidsintressen: Hittills har det mesta av tiden gått till pluggandet och därefter till flytten, men ska börja träna pilates igen. Gillar att läsa både fack- och skönlitteratur. Starka sidor: Svaga sidor: Livsmotto: Oanad talang: Är analytisk, driven, energisk och pedagogisk. Det är en smula rörigt på skrivbordet. Preparation is half the battle. Bra på att rita och måla pluggade konst efter gymnasiet, men hoppade av efter en termin. 10 Swedish Firefighters Swedish Firefighters

7 porträttet porträttet på det här området hyfsat stark, medan arbetstagarna i Thailand har begränsade rättigheter. Dock hade det skett en del förbättringar i lagstiftningen där inklusive arbetstiden och jag var intresserad av att med egna ögon se vad som hade hänt. Drömjobbet fanns på BRF Vid sidan av studierna arbetade Josefin Lundmark som medlemskommunikatör först på Unionen och därefter på Kommunal, och när mastern var klar sökte hon flera jobb som ombudsman. Jag hoppades så på BRF, och blev överlycklig när Peter Bergh var den förste att ringa. Han sålde in det så att jag blev än mer sugen så mycket spännande händer ju hela tiden och det är rena drömjobbet. Tur med boendet Under studierna pendlade hon och pojkvännen, Victor Andreasson, mellan Göteborg där han bodde och Lund, varefter hon flyttade till honom. Victor som har ett eget företag, där han bland annat översätter tekniska manualer, erbjöd sig på en gång att flytta med mig: sök du, jag är flexibel, sa han. Vi trivdes väldigt bra i Göteborg och vi trivs förträffligt även i Stockholm. Det är ju ingen enkel sak att hitta en bostad här, men vi har haft turen att få hyra en lägenhet i andra hand, åtminstone till årets slut och förhoppningsvis längre. Många av de mest intressanta jobben finns här, och flera av våra vänner har också flyttat hit, bland annat några av mina vänner från Skellefteå, som jag inte har träffat sedan jag bodde där. Den juridiska kompetensen Innan flytten från Göteborg praktiserade hon lite på brandstationen i Lerum, där BRF:s vicing, Mikael Strand arbetar. Jag var inte med på någon utryckning då så jag kanske ska höra mig för om jag får praktisera på någon av stationerna här, så att jag får lite mer kött på benen. Jag hade ingen aning om att brandmännen utför så många olika uppgifter; att släcka bränder är ju bara en av dem. Det faktum att Josefin Lundmark inte har någon erfarenhet av yrket innebar inte att hon ens en minsta sekund tvekade att ta jobbet. Jag är ju anställd på grund av min juridiska kompetens; min uppgift är att jobba med arbetstagarna och deras villkor. Eftersom jag är specialiserad på arbetsrätt kan jag detta, och om jag behöver fakta gällande något om räddningstjänsten finns det ju gott om folk att fråga, konstaterar hon och framhåller att det är mycket som händer nu. Eftersom det pratas en del om frivillighet är det viktigare än någonsin att klargöra att brandmannayrket är ett riktigt jobb, som innebär regelrätta anställningar. BRF:s nya ombudsman betonar att det är väldigt roligt, men också omtumlande med en helt ny bransch inklusive alla uttryck som används.alldeles i början, när hon följde med Magnus Sjöholm och Mikael Svanberg på några lokala förhandlingar, fick hon en crash course i sådant som vad benämningen 1+4 innebär. Det svåraste är just de olika befattningarna; vad det är för skillnad på att arbeta som styrkeledare och insatsledare till exempel, och vilket ansvar som är kopplat till dem. Lyx förhandla centralt När SFF träffar Josefin Lundmark första gången, i slutet av april, är det givetvis RIB-avtalet som står i fokus. Samt handlar det också att få till ett eget kollektivavtal för heltidsbrandmännen, och så ska BRF:s kongress i början av oktober förberedas. Därtill är det otroligt spännande med framåtrörelsen i det internationella arbetet. Jämfört med att jobba som ombudsman på ett lokalt kontor är detta mycket mer dynamiskt. Jag kommer inte att vara drivande i allt, men ha insyn i mycket, säger hon och tillstår att detta att hamna direkt i hetluften i de centrala förhandlingarna med SKL/Pacta är rena lyxen. Ett modernt avtal! Många inom BRF inklusive förhandlingschefen Raymond Holmström är inblandade i arbetet med att förhandla fram ett nytt RIB-avtal, och till sist är det ledamöterna i förbundsstyrelsen som godkänner alla yrkanden och förändringar i avtalet. När parterna möttes för första gången, i början av mars i SKL/Pactas lokaler på Hornsgatan i Stockholm, var BRF representerade av de båda ombudsmännen Josefin Lundmark och Ulf Hägglund, samt ordföringen Peter Bergh. Det märktes snabbt att våra utgångspunkter låg långt ifrån varandra; BRF vill ha ett MODERNT avtal, med samma rättigheter som alla andra på den svenska arbetsmarknaden har. Dagens avtal speglar inte dagens förutsättningar vissa skrivningar finns kvar från 1940-talet. Det är direkt chockerande till exempel att gravida brandmän, som inte kan tjänstgöra i utryckningsstyrka och där omplaceringsmöjligheter saknas, fortfarande bara får 90 dagars ersättning. Jag blev oerhört förvånad när jag fick veta att vissa grundförmåner inte finns med i RIBavtalet; detta är ju en RIKTIG anställning, där LAS och arbetsmarknadens övriga regler gäller. Ändå är dessa brandmän delvis utestängda ifrån socialförsäkringssystemet, inklusive a-kassan, betonar Josefin Lundmark och förklarar att punkterna där BRF vill se förändringar gäller sådant som rätten till ledighet för enskilda angelägenheter, såsom att närvara vid en begravning, och att få vara ledig tio dagar per år när en nära släkting har dött vilket ju inte utgör några kostnader för arbetsgivaren. Vidare ska semesterparagrafen överensstämma med den nu gällande lagstiftningen. Givetvis måste förbättringar för ammande och gravida kvinnor liksom för småbarnsföräldrar till. En annan viktig punkt är schemaläggningen, som behöver bli mer flexibel och individuellt anpassad; systemet med endast hela beredskapsveckor måste ersättas av timmar eller dygn. Detta eftersom en hel vecka är en lång tid att vara uppbunden, och det för hela familjen. Det skulle vara lättare att rekrytera om det i stället handlar om två dygn en vecka och tre dygn veckan därpå, till exempel. Det blir också lättare att lägga in semestern. Endast intresserade av märket En annan viktig punkt är ersättningen för utbildning, som fortfarande är bundet till hur och när respektive brandman åker, samt vill BRF ha en reglering av ersättningen för distansutbildningar, vilket saknas i det nuvarande RIB-avtalet. Men, medan BRF vill diskutera hur reglerna i ett nytt, modernt avtal kan struktureras, är SKL/Pacta endast intresserade av att diskutera en höjning av lönen med procent, enligt märket. Det är väldigt märkligt med tanke på att arbetsgivare och fack under en längre tid har varit överens om att något måste göras, konstaterar hon och refererar till det idoga arbete som har lagts ner i de tidigare arbetsgrupperna, där representanter både från arbetstagarnas och arbetsgivarnas organisationer deltog. Samt var intresset mycket stort för RIB-konferenserna som Christer Ängehov initierade, när han jobbade i Storstockholms brandförsvar, säger hon och framhåller att BRF, i skrivande stund ännu inte har pratat om några siffror. Vi vill inte låsa fast oss i procent, utan först få en struktur på reglerna, därefter ska vi diskutera ersättningsnivån annars är vi rädda att fastna i märket. Men, jag är förvånad över lönenivån; det är ju främst i traditionella kvinnoyrken som lönerna är så här låga, framhåller hon och berättar att BRF också yrkar på att ersättningsnivån för deltidsbrandmännen ska vara minst jämförbar med andra kommunalanställda. Ersättningsnivåerna för deltidsbrandmännen har halkat efter, så även fast vårt fokus ligger på att göra om RIB-avtalet till ett modernt avtal, avser vi också att höja ersättningsnivåerna. Snabbt till medling Parterna möttes till en början ungefär en gång i veckan, men detta utökades vid månadsskiftet till att bli flera gånger i veckan. Då parterna inte hade förhandlat klart prolongerades det tidigare avtalet, som löpte ut den 1 april. Det märktes från allra första början att arbetsgivarparten inte hade någon vilja att gå in i förhandlingen utan de körde konstant samma vals. De nämnde också medling redan under den andra sittningen, förklarar Josefin Lundmark. Medlarnas uppdrag är att hitta en ingång som kan få tillbaka parterna till förhandlingsbordet, vilket påbörjades i mitten av april. De har ett eget rum i SKL/Pactas lokaler, där de pratar enskilt med oss parter. Men, nu i slutet av april, har detta bara genomförts ett par gånger, eftersom det snart blev tydligt att vi har så olika ingångar. Den senaste gången konstaterade medlarna att det inte var särskilt mycket de kunde göra de upplevde att det inte var någon idé att komma med något förslag, och yttrade att vi håller oss i bakgrunden. Tredje mans bästa? Av flera anledningar hade Josefin Lundmark inte förväntat sig att motparten skulle uppträda på det här sättet. Bl a för att det ju handlar om en samhällsnyttig bransch som alla har ett intresse av. Det borde i alla fall vara en självklarhet för alla att vilja ha en fungerande räddningstjänst. Så jag trodde att även Sveriges arbetsgivare skulle se till deltidsbrandmännens och därmed tredje mans bästa. Detta är ju arbetsgivare i det offentligas tjänst, vilka om några borde förstå vilken samhällsnytta deltidsbrandmännen utgör. Det ska givetvis inte slösas med skattemedel, men jag tog för givet att de skulle bry sig om personalen. Lutar åt konflikt Ett tag lutade det åt ett varsel om konflikt, men vilka fackliga stridsåtgärder det kunde bli frågan om bestämdes inte. Begränsningar gäller för den offentliga sektorn, men det är tillåtet bland annat att lägga arbetsblockad, till exempel mot övertid och fri inryckning. Det är viktigt att understryka att BRF inte SÖKER konflikt, och om vi lägger ett varsel kommer det att vara tydligt vilka punkter det gäller, och i sådana fall är det BRF:s förbundsstyrelse som diskuterar detta. Ingenting som är samhällsfarligt kommer att genomföras inga medborgare får på något sätt komma till skada, säger Josefin Lundmark. TEXT OCH BILD: INGER WIKLUND strax innan pressläggningen av SFF 3, varslade BRF om stridsåtgärder, med början den 15 juni. Detta gav ett väldigt stort genomslag i medierna, samt fullkomligt strömmar det in nya medlemmar till BRF. 12 Swedish Firefighters Swedish Firefighters

8 Liten AVTALSHISTORIK både i fn: s dek l ar ation om de mänskliga rättigheterna från 1948 (artikel 23, punkt 4), och i den Europeiska sociala stadgan från 1961 (del 1, punkt 5 och 6) ingår rätten att organisera sig i arbetstagarföreningar. d e t s v ensk a ko l l ek t i vav ta l e t är nära knutet till att Landsorganisationen (LO), bildades år Fyra år senare kom Svensk arbetsgivareförening (SAF) till. Då facket ville förhandla kollektivt och motparten individuellt uppstod tidigt en intressekonflikt, och det var ur den följande kampen som kollektivavtalet började växa fram, med alltmer enhetliga regleringar av avtalsvillkoren. v erk stadsav tale t skre v s år 1905 och ett år senare i Decemberkompromissen erkände SAF arbetarnas rätt att organisera sig i fackföreningar. I sin tur erkände LO arbetsgivarnas rätt att leda och fördela arbetet, att fritt anta och avskeda arbetare, samt att använda arbetare oavsett om de är organiserade eller inte. l agen om kollek tivav tal antogs 1928, och tio år senare tecknades Saltsjöbadsavtalet det första egentliga huvudavtalet mellan LO och SAF vilket innebar en hög grad av självstyre på arbetsmarknaden. I och med kollektivavtalet tar parterna ansvar för arbetsfreden ingen får varsla eller utlösa konfliktåtgärder under tiden som avtalet gäller vilket kallas den svenska modellen. under 1970-tale t skre v s ett antal lagar, såsom lagen om anställningsskydd (LAS), och medbestämmandelagen (MBL). Inom den kommunala sektorn slogs, år 1980, arbetare- och tjänstemannaavtalet ihop till gemensamt allmänna bestämmelser (AB). e t t kollek t i vav ta l kommer i regel till efter kollektiva förhandlingar. Avtalet, vilket gäller sådant som arbetsvillkor (23 och 24 MBL) måste ingås skriftligt (23 MBL). industriav tale t, som tecknades 1997 och förnyades 2011, innebär att parterna inom industrin ska sätta märket, det vill säga det som blir norm i den aktuella avtalsrörelsen. br andmännens rik sförbund, brf, bildades år 1945, och redan året därpå tillerkändes BRF förhandlingsrätt för kommunala tjänstemän. BRF har alltså under 69 år tecknat centrala och lokala kollektivavtal för brandmän anställda på deltid, som även kallas räddningstjänstpersonal i beredskap, RIB. l änge sågs det viktiga arbetet som dessa brandmän utför som ett kall och/eller en ren fritidssysselsättning, och ersättningen var låg. Avtalsförhandlingarna strandade både 1980 och 1986, varpå BRF varslade om konflikt. Åtgärderna utgjordes av blockader, t ex mot nyanställningar, övningar och materialvård. BRF varslade om konflikt även 2004, då det främst gällde sjukersättningen. år 2001 lyck ades brf förhandla fram en ökning om totalt 20 procent, fördelat på olika ersättningar och tidpunkter under tre år, vilket var ett erkännande av att det handlar om ett yrke, och att brandmännen är anställda. ef ter kommunal s fem veckor långa och misslyckade strejk 2003 försämrades heltidsbrandmännens situation; i stället för det avtal som var klart, och som skulle ge ett lönepåslag på 3,2 procent det tredje året blev resultatet av strejken ett påslag på bara 2,6 procent, vilket innebar att man var tillbaka på den tidigare nivån. Många kände sig svikna av Kommunal, och lämnade förbundet. Anders Cederberg, då brandförman på station Katarina, och talesman för brandmännen i Stockholm, vände sig till BRF med önskan att heltidsanställda brandmän skulle få ansluta sig till BRF. tanken bakom den s v ensk a modellen var att det på arbetsmarknaden ska finnas ett fåtal stora, starka och ansvarstagande organisationer, vilka via avtal reglerar den. Just detta argument har framförts i samband med BRF:s framställande att få teckna kollektivavtal för medlemmarna som är anställda på heltid. I december 2007 lade BRF ett varsel gällande rätten att få teckna ett kollektivavtal även för dessa. va d g ä l l er delt idsbr a ndmännen har arbetsgivarsidan, under senare år, på en mängd sätt visat vilja till förändringar. Med avsikten att se över och modernisera RIB-avtalet bildade BRF och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Pacta en arbetsgrupp i början av I arbetet, som inleddes i september, deltog även ett antal räddningschefer som representanter för arbetsgivarna. Kommunal som har ett hängavtal på BRF:s kollektivavtal, hade inga representanter med i denna grupp. en stor del av l andets r äddningstjänster har också engagerat sig i RIB-problematiken. År 2012 tog Christer Ängehov, då tillförordnad brandchef i Storstockholms brandförsvar, initiativet till en konferensserie för att diskutera framtidens deltidsorganisationer. Detta främst beroende på svårigheten att rekrytera deltidsbrandmän, ett problem som han och den övriga ledningen trodde sig dela med ett stort antal kommuner. RIB-konferenserna hölls vid tre tillfällen och avslutades i november Representanter för sammanlagt 140 kommuner deltog, och BRF representerades av Peter Bergh. Gemensamt identifierade man fyra huvudsakliga frågeställningar: rekrytering, anställningsförhållanden, utbildning och organisation. i slutr apporten framhålls en översyn av avtal och anställningsförhållanden som ett önskemål från landets räddningstjänster. Det pekas återigen på att samhälleliga förhållanden har förändrat situationen när det gäller RIB-verksamheten. Det betonas på flera sätt att RIB-avtalet är gammalt och att det behöver förtydligas vilket arbetsgivarorganisationen och de fackliga parterna sägs vara överens om. tidigare var v eckoberedsk ap en form som fungerade för alla parter, men i dag krävs flexiblare lösningar ett nytt RIBavtal som är anpassat till dagens och morgondagens förhållande. Möjligheten att endast ha dagstidsberedskap under arbetstid hos sin ordinarie arbetsgivare är idag inte reglerad i RIB-avtalet. Svårigheter finns också när det gäller övning och utbildning som sker kvällstid. Samt förs det fram att för att kunna forma ett fungerande schema krävs stor flexibilitet från såväl arbetsgivare som arbetstagare. v idare v ill man se för ändringar i arbetslagstiftningen så att kombitjänster möjliggörs på mindre orter, där heltidsanställda brandmän bor, borde dessa kunna tillfrågas om de under fritiden vill vara deltidsanställda där, vilket inte tillåts i dag. Ett nytt avtal behöver ta hänsyn till hur räddningstjänsten vill arbeta i framtiden för ett säkrare och tryggare samhälle. Stor frustration uttrycks över att kommunen, som är en stor arbetsgivare och som har potentiell RIB-personal, inte tillåts bidra på grund av problematiken med dubbla anställningar. Arbetsförmedlingen och försäkringskassan behöver få kunskap och förståelse gällande vad det innebär att ha en bisyssla som deltidsbrandman, och vid arbetslöshet ska man vara undantagen a-kassans regler. enligt rib 13 var lönen för en för en fullgjord beredskapsvecka, om 168 timmar, kronor. Vid utryckning utgick en ersättning om 228 kronor den första timmen, därefter 151 kronor. Även övning och materialvård ersattes med 151 kronor per timme. inför rib- f örhandling a rna 2014 begärde BRF att sex nya arbetsgrupper skulle fortsätta att jobba med frågor såsom förändringar i reglerna för a-kassan, sjukskrivning, graviditet, samt semesterlagstiftningen kontra denna anställning. Dock bytte SKL/Pacta ut deltagare, vilket hade en negativ påverkan och sänkte tempot i gruppen. brf l ade nu e t t y rk ande som BRF ansåg skulle bidra till att underlätta personalsituationen; i procent en rejäl höjning, men i kronor och ören en justering till rimliga nivåer. Men då arbetsgivarsidans slutbud dels skulle ha inneburit en löneökning med i genomsnitt 79,40 kronor per månad 2014, och 172,60 kronor per månad 2015 efter skatt, dels en rad försämringar såsom rätt att beordra brandmännen till vilka arbetsuppgifter som helst, alltså även utanför räddningstjänstuppdragen strandade förhandlingarna. Detta innebar att nuvarande avtal, utan central uppräkning, fortsatte att gälla till den sista mars TEXT: INGER WIKLUND Källa: BRF Peter Bergh, styrelseordförande, Josefin Lundmark, ombudsman, Ulf Hägglund, ombudsman och Raymond Holmström, förhandlingschef. Samt Slutrapport, sammanfattning av konferensserien RiB , sammanställd av rådet för RIB-konferenserna: Johan Fors i Göteborg, Jimmy Haglund i Stockholm, Mikael Kess i Malmö, Fredrik Lager i Norrtälje och Anders Handell i Södertörn. RÄDDAT LIV I 30 ÅR Pålitlighet, säkerhet och prestanda i tidskritiska räddningsinsatser. VARNINGSLJUS FÖR PROFFS Högsta Kvalitet 5 års Garanti Tel: E-post: 14 Swedish Firefighters Swedish Firefighters

9 JOHAN HEDBERG: Vart är jag välkommen? Det finns många saker som ger upphov till olika tankar kring rekrytering, inte minst när man läser arbetsrätt och diskriminering som akademiskt ämne. Har i en tidigare artikel varit inne på vad kompetens är men har ännu inte berört rekryteringsprocessen eller dialogen om rekrytering. Vad är dialogens konsekvenser? funderingen grundar sig i det enkla att ha högt i tak, något som Professor Gunnar Aronsson i senaste numret av tidningen Chef går djupare in på. Där betonar han vikten av att medarbetare ska få komma till tals där kritik, feedback och frågor är något gynnsamt för en organisation och bidrar till mångfald, ett gynnsamt socialt klimat och social utveckling något som karaktäriserar lärande organisationer. Hur är det då ute bland alla rtj-organisationer då det kommer till att diskutera frågor som rekrytering, mångfald och vilka kravprofiler som upprättas? Vilken tidigare erfarenhet har den jobbsökande? Och vilken ställning får personer som ifrågasätter olika rekryteringsfrågor? Tron, och förhoppningen, att bli bedömd utifrån sina meriter är knappast något givet idag när rekrytering handlar mest om att hitta den mest lämpliga. Lämplig på vilket sätt? Vilka sätt finns det att pröva lämpligheten innan anställning ges? Som skolad inom psykologins perspektiv kring urval och rekrytering så lärs det ut objektiva metoder att avgöra just detta. Arbetsprov är något enkelt och även det som visar på individens arbetsförmåga. Låt mig förenkla; att testa vad man ska göra på jobbet visar på ett enkelt och pricksäkert sätt vem som är lämplig eller inte. En bakgrund inom räddningstjänsten borde alltså vara meriterande ur ett objektivt synsätt. Det förefaller däremot väldigt svårt att erhålla jobb idag utifrån objektiva grunder. Vad beror det på? Beror det på en rekrytering som grundar sig i andra metoder än en objektiv rekrytering? Allt tyder på att fallet är så när man läser platsannonser eller kravprofiler då mönster av ovetenskapliga rekryteringsförfaranden finns. Subjektiva och politiska värdeord används i en stor omfattning i platsannonser. I tidigare artiklar har jag nämnt vilka repressalier som medarbetare kan utsättas för när de agerar ifrågasättande, när de ställer frågor som arbetsgivaren har svårt att besvara på ett vettigt sätt. Min egen tanke är, eftersom jag ställer en del frågor till vilken arbetsgivare är jag välkommen? Min undran bygger på principen guilt by association - är mitt namn associerat till en besvärlig situation? Tanken om varför det inte speglar sig i min arbetsgrupp uppstår? Varför speglas inte det på de larm jag åker på? Varför har jag vänner som inte har samma åsikt som mig? Vi är olika och kompletterar varandra. Relationen bygger på solidaritet, lojalitet, respekt och fler saker som gör att det fungerar och binder oss samman. På något sätt så navigerar vi oss igenom det sociala samspelet och får till det väldigt bra. Spelar rekrytering någon väsentlig roll då egentligen? Varför lägger vi ens ner pengar på rekrytering? Att göra subjektiva och ogrundade rekryteringar är ansvarslöst från flera aspekter, dels är det slöseri med offentliga pengar och dels gör felaktiga beslut och anställningsbeslut att förtroende, respekt och lojalitet bryts ner. Ni vet, potten med pengar som politiker ger oss, som medborgare förväntar sig en tjänst i utbyte. Vore det något annat än bedrägligt om pengarna inte används på bästa möjliga sätt? Att de mest lämpliga faktiskt anställs? Att de med en lämplig och framför allt en relevant formell utbildning och erfarenhet är attraktiva på en arbetsmarknad? Jag är för feg och bekväm för att själv testa min hypotes. Jag vet att lika barn leker bäst när det kommer till att få ett jobb även om de vill ha olika barn. Jag förstår politiken bakom, trots att politiska floskler som att gilla olika slår en logisk felvurpa och förblir obegriplig när variationen av kompetens redan finns. Vad är det jag har missat här som alla HRavdelningar verkar se? Varför går det inte att jämföra hur operativt effektiva vi var för 5 år sedan med hur effektiva vi är idag? HR/Räddningsavdelningar verkar ha glömt att tid kostar liv och kan inte säga hur effektivt vi öppnade låsta dörrar tidigare. Än mindre har de vetskap om hur fort det går idag. Lika svårt som det är att leva som man lär, vart är jag välkommen? 16 Swedish Firefighters Swedish Firefighters

10 sff granskar dödsbranden i norrtälje sff granskar dödsbranden i norrtälje EN VISS ÖKNING AV SKADEUTFALLET måste accepteras tre r äddningscentr aler operer ade tidigare i Stockholms län: RC Norr, RC Stockholm, samt Räddningscentralen Stockholms län (RCSL), som drivs av Södertörns brandförsvarsförbund (SBFF). Inför driftssättandet av Storstockholms brandförsvarsförbund (SSBF) år 2009, enades SOS Alarm, Trafik Stockholm, samt dåvarande Stockholms brandförsvar respektive Vägverket, om att skapa en gemensam kris- och räddningscentral för hela länet, vilket SBFF motsatte sig. I ett första steg slogs RC Norr och RC Stockholm ihop till Storstockholms Räddningscentral (SSRC) och hela verksamheten förlades till brandstationen i Täby. kommunalförbunde t br a ndk å ren Attunda (BA) och Nacka kommun var länge med i planeringen av Storstockholms brandförsvar (SSBF), men drog sig ur i ett sent skede. Nacka valde i stället att gå med i SBFF och även BA började senare samarbeta med SBFF, bl a vad gäller larm och ledning. Kvar i SSBF blev de tio kommuner som tidigare ingått dels i Stockholms brandförsvar och dels i Södra Roslagens räddningstjänstförbund (SRB): Danderyd, Lidingö, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker. u n d e r f l e r a n a m n, såsom Samverkanscentralen och Blåljushuset, började det år 2007 planeras en brandstation och ledningscentral för samhällssäkerhet på Lindhagensgatan på Kungsholmen i Stockholm. Produktionskostnaden beräknades till cirka 1,75 miljarder kronor. BRF, och då inte minst den dåvarande sekreteraren i BRF:s Stockholmsavdelning, Jan Isaksson, var starkt kritiska till detta. Detta på grund av flera orsaker, såsom att utryckningstiderna till bl a city och östra Kungsholmen skulle bli längre, samt placeringen så nära Essingeleden som är en av Sveriges för farligt gods mest trafikerade vägar och arbetade aktivt för att sätta stopp för planerna. Även länsstyrelsen kritiserade Stockholms stads hantering av riskfrågor i projektet, och bad om ett yttrande från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som i februari 2015 underkände projektet, vilket slutligen lades ner i april fr am till nov ember 2007 hade Räddningstjänsten Norrtälje ett avtal med RC Norr. Inför bildandet av SSBF sa Norrtäljes dåvarande räddningschef, Jan Eriksson, till Sirenen (6/2007) att Norrtälje i ett tidigt skede anmälde intresse att medverka i förbundsdiskussionen, men utan att få gehör. Eriksson framhöll i intervjun att ett beroende fanns av samarbete, och ledningens val föll på SBFF. Kommunstyrelsen i Norrtälje, vilken även fungerar som räddningsnämnd, biföll samarbetet, som främst gällde en gemensam larm- och ledningscentral. sff har i fler a artikl ar belyst problematiken med att det i Stockholms län finns två olika larmcentraler. I SFF 4/10 berättade vi om hur en person, morgonen den 13 juli 2010, ringde till SOS Alarm med upplysningen om att det brann i en gräsmatta. (Läs artiklarna på Medlyssning inkom till SSRC cirka 05.19, att det gällde en markbrand i Rumsättra i Norrtälje, varför operatören kopplade samtalet vidare till RCSL. Dessvärre uppstod förvirring gällande ortsnamnet, och vilken kommun det var frågan om, varför samtalet kopplades mellan de två larmcentralerna inte mindre än fem gånger. RCSL larmade slutligen, cirka 05:33, ut styrkan i Norrtälje, vilket betyder en fördröjning på drygt 14 minuter. Vid framkomsten kunde styrkan konstatera att ett uthus brunnit ner, och där påträffades liket av en mansperson. de dåva r a nde a ns va rig a p olitikerna fick frågan av SFF, i samband med artikeln gällande ovan beskrivna dödsbrand, huruvida de tyckte att det vore önskvärt med en i stället för två larmcentraler i Stockholms län. Såväl Kjell Jansson (M) i Norrtälje som Joakim Larsson (M), i Stockholm ansåg, generellt, att det endast borde finnas en. Medan Anti Avsan (M), i Södertörn var av uppfattningen att det som inträffat i sig inte var ett tillräckligt skäl för endast en larmcentral. jan eriksson spark ades år 2010, efter 18 år som räddningschef. Norrtälje har idag en mycket väl fungerande räddningstjänst, men vi har haft olika synsätt på ledning och organisation, uttryckte dåvarande kommundirektören Sören Karlsson i ett pressmeddelande. En tid senare tillsattes Lars Anderman, som tidigare arbetat bl a på SBFF. Han slutade dock i december 2014, för att bli vd på Skorstensfejarmästares Riksförbund (SSR). norrtä l je kommun s a upp avtalet med RCSL gällande larm och ledning, i början av Dåvarande ordföranden i kommunstyrelsen och nuvarande mandats oppositionsråd, Kjell Jansson (M), uttryckte i Norrtelje tidning att det finns vissa brister. Enligt Jansson hade flera brandlarm blivit fördröjda under 2010, vilket kommunledningen har tagit med i beaktande. (Av beslutet, redaktionens anmärkning.) I stället påbörjades ett samarbete, vad gäller larm och ledning, med SSRC. Räddningschefen i Norrtälje ingår därmed i brandchefsberedskapen i SSBF, samt finns ett avtal med SSBF gällande räddningsdykning. Dock fortsätter RCSL alltjämt att hantera automatlarmen. norrtäl je kommun är till y tan med en utbredd skärgård den största kommunen i Stockholms län. År 2013 bodde här cirka människor, varav cirka i tätorten, i Rimbo, i Hallstavik, samt knappt i Älmsta. Under sommaren ökar antalet människor i kommunen väsentligt. helt idsbem a nningen i norrtä l je utgörs av ett yttre befäl, en styrkeledare samt fem brandmän (1+1+5). Den sammanlagda minsta beredskapen i Norrtälje kommun utgörs av ett yttre befäl, fem styrkeledare och sexton brandmän. Miniminivån för beredskap uppfylldes till 100 procent under Utöver minimistyrkan i beredskap finns en ambitionsnivå fastlagd, som innebär ytterligare sammanlagt fem brandmän i beredskap vid de fyra deltidsstationerna. Målet för sagda ambitionsnivå är 75 procent men enligt kommunstyrelsens helårsrapport 2013, uppfylldes den bara under 62 procent av året. tidigare fanns även en deltidsst yrk a i Norrtälje, som utgjordes av två brandmän (0+2), med en inställelsetid om fem minuter, som bl a självständigt kunde hantera yttre släckning. På grund av besparingskrav togs deltidsstyrkan bort år Konsekvensanalysen inför denna neddragning genomfördes av SBFF, och har upprättats av Anders Edstam, då stabschef, samt kvalitetssäkrats av Sandra Danielsson, då produktionsstrateg på SBFF. b r a n d i n g en j ö r erna h a r s t u d er at insatsrapporterna, där det framgår att deltidsstyrkan i Norrtälje varje år ryckt ut som förstärkning gånger, vid ett 100-tal tillfällen utgjort begränsad beredskap i tätorten när heltidsstyrkan varit upptagna med pågående insats, samt även vid enstaka tillfällen fungerat som egen förstärkningsenhet till övriga kommunen eller samverkande kommuner utan att heltidsstyrkan behöver tas i anspråk och sänka beredskapen. Detta p g a kompetens att hantera räddningstjänstens specialfordon/resurser. i analysen konstater a s att Norrtälje kommun präglas av långa avstånd, samt att en väsentlig del av olyckorna här inträffar just i centralorten, där det också finns bebyggelse och objekt som ställer relativt höga krav på räddningstjänsten vid insats. Att ta bort deltidsstyrkan kommer att få märkbara konsekvenser för organisationen, framhåller författarna. Vidare konstaterar de att konsekvenserna följaktligen blir att tiden till första förstärkning vid insatser i Norrtälje tätort ökar, att kommunens samlade förmåga till uthållighet och/eller stora insatser minskar, samt att beredskapen för samtliga larm i tätorten minskar. i all a tre fallen kommer avvecklingen att vara kännbar, men det är framförallt den sista punkten som ställer krav på nya arbetssätt och rutiner för att kompensera deltidens avveckling. Med dessa åtgärder vidtagna bedöms ändå räddningstjänstens förmåga som rimlig i förhållande till de risker som råder i kommunen. Därmed inte sagt att förändringen inte får några konsekvenser i form av ökade skador i kommunen. Förändringen innebär en sänkning av ambitionsnivån avseende skydd i form av kommunens räddningstjänst, och då måste även en viss ökning av skadeutfallet accepteras, yttras det. Samt att sammanfattningsvis bedöms konsekvensen som acceptabel, dock med risken för storbrand i trästaden i minnet. Givetvis är inte deltidens existens en garanti mot storbränder i Norrtälje, men möjligheten att hantera sådan minskar utan den. i a n a ly sen fr a mhåll s att om deltidsstyrkan avvecklas blir följden, när två samtidiga händelser inträffar, endera att heltidsstyrkan måste brytas från det pågående uppdraget, eller så ska i första hand styrkan i Rimbo, som har en insatstid om minuter till centrala Norrtälje, larmas ut. En sådan fördröjning motsvarar i samhällsekonomiska termer en kostnadsökning på i storleksordningen en halv miljon vid en brand i en byggnad (enligt Räddningsverkets modell för beräkning av samhällskostnader i förhållande till insatstider). Med den fördelning av insatser som kan förväntas skulle i sådant fall avvecklingen resultera i samhällskostnader på ca en miljon kronor per år. v idare be tona s at t siffrorna stöder uppfattningen att det är orimligt att en tätort som Norrtälje både avseende storlek och de risker som finns inte ska ha tillgång till räddningstjänst mer än undantagsvis. Alltså måste rutiner förändras för att kompensera den försämring som avvecklingen av deltiden i Norrtälje innebär. En av åtgärderna som föresl å s är taktiska förflyttningar till tätorten av andra, hela eller delar av styrkor, där Rimbo geografiskt är det mest tänkbara alternativet. Förvisso minskar beredskapen just i Rimbo, konstateras det, men sannolikheten för ett larm i Norrtälje är väsentligt större än i Rimbo. Det framhålls även att dessa taktiska förflyttningar givetvis kommer att kosta en del pengar. Hur en ökad larmfrekvens på Rimbostationen påverkar möjlighet till rekrytering och relation till huvudarbetsgivare är inte utrett, tillstås det. slutsat sen av konsek v ensanaly sen, blir enligt författarna följande: Det är genomförbart att avveckla deltidsstyrkan vid Norrtäljestationen. Förändringen kommer att vara märkbar och innebär att Räddningstjänsten i Norrtälje får ett ökat beroende av sina grannar samt att rutiner och arbetssätt måste ses över för att nå en acceptabel lösning. l änsst y rel sen i Stockholms l än, yttrade, år 2009, att denna neddragning var olycklig men acceptabel, men förutsatte dock att enskildas förmåga att hantera olyckor aktivt skulle ökas av kommunen. Vidare ansåg länsstyrelsen att kommunen borde effektivisera användningen av befintlig personal. Närmare uppgifter om hur dessa åtgärder kunde genomföras framgick inte av yttrandet. Länsstyrelsen avsåg dock att i sin tillsyn särskilt följa upp kommunens arbete avseende stärkandet av enskildas förmåga. norrtäl je kommuns nuvarande handlingsprogram, som antogs år 2012, framtogs i samarbete med Brandkåren Attunda och Södertörns brandförsvarsförbund. Visionen är att ingen kvinna, man, flicka eller pojke ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. Antalet döda och svårt skadade personer till följd av bränder i byggnader ska minskas med minst en tredjedel till år 2020, slås det fast. allt fler människor flyttar in till kommunen, framhålls det i handlingsprogrammet. Andelen seniorer i kommunen ökar likaså ökar andelen äldre människor som bor kvar hemma högre upp i åldrarna. Allt fler människor permanentar sitt boende i sina fritidsfastigheter. Risken för olyckor i områden dit räddningstjänsten har längre insatstider ökar, konstateras det. ungefär 600 uppdr ag utförs var je år, av Räddningstjänsten Norrtälje, varav 60 procent är av den omfattningen att nödläget motsvarar kravet på räddningsinsats enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO). Vidare, enligt handlingsprogrammet, inträffar det inom kommunen bränder i byggnader i snitt vart femte dygn. Under de 4 åren dog sammanlagt 5 personer i bränder i byggnader statistiskt räknat i snitt 1,25 person per år. 2 dog på detta sätt under 2011, samt dog 3 människor 2012 respektive Under perioden har alltså sammanlagt 13 människor inom Norrtälje kommun dött till följd av bränder i byggnader. Sammanlagt dog 19 människor i bränder dessa år. TEXT OCH BILD: INGER WIKLUND Källa: Haverikommissionens Slutrapport RO 2015:01. (diarienr O-09/13). Den kan laddas ner här: (http://www.havkom.se/virtupload/reports/ro2015_01_1.pdf), Södertörns brandförsvarsförbund Konsekvensanalys nedläggning av Norrtälje deltidsstyrka, Räddningstjänsten Norrtäljes handlingsprogram , samt Storstockholms Brandförsvar: Ekonomisk analys (Ernst & Young, 2011). 18 Swedish Firefighters Swedish Firefighters

11 sff granskar dödsbranden i norrtälje Först drygt 23 minuter efter att ha larmats ut av RCSL är Rimbos släckenhet framme vid branden på Textes HVB. Det yttre befälet som hittills varit ensam brandman på plats, polis, ambulanspersonal, de boende, grannar samt andra personer som har samlats utanför huset, inklusive fotografen som har tagit denna bild, tvingas uppleva hur de nödställda människorna i huset skriker på hjälp. Sedan tystnar skriken. Foto: Conny Holm, Tre människor dör i den våldsamma branden på Textes HBV OCH RÖKDYKARE UTSÄTTS FÖR STOR FARA En augustinatt år 2013, när en brand utbryter på Textes hem för vård eller boende (HVB) i centrala Norrtälje, är heltidsstyrkan på väg till ett drunkningstillbud utanför tätorten. Räddningscentralen Stockholms län (RCSL), larmar ut släckenheterna i Rimbo respektive Älmsta, men Älmsta får inte larmet. Storstockholms räddningscentral (SSRC) glömmer först att larma det yttre befälet i Norrtälje, som när han anländer blir ensam brandman under närmare femton minuter. I ett fönster skriker en man på hjälp, men han kan inte undsättas. När så Rimbo är på plats först efter cirka 23 minuter uppfattas en order fel, vilket utsätter rökdykarna för livsfara. (SSRC) ut heltidsstyrkan i Norrtälje blir operatören klar över vilken geografisk position det gäller. Ambulansen är framme 12.25, och två minuter senare kommer styrkan från Norrtälje. (Tidsangivelserna i denna text gör inte anspråk på att vara helt exakta). Brandmännen har med sig en egen båt, men då det finns en båt på plats använder de sig av den, och kan, 01.24, dra upp den simmande tonåringen ur sjön, och sjukvårdspersonal konstaterar att personen har en kroppstemperatur om 34,6 grader. Senare, på akuten i Norrtälje, konstateras en måttlig alkoholförgiftning. Det brinner på balkongen! Samma minut som automatlamet detekterar ringer en granne 112, och berättar att det brinner på den inglasade balkongen, strax ovanför entrén till huset, som de boende brukar röka på: branden har börjat på golvet där och spridit sig till räcket, varifrån den fortsatt upp längs balkongens högra sida. Grannen hör även en larmklocka ringa. Tre av de boende en på plan 3 och två på plan 2 uppmärksammar utrymningslarmet. Den ene väcker grannen i rummet mittemot, och de båda beger sig, i akt och mening att ta sig ut, nu till inomhustrappan, där de möter den boende på plan 3. Dessa tre personer lyckas ta sig ut, och en av dem går för att väcka verksamhetschefen, som dock just har väckts av en operatör på Räddningscentralen Stockholms län (RCSL), som undrar om det brinner på boendet. Tar sig inte ut Den andra personen, en man som bor på plan 2, tar sig nu upp till plan 3 för att väcka de två kvarvarande personerna där vilka sover djupt. Mannen bankar på dörrarna och skriker att det brinner. De tre samlas i allrummet på plan 3, rådvilla om vad de ska ta sig till. En av dem öppnar dörren, som är placerad en bit ner i inomhustrappan men lågor slår emot honom och han tvingas retirera, varpå han stänger dörren och tar sig ut via den utvändiga spiraltrappan. Denna trappa är utförd i järn och han bränner sig, samtidigt som han snubblar och ramlar nerför trappan förbi de öppna lågorna som nu slår ut från balkongen. Han tror att de andra två är strax bakom honom, men de kommer aldrig ut. Motala brandstation Snyggt, tryggt och funktionellt Vi tycker att du ska ställa riktigt höga krav när du investerar i nya portar, galler, grindar eller i en ny lastbrygga. Det ska fungera smidigt och effektivt i alla lägen. En modern port ska naturligtvis kunna bidra till att hålla alla värmeekonomiska kalkyler. Att den dessutom har en snygg design som ger hela byggnaden ett lyft är minst lika självklart. När du väljer Hörmann får du allt det här. Som en extra trygghetsbonus kommer vår servicebil inom 24 timmar om det nu, mot alla odds, skulle bli något krångel med porten. t e x t e s h v b h a r d e n n a t i s dag, den 27 augusti 2013, plats för sammanlagt 14 boende, varav alla har olika slags psykiska funktionsnedsättningar, och därför medicineras med olika slags preparat. Huvudbyggnaden, som har adressen Gransätersgatan 16, uppfördes år 1918 i souterräng, med två plan ovan mark och ett källarplan, samt även en vind. Här bor åtta personer fyra på plan 2 och fyra på plan 3. Ingen personal finns närvarande här nattetid. Verksamhetschefen befinner sig i sin bostad, i en av de två byggnaderna på den nedre delen av tomten, med adress Vegagatan 21. Den andra byggnaden används som HVB, och här bor sex personer. Det handlar om ett centralt villaområde, med en stor andel trähus. Befarad drunkning i Erken Fyra minuter innan midnatt ringer en ung person till SOS Alarm; en berusad kamrat simmar långt ute i sjön Erken cirka en och en halv mil från centralorten och vägrar komma upp. Larmoperatören skickar en ambulans från Norrtälje, och två minuter efter midnatt larmar Storstockholms räddningscentral För kort stege och studsmatta En av de anställda på Textes, som bor i närheten, väcks av en granne som berättar om branden. Hon beger sig direkt dit och möts, utanför det brinnande huset, av verksamhetschefen. Tillsammans går de via köksingången på den östra gaveln, tar sig igenom köket och hallen, och öppnar branddörren vid inomhustrappan på plan 1. De börjar gå uppför trappan, men tvingas på grund av värmen och lågorna att retirera, och försöker sedan att släcka branden med en handbrandsläckare, vilket inte har någon effekt. Efter att ha stängt branddörren går de ut igen. Garageportar Industriportar Vill du veta mer? Tfn: E-post: Officiell samarbetspartner till Svenska Fotbollförbundet 20 Swedish Firefighters Swedish Firefighters

12 sff granskar dödsbranden i norrtälje sff granskar dödsbranden i norrtälje Under tisdagen görs antagandet att branden har krävt tre människoliv, medan det kan konstateras att en fjärde person som också saknats, inte befann sig i huset när det började brinna. Foto: Anders Sjöberg, Norrtelje Tidning privatpersoner tog fram, klättrade upp och tittade in i det rökfyllda rummet. Människor skymtas i fönstren på tredje våningen, och rop på hjälp hörs men ingen kontakt kan etableras med de nödställda. Larmet går inte fram De övriga personerna som bor på Textes, grannar samt en del andra personer, har nu samlats utanför huset. Många frågar varför räddningstjänsten inte är på plats ännu. Denna fråga har flera svar: larmar operatören vid RCSL som hanterar automatlarmen ut släckenheter från deltidsstationerna i Rimbo respektive Älmsta, men dessvärre går något fel och larmet når aldrig Älmsta vilket upptäcks först 20 minuter senare larmar SOS Alarm en ambulans i Norrtälje, till Textes informerar SSRC som Norrtälje samarbetar med vad gäller larm och ledning polisens länskommunikationscentral (LKC), om branden, och det är en minut senare som RCSL kontaktar verksamhetschefen. Ensam brandman en kvart Då larmoperatörerna på SSRC i stressen glömmer att det yttre befälet är kvar på stationen i Norrtälje larmas denne ut först alltså 5 minuter efter deltidsstyrkorna, och 6 minuter efter det första samtalet till 112. Den första ambulansen är på plats och rapporterar att det brinner i huset samt att människor är kvar därinne. Samtidigt som SSRC larmar styrkan i Åkersberga, är det yttre befälet från Norrtälje framme vid huset liksom även den första polisenheten. Det yttre befälet, som nu är räddningsledare, rapporterar, 00.32, till SSRC att det gäller en omfattande brand och att tre eller fyra personer befaras vara kvar i den brinnande byggnaden. En minut senare larmas Älmsta på nytt. Räddningsledaren och polisen ber de privatpersoner som befinner sig där att söka en stege från husen omkring, men ingen stege hittas som är tillräckligt lång för att nå upp till fönstret på tredje våningen, där en man syns, som också skriker på hjälp. En studsmatta dras fram för att han ska hoppa ut på den, men så sker inte. Räddningsledaren orienterar sig och gör en bedömning av läget för att kunna förbereda beslut om order till de ankommande styrkorna. Han samråder även med verksamhetschefen, polis och ambulanspersonal, samt underrättar SSRC om läget. Livsfarlig rökdykning Först drygt 23 minuter efter att ha larmats ut av RCSL är Rimbos släckenhet framme. (En minut därefter lämnar en brandman Erken, och beger sig till branden.) Då har räddningsledaren alltså varit ensam brandman i kaoset i drygt 14 minuter. Under framkörningen från Rimbo får styrkan bland annat information från räddningsledaren att de ska förbereda sig för omedelbar rökdykning, men det framgår inte att de kommer att vara den första styrkan att anlända. Väl på plats beordrar räddningsledaren brandmännen att med den bärbara utskjutsstegen utföra en livräddande insats via fönstret på tredje våningen. Stegen reses mot fönstret, varpå rökdykarettan klättrar upp. Rökdykartvåan som gör sin första rökdykarinsats någonsin, efter genomförd utbildning följer något senare efter, med strålröret. Samtidigt som detta sker har rökdykarledaren påbörjat brandsläckning på den norra långsidan av byggnaden där rökbalkongen finns. När rökdykarledaren blir Släckinsatsen för att förhindra brandspridning till övriga byggnader underlättas av att det i det närmaste är vindstilla. Insatsen kommer att pågå i närmare tre dygn; den avslutas först den 29 augusti. Foto: Anders Sjöberg Norrtelje Tidning uppmärksammad på att rökdykarinsatsen har påbörjats lämnar han över släckningen till en annan brandman och hastar till den östra gaveln, där han ser rökdykartvåan försvinna in genom fönstret. Den stora mängden täta brandgaser gör att det inte finns någon som helst sikt i rummet och rökdykarna kan inte se golvet, ens i sittande ställning och inträngningsvägen är den enda reträttvägen. Svarta, oförbrända brandgaser väller ut från fönstret och då rökdykarledaren bedömer att brandgaserna i rummet kan antändas rökdykarna är utsatta för en akut och mycket farlig situation beordrar han dem att omedelbart ta sig ut. I efterhand har räddningsledaren förklarat att avsikten med ordern om livräddning aldrig var att rökdykarna skulle gå in i rummet. Ytterligare två insatser När rökdykarna är tillbaka på marken ger räddningsledaren en ny order om livräddning; en rökdykarinsats genom entrén mot Gransätersgatan, på plan 1, och vidare upp via den invändiga trappan till plan 2, där människor kan finnas kvar. På grund av brandutvecklingen lyckas rökdykarparet inte ta sig upp dit och insatsen avbryts på nytt av rökdykarledaren, som ser till att rökdykarna kommer ut ur byggnaden. Därefter får rökdykargruppen en tredje order från räddningsledaren gällande en livräddande insats återigen från den östra gaveln, men nu på plan 2, som inte gått att nå vid det tidigare försöket via den invändiga trappan. Rökdykarparet tar sig upp och in i rum 4, beläget under det rum där den första insatsen nyss har genomförts. Fönsterrutan till rum 4 har, i samband med livräddningsförsöken, tidigare slagits sönder av en polis vilken, via den stege som Tvingas retirera ut genom fönstret När rökdykarparet nu kommer in i rummet har mängden brandgaser minskat betydligt, och rummet kan enkelt sökas igenom, men ingen människa hittas här. När den ene rökdykaren avancerar vidare in i byggnaden försöker han öppna dörren till rummet, varpå dörren faller sönder och kraftig brand med brandgaser kommer in i rummet. Rökdykarna försöker begränsa brandutvecklingen, men på grund av den starka värmeutvecklingen tvingas de retirera ut genom fönstret. Efter dessa tre försök till livräddning avbryter räddningsledaren ytterligare försök: brandutvecklingen är nu alltför omfattande, vilket skulle utsätta rökdykarna för orimligt stora faror, samt ser han det som osannolikt att någon därinne fortfarande kan räddas till livet. Klockan är nu 00.55, och först fyra minuter senare kommer släckenheten från Älmsta. Efter ytterligare två minuter anländer en styrka från Åkersberga, även de med en släckbil är brandmannen som lämnade Erken på plats kommer den vakthavande brandingenjören från SSBF fram till brandplatsen. Klockan är när det yttre befälet lämnar över rollen som räddningsledare till ett annat befäl. Fyra personer transporteras till sjukhus, men lyckligtvis har ingen några allvarligare, fysiska, skador. Tre människor döda Under tisdagen görs antagandet att branden har krävt tre människoliv, medan det kan konstateras att en fjärde person som också saknats, inte befann sig i huset när det började brinna. Huvudbyggnaden får mycket omfattande brandskador, och under släckinsatsen rivs väggar och bjälklaget mot källaren för att komma åt glödbränder. Byggnaden brinner sedan ned till grunden. Släckinsatsen för att förhindra brandspridning till övriga byggnader underlättas av att det i det närmaste är vindstilla. Insatsen kommer att pågå i närmare tre dygn; den avslutas först den 29 augusti. Under den aktuella natten inträffar, utöver dödsbranden och drunkningstillbudet, även en bilbrand samt en trafikolycka båda utanför Norrtälje kommun, men som orsakar arbete för ledningsoperatörerna på SSRC, och utryckningar från SSBF. Den dåvarande räddningschefen i Norrtälje, Lars Anderman, som vid detta tillfälle har beredskap även för Stockholm och Gotland, inställde sig på SSRC. Hela denna text, författad av Inger Wiklund, är en bearbetning av Haverikommissionens Slutrapport RO 2015:01. (diarienr O-09/13). Den kan laddas ner här: RO2015_01_1.pdf 22 Swedish Firefighters Swedish Firefighters

13 sff granskar dödsbranden i norrtälje sff granskar dödsbranden i norrtälje BYGGNADEN HELT ENKELT inte ändamålsenlig för verksamheten! Verksamhetsutövaren på ett hem för vård och boende (HVB) har det slutgiltiga ansvaret för brandskyddet, vilket på många sätt brast på Textes HVB. Av Haverikommissionens slutrapport framgår dock att bidragande orsaker till dödsbranden är en mängd svagheter vad gäller ansvariga myndigheters hantering av tillstånd och tillsyner till exempel saknades bygglov. Haverikommissionen har i sin slutrapport fört fram en mängd rekommendationer till myndigheterna, och SFF har tagit del av deras svar. s tat e n s h av e r i k o m m i s s i o n u p p r ä t ta d e s år 1978, och år 1990 utökades uppdraget till att även innefatta alla typer av allvarliga olyckor, bl a dödsbränder. Ribban lades högt; det skulle röra sig om flera omkomna och allvarliga skador samt att utredningen kan antas resultera i rekommendationer i syfte att åstadkomma systematiska förbättringar, förklarar Mikael Karanikas, jurist och utredningsordförande på Haverikommissionen. Hittills har fyra dödsbränder undersökts: utöver den på Textes hem för vård och boende (HVB) även Diskoteksbranden i Göteborg 1998, Hotell Borgholm 2004, samt Rinkebybranden Bortsett från Rinkebybranden har vi inte undersökt några bränder i vanliga bostäder, där fastighetsägare och boende ansvarar för nivån på brandskyddet. Men när det gäller behovsprövade och andra boenden där individen inte själv kan ta ansvar för brandskyddet och sådant som säker utrymning måste samhället göra det, betonar Mikael Karanikas. Regeringen sa nej till föreskrifter Efter Rinkebybranden fick Myndigheten för skydd och beredskap (MSB) i uppdrag av regeringen att ta Polisens brandtekniker söker bland annat efter kvarlevorna av de tre dödsoffren: en 60 år gammal kvinna, samt två män, 44 respektive 41 år gamla. Foto: Anders Sjöberg, Norrtelje Tidning Mikael Karanikas (t.v.), jurist och utredningsordförande på Haverikommission, tog beslutet att genom föra en undersökning av dödsbranden på Textes HVB, bland annat på grund av att det gällde ett behovsprövat boende, där inledningsvis fyra personer saknades, och man ville veta hur säkerheten för de boende hade hanterats. Patrik Dahlberg (t.h.), brandingenjör och haveriutredare på Haverikommission, har som utredningsledare lett det dagliga arbetet med undersökningen. Foto: Peter Knutsson fram en nationell strategi för hur brandskyddet kan stärkas genom stöd till enskilda. Som ett särskilt uppdrag ingick att undersöka vad som är rimligt brandskydd i olika typer av boendemiljöer. I svaret, år 2011, uttryckte MSB en vilja om att få meddela föreskrifter på området, vilket den dåvarande regeringen dock sa nej till 2014 regeringen ansåg att det inte var nödvändigt, utan att det borde gå att lösa med information, vägledning och tillsyn. MSB gav, år 2012, ut en tillsynsvägledning och Haverikommissionen har i rapporten rekommenderat MSB att följa upp implementeringen av arbetssättet och effekten av detta. Skulle det efter en sådan uppföljning visa sig att detta INTE är tillräckligt bör MSB överväga att på nytt begära hos regeringen att få ge ut föreskrifter om skäligt brandskydd i den här typen av boenden, säger Mikael Karanikas boenden Patrik Dahlberg, brandingenjör och haveriutredare, berättar att då det handlar om så många olika slags diagnoser, och även andra variabler, är det svårt att bedöma exakt hur många HVB som finns i Sverige. Det rör sig om ungefär 800 HVB, men när man räknar vårdhem i den här kategorin som inte är sjukhus, men där människor bor och vårdas nattetid handlar det om så många som Detta enligt Inspektionen för vård och omsorg (IVO), berättar han. Göra säkerhetsvinster Redan tisdagen den 27 augusti (2013) begav sig några av Haverikommissionens på brand specialiserade utredare, inklusive den blivande utredningsledaren Patrik Dahlberg, för första gången till brandplatsen i Norrtälje. Han tog fram ett förslag och efter en diskussion tog Mikael Karanikas det formella beslutet om en undersökning. Bedömningen gjordes att händelsen var tillräckligt allvarlig och att säkerhetsvinster skulle kunna göras; det gällde ett behovsprövat boende, där inledningsvis fyra personer saknades, och vi ville veta hur säkerheten för de boende hade hanterats, förklarar han. Den 26 januari 2015 stod så slutrapporten färdig, 100 sidor lång. (Den kan i sin helhet laddas ner här: RO2015_01_1.pdf). Kostnaderna för de anlitade åtta externa konsulterna uppgår till cirka 1,2 Mkr. Här på Haverikommissionen är vi fyra personer som har jobbat med detta, inklusive administratören vi har samlat på oss åtta pärmar med dokument. Det handlar om många olika myndigheter som på ett eller annat sätt har varit berörda och den verksamhet som bedrevs i byggnaden är ett nytt område för oss. Arbetsfördelningen ser ut så att det är Patrik som fungerar som projektledare och håller ihop 24 Swedish Firefighters Swedish Firefighters

14 sff granskar dödsbranden i norrtälje arbetet internt och gentemot de anlitade konsulterna, medan min stora del utöver inriktningsbeslut är att granska och komplettera rapportutkasten, säger Mikael Karanikas. Ett stort antal intervjuer Pärmen med den dokumentation av Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) som fanns förstördes vid branden, varför Haverikommissionens experter har fått även sådan information via intervjuer med de boende som överlevt och Textes personal. Intervjuer har även genomförts med berörd personal vid räddningstjänsten, polisen och ambulanssjukvården, IVO, MSB, Boverket, Södertörns brandförsvarsförbund (SBFF) och Storstockholms brandförsvar (SSBF). Utredarna har vid flera tillfällen besökt såväl olycksplatsen som de räddningscentraler vilka har deltagit i larmhanteringen. Haverikommissionen befattar sig aldrig med skuldfrågan, eller den rättsliga processen. Det är något som vi särskilt framhåller för de personer som vi intervjuar så att de kan känna sig trygga med hur vi hanterar den information som de lämnar till oss. Vårt arbete syftar endast till att förbättra säkerheten, betonar Mikael Karanikas. Halvvägs i utredningen arrangerades ett haverisammanträde dit alla berörda var inbjudna; anhöriga och myndigheter. Alla fick även tillgång till remissen innan slutrapporten färdigställdes. Vår upplevelse är att samtliga berörda har varit positivt inställda till Haverikommissionens arbete, säger Mikael Karanikas. God kvalitet och säkerhet Ett antal olika myndigheter har under senare år ansvarat för tillstånd respektive tillsyner för HVB. Sedan juni 2013 är det IVO som prövar ansökningar om tillstånd att få bedriva HVB-verksamhet. Till ansökan ska bl a fogas ritningar över verksamhetens lokaler samt uppgifter om hur brandskyddet är ordnat. Tidigare ansvarade länsstyrelsen för tillståndsgivningen och kraven var desamma beträffande de regler som gällde för prövningen. Tillståndet att bedriva den aktuella HVB-verksamheten hade utfärdats av Länsstyrelsen Stockholm, år Mellan 2010 och 2013 låg ansvaret för tillsyn av HVB på Socialstyrelsen. Någon tillsyn av Textes HVB genomfördes såvitt känt aldrig av Socialstyrelsen. Innan 2010 hade respektive kommun ansvaret för tillsynen över HVB och länsstyrelsen granskade i sin tur kommunens tillsynsrapporter. I Socialstyrelsens föreskrifter för HVB finns kravet att det i ett hem där det bor personer med psykiatriska diagnoser ska finnas personal tillgänglig dygnet runt i lokalerna. Av länsstyrelsens dagboksanteckningar i akten tillhörande ärendet från 2007, framgår att det redovisats att det inte fanns någon bemanning i byggnaden på natten, men att verksamhetschefen som bodde på gården ansvarade för natten, samt att de boende kunde ringa till denne om behov fanns. Bodde här frivilligt De som bodde på Textes HVB gjorde detta frivilligt och inte av tvång. Samtliga hade psykiska funktionsnedsättningar bland annat vad gäller inlärning, språk, minne och visuospatial förmåga det vill säga att med hjälp av synen orientera sig i sin omgivning, såsom att bedöma avstånd och avgöra storleksskillnader. Vidare hade de nedsatt exekutiv förmåga, vilket innebär svårigheter beträffande att ta initiativ, tidsuppfattning, att förstå sambandet mellan orsak och verkan, samt att kunna planera och organisera. De boende på Textes fick ingen vård där, utan sådan skulle ges i de respektive hemkommunerna. De medicinerades med olika slags psykofarmaka, samt sömnmedel. Ingen analys av utrymningsförmågan Haverikommissionens experter framhåller att för att skapa förutsättningar för en säker utrymning av personer med kognitiva funktionsnedsättningar bör verksamhetsutövaren under alla förhållanden analysera de boendes utrymningsförmåga. Därför krävs kunskap om vilka förmågor och behov varje person har som bor på ett HVB. Det vill säga; en grundlig utredning måste göras av varje individ, och verksamhetsutövaren behöver tillgång till sådant som journalinformation om personens förmågor. Ingen dokumentation har funnits som tyder på att några sådana analyser har gjorts här. Vidare konstateras att vårdpersonal inom psykiatrin inte alltid har kunskaper om hur psykiskt sjuka fungerar i nödsituationer, vilket kan innebära svårigheter för räddningstjänsten och/eller för personalen på boendet att värdera möjligheterna till utrymning. Tolkades som godkännande Personalen har varit medveten om sådant som att de boende sov djupt och var svårväckta, men tycks inte ha reflekterat över vad detta kunde tänkas innebära för det organisatoriska brandskyddet. Att endast en person har uppgett sig ha vaknat av utrymningslarmet innebär att larmet inte kan anses vara anpassat för behoven och förmågan hos de boende på Textes HVB. Inga praktiska utrymningsövningar hade heller genomförts. Skälet som angetts till detta var att en av de boende kände en stark oro för bränder. Utöver samtal med de boende hade heller inga alternativa åtgärder vidtagits för att säkerställa en så säker utrymning som möjligt. Personalen på Textes uppfattade att allt var i sin ordning eftersom de hade diskuterat detta med räddningstjänsten under brand- och tillsynerna, men att inga synpunkter lades fram, och att detta tolkades som ett godkännande. Men, det finns inte på pränt, och är svårt att kontrollera eftersom räddningstjänsten har bytt inspektörer, säger Patrik Dahlberg, som tillägger att det inte är tillfyllest att man av ovan nämnd anledning inte övade utrymning. Såväl personal som boende på alla liknande boenden bör utbildas så att evakuering kan genomföras på säkert sätt. Det finns andra sätt att öva på, såsom att diskutera och fysiskt visa vilka vägar man ska ta. Vissa människor kan få panik av utrymningssignalen, men möjligheten finns ju att använda en annan signal vid övningarna. Hela kroppen förkolnad De tre dödsoffren är en 60 år gammal kvinna, samt två män, 44 respektive 41 år gamla. Kvinnan har ådragit sig så kraftiga brännskador att hela kroppen förkolnat. Den rättsmedicinska undersökningen visar att cyanid fanns i blodet, vilket innebär att hon var vid liv när branden utbröt. Ordinerade läkemedel påvisades, men några andra analyser kunde inte utföras på grund av kroppens tillstånd. Även den 44-årige mannens kropp var delvis förkolnad, men undersökningen tyder på att han har dött av brandgasförgiftning. Sot påvisades i luftvägarna, vilket talar för att han andats in bränt material. Rättsgenetisk analys utfördes av påträffade kvarlevor av den 41-årige mannen och analysresultaten tyder på att han dog till följd av kraftiga brännskador. Bygglov saknades För nybyggnation i den här verksamhetskategorin gäller den högsta kategorin i Boverkets byggnadsregler (BBR). Det innebär bl a att varje rum ska vara egen brandcell och det ska finnas dörrstängare på alla dörrar, samt ska vattensprinkler och brandlarm vara installerade. Nya ägare tog över Textes HVB år 2007, men verksamheten har bedrivits i byggnaden sedan år Trots att det enligt då gällande bestämmelser hade krävts bygglov för sagda verksamhet saknades ett sådant vilket innebär att det inte har prövats om brandskyddet var fullgott initialt. Noterbart är att inför uppförandet av de två andra byggnaderna på tomten ansöktes och beviljades bygglov för HVB-verksamhet, år Trots att byggnadsnämndens tjänstemän då kände till att samma slags verksamhet bedrevs i huvudbyggnaden omfattas denna alltså inte av bygglovet. Det aktuella bolaget har utgått från att bygglov fanns. Det är märkligt att detta inte har framkommit under årens gång, men vi har inte kunnat komma vidare med detta, tillstår Mikael Karanikas. Jag har inte varit med om något liknande ANNONSERA I SWEDISH FIREFIGHTERS! Brandsveriges starkaste annonsorgan. Swedish Firefighters Partik Irmér, Annonschef Tel: +46(0) Epost: 26 Swedish Firefighters Swedish Firefighters

15 sff granskar dödsbranden i norrtälje sff granskar dödsbranden i norrtälje tidigare. Det är svårt att gå bakvägen; var detta ett eget boende eller en verksamhet? I vilket fall handlar det inte om vård, framhåller Patrik Dahlberg. Enligt MSB:s tillsynsvägledning för kommunal tillsyn enligt LSO är det heller inte ovanligt att det saknas bygglov för verksamheter som har pågått under lång tid. Direkt inverkan på brandförloppet Sedan tidigare fanns brännmärken efter cigaretter och glöd i duken och mattan på rökbalkongen. Resultatet av brandorsaksutredningen, som har utförts av SKL, talar starkt för att branden började just här, vilket även polisens brottsplatsundersökning kommer fram till, samt vittnade grannen som ringde SOS Alarm om detta. Brandorsaken har inte kunnat fastställas, men såväl anlagd brand som en glödande cigarett och ovarsamhet med eld är möjliga orsaker. Att det finns betydande avsteg från gällande regler i byggnadens faktiska utförande (så långt som detta har kunnat klarläggas), har enligt Haverikommissionen haft en direkt inverkan på brandförloppet och utrymningsmöjligheterna. Visserligen fanns två trappor avsedda för utrymning, men den invändiga trappan var inte utförd som ett brandtekniskt avskilt trapphus. Därtill var dessa trappor inte brandtekniskt oberoende av varandra, utan kunde blockeras av samma brand. Den inre Branden fick fäste i bärande väggar och bjälklag, vilket i sin tur ledde till en brand som inte kunde släckas byggnaden var helt enkelt inte, ur brandskyddssynpunkt, ändamålsenlig för verksamheten. Eftersom risken fanns för ras under släckningsarbetet utsattes även brandmännen för fara. Foto: Richard Grandin, Norrtelje Tidning trappan medgav heller inte utrymning utan att man passerade genom plan 2 för att kunna ta sig vidare ut i det fria. Detta resulterade i att de boende inte kunde utrymma lokalerna i plan 2 och 3 när branden på balkongen spridit sig in på plan 2. Bättre möjligheter att undsätta Utförande med ett brandtekniskt avskilt trapphus hade med all sannolikhet även gett personalen, och i ett senare skede även räddningstjänstens rökdykare, bättre möjligheter att undsätta de boende i plan 3, konstaterar utredarna. Vidare fanns inga brandtekniska avskiljningar inom planen alla rum var alltså belägna inom samma brandcell. Ett utförande enligt SBN 1967 hade inneburit att boenderummens dörrar och väggar mot korridor skulle varit utförda i viss brandteknisk klass med skydd mot brand. Detta hade skapat mer tid för de utrymmande att sätta sig i säkerhet och begränsat rökspridningen. Helt enkelt inte ändamålsenlig Att byggnaden helt brann ner beror antagligen på att husets bärande konstruktioner var brännbara: Branden fick fäste i bärande väggar och bjälklag, vilket i sin tur ledde till en brand som inte kunde släckas. Eftersom risken fanns för ras under släckningsarbetet utsattes även brandmännen för fara. Hade byggnaden varit uppförd som ett vårdboende, med bärverken utförda i obrännbart materiel, skulle detta sannolikt haft en större begränsande effekt på brandspridningen inom byggnaden än vad som nu blev fallet. Det hade även ökat möjligheterna för såväl personalen som för räddningstjänsten att undsätta de boende. Det paradoxala i detta är att det i praktiken hade varit omöjligt att åtgärda den befintliga byggnaden så att de brännbara konstruktionerna hade blivit obrännbara. Den här byggnaden var helt enkelt inte, ur brandskyddssynpunkt, ändamålsenlig för denna verksamhet, sammanfattar Patrik Dahlberg. Flera otydligheter i tillsynerna Mellan år 1996 och 2001 genomfördes brandsyn ungefär vartannat år på detta HVB. Från år 2005 har tillsyn enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) genomförts, med intervaller varierande mellan ett och fyra år. Tillsynsutövningen har dock delvis varit otydlig på så sätt att det i samma dokument har blandats rena myndighetskrav med rekommendationer, råd och tips. Särskilt när det gäller anmärkningar beträffande SBA är det svårt att dra någon slutsats om vad de faktiska bristerna bestått i. Vår undersökning visar på generella svagheter vad gäller räddningstjänstens tillsyner. Dels framgår inte närmare vad som faktiskt har granskas, dels var formuleringarna i protokollen, särskilt när det gäller SBA, ofta allmänt hållna så att det inte gick att förstå vad bristerna faktiskt bestod i. Detta kan medföra svårigheter för verksamhetsutövaren att vidta tillräckliga åtgärder och för räddningstjänsten att följa upp om bristerna åtgärdas, betonar Mikael Karanikas. Vi har konstaterat att personalskifte har skett, och det kan vara detta som lett till att saker och ting har tappats bort. Även om det givetvis är verksamhetsutövaren som har det fulla ansvaret för att lagar och andra regler följs, och att verksamheten är säker med ett brandskydd i skälig omfattning, är det naturligtvis förvillande för verksamhetsutövaren att krav och råd har blandats ihop. I intervjuerna med Textes personal framgår det också att man uppfattat att räddningstjänsten var helt nöjd, konstaterar Patrik Dahlberg. Deltidsstyrka eller andra åtgärder I dokumenten som har granskats ingår konsekvensanalysen som gjordes innan deltidskåren i Norrtälje avvecklades. Mot bakgrund av slutsatserna i denna, samt erfarenheterna från branden på Textes, finns det skäl att undersöka om beredskapen är tillräcklig, när det inträffar flera samtidiga insatser inom Norrtälje brandstations insatsområde. Om en neddragning görs med förbehållet att räddningstjänsten klarar sitt uppdrag enligt handlingsprogrammet att invånarna ska nås av hjälp inom en viss tid är det länsstyrelsens sak att kontrollera att det stämmer, men så har inte skett här. När länsstyrelsen gjort tillsyn av Räddningstjänsten Norrtälje under senare år har de inte tittat på hur man arbetar med de taktiska enheterna, framhåller Patrik Dahlberg. Vi har rekommenderat länsstyrelsen att undersöka och avgöra om om räddningstjänsten i praktiken arbetar på det sätt som redovisades i konsekvensanalysen inför avvecklingen av deltidskåren. Visar det sig att så inte är fallet kan åtgärder behöva vidtas, säger Mikael Karanikas. Ofullständigt ifyllt i Zenit När Räddningscentralen Stockholms län (RCSL) larmade ut styrkan i Älmsta var det inte som brandstation utan som enhet det vill säga brandfordon med personal vilket på grund av ett ofullständigt ifyllt underlag i Zenitsystemet fick till följd att larmet inte nådde fram till denna styrka. Haverikommissionen framhåller att händelsen visar på osäkerhet i systemet och utgör en avvikelse som bör generera åtgärder så att det säkerställs att en upprepning förhindras. Vidare framhålls att det är ovanligt att en särskild larmcentral initialt hanterar inkommande automatiska brandlarm och sedan, efter att ha slagit larm, lämnar över ärendet till en annan larmcentral. Jag är konfunderad över att räddningstjänster som samarbetar med varandra inte arbetar på samma sätt, utan larmar ut enheter respektive stationer det är som upplagt att saker ska hamna mellan två stolar. Detta är något man bör se över, framhåller Patrik Dahlberg. Rapportera till regeringen Myndigheterna hade fram till den 27 april att svara på rekommendationerna, och alla på Haverikommissionen som har deltagit i utredningen diskuterar nu svaren, med förhoppningen att man ska ha tagit ställning till dem innan sommarsemestrarna. Anledningen till att vi gör dessa utredningar är ju att alla berörda ska dra lärdom av respektive olycka, så att inget liknande händer igen. Om någon väljer att inte följa våra rekommendationer rapporterar vi detta i vår årsredovisning till regeringen, som är vår uppdragsgivare, betonar Mikael Karanikas. Hur rädda via utskjutsstege? När brandmännen, som deltog i räddningsinsatsen på Textes, intervjuades av Haverikommissionen kom reflektioner fram gällande vad som hade hänt om någon människa hade påträffats vid liv medvetslös eller kanske panikslagen. Haverikommissionen för också, i rekommendationerna till MSB fram att myndigheten, ur insats- och arbetsmiljösynpunkt, bör klarlägga förutsättningar, planering och utbildning för räddningsinsatser, där räddningstjänstens bärbara stegar är den enda 28 Swedish Firefighters Swedish Firefighters

16 sff granskar dödsbranden i norrtälje möjligheten till livräddning vid en brand och den nödställde själv inte förmår att klättra ned på stegen. Vidare rekommenderas MSB att följa upp huruvida arbetet med att implementera det arbetssätt som beskrivs i MSB:s tillsynsvägledning Kommunal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor har fått avsedd effekt inom de kommunala tillsynsorganisationerna och därmed bidragit till ett stärkt brandskydd i vård- och omsorgsboenden. MSB svarar att man bl a ska producera typscenarier för steglivräddning, och utarbeta rekommendationer för taktik- och metodval, samt riskbedömning för denna typ av livräddning. Arbetet ska bl a innefatta en workshop med utvalda företrädare inom räddningstjänsten, samt berörda statliga myndigheter. Därefter ska en vägledningsrapport tas fram och eventuella förbättringar i utbildningen av främst befäl genomföras. MSB bedömer att dessa åtgärder som planeras genomföras från oktober 2015 till juni 2016 bör kunna bidra till att öka den kommunala räddningstjänstens förmåga att genomföra säkra och effektiva livräddningar via stege samt kunna bedöma när detta inte är möjligt. Vad gäller tillsynsverksamheten är två huvudsakliga aktiviteter planerade under detta år; dels en webbutbildning avseende hur tjänsteanteckningar och förelägganden skrivs. Dels fördjupade seminarier för kommunerna, på tio platser i landet, som ska behandla bedömning av skäligt brandskydd och förvaltningsjuridik. Inte helt preciserat ansvar Länsstyrelsen Stockholm rekommenderas dels att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa funktionssäkerheten i de fall där flera larm- och/eller ledningscentraler larmar ut samma räddningsenheter. Dels att undersöka och avgöra om räddningstjänsten i Norrtälje kommun har implementerat rutiner för, och i praktiken arbetar med bl a taktiska förflyttningar, på sådant sätt som redovisats i den utförda konsekvensanalysen vid avvecklingen av deltidskåren i Norrtälje. Av myndighetens svar framgår bl a att man tidigare anser sig ha uppmärksammat de problem som Haverikommissionen identifierar. Ett tillsynsbesök genomfördes i Norrtälje den 16 oktober, respektive den 3 november 2014, och då lades särskild vikt på redovisning och uppföljning av den aktuella branden. Länsstyrelsens uppfattning var dock att man inte tillräckligt noga preciserat ansvar och uppgifter för att kunna få en tydlig återkoppling på genomförda åtgärder. Arbetar aktivt Avseende beredskapsnivån för ytterligare larm vid pågående insatser, uppfattar länsstyrelsen att räddningstjänsten har implementerat rutiner för att hantera ytterligare larm vid pågående insatser. Länsstyrelsen hänvisar till konsekvensanalysen som gjordes inför borttagandet av deltidsorganisationen i tätorten, och tillstår att räddningstjänsten arbetar aktivt med förslag två och tre eftersom man upplever en större säkerhet med dessa alternativ. (Förslagen innebär dels aktivare hantering av heltidsstyrkan, dels taktiska förflyttningar från annan ort.) Länsstyrelsen hade föreslagit åtgärder för att säkra larm och ledning, men upplevde vissa delar av den genomförda beskrivningen som otydliga. Därför rekommenderades kommunen att vidta åtgärder som preciserar ansvar och uppgifter för att kunna få en tydligare återkoppling på vilka åtgärder som genomförts. SBFF bör noga precisera ansvar Länsstyrelsen har också gjort tillsynsbesök i Södertörns brandförsvarsförbund (SBFF), den 25 november respektive den 22 december 2015, och rekommendationen till SBFF är att de noga preciserar ansvar och uppgifter för att kunna få en tydlig återkoppling på genomförda åtgärder. Länsstyrelsen fick, vid båda tillsynerna försäkran om att åtgärder vidtagits och att man säkerställt att liknande problem som de vid branden på Textes, ur alarmeringssynpunkt och ledningssynpunkt, inte skall inträffa igen. Flera åtgärder sägs ha vidtagits, såsom nya instruktioner, övningar och utbildningar. Inga synpunkter Socialstyrelsen rekommenderas att utreda/överväga om det finns behov av förtydliganden genom föreskrifter eller allmänna råd. Detta för att säkerställa att tillstånd inte beviljas och verksamhet börjar bedrivas innan brandskyddet har bedömts som fullgott för den särskilda målgrupp det gäller. Samt även klargöra omfattningen av tillsynen enligt socialtjänstlagen. Socialstyrelsen svarar, mycket kortfattat, att ärendet kommer att beredas i den interna processen för frågor relaterade till aktuell verksamhetsform. Myndigheten säger sig inte ha några synpunkter på Haverikommissionens förslag. Skilda uppfattningar om rättsläget Även IVO får rekommendationen att, vad gäller HVB, utforma rutiner som säkerställer att verksamheten vid tillstånds- och tillsynsverksamhet, även ur ett brandskyddsperspektiv, bedöms som säker. IVO delar dock inte uppfattningen att brandskydd är en fråga som omfattas av begreppet säkerhet, utan menar att det handlar om att lokalerna är utformade på ett sådant sätt att det är möjligt att bedriva en säker vård och behandling i verksamheten. Som exempel på vad som avses ger IVO att det inte ska kunna uppstå konflikter som kan äventyra säkerheten mellan dem som vistas på HVB. Uppmärksamma regeringen IVO framhåller att det kan finnas anledning att uppmärksamma regeringen på de oklarheter som finns och föreslå ett förtydligande av regelverket. IVO understryker att behovet av att förstärka tillsynen och kontrollen av brandskyddet kan finnas, och att det i första hand bör ske där kompetensen på området finns det vill säga inom räddningstjänsten, samt har även MSB en roll i sammanhanget, konstateras det. IVO framhåller även att ett förtydligande av regelverket bör omfatta all slags verksamhet som är tillståndspliktig, såsom olika slags boenden för äldre och funktionshindrade. TEXT: INGER WIKLUND Anledningen till att Haverikommissionen genomför utredningar av bland annat dödsbränder, är att alla berörda ska dra lärdom av respektive olycka, så att inget liknande händer igen. Om någon väljer att inte följa deras rekommendationer rapporterar Haverikommissionen detta i årsredovisningen till regeringen, som är deras uppdragsgivare. Foto: Inger Wiklund KRISTINEHAMN SIMRISHAMN RAMPER VARNINGSLJUS AKUSTIK 30 Swedish Firefighters Swedish Firefighters

17 sff granskar dödsbranden i norrtälje sff granskar dödsbranden i norrtälje Mjukisprotokollens tid ÄR ÖVER I NORRTÄLJE Norrtäljes nytillträdde räddningschef, Magnus Wallin, framhåller att heltidsorganisationen är beroende av deltidsbrandmännen. För närvarande är det inte tal om att återföra deltidsorganisation i tätorten men skyddet är gott i kommunen, beroende på det nu utvecklade flexibla beslutsfattandet. Ett konkret exempel på de lärdomar räddningstjänsten har dragit från branden på Textes, är att ett föreläggande har skrivits gällande ett HVB. Samt kontrolleras numera verksamhetens bygglov vid tillsyner. Räddningstjänsten kommer även fortsättningsvis att begagna sig av två räddningscentraler, beroende på att Räddningscentralen i Stockholms län erbjuder differentieringar av tjänsteutbudet. b r a n d i n g e n j ö r e n m ag n u s wa l l i n arbetade mellan år 2002 och 2003 inom den förebyggande verksamheten i Norrtälje. När han så återvänder hit, den 1 mars 2015, är det som räddningschef. Att han har jobbat på olika poster i 15 år, i det som tidigare var Södra Roslagens brandförsvarsförbund (SRB), samt i Storstockholms brandförsvarsförbund (SSBF), innebär god kännedom om räddningstjänsten i hela länet. Den ställföreträdande brandchefen, Christer Brandingenjören Magnus Wallin tillträdde som räddningschef i Norrtälje den 1 mars Han har, under 15 år, jobbat på olika poster i länets olika räddningstjänstorganisationer. Den ställföreträdande brandchefen, Christer Bergh, började som deltidsbrandman år 1984, och när heltidsorganisationen inrättades på dagtid sex år senare gick han till den. Bergh, började som deltidsbrandman år 1984, och när heltidsorganisationen inrättades på dagtid sex år senare gick han till den. Men heltidsorganisationen kom inte igång dygnet runt förrän 1994, vilket förmodligen gör till den landets yngsta, säger han. Magnus Wallin framhåller att många brandmän som rekryteras till heltidsorganisationen som brandmän och befäl kommer från deltidsorganisationen. Heltidsorganisationen är beroende av deltidsbrandmännen, vilka täcker upp på övertid, samt som vikarier. Detta stärker i sin tur kompetensen på deltidsstationerna. Det är en stor kommun och den största utmaningen är att upprätthålla beredskapen; det blir svårare och svårare att rekrytera deltidsbrandmän, konstaterar han. Christer Bergh betonar att formerna vad gäller tjänsterna behöver granskas, eftersom problemet vad gäller beredskapen är att rekrytera och behålla deltidsbrandmännen av 65 deltidstjänster har man omsatt 45 de senaste 5 åren. Det har varit svårt ända sedan 90-talet, trots att vi är flexibla; till exempel har styrkorna olika scheman: I Rimbo följer de heltidsstyrkans schema, medan vissa har tre respektive fyra dagars beredskap, förklarar han. Ingen ny deltidsorganisation Magnus Wallin menar att orsaken till nedläggningen av deltidsstyrkan i Norrtälje var att det rådde en ekonomisk kris i hela landet år Utifrån de ekonomiska förutsättningarna var det inget konstigt alternativ, kommunstyrelsen uppdrog alla förvaltningar att spara. Räddningstjänsten lade fram ett antal möjliga åtgärder för politikerna, som beslutade att genomföra ett antal av dem. Om inte deltidsstyrkan här hade lagts ner kunde det ha blivit den på Blidö, och det hade varit värre eftersom det tar 40 minuter att köra dit från närmaste station, säger han och tillstår att det för närvarande inte är aktuellt att återinföra deltidsorganisationen här. Bortprioriterad spilltid Räddningschefen ser inget behov av att kommunen skjuter till mer pengar till räddningstjänsten, utan menar att det handlar om en intern prioriteringsfråga. När jag jobbade här förra gången var jag ensam brandingenjör, och använde då två dagar i veckan för tillsyner. Nu satsar vi mycket på förebyggande och har förändrat organisationen; vi är tre brandingenjörer och ytterligare tre brandinspektörer. Detta innebär fler kombinationstjänster; det vill säga att vissa personer arbetar både utryckande och med tillsyn. Enligt Christer Bergh innebär detta inte någon försämring av den operativa verksamheten. Av tradition har allt gjorts gemensamt i grupperna, men nu har alla medarbetare fått mer ansvar och arbetstiden används mer effektivt; all spilltid har prioriterats bort. Vi är bara i början på den förändringsprocessen. Som ett parti schack Räddningschefen förklarar att rutinerna inte kommer att ändras beträffande detta att en ersättningsstyrka bemannar stationen om den ordinarie styrkan är utlarmad, endast om de beräknas vara borta mer än timme. Utvecklingen i regionen har lett till att vi är mer mogna i flexibelt beslutsfattande, såsom att i förberedande syfte flytta resurser om det till exempel är förhöjd risk för gräsbränder någonstans, vilket ger ett bättre skydd. Den operativa chefen på SSRC har det formella ansvaret, medan ledningsoperatören där har den aktuella informationen deras samarbete kan beskrivas som ett parti schack, säger han. Larm- och ledningsfunktionen är i drift dygnet runt: det är upp till dem att göra strategiska förflyttningar. Det handlar om välutbildade ledningsoperatörer som hanterar Stockholms, Uppsala och Gotlands län, menar Christer Bergh, som framhåller att när det kommer till taktiska förflyttningar gäller det att fatta ett så tidigt beslut som möjligt, så att det inte sker när en timme har förflutit. Vad gäller branden på Textes var operatörerna upptagna med drunkningstillbudet och hann inte med detta. Utalarmeringen av Rimbo låg i tidsspannet och skulle ha skett även om heltidsstyrkan hade varit på Textes. Livräddande insats Magnus Wallin förklarar att det alltid tas ett aktivt beslut huruvida hela styrkan krävs på en insats, eller om det räcker med färre brandmän. Men alla har förutbestämda uppgifter under ett drunknings tillbud vi delar inte Haverikommissionens uppfattning att en mindre styrka kunde ha skickats, och om detta inträffar igen kommer hela styrkan återigen att dras. Det verkar glömmas bort i diskussionen beträffande den här natten, att vi utförde en livräddande insats, säger Magnus Wallin. Erken är en stor sjö, med en yta om drygt 23 kvadrat kilometer, och eftersom detta inträffade en natt i slutet av augusti var det becksvart. Därtill var det till en början oklart exakt var personen befann sig, så det behövdes folk, betonar Christer Bergh. Väldigt många olyckliga omständigheter Cheferna tror inte att insatsen hade påverkats hade deltidsstyrkan funnits kvar i Norrtälje, eftersom den hade tio minuters anspänningstid även fast det yttre befälet och två brandmän då hade kunnat påbörja utvändig släckning. Det var väldigt många olyckliga omständigheter som samspelade här, såsom att brandförloppet var väldigt snabbt, säger Magnus Wallin. Automatlarmet gick på Grinds äldreboende, som ligger i närheten av Textes, bara några minuter innan larmet kom om drunkningstillbudet och det hade tagit lika lång tid att köra till Textes; larmbehandlingen tar cirka fyra minuter och heltidsstyrkan var framme vid Grinds efter åtta minuter, säger Christer Bergh och tillstår att det var ett missförstånd i ordergivningen att rökdykarna påbörjade den första insatsen. Tanken var att de, via stegen, skulle kika in i 32 Swedish Firefighters Swedish Firefighters

18 sff granskar dödsbranden i norrtälje rummet, inte gå in där. Det är ju heller inte möjligt att utrymma eller livrädda någon via en sådan stege. Det hade inte spelat någon roll om styrkan här hade varit på plats och ryckt ut med vårt höjdfordon det fanns ingen uppställningsplats vid huset, så de hade inte nått fram till de nödställda. Särskild tillsyn Enligt Christer Bergh började tillsynsverksamheten ställas om när MSB:s instruktionsbok kom, år 2012, men ingen tillsyn hanns med på Textes innan branden. Efter branden på Textes HVB ställde räddningstjänsten krav på att de skulle se över brandskyddet eftersom verksamheten fortfarande pågick i den ena flygelbyggnaden. Senare fick vi, via medier, upplysningen att verksamheten hade upphört, säger Magnus Wallin, och berättar att med anledningen av denna brand utför räddningstjänsten en särskild tillsyn på HVB och LSS- boenden (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade), i kommunen, under detta år och nästa. Såväl MSB som Haverikommissionen är tydliga med att brandskyddet inte är tillfredsställande på många av dessa boenden, men det är svårt att avgöra exakt hurdant brandskyddet ska vara utformat för respektive boende, säger han och konstaterar att det mesta är utformat efter full fysisk förmåga. Hur utrymmer man någon som sitter i rullstol från fjärde våningen? I dag bor alltfler äldre i hemmiljö, där kraven på brandskyddet inte är lika höga som på sjukhus och vårdinstitutioner. Detta samtidigt som vi vet att äldre är överrepresenterade i dödsbränder de har lägre förmåga än andra att När den nuvarande brandstationen på Baldersgatan driftsattes år 1976, var den avsedd för deltidsorganisationen, och är sedan länge, ur arbetsmiljö synpunkt, på många sätt undermålig. Vid en inspektion år 2011, gjorde Arbetsmiljöverket 24 anmärkningar bland annat gällande ventilationen. Att den därtill är inklämd i det norra industriområdet, innebär att räddningstjänsten vid många utryckningar måste köra igenom staden. Samt är denna station dyr i drift. Planer finns på en ny station, med placering intill rondellen vid södra infarten vilket brandmän och ledning hoppas på. uppfatta brand och utrymma. Vi ser problemet och tittar på frågan. Haverikommissionens kritik riktar sig mot Inspektionen för vård och omsorg; de vill att IVO ska göra en helhetsbedömning av boendet, och använda oss vad gäller brandskyddet, säger Christer Bergh. Vi vill att lagen ska tolkas som att brandskyddet är en viktig faktor i tillståndsprocessen, och vi vill vara med i processen, i stället som nu när IVO hör av sig bara om de anser att det behövs, betonar Magnus Wallin. Förelägganden för prejudikat Konstaterandet görs att polisen har lagt ner utredningen, men att det inte med säkerhet har klarlagts att branden inte var anlagd. Det är ovanligt att åtal väcks när människor omkommer i en brand. En rättsprocess är svår också beroende på att det är ett glapp i systemet i och med de otydliga skallkraven i LSO, och därför krävs förelägganden som blir prejudicerande, framhåller Magnus Wallin, som menar att tillsynsverksamheten, generellt i hela landet har fungerat så att man skriver tjänsteanteckningar, eller mjukisprotokoll. Då är det omöjligt att i efterhand veta vad som har sagts. I Norrtälje förändrar vi detta nu; vi tydliggör myndighetsutövandet genom att just använda föreläggande när så krävs. På så sätt blir det tydligare för verksamhetsutövaren vad som gäller, samt höjs rättssäkerheten tjänsteanteckningar kan inte överklagas men det kan ett föreläggande. I skrivande stund har ett föreläggande skrivits på ett HVB där krav har ställts på ett antal åtgärder, avseende utrymning. Fram till dess måste det finnas en anställd på plats dygnet runt. Detta är ett konkret exempel på de lärdomar vi har dragit från branden på Textes, förklarar Magnus Wallin och framhåller att säker utrymning är verksamhetsutövarens ansvar. Vi hade inte informerats om att inga utrymningsövningar hade genomförts på Textes. Vanligtvis är övningar ett sätt att förbättra utrymning, och om det gäller människor som kan bli mer oroliga, måste säker utrymning säkerställas på andra sätt detta får inte ignoreras. När vi gör tillsyn nu trycker vi extra på förmågan till utrymning; det är alltid en bedömning där och då, beträffande sådant som spridningsrisker, säger han och betonar att en tillsyn inte är en godkännandestämpel. Det var inte de tidigare brandsynerna heller utan det handlar dels om en kontroll av verksamhetens eget arbete, dels om att stötta densamma. Stjärna i kanten En tillsyn skulle ha genomförts på Textes under 2003, men det skedde inte, vilket berodde på att LSO infördes år I och med större förändringar krävs omställning av system så det är naturligt med en viss eftersläpning, och många organisationer gjorde på samma sätt. Samma sak gäller om man satsar på viss verksamhet då får andra släpa efter. Vår satsning på HVB och LSS kan få till följd att till exempel restauranger får vänta. Men vi för en dialog med länsstyrelsen och de säger att vi får en stjärna i kanten, tillstår Magnus Wallin. Kontrollerar bygglovet Tidigare ingick det inte i rutinerna vid tillsyner, att kontrollera verksamhetens bygglov, men tack vare att räddningstjänsten nu har fått tillgång till kommunens register över bygglov görs detta. Brandskyddet bör vara en del av bygglovsprocessen, och vi har utvecklat dialogen med kommunens plan- och byggkontor; tolkar gemensamt lagarna på området och deltar i varandras processer. Detta gör att vi förstår varandras ansvar det är stor skillnad på detta sätt att jobba, betonar Magnus Wallin. Stor hänsyn till kostnaderna I Haverikommissionens rapport framhålls att när det gäller äldre byggnader tar såväl LSO som plan och bygglagen (PBL) förhållandevis stora hänsyn till byggnadens förutsättningar och de ekonomiska konsekvenserna av modifieringar. Magnus Wallin ser detta som relativt rimligt, men anser att när förändringar i samhället sker är skyddet inte rimligt längre. MSB ville att föreskrifter skulle genomföras, men den dåvarande regeringen sa nej. Det var synd eftersom det hade inneburit andra krav. UTBILDNING/KURSER HÖSTEN 2015 Grundutbildning för förtroendevalda steg 1 Facklig grundutbildning för BRF:s medlemmar. Kursinnehåll: Medbestämmande(MBL) och Förtroendemanna(FML). Genomgång av kollektivavtal RiB samt AB och tillhörande bilaga E. Målgrupp: Förtroendevalda Datum: 2 november kl: Plats: Stockholm Anmälan: Bättre Arbetsmiljö Räddningstjänsten BAM-R Arbetsmiljöutbildning (två dagar) riktad till Sveriges räddningstjänster. Grundläggande kunskaper om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) Kursinnehåll: Grundläggande kunskaper om lagar, regelverk, avtal och föreskrifter kring förhållanden, som påverkar arbetsmiljön Målgrupp: Chefer, arbetsledare, Brandmästare, brandförmän, insatsledare, styrkeledare, skyddsombud, fackliga företrädare. Datum: 3-4 november Plats: Stockholm Anmälan: Pris: 5 900kr Ring för frågor. 34 Swedish Firefighters Swedish Firefighters

19 sff granskar dödsbranden i norrtälje Likartat synsätt på automatlarm Trots kritiken från Haverikommissionen gällande bruket av två räddningscentraler kommer detta att fortsätta. Fastighetsägarna vill ha den typen av differentieringar av tjänsteutbudet som RCSL har avseende larmmottagning. Det finns flera valmöjligheter beträffande på vilket sätt man vill bli meddelad att ett automatlarm har gått; till exempel via telefon, sms eller e-post, förklarar Magnus Wallin. Södertörn och vi har ett likartat synsätt på automatlarm; alltså att det handlar om respektive fastighetsägares egendom, och att denne därför ska kunna påverka kostnaden. Vi tycker själva att mängden falska automatlarm har minskat, på grund av att fastighetsägarna sköter anläggningarna bättre, säger Christer Bergh. Vi ska inte lägga mer operativa insatser på automatlarm det räcker om en bil åker till objektet, tillstår Magnus Wallin. Christer Berg framhåller att branden på Textes har medfört en bättre samverkan mellan de båda larmcentralerna. Vi delar inte uppfattningen att det skulle vara en obra lösning att använda två räddningscentraler. Och även SSRC larmar ut enheter numera, säger han. Utveckla avvikelserapporteringen Haverikommissionen anser också att Räddningstjä nsten i Norrtälje bör utveckla avvikelse rap porteringen. Systemet C2 har funnits länge, men enligt Christer Bergh har det inte använts. Saker som borde ha rapporterats har lösts mun till mun. I dag går informationen till räddningscentralen, samt tas den upp på våra uppföljningsmöten. Nyligen togs beslutet att det ska undersökas om ett nytt avvikelsesystem ska införas för alla aktörer som använder SSRC, förklarar han. TEXT OCH FOTO: INGER WIKLUND Heltidsorganisationen kom inte igång dygnet runt förrän runt 1994, vilket förmodligen gör till den landets yngsta. Många brandmän som rekryteras till heltidsorganisationen som brandmän och befäl kommer från deltidsorganisationen. Räddningschefen framhåller att heltidsorganisationen är beroende av deltidsbrandmännen, vilka bland annat täcker upp på övertid, samt som vikarier. MSB FORTSÄTTER STUDIE KRING cancerframkallande ämnen i brandrök Vi vill titta närmare på hur farligt det är med hudexponering av cancerframkallande ämnen i brandrök. Hur effektivt är det exempelvis med tvätt av skyddskläder och dusch efter övning? Det säger Cecilia Hammar Wijkmark, handläggare vid MSB, som ansvarar för en studie inom MSB:s utbildningsverksamhet som bland annat ska undersöka riskerna med hudexponering av cancerframkallande ämnen i brandrök vid heta brandövningar. Fortsättningsstudie Studien är en fortsättning på den partikelmätningsstudie som genomfördes 2014 av FOI CBRN i Umeå och Air Control Norr AB på uppdrag av och i samarbete med MSB Sandö och MSB Revinge. Den tidigare studien mätte mängden partiklar som tränger igenom skyddskläder vid heta brandövningar på MSB:s verksamhetsställen samt undersökte hur stor skyddsfaktor skyddskläder har. Mätningarna genomfördes för ett 30-tal polycykliska aromatiska kolväten, s.k. PAHer, varav vissa är cancerframkallande och lättupptagliga genom huden. Mätningarna genomfördes vid två typer av övningar som genomförs regelbundet inom MSB:s utbildningar. Vid dessa övningar används ved, träskivor och tändvätska enligt eldningsbestämmelser. Resultaten visade att cancerframkallande ämnen, i form av små ultrafina sotpartiklar, finns i brandröken och att dessa även återfinns på huden under skyddskläder. Utifrån 2014 års studie vet vi att cancerframkallande partiklar tränger in under skyddskläderna vid övningar, säger Cecilia Hammar Wijkmark. Men, vi vet inte hur lång tid det tar för partiklarna att gå igenom huden. Vi vet inte heller hur effektivt det är att duscha efter exponering. Idag saknas gränsvärden för hudexponering av dessa cancerframkallande partiklar och därför är vi från MSB särskilt angelägna om titta närmare på detta. Fortsättningsstudien genomförs också av Håkan Wingfors vid FOI CBRN Skydd och Säkerhet i Umeå. Centrala frågor Centrala frågor för studien är huruvida det går att tvätta bort cancerframkallande partiklar i brandrök vid dusch samt hur effektivt det är med tvätt av skyddskläder. Även riskerna med så kallad sekundär exponering av cancerframkallande ämnen i brandrök ska undersökas. Dessa mätningar som redan har påbörjats sker i olika lokaler och fordon och där ingår också servicepersonal som arbetar på MSB:s övningsfält. Vi hoppas att studien kommer att ge oss underlag för vilka steg vi inom MSB:s bör ta härnäst i form av exponeringsreducerande åtgärder och fortsatta studier. Cecilia Hammar Wijkmark berättar att en annan viktig fråga handlar om hur lång tid det för partiklarna att gå igenom huden: Detta är något vi planerar att titta på i en kommande studie. Just tiden det tar för partiklar att gå igenom huden ger upphov till många frågor. Ponera att det tar åtta timmar för partiklarna att gå igenom huden; då är det inte ett problem för de som arbetar och studerar vid MSB:s verksamhetsställen eftersom man då hinner duscha i god tid efter en het brandövning. Men, säg att det tar två timmar, eller kanske trettio minuter? Då kan det bli svårt att hinna med att duscha om man har andra schemalagda lektioner. Detta är också förutsatt att vi kan visa att det räcker med en vanlig dusch för att få bort partiklarna från huden. Resultat kan vara intressanta för räddningstjänsten Cecilia Hammar Wijkmark tror att resultaten från studierna kan vara intressanta även för räddningstjänsten. Även om mätmiljöerna vid verksamhetsställena ser annorlunda ut än t.ex. ute vid en riktig villabrand, går studiens beräknade skyddsfaktorer att använda för att bedöma hudexponeringen av PAHer även där. Då finns ju också problematiken med att det kan gå lång tid innan räddningstjänstpersonalen kan duscha och ta av sig skyddskläder om det handlar om en långdragen räddningsinsats med eftersläckning. Det är också rimligt att anta att det är högre halter av farliga ämnen i brandröken eftersom det kan vara en rad olika material som brinner, inte bara ved. Hon säger att en förhoppning är att resultatet av studierna ska bidra till att öka räddningstjänsternas kunskap inom området och bidra i arbetet med att ta planera och implementera effektiva exponeringsreducerande åtgärder. Men hon betonar också att det idag inte finns någon enkel lösning på problemet. Det är därför det är så viktig att området fortsätter att studeras och att MSB och andra aktörer arbetar vidare med att driva dessa frågor. Resultatet från årets studie kommer redovidas under hösten. 36 Swedish Firefighters Swedish Firefighters

20 serie & sudoku ANNONSERA I Lätt Medium Lösning för nr : SWEDISH FIREFIGHTERS! Brandsveriges starkaste annonsorgan Bulls Bulls Bulls Lösningen hittar du i nästa nummer Bulls NR I brevlådan 10:e sept Swedish Firefighters Partik Irmér, Annonschef Tel: +46(0) Epost: 38 Swedish Firefighters Swedish Firefighters

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Unikt avtal för svensk polis!

Unikt avtal för svensk polis! Avtalsinformation för dig som är medlem i polisförbundet Nr 11 7 december 2007 Är pensionsfrågan så viktig att det är värt en ökad arbetstid? Är det viktigare att inte öka arbetstiden och istället riskera

Läs mer

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 HELSINGBORG Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 Bild från kompetensutvecklingsavdelningen Anledning till utredningen: Insats med RITS styrka vid brand ombord på passagerarefärjan

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Avtalet med Unionen är på 36 månader med ett avtalsvärde på 6,8 %.

Avtalet med Unionen är på 36 månader med ett avtalsvärde på 6,8 %. Nyheter i Flygplatsavtalet med Unionen, Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och förtecknade Saco-förbund samt nyheter i bilagan till Flygplatsavtalet med SEKO. KFS har tecknat ett

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

SAMMANFATTNING AV KONFERENSSERIEN RIB 2012 2013

SAMMANFATTNING AV KONFERENSSERIEN RIB 2012 2013 SAMMANFATTNING AV KONFERENSSERIEN RIB 2012 2013 Sammanställt av Rådet för RIB konferenserna Johan Fors, Räddningstjänsten Storgöteborg Eva Marie Wiik Hultén, Räddningstjänsten Storgöteborg Jimmy Haglund,

Läs mer

B o r l ä n g e 2 6 2 8 m a j

B o r l ä n g e 2 6 2 8 m a j Borlänge 26 28 maj Välkommen till Quality Hotel Galaxen i Borlänge Äntligen! Nya möjligheter i en ny tid. Nu är fönstret vidöppet för den som vill utveckla kommunens säkerhetsarbete, med skydd mot olyckor

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

Avtalen klara! Det här betyder det för dig

Avtalen klara! Det här betyder det för dig Avtalen klara! Det här betyder det för dig 1 2 ST, 2007. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafi ska, december 2007. Upplaga: 63 000 ex. Beställ fl er exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52

Läs mer

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar!

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar! VI KRÄVER FORTSATT DYGNET-RUNT-BEMANNING PÅ BRANDSTATIONEN I ÖSTHAMMAR! Bemanningen ska inte understiga den som finns nu: 1 styrkeledare + 1 brandman dygnet runt Bakgrund och motivering till kravet: Uppsala

Läs mer

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra?

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Datum: 28 okt, kl 9.30 Plats: Symfonin, Unionen, Olof Palmesgata 17 Form: Öppningsanförande, 20 min INTRO ALLAS LIKA

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 2 Innehållsförteckning: 1. Fakta...sid.3 2. Bakgrund

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Maj 2010. Turordningsreglerna missgynnar unga

Maj 2010. Turordningsreglerna missgynnar unga Maj 2010 Turordningsreglerna missgynnar unga Innehåll Sammanfattning och bakgrund... 3 Unga upplever att turordningsreglerna missgynnar... 4 Så gjordes undersökningen... 4 Slutsatser och policydiskussion...

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Kollektivavtal för Framtiden

Kollektivavtal för Framtiden BROSCHYR3 2-12-25 18.37 Sida 1 Kollektivavtal för Framtiden Dags för avtalsrörelse! BROSCHYR3 2-12-25 18.38 Sida 2 Dags för avtalsrörelse De svenska fackföre n i n g a rna tillhör de mest välorganiserade

Läs mer

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 *Om du är under 30 betalar du endast 100 kr för hela första året Vi är fackförbundet

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SLFF.NU VÄLKOMMEN TILL Svensk lokförarförening - SLFF HISTORIK Ett missnöje började gro redan 1989 när de etablerade facken inte försvarade lokförarnas rätt till pension vid 60.

Läs mer

LO-TCO RÄTTSSKYDD AB

LO-TCO RÄTTSSKYDD AB LO-TCO RÄTTSSKYDD AB Arbetsdomstolen Box 2018 103 11 STOCKHOLM Datum 2010-10-13 Beteckning (bör anges i brev till oss) KOM-73539-SG 2010-10 Måinr fl AkSbiSaga nr / Stämningsansökan Kärande: Svenska Kommunalarbetareförbundet

Läs mer

TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se

TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010 Så går den till www.tullkust.se Nu startar avtalsrörelsen 2010! Nu har arbetet med 2010 års avtalsrörelse börjat eftersom nuvarande avtalsperiod löper ut den 30 september

Läs mer

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön Ditt lönesamtal En vägledning till högre lön Som ingenjör har du goda möjligheter att påverka såväl ditt jobb som din lön. Förutom att din kompetens och utbildning ger dig ett bra marknadsvärde, så ska

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

k c bä r a m m a a H Len

k c bä r a m m a a H Len Lena Hammarbäck Med det här programmet kan du välja aktivitet på övningsfältet. Branschutställarna och Storstockholms brandförsvar finns på plats hela dagen. Kontaktuppgifter Tid och plats Konferensen

Läs mer

Avtalsextra 12 juni 2012

Avtalsextra 12 juni 2012 Avtalsextra 12 juni 2012 Nytt kollektivavtal med HRF Allmänt Visita och HRF träffade efter medling ett nytt kollektivavtal den 10 juni 2012. Nedan finns en sammanfattning av avtalet. - avtalsperioden är

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

CY innehåll 1.0 POli

CY innehåll 1.0 POli te r & ar m b än et PO LI sk sf CY fö li ör r ga h å rä l tt la ig nd he e n oc h m än sk lig a rä tt ig he te r Sv er ig e po lic y fö r ar be ts fö rh ål la nd en Po licy Ca rl sb er g innehåll 1.0 Föreningsfrihet

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Inledning Den 3 juni enades Arbetsgivarförbundet Pacta och Fastighetsanställdas Förbund (Fastighets) om en ny ÖLA 13, Överenskommelse

Läs mer

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR VÄLKOMNA TILL DET ROLIGASTE VI VET! Vi jobbar i en fantastiskt rolig och spännande bransch och vi kan varje år räkna in många nya medlemmar. Restauranger och

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743

Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743 Unionen nära dig Bergslagen 019-17 46 00 Dalarna 0243-21 35 50 Gävleborg 026-64 76 00 Göteborg 031-701 28 00 Mellannorrland 060-55 31 00 Mälardalen 021-40 48 00 Norrbotten 0920-23 35 00 SjuHall 033-20

Läs mer

1 X 2. Läs mer om vad du tjänar på kollektivavtalet och medlemskapet i Unionen på unionen.se

1 X 2. Läs mer om vad du tjänar på kollektivavtalet och medlemskapet i Unionen på unionen.se 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 1 X 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 X 2 12 13 14 10 11 12 13 14 Fråga 1: Du börjar känna att du kan arbetsuppgifterna och är sugen på nåt nytt. Men du vet inte om du vill utvecklas i den

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-04-19 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post kansli@saco.se REMISSVAR Rnr 7.06 Till Finansdepartementet Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald

Läs mer

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet Facket för Service och Kommunikation Gott & blandat inför yrkeslivet Det här är SEKO 3 Vi tror på solidaritet! 5 Kolla avtalen 7 Åldern inne? 8 Sommarjobbet 9 Jobb utomlands 10 Mer info 10 Försäkra dig!

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Föreningen Sveriges Brandbefäl

Föreningen Sveriges Brandbefäl Föreningen Sveriges Brandbefäl Jörgen Hallberg 1:e V. ordförande Brandman i Helsingborg Brandingenjör i Helsingborg 15 år på SRV Räddningschef i Värnamo Räddningschef i Helsingborg www.brandbefal.se facebook.com/sbbsverige

Läs mer

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme.

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Frågor och svar Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Påstående: Veolia vill sänka lönerna. Påstående: Veolia tvingar personalen till otrygga deltidsanställningar med

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Bilda klubb på arbetsplatsen

Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Att ha en egen klubb på arbetsplatsen är det bästa sättet att få vara med och påverka villkoren på jobbet, exempelvis arbetstider och omorganisationer.

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

ENKÄTUNDERSÖKNING FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND NOVEMBER 2008. Tystade lärare. Om att kunna framföra kritik i media

ENKÄTUNDERSÖKNING FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND NOVEMBER 2008. Tystade lärare. Om att kunna framföra kritik i media NOVEMBER 2008 Tystade lärare Om att kunna framföra kritik i media Innehåll Sammanfattning... 4 Bakrund och metod... 5 Ett aktuellt fall... 6 Redovisning av enkätundersökning... 7 Analys... 11 2 Förord

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Norrlands yrkeshögskola Kvalificerad inköpare Fördjupning logistik. Slutrapport grupp 3. Vad krävs av en upphandlare inom offentlig sektor?

Norrlands yrkeshögskola Kvalificerad inköpare Fördjupning logistik. Slutrapport grupp 3. Vad krävs av en upphandlare inom offentlig sektor? Norrlands yrkeshögskola Kvalificerad inköpare Fördjupning logistik Slutrapport grupp 3 Vad krävs av en upphandlare inom offentlig sektor? Innehållsförteckning Sida 1.1. Projektets mål och hur vi försökt

Läs mer

ÅRETS CHEF Dialogen mellan fyra ögon är jätteviktig, säger Årets chef 2008, Björn Olsson, chef för Postens brevterminaler.

ÅRETS CHEF Dialogen mellan fyra ögon är jätteviktig, säger Årets chef 2008, Björn Olsson, chef för Postens brevterminaler. BJÖRN OLSSONS TIPS Så förhindrar du överlevnadsjukan När företaget tagit beslutet att dra ner på personal måste du som chef skapa en egen målbild och strategi för det framtida arbetet: Hur ska processen

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (15) Brandstationen, Ludvika Dag och tid Måndag den 2 februari 2009, kl 14.00-16.05

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (15) Brandstationen, Ludvika Dag och tid Måndag den 2 februari 2009, kl 14.00-16.05 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (15) Plats Brandstationen, Ludvika Dag och tid Måndag den 2 februari 2009, kl 14.00-16.05 ande Grandelius Sören, s Melin Strandberg Kitty, s Fahlborg Lars-Göran, m Karlsson Tore,

Läs mer

Riktlinjer för rekrytering

Riktlinjer för rekrytering Riktlinjer för rekrytering Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer för rekrytering 2015-02-25 Personalutskottet 2018-12-31 Dokumentansvarig Version

Läs mer

Fritidsnämndens deltagande på utbildning och konferens 2014

Fritidsnämndens deltagande på utbildning och konferens 2014 Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (1) Datum 2014-01-15 Vår referens Sara Mellander Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse Sara.Mellander@malmo.se Fritidsnämndens deltagande på utbildning och konferens

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ.

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. ISSP 2005 Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. Först några frågor om arbete i allmänhet Fråga 1 Föreställ Dig att Du kunde förändra hur Du använder Din tid, och ägna mer tid åt vissa saker

Läs mer

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Februari 2012 Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Det här materialet har tagits fram för dig som är förtroendevald och som medverkar i en anställningsprocess. Det ska vara ett stöd i din roll,

Läs mer

Datum Vår referens Dokumentnr. 2009-05-07 Avtalsenheten 09.05. Gallringstid 2014-12-31

Datum Vår referens Dokumentnr. 2009-05-07 Avtalsenheten 09.05. Gallringstid 2014-12-31 CIRKULÄR Till Regionkontor, klubbar och arbetsplatsombud inom Teknikarbetsgivarnas, Industri- och Kemigruppens samt Stål och Metallarbetsgivarförbundets områden. Unionen Direkt Avtalsenheten Datum Vår

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? Fråga 1 (barn) Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? 1. Kasta sig omkull och försöka att kväva elden. X. Ringa Räddningstjänsten. 2. Springa och hämta vatten och släcka branden. Fråga

Läs mer

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden 1970-03-10 GP jobbsökande uoff Yngre officerarna hyser också oro för framtiden De 26 underofficerarnas annons i G-P har väckt stor uppmärksamhet och deras allvarligt menade försök att få bättre betalda

Läs mer

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det?

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? Nedan presenteras en del vanliga frågor och vi ger våra svar utifrån hur vi ser på Sudburymodellen. Avslutningsvis kommer en till förklaring till varför vi tycker

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

Agenda. Storstockholms brandförsvar, SSBF. Olika rumsfunktioner

Agenda. Storstockholms brandförsvar, SSBF. Olika rumsfunktioner Brandstationer Agenda Storstockholms brandförsvar, SSBF Olika rumsfunktioner Den nya brandstationen Öppen brandstation Förbättrad inomhusmiljö minska sjukdomsbild Mångfald och jämställdhet Flexibilitet

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO)

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Inledning Den 28 maj 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och SEKO Facket för Service och Kommunikation

Läs mer

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Sida 1/10 Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Syfte Ett långsiktigt och hållbart regelverk och förhållningssätt för att öka den interna rörligheten och bidra till att profilera Kungsbacka kommun

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Avtal klart - utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar

Avtal klart - utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar TIDNINGEN FÖR FÖRTROENDEVALDA Avtal 2010 15 OKTOBER ÅRGÅNG 22 Avtal klart utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar POSITIVT I AVTALET Förhandlingsorganet OFR/S/P/O*, där Fackförbundet ST är det

Läs mer